BILAGA 1: Nationell psykiatrisamordnings och Nationell narkotikapolitisk samordnings 10-punktsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILAGA 1: Nationell psykiatrisamordnings och Nationell narkotikapolitisk samordnings 10-punktsprogram"

Transkript

1 BILAGA 1: Nationell psykiatrisamordnings och Nationell narkotikapolitisk samordnings 10-punktsprogram Den gemensamma programförklaringen i 10 punkter från Nationell psykiatrisamordning och Nationell narkotikapolitisk samordning gjordes i Maj Den anger grundförutsättningarna för att man bättre skall kunna bemöta personer med samtidigt missbruk och psykisk störning. Dessa 10 punkter, som presenteras nedan, ligger till grund för det fortsatta metodutvecklingsarbetet. 1. Öka medvetenheten: Psykisk sjukdom är vanligt förekommande hos personer med missbruk. Missbruk förekommer hos många med psykisk sjukdom och utgör en riskfaktor för dålig prognos. Det måste finnas en medvetenhet om att denna dubbla problematik är vanlig och att huvudmännen gemensamt har ansvar att erbjuda insatser som tar hänsyn till detta. 2. Missbruk och psykisk sjukdom ska behandlas samtidigt: Aktuell kunskap visar att missbruk och psykisk sjukdom ska behandlas samtidigt i integrerade program. Även kroppslig ohälsa måste uppmärksammas och ges adekvat behandling. Det finns i dag inget stöd för ett förhållningssätt där ett av problemen måste vara behandlat innan nästa kan åtgärdas. För de svårast sjuka är det helt nödvändigt att det finns uppsökande verksamhet och uthålligt motivationsarbete. 3. Erbjud lättillgänglig vård: Behandlings- och stödinsatserna måste ges på ett sådant sätt att de kan uppfattas som attraktiva erbjudanden. Insatserna ska vara lättillgängliga och erbjudas kontinuerligt under lång tid. 4. Alla ska ha makt över sitt eget liv: Målet för de integrerade insatserna är att personen ska återfå makten över sitt eget liv och få en ökad delaktighet i samhället. 5. Anpassa organisationer och verksamheter: Organisationen och verksamheterna måste anpassas. För lyckade resultat med personer som har en komplicerad problematik verkar det vara en fördel att kunna erbjuda en integrerad verksamhet med ett tydligt ansvar för personens hela livssituation. 6. Prioritera personer med dubbel problematik: Risken för en allvarlig funktionsnedsättning och negativ utveckling av den psykiska hälsan är stor vid samtidigt missbruk och psykisk sjukdom varför denna grupp ska prioriteras högt. 7. Gemensam behovsanalys krävs: Utifrån en bred utredning görs en gemensam bedömning av behov och en samordnad plan med berörda aktörer och resurser i nätverket. Kontinuitet är avgörande för framgång. Det skall finnas en ansvarig samordnare i det proffesionella nätverket och denna samordning ska alltid finnas och inte släppa taget. 8. Samordna insatserna: Samordnade insatser över huvudmannagränserna med långsiktigt helhetsperspektiv är samhällsekonomiskt lönsamt och minskar personliga lidandet för såväl personen själv som för närstående. 9. Använd resurserna mer effektivt: Idag görs i många fall stora insatser för denna grupp men på ett ineffektivt sätt. Befintliga resurser måste användas på ett mer kostnadseffektivt sätt men det behövs också ökade satsningar på denna grupp för att på lång sikt uppnå samhällsekonomiska vinster. 1 (22)

2 10. Insatserna måste bygga på gemensam grundsyn: Gemensam grundsyn bland alla berörda aktörer är en viktig förutsättning för effektivt samarbete. Gemensamma utbildningar baserade på den senaste forskningen är en väg att uppnå detta. Nationell psykiatrisamordning och Nationell narkotikapolitisk samordning pekar också på några ytterligare faktorer av vikt i det fortsatta arbetet med att ge bästa stöd till målgruppen. Bland annat pekar man på vikten av att det finns ett differentierat utbud av boende och sysselsättning avpassat efter målgruppens behov. 2 (22)

3 BILAGA 2: Metod och tillvägagångssätt i Projektet Integrerad Psykiatri Dubbeldiagnoser I arbetet med att karlägga hur samverkansparterna i Projektet Integrerad Psykiatri Dubbeldiagnoser (DD-projektet) ser på den aktuella situationen för projektets målgrupp, har vi valt att intervjua socialtjänsterna i alla kommuner som ingår i projektet och regionens psykiatriska öppenvårdsmottagningar samt psykiatrins slutenvård som arbetar med och kommer i kontakt med målgruppen, för att informera oss om hur man arbetar med målgruppen och hur man ser på behovet av förbättringar/förändringar. (Se Bilaga 3 över besök och deltagarförteckning.) I detta arbete har vi tagit kontakt med kontaktpersonerna för projektet i kommunerna och regionens psykiatri. Dessa såg till att alla som är berörda kallades till vårt möte. Det var en stor spridning i deltagandet, från en deltagare till tio stycken. Deltagare har varit på chefsnivå och kommit från olika delar av den berörda kommunens socialtjänst. Från regionens psykiatri har ett flertal kompetensområden representerats. En sammanställning från dessa möten följer nedan. KOMMUNERNAS OCH REGIONENS SYN PÅ SITUATIONEN FÖR MÅLGRUPPEN Det finns ett intresse hos kommunerna och regionen att ta ett gemensamt ansvar för målgruppen genom att utveckla det samarbete som idag beskrivs som ganska gott mellan kommunernas socialtjänst och den lokala psykiatrin. Från ett flertal av enheterna som vi har besökt framfördes åsikten att förutsättningen för att kunna göra ett framgångrikt arbete med målgruppen, är att man i framtiden får möjlighet att arbeta i någon form av gemensamma team. Från flera psykiatriska öppenvårdsmottagningar framfördes önskemål om ökade kunskaper om droger och missbruk och från kommunernas socialtjänst kom önskemål om ökade kunskaper om psykiska sjukdomar. Det efterfrågades också mer kunskap om varandras organisationer och regelverk. Från såväl öppenvårdspsykiatrin som kommunerna framfördes det stora behovet av kompetensutveckling. De instrument som föreslogs var utbildning i ASI, motiverande intervju samt återfallsprevention. Från socialtjänsten har det framförts att man har dålig tillgänglighet till slutenvårdsplatser för avgiftning av sina klienter. Dessutom tycker de att det finns oklarheter kring vilka kriterier som gäller för inläggning för avgiftning. Till detta kommer långa väntetider för att träffa läkare för bedömning. Generellt anser de att det råder brist på slutenvårdsplatser inom psykiatrin. Vårdplatsantalet har minskat från 96 till 54 sedan sekelskiftet enligt vår kartläggning. Det har fått till följd att målgruppen inte har tillgång till den slutenvård gruppen anses behöva. Vårdtillfällena har blivit kortare och ibland har patienter skrivits ut i förtid eller så har de inte blivit inlagda. Detta innebär stora svårigheter med behandlingskontinuitet mellan huvudmännen och mellan öppen och sluten vård. Bland kommunerna ser det väldigt olika ut från den största (Borås) till den minsta (Bollebygd) kommunen. De boendeformer som idag finns tillgängliga för målgruppen 3 (22)

4 är anpassat specialboende, vilket endast finns i Borås. Det innebär att de som bor där tillhör målgruppen, samt att personalen i dessa boenden har speciella kunskaper och erfarenheter. Två kommuner, Bollebygd och Tranemo, saknar boendeformer för gruppen med psykiska funktionshinder. I övriga kommuner blandar man målgruppen med personer med andra psykiska funktionshinder i samma boendeform. I en del mindre kommuner försöker man finna speciallösningar adhoc. Det förekommer också att man köper HVB-platser. (Hem för vård eller boende) utanför den egna kommunen. Företrädarna från kommunerna anser att det inte finns tillräckligt med boendeformer och boendestöd för målgruppen. Vad gäller sysselsättning så saknar samtliga kommuner sysselsättningsalternativ som är anpassade till målgruppen. Ofta ställs det i kommunerna krav på längre sammanhängande nykterhet och drogfrihet vilket målgruppen har stora svårigheter med att leva upp till. I vissa fall har man lyckats skräddarsy lösningar i kring enskilda individer. I de fall man försökt placera individer med dubbeldiagnosproblematik i verksamheter riktade till personer med andra typer av psykiska funktionshinder har detta sällan fallit väl ut. Vare sig kommunerna, eller regionen har trots det gemensamma ansvaret, inventerat målgruppen sedan psykiatrireformens genomförande På grund av den komplicerade problembilden hos målgruppen har de svårt att platsa i befintlig organisationsstruktur hos såväl psykiatri som kommunerna. Ett annat problem är att målgruppen inte finns inom en och samma förvaltning. Exempel på förvaltningar som målgruppen kan tillhöra samtidigt inom kommunen kan vara, individ och familjeomsorg, socialpsykiatrin och/eller vård och omsorgsförvaltningen i vissa fall. Brister i samarbetet mellan förvaltningarna, kan t.ex. leda till att om klienten är inskriven inom IFO, så har han/hon inte tillgång till den kommunala hemsjukvården om inte förvaltningarna kan lösa det på ett smidigt sätt. Det saknas en gemensam bild av hur många individer med dubbeldiagnosproblematik som finns i kommunen. Detta gäller såväl mellan olika kommunala förvaltningar som mellan kommun och psykiatri. Vare sig någon av kommunerna eller regionen har någon organiserad uppsökande verksamhet för målgruppen trots att detta är ett gemensamt ansvar. Specialistkompetensen för målgruppen inom psykiatrisk öppenvård finns i Borås som är ensamma om att göra ASI bedömningar och mer komplicerande utredningar. De ger fortlöpande konsultinsatser till den lokala psykiatrin. Flera av de lokala psykiatriska mottagningarna har inte tillgång till denna tjänst. Att primärvårdens ansvarsområde för målgruppen och tillgängligheten behöver tydliggöras framkommer vid besöken hos kommunerna och regionens psykiatri. Vi har träffat och informerat kriminalvårdens ledningsgrupp i Borås om projektet och om behovet av utvecklad samverkan avseende målgruppen. Kriminalvårdsmyndigheten i Borås ansvarar för kriminalvården i alla kommuner i Södra Älvsborg förutom Lerum som tillhör Göteborg. Frivården i Borås informerades och de beskrev den samverkan de har med teamet för psykiskt störda lagöverträdare. (PSL) 4 (22)

