bygg högt! närodlat & ekologiskt drömmar har du röstångest? om frihet urban gardening gatukonst sthlm som miljöskola Food trucks Höns i

Transkript

1 #1 bygg högt! drömmar om frihet urban gardening närodlat & ekologiskt har du röstångest? SOfo -Så BörJadE det gatukonst sthlm som miljöskola Höns i stan träna ute med musse Food trucks

2

3 Bli stark i en park På senare år har det blivit allt vanligare att människor söker sig ut från gymmen och bort från löpbanden för att träna utomhus i stället Ung och grön Att äta en blodig biff kan vara politik. Fråga Märta Jansdotter. Hon är tjugoåtta år och sedan tre år tillbaka VD för Gröna Gårdar. Klarastaden I stället för rost, buller och betong kan man skapa en tät stadsdel med en blandning av höga och låga hus som rymmer tusentals bostäder, kontor, butiker, restauranger och nöjen Food trucks Food trucks är en ganska ny företeelse på Stockholms gator. Det skulle enkelt kunna rulla dubbelt så många truckar på våra gator, utan att marknaden mättas Street art Det pågår en dragkamp om det offentliga rummet i Stockholm, mellan enskilda individer som vill höras och synas och beslutsfattare som är valda att förvalta vår gemensamma stadsmiljö Idéer förändrar världen Hur får man pengar att lyssna på idéer som inte bara är bra för plånboken, utan även för världen? REDAKTION: Chefredaktör och ansvarig utgivare: Per Ankersjö, Ordförande Centerpartiet Stockholm Tankesmedja: Niklas Bergström / Redaktör: Fredrik Falck / Art Director: Fredrik Falck, Mattias Brodén Design: Mattias Brodén, Daniel Berglund / Fotograf: Joanna Pelirocha, Mikaedelica, Fredrik Falck Reportrar: Anton Hagwall, Fredrik Falck, Lotta Falck, Ragnar Falck / Omslagsfoto: Joanna Pelirocha Illustration: Johan Lindh, Amanda Lindström / Projektledare: Joanna Pelirocha Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Tryckt på Munken Polar från Arctic Paper Sverige AB 3 - K L ÖV E R

4 Hej läsare! Det här är magasinet Klöver. Premiärnumret av magasinet Klöver, till och med! Och kanske det enda numret, vem vet. Vi är väldigt glada och stolta över det här magasinet i alla fall, eftersom det tar upp ämnen som vi gillar, brinner för och engagerar oss i. Som naturen, parkerna och vattnet i Stockholm. Gatukonst gillar vi också, och gatuliv och gatumarknader och food trucks. Och klimatsmarta idéer och gröna entreprenörer. Entreprenörer i allmänhet faktiskt. Vi gillar stadsodlingar och höga hus och bussar och tunnelbanor. Men framförallt gillar vi Stockholm. Världens bästa stad. Hur vill vi att Stockholm ska se ut i framtiden? Vilken sorts stad vill vi leva i, vilken sorts värld? Klöver är ju egentligen bara en liten gullig växt med tre blad som finns lite här och var ute i naturen. Ibland har den till och med fyra lyckobringande blad. Men klöver kan ju vara lite allt möjligt. Kärt barn har många namn, brukar man ju säga. Men kära saker kan också ha samma namn. Klöver som i miljö och natur, till exempel. Eller klöver som i pengar och ekonomi. Det hänger ihop - klöver och klöver, ekonomi och ekologi. Klimatet och kapitalet. Premiärnumret av magasinet Klöver, som du nu håller i din hand, har varken tre eller fyra blad, utan 80 stycken. Håll till godo! Per Ankersjö, Ordförande Centerpartiet Stockholm 4 - K L ÖV E R

5 REPORTAGE BLI STARK I EN PARK BLI STARK I EN PARK På senare år har det blivit allt vanligare att människor söker sig ut från gymmen och bort från löpbanden för att träna utomhus i stället. I Stockholm, med alla sina parker och grönområden, finns förstås en massa naturliga platser för det här. Och alternativen blir allt fler. Foto: Joanna Pelirocha 5 - KLÖVER

