Dnr LD 10/03259 Handläggare: Anna Skogberg, Malin Lagergren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dnr LD 10/03259 Handläggare: Anna Skogberg, Malin Lagergren"

Transkript

1 I II ~ Landstinget DALARNA KUL TUR- OCH BILDNINGSNÄMNDEN 005 BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Årsredovisning och bokslut för kulturnämnden 2010 Dnr LD 10/03259 Handläggare: Anna Skogberg, Malin Lagergren Förslag till beslut Kultur- och bildningsnämnden beslutar a t t fastställa Kulturnämndens bokslut och verksamhetsberättelse för 2010 enligt bilaga. I anvisningar för årsredovisning och bokslut 2010 framgår att verksamhetsberättelse ska upprättas enligt särskild mall både i en kort version, som behandlas av landstingsfullmäktige, samt i en längre version som behandlas av respektive nämnd. Underlag till kort version har lämnats den 8 februari Kulturnämndens verksamhet exklusive konstnärlig utsmyckning redovisar ett överskott om drygt 260 Tkr. Film i Dalarna, Mentalvårdsmuseet, nämnden samt konsulentverksamheten redovisar överskott medan kansliet redovisar ett underskott. Då den konstnärliga utsmyckningens driftkostnader, i form av inramning, lön för arvodister som anlitas som konsulter, hänger konst m m, redovisas i resultaträkningen, redovisar bokslutet totalt ett underskott om 167 Tkr för Den konstnärliga utsmyckningens totala kostnader har hållits inom anvisad investeringsram. Antal anställda har ökat under året. Den arbetade tiden har dock sjunkit främst beroende på tjänstledighet och ökad sjukfrånvaro. I bilaga lämnas enheternas egna verksamhetsberättelser. Bilaga (6-26) Enligt anvisningarna ska också målen i landstingsplanen uppföljas enligt trafikljusmodell. Uppgifter har lämnats enligt bilaga. Bilaga (27-28) Miljöredovisning redovisas under punkt 15 (Information).

2 Kulturnämnden Sammanfattning Kulturförvaltningen 2010 Mål uppfyllelse Kulturförvaltningcn arbetar aktivt för att samtliga kommuner i länet ska få del av kulturverksamhet samt för att barn och ungdom ska ha möjlighet till positiva kulturupplevelser. Även de verksamheter som får stöd genom verksamhetseller projekt stöd ska arbeta aktivt med att sprida kultur i hela länet. Nämnas kan Länsbibliotek Dalarnas stöd till utvecklingen av samtliga kommunbibliotek. Film i Dalarnas arbete med SkoibiolFilm i Skolan samt deras festivaler. filmtävlingar etc. Mentalvårdsmuseets guidade visningar för skol- och studiegrupper. Dans i Dalarnas medverkan i Dans i skolan. Länskonst Dalarnas arbete med samarbetsstöd och digitala visningsstationer. samt andra projekt i länet. Scenkonst Dalarna subventionerar dans- och teaterföreställningar som ges i länets skolor. Landstinget stiftelser Dalateatern och Musik i Dalarna turnerar i länet och Dalarnas museum har ett starkt samarbete med museer och hembygdsgårdar i hela länet. Kulturforvaltningen arbetar med alt aktivt stärka bilden av Dalarna. Där kan återigen nämnas de festivaler och tävlingar som Film i Dalarna genomför. Musik i Dalarnas Vinterfest eller Stora Daldansen som genomförs varje år med stöd av Dans i Dalarna. Kulturforvaltningen ska arbeta för att stärka samarbetet inom den landstings finansierade kulturen. mellan kulturen och andra samhälls-/politikområden samt med de omkringliggande länen. Inom alla dessa områden har kulturen kommit långt och uppfyller väl de uppsatta målen. Landstingets kulturverksamheter ska även utveckla kulturens roll för folkhälsan. Kulturen i sig är en viktig faktor för folkhälsan. men förvaltningen har ännu inte utvecklat några långsiktiga strategier inom detta område och kan därför inte sägas ha uppfyllt det uppsatta målet än. Viktiga händelser under året Kulturpropositionen Tid för kllllltr. 2009, följdes av uppdrag och förslag i Spela smmnan, som kom i februari 20 I O. Efter remissförfarande beslutades om Samverkallsmodellen (SOU 20 I O: II), som innebär att regionerna får ökat inflytande över fördelningen av de statliga kulturbidragen. En regional kulturplan ska arbetas fram. Under våren arrangerades en dialogdag i länet och en enkät skickades ut till kommunerna om hur man ser på arbetet med kulturplanerna. Under hösten har arbetet med att ta fram en lids och genomförandeplan pågått och operativ tjänsteman har varit ute i kommunerna och informerat politiker och tjänstemän. I juni 2010 beslutade fullmäktige att en ny nämndindelning ska införas från årsskiflet. Arbete inför sammanläggningen med skolförvaltningen har pågått under hösten ulijdstinget Dalarnas kulilirpris 2010 på kronor tilldelades Ulf Hanses. umdstil/gets k"ltllrstipendier a kronor tilldelades Magnus Samuelsson och föreningen Vidga. Kulturnämnden har delat ut fyra kllllllrstipelldier il 006 s 000 kronor för unga. 20 I O års pristagare var Karin Kåks, Sofia Östling. My Johansson och Jakob Westberg. Utställningen Gruvl/Ospitah t återinvigdes i Gruvmuseet i början av maj. Länskonst Dalarna har medverkar i Se mälllliskal/ ett samprojekt med bl.a Leksands kommun, Konstfrämjandet och handikapporganisationer. Se människan utgörs aven vandringsled med konstnärliga gestaltningar. Arbetet fortsätter i projeklform där konstnärer arbetar som bildtolkare åt funktionshindrade kreatörer. Länsbibliotek Dalarna tog. i samband med Bok & Biblioteksrnässan fram en skrift där 2 J Dalaförjaltare presenteras. Den visades i montern på mässan och har därefter spridits till bibliotek och andra intresserade i länet. I Dalarnontern genomfördes 14 författarprogram med och om dalaförfattare. Konstarkivet har arbetat med planeringen av utsmycknillgell av det "ya värdblocket. Konstarkivet. Länskonst Dalarna och Film i Dalarna har fortsatt samverkat med Gävleborg och Uppsala län när det gäller kollst\'ideostalioller och den ambulerande kollstvideofestivalell, som 20 I O ägde rum i Uppsala. Dalarnas filmfestival flyttade 20 I O från Falun till Borlänge och biografen där. Festivalen har funnits sedan 1999 och är en regional uttagning för barn och ungdomar upp till 26 år. Den internationella balettävlingen Stora Daldal/sell flyttade från Mora till Falun. Tävlingen har arrangerats i Mora i 22 år och är en betydelsefull tävling för unga dansare i Norden och de baltiska staterna. Vinnarna går vidare till final i Grasse i Frankrike. Scenkonst Dalarna har tillsammans med Dalateatern givit ut en IÖllsfo/der över i stort sett all offentlig scenkonstgivning i Dalarna under våren. En katalog har sammanställts. med ett kvalitativt utvalt scellkollsllllbud för Barn och Vllga för hösten Denna katalog hjälper kommunala barn- och ungdomskulturgrupper. skolor organisationer. m fl att välja vad de vill köpa in. Scenkonst Dalarna subventionerar genom att stå för resekostnaderna för turnerande ensembler Uppföljning besparingsåtgärder I budget 2010 återfanns en besparing om 100 tkr som klarades av genom återhållsamhet av uppräkningen av prisoch lönekompensationen. Framtiden Under 2011 byggs Valhalla (fd Ungdomens hus)om för att inhysa den nya Kultur och bildningsförvaltningen. Hytt beräknas till Arbetet med att ta fram en ny regional kulturplan går in i en ny fas Dialoger med kommuner. föreningsliv. arrangörer och kulturutövare ska genomföras. From 2013 planerar Dalarna att gå in i den nya samverkansmodejlen. som innebär att regionen får ett större inflytande över hur de statliga medlen skall fördelas. Den regionala kulturplanen utgör underlag för förhandlingen med staten, men kommer också att ersätta Landstinget Dalarnas nuvarande kulturvisionsdokument. som gäller lom Länsbibliotek Dalarna planerar för en återkommande barnboksfestival i länet. I maj genomförs för mrsta gången Läsfrestivalen. i syfte att Iyftu barnboken. barns Hisning och barnbibliotekens roll. Nya metoder för lässtimulans genom

3 samverkan med andra konstformer blir viktiga inslag. En viktig roll för Film i Dalarna är atl vara aktiv inför digitalisering ell av biografema. Det arbete man påbörjat i dialog med kommuner och arrangörer är viktigt att fortsätta om de små glesbygdsbiograferna ska ha en chans alt överleva. Dalateatern och Musik i Dalarna sätter tillsammans upp Spe/mall P{l taket i Magasinet hösten 20 II. Säters sjukhus fyller 100 år 20\ 2 och Mentalvårdsmuseet planerar många aktiviteter inför jubileumsåret. BI a utställningen (O)mällskligt från Riksutställningar. Länskonst Dalarnas satsning på grafik kommer att göra avtryck i länet. Placeringen av tryckpressar runt om i länet, möjliggör för barn och ungdomar att få prova och lära sig grafisk tryckteknik. BI a genomförs under 2011 workshops för barn på Carl Larssongården under rubriken Dalarna i svart och vitt. Dans i Dalarnas samarbete med Gävleborg och Uppsala kring Residatls, ett treårigt utvecklingsprojekt i scenisk folkdans pågår fram till 2013 och involverar många verksamheter. I Dalarnas är det Folkmusikens hus, Musikkonservatoriets dansutbildning och Scenkonst Dalarna som är samarbetspartners. Scenkonst Dalarna och Dalateatern kommer de närmaste åren att samverka om Liillk, nyskriven dramatik för skolor och unga amatörensembler, där fem av landets hetaste dramatiker ger skol- och amatörensembler (15-20 år) möjlighet att sätta upp nya pjäser, specialskrivna för dem, med betydligt fler kvinnliga roller än man tidigare kunnat erbjuda. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 18,0 19,1 1,1 Kostnader -87,3-88,6-1,3 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -12,7-12, ,3-69,4-0,2 o 17,4-90, ,9 7 av inramning, lön för arvodister som anlitas som konsulter, hänger konst m m, redovisas i resultaträkningen, redovisar bokslutet elt underskott för 20 lo. I efterföljande tabell om investeringar framgår alt den konstnärliga utsmyckningen ryms inom tilldelad investeringsram. Verksamhetsområde Utfall Progn Resultat (mkr) 2010 okt 2009 Film i Dalarna 0,Q ,05 Länsbiblioteket O O 0,000 Mentalvårdsmuseet 0,22 0,05 0,12 Stiftelser och bidrag O O -0,Q75 Konsulenter 0,11 O 0.15 Kansli -0,15-0,10-0,13 Kulturnämnden 0,01 O -0,01 Summa innan konstnärlig 0,26 utsmyckning drift -0,0 0,10 Konstnärlig utsmyckning -0,41-0,40-0,49 Resultat -0,17-0,40-0,39 Kulturnämndens investeringar under 2010 avser enbart konstnärlig utsmyckning. Inköp av konst uppgick under året till inte fullt l Mkr medan inramning och arvodister uppgick till 0,4 Mkr och ryms inom totalt investeringsutrymme om 1.5 Mkr. I samband med att det nya vårdblocket byggs vid Falu lasarett har befintlig konst tagits om hand. Kostnader för ett tillfåliigt arkiv och nedtagning av konst belastar inte Kulturnämndens budget utan återfinns hos Landstingsfastigheter. Investeringar (mkr) Resultat 2010 Budget Resultat 2009 Landstingsbidrag 69,3 69,3 O Över-I Underskott O -0,2-0,2 72,5-0,4 Inköp konst Inramning, drift Arvodister, drift 0,985 0,256 0,154 1,3 0,811 0,303 0,185 Årets investering -1,5-1,0-0, ,8-0,5 Summa 1,395 1,5 1,299 I nedanstående tabell framgår att Kulturnämndens verksamhet exkl konstnärlig utsmyckning redovisar ett överskott om drygt 260 tkr. Film i Dalarna, Mentalvårdsmuseet, nämnden samt konsulentverksamheten redovisar överskott medan kansliet redovisar ett underskott. Då den konstnärliga utsmyckningens driftkostnader, i form Personal Antal årsarbetare ,0 Antal anställda Antal Arsarbetare och anställda milts per 31/12 respektive Ar ,

4 Arbetad tid timmar, alla Personalutveckling - varav timanställda - varav mertid/övertid samllig personal* Preliminära värden för innevarande år Antal anställda har ökat under året. Den arbetade tiden har dock sjunkit främst beroende på tjänstledighet och ökad sjukfrånvaro. Valda personalkostnader (mkr) Löner exkl. sociala avg. Budget 2010 Resultat -8,5-8, Resultat -8,3 - varav timanställda - varav mcrtid/övertid samtlig personal* Preliminära värden för innevarande Ar Antal anställda har ökat under året. Den arbetade tiden har dock sjunkit främst beroende på tjänstledighet och ökad sjukfrånvaro. Valda personalkostnader (mkr) Löner exkl. sociala avg. Budget ,5 Resultat 2009 Resultat -8,9-8,3 Köns- och åldersfördelning Könsfördelning Kvinnor Män 7 6 Åldersfördelning Under 40 år år Över 60 år Köns- och åldersfördelning Könsfördelning 2010 Kvinnor 20 Män 7 Åldersfördelning Under 40 år år 17 Över 60 år Inom Kulturförvaltningen finns en övervikt av kvinnor. Åldersfördelningen visar att de flesta medarbetarna är från 40 och uppåt. Medelåldern inom förvaltningen är 51 år. Sjukfrånvaro och långtidsfriska Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 9,8 6,6 11,2 Antal sjukdagar/anställd 3,2 2,1 2,5 Långlidsfriska Andel personer som har max 5 sjukdagar under 54,2 52,4 65,0 ett år. uttryckt i % Trots att sjukfrånvaron ökat jämfört med 2009 är den fortfarande relativt sett låg. Med så få anställda får enstaka sjukskrivningar stor genomslagskraft. Andelen långtidsfriska har ökat något jämfört med Det kan finnas anledning att under 2011 titta närmare på anledningen till att så pass många medarbetare har fler än 5 sjukdagar per år. Inom Kulturförvaltningen finns en övervikt av kvinnor. Åldersfördelningen visar att de flesta medarbetarna är från 40 och uppåt. Medelåldern inom förvaltningen är 51 år. Sjukfrånvaro och långtidsfriska Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 9, ,2 Antal sjukdagar/anställd 3,2 2,1 2.5 Långtidsfriska Andel personer som har max 5 sjukdagar under 54,2 52,4 65,0 ett år, uttryckt i % Trots att sjukfrånvaron ökat jämfört med 2009 är den fortfarande relativt sett låg. Med så få anställda får enstaka sjukskrivningar stor genomslagskraft. Andelen långtidsfriska har ökat något jämfört med Det kan finnas anledning att under 20 II titta närmare på anledningen till att så pass många medarbetare har fler än 5 sjukdagar per år.

