t ars +E-r lik : ~s hin m w@

Transkript

1 IL t ars +E-r lik : ~s hin m w@ -.

2 3KZSOKOliilS I(O3,~;iLTB Bef ollming Wlderspyramiden Näringsgrenarna SICOLOR ST ORRE ATZBGTSYT&'lSm IMOXI KOlVlYlUm SOCmL SxP,lTIGS. OWRADZU IXOl'i D33 SOCIAL1 SEICTO:iii?T DAR BIBLIOTEICET 1UI;J BZURIVA UPPSÖKAMD~ VERKSAFIHST b Hemsamariter Fardt jämt hderdomshem S jukhem Befolkningsprognos för aldrarna 65 %r och äldre. Förskolor,daqlaem och fritidshem BIBLIOTErnT - Utlåning Filialerna och utlihingsstationerna Bokbestandet Anslag R%gra fakta om Hb PRO JEEi'P FOR UPPS OKAIT'DX VERKSAMHET UPPS OKANDE VERKSA1,IKET S ON PAGAR Bokl%dor Boken kommer-verksaeten Talböcker Personal UPPSOKANDE VERKSAPWET VID J ~ U N D S LANS BIBIJOTEK I ÖSTERSUND UPPS OKANDE VERKSAMHET I KBJEDALENS KOIV'~~~!TUX PORSUG TILL BIBLIOTERETS UPPSOKANDE VERKSAMHET Äl~reornsorgen Talböeker Id6stribution Uppsökande verksamhet på arbetsplatser Bokbussen SAMNIAmATTNIBG Betänkande NOTER

3 Bil l : Bef olhing inon Krokoms komaun Bil 2: Krokoms Bomun: befolkningens f ördelning Bil 3: Bef olkningsu-tveclcling f ör kommund clar Sren Bil 4: Polkmängd 31 december 1979 ezter kön och alder Bil 5: Anfal arbetstillfällen i Krokoms kommun fördelat p& näringsgrenar Aren 1965, 1970 och 1975 Bil 6: Pördelning p& näringsgrenar, jämförelse Bil 7: Isrokons komun: trafikplan Bil 8: Krokoms komram: servicef örsörjningsplan 1975

4 KROKOMS KOMMUN

5 Krokorns komun i JGmtlands län har en ~ r tav s 620~+~? Bess befolkning der.?l 8ecenber 1979 var invr~are.(oil~l) Det motsvarar en PoZktäthet p& endast 2 invanare per kr^. StCrsta delen av konnunen ar glesbygd, Indn södra delen sv fomuiqen mellan >S och Tr&ngsviken bor drygt QaiPten av l;ommens befolkning.- Ben upptar In yta av 560 b. Wnr bor i snitt n3stan 13 invanare per lm, Bcfollmingen inom da%%& ~"wade har fjkat sedan början av 70-talet, efter en nedg%ng p4 50- och Goetalen. Detta omrade skiljer sig allts& markant fran den 6vriga delen av kommunen. De andra d-elarna har däremot mlnakat; f ialvariarantal,(bil. 3). Enligt POR -75 finns följande tätorter i komunen: (~ntal boende den 31 dec Inom perentes). Föllinge (519), ICrokon (1952), Nalden (935), Pri%ngsviken 3271., YtterSn (184), ]is (611), Änge (340), 3vairsätt (205)~ Asp& 241 (bil. 2). AV kommunens Lnvgnare var den 31/ män 6722 kvinnor. Klderspyraiden ar ganska o jw med stor an-del m ~iskor i &ldern &r, Iletta förh%ll.ande med ganska stor andel Sil-a - mm.islcor och liten de1 yngre, f inner man särskilt i glesbygdsf örsamlingarna Xaxs jö, Föllinge, Hotagen och Rönnöf ors. (bil. 4). Av diagrammen (bil. 5-6) framg&r, att serviceyrkena upptar den största andelen sv näringsgrenarna, med industri och jordbnik p& andra respektive tredja plats. Jamfört med hela riket upptar särskilt servicegrenarna ganska liten del av alla yrken, nedan jord- och skogsbruk ar procentuellt mycket vanligare än riksgenomsnitt et. S edagii zitten av 60-td. et har emellertid arbets- tillf allena inom jordbruket minskat kraftigt, (bil. S), D" armed har m%nga tillfällen till sysselsättning i kommunens ytterö omr%den försvunnit,. - Näriga inv%nare i kommunen arbetar i 0stersu;nd. WBgra uppgifter om pendling: (l. - - Impendling, varav f r r Ost ers.' Utpendling, varav till Öst9 Krokom Nuden Ytteran 17 uppgift saknas TrAngsviken 4 3.tt It Asp %s S AS 'B 209 t55 Dviirsätt Den 31/ hade.kommunen l 3426 inv, vilket ar en minskning p& i 6 personer från f Öregaende årsskifte, (Östersundsposten och Länstidningen )

