Ett Svartå i full blom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett Svartå i full blom"

Transkript

1 Ett Svartå i full blom En förstudie av ett action research projekt som belyser glesbygdens attraktorer utförd på uppdrag av näringslivskontoret i Degerfors

2

3 Ett svartå i full blom! Hur blir det till? En förstudie inför ett action research projekt som belyser glesbygdens attraktorer utförd av Samarbetsdynamik AB på uppdrag av näringslivskontoret i Degerfors

4 Rapporten kan beställas från Näringslivskontoret i Degerfors Degerfors kommun, Degerfors eller Samarbetsdynamik AB Ölsdalen Degerfors tel Samarbetsdynamik 2010

5 Innehåll Förord 3 Föranalys 5 Bakgrund 7 Hur vi gjort denna föranalys 11 Resultat 13 Situationen 13 Ambitionen 14 Motivationen 14 Finansieringen 15 Starten 16 Välfärdsindex 17 Solutional space 18 Samarbetsprojekt

6 innehåll Exempel på attraktorer 21 Att påverka in och utflyttning 23 Attraktor 1 Berättelsen om Svartå 26 Attraktor 2 Erbjudanden 29 Attraktor 3 Våra bästa samarbetspartners 31 Attraktor 4 Vi har kompetensen 33 Attraktor 5 Fin inframiljö 35 Attraktor 6 Varför man flyttar hit 38 Attraktor 7 En positiv kommun 40 Attraktor 8 Vi är en del av Järnriket 43 Bilagor Bilaga 1 Vår ansökan om förstudie 47 Bilaga 2 Svartås egen utvecklingsplan 61 Bilaga 3 In och utflyttningsstatistik

7 Förord Alla instanser både Regeringen, Tillväxtverket och de politiska partierna deklarerar att man vill stärka utvecklingskraften i glesbygden. Glesbygd är då inte bara ren landsbygd utan också orter typ Svartå med sina 600 innevånare. Problemet är att utvecklingen trots alla fina deklarationer går åt fel håll. En lösning på problemet anses vara att de boende i glesbygden aktiverar sig och tar saken i egna händer. En annan är precis motsatsen det vill säga att staten går in och bestämmer och reglerar den ekonomiska utvecklingen, så att resurserna fördelas bättre över landet. Ingendera strategin har hittills fungerat. Deklarationerna förblir deklarationer. Översiktsplaner förblir planer. Den slutliga deklarationen blir att man tyvärr inte har råd men skulle vilja Vårt uppdrag var att genomföra en förstudie för att utröna intresset bland berörda aktörer att inte bara prata utan också leva visionen (citat ur Översiktplan 2010). Skall man leva visionen måste man också som enskild aktör, konkret i sin egen värld, förstå situationen bättre än i dag. Huvudprojektet har som ambition att ta tjuren vid hornen och genom ett brett och aktivt arbete i en liten ort och med utgångspunkt från de boendes erfarenheter vi har valt Svartå som exempel försöka få grepp på var problemen ligger, vilka hinder som måste övervinnas, vilka deklarationer och handlingar som har substans och vilka som enbart är det vi kallar fancy footwork

8 Förord Fancy footwork är en boxningsterm för situationen då två boxare gett upp tanken på att fortsätta att boxas men hjälps åt att inför publiken låtsas att de ändå gör det på fullt allvar. Vi menar att det finns gott om fancy footwork i de olika glesbygdssatsningarna. Att låta 1000 blommor blomma låter bra och rättvist men kan också vara ett sätt för dem som tagit ansvar för att fördela gemensamma resurser att slippa ta egen ställning till vad som verkligen behöver bli gjort. De 8 områden, som växt fram under förstudien har enligt vår bedömning en stor betydelse för att vända den utveckling som pågår. Genom att skapa Ett Svartå i full blom till nytta för svartåborna själva och därvid samtidigt klargöra hinder och möjligheter och löpande beskriva processen framåt formas ett för övriga intressenter i Sverige belysande kunskapsprojekt. Vilja och ambition finns i alla glesbygder. Men det räcker inte. För att lyckas krävs resurser, kunskaper och erfarenheter utöver de man i dagsläget själv disponerar. Ett skäl till detta är att de problem man möter sannolikt inte är specifika Svartå-problem utan beror av samhällsfrågor som behöver omvärldens stöd för att kunna eliminieras. Det är därför orimligt att förvänta sig att Svartåborna ensamma skall satsa på den kunskapsutveckling som krävs. I föreliggande rapport beskrivs således 8 sådana kunskapsområden attraktorer. Fler områden kan säkert komma till under huvudprojektet. Ytterligare överväganden och resonemang finns i de olika bilagorna. I en separat rapport presenteras ett utkast till en projektbeskrivning och projektplan. Avslutningsvis skisseras i denna rapport hur ett sådant projekt skulle kunna finansieras. Ölsdalen i maj 2010 Samarbetsdynamik AB Monica Hane Bengt-Åke Wennberg - 4 -