5 * Jämfört med föregående år ändras redovisningen av besöksantalet mr Mentalvårdsmllseet och Grllvhospitalct då förutsättningarna förändrats. Besöksantalet på Gruvhospitalet från öppning i maj och året ut blev Antalet är dc betalande besökare som gått ner i gruvan och också besökt Gruvmuseet. Merparten av dessa har också besökt Gruvhospitalet. Utöver dessa besökare. har också varit arrangemang med fri entre. till exempel Julmllrknaden då Gruvmuseet hade öppet och utställningen Gruvhospitalet kunde beses. 009 helhetssyn på sambandet mellan miinniska. miljö och hälsa Arbetet med mål uppfyllelsen bevakas i dialoger Malin Lagergren TI FötValtningschel KulturfötValtningen Så här arbetar förvaltningen med Miljö Under 20 I O har en del av kultllrl<irvaltningens personal haft sin arbetsplats i huvudkontorets lokaler. De personerna arbetar i arbetsplats gemenskap med landstingets skolförvaltning och huvudkontor. eftersom tjänster delas. Miljöfrågor diskuteras på arbetsplats möten och miljörevision har skett. Ett miljöombud finns. Landstingets tre kulturbasenheter hyr kontorsarbetsplatser i annan miljö. och arbetar i enlighet med miljöforeskrifter i resp. omgivning. De är miljömedvetna i elforbrukning och städavtal mm. använder t ex miljöpapper samt kopierar på fram och baksidor etc. Film i Dalarna har lokaler på regementsområdet, och Länsbibliotek Dalarna hyr lokaler av Falu kommun och följer Falu kommuns miljöpolicy. Mentalvårdsmuseet i Säter städas av Landstingsservice, och omfattas därför rimligen av deras miljöarbete. Kulturförvaltningen består av inalles 27 personer. Elförbrukningen upphandlas av Landstingsfastigheter. Källsortering sker efter regler på respektive arbetsplats. Tjänsteresor görs i så stor utsträckning som möjligt med kommunala färdmedel eller görs med bilpoolens bilar. Film i Dalarna och Länskonst Dalarna disponerar leasingbilar. som används vid resor inom Dalarna. samt när mycket utrustning ska transporteras.. Vid ev. upphandlingar följer förvaltningen landstingets regler. Kompetensutveckling sker genom diskussioner på arbetsplatsträ ffar. Arbetsmiljö Skyddsrond har genomförts på samtliga arbetsplatser inom kulturförvaltningen. Basenheterna och Kulturförvaltningens kansli arbetar med SAM. som tas upp på veckomöten och arbetsplatsträffar. Alla verksamhetschefer utom en har genomgått Landstinget Dalarnas arbetsmiljöutbildning. Mångfald/Jämställdhet Landstingsfinansierade kulturverksamheter ska i sitt arbete aktivt arbeta för Ett jämställt Dalarna Att funktionshindrade personer ska ha samma möjligheter att ta del av kulturutbudet som icke funktionshindrade Att öka förståelsen för olika kulturer och traditioner samt medverka till mångklllturella möten Utföm sitt uppdrag utifrån FN:s barnkonvention och utveckla insatser för barn och ungdom Verka mr att miljöarbetet ska präglas aven Verksamhetsrapporter Film i Dalarna Verksamhet Film i Dalarna är ett regionalt resurscentrum för film som har i uppdrag att utveckla och stödja filmkulturell verksamhet i länet inom följande ornråden~ barn och ungdom. regionalt producerad kort- och dokumentärfilm samt visning/spridning av film. Mål uppfyllelse Film i Dalarnas prognos mål är uppfyllda enligt verksamhetsplan Mål under: Medborgarperspektivet Skapa förifisättningar för bom/ungdom i länet all få se och lära sig om film i skolan samt fel möjlighet all ull rycka sig med film FiD har bjudit in samtliga kommuner till skolbioträffar och hållit i flera praktiska fortbildningsdagar för lärare runt om i länet. Möten har också hållits med enskilda skolbiogrupper i två kommuner. Mediepedagogerna har varit aktiva i UngKultur Dalarnas nätverk och utbudsdag. Teknik har lånats ut till skolor som vill arbeta med film i skolan. Mediepedagogerna har haft kontakt med lärarutbildningen på Högskolan och föreläst för lärarstudenterna under våren samt tagit emot studiebesök på FiD. Ett samarbete har påbörjats med studieförbundet Bilda och Klippan i Borlänge för att tillsammans skapa ett filmprojekt som vänder sig till unga kvinnor med psykisk ohälsa och med olika kulturella bakgrunder. En kontakt med Region West Midlands har upprättats för att i ett EU-projekt. Youth in Action. öka förståelse och kunskapen i att använda film som pedagogiskt verktyg i olika ungdomsaktiviteter. Skapa jörlflsiillllingar fär alla i!ii"et atl se film på biograf Projektet "Att fånga en publik" avslutades i januari med en konferens i Rättvik, dit samliga kommuner var inbjudna. 8 kommuner deltog i projektet och de samtal som genomfördes har följts upp i 5 av dessa. Syftet har varit att engagera kommunala aktörer kring filmvisninglbiograf och målet är en kommunal filmpolitisk plan. Nätverket kring visning/spridning har kontinuerligt fått information och inbjudningar via FiD till konferenser, utbildningar m m.

6 FiD tog liven initiativet att arrangera en biografträff i Hedemora där kommun, filmklubbar och all biografpersonal påbörjade ett projekt kring publikarbete. Biografkonsulten har ock!.:' dellagit i en biografseminarium / konsulentutbildning på SFI, och på en biografkonferens i Eskilstuna. rid fungerar även som rådgivarc åt kommunerna när det g:iiicr drift av biografer. Det arbcte som påbörjats i dialog med kommuner och arrangörer är viktigt att fortsätta om dc små glcsbygdsbiograferna ska ha en chans att överleva. I"wi"ama ska källila till Film idalama Hemsidan har uppdaterats kontinucrligt. FiD finns numera ävcn på Facebook, där aktuella evcnemang har presenterats. Pressmeddelanden har skickats ut vid vajje evenemang av allmänt intresse och genererat ännu fler artiklar, radio- och TV-inslag. Artiklar har satts upp på FiD:s anslagstavla. Tre nyhetsbrev med olika målgrupp har skickats ut kontinuerligt: Till unga filmare, till professionella filmare och till lärarelkulturansvariga. Verksamhetsperspektivet Vidareutveckla "ätverk och skapa miilesl'llliser för dessa Nätverksträffar har arrangerats inom samtliga verksamhetsområden; Visning/spridning, Film i skolan, unga filmare och profcssionella filmare. Filmkonsulenten för unga filmare har gjort en turne - "Upcoming", i 7 kommuner. för att hitta unga talanger, en tävling som resulterat i att 4 unga filmare får särskild coachning under ett års tid. Satsningen är tänkt att genomföras varje år. En naturfilmtävling - "Med naturen i fokus" för unga har arrangerats i Orsa Grönklitt ijanuari, för första gången, med filmvisning och inbjudna föreläsare. Ungdomar från hela landet hade bjudits in och skolelever från Orsa deltog. Naturfilmtävlingen ägde rum i samband med en naturfilmfestival/seminariedagar,"international Wildlife film festival", som FiD samarrangerat med den nybildade föreningen Naturfilmarna, Orsa Grönklitt, Rovdjurscentrum och Studiefrämjandet och som samlade naturfilmare från hela Norden för andra året i rad. En ny mötesplats för naturtilmare, som bl a resulterat i ett ökat antal ansökningar från regionala naturtilmare. En ny spontanfilmtävling, "48 timmar", arrangerades i Borlänge för ungdomar från hela länet. 14 lag om 4 i varje deltog under de 48 timmar som tävlingen varade. Ett samarrangemang som var mellan FiD. Cozmos och Dalademokraten. Existentiella Filmfestivalen i Falun, drog som vanligt fullt hus (ca 200 deltagare). Deltagare kom från hela landet, men majoriteten kom från länet och många var lärare. Även detta ett samarrangemang som skedde för 8:e året i rad mellan Högskolan Dalarna, Studieförbundet Bilda, Sigtunastiftelsen, Filmcentrum och FiD. En filmarbetardatabas för unga filmare - Filmbasen, har planerats under hösten i samarbete med Film Gävleborg. Filmbasen kommer att öka tillgängligheten och förenkla kontakten med FiD för unga filmare, men också när det gäller kommunikationen mellan unga filmare. Fia l/iiga fllmare och etablerade fllman' ska få //löjlighet all producera fllm i Dalarna o 1 (f,ilmkonsulcntcn för unga filmare har fi'ltt ta emot allt fler ansökningar och ägnar mycket tid åt möten med unga filmare och coachning. På semiprofessionell nivå har filmarna fått dramaturgstöd för att kunna vidareutveckla sina projekt. De flesta projekt som fått stöd har eller ska spelas in i länct. En casting har hållits i FiD:s lokaler inför en lågbudget-iångfilm som spelades in under sommaren. FilmkonslJlenlen har haft liit kontakt med Högskolan Dalarnas Illcdieutbildningar. Antalet ansökningar har ökat på alla nivåcr, likaså efterfrågan på teknikstöd. Sedan oktober ingår även FiD med ctt samverkansprojekt i ett EU-projekt som Högskolan Dalarna har. Genom teknikutvecklingen vill FiD prova möjligheterna med ett nytt redigeringsverktyg som gör den geogmfiska plasten oviktig. Detta gynnar filmarbetare som vill stanna i dalarna ellcr flytta till länet. Sprida regiol/alt producerad film iliillet, liatiot/ellt och itlfematiol/ellt Planeringen inför årets filmfestival för unga, Dalarnas Filmfestival pågick under hela våren. En ung filmförening har tog på sig att planera och marknadsföra årets festival. som ägde rum i augusti på biografen i Borlänge i samarbete med bl a Borlänge Kommun och Peace & Love. Ett trettiotal filmer visades mr, inledningsvis, en fullsatt biografsalong och ca 400 besökare. De vinnande filmerna gick vidare till final i Trollhättan. Ovan har även nämnts "48 timmar", "Scandinavian Wildlife film festival", "Med naturen i fokus" och "Existentiell Filmfestival", som alla arrangerats av eller i samarbete med FiD. Vid alla dessa arrangemang visades regionalt producerad film. FiD har gett stöd till flera föreningar som vill visa film genom att t ex låna ut portabel filmduk. ljudanläggning och projektor. Dessutom har FiD samverkat med Leksands Bio Kontrast i samband med regissörsbesök och filmvisning. S filmer med Dalaanknytning visades på Göteborgs Filmfestival och I under Tempo Dokumentärfestival i Stockholm. En kortfilm samproducerad med FiD hade premiär i Ludvika under våren och ett dvd-släpp arrangerades i Borlänge i januari aven regionalt producerad dokumentärfilm. FiD har planerat och genomfört en Dalapremiär med efterföljande samtal av Neant Falks film. Detta var på Wasa bio och Stiftsgården i Rättvik i samarbete med Stiftsgården. Fredrik Carestens film Et/lllo - världens folkmllsik/äger, som fått stöd av FiD, blev utsedd att representera SVT i en internationell TV-festival i Prag oktober. Den I november var det även en borlängepremiär av Ahang Bashi och Mattias Olsson film "Randy Evaluates Sweden", en film som fått stöd av Film i Dalarna. FiD lånade ut och riggade teknik vid premiärvisning, på Wasabryggeriet i Borlänge. Andra filmhöjdpunkter under året där FiD varit med och stöttat filmproduktioner är: * Peter Magnussons film Den liya tideli visades på SVT2 i november. * Teresa Fabiksfilm "Prinsessa", som klipptes av Martin Hunter hos Film i Dalarna, vann två priser på International Images of Film Festival for Women i Harare, Zimbabwe november * Lisa James Larssons film "Små bart/, stora ord". nominerad till en Oscar december.