5 Frivården och PSL träffas kontinuerligt 2 ggr/termin. PSL har också regelbundna träffar med anstalt och häkte i Borås 2-3 ggr/termin. Kriminalvården använder ASI (Addiction severity index) som är en strukturerad intervju som innehåller frågor av relevans för klienters/patienters missbruksproblem. Intervjun täcker förutom alkohol- och narkotikamissbruk även andra livsområden såsom arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och kriminalitet. Instrumentet kommer att implementeras i regionen och kommunerna i den kommande kompetensutvecklingssatsningen inom ramen för projektet. LITTERATURKARTLÄGGNING Utöver kartläggningen i kommunerna och i regionen har vi inom ramen för DDprojektets verksamhet också gjort en omfattande litteratursökning inom ämnesområdet. I litteraturen har vi funnit belägg för att öppenvårdsprogram som behandlar både psykisk sjukdom och missbruk integrerat uppvisar resultat som är bättre än traditionell behandling för missbruk och/eller för psykisk sjukdom. I det följande redogör vi för våra resultat när det gäller litteraturgenomgången. Psykiatriutredningen I den psykiatriutredning som gjordes 1992 konstaterades att samverkan mellan huvudmännen är nyckeln till effektiva insatser för målgruppen. Följande citat sammanfattar, enligt vår mening, på ett bra sätt de slutsatser som psykiatriutredningen kom fram till. Personer med såväl missbruk/beroende som svår psykisk störning behöver vård av både socialtjänst och psykiatri. Detta kan endast ske i samverkan. Gemensam utbildning är viktig eftersom kunskaperna om diagnostik och behandling av missbruk/beroende ofta är ofullständig både i socialtjänsten och i psykiatrin (SOU 1992:37 Delbetänkande av psykiatriutredningen.) Nationell Psykiatrisamordning Den Nationella psykiatrisamordningen kom med sitt slutbetänkande i december I det framhålls särskilt att kommuner och landsting bör erbjuda personer med missbruk och psykisk sjukdom vård och stöd i integrerade former, så att behandlingen för missbruket och de psykiska problemen sker samtidigt. Nationell Psykiatrisamordning föreslår också Ansvarsgaranti för personer med psykisk sjukdom och missbruk Målgruppen är personer med psykisk sjukdom, psykisk störning, psykiskt funktionshinder, neuropsykiatriskt funktionshinder med ett samtidigt missbruk eller beroende eller en riskfylld konsumtion av alkohol eller droger. Graden av riskfylldhet måste sättas i relation till den ökade känslighet dessa personer har för att reagera negativt på droger. Målet med garantin är att personer med psykisk sjukdom och missbruk ska få sitt behov av såväl behandling för missbruket, behandling av den psykiatriska sjukdomen/störningen som socialt stöd och omsorg tillgodosett. För att uppnå detta behöver ett antal delmål uppfyllas: 5 (22)

6 1. Personerna ska identifieras så tidigt som möjligt. 2. En individuell plan ska upprättas som innehåller alla olika behovsområden. Patient- och klientansvarig personal ska utses och vid behov en Case manager. 3. Nödvändiga utredningar skall göras. 4. Behandling och socialt stöd ges. 5. Uppföljning. Planering skall ske inom en vecka och behandlingen skall inledas inom en månad om det inte föreligger ett akut behov. (SOU 2006:100) I slutbetänkandet Ambition och ansvar tar inte Nationell psykiatrisamordning upp frågeställningarna boende och sysselsättning. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2007 Experternas faktaunderlag ger stöd för följande slutsatser: Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för klienter med missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom (samsjuklighet). Om man misstänker att en klient med missbruks- och beroendeproblem som söker inom socialtjänsten också har en psykisk störning eller sjukdom respektive somatisk sjukdom, ska man omedelbart ta kontakt med hälso- och sjukvården för en bedömning. För lämplig behandling av en klient eller patient med missbruks- eller beroendeproblem och samtidig psykisk störning eller sjukdom är det viktigt att behandlingen för de båda problemen sker samtidigt och i samordnade former efter den första akuta insatsen. Det finns ingen evidensbaserad specifik behandling för samsjuklighet. Inget talar dock emot att använda de metoder som visat effekt vid behandling av missbruk och beroende respektive psykiatrisk störning och sjukdom. SBU-rapport (Behandling av alkohol- och narkotikaproblem;2001) En SBU-rapport (Behandling av alkohol- och narkotikaproblem; 2001) visar att integrerade behandlingsprogram ger bättre resultat än om behandlingarna för missbruket respektive de psykiska problemen var organisatoriskt åtskilda. I rapporten framgår även att man i studier av missbrukare med svår psykisk störning eller personlighetsstörning funnit att de som behandlades för både sin psykiska sjukdom och sitt missbruk uppnådde bättre resultat än om enbart missbruket behandlades. Fokusrapporten Behandling av personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk Även i fokusrapporten Behandling av personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk, Stockholms läns landsting 2004, pekas på kostnadsaspekterna. Enligt en kostnadsberäkning gjord på en fiktiv person med 6 (22)

7 psykisk störning och missbruksproblem gjord av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog uppgår samhällskostnaderna till mellan och 1 miljon kronor per person och år. Det högre beloppet gäller i de fall klienten behöver mer slutenvård och LVM-vård. Detta kallas en worst case- beräkning, vilket betyder att det är en beräkning av kostnaderna för en patient i en vårdkedja som inte fungerar optimalt. De har även räknat ut hur mycket en dubbeldiagnospatient kostar samhället om åtgärderna integreras via case managers. Summan blir då % lägre, ca kr per person och år. Kostnaderna är baserade på års prisuppgifter och inkluderar utgifter från kommun, landsting, rättsväsende, försäkringskassa och arbetsmarknadsverk (Nilsson,Ingvar och Wadeskog,Anders Psykiskt sjuk eller missbrukare? En rapport om samverkan, vårdkedjor och ekonomi). STUDIEBESÖK Slutligen har vi också inom ramen för vårt arbete i DD-projektet också varit i kontakt med och gjort studiebesök på flera enheter runt om i landet som arbetar med målgruppen. Dessa enheters samlade erfarenheter visar att den psykiska sjukdomen och missbruket måste behandlas samtidigt. Några av dessa studiebesök redovisas kortfattat nedan. I Jönköping har vi besökt BOP-teamet (Beroende och svår psykisk störning) som har mer än tio års erfarenhet av att arbeta med målgruppen över huvudmannagränserna psykiatri och socialtjänst. Resultatet av verksamheten är bl. a. att: totalt antal inskrivna klienter har varit 82 st, varav 20 kvinnor och 62 män medelåldern har varit 33 år bortfallet har varit 6 klienter utskrivna klienter är 37 st varav 9 kvinnor och 28 män medelvårdtiden har varit 41,2 månader 11 klienter fullgjorde programmets samtliga steg 11 klienter nådde steg klienter har överförts till kriminalvård/rättspsyk 9 klienter har avlidit. Vi har också besökt projektledare Håkan Gille i Örebro som arbetar med att bygga upp ett gemensamt team för att verksamheterna skall bli bättre på att arbeta med målgruppen. Anledningen till projektet är att man efter utredningsarbete funnit att målgruppen inte passar in i den ordinarie verksamheten, vare sig inom socialtjänsten eller inom psykiatrin. Slutligen har vi också besökt projektledare Anitta Into i Trollhättan som är på väg att starta upp ett gemensamt team för att arbeta med dubbeldiagnospatienter. 7 (22)

