ALF-projektmedel pedagogik Instruktion för beredningsarbetet

Transkript

1 LS FoUU-samverkan ALF-projektmedel pedagogik 2018 Instruktion för beredningsarbetet

2 2 (13) Innehållsförteckning Sida 1 Tidplan för beredningsarbetet under år Förteckning över ledamöter i ledningsgruppen KI-SLL, Utbildningsrådet KI-SLL och prioriteringsgruppen 3 3 Projektadministration 4 4 Beslutsordning 4 5 Beskrivning av beredningsarbetet 5 6 Bedömningsområden och graderingsskalor 5 7 Behörighet, medlens användningsområde och anslagsperioder 7 8 Anvisningar för skriftliga utlåtanden 9 9 Jävsregler 10

3 3 (13) 1. Tidplan för beredningsarbetet under år 2017 Aktivitet Sista ansökningsdag Anmälningar om jäv Fördelning av ansökningar på huvudfördragande Individuell sakkunniggranskning Administrativ bearbetning och sammanställning Prioriteringsgruppsmöte Ställningstagande i Utbildningsrådet KI-SLL Sammanträde i Ledningsgruppen KI-SLL Ställningstagande i Forskningsberedningen Beslut av Landstingsstyrelsens Arbetsutskott Beslut till de sökande Tid 20 mars 27 mars 9 april 10 april 23 april 1 maj 15 augusti Från 16 augusti 24 augusti Under september Under september Under oktober Under oktober Direkt efter beslut i Arbetsutskottet 2. Förteckning över ledamöter i Ledningsgruppen KI-SLL, Utbildningsråd KI-SLL och prioriteringsgruppen Ledningsgrupp KI-SLL: Stockholms läns landsting Malin Frenning Landstingsdirektör Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Englund Personaldirektör Melvin Samsom Sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset Stefan Jacobsson VD Danderyds sjukhus AB Mikael Ohrling Sjukvårdsdirektör SLSO Huvudföredragande: Jan Andersson FoU-direktör Karolinska Institutet Karin Dahlman-Wright Vikarierander rektor Henrik Grönberg Vikarierande prorektor Hans-Gustaf Ljunggren Dekanus för forskning Annika Östman Wernerson Dekanus för utbildning Martin Ingvar Vicerektor Alexander von Gabain Vicerektor Huvudföredragande: Per Bengtsson Universitetsdirektör

4 4 (13) Utbildningsråd KI-SLL Stockholms läns landsting Maria Englund, personaldirektör, ordförande Eva Jansson, SLSO Agneta Månsson Broberg, Karolinska universitetssjukhuset Sari Ponzer, Södersjukhuset AB Per Wahlenius, Danderyds sjukhus AB Sofia Ygberg, ST-läkarrepresentant, Karolinska universitetssjukhuset Karolinska Institutet Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning, ordförande Ann Langius-Eklöf Gunnar Nilsson Lena Nilsson Wikmar Carl Fredrik Wahlgren André Hermansson, studentrepresentant (utsedd av MF vid KI) Ledamöter i prioriteringsgruppen Tomas Faresjö, ordförande, professor, Linköpings universitet Helle Wijk, docent, Göteborgs universitet Gudrun Edgren, professor, Lunds universitet Hans Rystedt, professor, Göteborgs universitet Marie Lidskog, universitetslektor, Örebro universitet Studentrepresentant (utses av MF vid KI) Studentrepresentant (utses av MF vid KI) 3. Projektadministration Susanne Kalén, tel: , susanne.b.kalen@sll.se 4. Beslutsordning En nationellt sammansatt prioriteringsgrupp med kombinerad ämnes- och tvärvetenskaplig inriktning har tillsatts av KI-SLL Ledningsgrupp för bedömningen av ALFprojektansökningar för pedagogiskt inriktat forsknings- och utvecklingsarbete. Prioriteringsgruppens förslag till bevillning respektive avslag överlämnas till Utbildningsrådet KI-SLL för ställningstagande, därefter till Ledningsgruppen KI-SLL för ställningstagande. Ledningsgruppen överlämnar därefter förslaget till Forskningsberedningen som efter ställningstagande lämnar förslaget till Landstingsstyrelsens Arbetsutskott som fattar det slutgiltiga beslutet i oktober.

5 5 (13) 5. Beskrivning av beredningsarbetet Under april 2017 får ledamöterna i prioriteringsgruppen tillgång till ansökningssystemet för att granska ansökningarnas huvudsökande och medsökande för ställningstagande till eventuella jäv. Granskarna markerar i ansökningssystemet om jäv föreligger. Ledamöterna får efter det inte tillgång till de ansökningar som markerats med jäv. Detta sker innan ansökningarna fördelas på huvudföredraganden. Det är ordföranden i prioriteringsgruppen som utser föredragande för varje ansökan. Den föredragande ansvarar för att ett skriftligt utlåtande ges vid processens slut. Ordföranden har det slutgiltiga ansvaret för prioriteringsgruppens utlåtanden. Ledamöterna får i början av maj, via det elektroniska ansökningssystemet, tillgång till ansökningarna samt formulär för poängbedömning och utlåtanden. Ledamöterna gör en individuell genomgång av samtliga ansökningar och poängsätter respektive ansökan enligt en enhetlig normskala utifrån angivna bedömningskriterier. Den som är utsedd till föredragande för ansökan utformar dessutom ett skriftligt utlåtande. Senast den 15 augusti ska alla ledamöter ha fört in sina poängbedömningar i ansökningssystemet samt som föredragande fyllt i förslag till utlåtande. Prioriteringssammanträdet äger rum den 24 augusti. Sammanställning av poängsättningen i fallande skala och preliminära skriftliga utlåtanden ligger på bordet vid sammanträdets början. Samtliga ansökningar diskuteras i turordning enligt poängskalan (valfritt att börja uppifrån eller nedifrån) med föredragning av den som ålagts att formulera skriftligt utlåtande. Diskussionen utmynnar i förslag till bifall eller avslag. Vid bifall ges förslag på anslagsstorlek. Föredraganden ansvarar för ett slutligt skriftligt utlåtande som integrerar prioriteringsgruppens diskussioner, där sådana förts, och förslag till beslut. Ordföranden i prioriteringsgruppen ska slutligen godkänna förslaget till utlåtande. Prioriteringsgruppens förslag till bevillning respektive avslag, tillsammans med utlåtandena, lämnas till Ledningsgruppen KI-SLL för ställningstagande. Det slutgiltiga förslaget lämnas därefter till landstingsstyrelsen som beslutar om bevillning respektive avslag. Jämställdhetsperspektivet är en viktig aspekt i det kliniskt inriktade forskningsarbetet. SLL och KI har därför beslutat att inom ramen för projektverksamheten ska beviljandegraden vara samma för kvinnor och män samt att vid lika vetenskaplig värdering ska jämställdheten vara utslagsgivande. 6. Bedömningsområden och graderingsskalor Bedömningsområden (skala 0-7, vissa endast med kommentar i utlåtandet) De bedömningsområden som ligger till grund för prioriteringsarbetet är följande:

6 6 (13) 1. Projektets relevans i relation till utlysningen 2. Projektets betydelse för utveckling av utbildningar inom hälso- och sjukvård 3. Projektets kvalitet och genomförbarhet 4. Projektgruppens kompetens 5. Genusperspektivet 6. Progress i projektet (gäller enbart vid förnyad ansökan) 1. Projektets relevans i relation till utlysningen (kommenteras endast i utlåtandet) Projektet handlar om undervisning och lärande i de utbildningar på grundoch avancerad nivå som Karolinska Institutet och övriga lärosäten 1 förlägger till landstingets hälsooch sjukvårdorganisation 2 dvs. utbildning som bedrivs i och förutsätter tillgång till hälsooch sjukvårdens organisation. (Ej relevant ansökan bedöms eller poängsätts ej.) 2. Projektets betydelse för utveckling av utbildningar i hälso- och sjukvård (0-7) Projektet syftar till pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning av undervisning och lärande: Projektet behandlar ett för Stockholms läns landsting (SLL) angeläget pedagogiskt problem/frågeställning i enlighet med landstingets vision för utbildning. Projektet ska sträva efter att förbättra integrationen mellan teoriska och praktiska kunskaper och färdigheter och skapa bra förutsättningar för studenters lärande. Projektet har potential att bli värdefullt för verksamheter utanför projektets direkta målgrupp. Interprofessionellt lärande Projektet involverar flera professioner. Projektet behandlar pedagogiska problem/frågeställningar som kan bidra till utveckling av interprofessionellt lärande. 3. Projektets kvalitet och genomförbarhet (skala 0-7) Målsättning, bakgrund, design och metodologi, tillämpning och utvärdering är tydligt beskrivet Beskrivningen av projektet är kongruent ett tydligt samband finns mellan frågeställning, design och metoder, tillämpning och utvärdering Projektet är förankrat i pedagogisk teori och praxis Projektplanen är realistisk avseende tid och design 4. Projektgruppens kompetens (skala 0-7) Huvudsökande är behörig enligt utlysningen Projektgruppens samlade kompetens att genomföra projektet Pedagogisk kompetens Vetenskaplig kompetens 1 Med övriga lärosäten avses här och i det följande sådana lärosäten som Stockholms läns landsting har slutit särskilt utbildningsavtal med. 2 Till landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation skall här och i det följande även anses höra vårdenheter med annat huvudmannaskap som utför vård åt Stockholms läns landsting enligt vårdavtal och är belägna i Stockholms län.