7 * Emil Mkrttchians film "Rymdskeppet" (The Spaceship) vann tre priser vid årets Los Angeles Movie Awards. 13 december. * Nina Hedenius filmer visades i repris på teve. Filmkonsulenterna har, via nyhetsbrev, regelbundet skickat ut information till filmarna om tävlingar och festivaler, dit deras filmer kan skickas. Medarbetarperspcktivct Nöjda medarbetare Medarbetarsamtal har hållits med samtliga anställda. FiD har lagts sig vinn om att arbetet sker i en öppen atmosfår, där alla kan vara med och påverka verksamheten. De anställda s/w ha god känlledom 0111 den egna verksam I,eten samt en god regional och nationell överblick Ett heldags planeringsmöte har hållits. Veckomöten har hållits varje vecka, utom de perioder då evenemang av olika slag hindrat. Gemensamt kalendarium finns för gemensamma och individuella aktiviteter. Personalen har deltagit vid nätverksträffar och fortbildningsdagar på Svenska Filminstitutet, vid seminarier och möten under Göteborgs Filmfestival, BUFF - barn och ungdomsfilmfestivalen i Malmö. Tempo dokumentärfestival, Stockholms filmfestival och Uppsala internationella kortfilmfestival Verksamhetschef har arbetat aktivt i styrelsen för Regionala Filmresurscentrums samarbetsråd och de frågor som rör verksamheterna på såväl regional som nationell nivå. Mediepedagogen har gått en kurs på Högskolan Dalarna om Barns rätt - om barnperspektiv och FN:s barnkonvention. Hon har även deltagit på Länsbibliotekets utbildningsdag om barnkon ventionen. En team-building-dag under hösten anordnades tillsammans med kollegorna i Gävleborg. för att utbyta kunskaper och erfarenheter. Men också stärka det samarbete som redan finns och de som är planerade. Förnyelseperspektivet Samverkan med kollstområdet för att utveckla konstjilmell. Videokonststationerna har utökats med ytterligare en station och vårens första program presenterades på Konstnatten i Falun i januari. FiD har deltagit på nätverksträffar med VideoGUD (Gävleborg. Uppsala, Dalarna). som bl a tagit fram en hems ida och en skrift om verksamheten. FiD har också deltagit i planeringen av Videokonstfestivalen som 20 I O ägde rum i Uppsala. Arbetet med nästa års Videokonstfestival som kommer att ske i Falun, har inletts under hösten bia genom deltagande på fortbildningskonferens i Köpenhamn. I samarbete med Lars Wikström har FiD tagit fram höstens program för konstvideostationer, pressvisning och framställning av visningskopior för stationerna. Samverkan 111 ed natllrjiltlulre för att förnya genren FiD har deltagit i planeringen och genomförandet av Naturfilmfestivalen och arrangerat Naturfilmtävlingen för unga i Orsa (se ovan). FiD har också deltagit på möten med föreningen Naturfilmarna, där man tyvärr kommit fram till att nästa filmfestival kommer äga rum på Nordens ark i Västra Götaland, pga att Orsa Grönklitt inte kan bidra till en n fortsatt finansiering. FiD har tagit på sig ansvaret för att sprida information om Naturfilmtävlingen och tagit initiativet till au göra festivalen till en nationell angelägenhet för att öka intresset för genren bland unga och framför allt unga tjejer i landet. Ansvaret för arrangemanget kommer au övertas av filmpedagogerna i Västra Götalandsregionen. Ulldersöka möjligheterna för aulitveckla postproduktion i länet Vnder året har FiD haft en projektanställd på halvtid, under våren med extern finansiering från Teknikdalens EV-projekt Innowent och from november inom ramen för Högskolan Dalarnas EV-projekt. Hans uppgift har varit att knyta kontakter i branschen och göra en omvärldsanalys av framtidsmöjligheterna för att skapa ett postproduktionscentrum i GävleborgIDalarnas län. En viktig samtalspart har varit det klippcentrum som redan finns i Gävleborg samt projektet Kreativa Näringar. Högskolan Dalarna har sökt och beviljats (i början av maj) ett EV-projekt om Audiovisuella Medier inom området Innovativa miljöer. FiD är medfinansiär och har, i och med detta, kunnat vidareutveckla kontakterna med näringslivet och arbeta för att etablera näringar i länet inom området postproduktion. Samarbetet med Högskolan Dalarna har varit nära och bra under många år, och EU-projektet skapar ytterligare föresättningar till att stärka det. Finansiella perspektivet God ekollomisk hushållning FiD har fått, genom sina många samarbeten, mer verksamhet för mindre resurser. Samplanering, samfinansiering och god ekonomisk hushållning gör att FiD håller en hög takt i verksamheten. Fler anställda, praktikanter och ideella resurser underlättar för att kunna ha en så bred verksamhet som möjligt. Externa medel söks kontinuerligt till evenemang och till mer näringsinriktade satsningar. Viktiga händelser under året FiD förordade att filmverksamheten skulle ingå bland övriga kulturverksamheter i samverkansmodellen enligt det förslag som lades fram i delbetänkandet "Spela samman" under våren och som senare beslutades. Högskolan Dalarna har beviljats EU-medel from I okt 2010 (se ovan). Ett påbörjat samarbetet med Gävleborg och FiD för att skapa förutsättningar till ett mellansvenskt postproduktionskluster. Detta gynnar filmarbetare och näringslivet i de båda regionerna eftersom projektets syfte är att öka och stärka postproduktionens position i regionerna. Framtiden Teknikutvecklingen har ökat behovet av kunskap och digitaliseringen har gjort det möjligt att arbeta med film och inte minst visa sina filmer på ett helt annat sätt än för några år sedan. En viktig roll för FiD är att vara aktiva inför digitaliseringen av biograferna. Dialogen med kommunerna är av avgörande betydelse oni den lilla biografen ute i glesbygden kommer att överleva. Hotet är reellt och FiDs arbetsinsats inom detta område kommer att vara oerhört viktigt inom den närmaste framtiden. När det gäller pedagogiken kommer det ställas nya krav på lärarna för att kunna följa med i utvecklingen, även om det

8 fortfarande handlar om samma sak; all få se ot:h läm sig om film och digitala medier. Detta gäller även kunskapen i hanteringen av mediet. både som konstnärligt uttryck och pedagogiskt verktyg. Samarbetet med grannlänens filmkonsulenter fortsätter och fördjupas. Detta kommer att bli allt viktigare för att kunna utveckla verksamheterna, för barn och unga, mr talangutveckling och på visningssidan, genom gemensamma studiedagar, seminarier och samverkan kring projekt av olika slag. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäktcr 1,9 1,9 O 1,9 Kostnadcr -4,6 varav personalkostnader Verksamhetens resultat ,7 Landstingsbidrag 2,7 Över-I Underskott Verksamhetsstatisti k Nyckeltal Film I Dalarna Tekniklån -Varav växthusprojekt Produktionsstöd O Utrall , ,6 2,7 0,1 Utfall , ,1 O 0,1 Utfall , ,6 2,7 0, o 1 fnternet. Mycket av den pappersexercis som i dag råder kommer med dessa förändringar att minska. Genom att delta i projekt där ny teknik inom film och digitala medier står i fokus möjliggör~ även postproduktion på distans via nätet, vilket FiD ser som en klar miljövinsl. Det ger även andra miljövinster genom all man skapar möjlighet för t1imarbetare i förskingringen att kunna återvända till regionen och den fantastiska miljö som här råder. på så vi skapas på sikt arbetstillfällen som vi hoppas ska kunna bidra till att miljöer i länet fortsätter att leva och utvecklas. En annan liten men viktig handling fiir miljön är att rutinerna för sopsorteringen förändrats för att bli en naturlig del i vardagen. Arbetsmiljö Vid de veckomöten som hålls på Film i Dalarna är arbetsmiljöfrågor en av de frågor som regelbundet tas upp. Som resultat av detta ändras rutiner kontinuerligt för att åstadkomma förbättringar. På grund av utrymmesbrist har behovet av ett vilrum ordnats så att det finns en soffa på ett av arbetsrummen, som kan användas vid behov. En skyddsrond är planerad att ske under våren 20 I I. Mångfald/jämställdhet Inom växthusområdet är det påfallande många filmare som har utländsk bakgrund. De turneer Film i Dalarna gör i länet för att nå nya filmare, kan ses som ett sätt all också nå unga med utländsk bakgrund. Inom det mediepedagogiska området har en särskild satsning gjorts för funktionshindrade, genom att hålla kurser för lärare på särskolan i att arbeta med film i skolan. Skolbio är ett bra sätt att spegla en mångfald på alla plan och här arbetar Film i Dalarna med att stödja kommunerna genom att t ex anordna ett antal träffar per termin och erbjuda lärare bidrag för att kunna åka t ex till Buff. Inom växthus verksamheten finns inga gränser, vilket gör att alla, oavsett bakgrund, kön och ålder ska känna sig välkomna att söka stöd för sina filmprojekt. Det finns t ex en grupp engagerade äldre filmare som är aktiva i Rättvik, vilket har att göra med att de för några år sedan ingick i mobila dokumentärredaktionens filmprojekt Att åldras i Sverige. - Dokumentär - Kortfilm - Växthus Il 3 16 Anita Carlsson Tt verlcsamhetschef Film/Dalama Så här arbetar enheten med Miljö Som ett led i miljöarbetet har FiD minskat på utskicken av brev och i stället går utskick mest via e-post. Genom arbetet med databasen Filmredan, har FiD mtijlighet att nå specifika målgrupper med till exempel information och inbjudningar till träffar. FiD satsar även på att utveckla webbsidan och detta ska vara genomfört under 20 I I. Då kommer FiD på eu bättre och tydligare sätt kunna nå ut med verksamheten och hålla kontakten med verksamhetens målgrupper. Arbetet med en databas riktad till unga filmare kommer ot:kså au skapa mötesplatser och möjlighet till nätverksbyggande via Länsbibliotek Dalarna Verksamhet Helårsrapport 2010 Länsbibliotek Dalarna är en kunskapsinstitution, en resurs för biblioteksutveckling. Uppdraget är att vara stöd och samarbetspartner för folkbiblioteken och alt erbjuda fortbildning inom området samt bistå biblioteken i utvecklingsarbete, projektverksamhet och omvärldsbevakning. Länsbiblioteket synliggör och tillgängliggör Dalalitteraturen och dess författare.

9 Mål uppfyllelse Länsbiblioteket har till största del kunna uppfylla sina mål enligt verksamhetsplan för Mål under Medborgarperspektivet: Mål: Nå ut till alla kommunbibliotek i tunet Alla Hinets 15 kommunbibliotek nås av länsbibliotekets insatser. såväl med kompletterande medieförsörjning (s k fjärrlån). som arbetsrnöten. utbildning. utvecklingsinsatser, projekt och omvärldsbevakning. Tre gånger i veckan distribueras lådor med böcker. information och aktuellt material till varje kommunbibliotek. Antal deltagare från olika bibliotek på kurser och arbets möten listas för att kunna mätas. analyseras och kopplas till resultat. Konsulenterna reser ut i länet för besök och konsultationer på kommunbiblioteken. Konsultationer och rådgivning genomförs också via mail och telefonsamt<ll. Under 2010 genomfördes 48 sådana besök. Mål: Stödja bibliotekens insatser for barn och ungas rätt till upplevelser. delaktighet och möjlighet att påverka För att öka kunskapen om barns rätt till kultur och for att bana väg för mer samverkan har länsbiblioteket arrangerat en dags utbildning i Bamkonventionen för personal i den regionala kulturverksamheten. Barns delaktighet och rätt att påverka ska understrykas. Dessutom har två gemensamma inspirationsdagar for politiker och personal. som arbetar för barn i länet. genomförts. Dagarna innehöll bl a en presentation av hur Borlänge kommun arbetar med barnbokslut. Projekt Läskonster. som efter de första två åren utvärderades under 2010, rapport Low res.pdf betydde mycket för barnbiblioteken i Dalarna. kompetens och självkänsla har stärkts och nya nätverk i lokalsamhället har byggts. 20 personer från II kommuner i Dalarna har deltagit. Arbetsmöten med personal, konsultationer och omvärldsbevakning för barnbiblioteken utförs av konsulenten. Antal arrangemang med barninriktning under året är 21. Verksamhetsperspektivet: Mål: Driva biblioteksutveckling Länsbiblioteket har under året drivit två utvecklingsprojekt. som bland annat innehållit en stor del relevant fortbildning för bibliotekspersonal. Folkbildlling oclr!olkbibliotek i samverkal/. (i 5 Dalakommuner) genomförs tillsammans med Örebro län och respektive Bildningsförbund och 77T(Tekllik + Trygghet = Tillgänglighet) i Dalarna (deltagare från II kommunbibliotek). Sammanlagt II utbildningsdagar har genomförts i dessa två projekt, utbildningar om samverkan och utvärdering med praktiska samarbetsuppgifter och ITutbildning om tekniska hjälpmedel. sociala medier och webbhantering. Länsbiblioteket utvärderar och skriver rapport för två andra utvecklingsprojekt. Ordbok till "ya medborgare. där ordbiicker skänktes till nyanlända i fyra kommuner, och Uiskrmster, ett Mellansvenskt läsinspirationsprojekt med över 20 deltagare från) ) kommuner i Dalarna. o 1 ~'vå ny<lutvecklingsprojekt planeras och pågår. dessa har delvis finansiering från Statens kulturråd. Det ena är Bi/den (1\' biblioteket. et! Mellansvenskt samarhete för synliggörande av bibliotekens roll. Det andra. IKT-I.\ftet. ett nationellt samarbete. som nu är en nationell kampanj med många aktörer och kallas Digidel Folkbildning och folkbibliotek åtar sig ett gemensamt arhete i tre år för att minska den digitala klyftan i samhället. Också projekt Uiskotlster, nya metoder för läs inspiration riktat till barn och unga, fortsätter för tredje året. Konkreta arrangemang där läsning och andra konstformer berikar varandra kommer att genomföras. Exempel på gång är konst och litteratur och dans och litteratur för små barn med kommunbiblioteken som arena. En barnboksfeslivai planeras också för år 3. där just olika konstformer samverkar för lässtimulans. Mål: Bidra till effektivt utnyttjande <lv medieutbudet Under året effektuerade länsbiblioteket fjärrlån till kommunbiblioteken. Dessutom lånar biblioteken också en hel del media av varandra. vilka också distribueras genom LO-turen tre gånger i veckan. Tack vare den mycket uppskattade webbplatsen som länsbiblioteket driver, kan kommunbibliotek och allmänhet söka media i alla femton bibliotekskataloger samtidigt. En mindre arbetsgrupp med mediekonsulenten och representanter från länets bibliotek utarbetar en medieplan för inköp av media på invandrarspråk. De söker också nya inköpskanaler och utbildar bibliotekspersonal på plats i att söka titlar i Internationella bibliotekets katalog. Detta för att låntagarna ska tä en mer individuell service. samma som de svensktalande har. De ska kunna beställa titlar istället för att få nöja sig med depositioner. Gruppen har utarbetat ett förslag. där länsbibliotekets litteratur på invandrarspråk placeras på de bibliotek, som för närvarande har behov av dem. Biblioteken åtar sig att plocka depositioner åt varandra vid behov. Länsbiblioteket administrerar gemensamma inköp av just invandrarlitteratur. Den regionala medieplanen uppdateras i detta sammanhang. Ovanstående ska förhoppningsvis träda i kraft under 20 I I. Mål: Nätverk kring läsning och läsinspiration I det regionala nätverket för barns och ungas tillgång till läsning och kultur har gemensam utbildning genomförts och två gemensamma utbudsdagar där olika konstformer presenterats. Två arbetsrnöten för barnbibliotekspersonal, länsmöte och en rad kommunbiblioteksbesök har genomförts. där nätverken stärkts bland annat genom erfarenhets utbyte och möten med andra konstformer. Också i fråga om läsinspiration för vuxna har insatser gjorts. Personal vid fem bibliotek har fåll en presentation av olika metoder för lässtimulans för vuxna. En presentation gjordes också vid bibliotekschefsmöte och vid en studiedag för 38 läsombud i Dalarna. Årets läns möte, på tema Ge mig en bra bok! i samarrangemang med Dalarnas biblioteksförbund. genomfordes på tema läslust och läsinspiration. Maria Ehrenberg och Katarina Kuick fanns bland föreläsarna. Länsrnötet lockade fler än vanligt. ca 80 personer. En inspirations- och studiedag i oktober på tema Attraktiva bihliotek var mycket uppskattad. samma föreläsare. Petra Troblick. fanns med på ett länsövergripande