9 Föranalys Bakgrund 7 Hur vi gjort denna föranalys 11 Resultat 13 Situationen 13 Ambitionen 14 Motivationen 14 Finansieringen 15 Starten 16 Välfärdsindex 17 Solutional space 18 Samarbetsprojekt

10 - 6 -

11 Föranalys Bakgrund De flesta små kommuner i landet med undantag för förorterna kring de större städerna brottas med en negativ befolkningsutveckling. Fler personer flyttar ut än som flyttar in. Trenden har pågått länge men den har accelererat på senare år. Antalet invånare i Degerfors kommun har de sista 25 åren minskat med nästan 25% dvs från drygt personer till runt Andelen äldre i befolkningen blir allt större. Skatteunderlaget krymper. Det blir allt svårare att finansiera även den absolut nödvändigaste graden av kommunal service. Samtidigt blir de stora städerna allt mer överbefolkade med alla de problem som detta innebär. Utvecklingen i Degerfors kan bara delvis förklaras av det lokala arbetslivets omstrukturering. Den är en del av en global trend som sedan länge observerats och oroat flera betydelsefulla politiker och nationalekonomer. Regeringen har utarbetat en strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder (2008/09:167). Många har engagerat sig i problemet men försöken att vända trenden har hittills misslyckats. Degerfors Kommun kan inte passivt acceptera denna utveckling. Degerfors kommun arbetar med målet att från och med 2012 ha ett positivt inflyttningsnetto och från och med 2015 en stabil positiv befolkningsutveckling. Man frågar sig nu hur detta skulle kunna åstadkommas? Förstudien syftar till att utarbeta ett förslag till ett projekt som skulle kunna belysa denna fråga

12 Föranalys Förstudien har genomförts våren 2010 på uppdrag av näringslivskontoret i Degerfors Kommun med hjälp av kom igång stöd från Leader Mellansjölandet. Syftet med förstudien var att klarlägga intresset bland ortsbor, företagare och politiska aktörer att medverka i ett sådant projekt. Med utgångspunkt i dessa samtal har vi försökt lyfta upp ett antal möjliga delprojekt som tillsammans skulle kunna ge användbar information om den lokala ekonomin ur en bygds perspektiv. Svepande formuleringar om ekonomisk tillväxt, etablering av nya företag och ökat entreprenörskap, dvs. sådana som återfinns i ramtexterna till de flesta nationella satsningar på glesbygdsutveckling, är möjligen akademiskt rimliga men inte tillräckligt precisa för att kunna tillämpas i det lokala utvecklingsarbetet i en liten kommun. Huvudprojektet baseras på antagandet att det är ett kunskapsproblem. Var och en som är inblandad behöver ett bättre underlag för att kunna ta ställning till vad man själv kan bidra med. Därför krävs det en mer konkret och detaljrik beskrivning både av svårigheter och av möjligheter för att kunna åstadkomma ett trendbrott. En väg att nå fördjupad kunskap och undvika de svepande formuleringarna är att börja i det lilla och mer i detalj beskriva och förstå hur man i en utsatt kommundel skulle kunna vända utvecklingen. Vi har därför som bas för huvudprojektet valt kommundelen Svartå. Vi menar att de erfarenheter och kunskaper de boende vinner under sina försök att utveckla sin ort skulle kunna bli ett belysande och för många andra liknande orter lärande exempel. Huvudprojektet utgår därför från diskussionerna kring de förslag som man redan tagit fram och som tecknas i Utvecklingsgruppens utvecklingsplan för Svartå. Ett projekt som stödjer fortsatta analyser och fortsatt arbete för att förverkliga dessa förslagen skulle självfallet och under alla omständigheter vitalisera orten Svartå och vara till nytta för de boende just där och just då