8 BILAGA 3: Förteckning över besök Förteckning över besök gjorda i kommunerna, regionens psykiatri och övriga besök under Socialtjänsten i: Alingsås: Birgitta Strandin enhetschef utförarenheten, Sonny Johansson enhetschef vuxengruppen, Lennart Norberg föreståndare hvb-boende, Magnus Löfström sysselsättningsansvarig vuxenenheten, Gertrud Borglin Blau socialsekreterare psykiatri, Jan Ivarsson, Inger Appelfeldt, Morgan Melgaard, Lennart Hasselteg samtliga socialsekreterare på vuxenenheten. Bollebygd: Maria Degerman verksamhetschef, Johan Lundmark boendestödjare, Kicki Lidström behandlingsassistent, Birgitta Bengtsson behandlingsassistent, Peter Erdman-Olsson fritidsledare, Enrique Lobos fritidsledare, Johan Norbelie fritidsledare, Jenny Mattsson, Gun Ek, Birgitta Ågren samtliga socialsekreterare Borås Miriam Johansson Verksamhetschef IFO. Eva Claesson Verksamhetschef Socialpsykiatri/Handikappsomsorgen. Insats vuxna. Myndighetsutövning. Eva-Stina Beischer Distriktschef/Insatschef. Vanja Myrén enhetsansvarig. Karl-Åke Claesson 1:e socialsekreterare. Kaptensgatan. Blandat Missbruksboende. Göran Magnusson enhetsansvarig och medarbetare. Moldegatan. DD-boende. Jill Zetterström behandlingsassistent, Camilla Kroon behandlingsassistent och Jeanette Åkerberg behandlingsassistent. Boende övergångslägenheter. Morgan Högrell föreståndare. Erikshill öppenvårdsverksamhet för missbrukare. Jan Tidén Konsulent. Porten. Dagverksamhet för missbrukare. Tom Åberg behandlingsassistent och medarbetare. Samlad sysselsättning. Lennart Gustafsson Verksamhetschef och Monika Johansson enhetsansvarig. Företagsteamet Psykiskt långtidssjuka. Anette Aleryd enhetsansvarig och Pär-Anders Sköld arbetskonsulent. Tårpilsgatan. DD-boende i Stadsmissionens regi. Föreståndare Hans Johansson. 8 (22)

9 Herrljunga: Lotta Westberg Verksamhetschef Socialpsykiatri och Kerstin Lundström Psykiatrisjuksköterska. Lerum: Anette Johannesson Verksamhetschef IFO, Beatrice Larsson Case manager, Gunnel Elving, och Irene Odén avd chefer. Mark: Margareta Göransson enhetschef LSS/Psykiatri, Marika Järnebring, Malin Eriksson Psykiatrihandläggare, Vidar Hellkvist, Thomas Bock Sesam, Barbro Svensson, Ros Marie Hagedorn Socialsekreterare. Svenljunga: Gun Lis Torgny Socialchef, Gunhild Unger Snygg Avd.chef Vård och Omsorg, Ann Christin Björklin Avd.chef IFO, Katarina Halovanic Enhetschef Psykiatri/LSS, Marja Bengtsson LSS och Psykiatrihandläggare, Ingela Kallin, Jeanette Rowson, Berit Andersson och Ann Sofie Höök. Tranemo: Sigvard Stigheimer Verksamhetschef IFO, Rolf Andersson LSS Handläggare, Jan Nilsson case manager och Ann Sofie Nydèn Avd.chef Vård och omsorgsförvaltningen. Ulricehamn: Sonny Johansson Enhetschef, Jan Hedenlund Samordnare, Mary Liden Behandlingsassistent, Gunvor Andersson Vuxengruppen, Louise Ekunger Vuxengruppen, Elin Källberg Vuxengruppen, Stig Boden Vuxengruppen och Jan Nilsson case manager. Vårgårda: Irene Johansson case manager. Regionens psykiatri: Avdelning 2, slutenvård: Christer Spångberg Avd.chef och Anders Leion Bitr.avd.chef. Psykiatrisk akutmottagning: Calle Larsson Avd.chef, Per Anders Abrahamsson Överläkare samt ytterligare 8 medarbetare. Beroendemottagning: Annika Pönniö Avd.chef. Björkängen, psykosmottagning: Mona Asp Avd.chef med medarbetare. Solhem, personlighetsstörningsmottagning: Bodil Persson Överläkare med medarbetare. Centrum, förstämningssjukdomar: Peder Börjesson Sjuksköterska med medarbetare. PSL teamet, psykiskt störda lagöverträdare: Staffan Hasselgren Avd.chef. Psykiatriska Öppenvårdsmottagningar i: Skene: Magnus Skog Avd.chef med medarbetare. Svenljunga-Tranemo: Elisabet Larsson Sjuksköterska med medarbetare. 9 (22)

10 Ulricehamn: Anna Karin Johansson Avd.chef, Britt Marie Levinsson, Carina Johansson, Yvonne Schotte Sekreterare, Viktoria Pettersson Sjuksköterska, Marianne Sundin Skötare, Ulla Byegård och Isabella Löfblad psykologer. Vårgårda: Ros Marie Sandberg Avd.chef, Kristina Sunnerdahl och Per Eng skötare, Maria Dejbrant Psykolog, Carina Widerström och Nina Bengtsson sekreterare. Lerum: Ingegerd Karlsson Avd.chef med medarbetare. Alingsås: Lennart Fällberg Avd.chef, Ellinore Nielsen Överläkare och Lina Ludvigsson Sjuksköterska. Regionens psykiatri: SÄS Ledningsgrupp 1 och 2: Verksamhetschefer, Avdelningschefer och Överläkare. Kriminalvården Lokalanstalten i Borås: Monica Andersson Skall kriminalvårdschef med ledningsgrupp. Frivården i Borås: Frivårdsinspektörer. Altbo August Barks gata, Göteborg. DD-boende missbruk/psykos Föreståndare Birgit Lund LP stiftelsen i Borås: Mikael Pihl Föreståndare. Rådet för psykisk ohälsa Borås Svenljunga Tranemo Övrigt: LSG (lokal samverkansgrupp) Lerum Psykiatrins dag Borås Mark Studiebesök på orter som har ACT-team Jönköping: Ulf Eek med medarbetare. Trollhättan: Anita Intto Projektledare Örebro: Håkan Gille Projektledare 10 (22)

11 BILAGA 4: Kartläggning Case Managers och specialister Kartläggning av Casemanagers och Specialister Tabellen nedan åskådliggör tillgången på och fördelningen av Casemanagers och specialister under Kommun Psykiatri Kommun Psykiatri Kommun Befolkning Casemanager Specialist Borås/Bollebygd / Mark Ulricehamn/Tranemo/ / Svenljunga / Lerum Alingsås Vårgårda/Herrljunga / Summa: Vi anser utifrån rapporten att det skall finnas 1 Casemanager i varje kommun eller kommuner som samarbetar och 1 Casemanager hos varje psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller mottagningar som samarbetar. Det ger bästa förutsättningar att arbeta på jämlika villkor och tillgång till varandras kompetens och tjänster. Det lägger också grunden för det gemensamma arbetet i kommunen. Inför kommande utbildningssatsning av Casemanager och specialister har Marks och Alingsås kommuner och Lerums psykiatrimottagning visat intresse. Totalt kommer det att finnas 8 platser för utbildning av Casemanager. En försiktig rekommendation i skrivande stund är att det bör finnas 1 Casemanger/ invånare. Det målet nås nästan efter kommande utbildningssatsning. Tillgången på specialister bör öka. Det bör finnas 1 specialist på varje psykiatrisk öppenvårdsmottagning och 1 specialist i varje kommun inom den kommunala missbruksvården. Varje vårdcentral kan med fördel ha en specialist, gärna Sjuksköterskan som skall arbeta med psykisk ohälsa. Det underlättar och säkrar tillgången till somatisk vård för målgruppen. 11 (22)

12 I september 2007 påbörjades den andra utbildningsomgången av 9 casemanagers på Växjö universitet tillsammans med deltagare från Jönköping och Norrbottens län. Utbildningen kommer att omfatta 3 terminer med deltagare från kommunerna och Regionen i Södra Älvsborg. Efter avslutad utbildning kommer det att finnas utbildade casemanagers enligt följande tabell. Kommun Psykiatri Kommun Befolkning Casemanager Borås/Bollebygd / Mark Ulricehamn/Tranemo/ / Svenljunga / Lerum Alingsås Vårgårda/Herrljunga / Regionspsykiatri 1 gemensam Summa: (22)

13 BILAGA 5: Referenslista Agerberg Miki Kidnappad hjärna. En bok om missbruk och beroende. Lund. Barth Tom, Näsholm Christina Motiverande samtal MI. Lund. Burns Tom, Firn Mike Samhällsbaserad psykiatrisk vård. Lund. Malm Ulf Casemanagment- evidensbaserad integrerad psykiatri. Lund. Milton Anders, Fries Björn Missbruk och samtidigt psykisk sjukdom. En programförklaring i 10 punkter. Nationell psykiatrisamordning, Nationell narkotikapolitisk samordning. Nilsson Ingvar, Wadeskog Anders Psykiskt sjuk eller missbrukare? En rapport om samverkan, vårdkedjor och ekonomi. Revstedt Per Motivationsarbete. Stockholm. Tredje upplagan. SBU: statens beredning för medicinsk forskning; Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. Socialstyrelsen Socialstyrelsens nationella översyn av psykiatrin. Socialstyrelsen Psykosociala insatsers effekter för personer med psykiska funktionshinder. Socialstyrelsen Förbättringsprocesser hos personer med svår psykisk störning och missbruksproblem En långtidsuppföljning av socialstyrelsens försöksverksamheter i samband med psykiatrireformen. Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Remissversion 13 april. SOU 1992:3. Delbetänkande av psykiatriutredningen. SOU 2005:82. Personer med tungt missbruk. SOU 2006:100. Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning. Stockholms läns landsting Fokusrapport Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk störning och missbruk. ISBN (22)

14 BILAGA 6: Primärvården, delprojekt DELPROJEKT INOM MILTONPROJEKTET DUBBELDIAGNOSER GÄLLANDE MÅLGRUPPENS SOMATISKA HÄLSA Inledning Under senare år har man från flera håll kunnat konstatera att personer med en allvarlig psykisk sjukdom och samtidigt drogberoende s.k. dubbeldiagnos, har mycket svårt att få sina behov vad gäller social omsorg och vård tillgodosedda. Detta leder till att dessa människor far mycket illa både socialt, psykiskt och somatiskt, vilket i sin tur ofta leder till ett ökat missbruk, kriminalitet och förkortad livslängd. Bakgrund Regionfullmäktige beslutade om en regional utvecklingsplan för psykiatrin i Västra Götaland. Denna har följts upp med en lokal psykiatriplan för Södra Älvsborg, i vilka utvecklingsinsatser och samverkansplaner för gruppen dubbeldiagnoser är ett av de områden som särskilt prioriteras. Utifrån de behov som framkommit ansökte och erhöll psykiatrin, primärvården och kommunerna inom Södra Älvsborg pengar från Miltonmedlen, för att gemensamt ta fram och förankra konkreta förslag för målgruppen. Inom Primärvården i Södra Älvsborg projektanställdes därför en person på halvtid för att belysa hur målgruppens somatiska behov tillgodoses. Definition Med dubbeldiagnos avses att en person samtidigt har en allvarlig psykisk sjukdom och ett pågående missbruk/beroende. Med allvarlig psykisk sjukdom menas här: Psykoser schizofreni, andra psykotiska syndrom, vanföreställningar Affektiva syndrom bipolär sjukdom, egentlig (svårare) depression Allvarligare personlighetsstörningar Med missbruk menas här: Alkohol, narkotika, läkemedel och blandmissbruk 14 (22)

15 Syfte Denna handling är ett delprojekt inom dubbeldiagnosprojektet och inriktat på målgruppens somatiska hälsa. Den redogör för primärvårdens nuvarande insatser och hur olika intressenter ser på denna verksamhet. Vidare beskrivs en framtida arbetsmodell för att förbättra vårdinsatserna och samverkan. Mål Målsättningen med delprojektet är att förbättra den somatiska vården för målgruppen. Frågeställningar Hur stor är gruppen? Vilka är de somatiska hälsoproblemen hos målgruppen? Hur ser gruppens kontakter med primärvården ut? Finns det svårigheter för gruppen att få sin somatiska vård tillgodosedd inom primärvården? Hur ser primärvården på gruppens somatiska hälsa? Hur ser man från kommunerna och psykiatrin på primärvårdens insatser för gruppen? Vad skulle ytterligare behövas för att gruppens behov på ett bättre sätt skulle kunna tillgodoses? Metod För att besvara ovanstående frågeställningar har den projektanställde: deltagit i seminarier och konferenser tagit del av aktuell litteratur och statistik genomfört intervjuer med o psykiatrins beroendeenhet, missbruksavdelning och ett antal psykiatriska öppenvårdsmottagningar o kommunernas socialtjänst och olika verksamheter inom kommunerna som arbetar med målgruppen o ett 10-tal vårdcentraler, inom Södra Älvsborg o stadsmissionen - som driver boende för gruppen, frälsningsarmén o medlemmar från Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och brukare samverkat med övriga projektledare inom dubbeldiagnosprojektet samverkat med Vårdalinstitutet förankrat arbetet genom kontakter med primärvårdsområdescheferna Resultat Målgruppens storlek 15 (22)

16 I litteratur framkommer ofta, som ett grovt mått, att antalet med en dubbeldiagnos är 1/1000 invånare. Talet är något högre i större städer. Statistik framtagen av Psykiatriska verksamheten på antal personer i Södra Älvsborg år 2005 med en dubbeldiagnos, var 331 personer. En siffra som antagligen är något låg men som anger storleksordningen på målgruppen. Somatiska hälsoproblem Den somatiska hälsan hos personer med en allvarlig psykisk sjukdom och ett missbruk blir ofta åsidosatt, dels p.g.a. den psykiska sjukdomen eller att missbruket är så omfattande att man förlorar insikten om att sköta sin hälsa. Det är mycket vanligt att de är allmänt nedsatta p.g.a. misskötsel av mat, sömn och hygien. Andra vanligt förekommande hälsoproblem är infektioner som hepatit, luftvägsinfektioner och olika hudinfektioner. På grund av långvarigt missbruk är det ofta också vanligt med hjärtkärl sjukdomar, diabetes, skador på lever och njurar. Personer i denna grupp råkar också ofta ut för akuta skador i samband med berusning t.ex. vid våld och fall. Psykiatrin Psykiatrins uppfattning är att personerna i målgruppen har en generellt dålig somatisk hälsa. För de patienter som är kända tycker man primärvården för det mesta sköter den somatiska vården bra med ett adekvat omhändertagande. Kommunerna Kommunerna anser att den somatiska hälsan för denna grupp är varierande, men att många har en mycket dålig hälsa. Socialtjänsten anser att gruppen oftast får sina vårdbehov tillgodosedda i primärvården. Från personalgrupper, som arbetar på boenden eller verksamheter riktade till målgruppen, framkommer bara positiva erfarenheter av primärvårdens arbete med patientgruppen. Vad som efterfrågas från några kommuner är att primärvården bättre skulle samarbete på en mer generell/planerande nivå. Vårdcentralerna Vårdcentralernas redogörelser för vilka kontakter de har med denna patientgrupp är mycket varierande. För det första finns det ofta en viss osäkerhet om vilka patienter det gäller. När de söker är oftast fokus på något somatiskt besvär och den övriga problematiken finns endast som bakgrund. Flera vårdcentraler uppger därför att de är osäkra på vilka kontakter de har med patientgruppen. 16 (22)

17 Ett par av de intervjuade vårdcentralerna har speciella missbruksboenden inom sitt upptagningsområde och för dessa personer har man en klar bild hur många de är och hur problembilden ser ut. Några vårdcentraler anger att de har ett visst samarbete med kommunens socialtjänst, men för de flesta saknas detta. Ungefär samma förhållanden gäller samarbetet med psykiatrin. Frivilligorganisationerna Dessa organisationer beskriver hur man kommer i kontakt med ett antal personer som tillhör gruppen, även om de inte är så många och att flertalet av dem har en dålig somatisk hälsa. De har flera berättelser om hur dessa personer haft svårigheter att få olika hjälpinsatser. Ibland har de också märkt att det varit lättare om någon annan än den hjälpsökande själv försökt t.ex. få en besökstid. Brukare De (ett tiotal) brukare som hittills intervjuats har varit nöjda med sina primärvårdskontakter. Sammanfattning Målgruppens storlek är begränsad men trots detta är det många som inte är kända och där det är stor risk för att de inte erhåller den hjälp som de behöver. För de som är kända verkar primärvården i de flesta fall ge ett adekvat omhändertagande när det uppstår behov. För att erhålla ett bättre omhändertagande behövs en ökad struktur, där olika kontaktvägar är tydliga. Förslag på arbetsmodell Viktigt att ha som utgångspunkt är primärvårdens roll som första vårdnivå med ett generellt arbetssätt gentemot alla sjukdomstillstånd. Det är därför positivt att se att den modell för omhändertagandet av den psykiska ohälsan, som primärvården i Södra Älvsborg försöker börja arbeta efter även på ett bra sätt kan komma att tillgodose den här gruppens behov. Modellen bygger på att det minst skall finnas en sjuksköterska på varje vårdcentral med speciell inriktning mot den psykiska ohälsan och att denna person tillsammans med läkare och psykoterapeut/psykolog alltmer ska arbeta i team. Det blir denna sjuksköterska, som blir kontaktperson gentemot psykiatri och kommun för den här målgruppen. Det blir också denna person som case manager i första hand har kontakt med i enskilda klientärenden. Huvudansvaret för gruppen åvilar kommunerna medan psykiatrin har hand om den psykiatriska problematiken och primärvården den somatiska delen. Vid en uppbyggnad av en övergripande modell i varje kommun behöver primärvården vara delaktig utifrån sitt uppdrag. Naturligt är då att vårdutvecklaren eller motsvarande i varje område deltar i detta arbete. 17 (22)

18 En central del i arbetet är att synliggöra gruppen och stimulera till en ökad kunskap om gruppens problematik. En annan del är att framhålla nödvändigheten av att samtidigt försöka behandla den psykiska sjukdomen och missbruket och att det är ett mycket långsiktigt arbete. Under arbetets gång har det också framkommit ett stort behov av att förbättra målgruppens tandhälsa. Nästan samtliga som intervjuats har påtalat den ofta dåliga tandhälsan. Då detta problem är så omfattande och behöver speciell kompetens för att belysas på ett bra sätt bör en särskild utredning göras angående dessa behov. Borås i augusti 2006 Per-Axel Otterberg Projektledare (22)

19 BILAGA 7: Etiska överväganden vid inventeringar. (Instruktion och enkät) Etiska överväganden vid inventeringar. (Detta är ett förtydligande av frågor kring etik och sekretess i samband med inventering av personer med dubbeldiagnoser). Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnderna i Sveriges kommuner göra sig väl förtrogna med levnadsförhållanden i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. Detta är bakgrunden till de inventeringar som nu genomförs i Södra Älvsborg med medel från den så kallade Miltongruppen. De etiska frågorna är i detta fall relativt okomplicerade. Inventeringar, eller kartläggningar som lagtexten lyder, är ett led i det kliniskt/praktiska arbetet som enligt socialtjänstlagen ska genomföras av kommuner. De etiska frågorna gäller framförallt integritetsskydd. Det är viktigt att ha i minnet att i den rikstäckande tillsyn av verksamheter och utbud av insatser för personer med psykiska funktionshinder (benämns målgruppen i texten) som socialstyrelsen och länsstyrelserna genomförde under 2004, riktades en skarp kritik mot flera av landets kommuner. Framförallt var man kritisk till att man inte hade genomfört inventeringar och att målgruppen inte var informerade om vad kommunerna kan erbjuda för stödinsatser. Informerande verksamhet. I rapporten skriver tillsynsmyndigheterna att Kartläggningar av målgruppens omfattning och behov måste intensifieras för att säkerställa ett bättre planeringsunderlag och lägga grund för kommunernas uppsökande verksamhet. Kommunerna behöver utveckla system och metoder för att tillsammans med psykiatrin regelbundet ta reda på målgruppens behov av insatser från kommunerna och psykiatrin. (ur Socialstyrelsen och Länsstyrelserna: Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder, 2004, sidan 16.) För att kartlägga omfattning och behov och för att starta uppsökande verksamheter måste enskilda individer identifieras. Detta ställer krav på säkerhet så att identiteter inte röjs till obehöriga. I vår inventering av dubbeldiagnoser har vi därför valt att använda oss av rikskoden så att enskilda personer inte ska kunna identifieras av utomstående. Rikskod innebär att man anger födelseåret, de 4 sista siffrorna i personnumret samt initialer (t.ex. 64xxxx-0231, G. H.). Eftersom patienter/klienter ofta möter flera personer inom olika verksamheter (socialtjänst, psykiatri etc.) måste vi ha en metod så att vi kan observera om samma patient/klient listas flera gånger. Genom rikskoden kan vi försäkra oss om att en person enbart listas en gång samtidigt som utomstående inte kan identifiera vilka personer som listas. Vi vänder oss till personer inom psykiatrin och socialtjänsten som möter personer med, som man uppfattar, både psykiatrisk problematik och missbruksproblem. Dessa listas med användning av rikskoden som anges i den enklare inventeringsenkäten. Genom detta förfarande kan vi snabbt få en grov skattning om hur många personer som tillhör målgruppen dubbeldiagnoser. De uppgifter om enskilda som kommer att behandlas vid inventeringen omfattas av sekretess enligt bestämmelser i sekretesslagen Gunnar Gunnarsson Jan Skogersson 19 (22)