10 bibliotekschefsintemat med samma tema. Della har resulterat i fortsatta kontakter mellan bihliotek och konsulten. Häftet 21 Dalamrfallare inspirerar till läsning. Mål: Synliggöra Dalarnas litteriira landskap inol11 och utom Dalarna Länsbiblioteket utvecklar webbplatsen drygt 65, litterära smultronställen i Dalarna och rapporter från Bok & Bibliotek i Göteborg. Där finns också digitalt den skrift, som länsbiblioteket producerade under året, en skrift som presenterar och levandegör 21 Dalarörfattarc. Under 2010 har länsbiblioteket arrangerat och medarrangerat två andra litterära evenemang, Dalarnas litteraturdag på Kupolen och Öppet Hus på länsbiblioteket. där författarna Rune Pär Olofsson och Bisse Falk uppträdde. Under Bok & Biblioteksrnässan i Göteborg visades aktivt Dalarnas litterära landskap i montern Dalalitteraturen för ett oräkneligt antal intresserade under 36 öppettimmar. I montern uppträdde Dalaförfattare. som presenterade sig och sina böcker för läsarna. Dalarnas äldre författare. som Dan Andersson och Werner Aspenström. lyftes också fram. Dessa 14 programpunkter lockade ca 250 engagerade åhörare. Ett broschyrsläpp av 21 Dalaförfattare gjordes under festliga former. Detta uppmärksammades i press och tv, liksom flera av författarframträdandena gjorde. Författarna är positiva till länsbibliotekets bidrag till synliggörande av dem och deras författarskap. Via webbplatsen kan man direkt söka på Dalarelaterat material i den nationella digitala bibliotekskatalogen Libris. En person på länsbiblioteket arbetar med att lägga in material från Olle Wingborgs Dalabibliografi i Libris för att väsentligt öka tiiigängiigheten. Mcdarbetarperspektivet: Mål: Nöjda medarbetare Den medarbetarenkät som landstinget genomförde 2009 visade mycket nöjda medarbetare på länsbiblioteket. Medarbetarsamtal och lönesamtal har hållits med alla medarbetare under året. Konsulenternas handlingsplaner har genomförts till i snitt 90 %, vilket överensstämmer med det uppsatta målet. Planer görs två gånger om året i relation till bibliotekens behov, uppsatta mål och prioriteringar. Planerna diskuteras och följs upp vid medarbetarsamtalen. Mål: Kompetensutveckling All personal. med tonvikt på de fyra konsulenterna, har deltagit i relevant fortbildning. i genomsnitt sju fortbildningsdagar per anställd och år. Utbildningarna har varit väl valda och uppskattats av medarbetarna. De kunskaper man fått där ska användas i arbetet med fortbildning av kommunbibliotekens personal. Förnyelseperspektivet: Mål: Ökad kunskap om medier och ny teknik Länsbibliotekets personal upplever sig som trygga och digitalt delaktiga i samhället. Hera har deltagit i 014 Hinsbibliotekets egen IT-utbildning med 20 fasta deltagare från II komlllunbibliotek. Utbildningen har omfallat 7 heldagar under 2010 och var ett resultat av de hehov som identifierades i projekt TIT (Teknik + Trygghet = Tillgänglighet). Konsulenterna har också deltagit i ell antal enskilda studiedagar och konferenser utanför länet illom ämnesområdet. Länsbiblioteket har hland anllat köpt läsplattor för all kunna visa kollllllunhibliotekcll. Mål: Fördjupad samverkan med folkbildningen Tillsammans med folkbildare och bibliotekspersonal från Örebro län deltar 20 personer från studieförbund och folkbibliotek i fem kommuner i Dalarna i en utbildning, där målet är fördjupad samverkan. Projektet heter Folkbildning och folkbibliotek i sqllli'erka/l för ihllsesidig "ylla. Fyra kursdagar har genomförts De medverkande har genom projektet fått tid att sitta tillsammans och planera, vilket har resulterat i en rad gemensamma aktiviteter lokalt i kommunerna. aktiviteter där respektive kunskaper har kunnat användas. Projektet har stöd från Statens kulturråd. Under 20 Il ska en femte träff för deltagarna och en slutkonferens för andra inbjudna intresserade genomföras. likt-lyftet är verksamhetschefen medlem av styrgruppen för ett omfattande nationellt nätverk med syfte alt ge folkbibliotek och folkbildning ett gemensamt uppdrag att arbeta för att motverka den digitala klyftan. Den 3 december 20 I O var den historiska dag då Folkbildningsrådet. SE, Utbildningsradion, Folkbildningsförbundet, alla studieförbund, Kungliga biblioteket, Föreningen Sveriges länsbibliotekarier, Handisam, Hjälpmedelsinstitutet. Tal- och punktskriftsbiblioteket, Kulturrådet. Svensk biblioteksförening med flera träffades i Stockholm och skrev under upprop för ökad digital delaktighet. Studieförbund och folkbibliotek finns i varje kommun och de blir kärnan i aktiviteterna i den stora demokratiseringskampanj som kallas Digidel digital delaktighet. Två kommuner i Dalarna är redan igång och har fått extra medel från.se, ett resultat av att dessa kommuner deltar i samverkansprojektet mellan folkbildning och folkbibliotek. Länsbiblioteket deltar också i ett Mellansvenskt samarbete. projekt Bilde" al' biblioteket, med stöd från Statens kulturråd. med syfte att synliggöra nyttan med folkbibliotek för beslutsfattare och opinionsbildare. Fokusgrupper med politiker och chefer, samt nollmätning och workshops med bibliotekschefer och en professionell marknadsföringsfirma har genomförts. Ledarskap En stark faktor i allt arbete med förnyelse och utveckling är ledarskapet. Länsbiblioteket arbetar med sekundära processer. det är kommunbiblioteken som är utförare. Omvärldsbevakning. stöd och fortbildning för cheferna är en viktig del av länsbibliotekets arbete. Cheferna ska ha förförståelse för och delaktighet i det utvecklingsarbete länsbiblioteket initierar och utför. Under året har fyra heldagsmöten och ett tvådagars chefsinternat tillsammans med Gävleborgs och Uppsala län hållits. Bibliotekscheferna får också information om det stora förändringsarbete som kulturen står inför i regionen. En större bibliotekschefsutbildning ska genomföras i Mellansverige under 20 II. Länsbiblioteket har också

11 förberell en utvärdering av siu eget arbete som ska äga rum Det börjar med två fokusgmpper med bibliotekschefer i länet och följs av enkät. Finansiella perspektivet: Mål: Ekonomi i halans Länsbiblioteket har god ekonomisk hushållning. För 2010 uppnåddes nollresultat. Mål: Utökade resurser Under 2010 fick länsbiblioteket en mindre uppräkning av verksamhetsbidraget från Kulturrådet och Landstinget Dalarna, men ingen begärd utvidgad budget från dem. Tillsammans med andra länsbibliotek erhölls externa projektbidrag från Kulturrådet för gemensamma projekt. Viktiga händelser under året Under året har en rad för kulturen och biblioteken viktiga strategiska förändringar presenterats. Kulturpropositionen Tid för kllltllr. 2009, följdes av uppdrag och förslag i Spela samman, en SOU som kom i februari Efter remissomgång spikades den så kallade Samverkansmodellen, som innebär att regionerna får bestämmande över fördelning av de statliga kulturbidragen. Regionala kuiturplaner ska arbetas fram. Det arbetet har redan startat i Dalarna. Kungliga biblioteket fick i samma SOU ett nytt nationellt uppdrag som ansvarig myndighet för au driva på biblioteksutveckling i Sverige och au bevaka att Bibliotekslagen efterföljs, "i samverkan med länsbiblioteken". KB har gjort en plan för hur det arbetet ska gå till. Det kommer att påverka länsbibliotekets arbete i framtiden. Förslag till ny nationell struktur för fjärrlån och nya formuleringar i Bibliotekslagen har också presenterats under 20 I O. Länsbiblioteket har skrivit remissvar på fjärrlåneutredningen Läll all hillll -läll all låna, men för förslaget till ny formulering av Bibliotekslagen har ännu ingen remissomgång utlysts. Länsbiblioteket har också deltagit i förberedelseträffar inför den nya gemensamma KuItur- och bildningsnämnden på landstinget. Digidel 2013 Den 3 december 20 lovar den historiska dag då Folkbildningsrådet,.SE, Utbildningsradion, Folkbildningsförbundet, alla studieförbund, Kungliga biblioteket, Föreningen Sveriges länsbibliotekarier. Handisam, Hjälpmedelsinstitutet. Tal- och punktskriftsbiblioteket, Kulturrådet. Svensk biblioteksförening med flera träffades i Stockholm och skrev under upprop för ökad digital delaktighet. 21DALAFÖRFATTARE En skrift, 48 sidor i fårg, som presenterar 21 författare med Dalaanknytning visades för första gången i länsbibliotekets monter, Dalalitteraturen, på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Den har spridits till bibliotek och andra intresserade i Dalarna. I montern i Göteborg genomfördes 14 författarprogram med och om Dalaförfattare. FORTBILDNING AV BIBLIOTEKSPERSONAL 015 En omfattande IT-utbildning av hihliotekspersonal i Dalarna har genomförts. sju heldagar. Utbildningsserien i projekt Folkbihliotek och folkbildl/il/g i samverkal/ för ijmsesidig /ly/w har haft fyra uthildningsdagar som lett till ett nydanande saj1ltlrbete lokalt. i en rad olika aktiviteter. Studiedag om Läs- och skrivsvårigheter, utbildningsdag med titeln Attraktiva bibliotek, bibliotekschefsinternat. studieresa till ID-dagarna i Stockholm och läns möte med föreläsningar om läsinspiration på bibliotek och boksamtal är exempel på övriga kursdagar som arrangerats för bibliotekspersonal. Kommunbihlioteken 2009 års trendbrott som innebar nedläggningar aven rad biblioteksfilialer i Dalarna och därmed sjunkande utlåningssiffror kan ha vänt. De första rapporterna från biblioteken avseende utlåningen 2010 visar på en försiktig uppgång. INTERNA TIONELL T IFLA, den internationella biblioteksorganisationen. höll sin årliga kongress i Göteborg i augusti. Länsbibliotek Dalarna var projektägare i arbetet med att ta fram presentationsmaterial på engelska, flyers, broschyr och banderoller som visade projektet LäskolIster, ell projekt 0111 att IItformll och pröva nya former av läsfrämjal/de för talets barn och Ilngo. l det arbetet har Dalarna haft inte mindre än 20 deltagare under två år. Länsbibliotek Dalarna och Dalarnas länsbildningsförbund ingår i ett partnerskap med länsbibliotek och vuxenutbildning i Sverige. Norge och Danmark samt det så kallade IKTlyftet, som från Nordiska ministerrådet mottagit medel för alt lära av varann och planera en gemensam utbildningsinsats för att motverka den digitala klyftan i de nordiska länderna. En gemensam konferens i Tönsberg ägde rum i oktober. Framtiden Folkbiblioteken står inför en rad stora strategiska IItmallingllr. Personalen ska vara kunnig i ny teknik, i digital kommunikation, i nya medieformat och utveckla biblioteken som mötesplatser samtidigt som de når nya målgrupper och utvecklar metoder för läsinspiration till såväl barn som vuxna. De kräver utbildning och uppdatering av kunskapen, vilket ställer stora krav på länsbiblioteket. KlIngliga bibliotekets li)'a IIppdrag som nationell samordnare av biblioteksväsendet kommer att påverka länsbiblioteken. Förslag till ny bibliotekslag bör komma på remiss 20 II. Att svetsa samman Kultllr- och bildllillgsförvaltnillgell på landstinget och lära känna den nya nämnden blir en rolig och spännande uppgift under Såväl kultur som bildning kommer att tjäna på sammanslagningen. l arbetet med den regiollala kllllllrplalletl får Dalarna är det viktigt alt kommunbiblioteken som arena för alla konstformer och som de små kommunernas största ekonomiska kulturinvestering finns med i planerna. Förhoppningsvis kommer arbetet att innebära en kulturpolitisk diskussion i kommuner och landsting. Vilken plats har kulturen i människors liv och växande? Hur bidrar kulturen till att uppfylla kommunernas mål? Digidel 20/3. med nationellt mål att minska den digitala klyftan med SOO 000 personer på tre år. genom samverkan mellan folkbildning och folkbibliotek. är unikt. All sjösätta arbetet och vara stöd för kommunbiblioteken i det blir en

12 viktig uppgift IT-utbildningen 2010 lade en bra grund. Nu finns spets kompetens på näsl<li1 vmje bibliotek i Hinel. En gemensam hibliotekschefsutbildning i Mellansverige under rubrik Alt hit/a riitt illilikteiis korridor('t" - 0/1/ alt koltllmmicl'1"ll bibliot('k till beslllts/altare ska genomföras under 20 II. Tre tillfällen lunch till lunch är planerade. I maj genomför Länsbibliotek Dalarna, Falu stadsbibliotek och Svenska barnboksakademin en barnboksfestival i Falun, Liis/restivall'lI, i syfte att lyfta barnboken, barns läsning och barnbibliotekens roll under festliga och spektakulära former. Nya metoder för Iiisstimulans genom samverkan med andra konstformer blir viktiga inslag. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 1, ,2 Kostnader -5,0-5,2-0,2 varav personalkostnader Verksamhetens resultat , ,1-3,4 O Landstingsbidrag 3,4 3,4 O Över-I Underskott Arets investering O O O Länsbibliotek Dalarna har uppnått nollresultat för 20 I O. O Verksamhetsstatistik Nyckeltal Fjärrlån Varav talböcker Antal depositioner Varav på andra språk Antal arrangemang totalt Varav kurs/studiedag O O 1,5-4, ,3-3,3 O O Kommentarer till ovanstående siffror: En minskning uv untalet fjärrlån, såvida inte bibliotekens utlåning minskar mycket överlag, betyder att biblioteken köper rätt böcker eller lånar av varandra inom länet. och kostnadskrävande s k fjärrlån kan undvikas. Talböcker i sin gamla fonn finns knappast längre. Alla bibliotek och lill1tagare laddar själva ner i Daisy-format från Tal- och Punktskriftsbiblioteket. Att antal depositioner minskar kan tolkas som alt biblioteken har mer egna böcker på invandrarspråk. men det kan också tolkas som att de har mindre efterfrågan. vilket kan visa på behovet av marknadsföring av dessa samlingar. Del kommer att visa sig när utlåningsstatistiken färdigställts. Antal arrangemang totalt har ökat något. varav en större del är utbiidningsdagar. Det ser vi som en bra utveckling. eftersom vi identifierade dessa behov inför Så här arbetar enheten med Miljö Verksamhetschefen deltog i det gemensamma arbete som landstinget genomförde 2002 inom kulturområdet i avsikt att skapa en miljöhandbok. Här togs fram dokument för miijöbedömning. miijöaspektregister, åtgärdsprogram och utbildningsplan. sammanlagt 17 dokument. I början av 20 \O aktualiserade landstingets kulturförvahning frågan om miljö och en person med anknytning till landstinget fick i uppgift all gå igenom ärendet. Alla 17 dokument skickades till henne. Länsbiblioteket arbetar inte med miljöfarliga ämnen. länsbiblioteket reser med kollektiva färdmedel när så är möjligt, källsorterar och iakttar en god hushållning med papper och annat material. För att minska på resandet ökar länsbiblioteket sitt bruk av digital kommunikation vid bland annat sammanträden i nationella nätverk. Arbetsmiljö Verksamhetschefen på länsbiblioteket deltog i landstingets arbetsmiijöutbildning på tre dagar i början av Personalen har gemensamt upprättat en riskbedömning eller åtgärdsplan för det systematiska arbetsmiijöarbetet. Frågan tas regelbundet upp på arbetsplatsträff och planeringsdagar. Vid behov har stöd tagits för all genomföra samtal i personalgruppen kring den psykiska arbetsmiljön. Landstinget har lovat genomföra arbetsmiljörond i våra lokaler i Stadshuset i Falun. Varavarbetsmöten Varav större evenemang Varav litterära program Antal deltagare vid arrangemang Konsulentbesök på kommunbiblfotcken för dialog och rådgivning II Mångfaldljämställdhet Länsbiblioteket har kontinuerligt drivit projekt på tema mångfald. Från 2006 Metodutveckling för invandrarverksamheten i Dalarnas län, och efter det Ordbok till nya medborgare. som just avslutats. Detta koncept fortsätter nu och nystartas i några kommuner. Flera kommunbibliotek arrangerar också språkcafeer där man får träna att tala svenska, på länsbibliotekets initiativ. En arbetsgrupp inom länet arbetar för större tillgänglighet av media på invandrarspråk för medborgarna. Länsbibliotekets köp av media för gemensam användning i länet är till stor del på invandrarspråk.

13 J Handlingsplan för Länsbibliotek Dalarna. som arbetades fram i kompetensanalysen i Mål 3 i februari 2003 diskuteras jämställdhet. Följande uppdrag är formulerade: "Vid nyrekrytering ska jämställdhetsaspekten vara med när det gäller kön. utländsk bakgrund. funktionshinder samt åldersfördelning" Detta har vi beaktat när vi rekryterar ny personal till avdelningen. Konsulenten för tillgänglighet och webb är man. liksom en extra anställd för digitalisering av Dalabibliografin. Övriga anställda är kvinnor. Vid våra arrangemang vinnlägger vi oss om att anlita föreläsare som speglar olika aspekter i detta avseende. Landstinget Dalarnas kulturförvaltning var behjälplig i arbetet med en jämställdhetsplan för de regionala kulturinstitutionerna. o 7 Medelvärdet mr Olll Mentalvilrdslllusect lyckats med att nå sin målsättning Olll att öka kännedomen om 1900-talets psykiatriska mål var något högre. 4,55. Av de besökande som uppgav hemort kom många från Dalarna men de flesta län i Sverige representerade. Verksamhetsperspektivet; Investeringar gjordes under året och kontakter togs för att påbörja registreringsarbetet av i första hand museets konst och fotografier. Regional utveckling; Mentalvårdsmuseet samarbetar med Säters kommun bia i den årliga historiska vcckan. I Falun finns Gruvhospitalet med i den grupp som arbetar med världsarvsfrågor mot kommunens skolor. I Ludvika medverkade Mentalvårdsmuseet i ett heldagsarrangemang med Högbergskolans gyrnnasieklasser. Filmen Den nya människan visadcs, efteråt diskuterades filmen och en föreläsning i psykiatrihistoria hölls. Usa de Souza Verksamhelschef Ulnsbibliolek Dalarna Mentalvårdsmuseet inklusive Gruvhospitalet Verksamhet Mentalvårdsmuseets uppgift är att förmedla kunskap om psykiatrihistoria. Med exemplet Säters sjukhus berättas även en nationell kulturhistoria. Gruvhospitalet vid Falu gruva är en utställningsverksamhet som beskriver delar av länets tidigaste sjukvårdshistoria. Utställningen är en del av världsarvet Falu Gruva. Mål uppfyllelse Medborgarperspektiv Under sommaren besöks Memalvårdsmuseet och Gruvhospitalet aven intresserad allmänhet och bidrar därmed till att förstärka den lokala kulturturismen. Mentalvårdsmuseet fungerar ofta "lots" för släktforskare och andra forskare. Genom släktforskning får många människor vetskap om anhöriga som ibland "glömts" bort på institution. Museet hjälper till och hänvisar till relevanta arkiv. Ärligen får psykiatriska kliniken och Mentalvårdsmuseet förfrågningar om journalläsning. Efter det formella godkännandet har museet hjälpt många anhöriga, ofta andra och tredje generationen. att "tolka" journalen och få förståelse för det psykiatrihistoriska sammanhanget. Aera SVT-kontakter har ägt rum under året. Inför film- och dokumentärproduktioner söks fakta. föremål och fotografier. Vi ger tips och förmedlar ofta vidare. Under hösten har Mentalvårdsmusect haft ett amal kontakter och träffar med ett producentbolag som gör utbildningsfilmer. Tre filmer om psykiatrihistorien under 1900-talet är under produktion. Inspelning har ägt rum på plats. En musikvideo är under produktion på plats. Säters kommun är inblandad. Fastighetsägaren upplåter hus och Mcntalvårdsmuseet bistår med rekvisita. En tidningsartikel i DN i juni om Mentalvårdsmuseet hade genomslag i besöksantalet. Under sommaren har Mentalvårdsmuseet lämnat ut en enkät till de besökande. Totalt inkom 198 svar och de gav höga betyg till museet. På frågan om vilket sammanfattande betyg man vill ge Mentalvårdsmuseet var medelvärdet Viktiga händelser under året En mycket bister kull start på det nya året återspeglade sig i färre besökare på museet de första veckorna. Även innetemperaturcn var besvärande låg. Arbetet med att få igång ett fungerande registreringsarbcte påbörjades. Tillsammans med IT-enheten har datorer köpts in och registreringsprogrammet Sofie anpassats. Konsten har haft en mycket undermålig förvaring på museet och förflyttades i mars till en närliggande byggnad. Arbetet med att iordningställa ell konstarkiv med bra förvaring pågår under våren med hjälp av extraresurs från KulturAF. Flera kontakter med Forum för Levande Historia har ägt rum under året i samband med mrberedelse av deras ul'itällning om rasbiologi och skelettsamiare. Mvm har bidragit med foton och annat material. Tillsammans med Riksutställningar kommer utställningen (O)mänskligt att visas i landet under kommande år. Ett forfattarbesök på Mvm av Arne Sundelin Fallet TllUmemall. var ett samarr med Säters kommun och resulterade i så stor publikanstormning att alla inte kunde beredas plats inne i museet. För att öka förståelsen mr barns rätt till tillgång till kultur genomförde Länsbiblioteket en inspirationsdag om barnkonventionen för politiker och personal som arbetar för barn i länet. på den utbuds- och inspirationsdag som UngKultur Dalarna anordnade i april medverkade Mentalvårdsmuseet med ett föredrag om Anstaltsbarn och Borlänge kommun presenterade hur de arbetar med barnbokslut. Att uppmärksamma barnen inom anstaltsvården är ett sätt för Mvm all arbeta med barnkonventionens frågor. I samband med teaterföreställningen Dell goda mäll"iskall deltog Mvm i ett samarrangemang med bia Säters kommun och Svenska Kyrkan i Säter. Det var en öppen paneldebatt under temat Den goda människan. I samband med filmvisning i påskveckan. bidrog Marie Lennestig med en kommentar om filmen Eli grå filt med broderade bloltwwr. Det var ett samarrangemang med Svenska Kyrkan i Falun. Förberedelserna med av att bygga upp utställningen Gruvhospitalet på ny plats inne på Gruvmuseet, pågick de första månaderna av året. Återinvigning ägde rum 5 maj. Vernissaget bevakades av SVT Dalarna. SR, lokalpress och Inblick. Utställningen Gruvhospitalet kan besökas när Gruvmuseet har öppet. Sedan Gruvhospitalet återuppfördes inne på Gruvmuscet i maj 2010 görs guidade visningar av utställningcn efter överenskommelse om tid. Under Historiska veckan i Slitcr gjordes ell samarrangemang med Säters kommun och Siiters Hembygdsförening. En

14 historisk vandring på sjllkhllsområdet gjordes och öppet hus O 1 8 på museet ägde rum. I samband med Psykeveckan deltog Mentalvårdsmuseet vid två arrangemang anordnad av Museum Anna Nordlander (MAN) i Skellefteå. Utgångspunkten var SVT-dokumentärcn om konstnärinnan Ester Henning. En diskussion med inbjudna och publik. om konstens villkor, sjukdom och museers ansvar ägde rum. J Ludvika gjordes ett samarrangemang mellan VBU och Mentalvårdsmuseet. 180 gymnasieelever tittade på film och fick en psykiatrihislorisk föreläsning. Framtiden En eventuell framtida regionsammanslagning bör inte negativt påverka Mentalvårdsmuseets verksamhet. Grupper från Mellansverige hittar redan nu hit. Samarbete och kontakt är etablerat med Medicin - och psykiatrihistoriska museet i Uppsala och Sveriges Fängelsemuseum i Gävle är det hundra år sedan Säters sjukhus öppnades. Förberedelser pågår inför jubileumsåret. Flera möten med psykiatrins verksamheter och Mvm har ägt rum. Även Säters kommun ingår i planeringsgruppen. Mentalvårdsmuseet har bia. gjort en preliminär bokning av utställningen (O)mänskligt från Riksutställningar.TilIsammans med RSMH Dalarna (Riksföreningen Social och Mental Hälsa) har MentaJvårdsmuseet gjort en ansökan till Allmänna Arvsfonden. Medel söks till ett trädgårdsprojekt som förhoppningsvis kan ta form under jubileumsåret. Fyra Konsthögskoleelever från Umeå planerar att under våren 2011 göra ett konstprojekt i ett av husen intill Mentalvårdsmuseet. Första kontakter togs under hösten. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 0,1 0,2 0,1 0,2 Kostnader -1,8-1,7 0,1-1,7 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -1,1-1,1 O -1,1-1,7-1,5 0,2-1,5 Landstingsbidrag 1,7 1,7 O 1,6 Över-I Underskott O 0,2 0,2 0,1 Årets investering O O O O För tredje året i rad visar Mentalvårdsmuseet ett överskott. Trots liten budget och begränsade personalresurser klarar museet av att genomföra sin verksamhet väl. Vattenläcka och ombyggnationer har gjort att en del särskilda satsningar på utställningar har skjutits till 20 II. Viss tjänstledighet för studier under året tillsammans ökade intäkter bidrar också till överskottet. Verksamhetsstatistik Nyckeltal Besökare Mentalvårdsmuseet Besökarnas omdömen Sommarbesök - sammanfattande betyg , Sommarbesök - ökad 4,55 kunskap Verksamhetsstatistik Jämfört med föregående år ändras redovisningen av besöksantalet för Mentalvårdsmuseet och Gruvhospitalet då förutsättningarna förändrats. Besökssiffrorna redovisas därför separat. Mental vårdsmuseet hade under året 3600 besökare där alla besökare guidas personligen. Antalet visningar uppgick till 233. Gruvhospitalet kan besökas av allmänheten när Gruvmuseet har öppet. Sedan utställningen återuppfördes inne på Gruvmuseet i maj 2010 görs guidade visningar av utställningen efter överenskommelse om tid. Besöksantalet på Gruvhospitalet från öppning i maj och året ut blev Antalet är de betalande besökare som gått ner i gruvan och också besökt Gruvmuseet. Merparten av dessa har också besökt Gruvhospitalet. Utöver dessa besökare, har också varit arrangemang med fri entre, till exempel Julmarknaden då Gruvmuseet hade öppet och utställningen Gruvhospitalet kunde beses. Mentalvårdsmuseet arbetar aktivt med att utveckla kvalitativa uppföljningsmått och under sommaren gjordes enkätundersökning. Enkäten visade på nöjda besökare. på frågan om vilket sammanfattande betyg man vill ge Mentalvårdsmuseet var medelvärdet av 5 möjliga. Medelvärdet för om Mentalvårdsmuseet lyckats med att nå sin målsättning om alt öka kännedomen om 190Q-talets psykiatriska mål var något högre, 4,55. Så här arbetar museet med Arbetsmiljö I samband med en skyddsrond i början av året beslutades om en rad av åtgärder; Nya personlarmdosor ska inhandlas, en mindre och lättare variant som lättare kan fåstas på kläderna. Detta var fårdigt och installerat i oktober. En förbättring av konstsamlingens förvaring och behov av ytterligare ett arbetsrum gör det nödvändigt au hyra ett rum i huset intill museet. Ett magasinskontrakt upprättas mellan Landstingsfastigheter och Dagon. Konsten flyttas över och magasinet iordningsställs med förvaringsmöbler. Konstrummet inne på museet, som sedan tidigare var skadat efter en tidvatten läcka, renoverades och gjordes om till arbetsrum. Rummet utrustades med ny dator. och nya möbler. I november 2010 gjordes en justering och inomhustemperaturen nådde då upp till 20 grader. Mångfald/jämställdhet Många av museets besökare är unga vuxna under utbildning till arbeten inom vård- och omsorg. av dessa har ett antal invandrarbakgrund. Vanligt förekommande besökare på Mentalvårdsmuseet är en lågutbildad och museiovan person. Grupper från utbildningar och behandlingshem. bestående av elever med olika funktionshinder Lex. neuropsykiatriska.