13 Föranalys Ett sådant projekt, som är väl designat och som löpande dokumenteras, erbjuder dessutom under alla omständigheter dvs. även om man misslyckas med sina konkreta ambitioner både för deltagare och för många andra intressenter betydelsefulla kunskaper om de svårigheter och hinder som måste hanteras av boendes försök att bromsa upp en negativ befolkningsutveckling. Det kan till exempel visa sig att mycket av det vi tar för givet inte alls stämmer när man tittar på fakta i detalj. Därmed kan fruktlösa och meningslösa insatser överges och andra träda i deras ställe. Huvudprojektet beskrivs översiktligt i vår ansökan till Leader Mellansjölandet om medel till denna förstudie [Bilaga 1]. Grundtanken med projektet är att de boende i Svartå tillsammans med forskare i form av så kallad följeforskning dokumenterar och reflekterar över sina insatser och förslag. Dokumentationen gör det möjligt att problematisera och ersätta vissa av de övergripande tankefigurer, som brukar prägla resonemangen i förekommande planer och policydokument om små orters framgångsfaktorer och framtid. Därmed blir det möjligt att finna alternativa vägar. Genom en sådan följeforskning kring en konkret utvecklingsinsats går det också att uppmärksamma på vilket sätt som åtgärder från omvärldens aktörer kommunen, regionförbund, staten, EU etc. hjälper respektive stjälper utvecklandet av en stabil lokal ekonomi. Som tidigare nämnts är problemet varken nytt eller obeaktat i forskningen, i politiken eller av offentliga institutioner och aktörer. I ett separat utkast till projektplan som kommer att bifogas ansökan till Leader har vi under föranalysen formulerat vår syn på hur huvudprojektets arbetssätt knyter an till aktuella forskningsstrategier, pågående akademiska diskussioner om Lokal ekonomi och till den neoklassiska nationalekonomin

14 Föranalys Valet av Svartå som belysande exempel Många insatser har gjorts och mycken tankemöda har lagts ner för att komma till rätta med glesbygdens problem. Inget har gett det stora genomslag som initiativtagarna hoppats på även om man vunnit vissa lokala framgångar. Ur de många projekt som genomförts kan vi emellertid dra slutsatsen att en grundläggande förutsättning är att utvecklingsarbetet utgår från och mobiliserar engagemanget hos ortens befolkning. Det är således viktigt för huvudprojektet att man väljer en ort där sådana förutsättningar kan skapas. Ett rimligt antagande är också att det inte handlar om enskilda och isolerade insatser utan om ett helt knippe åtgärder och förändringar som tillsammans skapar den helhetslösning och kraft som krävs. Valet av Svartå grundas på att ortens befolkning sedan länge engagerat sig för utvecklingsfrågor, har en sedan länge etablerad lokal utvecklingsgrupp och flera gånger har formulerat en omfattande lokal utvecklingsstrategi som bygger på flera olika utvecklingskomponenter. Det finns således både det engagemang och den variation som är nödvändig. Den senaste planen lämnades till kommunen i maj Nästan samtliga förslag återfinns numera i den nu aktuella gemensamma Översiktsplanen för Karlskoga och Degerfors. Översiktsplanen uttrycker den aktuella politiska synen på en önskvärd framtid, även om det också påpekas att översiktsplanen på intet sätt är ett juridiskt bindande dokument eller liktydigt med att allt det som står där kommer att genomföras. Projektet kan således få en bra start genom att ta utgångspunkt i Svartåbornas egna ambitioner och kommunens uttalade vilja att stödja dessa