20 Inventering av Personer med Dubbeldiagnos problematik. På uppdrag av styrgruppen för Miltonprojekten i Södra Älvsborg skall en enhetlig och systematisk inventering göras av klienter/patienter som har en allvarlig beroendeproblematik och samtidig psykisk sjukdom/störning. Målgruppen för inventeringen är: Personer 18 år eller äldre som har en allvarlig beroendeproblematik och samtidig psykisk sjukdom/störning. Definition av målgruppen Med dubbeldiagnos avses allvarliga psykiska sjukdomar och störningar i kombination med omfattande missbruk/beroende. Enkäten går ut till specialistpsykiatrin och kommunernas socialtjänst. Enhetscheferna ansvarar för att personal som ansvarar för klienten/patienten fyller i enkäten. Oberoende av diagnos kan man dock ingå i målgruppen om besvären är av så allvarlig karaktär att de medfört hinder i den dagliga livsföringen eller upprepade kontakter med socialförvaltningen och/eller psykiatrin. Är du tveksam om personen tillhör målgruppen? Fyll i enkäten ändå. Glöm inte att fylla i kontaktperson. För att säkerställa sekretessen och för att undvika dubbel bokföring använder vi oss av ett rikskodssystem när det gäller personuppgifterna. Rikskoden skrives med personens födelse år och de sista fyra siffrorna i personnumret. Namnet ifylles med initialerna från tilltalsnamnet och efternamnet. Styrgruppen för Miltonprojekten beslutade på mötet att: Ett förslag till inventering samt etiska överväganden vid inventering har tagits fram inom DD-projektet. Mallen skall ses som en vägledning för de lokala inventeringarna som skall handhas av de lokala psykiatriråden eller motsvarande. Projektledarna kan erbjuda sin hjälp vid sammanställningar. 20 (22)

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Case Management i Sävsjö kommun

Case Management i Sävsjö kommun Case Management i Sävsjö kommun Verksamhetsrapport 2010 2013-10-16 Eva Salomonsson Monica Lagerqvist Ann-Charlotta Lagerqvist INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Målgrupp 2 Arbetssätt

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till

Läs mer

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Varför inleddes samverkan? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, 2007 Riktlinjerna uppmanar

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar

NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar Februari 2007 NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar Nr:1 VILKA ÄR PROJEKTEN? Tre huvudprojekt finns; Boende, projektering och stödteam, projektledare Håkan Gille Metod och kompetensutveckling, projektledare

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

Redovisning av verksamhet med personliga ombud 2005.

Redovisning av verksamhet med personliga ombud 2005. Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Bilaga Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-02-08 Redovisning av verksamhet med personliga ombud 2005. Arbets-/handlingsplan för verksamheten Verksamheten använder

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge 2012-04-18 Anne Holmqvist Enhetschef öppenvårdsenheten Missbrukssektionen 1 ACT betyder Assertive Community Treatment ungefär

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE

Läs mer

Lerums kommun. Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat. z!l ERNST ÅYOUNG

Lerums kommun. Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat. z!l ERNST ÅYOUNG Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2011 Lerums kommun Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat H" z!l ERNST ÅYOUNG MlERNSTÅYOUNG Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. PROJEKTPLAN 1(5) 2010-07-01 INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. Bakgrund: Arbetet med missbruk- och beroendeproblematik

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Samarbete/samverkan - Finns det?

Samarbete/samverkan - Finns det? Rapport 2006:15 Samarbete/samverkan - Finns det? Hur tillgodoses behoven för personer med psykiska funktionshinder och missbruk och hur samarbetar och samverkar kommunens socialtjänst med andra vårdgivare?

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Målgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider

Målgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider Målgrupp 1 Okomplicerade avgiftningar för helt alternativt till stor del socialt integrerade personer Psykiska problem i huvudsak relaterade till abstinensfas Personerna är framför allt kända inom hälso-

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Uppföljning av den psykiatriska hemsjukvården i västra Östergötland - maj 2015

Uppföljning av den psykiatriska hemsjukvården i västra Östergötland - maj 2015 Uppföljning av den psykiatriska hemsjukvården i västra Östergötland - maj 2015 Säkerhet- Samverkan? Vad tycker patienten? Samordnade individuella Planer?. Berit Andersson Vårdenhetschef Psykiatri och habiliteringskliniken

Läs mer

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4197 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Anneli Jäderland Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården Beslut Styrelsen föreslår kongressen

Läs mer

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Allmänna utskottet 2008-06-11 49 14 Socialnämnden 2008-06-18 88 21 Dnr 2008/240-75 Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Ärendebeskrivning Luleå Tekniska Universitet, institutionen

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson

Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson sten.eklund@ltblekinge.se rosmarie.nilsson@ltblekinge.se 1 Nationella riktlinjer Socialstyrelsens

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Slutrapport för projektet "Samordnarfunktion på Beroendemottagningen vid Gullmarsplan"

Slutrapport för projektet Samordnarfunktion på Beroendemottagningen vid Gullmarsplan ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID OCH FAMILJ TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 500-249-2009 SID 1 (6) 2009-03-27 Handläggare: Jeanette Eriksson Telefon: 08-508 14 578 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30

Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30 Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30 Ann-Christin Åström Projektledare landstinget Henry Lundgren Projektledare Kommunförbundet Projektnamn: Uppbyggnad av Beroendecentrum i Norrbotten

Läs mer

Lagstiftning och samverkan

Lagstiftning och samverkan Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Rapport 2008-05-09 Åsa Hemgren Rose-Marie Nordeström Sammanfattning På uppdrag av landstinget

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Klippan

Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Klippan Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Klippan Antagen i socialnämnden 52 Socialnämnden har valt att erbjuda en vårdkedja som ska präglas av en humanistisk människosyn med respekt och tillit till

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun Jenny Sjöberg Inger Brandell Oktober 2014 2014-10-28 1 (11) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuna Lindriga till medelsvåra tillstånd behandlas generellt i primärvård (till primärvårdsnivån hör även 1177), svåra

Läs mer

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-01 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Implementering av socialstyrelsens

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer