Forskar ST 2017 Kliniska postdoktorer 2017 Kliniska forskare 2017 Högre kliniska forskare 2017

Transkript

1 1 DNR K DNR K DNR K DNR K Forskar ST 2017 Kliniska postdoktorer 2017 Kliniska forskare 2017 Högre kliniska forskare 2017 Beredningsarbetet 2016

2 2 Innehållsförteckning Sida 1 Inledning 3 2 Tidplan för beredningsarbetet 3 3 Förteckning över ledamöter Forskningsrådet 3 och sakkunniggrupperna 4 Projektadministration 5 5 Beslutsordning 5 6 Beskrivning av beredningsarbetet 6 7 Bedömningskriterier 6 8 Poängskala 8 9 Jävsregler 8 Vissa uppdateringar kommer att göras med anledning av det nya regionala ALF-avtalet.

3 1 Inledning 3 Forskningsrådet utlyser medel för stöd till sex Forskar ST, tio kliniska postdoktorer, fem kliniska forskare och tio högre kliniska forskare. Satsningarna på kliniska forskartjänster görs för att stärka och förnya den kliniskt inriktade medicinska forskningen som förbättrar och utvecklar hälso- och sjuk-vården. Ändamålet är att forskningens resultat ska komma patienterna till nytta. Sökande ska ha en tillsvidareanställning inom Stockholms läns landsting eller vårdenhet i Stockholms län med annat huvudmannaskap som utför vård åt Stockholms läns landsting enligt vårdavtal. 2 Tidplan för beredningsarbetet under 2016 Sista ansökningsdag Anmälningar om jäv Fördelning av ansökningarna på föredragande Ledamöterna i respektive sakkunniggrupp genomför individuell granskning av ansökningarna 21 mars mars 29 mars 1 april Från 4 april Sakkunniggruppernas prioriteringsmöten Högre kliniska forskare 13 maj kl Forskar ST 24 maj kl Kliniska postdoktorer (intervjuer av de högst rankade) 19 maj kl Kliniska postdoktorer 25 maj kl Kliniska forskare 27 maj kl Beslut av Forskningsrådet 9 juni Besked till de sökande direkt efter beslut Kontrakt upprättas av FoU-ledningen 3 Ledamöter i Forskningsrådet och sakkunniggrupperna Forskningsrådet Stockholms läns landsting Stefan Jacobson, Danderyds sjukhus, ordförande Lars Farde, SLSO Jan-Inge Henter, Karolinska universitetssjukhuset Miia Kivipelto, Karolinska universitetssjukhuset Maria Kugelberg, S:t Eriks Ögonsjukhus Carolina Nylén, Karolinska universitetssjukhuset, ST-representant

4 Karolinska Institutet Anders Gustafsson, dekan för forskarutbildning, ordförande Anna Martling Marianne Schultzberg Peter Stenvinkel Marie Wahren-Herlenius Cheng Xu, studentrepresentant (utsedd av MF) 4 Sakkunniggrupp för Forskar ST Professor Marianne van Hage, ordförande Enheten för klinisk immunologi och allergi, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin Solna, KI Professor Kristina Gemzell-Danielsson, Enheten för obstetrik och gynekologi, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för kvinnors och barns hälsa, KI Överläkare Lars Kihlström, ST-rektor Neurokirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Universitetslektor Mikael Fored Representant för Styrelsen för forskarutbildning Professor Erik Näslund Kirurg- och urologkliniken, Danderyds sjukhus Institutionen för kliniska vetenskaper, KI Professor Magnus Bäck Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin Solna, KI Sakkunniggrupp för kliniska postdoktorer Docent Anna Nilsson (från 2013), ordförande Barnakutkliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa (KBH), KI Professor Yvonne Brandberg Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för onkologi-patologi (vårdområdet), KI Professor Mårten Rosenqvist Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus AB Institutionen för klinisk forskning och utbildning, KI Professor Fredrik Piehl Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI Professor Martin Bäckdahl Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI

5 Docent Iva Gunnarsson Reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, KI 5 Sakkunniggrupp för kliniska forskare Professor Jan Hillert, ordförande Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI Professor Mikael Bodelsson Anestesiologi och intensivvård, Lunds universitet Professor Eva Swahn Kardiologi och internmedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Professor Anders Fasth Avd för pediatrik, Göteborgs universitet Professor Lisa Ekselius Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala Sakkunniggrupp för högre kliniska forskare Chefläkare Nina Nilson Follin, ordförande Karolinska Universitetssjukhuset Docent Per Albertsson Avd för onkologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborg Professor Pia Forsberg Infektionsmedicin, Linköpings universitet Docent Anders C Håkansson Avd för psykiatri, Universitetssjukhuset, Lund Adj professor Elisabeth Ronne-Engström Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet Professor Stefan James Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet 4 Projektadministration FoU-ledningen på Karolinska Universitetssjukhuset svarar för det administrativa arbetet kring hanteringen av kliniska postdoktorer och kliniska forskare. Administrativa handläggare: Lena Olsén: , lena.olsen@karolinska.se Birgitta Strinnlund: , birgitta.strinnlund@karolinska.se Cristina Wick: , cristina.wick@karolinska.se

6 5 Beslutsordning 6 Det finns en utsedd sakkunniggrupp för respektive nivå av forskartjänster: Forskar ST har en grupp, klinisk postdoktor har en grupp, klinisk forskare har en grupp och högre kliniska forskare har en grupp. Sakkunniggruppernas förslag till bifall av ansökningar går samlat till Forskningsrådet för beslut. FoU-direktören, Karolinska Universitetssjukhuset, undertecknar kontrakten som upprättas med de forskare som beviljats stöd. Varje kontrakt ska även skrivas under av berörd verksamhetschef. 6 Beskrivning av beredningsarbetet Registrera jäv Strax efter den sista ansökningsdagen rapporterar ledamöterna i respektive sakkunniggrupp eventuella jäv (se punkt 8 nedan) gentemot sökande. Detta registreras i modulen för granskare i ansökningssystemet. När det är klart utser ordföranden en föredragande för varje ansökan. Också detta registreras i modulen för granskare. I början av april får ledamöterna tillgång till ansökningarna via ansökningssystemet. Alla läser alla ansökningar Ledamöterna gör en individuell genomgång av gruppens samtliga ansökningar och poängsätter respektive ansökan utifrån angivna bedömningskriterier (se punkt 7 nedan). Sakkunniggruppens ledamöter läser och bedömer endast de sidor som ryms inom angivna max antal sidor enligt de regler som anges i utlysningen. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot om forskningen har en hög kvalitet och tydlig patientnytta samt att det finns resurser och kompetens för att genomföra projektet. Prioriteringsmöte Ett prioriteringsmöte planeras i maj för respektive grupp. Ett par veckor innan mötet får ledamöterna en sammanställning av poängsumman i fallande skala samt annat underlagsmaterial. På prioriteringsmötet ger utsedd föredragande en presentation av ansökan och gruppen för en diskussion som kan leda till att poängen ändras vid mötet. Gruppen enas om bifall samt eventuella reserver. Jämställdhetsperspektiv Jämställdhetsperspektivet är en viktig aspekt i det kliniskt inriktade forsknings- och utvecklingsarbetet. I syfte att främja jämställdhet eftersträvas en jämn könsfördelning. 7 Bedömningskriterier De bedömningskriterier som ligger till grund för prioriteringsarbetet är följande: projektets kliniska frågeställning metod och vetenskaplig kvalitet

7 kompetens och genomförbarhet patientnytta 7 Enligt det regionala ALF-avtalet ska forskningens resultat leda till praktisk tillämpning i hälso- och sjukvården och komma patienter till nytta (nå hälsa, lindra och bota). Ny kunskap ska omsättas i individanpassad prevention, tidig diagnos och behandling. Projektets kliniska frågeställning Den omfattning i vilken projektet, under förutsättning att det framgångsrikt kan genomföras på ett nyskapande och betydelsefullt sätt, bidrar till att öka kunskapen eller implementera befintlig kunskap inom det medicinska forskningsområdet. Metod och vetenskaplig kvalitet Den omfattning i vilken hypotes eller frågeställning, försöksuppläggning (inklusive urval av undersökningsgrupper och djurmodeller), metoder och bearbetning är korrekt tillämpade, välintegrerade och adekvata för projektets målsättning. All forskning ska bedrivas med hög kvalitet. Kompetens och genomförbarhet Bedömning av om det föreslagna projektet kan genomföras av forskarna i gruppen sett mot bakgrund av dokumenterad erfarenhet samt övriga förutsättningar. Patientnytta Den kliniska forskningen ska leda till patientnytta, bidra till att öppna möjligheter för att nå hälsa, lindra och bota sjukdom. Detta väger tungt vid bedömningen av projektet. Patientnyttan ska innefatta: Plan för implementering: Beskrivning av hur kunskaperna som genereras i projektet ska kunna implementeras i hälso- och sjukvården. Hur ser den tänkta processen för överföring av vetenskapliga rön till klinisk praxis ut? Hur ser tidplanen ut? Hur tillämpbart är resultatet? Klinisk förankring: Beskrivning av på vilket sätt hälso- och sjukvårdsorganisationen nyttjas i projektet. Generaliserbarhet av förväntade resultat: Beskrivning av hur resultaten kan tolkas, användas eller utvecklas i vården. Tillåter projektets utformning att man kan dra slutsatser som är applicerbara på en bredare patientpopulation än den i projektet ingående patientgruppen? Kan resultaten tillämpas på kliniskt angränsade områden/sjukdomar? En övergripande förutsättning för bedömningskriteriet patientnytta är vetenskaplig kvalitet. Övriga bedömningskriterier frågeställning, metod, kompetens och genomförbarhet ska också vägas in som en grund för bedömningen av patientnyttan. Könsperspektivet Könsperspektivet, det vill säga könsskillnad och jämställd vård är en bedömningskomponent. I projektbeskrivningen ska en redovisning finnas av hur hypotesprövningen/-syftet påverkas eller styrs av könsperspektivet. Hur det påverkar val av design, population och metod, principer för databearbetning och analys, till exempel könsuppdelad statistik, presentation av re-

8 sultat och påverkan på diskussion. I de fall könsperspektivet inte har bedömts vara relevant för forskningsproblemet ska detta ha motiverats. 8 Prioriteringsgruppen ska för varje ansökan, efter förslag från föredraganden, göra en bedömning av om könsperspektivet behandlats på ett tillfredsställande sätt av den sökande eller inte. Vid markering av föredragande att könsperspektivet inte hanterats tillfredsställande ska gruppen diskutera detta. Om gruppen blir enig om detta kan det komma att påverka poängbedömningen för kriteriet metod och vetenskaplig kvalitet och ska då kommenteras i utlåtandet. Könsperspektivet kommer dessutom att ingå i den samlade bedömningen av prioriteringsgruppernas förslag till bevillning respektive avslag på ansökan om projektmedel. Att en sådan samlad värdering av att forskningsresultaten kommer kvinnor och män tillgodo inom hälsooch sjukvården ur biologisk och social synkvinkel är för den samlade bevillningsbilden av stor vikt. 8 Poängskala För att poängsätta de fyra bedömningskriterierna används en sjugradig skala enligt nedan: Poäng 7: Enastående. Exceptionellt stark ansökan på högsta internationella nivå. Poäng 6: Utmärkt. Mycket stark ansökan med försumbara svagheter. Poäng 5: Mycket bra till utmärkt. Mycket stark ansökan med mindre svagheter. Poäng 4: Mycket bra. Stark ansökan med mindre svagheter. Poäng 3: Bra. Vissa styrkor i ansökan men också vissa svagheter. Poäng 2: Svag. Få styrkor i ansökan men med en större svaghet eller flera mindre svagheter. Poäng 1: Dålig. Få styrkor i ansökan men med flera större svagheter. Poäng 0: Information för att bedöma saknas. 9 Jävsregler Riktlinjer för jävshantering vid ansökningar om kliniska postdoktorer och kliniska forskare (Beslutade av Ledningsgruppen KI/SLL den 15 september 2004) Bakgrund Kommunallagen reglerar verksamheten inom kommuner och landsting samt innehåller bestämmelser om jäv. Kommunallagen reglerar jäv för förtroendevalda och anställda. Det finns dock inget hinder att i praktiken analogt tillämpa dessa jävsregler för sakkunniga och konsulter, som de ledamöter i prioriteringsgrupperna och samverkansorganen som inte har ställning som anställda. Jävsreglernas grund: Kommunallag (SFS:1991:900) 6 kap. Styrelsen och övriga nämnder Jäv 24 En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov.

9 Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet. Lag (1994:690). 25 En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till, 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Lag (2003:519). 26 Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 27 Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, skall jäv enligt 25 2 eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda. Jäv enligt 25 5 skall inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Lag (2003:519). Jävsregler Syftet med jävsregler är att garantera en objektiv och opartisk hantering av ärenden och skapa förtroende hos berörda och omvärlden att det sker. Med jäv menas en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller tjänstemans opartiskhet vid handläggningen av ett ärende. Följande riktlinjer för jäv utgör en tillämpning av Kommunallagens jävsregler. Utgångspunkten är att den som är jävig inte får handlägga eller delta i beredningen av ett ärende/en ansökan. Prövning av jäv En uppkommen jävssituation hanteras i första hand genom att den aktuella ledamoten frivilligt avstår ifrån att delta i ärendet. Om en ledamot vid till exempel ett prioriteringsgruppsmöte inte frivilligt gör detta ska mötets ordförande omgående avgöra om jäv föreligger. 9

10 10 Har det i övrigt uppkommit en misstanke om jäv mot någon och den aktuella ledamoten inte frivilligt avstår ifrån att delta i ärendet ska ledningsgruppen KI/SLL snarast besluta i jävsfrågan. Frågan om jäv ska anses föreligga för ledamot i prioriteringsgruppen prövas av minst tre ledamöter i ledningsgruppen(däribland ordförande eller vice ordförande). Anmälan om jäv Ledamot ska i så god tid som möjligt meddela förhållanden som kan komma att medföra jäv. Om möjligt bör han/hon rådgöra med ordförande/kansliet i fråga om jäv kan uppstå. När ansökningsomgången är avslutad ska samtliga ledamöter i prioriteringsgruppen anmäla eventuella jäv genom att göra en registrering direkt i modulen för granskare på ansökningswebben. Därefter fördelar ordförande ansökningarna på respektive föredragande. På detta sätt ska endast undantagsvis ytterligare jäv uppdagas senare i granskningsarbetet. Jäv ska anses föreligga när ledamot i beslutande/beredande instans är: den sökande själv den sökandes handledare verksam inom samma forskargrupp som den sökande släkt eller närstående till den sökande eller person med nära samarbete Specifika jävssituationer Jäv föreligger vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. En gemensam artikel är tillräckligt för att räknas som samproduktion. Jäv kan föreligga under en längre tid än fem år om ett nära samarbete förekommit. Doktorand- och handledarförhållandena bedöms som jäv oavsett hur lång tid tillbaka som samarbetet har ägt rum. Undantag från 5-årsregeln kan göras vid samarbete i form av multicenterstudier, vilket bedöms från fall till fall. Jäv föreligger vidare om det i övrigt finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet. Jävsprotokoll I anslutning till det protokoll som förs vid sakkunniggruppens sammanträde gör kansliets handläggare en jävsbilaga. Eventuella jävsförhållanden redovisas för alla projekt och om eventuella intressekonflikter funnits. Behandling av ärenden där jäv anmälts Där jäv anmälts/konstaterats ska ledamoten lämna rummet såväl under förberedelser som vid slutbehandling av ärendet. Särskild hantering Om jäv föreligger hos flera ledamöter kan vid behov två externa sakkunniga utses. Samtliga ledamöter i beredningsgruppen ska orienteras om dessa jävsregler i samband med att de utses. Ledningsgruppen KI/SLL och underorgan ska regelbundet uppmärksamma jävsproblematiken och löpande revidera gällande riktlinjer för jävshantering.