Utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport

2 1. Mätdata: Användningen av Rexnet 1a) Ifyllda omdömen i NO och SO åk 4-6 samt IUP i Rexnet ht 2009 Elever BI FY KE TK GE HI RE SH Köping Köping Köping Gärdslösa Gärdslösa Runsten Runsten Rälla Rälla Viktoria 4A Viktoria 4B Viktoria 5A Viktoria 5B Viktoria 6A Viktoria 6B Total IUP 15/ stickprov/klass skolan 7A 0 7B 5 7C 0 8A 5 8B 3 8C 5 8D 5 9A 5 9B 5 9C 2 9D 0 Nya Borg 5 skolan 7 5 8A 5 8B 5 9A 5 9B 5 Kommentar: OBS! Tabellen visar endast i vilken utsträckning lärarna i åk 4-6 har klickat i knappen för måluppfyllelse i Rexnets mall IUP med omdömen. Tabellen har inget att göra med elevernas måluppfyllelse i de olika ämnena Det framgår av tabellen att en del lärare inte angett någon måluppfyllelse i vissa ämnen, vilket kan ha flera orsaker: Kanske har man inte läst det ämnet just denna termin, kanske har man angett måluppfyllelsen direkt i en skrivruta i stället för i radioknapparna, kanske har man slagit ihop NO- och SO-ämnena och bara uppgett måluppfyllelsen för ett av dem. Det är viktigt att lärarna verkligen använder radioknappen i varje ämne för att uppge måluppfyllelsen. Kommentar: Tabellen visar i vilken utsträckning mentorerna i åk 7-9 fyllt i flikarna för IUP (Eleven/Mål) i mallen IUP med omdömen i Rexnet under ht I vissa dokument kan man fortfarande se IUP:n för vt 09 vilket kanske tyder på att man har för avsikt att göra en uppdatering för ht. Men i flera klasser gapar det helt tomt i skrivrutorna vilket lär innebära att där inte skrivits någon IUP alls på högstadiet. Tabellen visar i vilken utsträckning lärarna fyllt i knappen för måluppfyllelse i Rexnet, den visar inte i vilken grad måluppfyllelsen är nådd. Många lärare har inte klickat i någon knapp vilket leder till att det är tomt i vissa ämnen eller att hälften av eleverna inte fått någon måluppfyllelse redovisad i t ex fysik. Vissa lärare har slagit ihop ämnena till NO och SO, vissa har på t ex Fysik skrivit se Kemi. IUP på högstadiet är en stickprovsmätning. Syftet med denna mätpunkt är att försäkra oss om att personalen använder vår lärplattform Rexnet när de skriver omdömen i de olika ämnena. Det är mycket viktigt att man registrerar måluppfyllelsen i Rexnet för att vi ska kunna ta fram statistik för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och styra resurserna dit de bäst behövs.

3 Rektorerna redovisar att man ska informera personalen om hur man redovisar måluppfyllelsen i Rexnet och skriva IUP samt att man ska påtala vikten av att lärarna verkligen gör det. Utbildningsförvaltningen kommer att, tillsammans med rektorerna, med utgångspunkt i 7 kap. 2 grundskoleförordningen, se över tidsplanen för när omdömen skrivs för att bland annat tidigt kunna styra stödresurser. Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna ( 7 kap. 2 grundskoleförordningen) En ny avstämning 22 juni 2010 visar att alla lärare nu använder sig av knapparna i omdömena för att redovisa måluppfyllelsen. Dock har ett ganska stort antal klasser inte redovisat några resultat för teknik och kemi. Troligtvis har man då inte läst dessa ämnen under terminen. Målet att alla lärare ska redovisa måluppfyllelsen i de skriftliga ämnen är uppnått. Utbildningsförvaltningens tidsplan för omdömesskrivning ska gälla från ht b) Betyg (I våra sammanställningar är inte Nya Borgskolans elever medräknade.) 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 16 elever 2 elever Andel elever som ej når målen i åk 8 ht 2009 BD EN HKK IDH MA Språk MU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA

4 Andel elever som ej når målen i åk 9 ht % 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% BD EN HKK IDH MA Språk MU BI FY KE TK GE HI RE SH SL SV SVA Kommentar: Här har vi tittat på betygen från höstterminen 2009 och funnit att måluppfyllelsen är betydligt högre på skolan än på skolan. Ett exempel: I årskurs 8 är det på ca 16 % som ej når målen i engelska vilket motsvarar 16 elever. På är det ca 6 % och det handlar då om två elever Antal utdelade MVG samtliga ämnen ht 2009 Slot t s 8 8 Slot t s 9 9 Kommentar: I diagrammet har vi summerat alla MVG som delats ut i samtliga ämnen. Det ämne där flest MVG delats ut är matte, 28 stycken. Lägst antal delades ut i musik, 5 stycken, samtliga på skolan. Observera att det här rör sig om absoluta tal, inte procentuell andel. kolan har ungefär tre gånger så många elever som skolan. Kommentar: I diagrammet ser vi att meritvärdet ökar från åk 8 till åk 9 (observera att det inte handlar om samma elever utan det rör sig om de som går i åttan och nian just nu) men vi ser också att gapet mellan våra två skolor ökar i åk 9. I tabellen intill framgår hur meritvärdet ser ut per klass Meritvärde åk 8 och 9 ht 2009 åk 8 åk 9 Måluppfyllelsen är lägre på skolan än på skolan, t ex är det 16 elever på skolan som inte når målen i engelska medan det bara är två på. På är det annars inte mer än en elev som inte når målen i något enskilt ämne, på betydligt fler. MVG är betydligt vanligare i åk 9 än i åk 8 och har relativt sett betydligt fler MVG i åk 9 än skolan. Rektor Anette Swenninger beskriver att skolan har börjat arbeta med coachning för att öka måluppfyllelsen: Coachningen kom att innehålla många olika delar: Loggböcker, en veckokommunikation mellan mentor/ elev. Utgångspunkten har varit Piagets utvecklingsteoriman måste själv vara aktiv i sitt kunskapande. Mentorerna har regelbundet kommunicerat elevens ansvar för sin inlärning och att ta tillvara de tillfällen till lärande som erbjuds. Inför

5 elevens val till schemaposition Måltid har det blivit tydligt- eleverna har utnyttjat den tiden väl. Gruppens betydelse i lärandet har kommunicerats - man kan lära av varandra. Mentorerna har också låtit eleverna reflektera och diskutera sitt eget lärande både med mentor och tillsammans i gruppen. Vid utvärdering på junidagarna 2009 konstaterade vi att åk 8 hade höjt sina betyg rejält. När höstterminen började gick rektor in i klassen dels för att berömma deras framgångar och ha en dialog med eleverna runt vad de trodde det kunde komma sig. Vi tittade med hjälp av diagram på hur mycket de procentuellt hade ökat sina betyg och vad tidigare niors medelmeritvärde legat på. Kunde de bli ännu bättre? Det blev en liten vadslagning mellan elever och rektor. Efter omdömesskrivning i mitten av höstterminen gick rektor in i klassen igen- jodå, ni är på rätt väg! Kör! I januari 2010 var spänningen stor när rektor kom in i klassen - hur hade det gått? Jubel!!! Vad vi kan se nu så höjs meritvärdet ytterligare och på avslutningsdagen 2010 får de veta hur mycket. Ett gemensamt, långsiktigt arbete elever/ mentorer/ rektor. skolans rektor Karl Nordlund: Diagrammen ger en lägesbeskrivning vid Ht slut där relativt många elever ännu inte nått målen. Erfarenheten visar att skolans elever efter fullgjort läsår och med pedagogernas insatser ändå i hög grad uppnår kunskapsmålen för läsåret. Han betonar pedagogernas betydelse för elevernas måluppfyllelse. Arbetet på skolan har lett fram till en handlingsplan som kan användas av kommande nior. Utbildningsförvaltningen uppdrar åt skolans rektor att utarbeta en liknande handlingsplan för skolan. Musikskolans rektor P-O Rylander noterade att inga MVG har delats ut i musik på skolan vilket lett till ett förslag om att grundskolans musiklärare ska ha regelbunden kontakt med musikskolan. Förslaget togs emot positivt av grundskolerektorerna. I kvartal tre (Q3) redovisas nya data rörande elevernas måluppfyllelse och meritvärde. Uppdraget till rektor på skolan stäms av i samband med terminsavslutningen ht-10. 1c) Hur går det för våra elever på gymnasiet? Statistiken är hämtad ur Statistiska data över elevernas resultat i grund- och gymnasieskolan sammanställd av Kalmarsunds Gymnasieförbund. Undersökningen omfattar 764 elever från elva grundskolor. Från Borgholms kommun kommer 63 elever från skolan och 16 elever från skolan. Det betyder att en elev på skolan i diagrammen motsvarar 1,6 % och en elev från skolan 6,3 %. Andel elever som höjde sina betyg i årskurs 1 på gymnasiet 2009 Andel elever som sänkte sina betyg i årskurs 1 på gymnasiet Länssnitt Länssnitt 0 MA EN SV NK RE SH Språk MA EN SV NK RE SH Språk Diagram 1 Diagram 2

6 Vi kan i diagram 1 notera att kolans elever har höjt sina betyg i gymnasieskolan, detta också i relation till genomsnittet i flertalet ämnen för gymnasieförbundets skolor (se Länssnitt i diagram 1). Störst är höjningen i naturkunskap och religionskunskap. skolans elever höjer sina betyg huvudsakligen i svenska. I diagram 2 noterar vi att skolans elever sänker sina betyg i större omfattning än kolans utom i svenska. elevernas betyg sjunker, i alla ämnen utom svenska, mer än för genomsnittet för alla elever i gymnasieförbundet (stapeln Länssnitt) Andel elever som fick slutbetyg, var trogen påbörjat gymnasieprogram och har genomfört utbildningen under tre år Totalt Diagram 3 visar hur stor del (%) av våra elever som fullföljde det program de påbörjade vid gymnasiestarten. Kurvan Totalt visar resultaten för samtliga grundskolor som ingår i Gymnasieförbundet. 50 Start ht 04 - slut vt 07 Start ht 05 - slut vt 08 Start ht 06 - slut vt 09 Diagram 3 skolans elever höjer sina betyg när de kommer till gymnasiet medan skolans elever sänker sina. Även när det gäller elever som är trogna sitt programval sjunker medan skolan stiger. Detta kan tolkas på olika sätt och måste sättas i relation till grannkommunernas övriga skolor för att bättre förstås. skolan: Syv Anette Westerholm och de blivande mentorerna kommer att få i uppdrag att på höstens föräldramöten visa den statistik vi har i Kvalitetsrapport 1. Vad beror detta på? Vi kommer att jämföra med mål och betygskriterier och med de nationella proven för att undanröja många föräldrars attityd att frånsäga sig ansvaret och skylla på att lärarna sätter snällbetyg. Vår avsikt är att fokusera på det samhälle våra ungdomar flyttar till och jämföra med den miljö de går sin högstadietid i. Rektor har under våren haft en dialog med Sven-Göthe Lidheim på Gymnasieförbundet om vad han tror det kan bero på. Vi har enats om följande: Våra ungdomar växer upp i en trygg miljö med många nära kontakter med alla vuxna omkring dem. Den miljö de flyttar in till och som vi vuxna förväntar oss att de skall klara är tuff. Kontaktnätet växer, festerna blir många, man kan spela dataspel hela nätterna- ingen märker ju om man inte går till skolan dagen efter. Vi vuxna måste bli medvetna om och förstå att våra tonåringar fortfarande är barn. Vad kan vi göra? En inte helt ny idé föddes: Vi försöker starta en Ölands-nation i Kalmar! Sven-Göthe lobbar vidare i gymnasieförbundet. Hur kan detta förverkligas? Rektor fortsätter arbetet i Borgholm. Kan vi få bidrag från Sparbanksstiftelsen? Kan de extra pengar eleverna får från kommunen i inackorderingstillägg om de går inom gymnasieförbundet (600:-) till skillnad från om de går på friskolor, användas till att bekosta en mötespunkt, en plats dit man kan gå som studerande i Kalmar? Utbildningsförvaltningen genomför en fördjupad analys av resultaten med avseende på trogenhet av påbörjat program och betyg på grundskolan i förhållande till gymnasiebetygen.

7 Ny statistik redovisas i kvartal 1 (Q1) år Utbildningsförvaltningens fördjupade analys redovisas i september Mätdata: Budgetuppföljning Microsoft Office Excel-kalkylblad Dubbelklicka för att komma till budgetuppföljningen. Kommentar: Budgetavvikelser? Rektorerna beskriver olika orsaker till avvikelser i budget, exempelvis vikariekostnader eller ökat stöd till elever. Utbildningsförvaltningens budgetuppföljning pekar på ett mindre överskott på årsbasis beroende på ökade intäkter och lägre kostnader för skolskjutsar än budgeterat. Rektorernas beskrivna åtgärder handlar om att se över bemanningen under semesterperioden, låta a-lagen stämma av varje månad eller se över fördelningen av stödresurs. Månatlig budgetuppföljning. 3. Mätdata: Kvalitetsredovisningar Kvalitetsredovisningar för 2009 är insända från Gärdslösa Gärdslösa förskola Köpings skola Köpings fritidshem Näktergalen Centrala resursteamet Runstens skola Runstens fritidshem Rälla skola Rälla förskola Skogsbrynet Viktoriaskolan Viktoria fritidshem skolan skolan Mätpunkten finns med för att vi ville redovisa vilka kvalitetsredovisningar vi fått in och publicerat på kommunens hemsida. Rektorerna kompletterar dokumentationen. Alla enheter har nu gällande kvalitetsredovisningar på hemsidan.

8 4. Mätdata: PIM PIM ej startat startmöte Björkviken Gläntan Gärdslösa förskola Gärdslösa skola Hasselbacken Köpings skola Musikskolan Näktergalen Runstens skola Rälla förskola Rälla skola Sandhorvan Skogsbrynet skolan Solvändan Viktoriaskolan skolan Skolledare Totalt ca Andel 48% 43% 6% 2% 1% Mål t o m % 80% 20% Kommentar: I tabellen visas PIM-läget 15 februari 2010 samt den målsättning som sattes upp vid starten Målbeskrivningen ska tolkas så, att alla, vid utgången av 2011, ska ha examinerats på nivå 1, 80% dessutom på nivå 2 och 20% även på nivå 3. Raden med procentuell andel visar procent av dem som gått in i PIM, dvs som varit på startmöte. Kolumnen ej startat visar hur många som ännu inte varit på ett startmöte och fått inloggningsuppgifter till examinationsmiljön. Vi deltar sedan tre år i Skolverkets stora utbildningssatsning PIM (Praktisk IT- och Mediekunskap). Utbildningen ligger på internet och deltagarna jobbar enskilt eller tillsammans med någon kollega. Borgholms kommun har följande målsättning för PIM: Vid 2011 års utgång ska all personal ha nått nivå 1 (av 5 möjliga), 80 % ska ha nått nivå 2 och 20 % nivå 3. Trots att snart tre år har gått sedan vi gick in i utbildningssatsningen är vi ännu långt ifrån att uppnå dessa mål. Rektorerna redovisar olika sätt att göra framsteg: Anslå studiedagar, samarbeta i arbetslagen, be om hjälp av de två PIM-examinatorerna. Rektor på Skogsbrynet/Björkviken Lena Boking har en idé om PIM som ett utvecklingsområde inför kommande lönerevision. Utbildningsförvaltningen rekommenderar rektor att utnyttja en av dagarna i vecka 44 för PIM-arbete på enheten, förslagsvis 1-2 november. Ny statistik presenteras i kvartal 4 (Q4).