15 besöker museet. flera elever under utbildning till dövtolkar har under året besökt museet och också tagit hand om och tolkat åt egna grupper. För att öka framkomligheten på Mentalvårdsmuseet har en justering av trösklar gjorts på bottenvåningen. För utställningen Gruvhospitalets räkning har en rullstol inskaffas. som står på Gruvmuseets bottenplan. MarieLennestig Verksamhetschef MentalvArdsmuseet Kansli inkl nämnd och konsulentverksamhet samt konstnärlig utsmyckning Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 0,8 1,4 0,6 1,1 Kostnader -7,8-8,9 -l, l -7,5 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -5,2-5,7-0,5-5,1-7,0-7,5-0,5-6,4 Landstingsbidrag 7,0 7,0 O 5,9 Över-I Underskott Årets investering -1,5 O -0,5-0,5-0,5-1,0-0,81 0,1-0,4-0,49 Kansliet inkl nämnden, de fem länskonsulenterna samt konstarkivet visar vid årets slut ett underskott om 500 Tkr. I nedanstående tabell framkommer respektive områdes utfall. Verksamhetsområde (mkr) Konsulenter Konstnärlig utsmyckning Kansli Nämnd Resultat 0,113-0,410-0,181 0,015 De redovisade investeringarna avser konstnärlig utsmyckning. Inköp av konst sker via balansräkningen medan hängning, omramning m m sker via resultaträkningen. Den konstnärliga utsmyckningen totalt ryms inom det avsatta investeringsutrymmet. Tabellen nedan beskriver fördelningen av kostnader för Konstnärlig utsmyckning. Investeringar (mkr) Budget Resultat Inköp konst Inramning, drift Arvodister, drift Summa -1, ,154-1,395 Nedan följer respektive enhets verksamhetsberättelse. Dans i Dalarna Verksamhet Dans i Dalarna främjar den konstnärliga dansens utveckling i länet. De två dans konsulenterna ska skapa dansprojekt i länet och stödja arrangörsnätverk. En av danskonsulenterna var också under 20 I O verksamhets- och konstnärlig ledare för Stora Daldansen. Måluppfyllelse Dans i Dalarna har arbetat för mål uppfyllelse enligt verksamhetsplan 20 l O. Medborgarperspektivet En viktig del i Dans i Dalarnas verksamhet är kontakten med kommunerna i länet för att på så vis kunna verka för att barn och ungdomar ska få ta del av och medverka idansaktiviteter och att de ska få möjlighet att se dansföreställningar i skolan. Möten och information till kulturgrupper, kultursamordnare och kultursekreterare är en betydelsefull arbetsuppgift. Kontakten med kommunerna har ökat väsentligt genom regeringens satsning på Skapande skola och får att kunna svara för hela Dans i Dalarnas verksamhet har behovet funnits av två danskonsulenter. God kontakt med Statens Kulturråd finns, då det är viktigt att få signaler om vilka behov av stöd som kommunerna behöver. Kulturrådet, liksom vår landstingsfinansierade kulturverksamhet, verkar för att alla kommuner ska få ta del av stödet. Bra nätverk och samarbeten krävs för att på ett effektivt sätt nå ut till skolorna och till arrangörerna i länet. Dans i Dalarna ingår i Ung Kultur Dalarna. vilket är nätverket får länets landstings finansierade kulturverksamheter för barn och ungdom. Viktigt för verksamheternas uppdrag är att de utgår från FN:s barnkonvention. Under året har gemensam fortbildning genomförts. Som ett led i FN:s barnkonvention har Ung Kultur tagit fram vykort som skildrar ett antal artiklar som rör barnets rätt till kultur, däribland artikel 4 som påtalar hur konventionsstaterna ska sträva efter att förverkliga barnets kulturella rättigheter. Fortsättningsvis för 20 I O har nätverket arrangerat två utbudsdagar, där målgruppen är lärare, kulturgrupper, studieförbund. kultursekreterare, kulturchefer och andra som är intresserade av barn- och ungdomskultur. Vardera dagen besöktes av 100 deltagare från hela länet. där det fanns representanter från dalarnas samtliga 15 kommuner! Dans i Dalarna visade dansföreställningen "Walter" respektive dansföreställningen "Polskans historia i Sverige", vilket är en dansföreställning i scenisk folkdans inom projektet Residans. Slutligen för Ung Kultur Dalarna, har nätverket anordnat en länsöverskridande träff med barnkulturkonsulenter i Dalarna, Uppland och Gävleborg. Delta för diskussioner och utbyte av erfarenheter kring exempelvis skapande skola.

16 Gliilande dansföreställningar i skola har Dans i Dalarna i samarbete med Scenkonst Dalarna, förmedlat dansföreslällningar där 2500 barn och ungdomar i Borlänge, Falun, Mora, Vansbro, Hedemora. Leksand, Älvdalen och Gagnef har fått möjlighet att uppleva en liveföreslällning i dans eller deltagit i en workshop. Följande är särskilda satsningar som gjorts i några kommuner under året. För barn och ungdomar i Idre har Dans i Dalarna gått in med subventioner för au stöua minoritetsarbetet gällande samerna och sålunda har en dansföreställning rörande samerna visats. Under året har Dans i Dalarna även subventionerat folkdansoch musikföreställningen "Walter" med gruppen Fomp, som har visats i Gagnef, Falun. Mora och Älvdalen. Två av gruppmedlemmarna i Fomp bor i Dalarna och därutöver är föreställningen ur ett genusperspektiv viktig, då gruppmedlemmarna är killar. Vidare för kommunerna har Vansbro gymnasium under året tagit del av projektet "Folklig dans i koreografiskt arbete", samt så har Martin Koch Gymnasiet i Hedemora fått stöd för att anordna en manifestation för den Internationella Dansens Dag den 29 april. I juni deltog Dans i Dalarna även i kultur- och demokratidagen "Den goda människan" i Borlänge. Dagen anordnades av Kulturcentrum Asken och alla Borlänges elever i åk 8 fick ta del av dagen. Verksamhetsperspektivet Dans i Dalarna har verksamhetsansvar för evenemanget Stora Daldansen som alltså är en del av danskonsulenternas arbete. Den tjugotredje upplagan av Stora Daldansen genomfördes den maj 20 I O och detta för första gången i Falun efter tjugotvå år i Mora. Falu Kommun har visat stort intresse och välkomnat Stora Daldansen till Falun. Bytet av värdkommun för evenemanget är ett led i utvecklingsarbetet för att kunna behålla arrangemanget i Dalarnas län och för att ytterligare utveckla evenemanget som en regional resurs. Eftersom evenemanget är stort och kräver stor verksamhetsplanering har flytten sysselsatt de båda danskonsulenterna i början av året. 020 alltså besöksnäringen, där det har kommit besökande och deltagare utifrån länet. För länets danspedagoger och dansverksamma har Dans i Dalarna medverkat vid en studiedag för de kommunala kultur-, dans- och musikskolorna. Vidare har Dans i Dalarna informerat om sin verksamhet vid möte med Dalarnas danspedagogförening. Viktigt för året gällande det estetiska programmet har varit arbetet med den nya gymnasieskolan Gy II. Inför Gy 1 I, med nya examensmål och nya strukturer och ämnen, har Dans i Dalarna fört dialoger med länets fem estetiska program med inriktning dans. Till sist angående Dans i Dalarnas verksarnhetsperspektiv har danskonsulenterna deltagit i ett flertal möten om och för dans. Medverkan har skett i nätverk för dans som t.ex. i arrangörsnätverket Dansspridning i Mellansverige, Institutet för dans i skola, Kungliga Operan och SRD (Sveriges regionala danskonsulenter). Danskonsulenterna har medverkat i en forskningskonferens på Danshögskolan och även berättat om sin verksamhet genom föredrag. En av danskonsulenterna har varit involverad i Landstinget Dalarnas arbete med att följa den nya lag som gäller nationella minoriteter och minoritetsspråk som införts Älvdalens kommun har blivit förvaltningskommun för samiskan och Landstinget Dalarna blivit förvaltningslandsting för densamma och detta har med fort vissa åtaganden. Medarbetarperspektivet En av danskonsulenterna har arbetat 50 % för Dans i Dalarna och 50 % för Scenkonst Dalarna. Dans i Dalarnas omfattande arbete har dock visat att det finns ett behov av att dans- och scenkonstkonsulenten bör utöka dansens del av sin tjänst. Vnder året har konsulenterna deltagit i EV utbildning inom Landstinget, utbildning i Cognos samt i redigeringssystemet Epi Server. Stora Daldansen är ett viktigt led i att länets invånare ska erbjudas ett professionellt dansutbud och få ökad kunskap om dansen som konstform, samt viktig för att främja mångfald och internationellt samspel för regionen. I samarbete med Falu Teaterförening visades dansföreställningen "African Cinderella", som var en färgstark föreställning med västafrikanska trummor, sång och dans, där samtliga medverkande kom från Ghana. Veckan innehöll också "Öppen scen för mångfald" på stadsbiblioteket i Falun, där allmänheten hade möjlighet att framföra danskoreografier. Även tillgängligt för allmänheten var workshop s i salsa och halling som erbjöds på Arenan och på Musikkonservatoriets Dansarutbildning, samt att dans visades på Stora torget. Stora Daldansen ska också stimulera länets danselever och under veckan arrangerades en gemensam och gränsöverskridande föreställning med alla dansskolor i Falun. De medverkande i föreställningen kom alltså från de privata dansskolorna, från grundskola, gymnasium och eftergymnasial dansutbildning i Falun. Slutligen för veckan återfanns den internationella balettävlingen för unga dansare från de nordiska och de baltiska länderna i samarbete med balettävlingen i Grasse, Frankrike. Vr ett regionalt perspektiv är det viktigt att klassisk balett ska kunna upplevas även utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Denna tävling är därtill en nationell angelägenhet och även internationellt viktig. Detta påverkar Förnyelseperspektivet Dans i Dalarna har under året förberett en konferens inom EV-projektet "Dansregion". Dans i Dalarna har varit en samarbetspartner i detta interregionala projekt, där Region Värmland och Teater Innlandet, Norge varit projektägare. Dagen ägde rum den 14 september och arrangerades av Dans i Dalarna tillsammans med Kultur Vansbro och Vansbro utbildningscentrum. Till dagen kom totalt 140 lärare och elever från de estetiska programmen dans i Vansbro, Falun, Mora. Hedemora och Karlstad. Deltagarna fick ta del av erfarenheter från projektet, samt gavs tillfälle till att mötas för att se om det kunde inledas något samarbete mellan skolorna i Värmland och Dalarna som en följd av "Dansregion". Dagen avslutades med att se musikalen "The Knots" av Teater Innlandet. Landstinget Dalarna har tillsammans med Uppsala Län och Gävleborgs Län inlett samarbetet Residans, vilket är ett treårigt utvecklingsprojekt i scenisk folkdans. I Dalarnas län är Dans i Dalarna, Folkmusikens Hus, Scenkonst Dalarna, Musik i Dalarna samt Dansarutbildningen vid Musikkonservatoriet involverade. Vnder hösten har föreställningen "Polskans historia i Sverige" nått repetitionsstadium och har haft en repetitionsvecka på Dansarutbildningen vid Musikkonservatoriet i Falun, samt har deltagit på Vng Kultur Dalarnas utbudsdag. Projeklägare

17 fiir 20 I O har varit Gävleborgs län, för all sedan under 20 II inneha!> av Uppland och slutligen tas över av Dalarnas län Projektet har innehaft stöd av Kulturrl'lClet under 20 I O. Under sommaren 2010 har ungdomsprojektet "The Green House Dance Company" för unga dansare iigt rum. Delta har varit ell samarbete mellan Dans i Dalarna, Focus Dance i Uppsala och Kungliga Svenska Balcttskol1m i Stockholm, samt med stöd av Framtidens Kultur. Stora Daldansens final fungerade som en bas för rekryteringen. Under hösten har inletts diskussioner om hur samarbetet kan gå vidare och för Dalarnas Hin hur en koppling till Dalarna skall säkerställas. Finansiella perspektivet Dans i Dalarna arbetar hela tiden med au hitta externa finansieringsmedel. I oktober har den omfattande EU ansökan idance lämnats in till Programmet Kultur inom programområdet flerårigt samarbetsprojekt. De sex partners som har varit med i ansökan tidigare år har varit aktuella även i denna ansökan och kommer från Italien, Frankrike. Litauen. Sverige. Spanien och Finland. Vid årets slut har det ännu inte kommit besked ifall vårt förslag har antagits. Förslaget som har utformats har målet att främja transnationell rörlighet för människor som arbetar inom danssektorn, har målet att stödja transnationell rörlighet för konstnärliga och kulturella dansverk samt främjar en interkulturell dialog. Ann Jeanett SIAI Danskonsulenl Dans I Dalarna Länskonst Dalarna Verksamhet Konstkonsulenten arbetar med att främja hela länets konstliv och bevakar arenor för samtidskonsten i samarbete med kommuner och organisationer. Konsulenten ska verka för aktiviteter i otraditionella miljöer samt samverka med länets konstnärer. Viktiga händelser under året Orsa Grafikstation har flyttat från Stationshuset till Postens lokaler. Verkstaden har fått stöd från Leader och kommunen. Utvecklar nu screenverksamheten och kurser i polymer och screentryck. Medverkat i arbetet med sommarens jubileumsutställning på Zornmuseet i Mora "Zorn 150 år". Delförfattare i boken "Zorns mästerverk". Utställning i Folkmusikens Hus sommaren 2010 med konstnären och spelmannen Björn Ståbi. Mörksuggefonden har visat utställningar från samlingarna både i Rällvik och i Smedjebacken. Sommaren 20 I O. "Sjätte sinnet" ett samarbete med Västerås stift och fem församlingar. Svante Rydberg Boda k.a Inga Lena KleneJI Floda k.a Nina Bondeson Gngnef k.a Lenny ClarhäJl Leksands k.a Jörg Jeschke Rlittvik. o 211edverkar i "Se människan" ell samprojckt med bl.a. Leksand!> kommun. Konstfrämjandet och handikapporganisationer. Vandringsled med konstnärliga gestaltningar. Arbetet går nu vidare i projektform där konstnlircr arbetar som bildtolkare åt funktionshindrade kreatiirer. Samarbetat med Konstfrämjandet och Margot och Thomas Holst kring sommarprogram i Dala Jlirna/Vansbro. Projektet som heter "Konst och hälsa" blev mycket lyckat och en fortshttning 20 II lir planerad. Medverkat i Smedjebacken kring barnverksamhet och utställningar på Gamla Meken. Barnworkshop har genomförts på Helsinggårdsskolan i Falun hein våren som förberedelse till Skapandeskolaprojekt. Flytt av Lundins koppartryckeri till konstgrafiska verkstaden. En riktig raritet hamnar i Falun. "Via sacra" ett samarbete med Leksands församlingskulpturer kring Leksands kyrka av samtidskonslnärer. Juryarbete och mentorskap. Arbetsgruppen arbetar nu vidare med Ebba Matz förslag. Hösten 2010: Mentor för utställningen "Artists books" på Leksands kulturhus med nationella och internationella konstnärer. Utställningen ingår i serien Vägskäl-Cross-roads. Barnworkshop på Helsinggårdsskolan i Falun fram till sommarlovet som förberedelse till Skapande skolaprojekt. Avesta Art och Avesta Art academy. Workshops seminarier och en kurs i eldskulptur byggande. Final för årets Avesta Art i september Konstfilmverksamheten fortsätter och har nu utökats till Ludvika. Lars Wikström ansvarar för den verksamheten i egenskap av Artolog. Planerar inför Konstveckan och konstnatten i Falun Samarbete med Musik i Dalarna och Vinterfestspelen. Installation av eld och fyverkeriskulptur. Arbetar nu med förberedelserna - samlar medverkande konstnärer. Arbetet med kollektivverkstaden i ÄlvdalenlMångsbodarna fortsätter. Lägger upp struktur och planer intor en kommande utbildning- Barnutställning från Ryssland kring Barnkonventionen turnerar i länet. Skall vidare till b!.a Älvdalen, Vansbro och Hedernora. Framtagning av illustrerade kort av Lisskulla Berg med texter från barnkonventionen i samarbete med UngKultur Dalarna. tänkta au spridas av samtliga kulturverksamheter. Berlittar- och bild verkstad i samarbete med Länsbibliotek Dalarna. Skapande-skola projekt har initierats i ett flertal kommuner i Dalarna. Samarbete med Kullurfåreningen Magasinet i Falun (seminarier och utställningar) I Rlittviks Kulturhus planeras utstlillningen "Moment" i ett samarbete med Eskilstuna museum. En tryckpress och utrustning för barn och ungdomsverksamhet har placerats på Gamla Meken i Smedjebacken. Ett ekonomiskt stöd har getts för utveckling och byggnation i utställningsrummet.