6 REPORTAGE BLI STARK I EN PARK En av dem som ser fördelarna med att träna under bar himmel är TV-personligheten och kampsportsprofilen Musse Hasselvall. Tillsammans med OS-brottaren Usama Aziz, har han skapat en egen träningsform. De kallar den Ruffie. Vad är Ruffie? Vi ville skapa en träningsform som är social, berättar Musse. När det blir en massa fysisk närhet är det omöjligt att det inte uppstår en annan sorts närhet också. Vi tog de positiva aspekterna från kampsport och skapade en ny form. Nu syns de, runt omkring i stans parker, grupper av människor i alla åldrar som svettas, kämpar och verkar ha väldigt kul, ledda av Musse och hans kolleger. Konceptet bygger alltså på att man tränar tillsammans i par, där man hjälper till och är varandras träningsverktyg som att man bär och lyfter varandra på olika sätt, eller att man håller emot och ger motstånd i en övning. Vem kan vara med? Tanken är att vem som helst, helt utan förkunskap, ska kunna vara med på ett pass. Många tror att man måste vara i form för att börja träna, vilket förstås är lite konstigt att man måste träna innan man börjar träna. Hit kommer femtioåriga kvinnor, unga killar och allt där emellan. Det är så jävla coolt att det är så. Annars kan jag tycka att träningsvärlden är så exkluderande och elitistisk. Det är häftigt när man kan vara alla möjliga människor i olika åldrar 6 - KLÖVER

7 REPORTAGE BLI STARK I EN PARK som träffas och tränar tillsammans. Ledordet är närhet. Jag är själv sån att jag tycker att det är dötråkigt att lyfta tyngder, men om det är en annan person jag ska lyfta och bära runt på, kan jag ta i hur mycket som helst. Det blir helt enkelt mycket mer levande. Man blir varsammare eftersom man inte vill tappa den andra, man blir mycket starkare och mer peppad. Man drivs av nåt annat, som har med människor att göra, och som blir väldigt fint tycker jag. Vad är grejen med att träna utomhus? Först och främst är det förstås själva upplevelsen och den friska luften. En annan aspekt är att träningen hela tiden förändras på grund av väder och underlag. Sen gillar vi känslan av oberoende. Vi har inga verktyg, ingen lokal eller ombytesrum när vi är utomhus. Det ska vara enkelt. Man behöver inte föranmäla sig, utan kommer hit, betalar med kort, tar av sig jackan och tränar. Sen går man hem och duschar. Ruffie har blivit så populärt att Musse och Usama börjat licensiera nya instruktörer. Nu finns Ruffie runt om i landet, i Malmö, Umeå, Göteborg, Gävle och Eskilstuna. I Stockholm kan man träna Ruffie i Vasastan, Skarpnäck, Bromma, på Söder, Östermalm och på Lidingö. Både inne och utomhus. /AH 7 - KLÖVER

8 REPORTAGE BLI STARK I EN PARK Ett pass brukar kosta runt åttio kronor. Hitta information om var och när man kan träna Ruffie på: KLÖVER

9 REPORTAGE BLI STARK I EN PARK 9 - KLÖVER

10 PORTRÄTT EVY KJELLBERG Foto: Fredrik Falck RÄDDAREN I NÖDEN Evy Kjellberg vill sätta sina små kommatecken här och där. DITCONVOCCIBUS På 60-talet tog Evy Kjellberg tjänstledigt från planering av bostäder och det tog inte lång tid sitt dåvarande arbete och åkte till Etiopien för innan Evy tog tag i frågan och kämpade för bevarandet av skogsområdet. Men varje årtionde att starta en hushållsskola för flickor. Sedan dess har Södermanlandsuppväxta Evy kämpat för att togs diskussionen upp på nytt. Stockholm växer påverka samhällsutvecklingen och möjligheten och växer, mark behövs till bostäder och frågan att sätta sina små VATIMUN kommatecken här och där. om TIFERTE Älvsjöskogen dog aldrig ut. Hennes mamma var pionjär inom politiken och Det var när Svenska Kyrkan, som äger en tredjedel av Älvsjöskogens mark, ville bygga stugor en av de första kvinnorna som satt i kommunfullmäktige. i området på 80-talet som Evy härsknade till på Evy är den pensionerade hem- och konsumentkunskapsläraren allvar. En namninsamling på 4000 underskrifrad som ägnar sig åt avanceter och senare en överklagan till kammarrätten fritidspolitik för Centerpartiet. Hon brinner satte dock stopp för planerna. Men Evy tänkte se envist för lokala miljöfrågor TEXT: och har Anders bland Andersson annat till FOTO: att området Sofia Olofsson aldrig skulle hamna i fara igen. ett 40 år långt förhållande till Älvsjöskogen med Nu har hon äntligen fått se ett beslut på att Älvsjöskogen omgivningar. ska bli naturreservat och kan, efter Det var redan på 70-talet som Älvsjöskogen 40 år, lägga ett av sina största engagemang som hamnade i knipa. Området var påtänkt för politiker bakom sig KLÖVER