6 Komunens inålsiit tning Br at t hej da bef olkningsminskningan i ( ptteromradena. Vidare &r pials&ttningen invånare 1985, &r sysselsättningen i framtiden har emellertid avg8rande betydelse för befolkningsutvecklingen i kommunen. Lägenhetsavgången i ytteromradena förväntas dock bli relativt hög iiven i framtiden. Den större delen av Udre bostader finner i gleobygden, där ocksa nånga perinaneritpostader blir fritidshus. Behovet av bostader varierar starkt mellan olika orter. Av kommunensr tomtkö pa 956 eöhncle den 10/ var fömtarhandeiönske-. dilen 731 till As, 108 till Krokom, 39 till Aspas. Lägenhetsktön ealigt senaste uppgift var 252 till Krokom, 64 tillnäiden-vaplan, 45 till As av 462 sökande. KOBMJHIKA'P IONER (3 Det finne numera ganska snabbkörda ellan de större tätorterna (Änge, Föllinge, -Krokoni till Osterrmtmd. Europavgg 75 Swads~all-Österstma-Trondhefm &P n8got *av err'puls&derl genom den mest tittbefolkade delen av ko~upanen. (~&igntitet, se karta bil. 7.) - B A -.---w Krokom-Östersund,Xr relativt livlig. Däremot ar - d e s k i l t täta förbindebiter med de inre delarna av kommunen. Kompletteringstrafik med taxi till busslinje samt butik förekommer.1 förra fallet 2 dagar i veckan, i senare fallet 1 dag i veckan. DIAlsattningen ar att ge alla kommunens invanare möjlighet till kollektivtrafik för service- och inköpsresor till kommunens tätorter. Det betyder i huvudsak till Änge, Föllinge och Krokom samt till lanscentrat Östersund. Tagtrafiken - ar framför allt en förbindelse med den övriga delen avfandet. ï)arnmn.t den mycket liten betydelse för persontransport inom kommunen. \ SKOLOR. X-AS finns en av landstingets folkhögskolor f: Birka folkhögskola). I denna del av komunen f inns-kolos lanthush~llsskola), Jordbruk (Torsta lant bruksskola), och skae;sr bd~alasenskogsbruksskola). I Krokom finns gymasieskola med-@pecialkurser för verkstadstekniker och hemteenirrer (Hagraskolan). Grmadskolan. Kommunen är indelad i tre rektorsomr&den: Krokoms --..d (4 ro -24u elever), Offerdals ro (598 elever), och Föllinge ro (60: elever). Sammanlagt allts& 1740 elever i grundskolan. Algstadim finns i Krokom (246 elever),änge (249 elever) och Föllinge ( 133 elever). I dessa orter finns aven skolexpeditionen för respektive rektorsornr%de. I Erokom dessutom även administra-.tivt gentrum för gymnasie~kolan och-vuxenskolan, A lanthtk4hal7 ö östa

7 En nackdel ar de ofta langa avstanden mellan hemmet och skolan. Särskilt elever p& högstadiet har langa bussresor till och från undervisningen. Många l%g- och mellanstadieskol~r har l&gt elevbzntaieftersom det finns f% barn i aktuella aldrar inom skolans upptagningsornrade. Exempelvis har skolan i Rönnöfors 10 elever, Valsjöbyn 13, Skärviingen 20, Haggsjövik 13 och Rötviken 9. Uppgifterna om antalet elever galler höstterminen 1980, Sammanlagt finns 23 skolor p& 17 orter i kommunen, Skolorna har emellertid stor betydelse inte bara f8r undervisningen, De tjänstgör i regel som samlingslokaler. Ten mindre ort ar skolbyggnaden ofta nagot ax ett kulturcentrum i byn, STORRE ARBETSPLATSER INOM XOMl!~XUITEB, (5 Föllinge Traskof abriken 35 anställda S kolan 3 5 tt Alderdomshemmet 3 0 t I Halsohemme t l0 tt Änge Vapl an Nälden Kro kom Dvarsät t Änge mekaniska 5 O II Änge centralskola 4 9 tt Alderdomshemmet a de) Vägverket 16 II KELA Fashion AB Änge slakteri Ouchterlony Minidube Trangia 20 t I Nya slakteriaffaren 6 II Waplans mekaniska AB t l El by produkt er 36 II Vägverket 15 II Hallströms verkstäder 65 1 t Naldens ullspinneri 34 tt - ".i+ 22 tt NBlaens varmeindustri 20 tt Naldens träindustri 17 t I Kommunalkontoret 110 I t NCB Hissmofors s%g 7'2 I t Forsbergs industri 55 1 t J-H Produktion 30 II Ran&g%rden Möbelhuset Dvarsatts El It As Birka folkhögskola Sj l I t Torsta lantbruksskola 24 Rösta lanthush%lssskola 15 II,+~nl. korrigerande uppg. fran skolkont oret