18 Ett aktivt samarbete har inletts med Carl Larssongården. Inför sommarens utställning "Dalarna i svart och viu" sommaren 20 II, har Länskonst Dalarna bidragit med både kunskap och ekonomiskt stöd. Länskonst Dalarna har bidragit med ekonomiskt stöd och kunskap till Konstnatten och Konstveckan i Falun. Inköpsstöd har getts till Peler Johanssons bok kring betongprojektel UNDER i Falu Gruva. Ett samarbete har inletts med KRO (Konstnärernas Centralorganisation) i Dalarna, för att utöka kurs och informationsverksamheten i länet. Detta görs tillsammans med AF- Kultur i Falun. Jord; Arkö Lllnskonst Dalarna o 4mimpa och söka estetiska lärprocesser är viktigt inte minst med tanke på de medel staten avsätter till Skapande Skola. Samarbeten ScD:s styrelses verksamhet är till största delen inriktad på att stölla länets arrangörersföreningar i länet, samarbeta med myndigheter, institutioner och organisationer föl' att gynna scenkonstgivningen samt att representera länet i folkrörelsen Riksteatern Samarbeten i Barn och Ungdomsrelaterade frågor ScD:s konsulenter deltar i nätverket UngKulturDalama tillsammans med Dalarnas Hemslöjdsförbund, Dalarnas Museum, Dalateatern, Dans i Dalarna, Film i Dalarna, Folkmusikens hus, Framtidsmuseet, Länsbiblioteket, Länskonst Dalarna, Mentalvårdsmuscet och Musik i Dalarna. Scenkonst Dalarna Verksamhet Scenkonst Dalarna (SeD) är en ideell förening och en fristående del av folkrörelsen Riksteatern. Föreningen har till uppgift att utveckla arrangörsorganisationen samt att främja och utveckla scenkonstgivning och kunskapen om scenkonst i länet. Särskilt inriktas arbetet på att nå ut på små orter och till skolor med ett brett och högkvalitativt scenkonstutbud samt att tillhandahålla utbildning, arrangörskunskap och kunskap om scenkonst och dess användningsområden. Antal konsulenttjänster på årsbasis: 1,75 Måluppfyllelse Under 2010 har föreningen sökt hitta nya arbetsformer, som tydligare skiljer föreningens/styrelsens verksamhet från konsulenternas funktioner inom föreningen respektive inom landstinget. En ny mer representativ styrelse för föreningens nya funktioner tillsattes under året. Styrelsen ska i framtiden ägna sig mer åt arrangörsfrämjande arbetsuppgifter och kontakten med Riksteatern nationellt. Konsulenternas roll för föreningen är att vara sakkunniga och ha en administrativ funktion. Övriga arbetsuppgifter för konsulenterna finns under Landstinget Dalarna kulturförvaltnings hägn. Verksamheten som helhet redovisas i Nyckeltal och arrangemang/kommun i denna redovisning. Undcr 2010 har konsulentverksamheten kommit ett steg närmare ett samarbete med Högskolan Dalarna kring att mer inkorporera estetiska lärproeesser i högskolans lärarundervisning. En kartläggning som kan ses som ett arbetsmaterial har tagits fram. Kartläggningen/rapporten innehåller ett antal förslag för hur Scenkonst Dalarna kan utveckla arbetet med barnkultur. Utifrån detta planerar konsulenterna att på sikt kunna samarbeta med och inspirera höskolan till att skapa en högskolebaserad distansutbildning för lärare som redan finns i skol verksamhet men som vill få stöd i sitt arbete med att utveckla estetiska lärprocesser i sin dagliga verksamhet liksom alt få in mer om estetiska arbetsprocesser i existerande lärarutbildning. Motsvarande fortbildning behövs också bland de konstnärer/institutioner som skulle kunna vara lärarna till stöd i dessa processer. ScD:s konsulenter hoppas på alt i det fortsatta arbetet hitta samarbete med t ex Film i Dalarna som redan kommit mycket längre i sitt samarbete med Högskolan. Att lära sig ScD:s konsulenter deltar i nätverket "Dans i Mellansverige" som omfattar 8 län. Genom detta samverkansorgan kan ScD i sin Scenkonstkatalog Barn och Ungdom erbjuda arrangörer i Dalarna produktioner till subventionerade priser. Subventionsmedlen kommer från Statens Kulturråd. ScD: konsulenter framställer och distribuerar en Scenkonstkatalog för Barn och Unga. I katalogen ingår produktioner från Riksteatern, Dans i Mellansverige, Residans, Musik i Dalarna (ibland) och fria professionella dans- och scenkonstgrupper. Scenkonst Dalarna samarbetade med Folkteatern i Gävleborgs län runt föreställningen Karagös för lågstadiebarn. Samarbetet ledde till 12 mycket starkt subventionerade föreställningar i Dalarna. Ett samarbete kring Riksteaterprojektet "länk 2012" som vänder sig till amatörteateraktiva och estetiska gymnasielinjer har också inletts mellan ScD och Dalateatern. Övriga samarbeten ScD:s konsulenter har under året samarbete med Riksteatern nationellt när det gäller diverse främjandefrågor som distribution av föreställningar för alla åldrar. Särskilt betonat är samarbetet med Tyst Teater då De Dövas Folkhögskola ligger i Leksand och Cullbergbaletten som är en del av Riksteatern Samarbetet med Riksteatern Region Mellansverige resulterar framför allt i en årligen återkommande utbudsdag i Västerås som visar delar ur ca 60 produktioner för ca 300 deltagande arrangörer från Mellansverige. Utifrån utbudsdagen görs en utbudskatalog men föreställningar som kan spelas i länet, företrädesvis i små lokaler, på mindre orter. ScD samarbetar med Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksteatern i Gävleborg och Uppsala kring ett Bygdegårdsprojekt som syftar till att fler bygdegårdar ska bli scenkonstarrangörer. Projektet har egentligen avslutats under 20 I O men n turne kommer att genomföras under 20 II SeD samarbetar med Dalateatern kring Länsfoldern som utkom 2 gångcr i en upplaga om ca ex. vardera gång samt kring olika mindre projekt.

19 o 3 Under 2010 var ScD en av de parter som drev "Res idans" gen arrangerar 2 RiksteaterfOreningens antal 8 som är ett projekt för att skapa konstnärliga föreställningar av B&U förest. arrangemang publik 2263 baserade på folkdans. Projektet är ett samarbete mellan med 770 besökare Gävleborgs Uppsala och Dalarnas län. Förmedlade till antal 8 andra arrangörer publik 659 ScD samarbetetade med Dans i Dalarna för att få fram Gagnef Förmedlade antal 13 föreställningar som skunde synliggöra Stora Daldansen för Ingen Riksteatcr- B&U-arrangemang publik 874 en bred allmänhet. förening i Riksteaterföreningens antal O kommunen arrangemang publik O Detta är exempel på ScD:s samarbeten. Under ett år kan man räkna med att ScD samarbetar med ca 85 olika institutioner. Förmedlade till antal O organisationer och arrangörer per år. Till detta kommer andra arrangörer publik O naturligtvis ca 30 olika scenkonstproducenter. Hedemora Förmedlade antal 11 Verksam hetsstatisti k Nyckeltal Scenkonst DaJarna Riksteater- B&U-arrangemang publik 693 förening finns Riksteaterföreningens antal O bara på papperet. arrangemang publik O Förmedlade till antal O andra arrangörer publik O Barn- och ungdomsarr. * Leksand Förmedlade antal 12 De 3 formediade B&U-arrangemang publik antal besökare arrangemangen Riksteaterföreningens antal 8 - antal scenkonstprogram 248 kommer från Tyst arrangemang Teater och arranpublik geras av olika Förmedlade till antal -antal produktioner dövforeningar. andra arrangörer publik 143 Arrangörsr6reningarllikn. * Ludvika Förmedlade antal 16 - antal besökare B&U-arrangemang publik l 109 Riksteaterföreningens antal 11 - antal scenkonstprogram arrangemang publik l 713 -antal produktioner antal B&U-arrangörer Förmedlade till antal 1 andra arrangörer publik 150 Malung-Sälen Förmedlade antal 7 - antal riksteateranslutna arr Ingen Riksteater- B&U-arrangemang publik 258 f6rening i RiksteaterfOreningens antal - antal andra 21 O kommunen samarbetsarrangörer arrangemang publik O (IJrdelning per kommun se separat tabell Förmedlade till antal andra arrangörer publik 350 Nedanstående tabell visar fördelningen av produktioner och Mora Förmedlade antal 50 publik per kommun. Riksteaterförenin B&U-arrangemang publik 3160 Kommun och g finnsbara på 2010 Riksteaterföreningens antal O noteringar papperet arrangemang publik O Avesta Förmedlade antal 13 Förmedlade till antal O Riksteaterf6renin B&U-arrangemang publik l 117 andra arrangörer publik O gen. är arrangör Riksteaterföreningens antal 31 Orsa Förmedlade antal eller medarrangör 6 arrangemang till samtliga publik 3177 Ingen Riksteater- B&U-arrangemang publik 319 arrangemang Förmedlade till antal O förening i Riksteaterföreningens antal O andra arrangörer kommunen publik O arrangemang publik O Borlänge Förmedlade antal 54 Förmedlade till antal 1 De 3 förmedlade B&U-arrangemang publik 3106 andra arrangörer publik 52 produktionerna Riksteaterföreningens antal 6 Rättvik Förmeddlade antal IS rör Peace and arrangemang Love publik 1298 Ingen Riksteater- B&U-arrangemang publik 898 Förmedlade till antal 3 förening i Riksteaterföreningens antal O andra arrangörer kommunen publik 8450 arrangemang publik O Falun Förmedlade antal 12 Förmedlade till antal I Riksteaterförenin B&U-arrangemang publik 3370 andra arrangörer publik 36

20 Smedjebacken Förmedlade antal P24 Ingen Riksteater- B&U-arrangemang publik 440 Teknik förening i Riksteaterföreningens antal O Grafik i olika tekniker kommunen arrangemang publik O Skulptur i olika tekniker 40 JO Förmedlade till andra arrangörer antal publik O O Akvarell Olja JO 30 Säter Förmeddlade antal 7 Glas 5 3 Säters kommun B&U-arrangemang publik 367 Emalj 4 16 har under året Riksteaterföreningens antal O Textil anslutit sig till arrangemang publik O Riksteatern Plexiglas 1 O Förmedlade till antal O Foto 1 O andra arrangörer publik O Akryl 3 Il Vansbro Förmedlade antal 9 Teckning 3 2 B&U-arrangemang publik 592 Lergods O 1 Riksteaterföreningens antal 5 Blandteknik 16 O arrangemang publik 625 Förmedlade till antal O IllIzellllV andra arrangörer publik O En stor del av Landstingets konstinnehav består av gr afiska Älvdalen Förmedlade antal 18 blad, merparten inköpt under talen. B&U-arrangemang publik 1384 Renoveringsbehovet är fortfarande stort. Konstarkive t har Riksteaterföreningens antål 9 även övertagit lasarettsbibliotekets artotekssamling. Dessa konstverk är i stort behov av renovering. Omramning ar och arrangemang publik 280 reparationer av konstverk är en investering på sikt, v arför Förmedlade till antal O resurser av konstanslaget avsätts till sådan vård. Ett mindre andra arrangörer publik O antal konstverk är idag ställda i förråd på grund av sk ador som bedöms vara omöjliga att reparera och p g a and ra kvalitetsbrister eller tidstypiskhet, där konsten bedö ms vara passe. Konstarkiv Verksamhet Landstingets konstarkiv arbetar med utsmyckningsfrågor i landstingets lokaler över hela länet. Konstarkivet har under 2010 arbetat efter de riktlinjer som fastställdes i dokumentet "Konstöversyn 2002", och som omarbet~des 2007 och nu heter "Landstinget och konsten 2007." Ar har Kulturnämnden haft huvudmannaskap för Konstarkivet. Bemanning En heltidsanställd finns i verksamheten. Konstarkivet är inrymt i lokaler i Falun, Vasagatan 8B. Externa konsulter (yrkesverksamma konstnärer) anlitas och medverkar vid upphängning av konstverk. Den större delen av konstanslaget har använts till inköp, övrigt till konsultarvoden och till inramningskostnader enligt upphandlingsavtal om inramning av konst. Upphandling av inramningstjänst skedde våren Nyinköp Under 2010 har ca 372 verk i olika tekniker inköpts. Samtliga inköp är registrerade och fotograferade. Inköpen omfattar alla kategorier av bild- och formkonst, även konsthantverk och textilier. Bildmaterial och redovisning över konstinköp presenteras vid kulturnämndens sammanträde i mars. Bildmaterial publiceras inte pga. upphovsrättsliga skui. De 372 inköpta konstverken fördelar sig på följande tekniker: Exempel på händelser under år et Konstarkivet har under arbetat med att hänga o m konstverk och flyttat konst vid ombyggnationer, renoveringar, omflyttning och rumsbyten i många av landstingets lokaler i hela länet. Som exempel kan n amnas: Falun Konstarkivet har organiserat nedtagningen av Jerk Werkmästers kakelkonst från "gamla kvinnokliniken ",som revs under Konsten har flyttats från "gamla kvinnokliniken" till förråd. Konst har hängts i modulerna där kvinnokliniken nu är inhysta. Konstarkivet har hängt färdigställt den nya mottagni ngen för ätstörning på Svärdsjögatan i Falun, utfört omhängn ingar och nyhängningar i lokaler för t ex hörselvården, hjärtm edicin och kuratorsenheten. Medverkat i nyrenovering av a vd. Öronoperation. Brittsarvets VC, BVCIMVC är omb yggd med ny konstutsmyckning. l Landstingshuset har m ånga omflyttningar skett som krävt kompletteringar. Lika så på Socialpsyk, på Parkgatan. Borlänge Borlänge VC: Färdigställt konsthängning på distriktsläkarmottagningen och medverkat i ett flert al uppdrag på Borlänge VC under året. Samtalsmottag ningen omhängning/komplettering.