11 PORTRÄTT EVY KJELLBERG - Ger jag mig katten på någonting så jobbar jag för det. Jag har ett inre driv för saker jag tror på. Trots den starka drivkraften så är det inte många saker som får Evy att härskna till ordentligt. Hon står stadigt på jorden, är saklig och ordningsam. Evy berättar däremot att hon alltid säger vad hon tycker och att det ibland kan reta upp folk. - Jag kan säga vad jag tycker och jag kanske inte alltid är så diplomatisk som jag genom åren borde lärt mig att vara. Evy Kjellberg är en lokalpolitiker som tycker om de jordnära frågorna. Och det är på hemmaplan som den roligaste politiken skapas, tycker hon. Nu är det dags för nya projekt. Bland annat önskar Evy att det skulle satsas på solpaneler på Älvsjömässans tak och byggas bostäder på platser som inte är grönområden, till exempel genom att bygga bostäder ovanpå Fruängens centrum. När jag frågar Evy vad det är som gör henne riktigt glad svarar hon med glimten i ögat att det som gör henne gladast är att se all grönska och alla människor som sitter och solar mitt inne i stan. Det märks tydligt att Evy Kjellberg är en politiker som vill hålla staden grön och levande. Hon engagerar sig i parker och uteliv. Efter 50 år som Älvsjöbo kan hon sitt område och om träd kunde prata så skulle hela Älvsjöskogen stämma upp och tacka henne. /LF Evy Kjellberg - Fakta Kommunkandidat Centerpartiet Stockholm. 40-talist, född i Trosa och uppvuxen utanför Nyköping. Bor i Älvsjö sedan Utflugen dotter. Lärare i hem- och konsumentkunskap i Stockholms grundskolor. Har startat en hushållsskola för flickor och kvinnor i Backo, Etiopien. Ledamot Älvsjö stadsdelsnämnd. F.d. ledamot av Stockholms kommunfullmäktige, två perioder på 70-talet. Ordförande Centerpartiet i Brännkyrka. Politisk allätare där miljöfrågor, ungdomar och äldres situation, mat och hälsa och valfrihetsfrågor. På fritiden: Plockar svamp och bär, spelar bridge, klär om möbler, målar och tapetserar. Stockholmstips: Gör en utflykt till vårt nya naturreservat Älvsjöskogen! Från Centralen tar du dig lika lätt till Älvsjöskogen som till Djurgården i rusningstrafik KLÖVER

12 TIPS GRÖN INNERSTAD EN OAS MITT I STAN Miljön är verkligen urban. Trafiken bullrar uppifrån Skanstullbron. Dånet blandas med sorlet från Eriksdalsbadet där ungarna skriker och plaskar. En bit upp ligger några av de finaste kolonilotterna i Stockholm. Men här nere, på ett avstängt järnvägsområde, fanns förut inte så mycket mer än stängsel och räls. Nu rör sig en grupp människor bland odlingar de placerat i lådor på spåren. De går där och påtar, odlar bönor, tomater, rotfrukter och örter. Ett litet café säljer fika, men också lokalproducerad honung från de egna bikuporna. Trädgård på Spåret är en i raden av urbana odlingar som dykt upp i staden på senare år. Det är en ny annorlunda form av park, som utvecklas, byggs och och ingen odling är någon enskild persons. vill och orkar. Alla som odlar här hjälper varandra sköts av sina besökare. Den drivs och finansieras Men varför odla i staden? genom en ideell förening. Vi har ingen speciell ideologisk anledning. De som Vår idé var att förvandla platsen till en grön kommer hit har säkert olika skäl. Men Jag vet och levande del av staden, berättar Philipp Olsmeyer, ordförande i föreningen. Samtidigt vill vi odla som skapar harmoni. Det är väl egentligen inte, det är något fint, väldigt naturligt, med att bevara platsens ursprungliga känsla. inte någon nyhet. Människor har alltid odlat. Vi Graffiti, järnvägsföremål och vilda växter vill lära oss själva och andra mer om det och samtidigt bidra till en levande stad. Sedan är det klart integreras i trädgården. Inspirationen kommer från två andra internationellt kända och att det finns en tanke om hållbarhet också. Om vi framgångsrika exempel för urbana trädgårdar: lär oss förhålla oss till odling så blir vi säkert också Prinzessinnengärten i Kreuzberg, Berlin, och mer medvetna. Och så är det socialt. High Line på Manhattan, New York två gröna Människorna bland odlingslådorna är av alla oaser som bryter av mot stadens tempo. Båda olika åldrar, med många olika nationaliteter. skapades genom privata initiativ. Båda lockar till Under åren har man ordnat kulturvandringar, sig människor från kvarteret och hela världen. dockteater, gourmetmiddagar, konserter och Så vill vi också fungera. DJ-spelningar. I veckorna får skolklasser och dagisgrupper komma hit. De har egna lådor där barnen Hit är de som vill lära sig mer om odling välkomna. På söndagar kan man komma hit och får följa det odlades gång. träffa de som odlar, och kanske TEXT: rent Anders av själv Andersson bli FOTO: Allt det Sofia här Olofsson gör Trädgård på Spåret till en av en av dem. Vi driver trädgården gemensamt. Vi delar på mark, kunskap, redskap, ansvar, skörd och allt annat. Man kan engagera sig precis så mycket man Stockholms mer spännande urbana platser. Värd att besöka mer än en gång. Och vem vet, kanske vaknar tanken hos dig också: Såhär kan man ju göra nästan var som helst. /AH 12 - KLÖVER

13 TIPS GRÖN INNERSTAD STADSHÖNAN BONDROMANTIKEN TAR STEGET IN I STOCKHOLM Hundar är en vanlig syn på Stockholms gator, och i var och varannan lägenhet bor det en fågel, en katt, ett marsvin eller kanske till och med en snok. Men allt vanligare blir det även att man ser pickande höns, mitt inne i staden och dess närkrets; tillhörande människor som dig och mig. Att ha höns har blivit en trend. Vad som lockar med hönorna är givetvis olika, men om man tittar på andra rådande trender så är det kanske inte så konstigt att bondromantiken har gjort även höns populära. Trots att många säkert är sugna på att gå ut och hämta sina egna frukostägg på morgonen, så är det inte alla som kan göra det. Man måste nämligen ha ett särskilt tillstånd för att ha höns hemma om man bor inom ett område med detaljplan, det vill säga i tätbebyggt område. Tillståndet ansöker man om hos Miljöförvaltningen. Det kan också vara bra att veta att om hönsen stör omgivningen eller missköts så kan tillståndet återkallas. Om man dessutom vill hålla sig med tupp så måste den hållas inomhus mellan klockan 21 och 7 på grund av störande ljud. Men när klockan har slagit kuckeliku är den givetvis välkommen ut igen. Det går alltså alldeles utmärkt att ha höns i Stockholm, även på bakgården i innerstan. Höns är lättskötta djur som inte kräver så stora utrymmen, och för den händige och pysslige kan man lätt snickra ihop sin egen hönsgård. Hönsmat finns att köpa färdig, men för att spä på den bondromantiska andan finns det även gott om enkla recept på internet för den som vill blanda sin egen hönsmat. Man kan köpa kycklingar redan när de är ett par dagar gamla. De små klarar sig bra utan sin hönsmamma, men det är först vid cirka 20 veckors ålder som en höna börjar lägga ägg.när hon kommit igång kan hon vissa tider lägga ett ägg om dagen upp till cirka ett års ålder, då värpningen sedan sakta börjar avta. Vill du ha egna ägg på frukostbordet? Börja med att ansöka om tillstånd hos kommunens miljöförvaltning. Snickra sedan ihop ett hönshus, köp kycklingar och sedan är det kokta ägget så gott som stekt. /LF PARKODLING FÖR STOCKHOLMS GRÖNA FINGRAR Foto: Mikeadelica Stockholm är på väg att bli vår gemensamma trädgård, en stor grönskande rabatt, med blomster, grönsaker och örter. Stockholm kallas ibland för Nordens Venedig för allt glimmande vatten runt omkring och i staden. Men lika mycket som det finns vatten finns det parker och grönområden. Och här passar stockholmarna på att sätta sina spår i form av frön och plantor. Stads- och parkodling har blivit nya begrepp och innebär att vem som helst tar en spade och planterar runt om i staden, i parker och på torg. Stadsodlingen har blivit så populär att det börjar dyka upp klubbar, föreningar och kretsar med målet att göra staden grönare. Den gröna trenden är dock inte kopplad till de gerillaodlingar som tidigare har upptäckts i Stockholm. De nya stadsodlingarna uppmuntras numera istället av Stockholms stad, som bland annat stödjer Folkodlarnas odlingsprojekt Matparken i Skarpnäck. Det finns många pågående odlingsprojekt i Stockholm och de drivs bland andra av Stadsodling Stockholm, Asfaltsblomman, Get Smart och Koloniträdgårdsförbundet. Tycker du att din balkong eller uteplats inte riktigt räcker till, och är du intresserad av att göra Stockholm ännu grönare och vackrare, så anslut dig till den allt växande skaran stadsodlare och bli en del av Stockholms gröna revolution du med. /LF 13 - KLÖVER

14 PO T I PS R TS ÄT GTR Ö NEVY I N NKJE ERS LLBE TA DRG DITCONVOCCIBUS VATIMUN TIFERTE TEXT: Anders Andersson FOTO: Sofia Olofsson K L ÖV E R

15 PORTRÄTT TIPS GRÖN EVY INNERSTAD KJELLBERG Foto: Mikeadelica Fakta: Trädgård på Spåret har café och trädgårdsarbete på söndagar kl Närmaste t-banestation är Skanstull. Trädgården ligger på spårområdet vid Eriksdalsbadet. Gå nerför trappan höger om Hotel Clarion på Ringvägen och promenera förbi Tullhagens koloniträdgårdar rakt ner till spåret KLÖVER

16 KRÖNIKA RÖSTÅNGEST VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT Det är inte lätt att vara väljare. Det finns ett tiotal partier att välja på av någorlunda rimlig karaktär. Samtidigt är de relativt lika. Det är ungefär som tandkräm. Oavsett vilken tub vi tar så innehåller de tandpasta enligt protokoll 1A. Frågan är om vi ska uppskatta denna utveckling. Att konsumenternas och väljarnas efterfrågan skapar en värld med hyggligt konforma produkter eller skulle vi vilja ha mer svängrum? Större variation? De som klagar på att partierna liknar varandra brukar samtidigt inte vilja tala väl om den tid som det var på tjugo- och trettiotalet när vi hade pigga alternativ som nazism, fascism och kommunism. På den tiden var det demokratiska alternativet, med partier, parlamentarism och yttrandefrihet ingen självklarhet. Det som vi idag betraktar som givet att vi får välja religiös tro själva, att vi har rösträtt, att vi kan öppet kritisera det mesta är en historisk tillfällighet. Och inte något självklar sanning. Men var det roligare på den tiden när det fanns häpnadsväckande politiska alternativ? Där det gick att välja mellan demokrati och diktatur, mellan planekonomi och marknadsekonomi, mellan att babbla på politiska möten eller marschera i svart uniform? Det som idag gör partierna relativt likartade är att den verktygslåda som de har att förfoga över är rätt begränsad. Då blir också visionerna snöpta. Hur ska vi då göra som väljare när partierna inte har möjlighet att skapa helt nya världar? Det är förstås fullt möjligt att läsa deras programtexter noggrant och leta efter undertexter. Även om de likt tandkräm verkar rätt likartade har de oftast någon egen liten nyans som vi av ett eller annat skäl uppskattar. Eller tvärtom bestämmer oss för att vilja välja bort. Vi lever i en tid där den demokratiska processen är långsam och trög i jämförelse med samhällsutvecklingen. Partierna går till val på att lova att göra sitt bästa. Och vi väljare får plocka det parti vars företrädare vi tycker verkar mest hedervärda. Ett komplement till att läsa partiernas program blir därför att stänga av ljudet på TV:n när det är partiledardebatt. Och sedan titta på nyllena och försöka avgöra vem av dem som är mest trovärdig. En annan metod är att inte leta i toppen av partierna, för där hittar vi oftast de mest strömlinjeformade figurerna. Det är i partiernas undervegetation som deras verkliga karaktär framkommer. Läs gärna deras bloggar och vad de twittrar eller anser väsentligt på Facebook. Deras självbiografiska beskrivningar brukar också ofta vara rätt intressanta. De flesta visar sig vilja läsa deckare, har matlagning som intresse och vistas flera veckor på sommarstället vid Västkusten, samt kompletterar detta med att återge utspel från partiledningen. Och de anser alltid att deras eget parti vann TV-debatten. Men det finns också ett fåtal som kör sitt eget race, kanske i syfte att bli framkryssade. Som väljare gör vi klokt i att inte följa mediernas valrapportering alltför nära. Medierna har sin egen agenda, de är ute efter det sensationella och avvikande, de söker fel och brister, de gör 16 - KLÖVER

17 KRÖNIKA RÖSTÅNGEST hönor av fjädrar och vill ofta ha någon sensationell valvinnare. Därför blir det lätt yta. Och partierna anpassar sig efter detta. Klokt är därför att vid sidan om mediernas huvudfåra (som vi förstås inte helt kan ignorera) också söka oss fram till vad partierna själva egentligen vill säga. Inte bara det som medierna återger. Mitt eget bidrag till att hjälpa väljarna på traven har varit att tillsammans med några kumpaner konstruera så kallade väljarkompasser. De går i stort sett ut på att väljaren berättar sina ståndpunkter i några centrala politiska frågor och att detta sedan matchas med partierna. Trots en del invändningar mot metoden visar det sig att oerhört många använder sig av valkompasserna för att åtminstone göra en första sovring bland partierna. Vissa upptäcker att deras traditionella röstande kanske inte varit helt rationellt och för många förenklar valkompasserna partivalet. Att partierna är relativt lika varandra gör det kanske lite besvärligare att välja rätt parti. Men om de är det för att demokratins principer har segrat så får det nog ändå anses vara ett billigt pris att betala. /Stig-Björn Ljunggren Stig-Björn Ljunggren - Fakta Statsvetare och krönikör. 56 år. Uppvuxen i Hamrångefjärden tre mil norr om Gävle. Är socialdemokrat men disputerade 1992 på en avhandling om Moderata samlingspartiets historia, Folkhemskapitalismen. Ljunggren har också skrivit om Miljöpartiet i boken Den gröna rörelsen och om Socialdemokraterna i Ett visst mått av frihet. Har skrivit När medierna tar makten som är en mediaskeptisk pamflett och En konservativ i skjortärmarna, om förre högerledaren Jarl Hjalmarson, samt boken Högern att lita på! Om Fredrik Reinfeldt och de nya moderaterna. Hans bok Ideologier har kommit ut i flera upplagor. Var tidigare omvärldsanalytiker i PR-företaget Rikta Kommunikation. Ljunggren är på deltid omvärldsanalytiker på PR-företaget Grayling. Han har också medverkat i programmet Boston Tea Party på Kanal 5. HAR DU RÖSTÅNGEST? HÄR ÄR NÅGRA TIPS: 1. Gör alla valkompasser. 2. Kolla vad kompisarna tänker rösta på. 3. Läs allt från alla partier. 4. Gör en egen valkompass - lista frågorna som är viktigast för dig, maila alla partier och be om svar. 5. Besök valstugorna. 6. Rösta med plånboken - vilket parti lönar sig bäst för dig? 7. Låt slumpen avgöra - välj ut 2-3 partier som verkar bra, blunda och lägg en av valsedlarna i kuvertet. 8. Rösta som du alltid har gjort. 9. Känn efter. Följ känslan. 10. Det viktigaste är hur som helst att du röstar KLÖVER

18 K R Ö N I KA R Ö S TÅ N G E S T TYCKER DU ATT Nej, det tycker jag verkligen inte! 0 1 Ja, det tycker jag verkligen! Människor ska få bestämma så mycket som möjligt själva? Marknader, stadsodlingar, food trucks och gatukonst livar upp stadsmiljön? Det borde vara mindre krångligt för företag att anställa? Det borde vara enklare att sälja och servera alkohol? Det är viktigt att spara stadens parker och grönområden? Cyklister, fotgängare och kollektivtrafik ska prioriteras framför biltrafik? Det ska kosta att smutsa ned miljön? Det behövs mer satsningar på förnybar energi t.ex. vindkraft och solenergi? Valfrihet i förskola, skola och omsorg är bra. Grep är det bästa redskapet? Fick du mellan 0 och 25 poäng kanske du ska vända dig till något annat parti, det finns ju flera att välja på. Fick du över 25 poäng tycker vi att du ska ta reda på mer om oss, till exempel på Fick du 50 poäng borde du rimligen redan vara medlem i Centerpartiet K L ÖV E R

19

20 TIPS KLÖVERKARTAN BADPLATSER 1. Fredhällsbadet 2. Lilla Essinge strandbad 3. Smedsuddsbadet 4. Långholmens strandbad 5. Långholmens klippbad 6. Tanto strandbad (Årstaviken) CYKELPUMPSTATIONER 1. Karlbergs station, Norrbackagatan Stureplan 3. Raoul Wallenbergs torg, Nybroplan 4. Guldgränd 5. Hammarby Sjöstad, vid Luma Kaj UTEGYM 1. Vanadislundens utegym 2. Kungsholms strandstigs utegym 3. Kronobergsparkens utegym 4. Rålambshovsparkens utegym 5. Pålsundsparkens utegym 20 - KLÖVER

21 TIPS KLÖVERKARTAN GRILLPLATSER 1. Rålambshovsparken 2. Kronobergsparken 3. Högalidsparken vid parkleken 4. Drakenbergsparken vid parkleken 5. Kv. Haren vid Brännkyrkagatan Ivar-Los park 7. Ånghästparken bakom Tanto Servicehus 8. Bergsgruvan 9. Skånegläntan vid parkleken 10. Stora Blecktornsparken vid parkleken SKATEPARKER 1. Elersvägen/Nordenflychtsvägen 2. Rålis Skatepark 3. Engelbrektsgatan 4. Björns Trädgård UTSIKTSBAR 1. Scandic Anglais Terrassen, Humlegårdsgatan Clarion Hotel Sign, Östra Järnvägsgatan Royal Viking Skybar, Vasagatan 4. Kulturhuset, Sergels Torg 5. Dramatenterrassen 6. Taket Hornstull, Hornsbruksgatan 4 7. Gondolen, Stadsgården 6 8. Och Himlen Därtill, Götgatan 78 (Skrapan) MARKNADER 1. Salutorg Fridhemsplan 2. Salutorg Rörstrandsgatan 3. Salutorg S:t Eriksplan 4. Salutorg Odenplan 5. Salutorg Spelbomskans Torg 6. Salutorg Kungsholmstorg 7. Salutorg Hötorget 8. Salutorg Norrmalmstorg 9. Salutorg Jungfrugatan 10. Salutorg Karlaplan 11. Salutorg Mälartorget 12. Salutorg Ryssgården 13. Salutorg Mariatorget 14. Salutorg Medborgarplatsen 15. Salutorg Nytorget 21 - KLÖVER

22 PO R T R ÄT T C H R I S T E R M E L L S T R A N D BLAND HÖGA HUS OCH KOLONILOTTER Han sitter på huk med sin elva den här möjligheten. Och därför museum för de som vill bevara månader gamla dotter och river måste vi våga bygga mer i stan. det gamla, bara för att det alltid bort lite ogräs ur rabatten. Vi har varit så. Jag vill ha en stad Högre. Tätare. Inåt och uppåt. har mötts vid hans kolonilott som skapas av de som lever i den Hur tänker du då? strax utanför city. Han har nu. Annars kommer klyftorna Jag vill bo i en stor stad, med byggt en liten stuga här och öka, bostadspriserna kommer rikt utbud och hög puls. En tycker om att spendera lediga bli ännu högre och vi kommer stad med många ansikten. Med stunder bland sina odlingar. få ett samhälle där människor mångfald. En stad som översamtidigt är Christer Mellinte känner att de har lika möjstrand en inbiten storstadskille. raskar och samtidigt lyckas ligheter. Tyvärr är vi redan på Han har ingen som helst lust att bevara en lokal känsla av närhet god väg. i sina olika stadsdelar. En stad flytta ut ur stan bara för att få Hur då? som lever. Och då behövs mer närhet till naturen. När människor känner att de människor och fler bostäder. Att sitta så här, mitt i gröninte kan påverka, kommer de Inne i stan. skan, nästan som på landet, förr eller senare ta saken i egna femton minuters promenadväg Varför Andersson inte bara bygga vidare händer. Sånt finns redan både från Stureplan, är en av sakerna TEXT: Anders FOTO: Sofia Olofsson bra och dåliga exempel på. Bra som får mig att älska Stockholm. utåt? För att då kommer innerstan saker är till exempel hur folk Det är helt unikt. Och förstås bli ett reservat för privilegierade går ut och odlar luktärtor på en privilegierat. Jag vill att fler och rika. Det kommer bli ett annars ganska tråkig markplätt. människor ska ha tillgång till DITCONVOCCIBUS VATIMUN TIFERTE K L ÖV E R

23 P O R TR ÄTT C H R I S T E R M E L L S T R A N D Foto: Mikeadelica Eller hur en konstnär målar fasaden på en rivningskåk. Sånt tycker jag är uttryck för kreativitet. Men det finns allvarligare exempel. Ta oroligheterna i förorterna runtom i Sverige. De uppstod i och för sig ur en enskild tragisk händelse, men är ändå ett ganska tydligt uttryck för hur människor känner att de inte kan påverka sin situation. De känner sig utanför och maktlösa. Christer själv är uppvuxen i en arbetarfamilj i Högdalen, söder om stan. Hemma pratades det mycket politik och hur saker skulle kunna vara. Här lades grunden för hans engagemang. Det var nån gång i högstadiet som jag första gången slogs av känslan av att vara styrd. Det här var på åttitalet, när vi fortfarande bara hade två kanaler på TV, när skolböckerna var väldigt politiskt vinklade och så vidare. Det var som att det bara fanns ett sätt som var rätt. Det kan låta som en floskel, men jag började engagera mig politiskt av frihetliga skäl. Människor måste få styra över sitt eget liv, ta egna beslut, bra eller dåliga, och hitta sin egen väg. Man måste våga förändra. Christers intresse för stadsbyggnadsfrågor är på så vis helt centralt. Jag vill att Stockholm ska få förändras med sin samtid. Det ska vara en stad för alla, där vi bryr oss om varandra och respekterar våra olika livsvägar. Riktig solidaritet är väl i grunden omtanken om sin nästa? Då behövs bra mötesplatser och känslan av att själv kunna påverka. Ta en stad som Barcelona till exempel. Där bygger man hus som är åtta våningar höga, men hugger av hörnen i kvarteren för att bygga små torg. De lyckas ju behålla känslan av närhet och lokalt folkliv.han böjer sig ner och drar upp lite mer ogräs ur rabatten. Så våga bygga på höjden, våga ha fler höga hus. Våga ändra på stadens utseende. Bygg där det redan finns kollektivtrafik, bygg där det redan bor människor. Ner med parkeringar och vägar under marken, gör det lätt att komma fram med buss och cykel och ge plats för bredare trottoarer och uteserveringar. Om vi kan para ihop det tänket med att samtidigt behålla de gröna värdena i Stockholm - så tror jag att vi skulle få en väldigt bra stad. Grön, stor och skön. /AH Christer Mellstrand - Fakta Riksdagskandidat Centerpartiet Stockholms 42 år. Gift, har tre barn. Uppvuxen i Högdalen och har bott i olika delar av staden, nu på Östermalm. För tillfället pappaledig, men är annars chef för MTG TV:s inhousebyrå för reklamproduktion. Är ersättare i Kommunfullmäktige i Stockholm. Styrelseordförande i Stockholm Parkering AB. Gruppledare i stadsbyggnadsnämnden. Ledamot av styrelsen för AIK FF. Var med och grundade Stureplanscentern år Under en period på nittiotalet var han chef för Sturecompagniet. På fritiden: Umgås helst av allt med min fru och ständiga sparringpartner Agnes. Har sprungit Stockholm Marathon fem gånger och drömmer fortfarande om att springa under tre timmar. Stockholmstips: Sätt på dig löparskorna och upptäck Stockholms innerstad springande. En promenad i Söderbrunns koloniområde - på sommaren är det en av Stockholms vackraste platser K L ÖV E R