8 M'~~:RKANT IL S ERVICE. Tv% orter har ett relativt fullstandfgt utbud av service, namligen Krokom och Pöllinge. Som centralort har Krokom inte helt tillräckligt serviceutbud, Där saknas bl. a. samlfngslokaler och bensinstation, Pör de södra delarna av kommunen uppvägs detta delvis av närheten till Östersund. ar 1975 had kommunen 36 livsmedelsbutiker, varav 14 i tatorsdningar?de flesta butikerna ar lokaliserade till den södra en av kommunen. I övriga delar ligger butikerna glesare, men ända jämnt fördelade i förhallande till befolkningen. Det finns fortfarande en tillfredsställande livsmedelsförsörjning inom kommunen bl. a. med h jälp av varuhemsändning. (bil.8), En ytterligare utglesning av butiksnätet kan i vsssa omraden medföra helt otillräcklig service, Det kan nämligen hända,att andra servicefunktionersom bensinpumpar och bussturer samtidigt dras in. Det ar viktigt, att butikerna far investeringsstöd, för att kunna drivas mer rationellt. Det nuvarande kundunderlaget räcker till för de flesta butikernas fortlevnad. Undantag ar kaxsjö och Hotagens församlingar. Dessutom utgör turisterna ett ganska stort inkomsttillägg. Detta gäller särskilt i fjällomradena, dar turismens andel har uppskattats till $ av omsättningen, Genom en ökad köptrohet av ortsbefolkningen bör omsättningen i de flesta församlingarna kunna öka betydligt. De flesta butikerna har aven mer eller mindre biverksamhet. Den viktigaste av dessa är benginförsäljningen. Distribution av bokl%dor har aven förekornie i ett par fall. Butikerna har aven stor betydelse ur social synvinkel. P% mindre orter utgör de ofta en träffpunkt i byn. Handlaren har dessutom i regel andra uppgifter an enbart försäljning av varor. Affären bidrar till ökad service i bygden, ökad turism och ar en förutsaftning för en levande landsbygd. SOCIAL SERVICE. OMRADEN INOX DEN SOCIALA SEKTORN BAR BIBLIOTE- KE'I? KAN BEDRIVA UPPSOKANDE VERKSAMHET. Hemsamariter. Det finns hem amariter i kommunen, varav ( 7' 40 ar deltidsanställda. Resten &r!&&iidsanställda, Man ska minska antalet anställda genom att ta bort flera timanställda och i stallet öka antalet deltidsanställda, De ska aven f& bättre utbildning. Hemsamariterna deltar även i hemsjukvarden. av de sjukvardande uppgifterna utförs för närvarande Sociala hemhjälpsdistrikt ska inrättas motsvarande distriktsskötersk~mr&den. Inom Krokoms kommun finns 10 sadama omraden. $1980 fanns 31 livsmedelsbutiker i kommunen, varav 5 antagligen kommer att läggas ned före (Östersunds-posten dec.-80).

