Kungliga Tekniska Högskolan Stockholms läns landsting Dnr LS Beredningsarbetet 2018

Transkript

1 1 Kungliga Tekniska Högskolan Stockholms läns landsting Dnr LS Hälsa, Medicin och Teknik 2019 Beredningsarbetet 2018

2 2 Innehållsförteckning Sida 1 Tidplan för beredningsarbetet 3 2 Förteckning över ledamöter i KTH och SLL och sakkunniggruppen 3 3 Administration 4 4 Bedömning och prioritering av HMT Beskrivning av beredningsarbetet 4 6 Bedömningskriterier och graderingsskalor 5 7 Skala för poängsättning 7 8 Utlåtanden 8 9 Jävsregler 9

3 3 1. Tidplan för beredningsarbetet 2018 Sista ansökningsdag Anmälan om jäv Individuell granskning Prioriteringsmöte Beslut KTH och SLL Besked till de sökande efter beslut Avtal till de som fått medel beviljade 11 juni juni 18 juni 27 augusti 11 september oktober oktober november 2. Förteckning över ledamöter i KTH/SLL styrgrupp samt sakkunniggrupp Styrgrupp Kungliga Tekniska Högskolan Mats Danielsson, professor medicinsk bildfysik, partneransvarig Sophia Hober, professor molekylär bioteknologi Sebastiaan Meijer, Vårdlogistik Hedvig Kjellström, Prof. robotik Natalia Kotova, partnerledare Stockholms läns landsting Johan Bratt, chefläkare, SLL Maria Englund, personaldirektör, SLL Jan Hillert, FoU-chef, Karolinska Elisabet Rendahl, koordinator Sakkunniggrupp (SLL) Pia Sundgren, professor, ordförande (från 2013) Bild- och funktionsdiagnostiskt Centrum, Skånes Universitetssjukhus, Lund Neuroradiologi, diagnostisk radiologi (KTH) Carolina Wählby, professor i kvantitativ mikroskopi, Uppsala universitet (SLL) Jan Engvall, adj professor (från 2015) Inst för medicin och hälsa, Linköpings universitet Klinisk fysiologi, kardiovaskulär medicin (KTH) Tomas Jansson, docent (från 2013) Inst för elektrisk mätteknik, Medicinsk teknik, Lunds universitet Undervisning och forskning inom mätteknik, medicinsk teknik, ultraljud, mikrosystemteknik och proteomik.

4 4 (SLL) Anders Jeppsson, professor (från 2013) Verksamhetsområde Kärl-Thorax, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Thoraxkirurgi. (KTH) Marcus Lindahl, professor (från 2014) Avd för industriell teknik, Uppsala universitet Industriell teknik. (SLL) Bo Stenerlöw, professor (från 2016) Inst för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet Medicinsk strålningsvetenskap. (KTH) Pentti Tengvall, professor (från 2013) Avd för biomaterielvetenskap, Göteborgs universitet Biomaterial. 3. Administration FoU-ledningen på Karolinska Universitetssjukhuset håller i den administrativa hanteringen under hela utlysnings- och beredningsprocessen av Hälsa, Medicin och Teknik 2019 (HMT). Kontaktperson för KTH: Natalia Kotova, , kotova@kth.se Kontaktpersoner för SLL: Elisabet Rendahl: , elisabet.rendahl@sll.se Henrik Enocsson Zotterman: , henrik.enocsson-zotterman@sll.se Kristin Blidberg: , kristin.blidberg@karolinska.se 4. Bedömning och prioritering En sakkunniggrupp med kompetens inom teknik- och organisations/logistikområdet respektive hälso- och sjukvårdsområdet är tillsatt för att bedöma och prioritera ansökningarna i utlysningen Hälsa, Medicin och Teknik 2019 (HMT). Sakkunniggruppens sammansättning är fastställd av KTH och SLL. Sakkunniggruppen har en nationell sammansättning och består av åtta ledamöter varav en är ordförande. Samtliga har en ämnes- och vetenskaplig kompetens på lägst docentnivå. Ledamöterna är verksamma utanför Stockholmsområdet. Den aktiva förordnandetiden för en ledamot kan vara maximalt sex år (tre plus tre år). Rekryteringen av nya ledamöter sker i samråd med ordförande i sakkunniggruppen och beslutas av KTH och SLL.

5 5 5. Beskrivning av granskningsarbetet Registrera jäv Strax efter den sista ansökningsdagen som är den 11 juni ska varje granskare anmäla eventuella jäv gentemot sökande och medsökande (se punkt 9 nedan). Detta ska registreras i modulen för granskare i ansökningssystemet. När det är klart utser ordförande en föredragande för varje ansökan. Också detta registreras i modulen för granskare. Från den 18 juni får ledamöterna tillgång till ansökningarna för att påbörja sitt arbete. Alla läser alla ansökningar Ledamöterna gör en individuell genomgång av gruppens samtliga ansökningar och poängsätter respektive ansökan utifrån angivna bedömningskriterier (se punkt 6 nedan). Under tiden 18 juni 27 augusti ska alla ledamöter ha registrerat sina poängbedömningar i ansökningssystemet och föredragande skrivit ett förslag till utlåtande. Sakkunniggruppens ledamöter läser och bedömer endast de sidor som ryms inom angivna max antal sidor enligt de regler som anges i utlysningen. Prioriteringsmöte Ett prioriteringsmöte som beräknas ta en hel dag planeras den 11 september. Ett par veckor innan mötet får ledamöterna en sammanställning av poängsättningen i fallande skala, förslag till skriftliga utlåtanden och annat underlagsmaterial. För att ge utrymme för mer diskussion på prioriteringsmötet för de ansökningar som håller hög kvalitet och har en rimlig chans att få medel beviljade, bör ett antal ansökningar gallras bort (klara avslag med lägst poäng) innan mötet, så kallat triageförfarande. Ordförande samordnar detta förfarande. På prioriteringsmötet ger föredragande en presentation av ansökan/projektet och gruppen för en diskussion som kan leda till att poängen ändras vid mötet. Gruppen enas om bifall eller avslag och ger förslag till anslagsbelopp. Jämställdhetsperspektivet är en viktig aspekt i det kliniskt inriktade forskningsarbetet. Inom ramen för projektverksamheten ska därför beviljandegraden vara samma för kvinnor och män samt att vid lika vetenskaplig värdering ska jämställdheten vara utslagsgivande. Utlåtande och rekommendation Föredraganden skriver ett förslag till skriftligt utlåtande/omdöme och ger rekommendationer till den sökande utifrån gruppens samlade bedömning. Ordföranden i sakkunniggruppen ska slutligen godkänna samtliga förslag till utlåtanden. Sakkunniggruppens slutliga förslag till bevillning respektive avslag översänds via kansliet till styrgruppen KTH - SLL för beslut.

6 6 6. Bedömningskriterier De bedömningskriterier som ligger till grund för prioriteringsarbetet är följande: Projektets frågeställning Vetenskaplig kvalitet och metod Förutsättningar för projektets genomförande (inklusive kompetens) Relevans och nytta i vårdverksamheten Mervärde i form av nytänkande, innovation, ökad samverkan, inklusive samverkan med industri, samt långsiktighet i planeringen och framtida medfinansiering Vid fortsättningsansökan ska även en progressrapport lämnas. Projektets frågeställning Vilken betydelse har projektet ur aspekten att det bidrar till att öka kunskapen inom forskningsområdet eller kan implementeras i klinisk verksamhet? Är frågeställningen relevant och samtidigt originell? Vetenskaplig kvalitet och metod Den vetenskapliga kvaliteten bygger på att hypotes, frågeställning, försöksuppläggning (inklusive urval av undersökningsgrupper och eventuella djurmodeller) och metod är korrekt tillämpade, välgrundade, integrerade och adekvata för projektets målsättning. Forskningen ska hålla GCP-standard eller motsvarande kvalitet i enlighet med gällande lagstiftning och riktlinjer. En ansökan av högsta kvalitet innehåller unika material och tekniker, nyskapande (bortom state- of-the art) och en väl genomtänkt tillämpning och mycket hög kompetens. Förutsättningar för projektets genomförande Förutsättningarna för att projektet ska kunna genomföras bygger på flera faktorer exempelvis forskarnas bakgrund och kompetens, samarbeten och forskningsmiljön/infrastrukturen där forskningen ska bedrivas och att det finns tillgång till nödvändig teknologi, utrustning och system. Har projektet en hållbar ekonomi? Är designen och tidpunkten optimal för genomförande? Poängsättningen bygger på en sammanfattande bedömning av om dessa förutsättningar är allt ifrån utmärkta, mycket goda till dåliga/inte realistiska. Relevans och nytta i vårdverksamhet Bedömningskriteriet relevans och nytta i vårdverksamhet definieras och utformas enligt följande: Forsknings- eller utvecklingsarbete som tydligt syftar till förbättrad diagnostik, framgångsrik behandling, ökat välbefinnande för människan och/eller optimering av samhällets resurser. Med behandling menas preventiv, kurativ, rehabiliterande eller palliativ behandling och vård. Bakomliggande faktorer vid bedömning är:

7 1. Plan för implementering av förväntade resultat: Ju mer tillämpbara forskningens förväntade resultat är och ju tydligare och mer konkret processen för överföring av vetenskapliga rön till klinisk praxis är beskriven, desto mer prioriteras projektet. 2. Klinisk förankring: Den kliniska förankringen av projektet värderas; premiering av att andelen kliniskt aktiva är hög och graden av nyttjande av hälso- och sjukvårdsorganisationen i projektet är tydlig och hög. 3. Generaliserbarheten av förväntade resultat: Generaliserbarheten av forskningens förväntade resultat bedöms. En tydlig beskrivning krävs av hur man tänker sig att erhållna resultat kan tolkas, användas eller utvecklas i vården. Tillåter projektets utformning att man kan dra slutsatser som är applicerbara på en bredare patientpopulation än den patientgrupp som ingår i projektet? Kan resultaten tillämpas på kliniskt angränsade områden/sjukdomar? En övergripande förutsättning för bedömningskriteriet relevans och nytta är vetenskaplig kvalitet. Övriga bedömningskriterier ska också vägas in som en grund för bedömningen av kriteriet. Mervärde i form av nytänkande, innovation, ökad samverkan, inklusive samverkan med industri, samt långsiktighet i planeringen och framtida medfinansiering Projektet bör leda till långsiktigt samarbete mellan KTH och SLL. Beskriv även planer för framtida finansiering samt eventuell samverkan med industriella parter. Detta tillsammans med nytänkande och innovation ses som mervärde i bedömningen. Progress Progress definieras och utformas enligt följande: Den omfattning i vilken projektet under den aktuella bidragsperioden på ett betydelsefullt sätt har bidragit till att öka kunskapen inom den kliniskt inriktade medicinska forskningen och utvecklingen. Bakomliggande faktorer för bedömning av progress i projektet är: Att projektet fortskrider enligt planerna, det vill säga i enlighet med de delmål som presenterats i tidigare ansökan, till exempel publikationernas kvalitet, genomförda aktiviteter (inklusive planerad implementering) med mera. Progressen för ettårsanslag kan dock inte bli särskilt omfattande eftersom tiden från att medlen blivit tillgängliga till dess att fortsättningsansökan ska skrivas är så kort. Genusperspektivet Genusperspektivet, det vill säga könsskillnadsforskning och jämställd vård är en bedömningskomponent. I projektbeskrivningen ska en redovisning finnas av hur hypotesprövningen/- syftet påverkas eller styrs av genusperspektivet. Hur det påverkar val av design, population och metod, principer för databearbetning och analys, till exempel könsuppdelad statistik, presentation av resultat och påverkan på diskussion. I de fall genusperspektivet inte bedöms vara relevant för forskningsproblemet ska detta motiveras. Prioriteringsgruppen ska för varje ansökan, efter förslag från föredraganden, göra en bedömning av om genusperspektivet behandlats på ett tillfredsställande sätt av den sökande eller inte. Vid markering av föredragande att könsperspektivet inte hanterats tillfredsställande ska 7

8 8 gruppen diskutera detta. Om gruppen blir enig om detta kan det komma att påverka poängbedömningen för kriteriet metod och vetenskaplig kvalitet och ska då kommenteras i utlåtandet. Genusperspektivet kommer dessutom att ingå i den samlade bedömningen av prioriteringsgruppens förslag till bevillning respektive avslag på ansökan. Att en sådan samlad värdering av att forskningsresultaten kommer kvinnor och män tillgodo inom hälso- och sjukvården ur biologisk och social synkvinkel är för den samlade beviljningsbilden av stor vikt. 7. Skala för poängsättning För att poängsätta de fem bedömningskriterierna används en sjugradig skala enligt nedan: Poäng 7: Enastående. Exceptionellt stark ansökan på högsta internationella nivå. Poäng 6: Utmärkt. Mycket stark ansökan med försumbara svagheter. Poäng 5: Mycket bra till utmärkt. Mycket stark ansökan med mindre svagheter. Poäng 4: Mycket bra. Stark ansökan med mindre svagheter. Poäng 3: Bra. Vissa styrkor i ansökan men också vissa svagheter. Poäng 2: Svag. Få styrkor i ansökan men en större svaghet eller flera mindre svagheter. Poäng 1: Dålig. Få styrkor i ansökan men flera större svagheter. Poäng 0: Information för att bedöma saknas. Samma skala används även vid bedömning av progressen i en fortsättningsansökan. 8. Utlåtanden Generella råd och rekommendationer för skriftliga utlåtanden: För varje ansökan som bereds av prioriteringsgruppen ska ett för gruppen gemensamt utlåtande om projektet utformas. Utlåtandet blir en offentlig handling och skickas till den sökande efter att formellt beslut har fattats. Utlåtandet är främst till för att den sökande ska få en grund för prioriteringsgruppens vetenskapliga kvalitetsbedömning och poängsättning. Det är viktigt med en saklig analys av ansökans huvudsakliga styrkor och svagheter samt en identifiering av eventuella metodiska problem. De skriftliga motiveringarna måste överensstämma med gruppens poängsättning. Återkoppling kan med fördel ske till poängskalans definitioner i motiveringarna. Om ansökan får poäng för en stark ansökan ska det skriftliga omdömet lyfta fram vad som gör projektet starkt. Om ansökan uppnått lägre poäng och inte beviljas medel bör utlåtande innehålla någon eller några identifierade svagheter och förslag till förbättringsmöjligheter. Utlåtandet bör med andra ord i detta fall inte vara alltför positivt.

9 Utlåtandet ska inte innehålla längre referat av den forskning som beskrivs i ansökan. Även kvantifierbara data, exempelvis exakt antal publikationer, liksom bibliometriska mått bör undvikas i utlåtandet. Förslag till belopp ska inte anges i utlåtandet, inte heller rekommendationer om att avslå eller bevilja en ansökan. Om det finns avvikelser från de generella instruktionerna för ansökan (t.ex. antal sidor eller innehållet i publikationslistan) och detta vägts in i bedömningen ska det kommenteras i utlåtandet. Om genusperspektivet inte hanteras tillfredställande i ansökan och får konsekvenser på poängbedömningen av metodkriteriet ska det kommenteras i utlåtandet Jävsregler Bakgrund Kommunallagen reglerar verksamheten inom kommuner och landsting samt innehåller bestämmelser om jäv. Kommunallagen reglerar jäv för förtroendevalda och anställda. Det finns dock inget hinder att i praktiken analogt tillämpa dessa jävsregler för sakkunniga och konsulter, som de ledamöter i prioriteringsgrupperna och samverkansorganen som inte har ställning som anställda. Jävsreglernas grund: Kommunallag (SFS:1991:900) 6 kap. Styrelsen och övriga nämnder Jäv 24 En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet. Lag (1994:690). 25 En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående,

10 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till, 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Lag (2003:519). 26 Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 27 Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, skall jäv enligt 25 2 eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda. Jäv enligt 25 5 skall inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Lag (2003:519). Jävsregler Syftet med jävsregler är att garantera en objektiv och opartisk hantering av ärenden och skapa förtroende hos berörda och omvärlden att det sker. Med jäv menas en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller tjänstemans opartiskhet vid handläggningen av ett ärende. Följande riktlinjer för jäv utgör en tillämpning av Kommunallagens jävsregler. Utgångspunkten är att den som är jävig inte får handlägga eller delta i beredningen av ett ärende/en ansökan. Prövning av jäv En uppkommen jävssituation hanteras i första hand genom att den aktuella ledamoten frivilligt avstår ifrån att delta i ärendet. Om en ledamot vid till exempel ett prioriteringsgruppsmöte inte frivilligt gör detta ska mötets ordförande omgående avgöra om jäv föreligger. Har det i övrigt uppkommit en misstanke om jäv mot någon och den aktuella ledamoten inte frivilligt avstår ifrån att delta i ärendet ska KTH och SLL snarast besluta i jävsfrågan. Frågan om jäv ska anses föreligga för ledamot i prioriteringsgruppen prövas av minst tre ledamöter i ledningsgruppen (däribland ordförande). Anmälan om jäv Ledamot ska i så god tid som möjligt meddela förhållanden som kan komma att medföra jäv. Om möjligt bör han/hon rådgöra med ordförande/kansliet i fråga om jäv kan uppstå. När ansökningsomgången är avslutad ska samtliga ledamöter i prioriteringsgruppen anmäla eventuella jäv genom att göra en registrering direkt i modulen för granskare på ansökningswebben. Därefter fördelar ordförande ansökningarna på respektive föredragande. På detta sätt ska endast undantagsvis ytterligare jäv uppdagas senare i granskningsarbetet. Jäv ska anses föreligga när ledamot i beslutande/beredande instans är: 10

11 11 den sökande själv den sökandes handledare verksam inom samma forskargrupp som den sökande släkt eller närstående till den sökande eller person med nära samarbete Specifika jävssituationer Jäv föreligger vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. En gemensam artikel är tillräckligt för att räknas som samproduktion. Jäv kan föreligga under en längre tid än fem år om ett nära samarbete förekommit. Doktorand- och handledarförhållandena bedöms som jäv oavsett hur lång tid tillbaka som samarbetet har ägt rum. Undantag från 5-årsregeln kan göras vid samarbete i form av multicenterstudier, vilket bedöms från fall till fall. Jäv föreligger vidare om det i övrigt finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet. Jävsprotokoll I anslutning till det protokoll som förs vid sakkunniggruppens sammanträde gör kansliets handläggare en jävsbilaga. Eventuella jävsförhållanden redovisas för alla projekt och om eventuella intressekonflikter funnits. Behandling av ärenden där jäv anmälts Där jäv anmälts/konstaterats ska ledamoten lämna rummet såväl under förberedelser som vid slutbehandling av ärendet. Särskild hantering Om jäv föreligger hos flera ledamöter kan vid behov två externa sakkunniga utses. Samtliga ledamöter i beredningsgruppen ska orienteras om dessa jävsregler i samband med att de utses. KTH och SLL och underorgan ska regelbundet uppmärksamma jävsproblematiken och löpande revidera gällande riktlinjer för jävshantering.