7 7 (13) Hälso- och sjukvårdskompetens 5. Genusperspektivet (kommenteras endast i utlåtandet) Genusperspektivet Beskrivning görs av hur genusperspektivet beaktas i projektet 6. Progress i projektet (gäller vid förnyad ansökan) (skala 0-7) Relationen mellan det ursprungliga projektet och ansökan om förnyat anslag är tydligt beskriven. Uppnådda resultat inom det ursprungliga projektet beskrivs. Implementering av resultat från projektet beskrivs. Projektet har potential att ytterligare bidra till utveckling av undervisning och lärande enligt utlysningens syfte. Genusperspektivet Slutligen är även genusperspektivet, dvs. könsskillnadsforskning och jämställd undervisning, en bedömningskomponent. I projektbeskrivningen ska ha redovisats hur genusperspektivet påverkar val av design, population och metod, principer för databearbetning och analys, t.ex. könsuppdelad statistik, presentation av resultat och påverkan på diskussion. I de fall genusperspektivet inte har bedömts vara relevant för forskningsproblemet ska detta ha motiverats. Prioriteringsgruppen ska för varje ansökan, efter förslag från föredraganden, bedöma om genusperspektivet behandlats på ett tillfredsställande sätt av den huvudsökande eller inte. Bedömningen av hur genusperspektivet hanterats kommenteras i det skriftliga utlåtandet. Genusperspektivet ingår i den samlade bedömningen av prioriteringsgruppernas förslag till bevillning respektive avslag på ansökan om projektmedel. Att en sådan samlad värdering av att forskningsresultaten kommer kvinnor och män tillgodo inom hälso- och sjukvården både ur biologisk och social synvinkel är för den samlade bevillningsbilden av stor vikt. 7. Behörighet, medlens användningsområden och anslagsperioder Behörighet Behöriga huvudsökande är personer med pedagogisk funktion som innehar anställning/ förordnande vid Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet, lärosäten som Stockholms läns landsting har utbildningsavtal med samt vårdenheter med annat huvudmannaskap som utför vård åt Stockholms läns landsting enligt vårdavtal och är belägna i Stockholms län. Huvudsökande ska vara disputerad. Minst en av de medsökande ska ha anställning/förordnande inom Stockholms läns landsting. Endast en ansökan per huvudsökande får insändas avseende pedagogiska ALF-projektmedel. En huvudsökande kan däremot vara medsökande i flera ansökningar. Huvudsökan-

8 8 (13) de kan därutöver vara huvudsökande för ALF-projektmedel avseende kliniskt inriktade medicinska forsknings- och utvecklingsprojekt (ALF Medicin) och PPG. Huvudsökande kan endast ha ett pågående projekt inom respektive anslagsform. För de ansökningar som beviljats medel kommer huvudsökande att vara ansvarig för ekonomisk redovisning och rapportering. Projektmedlens användningsområden Projektmedlen ska användas till pedagogiskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt med en tydlig intention att åstadkomma pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning i de delar av utbildningarna på grundoch avancerad nivå som Karolinska Institutet och övriga lärosäten 3 förlägger till landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation 4 dvs. utbildning som bedrivs i och förutsätter tillgång till hälso- och sjukvårdens organisation. Projektmedlen är inte avsedda för att utveckla utbildnings- och kursplaner eller för lärosätenas fortlöpande kvalitetssäkringsarbete. Medel kan sökas för: Ny- eller vidareutveckling av undervisnings- och examinationsformer. Utveckling av undervisnings- och handledningsmodeller som stimulerar till interprofessionellt lärande. Utveckling av undervisnings- och handledningsmodeller som stimulerar till utveckling av evidensbaserat arbetssätt. Utveckling av modeller för interaktivt lärande. Utveckling av undervisnings- och handledningsmodeller som innebär ett optimalt utnyttjande av tillgängliga resurser inom den till hälso- och sjukvården verksamhetsförlagda utbildningen. Projekten ska tydligt syfta till förbättrad undervisning och lärande inom utbildning på grundoch avancerad nivå vilken förläggs till och förutsätter tillgång till hälso- och sjukvårdens organisation. Dessutom ska en forsknings- eller utvärderingsansats finnas så att projektets måluppfyllelser kan värderas. Projekten ska vara förankrade i pedagogisk teori och praxis för att inom hälso- och sjukvårdens organisation åstadkomma pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning av de till hälsooch sjukvården verksamhetsförlagda utbildningarna. Ett projekt kan initieras av att ny kunskap blir tillgänglig eller genom att ett behov av förändringar i gängse utbildningsprocesser/- organisation identifieras. Ett slutfört projekt innebär också implementering, dvs. överföring av kunskap och praktiskt genomförande. 3 Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets Högskola, Sophiahemmet Högskola och Stockholms Universitet. 4 Till landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation skall här och i det följande även anses höra vårdenheter med annat huvudmannaskap som utför vård åt Stockholms läns landsting enligt vårdavtal och är belägna i Stockholms län.