15 Föranalys Hur vi gjort denna föranalys Förstudien baseras på två möten med Svartå Utvecklingsgrupp och ett möte med ett 10-tal företagare från orten kring synen på ortens framtid och om deras intresse och ork att medverka i ett utvecklingsprojekt. Dessutom ingår samtal med flera av kommunens tjänstemän och med vd för Degerforsbyggen, kring de praktiska svårigheter, som man behöver komma till rätta med innan de förslag som ortsbor och företagare har och som Utvecklingsgruppen formulerar i sin utvecklingsplan skall kunna förverkligas. [Utvecklingsplanen sammanfattas i Bilaga 2] De olika politiska partigrupperna i kommunen har också intervjuats kring deras olika framtidsvisioner för tätorter typ Svartå och för landsbygden runt Degerfors och kring deras intresse att i ett utvecklingsprojekt medverka i fördjupande diskussioner kring rimliga strategier för att stödja en önskad landsbygdsutveckling. I samtliga partigrupper finns ett uttalat intresse att på olika sätt följa och medverka i ett projekt med den föreslagna inriktningen. Flera ledamöter påpekar att den kunskap som kan växa fram i projektet kommer att ha relevans för hela kommunen och vara av värde för det pågående utvecklingarbetet

16 - 12 -

17 Föranalys Resultat Förstudien har tecknat följande bild: Situationen Degerfors kännetecknas av en ansträngd kommunal ekonomi, som innebär behov av synnerligen noggranna prioriteringar av utgifter. Detta ställer i sin tur krav på omsorgsfulla analyser och på välgrundade motiveringar till alla beslut som kostar. Bara satsningar, som har riktigt goda odds att lyckas, kommer att övervägas. Alla satsningar, som kan innebära en ekonomisk risk, kommer i möjligaste mån att undvikas. Lösningar, som kan växa fram stegvis och som bygger på olika former av samverkan, blir därför ett måste dvs. lösningar där enskilda medborgare, föreningar, företagare och kommunen delar på arbetet för att få det gjort som behöver bli gjort. I en sådan samverkan ingår också att kraftfullt kunna synliggöra hur olika statliga organ måste bidra med rimliga förutsättningar. Befolkningsutvecklingen är negativ i alla delar av kommunen och centralorten Degerfors är inget undantag. Kommunens kommande utvecklingsstrategi lägger därför fokus på att med alla tillgängliga medel bidra till en ökad inflyttning och en minskad utflyttning. Alla politiska beslut kommer att granskas också ur denna aspekt. [Tillgänglig statistik från SCB angående in- och utflyttning i Svartå återfinns i Bilaga 3]

18 Föranalys Ambitionen Det finns ett stort intresse bland politiker och tjänstemän för nya kreativa sätt att åstadkomma mer välfärd med hjälp av kommunala medel. En daglig kommunal service som överträffar förväntningarna är kommunens vision inför framtiden. En sådan ambition innebär att man med samma låga budget i framtiden måste skapa mer nytta jämfört med idag. Ett möjligt sätt, som diskuteras, är offensivare och mer innovativa upphandlingar. Ett annat sätt är att medverka till förändringar i samhällets affärslogik, som merför flera och tätare lokala ekonomiska transaktioner. Degerfors har i sin utvecklingsstrategi formulerat målet om en lokal ekonomi, som står pall Att beskriva förutsättningarna för att detta skall inträffa ligger fortfarande i forskningens frontlinje. Kunskapen om detta är ännu outvecklad. Ett projekt där omvärlden tillåts följa framväxten av ett konstruktivt lokalt utvecklingsarbete med andra förtecken än de som redan och utan framgång prövats skulle därför kunna bidra till att förverkliga en annan ledstjärna i kommunens vision nämligen att bli uppmärksammade. Boken om Ett Svartå i full blom skulle kunna bli en bestseller. Motivationen Förstudien har visat att det finns ett tillräckligt gensvar bland berörda aktörer för att medverka i ett utforskande projekt dvs. ett projekt som är tillräckligt avvikande från det som alla redan försökt, för att det skall kunna bli ett kunskapsgenererande projekt. Projektet måste då läggas upp på ett sätt som inte strider mot vad som utifrån relevant vetenskap och beprövad erfarenhet förefaller kunna bli ett framgångsrikt utvecklingsprojekt. Mycket bygger på ortsbefolkningens ork, kreativitet och engagemang. Mycket måste man få till av helt egen kraft men