9 -Hemsamariterna gör hembesök. (städar, lagar mat, g&r och hand-.laretc.) De kan ibland g% ut tillsammans med &Idringarna, t,ex; till ortens bibliotek. Ofta ar det dock svhrt att rekrytera hemsamariter i glesbygden. I m a..,... I Pärät j änst. 1?0&unens f ër'dt j &st f &r endast anlitas av handikappade och aldringas, som inte kan ta gig fram längre sträckor. Specialfordon för handikappade finns ej i lconmvnen, OnskvBrt är att siidana anskaffas. I de flesta fall anvands vanlig taxi O Inom kommunen bor drygt 200 personer, som av &Idersskäl eller annat handikapp anlitar färdtjänst. Den 1 oktober 1980 var det 228 st, varav 29 under 65 Ar. Inneboende p& %Iderdomshem är ej inräknade. En förteckning, som jag f%tt p& socialkontoret i juli 1980 upptar namn och adress p& 190 personer, istan an gör inte ansprak p& att vara fullständig.) I de olika kommundelarna fanns : Rödöns kommundel 91 personer (varav 52 i eller omkring Al s ens II 10 II r ro korn) Offerdals " 4 3 f I Föllinge 46 II Dessa siffror ändras snabbt och far anses som ungefärliga, A~der&omhem* I komunen finns tre &derdomshem: Ranagarden i Dvärsätt (101 platser), Hällebo i Off erdal (49 platser), och Solbacka i Föllinge (42 platser). Drygt 35 $ arv platserna upptas f.n..av långtidssjuka. Mycket stor del av adringarna ar över 80 Ar, De ar i regel för svaga för att orka läsa en bok eller ens en tidning. Många &r lässvaga p&gw~d av dalig syn, andra har aldrig lärt sig läsa ordentligt, en del har aldrig haft tid etca Atskilliga flyttar e j in p& hemmet förrän de ar helt orkeslösa. I Banagarden finns ett bokrum, där böcker erhalls fran fili& len i Dvärsätt. Lån sker kontinuerligt av bhde personal och inneboende. PolliLivsskildringar, bygdero-er 0.d. verkar vara de mest lasta böckerna, Manga av aldringama önskar dock mera lättl&s-l;a böoker med stor stil än vad som nu iinns..det blir sammaniagt ca, 1000 lån per ar, ' Till ålderdomshemmen i Ede (off erdal)resp. Pöllinge gar f ilialf örestbndaren p& oden en gång i mhaden. Hon tar med sig en kasse böcker och byter ut motsvarande antal böcker ur l&nesanilingen. I Föllinge firns dessutom en bokhylla med böcker. I Ede skall inom den närmaste tiden anskaffas en bokhylla i ett p% hemmet. Lånefrkvensen ganska lag, d& måaga intagna har hög alder. Dessutom finns många sjuka eftersom det ännu inte finns n&got langvårdssjukhus i kommunen. I regel W det 4-5 åldringar som lånar varje gangr För närvarande är det ungefär 150 lån per hr i vardera Föllinge och Offerdal* Sj~khem.Under 1980 har planerats ett sjukhemsbygge för 60 (9 platser i Hrokom och 1982 ett för 30 platser I Föllinge. Dessa sjukhem har stor betydelse fifr avlastning av långtidssjuka från ålderdomshemmen. Nagot' beslut om sjukhem i Offer?- dal har-tandstinget &u inte tage, men det kommer att tas upp till prövning i samband med revidering av hälso- och sjukv&rdsplanen, En projektrapport on samordnad landstings- och primarkommunal äldre omsorg i Krokoms kommun har utarbetats. Utredningen har bedrivits 5. samarbete med landstinget,

10 B6f olkningsprognos för Udrarna 65 ar och äidre. Vid slutet av ( fanns 2562 personer, 65 %r och äidre i kommunen. Befolkningsprognosen visar en öluiing av gruppen 75 Sr och äldre. Den btegorin nar sin höjdpunkt %r 1990 i aila kommundelar utom Pöllingedelen. Gruppen ar kommer däremot att minska avsevärt fram till %r I'kommunen bör det finnas produktiva människor p% landsbygden och i mindre tätorter sa att den allmänna servicen tryggas och en sned %Idersfördelning förebyggs* Detta enligt förslag av projektledaren for äidreomsorgen. Under mitten av 7htalet har m%nga renoverat sina bostäder med hjälp av förbättringsl&n. Sedan slutet av 70-talet har det varit svhrare att f% sadana lb. Detta har b1.a. medfört att Atskilliga ej haft rad at;% forbättra sin bostad. Genom att bostadsstan-.. darden varit s& lag har därför manga äldre tvingats flytta till pensionärsbostäder el1 er %Iderdomshem. - ".. Inom kommunen finns 249 pensonärslagenheter, varav 60 ar pensionärshem. Off erdaisdelan har lägsta antalet pensionsrsli%genheter, vilket just nu medför större behov av plats p& &Iderdomshemmet i orten. Alsenomr%det har det största antalet penshonärsbostäder. Pörskolor, daghem och fritidshem. Pörskolor finns p% 13 stallen( 7 i kommunen. Dessa ar öppna för barn i förskole%ldern. Det finns 3 daghem, Dessa ar främst avsedda för barn till föräldrar, som förvärvsarbetar. De finns i Krokom, As och ijäiden. Pamilje daghem är dock vanligast. Fritidshemmen är i regel för samma barn som varit p& daghem. Dessa &r belagna p& s- orter som daghemmen. I As och Nälden finns de i samma byggnad. I &vw.dbiblioyeket finns i Kroken. Dessutom finns de.t 3 filider (1 1 och 14 utlåningsstationer. Ut1 Aning I hela kom, ' Varav Krokom 19208' l Antal utlånade band per Inv. 4,s ,3 695 i hela kommunen,. Pilialerna: (~ntalet utl&nade band inom *aren% en). Xälden. (l1.503), Föllinge (11.340), Änge (11.23'1)~ Utl&ningsata-tionerna har vardera andre än 5900 volymer. ~okbes-kandet, Kommunens hela bokbesbd var 1980 ca vol. varav Hb. hade ca , därav barnböcker ca, 7,980. (~il.9). Under %r 1979 inköptes 6246 böcker, urider 1980 var nyförvärvet böcker,