9 9 (13) Ett pedagogiskt projekt ska genomföras med systematisk ansats, inkluderande målformulering, uppföljning och utvärdering, och med en dokumentering som gör det möjligt för utomstående att bedöma hur arbetet genomförts och hur de rapporterade resultaten uppnåtts. Beviljade medel ska i huvudsak användas för att frigöra klinisk tid och i huvudsak till lönemedel för anställda inom landstinget samt anställda vid vårdenheter med annat huvudmannaskap men med vårdavtal med Stockholms läns landsting. Ersättning kan även beviljas till annan personal eller till tjänster som är nödvändiga för att genomföra projektet. Sammanfattningsvis: Merparten av medlen, minst 51 procent, ska användas till löner för anställda/innehar förordnande inom Stockholms läns landsting eller enheter med vårdavtal med landstinget. Dessutom kan medel sökas för: Lön till annan personal och tjänster Övrigt OBS! Beviljade medel får inte användas till stipendier eller utbildningsbidrag. Anslagsperioder m.m. Ansökan om anslag till forsknings- och utvecklingsarbete kan avse medel för 1, 2 eller 3 år med följande anslagsperioder: 1 januari december januari december januari december 2020 Beviljade medel kommer att finnas tillgängliga från och med den 1 januari För år 2 och 3 gäller att projektet rekommenderas anslag. 8. Anvisningar för skriftliga utlåtanden Det skriftliga utlåtandet är främst till för den sökande. Såväl sökande som beviljas anslag som sökande som får sin ansökan avslagen får ett utlåtande. Det är därför angeläget att analysera ansökans huvudsakliga styrka och svagheter. Försök att identifiera strukturella och metodologiska problem. Undvik alltför mycket rent deskriptiv sammanfattning av ansökan. Framför allt är det angeläget att utlåtandet blir tydligt och klart utformat vid avslag så att det kan vara vägledande för den sökande vid förnyad ansökan. Formuläret för det skriftliga utlåtandet har givna rubriker som ska användas. Rubrikerna är:

10 10 (13) Beskrivning av projektet och dess relevans för utlysningen Här ska finnas en kort beskrivning av hur huvudföredraganden uppfattat syftet med projektet. Projektets relevans för utlysningen ska bedömas. Här anges om projektet bedöms relevant eller ej. Projektets betydelse för utbildning inom hälso- och sjukvård Här beskrivs projektets betydelse för utveckling av utbildningar inom hälso- och sjukvården. Projektets kvalitet och genomförbarhet Här ska redovisas bedömningen av projektets kvalitet och genomförbarhet utifrån vad som angetts i ansökan. Projektgruppens kompetens och vetenskapliga aktivitet Här ska redovisas bedömningen av projektgruppens kompetens för genomförande av projektet. Termer för att ange bedömning av vetenskaplig aktivitet kan vara god, av hög internationell standard, hög produktivitet etc. Interprofessionellt lärande Här ska beskrivas hur projektet gynnar interprofessionellt lärande och samverkan mellan olika personalkategorier inom hälso- och sjukvård. Hantering av genusperspektivet Här ska prioriteringsgruppens samlade bedömning av hur genusperspektivet hanterats redovisas. Sammanfattande bedömning Huvudföredraganden ska här lämna en sammanfattande bedömning inkluderande motivering för bevillning alternativt avslag. Det är viktigt att bedömningen och motiveringen är tydligt utformad så att den blir vägledande för den sökande vid förnyad ansökan. Progress (gäller vid ansökan om fortsättningsanslag) Här ska beskrivas om projektet fortskrider enligt planerna, dvs. i enlighet med de delmål som presenterats i tidigare ansökan, t.ex. genomförda aktiviteter, antal publikationer, manuskript, (inkl. ev. planerad implementering), m.m. 9. Jävsregler Riktlinjer för jävshantering vid ansökningar om ALF-projektmedel (Beslutade av Ledningsgruppen KI/SLL den 15 september 2004) Bakgrund Kommunallagen reglerar verksamheten inom kommuner och landsting samt innehåller bestämmelser om jäv. Kommunallagen reglerar jäv för förtroendevalda och anställda. Det finns dock inget hinder att i praktiken analogt tillämpa dessa jävsregler för sakkunniga och

11 11 (13) konsulter, som de ledamöter i prioriteringsgrupperna och samverkansorganen som inte har ställning som anställda. Jävsreglernas grund i Kommunallagen (1991:900): Lagens lydelse: 24 En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan utgöra jäv mot honom skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har inte någon annan trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutsför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet. 25 En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över kommunal verksamhet som han själv är knuten till, 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. 26 Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 27 Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, skall jäv enligt 25 2 eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på annat sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda. Jäv enligt 25 5 skall inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Följande riktlinjer för jäv utgör en tillämpning av Kommunallagens jävsregler till de förhållanden som gäller vid ansökningar om projektmedel inom ramen för det s.k. ALF-anslaget. Utgångspunkten är att den som är jävig inte får handlägga eller deltaga i beredningen av ärende/ansökan. Han/hon får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan utgöra jäv mot honom/henne är skyl-

12 12 (13) dig att självmant ge det till känna samt frivilligt lämna lokalen när den aktuella ansökan/ärendet behandlas. Prövning av jäv En uppkommen jävssituation hanteras i första hand genom att den aktuelle ledamoten frivilligt avträder ärendet. Om en ledamot vid t.ex. ett prioriteringsgruppsmöte inte frivilligt avträder från ärendet ska mötets ordförande omgående avgöra om jäv föreligger. Har det i övrigt uppkommit misstanke om jäv mot någon och den aktuelle ledamoten inte frivilligt avträder från ärendet ska Ledningsgruppen KI-SLL snarast besluta i jävsfrågan. Frågan huruvida jäv ska anses föreligga för ledamot i Ledningsgruppen KI-SLL, Utbildningsrådet KI-SLL eller prioriteringsgrupperna prövas av minst tre ledamöter i Ledningsgruppen KI-SLL (däribland ordförande eller vice ordförande). Den eventuellt jävige ledamoten får inte deltaga i prövningen. Tillämpning av jävsreglerna: 1. När ansökningshandlingarna inkommit sänds en förteckning över huvudsökande och medsökande ut till ordföranden och ledamöter i prioriteringsgrupperna. Dessa har då högst en vecka på sig för att markera för vilka ansökningar jäv föreligger. Därefter fördelas ansökningarna på huvudföredragande och prioriteringsgrupper. På detta sätt ska endast undantagsvis ytterligare jäv uppdagas vid sammanträde. Ledamot ska i så god tid som möjligt meddela förhållanden som kan medföra jäv. I anslutning till det protokoll som förs vid sammanträdet gör sekreteraren en jävsbilaga. Jävssituationer i beredningsgrupperna redovisas med alla behandlade projekt i vilka jäv eller intressekonflikt funnits. 2. Ledamot ska i så god tid som möjligt meddela förhållanden som kan komma att medföra jäv. Om möjligt bör vederbörande rådgöra med ordförande/sekreteriat före det aktuella sammanträdet där fråga om jäv kan uppstå. 3. Vid fråga om jäv lämnar en ledamot sammanträdet efter att ha redogjort för förhållanden som ger upphov till jäv och sin syn på dessa. Där jäv konstateras ska ledamoten ha lämnat rummet såväl under förberedelse som slutbehandling av ärendet. 4. Jäv ska anses föreligga när ledamot i beslutande/beredande instans är: - den sökande själv, - den sökandes handledare, - verksam inom samma forskargrupp som den sökande, - släkt eller närstående till den sökande eller person med nära samarbete. Jäv föreligger även vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. En gemensam artikel är tillräckligt för att räknas som samproduktion. Jäv kan föreligga under en längre tid än fem år om ett nära samarbete förekommit. Doktorand- och handledarförhållandena bedöms som jäv oavsett hur lång tid tillbaka som samarbe-

13 13 (13) tet har ägt rum. Jäv föreligger vidare om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet. 5. När ledamot i beredningsorgan själv söker anslag ska ansökan överflyttas till annan prioriteringsgrupp. Vid behov kan två externa sakkunniga utses. 6. Ledamöter i beredningsorgan ska i anslutning till att de utses orienteras om dessa jävsregler. Övrigt Ledningsgruppen och underorgan ska regelbundet uppmärksamma jävsproblematiken och löpande revidera gällande riktlinjer för jävshantering.