19 Föranalys föranalysen har visat att det varken är rimligt eller möjligt att tro att den utveckling som behövs enbart kan komma till stånd genom befintliga resurser och frivilliga krafter. De frågor man står inför är alltför omfattande för att man skall kunna skilja de olika åsikterna från fördomar, missförstånd, orealistiska förhoppnningar och dolda dagordninga. Därför måste man ges möjlighet att få diskutera olika frågor med olika sakkunniga experter. I många fall skulle säkert vissa problem kunna lösas om man fick tag på rätt person, grupp eller institution med den sakkunskap som kräva. Det torde därför krävas externa och fristående projektledare, med kompetens att tillsammans med ortsborna samla in och sammanställa fakta om situationen i just Svartå och som kan organisera ett långsiktigt hållbart utvecklingsprojekt där alla berörda kan känna delaktighet. Principen är mycket lik den satudiecirkelverksamhet som så framgångsrikt pågick i Sverige vid förra sekelskiftet. Finansieringen Man kan paradoxalt nog säga att Svartå är överbefolkat i förhållande till hur man lyckas exploatera de värden man förfogar över. I diskussionen om lokal ekonomi är det centralt att man själv kan förfoga över de värden man har och inte tvingas realisera ut dem för att vinna kortsiktiga fördelar. Transaktionsekonomin bygger på att man kan erbjuda utbytesvärden till aktörer i omvärlden så att dessa är villiga att investera tid energi, intresse och pengar i orten. Detta innebär att dessa värden måste ses som en gemensam till gång som skall växa och väl förvaltas

20 Föranalys Syftet med aktiviteterna i projektet är därför att finna vägar att göra existerande och slumrande värden till transaktionsvärden som med rätt förvaltning kan bidra till ett konstruktivt utbyte mellan Svartå och omvärlden. Målet är därför inte att öka investeringarna i Svartå utan istället att erbjuda omvärldens aktörer fördelar genom samarbete och partnerskap t.ex. i det inledande skedet runt de kunskaper och erfarenheter som växer fram genom projektet Starten Den omvandling vi ser som möjlig uppstår inte av sig självt. Detta vet vi genom erfarenheter bland annat från Leaderprogrammet. En första fråga blir därför: Vem har intresse att finansiera ett första steg för att förverkliga detta projekt och vem ser fördelar med en fortsatt kontakt med de erfarenheter, kunskaper och möjligheter som projektet kan visa sig medföra? Just nu är dessa intressenter okända och det är oklart hur man kan nå dem. På sikt, om projektet kommer igång och får viss uppmärksamhet, kan man emellertid tänka sig att intressenter dyker upp och att man kan etablera ett konstruktivt samarbete. Lyckas man skaffa tillräckligt många intressenter i projektet kan detta innebära att man kan bära sina egna kostnader. Det kommer emellertid inte att kunna vara en quick fix. De som engagerar sig måste vara uthålliga. Vi talar säkert om några år. Föranalysen visar dock att det är goda odds. Flera forskningsprojekt och Leaderprogrammet talar för att en omvandling av småskaliga värden är möjliga om arbetet med dem bara ges stöd till starten. När man väl kommit över den första tröskeln visar det sig att utvecklingen ofta kan bli självgående

21 Föranalys Välfärdsindex snarare än BNP Flera forskningsprojekt pekar på att hållbara utvecklingsprojekt inte ensidigt bör fokusera på ekonomisk tillväxt. De måste också hantera det fakktum att människor i vår tid samtidigt önskar att ha ökad suveränitet; att ha makt att forma sitt eget liv; att genom frivilligt samarbete skapa sig en trygg tillvaro av egen kraft att vara individuellt solidariska snarare än kollektivt; att vilja slippa vara beroende av andras välvilja och godtycke. Forskning om vad människor upplever som välfärd pekar också mot att trenden mot ökad individualisering åtföljs av en ökad önskan om att få ha ett socialt hem dvs. ha en plats där man är självskriven. Detta är ett värde som man i Svartå bättre kan erbjuda än vad som är fallet i en storstad. Detta gäller för övrigt även alla de andra faktorerna ovan. Det är rimligt att tro att ekonomi och välfärd går hand i hand. Men det är också rimligt att tro att en diskussion som är alltför ensidigt inriktad på faktorer som ensidigt bygger på tanken på BNP-tillväxt missar stora möjligheter att också tillfredsställa dessa andra och lika viktiga aspekter av välfärden. Det är också rimligt att tro att en bristande förståelse för ovanstående faktorers betydelse, och hur de kan stödjas, kan snedvrida beslut och analyser och medföra obalans och orättvisor. Forskningen visar att man idag ofta väljer ekonomiska lösningar på en slump utan att veta hur de faktiskt påverkar upplevelsen av välfärd och vilka andra alternativ som finns.. Vår uppfattning är således att de kunskaper som kan vinnas ur projektet också stödjer en sant demokratisk dialog om välfärdens grunder