Länsbibliotek Dalarna

Länsbibliotek Dalarna Kulturnämnden Länsbibliotek Dalarna www.lansbibliotekdalarna.se Verksamhet Helårsrapport 2010 Länsbibliotek Dalarna är en kunskapsinstitution, en resurs för biblioteksutveckling. Uppdraget är att vara

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 för Länsbibliotek Dalarna

Verksamhetsplan 2011 för Länsbibliotek Dalarna Verksamhetsplan 2011 för Länsbibliotek Dalarna Länsbibliotek Dalarna är en kunskapsinstitution, en resurs för biblioteksutveckling i Dalarna. Uppdraget är att vara stöd och samarbetspartner för folkbiblioteken,

Läs mer

Regional biblioteksplan

Regional biblioteksplan TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Regional biblioteksplan Kalmar län

Regional biblioteksplan Kalmar län Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Vår

Läs mer

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

INLEDNING Bakgrund och nuläge

INLEDNING Bakgrund och nuläge INLEDNING Vår verksamhet ska kännetecknas av en kvalitativ och bred verksamhet, väl spridd över hela länet. Landstingets stöd till kultur, folkbildning, föreningsliv och skolor främjar ett aktivt medborgarskap

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att:

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att: AVTAL 1. Parter Mellan Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, har denna dag träffats följande samarbetsavtal gällande regionalt växthus för ung film inom ramen för kulturnämndens

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Uppdrags- beskrivning

Uppdrags- beskrivning Uppdrags- beskrivning Kultur och utveckling 2018 2020 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Uppdragsbeskrivning 2018 2020 Kultur och utveckling Följande uppdragsbeskrivning har tagits fram för kultur och utvecklings regionala

Läs mer

Länsbibliotek Dalarna

Länsbibliotek Dalarna Kulturnämnden Länsbibliotek Dalarna Verksamhet Helårsrapport 2009 Länsbibliotek Dalarna är en kunskapsinstitution, en resurs för biblioteksutveckling. Uppdraget är att vara stöd och samarbetspartner för

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002

LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 LÄNSBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND VERKSAMHETSPLAN 2002 VISION Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland

Läs mer

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Datum Dnr Omdisponeringar inom ramen för budget 2014

Datum Dnr Omdisponeringar inom ramen för budget 2014 Kulturnämnden Vesna Weber Ekonomicontroller 040-675 37 33 Vesna.Weber@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-28 Dnr 1302588 1 (5) Kulturnämnden Omdisponeringar inom ramen för budget 2014 Ordförandens förslag

Läs mer

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Remiss avseende regional- och bildningsplan i Dalarna

Remiss avseende regional- och bildningsplan i Dalarna Borlänge kommun 2018-06-10 Samhällsbyggnadsektor Patric Hammar patric.hammar@borlange.se 0243/74605 1 (5) Kulturnämnd Nämnd Datum Remiss avseende regional- och bildningsplan i Dalarna 2019-2022 Förslag

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Verksamhetsplan 2010 för Länsbibliotek Dalarna

Verksamhetsplan 2010 för Länsbibliotek Dalarna Verksamhetsplan 2010 för Länsbibliotek Dalarna Länsbibliotek Dalarna är en kunskapsinstitution, en resurs för biblioteksutveckling. Uppdraget är att vara stöd och samarbetspartner för folkbiblioteken,

Läs mer

KULTURPLAN Åstorps kommun

KULTURPLAN Åstorps kommun KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA

Läs mer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Animation med äldre Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Stanislaw Przybylski, projektledare Projektägare: Folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län Paula Bergman, Eva Timén Innehållsförteckning

Läs mer

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19 PM Sida 1 (5) 2018-08-23 Skapande skola för läsåret 18/19 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.

Läs mer

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18 PM Sida 1 (5) 2017-11-16 Skapande skola för läsåret 17/18 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.

Läs mer

Verksamhet Länsbibliotekets verksamhet kan sammanfattas inom tre huvudområden: Kompletterande medieförsörjning Verksamhetsutveckling Information

Verksamhet Länsbibliotekets verksamhet kan sammanfattas inom tre huvudområden: Kompletterande medieförsörjning Verksamhetsutveckling Information Länsbibliotek Östergötland Verksamhetsplan 2003 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje

Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje Biblioteksstrategi Program Strategi Policy Riktlinje S i d a 2 Dokumentnamn: Biblioteksstrategi Berörd verksamhet: Kultur- och fritidsnämnden Fastställd av: Kultur- och fritidsnämnden 2018-12-05,, dnr

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

Kultursamverkansmodellen så funkar den! Kultursamverkansmodellen så funkar den! www.regionostergotland.se Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Från och med 2013 är samtliga län, utom Stockholm, med i modellen.

Läs mer

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast 2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,

Läs mer

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel En kampanj A new era? för digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel Affischen Överenskommelse mellan Regionbibliotek Kalmar, LänsbibliotekSydost

Läs mer

Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus

Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus Uppdraget Regeringen uppdrar åt Kungliga biblioteket (KB) att under 2018-2020 nationellt samordna och finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län

Regional biblioteksplan för Stockholms län KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Biblioteksverksamhet

Biblioteksverksamhet Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Folkdansringen saknar den sociala dansen i planen och den musik som hör till.

Folkdansringen saknar den sociala dansen i planen och den musik som hör till. Sammanställning av synpunkter från remisskonferenser på Fornby folkhögskola 21 maj och Mora folkhögskola 22 maj inför framtagandet av ny kultur- och bildningsplan 2019-2022 hade bjudit in intresserade

Läs mer

Yttrande avseende Departementsskrivelsen (Ds 2017:8) Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop

Yttrande avseende Departementsskrivelsen (Ds 2017:8) Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2017-06-07 Sida 1 (7) Dnr Dnr: LD 17/01174 Falun 2017-05-16 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm avseende Departementsskrivelsen (Ds 2017:8) Kultursamverkan för

Läs mer

Biblioteksplan för Söderhamns kommun

Biblioteksplan för Söderhamns kommun Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2019-2022 Kultur- och samhällsserviceförvaltningen 2(5) Söderhamns folkbibliotek består av huvudbiblioteket i Söderhamn samt biblioteksfilialerna i Bergvik, Ljusne

Läs mer

Version 3.0. KompoBib 2020 2012-10-08. Datum för fortbildningarna

Version 3.0. KompoBib 2020 2012-10-08. Datum för fortbildningarna HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDEFASEN Datum för fortbildningarna 1 TIDSPLANERING FÖR FORTBILDNINGARNA Datum Namn på fortbildning Plats Målgrupp Område Ansvarig 2011 09 09 Startseminarium Örebro Alla Kvalitet

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Dagordning , kl

Dagordning , kl Dagordning 160115, kl 09.00-12.00 09.00-10.00 Dagens ämne förankrat i dialog och kultur- och bildningsplanen Information kulturpris kulturstipendier projektstöd föreningsstöd Paus 15 min 10.00-11.00 Diskussion

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Regler för stöd från Kulturutveckling

Regler för stöd från Kulturutveckling Regler för stöd från Kulturutveckling Region Gävleborg vill ge nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Detta övergripande mål uttrycks i den regionala

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Vår verksamhets plan

Vår verksamhets plan Vår verksamhets plan upswedens verksamhet bygger på en grundsyn att musik kan användas som ett verktyg för att öka människors förståelse för sig själva, sin omvärld och ge en känsla av sammanhang samtidigt

Läs mer

Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande

Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång

Läs mer

Verksamhetsberattelse ~ 2015

Verksamhetsberattelse ~ 2015 Verksamhetsberattelse ~ 2015 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2016-02-11 Verksamhetsberättelse för Turismfunktionen vid VKL 2015 Syftet med verksamheten är att stödja utvecklingen av en hållbar

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Bilaga 1. Aktivitetplan år 2016. Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Aktivitet Budget/ år Period A. Administration av nätverk Administration, planering av aktiviteter, samordning

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 ORGANISATION FOLKBILDNINGENS BRANSCHORGANISATION HEMBYGDSRÖRELSEN. (Fastställd av styrelsen )

VERKSAMHETSPLAN 2013 ORGANISATION FOLKBILDNINGENS BRANSCHORGANISATION HEMBYGDSRÖRELSEN. (Fastställd av styrelsen ) VERKSAMHETSPLAN 2013 (Fastställd av styrelsen 2012-11-29) ORGANISATION Hallands bildningsförbund är folkbildningens samverkansorganisation i Hallands län. Verksamheten har till syfte att ge stärka folkbildningen

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Datum Dnr Läsfrämjande insatser och framåt. 1. Kulturnämnden lägger rapporten till handlingarna.

Datum Dnr Läsfrämjande insatser och framåt. 1. Kulturnämnden lägger rapporten till handlingarna. Kulturnämnden Annelien van Der Tang-Eliasson Utvecklare bibliotek 040-675 37 40 Annelien.VanDerTang-Eliasson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-06-05 Dnr 1701596 1 (5) Kulturnämnden Läsfrämjande insatser

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Närvarande: Petra Rantatalo, Region Västerbotten Åsa J-Persson, Åsele kommun Tage Markusson, Västerbottensteatern Brage Sundberg,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Version 3.0. KompoBib 2020 2012-05-22. Datum för fortbildningarna

Version 3.0. KompoBib 2020 2012-05-22. Datum för fortbildningarna HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDEFASEN för arna 1 TIDSPLANERING FÖR FORTBILDNINGARNA 2011 09 09 Startseminarium Örebro Alla 420 Kvalitet 2011 10 06 Filmworkshop Lokalt på de olika biblioteken i Sörmland Specialintresserade

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

Din filmregion. Foto: Film i Dalarna, Stefan Ek. Foto: Filmpool Nord.

Din filmregion. Foto: Film i Dalarna, Stefan Ek. Foto: Filmpool Nord. Film Kulturskolan 1 Din filmregion dig Sveriges 19 filmregioner har bildat föreningen Filmregionerna som arbetar för att stärka filmen och de filmkulturella frågorna över hela landet. Vi är en resurs för

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 RIKSTEATERN KRONOBERG (RK) Inledning Riksteaterns vision: Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse - för alla överallt. (kongressbeslut 2011) Övergripande uppdrag för

Läs mer

Upphandling av biblioteksdrift

Upphandling av biblioteksdrift 2016-05-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2016/41 Kulturnämnden Upphandling av biblioteksdrift Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att upphandla driften av kommunens samtliga bibliotek. Sammanfattning

Läs mer

Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003

Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbiblioteket har sina lokaler i Linköpings nya stadsbibliotek, Östgötagatan 5, Linköping. Uppdrag Länsbiblioteket är en regional kulturinstitution med

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,

Läs mer

Centerpartiets svar på remissversion av Landstinget Dalarnas kultur- och bildningsplan

Centerpartiets svar på remissversion av Landstinget Dalarnas kultur- och bildningsplan 2018 06 28 Centerpartiets svar på remissversion av Landstinget Dalarnas kultur- och bildningsplan 2019-2022 Övergripande synpunkter Kultur- och bildningsplanen beskriver, på ett ingående sätt, pågående

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

Prioriterade mål som skall ägnas särskild uppmärksamhet 2017

Prioriterade mål som skall ägnas särskild uppmärksamhet 2017 Verksamhetsplan 2017 Verksamhetsplanen innehåller de prioriterade mål som skall ägnas särskild uppmärksamhet år 2017 samt övergripande mål för verksamheten. Målsättningen är att kunna genomföra alla mål

Läs mer

Stockholms Filmfestivals medverkan i försöksverksamhet inom filmområdet med samverkansprojektet

Stockholms Filmfestivals medverkan i försöksverksamhet inom filmområdet med samverkansprojektet - KUN 2012-11-20, p 12 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-11-05 KUN 2012/431 Handläggare: Hans Ullström Stockholms Filmfestivals medverkan i försöksverksamhet inom filmområdet med samverkansprojektet STHLM DEBUT 1

Läs mer

Version 3.0. KompoBib Datum för fortbildningarna

Version 3.0. KompoBib Datum för fortbildningarna HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDEFASEN Datum för fortbildningarna 1 TIDSPLANERING FÖR FORTBILDNINGARNA Datum Namn på fortbildning Plats Målgrupp Område Ansvarig 2011 09 09 Startseminarium Örebro Alla Kvalitet

Läs mer

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum Sida 1 av 5 för Töreboda kommunbibliotek 2018 2020 Bakgrund Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet särskilt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Bilaga 4 Verksamhetsplan - Allmänt Riksteatern Östergötland är en obunden ideell förening av folkrörelsekaraktär. Föreningen är en självständig enhet inom Riksteaterns organisation. Riksteaterns vision

Läs mer

Verksamhetsplan Riksteatern Kronoberg

Verksamhetsplan Riksteatern Kronoberg Verksamhetsplan Riksteatern Kronoberg 209-202 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riksteatern Kronoberg (RK) Inledning Kulturpolitiskamå Målområden Nykeltal, Budget 209 Budget 209 2 3 4 RIKSTEATERN KRONOBERG (RK) INLEDNING

Läs mer

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående

Läs mer