11 gotalt anslag från kulturn5mnden %r 1980 var kr. Darav för bfblpot'ebverkeamheten kr., varav media kr. personal kr,, och lokaler 202,600 kr. Det totala anslaget för 1981 ar 1, kr., varav till media fortfarande 285,000 hr. personal j10.,~00. och lokaler C.6.-4.w kr. B1.a.' ~oken-kodrk4c ans$%s tot8f 4? 12Ö;90b k$. - Under 1980 tillkom en donation p% kr. för medacainköp. NBgra fakta om hb. Personal: Det finns 1 bibliotekarie tjust sch 2,5 kwpi.1ist- och kontoristtjänster. Öppeth5llande under2 en vecka vintertidpvar 23 timmar. Yta: Utlhi9gshall ca 265 m, C,-,V' V arbetsrum ca 175 m. Sammanlagd yta ca. 440 n, Utlaningen fran. hb, var 1980 fr&n vuxenavdelningen och fran barn- poh ungdomaavd böcker. Filialbibliotekens utlaning under samma tid var vuxenlitteratur och barn 31,228 böcer. (~tlhningsstat ionerna inräknade). Tota3 utlaning i kommunen var samnalagt böcker,.,.-i talböcker. r- &- -. ) '.,e-9 Folkbiblioteket sänder aven boklador till ett 20-tal skolor. O En &okbusasaknas ännu i komunen. Den var uppförd p% ar 1980, men på grund av det kärva ekonomiska laget för narvarmde har den flyt- w tats framat. Bussen ing%r i KEL2 och kommer i basta fall att inköpas P& biblioteket finns emellertid redan nu en plan för verksamheten. PROJEKT POR UPPS OKANDE VERKSAMHET, (12 En stor del av kommunens befolkning har fon. ]mycket små möjligheter att utnyttja biblioteken. En grupp 8r de,son har sv%rigkreter p% grund av stora avstand till nagot bibliotek. En annan myoket eftersatt grupp är de rörelsehindrade och sylzskedade samt aldringar. Bibliteket har en stor uppgift att fylla för att n% dessa grupper, f samråd med arbetsförmedlingen i Krokom har d&f'8r biblioteket nyligen startat ett projekt inom detta omr%de. En person kommer att anstäilas av biblioteket för denna uppgift. Denne kommer att informera hemeramariterna om boken kommer-verksamhet, taiböcker, lästekniska hjalpmedel etc. Genom samarbete mellan bibliotekspersaonal och hemeramariter räknar man med att komme i kontakt med människor, som föm? statt utanför bibliotekets räckvidd. För många &Idringar upplevs ensamheten som det största problemet. Att f& låna böcker och lasa kan därför upplevas som &got -+-. positivt* '. - - r i *rv -. * ',. C En annan forn av uppsökande verksamhet som planerae, är bokut- Iihing p& bensinstation/aff&r i nagon försurrmad del av kommunen, exempelvis Rötviken. Man skall aven undersöka möjligheterna för bokutlåning p& större -. arbetsplatser i kommunen. Detta biblioteksprojekt beräknas kosta kr, varav kommunen far sta för en fjsrdedel. Till detta utgar ITTS-medel samt 25% kommunala medel. Av totalkostnaden 81.O00 kr, bidrar allts% kommunen med kr c_

12 . TlfFPS ÖRATJDE VERS AMHET S ON P J ~ G ~.., En uppgörelse har träffats ned förskolor och (11 boklador till dessa. De byter boklador 2-4 ggnger om Aret. Varje &ng ar det böcker. Även lag- och mellauistad9eskolor utnyttjar servicen med boki%dor.. I hge och Pöllinge ar däremot biblioteks3ilialen inrymd i högstadiebyggnaden. Till Torsta jordbrukslinje sänds en boei&da per termin. Även till fritidshemmen finns avtal om bou%dor.. < r -. Utlaning p& arbetsplatser fijrekomnzer &mu inte, Det ar knappast troligt att detta kan ske ens de niimaste &renu B1.a. beror det p& att kommunala medel inte räcker till just nu. &ven stöd till handikappade ar fortfarande ~cket liten. Boken komner-verksamheten betjänar ett 20-tal personer i hela kommunen (13 Talböcker utlgnas endast f r%n läinsbiblioteket j Österswid, IJan Idnar ut till hela lbet, &iven Reziom kommunbiálioteken. I Jämtlands l& finna synskadade, varav ca. 450 ar lhntagare av talböcker. Punktskrift lanas endast av ett fatal, Det är mest unga människor, som varit blinda fdn födelsen och lart sig punktskrift (14 En konsulent från Synskadades Förening, Östersund, gör hembesök hos synskadade och introducerar om bandspelare och annan utrustning, Naterid rekvireras sedan fran De synskadades försäijningsaktiebolag i Stockholm. Landatinget stils för kostnaderna. Dessutom finns en taltidnin& som heter Jäntlandsbandet. Den kommes tvil ganger i veclrsnr Taitidningen har ca. 450 abbonenter. Mycket f a LL-böcker (=lat tlästa böcker) Pbas. Ullanin &p& alderdomshem hur tidigare nämnts. (Kap. service f. Sociai Personal. Iled nuvarade personalresurser ar det inte möjligt att bygga ut p%g%ende uppsakande verksanhet. Denna sköts fr%n saval huvudbibliotek som filider och det kravs %en samord.nande bibliotekarietjänat for verksamheten.