22 Föranalys Solutional space Leaderprogrammet och många andra insatser för glesbygden bygger på att innevånarna själva skall engagera sig, vara kreatiuva och visa entreprenöranda. Det låter som om det handlar om personliga egenskaper. Erfarenheten visar emellertid att enbart entusiasm och engagemang inte räcker. Det som görs måste vila på en realistisk grund. Om många engagerar sig och några få lyckas behöver det inte bero på att just dessa har speciella egenskaper eller varit särskilt skickliga. Statistiskt sett måste några lyckas. Därmed kan det som presenteras som framgång mycket väl vara en slump. I kunskapsprojektet går vi en annan väg och utforskar hur det kommer sig att man inte får framgång i det man tror skall göra susen. Därför är engagemanget viktigt. Men svårigheterna får inte vara så stora att man tappar sugen. Framgångarna måste därför visa sig relativt snart. Vi har därför i förstudien engagerat oss i att analysera den utvecklingsplan som man arbetat efter i Svartå. Vår analys har sammanfattats i termer av ett så kallat solutional space. Tekniken går ut på att beskriva vilka av de i samtalen föreslagna utvecklande aktiviteterna, som utan större problem och relativt snabbt skulle kunna få det gensvar av andra aktörer som behövs för genomförandet och vilka som troligen skulle stöta på motstånd och som därför på ett eller annat sätt måste revideras. Så är exempelvis tätare bussförbidnelser med Örebro inom räckhåll medan X2000 inte på många år kommer att stanna i Svartå. Ur vår analys av Svartås utvecklingsplan, som presenterats vid våra samtal med olika intressenter och aktörer, har sedan de 8 attraktorerna vaskats fram. Vi är emellertid övertygade om att det kan finnas en mängd andra aspekter men dessa måste i så fall växa fram i kommande analyser och samtal med de boende i Svartå

23 Föranalys Samarbetsprojekt Svartå behöver självfallet sin andel av ett löpande kommunalt stöd och av en offentligt finansierad service. Men med tanke på kommunens ansträngda läge och arbetsbelastningen på tjänstemännen behöver emellertid förslag och projekt i högre grad än nu bearbetas, så att de är förenliga med vad som är möjligt att åstadkomma. Det är därför viktigt att förändra samverkansformerna mellan orten och den kommunala förvaltningen från att man som nu lämnar förslag till åtgärder som man hoppas kommunen skall genomföra till att man etablerar samarbetsprojekt i vilka man löpande utforskar och diskuterar tänkbara insatser

24 - 20 -

25 Exempel på attraktorer Att påverka in och utflyttning 23 Attraktor 1 Berättelsen om Svartå 26 Attraktor 2 Erbjudanden 29 Attraktor 3 Våra bästa samarbetspartners 31 Attraktor 4 Vi har kompetensen 33 Attraktor 5 Fin inframiljö 35 Attraktor 6 Varför man flyttar hit 38 Attraktor 7 En positiv kommun 40 Attraktor 8 Vi är en del av Järnriket

