Trygghetsrapport 2010 om den faktiska brottsligheten och upplevda tryggheten på Gotland

Transkript

1 om den faktiska brottsligheten och upplevda tryggheten på Gotland

2 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Trygghet vad är det? 4 Kan man mäta trygghet? 4 Trygghet på Gotland utifrån att våga gå ut ensam 5 Trygghet på Gotland utifrån att våga lita på andra 6 Brottsutsattheten på Gotland 7 Brottsutsatthet utifrån ålder och kön 7 Utsatthet och oro för bostadsinbrott 8 Andelen utsatta för bostadsinbrott 8 Anmälda brott under Sammanfattning 10 Källor 11 Mer information 11

3 Inledning Det övergripande syftet med den här rapporten är göra en lägesbeskrivning av både den upplevda tryggheten och faktiska brottsligheten på Gotland här och nu. Rapporten ska i första hand bilda kunskapsunderlag för det fortsatta brottsförebyggande arbetet. Den bygger på en sammanställning av fakta och statistik hämtade från fem olika källor: den nationella folkhälsoenkäten: Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut FHI) nationell statistik över anmälda brott (Brottsförebyggande rådet BRÅ) Nationella trygghetsundersökningen (NTU, framtagen av BRÅ) Öppna jämförelser av folkhälsa (Sveriges kommuners och Landsting SKL) Öppna jämförelser av trygghet och säkerhet (SKL) Mer om källorna hittar du längst bak i denna rapport. Tillsammans kan dessa ge oss en bild av i vilken omfattning gotlänningar utsätts för brott, vilka brott som är vanligast, hur stor andel gotlänningar som upplever sig ha en social trygget samt vilka som oroar sig för att bli utsatta för brott och som i viss mån ändrat sitt beteende pga av de känner sig otrygga. Samtliga siffror och fakta i den gotländska trygghetsrapporten har granskats och analyserats av Håkan Jonsson, folkhälsostrateg vid kommunens ledningskontor. Till tabellerna i denna gotländska trygghetsrapport har ett speciellt statistikunderlag tagit fram av BRÅ. Målgrupp för trygghetsrapporten är kommunstyrelsens och andra kommunala nämnders ledamöter, tjänstemän inom Gotlands kommun, Länsstyrelsen på Gotland, Polismyndigheten på Gotland liksom andra myndigheter, organisationer, bostadsbolag m fl som är delaktiga i och intresserade av det lokala brottsförebyggande arbetet. Rapporten riktar sig också till dig som är särskilt intresserad av brottsförebyggande frågor. Bakgrund För att nå framgång i det brottsförebyggande arbetet behöver olika samhällsaktörer samarbeta både på ett strategiskt och operativt plan. Sedan 2007 bedriver Gotlands kommun, Länsstyrelsen på Gotland och Polismyndigheten på Gotland ett regionalt nätverk kallat Tryggare Gotland. Målet för samarbetet är att minska brottsligheten och förbättra tryggheten för alla som lever på Gotland. Detta strategiskt viktiga nätverk träffas återkommande för att utbyta information, skapa en gemensam bild av nuläget, initierat olika brottsförebyggande insatser som är aktuella på kort och lång sikt samt diskutera hur de gemensamma resurserna kan samordnas. Som en del av det regionala brottsförebyggande samarbetet har kommunen och polisen på Gotland träffat en gemensam överenskommelse som omfattar perioden Dokumentet beskriver parternas ambitioner på olika huvudområden, vilka insatser som ska prioriteras samt vilka åtgärder som man enats om att genomföra utifrån en gemensam problembild. Några av de insatser som genomförts inom ramen för överens- Gotland 3

4 kommelsen på området: Brott och trygghet i offentlig miljö, är lokala trygghetsvandringar. Målet med dessa är att skapa en tryggare offentlig miljö genom att vandra igenom och kartlägga miljön för att se vilka förbättringar som kan göras för att öka tryggheten. T ex ta bort buskage, förbättra belysning och underhåll, underlätta framkomlighet osv. En annan insats som funnits med i överenskommelsen är utvecklandet av metoder för att förebygga skadegörelse och klotter i den offentliga miljön. Några konkreta åtgärder som genomförts är inventeringar av klottret i Visby innerstad, den avsiktsförklaring med nolltolerans mot klotter som tagits fram under ledning av nätverket Tryggare Gotland som olika aktörer kan ansluta sig till och den gemensamma funktion för klotteranmälan som håller på att utvecklas. Gotlands kommun och Polismyndigheten på Gotland har också kommit överens om att ta fram en sammanställning av nuläget när det gäller brott och trygghet i den offentliga miljön på Gotland. Därför har den här rapporten tagits fram. Under 2001 genomfördes en mindre enkätundersökning med frågor till våra medborgare om deras trygghetsupplevelser. Den kunde bekräfta den bild som polisen och kommunen hade när det gäller s k hotspots typiskt brottsutsatta platser i den offentliga miljön. Ambitionen framöver är att Gotlands kommun ska fortsätta att göra den här typen av sammanställningar av den upplevda tryggheten bland gotlänningar och den faktiska brottsligheten på ön, ungefär vart fjärde år. Trygghet vad är det? Känslan av trygghet är viktig för oss människor. Att känna oss trygga i våra hem, i vårt bostadsområde, när vi befinner oss i offentliga miljöer, på väg till och från skola, arbete och fritidssysselsättningar osv. Trygghet får oss att må bra och ger livskvalitet. Begreppet trygghet är komplext. Det handlar dels om den subjektiva upplevelsen att känna sig trygg, i motsats till att känna sig utsatt, orolig eller hotad i olika situationer eller på olika platser. Och dels handlar begreppet trygghet om faktiska förhållanden att risken för att man ska råka ut för hot, brott eller skada är låg pga att brottsligheten är låg i det bostadsområde man bor i och att man själv inte utsätter sig för risker i onödan. Bara för att man känner sig trygg behöver det inte innebära att risken för att något allvarligt ska hända är liten eller att säkerheten är hög. De som i störst utsträckning oroar sig för att drabbas av t ex våld i Sverige är äldre personer och kvinnor. I verkligheten är det dessa grupper som drabbas minst av detta enligt både nationella och internationella studier. Kanske hänger detta ihop med att den som känner sig otrygg ändrar sitt beteende och tar till försiktighetsåtgärder för att undvika att drabbas. De som säger sig vara minst otrygga är yngre män. Paradoxalt nog är det de som drabbas mest av våld och olyckor. Beror det på att de i större utsträckning utsätter sig för risker eller har ett bristande säkerhetstänk? Så här definierar SKL vad en trygg kommun är: En trygg och säker kommun skulle alltså kunna beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor utsträckning som möjligt grundar sig på faktiska förhållanden. (Öppna jämförelser trygghet och säkerhet, 2009:11.) Läs mer om hur SKL undersöker tryggheten och säkerheten i kommunerna i källförteckningen på sidan 11. Kan man mäta trygghet? Det finns en rad nationella och internationella studier kring trygghet hos en befolkning. Hur hög brottsligheten är där man lever och bor påverkar både den upplevda och faktiska tryggheten. Genom att kombinera kriminalstatistik, t ex antal anmälda brott, och enkätundersökningar där man ställer specifika frågor kring brottsutsatthet och trygghetsupplevelser, kan man få en bild av hur trygg en befolkningsgrupp känner sig. I den här trygghetsrapporten har ett antal indikatorer valts ut för att kunna få ett mått på den upplevda tryggheten och faktiska brottsligheten på Gotland. Det gotländska resultatet utifrån de utvalda indikatorerna har sedan jämförts mot andra regioner och riket i övrigt. Rapporten tar också upp köns-, ålders- och utbildningsaspekten. Vilken ålder, utbildning och kön man har avspeglar sig i resultatet både när det gäller upplevd trygghet och brottsutsatthet. Långt ifrån alla brott anmäls till polisen. Enligt NTU 2009 förekommer det en underrapportering av begångna brott (2009:29). NTU-rapporten visar att det finns betydande skillnader mellan det skattade antalet anmälda brott av olika typer och det faktiska antalet anmälda brott, enligt anmälningsstatistiken. T ex tillhör misshandel i nära rela-tioner liksom stöld och snatterier den underrapporterade brottsligheten. Att exempelvis anmäla att man blivit miss-handlad av någon i sin familj upplevs ofta som svårt just för att det handlar om någon närstående. Därför är andelen kvinnor som utsätts för dessa brott antagligen betydligt större än vad BRÅ:s brottsstatistik och NTU-rapport visar. Hur högt värde något har, har också betydelse för om ett brott anmäls. Stöldbrott där det stulna har ett högt ekonomiskt värde, t ex en bil, innebär oftare att den som utsatts begär ersättning från försäkringsbolag. Då krävs att brottet polisanmälts. Gotland 4

5 Trygghet på Gotland utifrån att våga gå ut ensam För de allra flesta som upplever en känsla av otrygghet, har det inte några större praktiska konsekvenser i vardagen. Men för en del kan upplevelsen av otrygghet påverka beteendet så att det begränsar tillvaron och försämrar livskvaliteten. Drygt var tionde medborgare i Sverige bedömer att oron för brott påverkar deras livskvalitet negativt åtminstone i viss utsträckning, enligt NTU Enligt samma rapport är kvinnor och utrikes födda mer oroliga för att utsättas för brott och betydligt mer otrygga vid utevistelser en sen kväll. Äldre personer väljer oftare att stanna hemma på grund av otrygghetskänslor, medan yngre i högre grad går ut trots att de känner sig otrygga. Unga vuxna i åldern år är den åldersgrupp som oftast uppger att de känner sig otrygga när de vistas ute (2009:12). De som är unga uppger också att de väljer en annan färdväg eller ett annat färdsätt till följd av sin otrygghet (2009:49). Om man jämför Gotland med övriga riket på denna punkt så säger ungefär var tredje gotländsk kvinna (34 procent) mellan 18 och 80 år att de avstår från att gå ut ensam pga rädsla eller oro. Det är något färre än i övriga riket där 39 procent säger sig avstå. Jämför man gotländska män mellan 18 och 80 år med män i övriga riket, så är gotländska män mest trygga i landet. Här är det bara tre procent av männen som anger sig avstå från att gå ut ensamma pga rädsla eller oro, mot rikets 9,5 procent. Totalt sett skulle detta betyda att en femtedel, eller c:a 20 procent, av gotlänningarna hyser denna rädsla och avstår från att gå ut helt själva, medan siffran för riket är 25 procent, dvs en fjärdedel av befolkningen upplever samma sak. Om man jämför hur kvinnors och mäns utbildningsgrad påverkar trygghetskänslan och modet gå ut ensam en kväll, så säger elva procent av de gotländska männen med lång (eftergymnasial) utbildning, att de avstår från att gå ut ensam medan tre procent av män med kort utbildning (max tre gymnasieår) KäLLa: hälsa på lika villkor anger detta. Bland kvinnor är förhållandet det motsatta. 27 (statens folkhälsoinstitut). procent av de gotländska kvinnorna med lång utbildning säger sig avstå från att gå ut ensamma medan 39 procent av kvin32 norna med låg utbildning svarar på samma sätt. Diagram 5. andel (procent) som avstår från att gå ut ensam på grund av rädsla eller oro, år, efter landsting och kön, Åldersstandardiserade värden. Jämtland Norrbottens Värmlands Jönköping Gotland Västra Götaland Kronoberg Uppsala Dalarna Halland Västernorrland Kalmar Västerbottens Gävleborgs Örebro Östergötland Stockholm Västmanland Sörmland Blekinge Skåne Kvinnor Riksgenomsnitt 39,1 Procent Män Riksgenomsnitt 9,5 Källa: SKL:s Öppna jämförelser av folkhälsa öppna jämförelser 2009 Folkhälsa OJ09FHinlaga28sep.indd Gotland 5

6 Trygghet på Gotland utifrån att våga lita på andra Hur stor eller liten tillit man har till andra är ett användbart mått på hur trygg man känner sig. Hur stor tillit man har till andra påverkas av bl a av faktorer som utbildning, kön och familjerelationer liksom var och hur man bor. Personer med lång utbildning har t ex högre tillit till andra människor än personer med kort utbildning. Detta visar FHI:s enkätundersökning Hälsa på lika villkor under åren Förhållandet mellan utbildningsgrad och tillit är än mer tydliga bland kvinnor än bland män. Diagram 3. andel (procent) med låg tillit till andra, år, efter landsting och kön, Åldersstandardiserade värden. Västerbotten Uppsala Norrbotten Jönköping Östergötland Kronoberg När det gäller andelen gotlänningar mellan 18 och 80 år som har låg tillit till andra människor, visar statistik i både SKL:s Öppna jämförelser i folkhälsa under åren och FHI:s undersökning, att ungefär en fjärdedel av gotlänningarna säger sig ha låg tillit till andra. Gotland Örebro Västra Götaland Sörmland Västernorrland Gävleborg Värmland Stockholm Halland Västmanland Kalmar Dalarna Jämtland Blekinge Skåne 0 10 Kvinnor Riksgenomsnitt 26, Procent Källa: h (statens fo Män Riksgenomsnitt 26,5 Källa: SKL:s Öppna jämförelser av folkhälsa öppna jämförelser 2009 folkhälsa OJ09FHinlaga28sep.indd 29 Gotland 6

7 Brottsutsattheten på Gotland Gotland Riket Hot 4,6% 4,4% Våld 2,5% 2,7% Sexualbrott 0,8% 0,8% Personrån 0,4% 0,9% Trakasserier 5,0% 4,6% Bedrägerier 2,9% 2,5% Bostadsinbrott 0,8% 1,0% Bilstöld 0,5% 0,9% 2,9%* 5,1% 8,0% 8,1% Stöld ur fordon Cykelstöld Källa: Data kring brottsutsatthet har hämtats från NTU. Siffrorna i tabellerna bygger på treårsmedelvärden för åren 2006, 2007 och * = statistiskt signifikant 95 procent NTU 2009 belyser utsattheten när det gäller tio olika typer av brott, nämligen: hot, misshandel, sexualbrott, personrån, trakasserier, bedrägerier, bostadsinbrott, bilstöld, stöld ur eller från fordon samt cykelstöld. De här brottstyperna utgör tillsammans omkring 40 procent av samtliga anmälda brott mot brottsbalken. Enligt NTU-rapporten uppger nästan var fjärde svensk, eller 24 procent av individerna i befolkningen i åldern 16 till 79 år, att de själva eller deras hushåll har utsatts för ett eller flera brott under år 2008 (2009:27). Nivån har i stort sett inte förändrats sedan året innan. De vanligaste brotten är hot och trakasserier, som drygt fyra procent av befolkningen uppger sig ha utsatts för. Enligt BRÅ:s kriminalstatistik skiljer sig inte andelen gotlänningar som säger sig vara utsatta för brott nämnvärt åt om man jämför med övriga riket. Det enda som sticker ut något i statistiken hos oss på Gotland är antalet bilstölder, stöld ur fordon och personrån, vilket inträffar ungefär hälften så många gånger som i riket i övrigt. Enligt NTU 2009 anmäls i stort sett alla bilstölder, cirka 97 procent av dem (2009:44). Det kan vara problematiskt att dra allt för stora slutsatser om sällanhändelser brott som inträffar statistiskt sällan. Enligt NTU-rapporten (2009:27) anmäls allvarlig misshandel och personrån i störst utsträckning och sexualbrott och trakasserier i minst utsträckning i Sverige. Som exempel kan nämnas att personrån, vilket kan betraktas som ett allvarligt brott, anmäls i 43 procent av fallen (2009:28). Dessutom är det så att en stor andel av de anmälda brotten begås mot en liten del av den svenska befolkningen. Det är inte ovanligt alls att det är samma personer som drabbas av brott om igen. Över hälften (57 procent) av brotten mot enskild person i riket under år 2008 begicks mot den lilla grupp svarande som uppger att de har utsatts för fyra eller fler brott mot enskild person under samma period. Man kan förmoda att detsamma gäller för Gotland. Brottsutsatthet utifrån ålder och kön Gotland Riket Totalt 12,2 % 12,2 % Kvinnor 12,6 % 12,5 % Män 11,8 % 12,0 % år 25,6 % 22,5 % år 17,8 % * 13,7 % år 5,8 % * 9,1 % 4,9 % 6,2 % 65 + år Källa: Data kring brottsutsatthet har hämtats från NTU. Siffrorna i tabellerna bygger på treårsmedelvärden för åren 2006, 2007 och * = statistiskt signifikant 95 procent I NTU 2009 uppges 12,2 procent av befolkningen ha utsatts för brott mot enskild person under år Rapporten visar också att män och kvinnor utsätts för brott i nästan samma utsträckning i Sverige. För män handlar det om 11,7 procent och för kvinnor 11,3 procent. Liknande förhållande råder på Gotland. Här är utsattheten för brott densamma: 12,2 procent för hela den gotländska befolkningen. Andelen gotländska kvinnor som uppger sig blivit utsatta för brott är 12,6 procent och andelen gotländska män 11,8 procent. Tittar man närmare på enskilda brottstyper var för sig i NTUrapporten, framträder skillnader i brottsutsattheten mellan män och kvinnor. Sveriges män utsätts oftare än kvinnorna för misshandel, personrån och bedrägerier medan kvinnorna oftare uppger att de utsatts för hot, sexualbrott och trakasserier. I NTU:s jämförelse framgår att det är dubbelt så vanligt att män utsätts för misshandel och personrån jämfört med kvinnor. Samtidigt är underrapporteringen av vissa brottstyper vanlig, t ex kvinnomisshandel, vilket tidigare nämnts. NTU 2009 visar att yngre råkar ut för fler brott än äldre. Det är betydligt vanligare att personer i åldersgruppen år utsätts för brott mot enskild person än medelålders och äldre personer. Det här gäller för samtliga brottstyper mot enskild Gotland 7

8 person utom för bedrägerier, där den högsta uppgivna utsattheten återfinns i åldersgrupperna 25 till 44 år (2009:48). På Gotland ser det ut på ett liknande sätt. Unga på Gotland, dvs personer mellan 25 och 44 år, uppger i större omfattning att de är utsatta för brott än andra. Tvärtom är det med personer i åldern 45 till 64 år. Utsatthet och oro för bostadsinbrott BRÅ:s kriminalstatistik visar att bostadsinbrott i hela Sverige anmäldes in under (Enligt NTU-rapporten 2010:2 anmäldes då 88 procent av alla bostadsinbrotten in till polisen.) Sammantaget betyder detta att ungefär en procent av hushållen i landet drabbades av bostadsinbrott under Detta betyder inte att var hundrade bostad drabbades. Det kan vara så att de som drabbats av bostadsinbrott utsatts för detta flera gånger. Samtidigt uppger 16 procent av Sveriges befolkning i vuxen ålder vara ganska eller mycket ofta oroliga för att drabbas av bostadsinbrott. Oron över bostadsinbrott är större bland medborgare i södra Sverige än i resten av landet och kvinnor oroar sig något mer än män. På Gotland är innevånarna mindre oroade för bostadsinbrott än andra riket. Här anger cirka 9 procent av den gotländska befolkningen att de ganska eller mycket ofta oroar sig för inbrott i bostaden enligt NTU/BRÅ. Andelen utsatta för bostadsinbrott Gotland Riket Totalt 9,5 % * 12.1 % Småhus 6,7 % * 9,9 % 11,5 % * 14,3 % Flerfamiljshus På Gotland anmäldes 48 stycken bostadsinbrott in under NTU/BRÅ anger brott per innevånare, vilket är ett vanligt sätt att jämföra. Om befolkningen på Gotland vore skulle andelen bostadsinbrott utgöra 84 stycken, att jämföras mot rikets 220 brott per invånare. Det betyder att Gotland har en betydligt lägre brottssiffra. Källa: Data har hämtats från BRÅ. Siffrorna i tabellerna bygger på treårsmedelvärden för åren 2006, 2007 och * = statistiskt signifikant 95 procent Gotland 8

9 Anmälda brott under 2009 BRÅ ansvarar för den officiella kriminalstatistiken i Sverige. På deras hemsida för statistik finns en sökfunktion för anmälda brott. Där presenteras årliga uppgifter på detaljnivå, i somliga fall från detaljerad brottstyp och månadsvis, om anmälda brott. Nedanstående statistik presenterar de i databasen mest efterfrågade brotten år för år samt en kolumn med nationella jämförelsetal. Under 2009 anmäldes totalt brott i Sverige och på Gotland brott under I landet ökade brottsanmälningarna med två procent, eller brott, om man jämför med Detta är den högst uppmätta nivån sedan statistiken började föras På Gotland däremot minskade de anmälda brotten med åtta procent mellan 2008 och De anmälda brottskategorier som ökade mest om man ser till riket är bedrägerier, exempelvis via internet, skadegörelsebrott som t ex klotter, butiksstölder och snatterier samt ofredande och bostadsinbrott. Den största minskningen mellan 2008 och 2009 stod bl a bilbrotten för samt ospecificerade stölder utan inbrott, vissa trafikbrott och bidragsbrott mot t ex Försäkringskassan. Specifikt för Gotland är att antalet anmälda brott i relation till befolkningen är mindre på Gotland än riket i övrigt. Antalet misshandelsfall på Gotland har ökat något under åren och ligger över riksgenomsnittet. En av förklaringarna till att vi ligger över riksgenomsnittet, kan hänga ihop med att en stor del av misshandelsfallen i statistiken begåtts under de mest besöks- och turistintensiva sommarveckorna i Visby nattetid. Under sommarveckorna är cykelstölderna en av de brottstyper som gör att Gotland ligger högt över riksgenomsnittet. Beträffande brottstypen inbrott och framför allt inbrott i bostad samt stöld ur bil, ligger Gotland långt under genomsnittet. Bedrägeribrotten har en tendens att öka på Gotland och när det gäller exempelvis handel via internet och brott gentemot Försäkringskassan. Anmälda brott totalt, efter brottstyp samt jämförelse mellan år SAMTLIGA BROTT Brott mot brottsbalken Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång Misshandel inkl. grov därav mot barn 0 6 år mot barn 7 14 år mot barn år mot kvinna 18 år eller äldre mot man 18 år eller äldre Sexualbrott därav våldtäkt inkl. grov Biltillgrepp Cykelstöld Inbrottsstöld därav inbrottsstöld i bostad Stöld/snatteri ur och från mo tor drivet fordon Stöld/snatteri i butik och varuhus Rån inkl. grovt därav bankrån butiksrån personrån funktionshindrad Bedrägeri och annan oredlighet Skadegörelsebrott Rattfylleri inkl. grov (exkl. med narkotika) Rattfylleri under påverkan av narkotika Brott mot narkotikastrafflagen Antal anmälda brott på Gotland år 2006 Antal anmälda brott på Gotland år 2007 Antal anmälda brott på Gotland år 2008 Antal anmälda brott på Gotland år Antal anm. brott på Gotland per inne vånare år Antal anmälda brott i riket per inne vånare år Mer statistik om anmälda brott finns att hämta på BRÅ:s hemsida: under fliken Statistik. Där går det att konstruera olika former av tabeller års-, kvartals- eller månadsvis och även med presentationer av riksgenomsnitt och fördelningen av mindre vanliga brott. Gotland 9

10 Sammanfattning Gotland är en trygg plats att bo och leva på. Majoriteten av den gotländska befolkningen känner sig trygg och oroar sig inte speciellt mycket för att utsättas för olika typer av brott. Gotlänningar litar också förhållandevis mer på personer i sin omgivning än man gör på andra ställen i landet. Jämför man gotlänningarna inbördes så anser sig kvinnor vara mer otrygga än män och äldre mer otrygga än yngre. Det visar vår sammanställning. Samtidigt kan det konstateras att de som råkar ut för brott i störst omfattning, gruppen yngre män, är de som upplever sig vara tryggast. Beträffande variationerna över året, så skiljer sig alla landets regioner åt mellan sommar och vinter. På sommaren ökar Gotlands folkmängd betydligt genom den ström av besökare och turister som vill till ön. Detta lämnar självklart avtryck i brottanmälningsstatistiken under de mest intensiva sommarveckorna. På Gotland har vi arbetat fram en gemensam målbild kring trygghet och säkerhet. Kommunen, polisen och andra aktörer arbetar tillsammans och träffas både inför och under sommaren för att planera och genomföra olika typer av brottsförebyggande åtgärder. Att öka personalstyrka inom socialtjänsten och polisen är en prioriterad åtgärd under sommarveckorna. Gotlänningar känner sig i allmänhet mer trygga än andra i Sverige när de går ut ensamma sent en kväll i sitt eget bostadsområde och de låter sällan en eventuell otrygghet eller oro begränsa deras aktiviteter. Trots att folkmängden ökar sommartid har vi på Gotland ändå en anmäld brottslighet under riksgenomsnittet. Gotland 10

11 Källor BRÅ:s statistik över anmälda brott En av de mest använda källorna för information om brottsligheten i Sverige är den officiella kriminalstatistiken, vilken BRÅ ansvarar för. Kriminalstatistiken består bl a av brottsstatistiken, som grundar sig på polisanmäld brottslighet. Brott som inte anmäls kommer följaktligen inte med i kriminalstatistiken. Undersökningar visat att benägenheten att anmäla varierar kraftigt mellan olika typer av brott. Genom att använda sig av både den officiella kriminalstatistiken och NTU, kan man få en bra bild av den verkliga brottsligheten. Mer statistik hittar du på: Där kan man skapa egna tabeller och diagram. Nationella trygghetsundersökningen NTU den nationella trygghetsundersökningen i BRÅ:s regi, undersöker varje år den självrapporterade utsattheten för brott, upplevd trygghet och förtroende för rättsväsendet och dess myndigheter. I rapporten redovisas resultat, både på nationell och på regional nivå, i Sveriges olika län och i 34 av landets kommuner. NTU ger goda möjligheter att få reda på hur trygghet, otrygghet och oro för brott upplevs och utvecklas i Sverige. Unikt för NTU jämfört med liknande undersökningar är att resultaten även går att relatera till utsatthet för olika typer av brott. De fakta som använts till vår gotländska trygghetsrapport har främst hämtats från NTU Rapporten bygger på ett underlag där personer i Sverige har telefonintervjuats och fått svara på frågor om huruvida de utsatts för brott, den egna upplevelsen av trygghet, förtroendet för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Intervjuerna har genomförts och svaren sammanställts av Statistiska Centralbyrån (SCB). Dessutom har vi hämtat siffror från den senare NTU-rapporten (2010:2) till textavsnittet om utsatthet och oro för bostadsinbrott på sidan 8 i vår rapport. Du hittar NTU på: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor FHI:s nationella enkätundersökning Hälsa på lika villkor bygger på ett slumpmässigt urval av personer i åldern år. De har svarat på 75 frågor kring hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, utnyttjandet av vård, tandhälsa, kost-, tobaks-, alkohol- och spelvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning samt trygghet och sociala relationer. En del bakgrundsfrågor har också ställts. Syftet med enkäten är att ta reda på hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsoläget i Sverige. Som underlag för trygghetsundersökningen på Gotland har enkätens siffror för åren 2006 till 2009 använts. Enkäten hittar på folkhälsoinstitutets webbsida: under rubriken Nationella folkhälsoenkäten. Öppna jämförelser folkhälsa 2009 SKL har tillsammans med FHI och Socialstyrelsen tagit fram rapporten: Öppna jämförelser kring folkhälsa. I den görs jämförelser med 21 olika mått på landstingsnivå, samt där det är möjligt på kommunnivå. T ex av levnadsvillkor, levnadsvanor, hälsoeffekter m m. Fakta och statistik har b la hämtats från FHI:s folkhälsoenkät. Rapporten redovisar skillnader mellan kvinnor och män samt personer med kort eller lång utbildningsbakgrund. Du hittar rapporten på: under Publikationer. Öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2009 Rapporten publiceras av SKL i ett nära samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). SKL har undersökt tryggheten och säkerheten i kommunerna utifrån indikatorer som antal sjukhusvårdade till följd av olyckshändelser, antal bränder med egendomsskador, antal anmälda våldsbrott, stölder och tillgreppsbrott, upplevd oro för misshandel, överfall och bostadsinbrott m m. Dessutom jämförs kommunernas krishanteringsförmåga, antal årsarbetskrafter som arbetar med olycksförebyggande arbete, antal tillsynsbesök kommunen gör i förhållande till antalet verksamheter med krav på skriftlig redogörelse av brandskyddet, hur lång tid det tar för räddningstjänsten att komma på plats efter larm, om kommunerna och polismyndigheten har tecknat samarbetsavtal m m. Uppgifterna i SKL:S rapport bygger på statistik från Socialstyrelsen, MSB, SCB, BRÅ, SOS Alarm och landets polismyndigheter. Du hittar rapporten på: under Publikationer. Mer information På kommunens hemsida: hittar du mer information om det brottsförebyggande arbetet på Gotland. Folkhälsoenheten Besöksadress Visborgsallén 19, Visby Tfn vxl Hemsida Gotland 11