13 ITPPS OKANDE VERKSAMHET VID JÄMTLANDS LANS BIBXIOTEK I ÖSTERSUND. N%gon särskild tjänst för enbart uppsökande verksamhet finns Inte p% biblioteket. Boken kommer-verksamhet bedrivs i liten omfattning, d& persom- ( 1 5 len inte räcker till i större grad. Ett 20-tal låntagare finns. Register över vad de läser (och inte laser) finns över dessa, Böcker abds ut med bil, Bokdepositioner finns utplacerade p& dagcentra, pensionärshem och &Iderdomshem, Allmänna häktet i Öst ersund har besök av bibliotekarie varannan ( I 6 vecka, Bokdeposition finns p% hitet, Arbetsplatsutlåning. Bokutl%ning förekommer p% 2 arbetsplatser : Lem. Eriksson och Förenade Fabriksverken (FFv). De f9r besök av en bibliotekarie 2 timmar varannan vecka, Bokdeposition finns p% arbetsplatserna. Militära förband. Det finns avtal om biblioseksverksamhet p& I5 och A4. Utlåningssystemet bygger p% självbetjäning, men bibliotekspersonal finns där 4 timmar per vecka. Sjukhusbibliotek. Det finns bibliotek p% lasarettet, Frösö sjukhus, reumatikersjukhuset och och Sollidens langv&rdssjukhus, Bokbussverksamhet startade i januari 1981 och betjänar hela laiböcker och taltidning har nännts p& föregaende sida. $ p P ~. -PS-. *y.- O-E- -. VERIQA~~!- g- _@~JE,D&L~NS- ( d - lilan h= kontakt med De Handikappades Rilrsförbunä och Ungdomens Röda Kors sedan 1970, men samarbetet ar inte särskilt utveck2at. ~ebök,-&v- erso on al frk bibliotelret' &s P& alla &Iderdomshem i är j edalen. Till Uderdomahemmen i liede, FunBsdai en, Lillhardal och Ytterhogdal - ärdet filialförestandaren p& respektive ort som gör. besök. Bokdeposition finns p& sjukhuset och folktandv%rden Skolorna beställer böcker till sina bibliotek via huvudbiblioteket, Bokbuss saknas ännu, Den in@xi KELP. Ett 3btal taiböcker finns regelbundet i deposition p% Hb i Sveg. Lhtagare beställer genom detta eller direkt genom länsbiblioteket. Bibliotekspersonal %ker ocks% ut med böcker vid efterfr%gan,

14 kdreomsorgen. Ca. 20 $ av kommunens invånare är 65 ar och äldre. Denna grupp beriiknas öka. En betydande del av resurserna bör därför sättas in p% dessa &Idersgrupper. Genom Boken koinmer-verksamhet hör man kunna n& flera malgrupper, Pll%nga Udringar och handikappade, som gama vill läsa, kan inte ta, sig till n%got bibliotek eller utläningsstalle. Genom det nya 113-projektet kan biblioteket n% dnga nya lhtagare. Det ar dock viktigt att Sven i fortsättningen informera on utl&ingsformen genom hemsaariter, hemv&rdsassistenter och andra som har kontakt med BLdre och handikappade. De som bor p& ålderdamshe~i bör erbjudas saurna service av boklan, (18, som komunens andra invånare. Det skes i första hand genom vandringsbibliotek och regelbundna besök av bibliotekspersonal. Böcker bör finnas tillgikngliga. Stor del av KL-böcker och böcker med stor stil bör finnas. Aven hiiglasning och uppspelning av skivor eller kassetter skull e kunna f örekonma, Talböcker. Inte bara synskadade utan även andra grupper har rätt (a9 till talboksl%n, dvs. långtid~s jaa och aiderssvaga, vissa rörelsehindrade konvalesenter efter sv%ra sjukdomar och operationer, psyliskt; sjuka och och psykiskt utvecklingsstörda. Distribution av böcker, och aven andra medier slmile kunna ske genom hems riter, filialförestandare, taxichaufförer, affärsidkare etc. 7 et naturligaste är dock att biblfot~eket bygger upp en egen dis$ributionsapparat med for ändasialet anställd personal. Biblioteke-ts uppsökande verkamhet ar att se till-att ingen f kom men.p&. grund. av ålder, sjukdom eller handikapp utestängs f r%n r20 dess resurser, Uppsökande verksamhet p& arbetsplatser. I Krokoas kommun finns (21 ingen storindustri, (sid, 2-3). P% nagra av de storre arbetsplatserna bör dock utlåning kunna ske. Utlhingen sker lämpligen i lunchrummet, där man trälfar de flesta anställda under matrasten. Innan en bokutlåning startar, bör darför biblioteket ta reda p& s% mycket som möjligt om företaget, Kontakt bör tas med fackförening och företagsledning. Kostnaderna för ett sadant srojekt kan bli kr. Om bidrag fran stat och kommwz kan erh%llas, bör en försöksverksamhet komma i gång. c

15 Bokbussen* En bokbuss saknas ännu. Den finns dock med i kommunens ekonomiaka lbgtidsplanering. Att den kommer att ha (22 stor betydelse för laneverksamheten ar -. säkert. "Flera statliga utredningar har visat hur närdefull en väl utbyggd bokbuasrerksamhet ar främst i glesbygderna och tätorternas yfferomraden, blide nar det galler service till enskilda och till vardinstitutioner och arbetsplatser? (ur kul.i;urr&dets Iriá f ör bokbussar), Bokbussen km utgöra eft tern nativ till den uppsökande verksamheten v14 skolor, arba-bsplafser, ålderdomshem och vardinrättningarr Pörutom denvanliga laneverksamheten kan den ocksa görja föx tran~porter av bokdepositioner till olika delar av kommw@n. I Jamtlands län firuz81.~u inte nagon större grad av uppsökande verksamhet. Endast 2 bokbuawar finns i länet. (I Stömsund och Oste~eund~ varav den senare är nyanskaïefad 1981 ) Talboksutlaningen &r annu ganska liten i förh%llande till antalet behövande. Krokoms kommun har ganska liten industrialisering. De flesta arbetsplatser är sma, Sjukhus, fangelser och regementen saknas, Nagra större skolor finns inte, Tre %Iderdomshem finns. Tv% l%ngv~rässjukhus är planerade. Största delen av den uppsökande verksamheten bör därför inriktas p% människor som har svart, eller inte alls kan utnyttja bibliotek eller laneställen. I denna gj-esbygdskommun är det mest &Idringar, rörelsehindrade och andra som lever mer eller mindre isolerade. >n bokbuss kan bli till stor nytta när den anskaffas. Skolor, förskolor och arbetsplatser bör ocksa besökas, Uppsökande verksamhet ar emellertid kostnadskrävande, Det blir antagligen inte nagra större anslag till denna, förr& det ekontjrniska läget blivit bättre. I Betänkande avgivet av 1970 Ars rationaliseringsutredning (23 vid folkbiblioteken star bl,a; "..,att en noggrann kartläggning företas av behovet av social biblioteksverksanihet inom varje bibliotekislverksamhetsomrade och att en uppsökande verksamhet bedrivs fö~ att tillgodose detta behov."

16 i-s Ostersund-Krokom. flagra fakta om ett gemensamt planeringsomr. s Il 11 t1 r I b~stadsförsörjningsprogram för 9.28 Krokorns kommun ) Uppgift om antalet elevex i grundskolan har hsmtats p& skolexpeditionen, Krokom. klasslistor 5) Förslag till bostadsf örsörjningsprogram för Krokone kom~wi.s.ll,ls, 27,35t39,43,47,55. 6) 1,Yahlberg,E. r Dagligvaruhandeln i Erokoms komun. s, 7, 9-1 1, 1 5, 17, 20, 29, 51-32, samt bilaga 2. Intervju med Barbllo Ekmari och Barbro Uoberg, Socialkontoret,Krokorn. 71 Uppgifterna om bohtl&ning p& ålderdomshemmen har erhiillits genom intervjuer med filialförestbndarna i resp, Dvsrsatt, Föllinge och Ängs. g) Projektrapport I r Samordnad landstingskomjnunal-primärkommunal äldreomsorg i Krokoms k~rlmi~n* s.10, Samordnad landstingskommunal-prjmarkommwial aidreomsor"g Krokoms kommun. seg, 1 1 Redogörelse för biblioteksverksamheten ar 1980 i Krokoms kommun samt intervju med bibliotekschefen Anders Bräanström och annan persona p& biblioteket i Kxokom, 92) Ansökan om medel för genomförande av U(S-pro jekt. Skivelse av Anders Brännström. Intervju med Kerstin lagtsten, bibliotekarie, Östersund, ut erv ju med Kurt Folkesson, Synskadades Förening, Östersund, Intervju med Bengt Engdahi, bibliotekarie, Östersund. Uppgifter fr& blra* Stiftelsen Jatlands läns bibliotek:.qb) Projektrapport 1. ~rsber~ttelse för %r Lntervju med Rut Sundbl$Qb biblioteket i Sveg, :i] galmar läns bibliotek. Bibliot eksirerksmhet vid s jubnr&rdsinrt3ttningar, vbrdryistitutioner, &lderdonshem i Kalmar län. e. 20, Kalmar läns bibliotek. s.16. Kalmar la8 bibliotek. s.20. Biblioteket kmer. Att arbeta med uppsökande verksamhet p& arbetsplatser, p% v%rdinstitutioner, blbd handikappade s. Halmar las bibliotek.s.19, a;] Biblioteksarbete. En översyn ap. verkkamhet en vid kommunala bibliotek. Betänkende avgivet av 1970 &rs rationaliseringsutredning vid folkbibliotek. s, 127.

17 Litteratur och utredningar. C Biblioteket kammer. At% arbeta med uppsölcande verksamhet p% arbetsplatser, p% vardinstitutioner, bland handikappade. Lund, Biblioteksarbete. En översyn av verksamheten vid kommunala biblio%ak.bet&nkand~ avgivet av 1970 ars rationaliseringsutredning vid folkbibliotek. Lund, Pörslag till bos%adsför;$~xjwiingspr~ram för Krijkorns kommun. Krokom, 1 $80,B Kalmar lansbibllofek. Biblioteksverksamhet vid sjukvardsinrättningar, v&rdinatitutioner, %Iderdomshem i Kalmar län. Kalmar, 1977 Projekt-rapprt l, Samordnad landstingskommunal-primarkommunal 2ildreomsorg i Krokom. Krokom,, w&hl berg, Elisabeth: Dag1 igvaruhandeln i Krokoms komnun Östersund, 1976 Ostersund-Ikokom. Nagra fakta om ett gemensamt planeringsomsade. Ost ersund, Rapporter, skrivelser, listor. Ansökan om medel far genomförande av IXS-prujekt.Skxivelse av Anders Brännström, Krokorn. Krokom, IUasslistor över elever i grundskolan, Krokoms kommun. Krokom&östterninen Redogörelse för biblioteksverksamheten 1980 i Xrokoms kommun. Krokom, feb Stiftelsen- Jämtlaill4ine laris. bibliotek. arsberattelse för &r Irmtervj uer. Brännström, Anders. Bibliotekschef, Krokoms EW~, Barbro. Socialassistent,Rrokoms kommun. Dec Engda~, Bemo Bibliotekarie, Östersunds läns bibliotek?!'ab Eriksson,Bror. Filialföreståndare, Dvärsätt. Dec Polkesson, Kurt. Synskadades Börening, Östersund. Dec Henriksson, Andy. Filialförest%ndare, Pöllinge. Dec Moberg, Barbro. Socalassist ent, Krnkom. Dec Olofsson, Astrid. FilialförestaYidare, hgge Dec Swidblad, Ruth. Biblitekarie, Sveg. Feb Tagtsten,Kerstin. Talboksbibliotekarie, Östersunds läns bibliotek. Dec

18 Oefol kning i Krokoms komun Församling T Rödön Haskott l Aspar 'AS ' Laxsjö Föl l inge l l , notagen Offerdals KBFD Z D RonnöforsKBFD Al sen l i Kommundel. - w.. Rödön Föl l inge Offerdal Al sen l Scmma Krokoms komun! ~. ~ ~ Q ~ 1 ~ = ~ ~ ~ = ~ ~,! P ~ P ~ ~ = ~ ~ ~ = ~ f z ~ ~ 9 _ = ~ ~ = ~ ~ f z ~ ~ ~, ~, ~ ~ l, l ~, ~ ~ ~, ~ 2 _ = ~ ~ ~ E! ~ = ~ ~ 1 = L ~ =!2=29?=,!2.2.1~z!?=f!2=== Fördel ning Av kommunens befolkning ar 1979 var man och kvinnor, d v s 598 fler inan an kvinnor. Alla församlingar utom Rödöns har kvinneunderskott. Rönnöfors församling har procentuellt det största kvinnounderskottet (327 man jämfört med. 205 kvinnor).

19 b sa 2 Befolkning i vissa orter 3 1 / 1 2 m KROKOMS ' KOMMUN. F Ö l ~ inge 519" b,. Laxs j ö 178 Befol kni ngens fördel ni ng 1975 #nge 340* + Ed e 136 I 10 inviinare L., Kaxas 227 i 50 invinare Trångsvi ken 327*.\ Alsens kyrkby 193 Tatort + Ytteran 184" i I

20 Bil 3