26 - 22 -

27 Exempel på attraktorer Att påverka in- och utflyttning genom attraktorer En förutsättning för framgång är att invånarna i Svartå identifierar och utvecklar sina värden så att de genererar ett ökat utbyte med omvärlden. Kan man göra sig attraktiv för olika samarbeten får man tillgång till mer resurser och möjligheter till fortsatt utveckling. Då begreppet värde kan uppfattas statiskt har vi valt att använda begreppet attraktor för sådant som på olika sätt medför att omvärlden intresserar sig för Svartå och vill skapa ett utbyte och ett samarbete med boende och företagare på orten. Vår analys av förstudiens diskussioner har resulterat i här beskrivna attraktorer. Därmed är också de inledande utvecklingsstegen på vägen mot Ett Svartå i full blom definierade. Vårt förslag till arbetssätt för att utveckla dessa attraktorer bygger på samlade erfarenheter av vad som kännetecknar framgångsrika utvecklingsprojekt i vår tid. Litteraturreferenser, en beskrivning av utveckling enligt Open design och några kända goda exempel återfinns i vårt separata utkast till projektplan. Vi kommer därför här bara att redovia några grundläggande principer. Principer för projektarbetet Svartå har runt 600 invånare. Var och en är centrum i sin egen lokala ekonomi men är också navet i ett nätverk av resurser

28 Exempel på attraktorer Dessa resurser bryr sig inte om kommungränser. Vissa aktörer har möjligen större inflytande över skeendet än andra men alla med intresse att bidra i projektet är därför välkomna att delta oberoende av verksamhetsort och förutsättningar. Alla kan inte delta i alla delprojekt men många fler än de som nu är aktiva i utvecklingsgruppen behöver ges möjlighet att medverka och ta ansvar för ortens framtid genom att delta i diskussionerna. Med tanke på att alla aktiviteter bör utgå från deltagarnas eget intresse och engagemang måste projektet planeras varsamt och i små steg. Det är ockaå av detta skäl vi tagit utgångspunkt i Svartåbornas egna förlag och planer. Utfallet av ett genomfört steg måste ha möjlighet att påverka utformningen av det nästa osv. Därför fungerar inte färdiga förprövade koncept eller projektplaner som specificerar hela arbetet från A till Ö. Eventuella intressenter måste således acceptera att någon sådan styrning och planmässig uppföljning inte kan förekomma. Däremot kan det i projektet byggas in möjligheter för alla intresserade att löpande följa arbetet och ta ställning till sin medverkan. Varsamheten med att inte utifrån påtvinga lösningar handlar om de inblandade personernas integritet och engagemang. Det handlar om respekt för det arbete som redan är gjort och om att kunna utnyttja kraften i det som redan är i rullning. Därför kan detta projekt inte börja från noll eller från vad omvärlden anser vara mest lämpligt. De utvecklingssteg vi här beskriver är alla grundade i de diskussioner vi redan haft med de boende och verksamma i Svartå och med berörda representanter och det intresse som då visats. Självklart kommer alla stegen att återigen prövas i gemensamma diskussioner i ett inledande skede. Alla förändringar även de små och även de till det bättre innebär ett moment av att den etablerade tryggheten hotas. Man vet vad man har men inte vad man får. Att göra motstånd mot föränd

29 Exempel på attraktorer ringar, som man inte förstår eller ser som önskvärda, är en sund överlevnadsreflex hos mänskligheten. Projektet kommer av ovanstående skäl att bedrivas enligt principen open design det vill säga en undan för undan planering. Genom att pröva idéerna stegvis och ge berörda deltagare möjlighet att hela tiden kunna knyta an till det gamla så minskas otryggheten. Genom open design ökar de deltagandes möjligheter att ha kontroll över sin situation och avstå från att delta i aktiviteter man inte tror på. Varje attraktor måste utvecklas och ges kraft. Följande aktiviteter är en startpunkt. De är vårt inspel för vidare diskussion om de olika attraktorerna. Inspelen, och bifogade texter, skall ses som en möjlighet för alla boende i Svartå att gemensamt ta ställning till det som tidigare diskuterats och om ambitionerna kan fullföljas och utvecklas

30 Exempel på attraktorer Attraktor 1 Berättelsen om oss i Svartå. Våra meningsfulla aktiviteter, våra drömmar, vår familj och hur vi försörjer oss. Kan man känna sig hemma hos oss? En positiv självbild som smittar av sig Den sammanhållande aktiviteten för huvudprojektet föreslås vara en rad studiecirklar kring temat: Vad vill vi att man skall säga om Svartå och svartåbor om 5 år. Man vet att berättelser så kallade diskurser har en större effekt på människors val och handlande än rent rationella överväganden. Varje människas identitet påverkas kraftigt av de diskurser som förekommer, av hur beslut i ens närhet motiveras och av hur bilden av en själv tecknas genom de samtal man hör och medverkar i. Identiteten påverkas också av vilka sociala grupper man identifierar sig med. (Därför är exempelvis det egna fotbollslaget och dess framgångar viktiga, eftersom dessa också blir framgångar för en själv.) Både den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och Översiktsplanen för Karlskoga och Degerfors (ÖP) kan i detta fall ses som en så kallad masterberättelse och en inbjudan till en identifiering. Planen är berättelsen om hur man allmänt i samhället menar att en framgångsrik region skall se ut, vad man gemensamt bör sträva mot och vad som bör känneteckna livet i Örebroregionen. Sådana berättelser blir normerande för hur människor skall se sig själva och hur de skall motivera val av bostadsort. Att vara innevånare i en sådan region ger den identitet som genereras av planen

31 Exempel på attraktorer Den berättelse, som representeras av de nu existerande planerna, skiljer sig emellertid väldigt lite från vad som kan sägas om vilken storstadsregion som helst och de kringliggande områden dit människor flyttar. Därmed har man genom RUS och ÖP också indirekt satt agendan för individernas handlande och identitet. Genom att föra fram resonemang från RUS och ÖP riskerar man alltså att förstärka den pågående trenden och skapa en befolkningsomflyttning man inte önskar sig. Många aktuella turistbroschyrer kan studeras som exempel på den berättelse om glesbygdens folk, som beslutsfattare, planerare och marknadsförare oreflekterat stödjer. Dessa vackra bilderböcker riskerar således genom sin undertext av exotiska semesterupplevelser och en utrotningshotad bofast befolkning, hänvisade till enkla servicejobb åt turister, att effektivt motverka de boendes långsiktiga intressen En central röd tråd genom hela projektet är därför att löpande följa i vad mån helt andra berättelser kan ta form utifrån bygdens eget perspektiv (planer och visioner). En fin natur, lokala kulturaktiviteter och en kommunal service utöver det förväntade är förstås något önskvärt men människor måste också för sig själva och för andra kunna motivera att de tillsammans just på denna plats kan utveckla en meningsfull aktivitet, förverkliga sina drömmar och försörja sig och sina familjer. Helheten är viktig. Det är den totala miljön som måste upplevas positiv inte enskilda detaljer. En sådan, för de enskilda 8 områdena, sammanhållande aktivitet drivs bäst i form av studiecirklar. Det är i en sådan aktivitet som gemenskapen skapas. Alla som bor i Svartå och som önskar ta del av utvecklingsprojektet kan då vara med så mycket och så litet som de har möjlighet och tid till. Detta innebär att denna aktivitet bör bestå av så många cirklar som det går att skapa och med så breda anslag av teman och inspirationstexter som är möjligt. Reflektioner och diskussioner kring den bild av glesbygdens folk som man tycker formas i RUS och ÖP kan vara ett första steg i detta arbete

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Verksamhetsberättelse för den ideella Föreningen Forskarbyn

Verksamhetsberättelse för den ideella Föreningen Forskarbyn Verksamhetsberättelsefördenideella FöreningenForskarbyn Verksamhetsåret2009 07 01tillochmed2010 06 30 Föreningenfullföljersittsyftegenomattpraktisktorganiseraochanordnasocialaoch fysiskamiljöersomstödjerutforskande,reflektionochskrivande.förattbidratillatt

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång.

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång. Svinö Fiber Projektägare: Svinö Fiber, ideell förening Projektledare: Per Funke Kommun: Hedemora Dnr: 106 Jnr: 2012 426 Projekttid: 2011-11-07-2012-12-31 Beviljade stödmedel: 78 280 kr Använda stödmedel:

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001) Planering för framsteg

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Lokal Näringslivsstrategi

Lokal Näringslivsstrategi Lokal Näringslivsstrategi Hur vi tillsammans skapar ett bra företagsklimat i Surahammars År 2014-2020 Sabine Dahlstedt, Lena Oderstad-Andersson, Dan Andersson, Britt-Inger Fröberg Robert Umerkajeff, Anna

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer