Som hand i handsken. en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? Handslagsrapport 2007:12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Som hand i handsken. en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? Handslagsrapport 2007:12"

Transkript

1 Som hand i handsken en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? Handslagsrapport 2007:12

2 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet 2007:2 Book Karin Arenors lokalisering, betydelse och användning. Malmö högskola En studie av Handslaget finansierade arenor i Malmö 2007:3 Carlson Rolf Etnicitet och kulturell mångfald inom föreningsidrotten en analys av GIH Handslagets första år 2007:4 Ericsson Ingegerd Behöver idrottsledare i skolan utbildning? Malmö högskola Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan? 2007:5 Eriksson Charli, Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Örebro universitet Johansson Margareta, Ulvmyr Camilla, Virtanen Peter B. 2007:6 Fagrell Birgitta, Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget GIH Gustavsson Tommy. 2007:7 Fundberg Jesper, Idrottens mittcirkel. Om mångfald och normalitet inom några Handslagsprojekt Uppsala universitet/ Pripp Oscar. Malmö högskola 2007:8 Gerrevall Per Handslaget och de demokratiska värdena Växjö universitet 2007:9 Fahlén Josef Näridrottsplatser och spontanidrott Umeå universitet 2007:10 Hannula Rauni, Idrottens samverkan med skolan i Hallands län. En utvärdering av Hallandsmodellen Högskolan i Halmstad Hinic Hansi, Johnson Urban. 2007:11 Kolfjord Ingela Från projekt till modell. Helamalmö motion, integration och brottsförebyggande arbete. Malmö högskola 2007:12 Larsson Håkan, Som hand i handsken - en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? GIH Svender Jenny. 2007:13 Lundvall Suzanne Handslagets Speciella insatser med inriktning mot mångfald och integration - en kvalitativ utvärdering GIH 2007:14 Oddner Frans Handslaget ett socialisationsprojekt? Malmö högskola 2007:15 Karp Staffan, I skuggan av fotbollen Handslagsprojektens betydelse för mindre idrotter Umeå universitet Olofsson Eva, Söderström Tor. 2007:16 Eriksson Sten, Handslaget från idé till utvärdering. Om projekt, ekonomi och verksamhet. Idrottshögskolan/ Kristén Lars, Göteborgs universitet Patriksson Göran, Stråhlman Owe. 2007:17 Patriksson Göran, Att rätta mun efter matsäcken förutsättningar för att bedriva projekt om Idrottshögskolan/ Stråhlman Owe. kostnadseffektivitet Göteborgs universitet STOCKHOLM NOVEMBER 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTO: Johan Wingborg 2007:18 Peterson Tomas När fälten korsas. Om Handslagsprojekt på skoltid Malmö högskola 2007:19 Redelius Karin, Idrottsledare som dörröppnare - Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang GIH Thedin Jakobsson Britta. 2007:20 Sundberg Gun Samhällsekonomiska värdet av skolsamverkan i Handslaget Uppsala universitet 2007:21 Jonsson Elin, Kampen mot droger i idrottsrörelsen Handslagets avtryck i verksamheten Mälardalens högskola Sörensen Stefan, Tillgren Per, Wallin Emmie. 2007:22 Åkesson Joakim Var hamnade handslagspengarna? Stor blev större och liten kunde inte hänga med Malmö högskola 2007:23 Tydén Olof Handslaget ur ett ungdomsperspektiv Dalarnas forskningsråd

3 Förord I början av 2003 beslutade riksdagen om ett Handslag med idrotten, en satsning över fyra år på den breda barn- och ungdomsidrotten. Sammanlagt har idrottsrörelsen tilldelats en miljard kronor. Dessa medel har använts för att öppna dörrarna till idrotten för fler. Delområden har varit att samverka med skolan, satsa på flickidrotten, delta i kampen mot droger samt hålla tillbaka avgifterna. Fler än 8000 idrottsföreningar har medverkat och närmare satsningar har startats med målet att fler barn och ungdomar ska börja idrotta och stanna kvar längre inom idrotten. Det innebär att nära 75 procent av de idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet har deltagit i Handslaget. 67 specialidrottsförbund och 21 distriktsidrottsförbund har medverkat genom att fördela medel till idrottsföreningarnas satsningar. Det är viktigt att lära av Handslaget. Nya idéer har testats, nya målgrupper har rekryterats och idrotten har verkat på nya arenor. Erfarenheterna av satsningarna är värdefulla för att utveckla och förbättra verksamheten. Därför har Riksidrottsförbundet (RF) avsatt betydande medel för att utvärdera Handslaget. En del av utvärderingen innebär att forskare vid universitet och högskolor har gjort en oberoende granskning och belysning av Handslagets olika verksamheter. RF valde att i samarbete med Centrum för Idrottsforskning (CIF) utlysa möjligheten att lämna förslag på forskningsprojekt kring Handslaget. 23 olika projekt erhöll stöd för att utvärdera och analysera satsningen utifrån en mängd olika perspektiv. Forskningsprojekten är baserade på den fria forskningens villkor och därmed inte styrda eller påverkade av RF. Med tanke på den mycket omfattande verksamhet Handslaget utgör är det inte möjligt att med 23 forskningsprojekt ge en heltäckande utvärdering. De ger dock var för sig nedslag i olika områden och tillsammans en bild av den unika Handslagssatsningen. Vi hoppas att du finner denna och de övriga forskningsrapporterna lärorika och tänkvärda för en fortsatt utveckling av barn- och ungdomsidrotten. Karin Mattsson Ordförande Riksidrottsförbundet

4

5 Innehåll Förord...3 Handslagets satsning på flickors idrott en introduktion...7 Tidigare satsningar på flickors idrott...7 Tidigare forskning om kvinnor och idrott...8 Syfte...8 Metod, empiriskt material och urval...9 En beskrivning av förbundens hantering av Handslaget...9 Hur har vi läst handslagsansökningarna?...11 Delstudie 1. Satsa på flickors idrottande i flickdominerade idrotter...11 Delstudie 2. Satsa på flickor i pojkdominerade idrotter...16 Handslaget i pojk- respektive flickdominerade idrotter Referenser... 27

6

7 Handslagets satsning på flickors idrott en introduktion Den här studien handlar om hur man inom Handslaget framställer flickor och deras idrottande. Utgångspunkten för studien är att könsidentiteter, dvs. föreställningar om hur flickor är och som flickor har att förhålla sig till formas, eller konstrueras, i sociala, kulturella och historiska sammanhang. Kvinnligt och manligt är med ett sådant synsätt inte något av naturen givet utan något som produceras och upprätthålls eller förändras i sociala sammanhang. I denna rapport behandlas alltså hur könsidentiteter formas i planeringen av handslagsaktiviteter. Handslaget är den enskilt största satsningen på barn- och ungdomsidrotten någonsin. Att den svenska staten beslöt att utöka sitt ekonomiska stöd till idrottsrörelsen kan ses som ett erkännande av dess verksamhet som betydelsefull för samhället. Samtidigt gavs övergripande riktlinjer för vad det skulle satsas på och det ekonomiska stödet var såtillvida villkorat. Att vissa områden utpekades som särskilt angelägna att förstärka kan inte betraktas som slumpmässiga. Snarare är de ett svar på vissa behov eller strävanden i samhället, där idrottsrörelsen bedöms kunna bidra. Satsa på flickors idrottande formulerades som ett specifikt mål i Handslaget. Ingen annan enskild grupp blev så tydligt utpekad som just flickor. Hur kommer det sig att flickors idrott blev ett särskilt angeläget område? Vad är satsningen ett svar på? Och vad menas med att satsa på flickors idrottande? I kraft av idrottsrörelsens utbredning och genomslag i samhället är det relevant att studera vilka normer, föreställningar och värderingar som idrottskulturen är skapare och bärare av. Som Sveriges största folkrörelse är idrotten en viktig institution för socialisation, inte minst för individers identitetsskapande (Engström, 2002; Fagrell, 2000; Redelius, 2002). Att delta i idrott har till exempel visat sig vara betydelsefullt i formandet till pojke och flicka. Idrottssociologer och idrottspedagoger hävdar att idrott, särskilt tävlingsidrott, bidrar till skapandet av problematiska identiteter och icke jämställda relationer mellan könen (Markula & Pringle, 2006). Såväl internationell som nationell forskning har visat att relationen mellan kvinnor och idrott tycks vara mer problematisk än den mellan män och idrott, eftersom idrotten fortfarande är kodad med värden som traditionellt sett är förknippade med män och maskulinitet. (Chase, 2006; Fagrell, 2001; Hall, 1996; Larsson, 2001). Detta återspeglas också i handslagssatsningen. Det faktum att flickors idrottande och inte pojkars explicit anges som ett särskilt område för satsningar i detta stora barn- och ungdomsprojekt utgör en viktig grund för vårt intresse. Varför behövs det specifika satsningar på just flickors idrottande? Vilka flickor är det som det ska satsas på? Varför just dessa flickor? Vad gör föreningar när de ska satsa på flickor och deras idrottande? Gör man samma saker inom kvinnodominerade idrotter som inom mansdominerade? Dessa frågor kommer att belysas och diskuteras i föreliggande studie. Tidigare satsningar på flickors idrott Satsa på flickor idrottande formulerades alltså som ett av flera prioriterade områden i Handslaget, satsningen som påbörjades 2003 och pågick i fyra år och kom att omfatta samtliga idrotter i svensk idrottsrörelse. Specifika insatser riktade mot flickor och kvinnor är dock ingenting nytt inom idrotten. Den svenska idrottsrörelsen har sedan 1970-talet ägnat uppmärksamhet åt jämställdhetsfrågor, vilket i det närmaste har blivit synonymt med att göra speciella insatser för flickor och kvinnor. Under de dryga tre decennier jämställdhet funnits på dagordningen inom RF och dess medlemsförbund, har olika projekt drivits med syftet att öka antalet flickor och kvinnor samt att förbättra deras situation inom idrotten. Av de projekt som genomförts med stöd från RF kan En tjej till ( ), Tjejer på arenan ( ) och Unga ledare ( ; unga kvinnor var en prioriterad målgrupp) nämnas. Gemensamt för flera av dessa projekt är en strävan efter att finna metoder för att lyfta fram flickors behov och tillvarata deras önskemål (Brinck, 1996, s. 2), att utveckla och sprida metoder för att stärka unga tjejer inom idrotten eller att höja kompetensen om unga tjejers situation bland anställda, förtroendevalda och ledare inom idrotten (Lindgren, 1999). Av resonemangen i nämnda satsningar att döma framstår det som om flickor är i behov av särskilda insatser för att kunna delta i idrott på lika villkor som pojkar, både som utövare och som ledare. Varför är det så? Räcker inte den vanliga verksamheten om man vill rekrytera nya eller 7

8 behålla redan deltagande flickor och kvinnor? Bygger Handslagsatsningens resonemang om specifika satsningar på just flickor på liknande grunder? Hur väljer föreningarna att arbeta med denna problematik? År 2005 antog RF-stämman en ny jämställdhetsplan. Den gällde således inte vid den tidpunkt då föreningarna formulerade de projektansökningar varpå denna studie är grundad. Vår strävan har ändå varit att relatera handslagssatsningarna till denna nya jämställdhetsplan och syftet med detta är att undersöka i vilka avseenden jämställdhetsplan och handslagssatsningar går hand i hand eller drar åt olika håll. Detta gör vi för att hitta någon sorts grund för funderingar kring eventuella framtida satsningar på jämställd idrott och den problematik det innefattar. Tidigare forskning om kvinnor och idrott Den tidiga samhällsvetenskapliga forskningen präglades av vad som brukar kallas könsblindhet. Med detta menas att när idrotten beskrevs i forskningen, så var det mer precist manlig idrott som beskrevs, utan att detta problematiserades närmare av forskarna. När Eva Olofsson 1989 lade fram sin avhandling Har kvinnorna en sportslig chans? var ett syfte med denna därför att korrigera bilden av den svenska idrottsrörelsens framväxt, såsom den hittills presenterats (Olofsson, 1989, s. 20). En grundläggande tes i Olofssons avhandling var att idrotten är skapad av och för män och av det skälet var kvinnor också marginaliserade inom idrotten och osynliga i idrottsrörelsen. I förhållande till denna norm om det manligas primat inom idrotten växte två strategier fram som rimliga för att underlätta för flickors och kvinnors deltagande: att kvinnor måste anpassa sig till idrotten, eller att idrotten måste anpassa sig till kvinnorna. Båda dessa strategier bygger alltså på någon form av anpassning. I botten för denna strävan efter anpassning finns ett antagande om en given, naturlig, könsskillnad eftersom idrotten skapats av och för män kan den inte utövas av kvinnor, om inte de eller idrotten anpassar sig. Dessa strategier märks, som vi återkommer till i ett särskilt avsnitt mot slutet av rapporten, i RF:s arbete för jämställd idrott från 1980-talet och framåt. Inom forskningen har emellertid under de senaste decennierna andra perspektiv på kön och könsskillnader kommit att dominera däribland det perspektiv som denna rapport bygger på. Sedan 1990-talet dominerar inom forskningen ett så kallat konstruktivistiskt perspektiv, vilket innebär att inga särskilda antaganden om kön bildar utgångspunkt för studier om kön och könsskillnader. Tvärtom är en strävan i dessa studier att undersöka vilka grundläggande tankar om kön som ligger till grund för verksamheten och hur föreställningar och idrottsliga handlingar sammantaget formar det vi uppfattar som könsskillnader. Flera studier om idrott och genus tar sin utgångspunkt i ett sådant perspektiv (se t.ex. Fagrell, 2000; Larsson, 2001; Redelius, 2002). En utgångspunkt i dessa studier är inte att idrotten i sig är manlig, utan att den gjorts manlig och därmed också kan göras om till något annat. En del studier riktar särskilt fokus mot just hur manlighet skapas genom idrott (Brännberg, 1998; Fundberg, 2003; Ljunggren, 1999). I ett par studier riktas fokus mot genus och sexualitet inom idrotten inte minst hur föreställningar om heterosexualitet ligger till grund för hur uppfattningar om vad som är normalt och naturligt beteende i samband med idrott (Andreasson, 2007; Larsson, 2001; RF, 2007). För en mer grundlig kunskapsöversikt kring genus och idrott hänvisar vi till Larsson (2005) eller RF (2003). Syfte Studien har som övergripande syfte att analysera de föreställningar och grundläggande antaganden om flickor och flickors idrottande som kommer till uttryck i Handslaget. Mer specifikt har syftet varit att studera hur flickor och flickors idrottande konstrueras i ansökningar om projektmedel inom ramen för handslagsområdet Satsa på flickors idrottande. Tanken bakom en sådan ansats är att bidra till diskussionen om varför flickors behov och önskemål behöver lyftas fram inom idrotten, varför unga kvinnor måste stärkas och varför kvinnors situation inom idrotten behöver uppmärksammas. I förlängningen är avsikten alltså att skapa underlag för en diskussion om idrottens jämställdhetssträvanden och vad kommande satsningar på flickors idrott ska leda till. Analysen av ansökningarna om medel för handslagsprojekt har utgått från följande frågeställningar: vilka typer av projekt söker föreningar medel för när de vill satsa på flickors idrott? Söker man inom flick- respektive pojkdominerade idrotter medel för samma slags projekt? hur gestaltas flickor i projektens ansökningshand- 8

9 lingar, dvs. vilka flickor är målgrupp för satsningarna? Gestaltas flickor på samma sätt inom flick- respektive pojkdominerade idrotter och är målgruppen densamma för dessa idrotter? hur förhåller sig satsningarna och de bilder av flickor som framträder i projektansökningarna till de resonemang om jämställd idrott som framträder i Idrottens jämställdhetsplan? Metod, empiriskt material och urval Det empiriska material som ligger till grund för studien är ansökningar som har beviljats medel för satsningen på flickors idrott under Handslagets andra år. De utvalda specialidrottsförbunden kontaktades och samtliga gav sitt samtycke till att ge oss tillgång till ansökningarna. En av författarna till denna rapport besökte samtliga förbund, utom Svenska Ishockeyförbundet, och kopierade aktuella ansökningshandlingar. Ishockeyförbundet kopierade själva materialet och sände det till oss. Varje ansökan har försetts med ett nummer som gör att föreningarna anonymiseras i textutdragen. Vid kontakterna med respektive förbund fick också den inom förbundet ansvarige för handslagssatsningen möjlighet att berätta hur de valt att hantera Handslaget inom den egna organisationen. Tillvägagångssättet har bestått av textanalys. I ansökningarna har föreningarna beskrivit bakgrund och syfte med den tänkta satsningen samt vad man har för avsikt att göra med de ekonomiska medel man beviljas. Analysen har gjorts utifrån de frågeställningar som redovisades tidigare. Det finns här skäl att påpeka att vår studie inte syftar till att redovisa vad föreningarna har gjort, dvs. om aktiviteterna verkligen har genomförts, utan hur föreningarna i sina ansökningar formulerar sina planer för den satsning de vill göra på flickor. Sex idrotter valdes ut, tre som sett till antalet medlemmar och av tradition är flick- och kvinnodominerade och tre som på motsvarande sätt är pojk- och mansdominerade. Till den första gruppen kom gymnastik (100 ansökningar), ridsport (86) och konståkning (31) att tillhöra. De mansdominerade idrotterna var bandy (40 ansökningar), brottning (23) och ishockey (1). Det totala antalet ansökningar som utgör det empiriska underlaget är 281. Antalet ansökningar inom ishockeyn ska kommenteras. På grund av att ishockeyn valt ett upplägg (se beskrivning nedan) där förbundet på förhand formulerat vad som ska göras inom Handslagssatsningen, kan ingen analys av vad föreningarna själva skulle säga är att satsa på flickor, vad som ska göras eller vilka föreställningar om flickor som skrivs fram ur föreningarnas perspektiv. Vi har därför valt att analysera det studiematerial som ishockeyförbundet har tagit fram. Antalet föreningsansökningar riktade mot målet satsa på flickors idrottande som inkommit till ishockeyförbundet under år två är 36 men det är alltså ishockeyförbundets eget underlag som ligger till grund för vår analys. En beskrivning av förbundens hantering av Handslaget Bandy Bandyförbundet valde att ge föreningarna möjlighet att söka pengar för samtliga handslagsområden utom samverkan med skolan. Förbundet hade en konsulent med knappt en halvtidstjänst för att sköta information, föreningskontakter och administration runt ansökningarna. En handslagsgrupp tillsattes med uppdrag att fatta beslut om vilka handslagsprojekt som skulle beviljas respektive avslås. Gruppen bestod av en styrelserepresentant, konsulenten, en föreningsrepresentant samt en person från förbundets ungdomskommitté. Handslagsgruppen utformade en ansökningsblankett där föreningarna skulle svara på vad de ville göra inom ramen för projektet, syfte och mål med satsningen, tillvägagångssätt och kort beskrivning av nuläget, samt en ekonomisk plan. Föreningarna fick kryssa i vilket handslagsområde ansökan avsåg. Brottning Brottningsförbundet lät alla handslagsområden vara möjliga att söka pengar för. Förbundet betonade dock att pengar inte skulle ges till befintlig verksamhet utan att projekten skulle innehålla något nyskapande. En konsulent hade en halvtidstjänst med ansvar för administration, information och föreningskontakter gällande Handslaget. En handslagsgrupp utsågs, med uppgift att behandla 9

10 och fatta beslut om vilka ansökningar som skulle beviljas respektive avslås. Handslagsgruppen bestod av en styrelseledamot, en föreningsledare, konsulenten och ytterligare en person kopplad till förbundet. Sökande föreningar fick fylla i en ansökningsblankett framtagen av brottningsförbundet. På blanketten efterfrågades projektets titel, eventuella samarbetsorganisationer, en beskrivning av projektets syfte, mål och tillvägagångssätt samt budget liksom en idé för hur fortsättningen efter avslutat projekt skulle se ut. Vilket handslagsområde ansökan avsåg avgjordes av förbundet och bedömningen gjordes utifrån hur föreningen rubricerat och beskrivit satsningen. Gymnastik Gymnastikförbundet beslutade att arbeta med samtliga handslagsområden. En styrgrupp med personer från styrelsen och kansliet fick det administrativa uppdraget samt rätten att besluta vilka ansökningar som skulle beviljas eller avslås. Specialdistriktsförbunden var behjälpliga med att sprida information och göra utskick till föreningar. Därtill anställdes på Svenska Gymnastikförbundet så kallade handslagspiloter med uppdrag att ha direktkontakt med föreningar och stötta dem i deras arbete. Föreningarna fick fylla i ansökningsblanketter där de kryssade i vilket målområde de ville arbeta med, en beskrivning av den nuvarande verksamheten, syfte och mål med satsningen, vilka strategier och arbetssätt som man planerade att använda samt hur satsningen skulle utvärderas. Därtill skulle en ekonomisk plan lämnas in. Ishockey Ishockeyförbundets upplägg och ansökningsförfarande skiljer sig från de andra förbund som ingår i studien, vilket redan nämnts. Detta kom att påverka hur vår analys genomfördes. Inom ishockeyn fick föreningarna inte själva välja vad de ville göra inom ramen för handslagsområdet Satsa på flickors idrottande. Istället fattade ishockeyförbundet detta beslut. Föreningarna gavs möjlighet att söka handslagsmedel för att delta i ett seminarium om flick- och damishockey som anordnades i samband med finalspelet av VM för damer som spelades i Sverige under De fick också genomföra studiecirklar om flick- och damishockey. Dessa skulle genomföras enligt den av ishockeyförbundet framtagna studiehandledningen. Vid en av träffarna anmodades studiecirkelns deltagare att kartlägga sin verksamhet i organisatoriska och ekonomiska termer. I en enkät efterfrågades uppgifter om antalet deltagande flickor/kvinnor respektive dam- och flicklag samt om de ekonomiska förutsättningarna för dessa spelare och lag. Studiecirkeldeltagarna ombads vid ett annat tillfälle att diskutera frågan: Hur vill er förening på bästa sätt skapa förutsättningar för flickishockeyn att utvecklas? Här handlade kartläggningen om att svara på frågor om träning (hur mycket spelarna tränar) och motivation. Ytterligare teman var seriespel och förutsättningar för utveckling av flick- och damishockeyn. Därtill skulle en av cirkelträffarna behandla temat skillnader mellan flickor och pojkar. I fortsättningen kallas ishockeyns studiecirkelunderlag för studiematerialet. Konståkning Konståkningsförbundet bestämde sig för att föreningarna kunde söka pengar enbart för områdena Satsa på flickors idrottande och Öppna dörrarna för fler. Föreningarna förbjöds dock inte att söka för övriga områden, men inga ansökningar riktade mot andra områden än ovan nämnda inkom till förbundet. En ledningsgrupp bestående av generalsekreteraren, utbildningsansvarige, kanslichefen och domaransvarige bildades. Gruppens uppgift var att fatta beslut om ansökningarna. Därtill anställdes en tjänsteman med uppgift att administrera och förbereda ansökningshandlingarna inför ledningsgruppens beslutsfattande. På ansökningsblanketten anmodades föreningarna att beskriva bakgrunden till och syftet med satsningen, projektets mål och metoder, tidsplan och plan för utvärdering samt en finansiell plan. Ridsportsförbundet Ridsportförbundet valde att inte arbeta med området samverkan med skolan, men däremot med övriga handslagsområden. Specialdistriktsförbunden var behjälpliga med information och stöd till föreningarna, men handläggning av ansökningar liksom beslutsfunktionen förlades till Svenska Ridsportförbundet, där en grupp tillsattes för det sistnämnda uppdraget. En konsulent med heltidstjänst hade ansvar för handläggning av Handslaget. 10

11 På ansökningsblanketten fick föreningarna kryssa i vilket område man avsåg satsa på, beskriva satsningen och önskvärda mål med denna, lämna en tids- och ekonomisk plan samt beskriva hur projektet skulle utvärderas och hur föreningen planerade fortsättningen efter avslutat projekt. Hur har vi läst handslagsansökningarna? Med utgångspunkt i feministisk poststrukturell teoribildning, vilken utgör en av två teoretiska perspektiv i denna studie, analyseras processen och villkoren för själva könskonstruktionen. 1 Eller annorlunda uttryckt: hur vi gör kön. Vad som kommer att uppfattas som specifikt för kategorin flickor, hur de är, hur de ser ut, vad de är intresserade av osv., styrs av dominerande föreställningar som är specifika för en viss social och historisk kontext. Dessa föreställningar bildar en slags formation där vissa idéer om flickor framstår som mer självklara, riktiga och naturliga än andra. En sådan formation brukar i vetenskapliga sammanhang kallas för diskurs. Begreppet diskurs betecknar alltså vad man kan säga och tänka om något i ett visst socialt sammanhang och bildar därigenom utgångspunkt för vilka förväntningar som ställs på människor som befinner sig i detta sammanhang och hur man tolkar deras handlingar. I denna studie handlar det sålunda om vad man i de ansökningshandlingar vi analyserat kan säga om flickor i idrott eller om flickors idrott och därmed också vilka förväntningar som ställs på flickor i de aktuella idrotterna och hur man där kan tolka deras handlingar. Det andra perspektivet utgörs av den franske filosofen Michel Foucaults (1977, 1998) teoretiska begreppsapparat. 2 I hans forskning är diskursbegreppet också centralt. Foucault tar utgångspunkt i den mer allmänna förståelsen av diskurs som vi beskrivit ovan. Enligt honom reglerar diskurser hur man kan tala om ett specifikt ämne i ett visst sammanhang, som t.ex. om flickor inom idrotten. Detta påverkar i förlängningen hur verksamheter (som idrott) formas och hur man kan vara (som flicka) i denna verksamhet. Dessa processer benämns disciplinering och normalisering. Normalisering handlar om att diskurserna producerar uppfattningar om vad som är normalt eller naturligt för olika kategorier av människor i olika sociala sammanhang; disciplinering om att det utvecklas procedurer som främjar vissa sätt 1 En liknande ansats beskrivs mer ingående i Larsson (2001). 2 Se också Larsson (2001) 2001 samt Markula & Pringle ringle (2006) att tänka och vissa sätt att handla vilka skapar skillnader mellan olika sorters människor. Inspirerade av Foucault har vi studerat uttryck för normalisering och disciplinering till flickor i idrottsföreningars ansökningar om medel för handslagsinsatser. Hur konstrueras flickor i ansökningarna, eller vilka typer av flickor kommer till uttryck i texterna? Vilka insatser för dessa typer av flickor skrivs fram, dvs. vilka olika sätt att disciplinera flickor kan härledas till handslagssatsningarna. En viktig poäng med Foucaults ansats och den feministiska poststrukturella teorin är att analysen är uppmärksam på i vilken utsträckning det analyserade materialet ger uttryck för flexibilitet och olika alternativ. I vår studie handlar detta om att vi är särskilt intresserade av i vilken utsträckning de föreslagna insatserna i handslagsprojekten lämnar utrymme för att vara olika sorters flickor, om det lämnas utrymme att vara en annan sorts flicka än den traditionella bilden av idrottande flickor. I följande avsnitt presenteras studierna av de flick- och pojkdominerade idrotterna var för sig, som olika delstudier. Därefter diskuteras delstudiernas resultat i relation till varandra. Delstudie 1. Satsa på flickors idrottande i flickdominerade idrotter Handslagets mål är alltså att satsa på flickors idrottande. Frågan är vilka flickor som blir föremål för föreningarnas satsningar. Är det någon speciell typ av flicka som anses vara i större behov än andra av särskilda insatser? Det finns inga formella direktiv för vilka flickor som Handslaget ska fokusera på. I föreningarnas ansökningar står därför inte en specifik målgrupp tydligt formulerad. Det är genom att undersöka vilken bakgrund föreningarna anger till projekten, vilket syfte de har med satsningarna och vilka aktiviteter de vill anordna man kan utläsa vilka flickor ansökningarna riktar sig till. Utifrån denna analys har vi med utgångspunkt i materialet konstruerat olika kategorier av flickor som föreningarna verkar vilja nå med handslagssatsningarna. Genom att fråga vad som verkar vara svårigheter angelägna att lösa 11

12 genom Handslagets försorg kan vi skapa oss en förståelse för vad det innebär att satsa på flickors idrottande. Vilka flickor ska Handslaget nå? Trots att det inte finns några formella riktlinjer för vilka flickor som är målgrupp för Handslagets satsningar framskymtar ändå en relativt tydlig bild av vissa sorters flickor som man vill satsa på; eller rättare sagt: flickor som är på vissa specifika sätt framträder tydligt i texterna. I de flickdominerade idrotterna är det framförallt tonårsflickan som är föremålet för de olika insatserna. Hon fungerar som en slags utgångspunkt för andra kategorier av flickor som förekommer i ansökningarna. Tonårsflickan Tonårsflickan ges en alldeles särskild uppmärksamhet i alla tre idrotterna. Endast ett fåtal ansökningar nämner yngre flickor som målgrupp. Till kategorin tonårsflickan knyts föreställningar eller antaganden om vad det betyder att vara tonårsflicka. Som framställningen kommer att visa handlar det både om vad och hur flickor är inom idrotten och om gestaltningar av flickor som inte har med idrottsutövandet att göra. De olika sätt som förknippas med tonårsflickan är: flickor som slutar med idrott (problem med flickor som slutar), flickor som fysiskt och/eller psykiskt sämre rustade, flickor som holistiskt orienterade samt flickor med en problematisk relation till tävling. Tonårsflickan som lämnar idrottsrörelsen Att flickor i tonåren lämnar idrottsrörelsen ägnas stor uppmärksamhet i ansökningarna och det framställs alltid som ett problem eller åtminstone som något dåligt. Detta faktum illustreras vanligtvis som en ofrånkomlig verklighet och en naturlig utveckling. Utdrag 1 Utdrag 2 Ofta slutar tonåringarna med sin ridning i 14-årsåldern då andra också kostbara intressen konkurrerar starkt med intressent för hästar och ridning. (Ridsport 79) Speciellt flickor i åldern år slutar ofta med sina idrottsaktiviteter. (Gymnastik 47) Det självklara med att flickor lämnar idrottsrörelsen gör att i det i de allra flesta fall inte ges någon förklaring till varför flickor lämnar idrotten, bara att de gör det. I de få fall man vill förklara avhoppen anges framför allt bristande intresse för idrotten alternativt intresse för saker utanför idrotten: Utdrag 3 Anledningen till att många flickor slutar är bristande intresse. Detta tror vi beror på att intresset för pojkar ökar och då slutar flickorna med sin egen aktivitet för att stå och titta på när pojkarna tränar. (Gymnastik 67) Det som i ansökningarna skrivs fram som distraherande och som lockelser utanför idrotten är fester, droger och alkohol (som visas i textutdrag 4 nedan) samt intresse för pojkar. Dessa saker är allt som oftast negativt laddade och ses som relaterade till tonårstiden. Det är när flickor blir tonåringar dessa företeelser dyker upp och utmanar flickors intresse för idrotten. Sådana framställningar bygger på att flickors preferenser ändras under tonåren. Av de analyserade texterna framstår det alltså som om den idrott de deltar i är konstant det är flickorna som förändras (när de kommer i puberteten). Alla tre idrotterna försöker att förhindra denna naturliga utveckling genom att anordna aktivteter som är tillräckligt attraktiva för att få flickor att stanna kvar inom idrotten: nya former av idrott, andra aktiviteter än rent idrottsliga, insatser för att förbättra de tränings- och tävlingsmässiga förutsättningarna för flickor, utbildning av flickor i ämnen som man tror intresserar dem samt försök med att erbjuda flickor andra roller i föreningen, t.ex. ledaruppdrag. Den fysiskt och/eller psykiskt sämre rustade tonårsflickan Tonårsflickan sammankopplas i de analyserade texterna ofta med brister av fysiologiska och psykologiska slag. Tonårstiden förknippas med risk för fysisk ohälsa: övervikt, ätstörningar, drog- och alkoholanvändande och fysisk inaktivitet med försämrad fysisk förmåga som följd. Hälsa ges i de flesta fall betydelsen frånvaro av ohälsa. En flicka i tonåren löper alltså, om man får tro föreningarna, påtaglig risk att drabbas av problem som resultat av ohälsosamt leverne om man inte deltar i idrott. Utdrag 4 Vi vet att problemet med otränade och överviktiga barn och ungdomar 12

Temanummer: HANDSLAGET i samarbete mellan CIF och RF

Temanummer: HANDSLAGET i samarbete mellan CIF och RF SVENSK Temanummer: HANDSLAGET i samarbete mellan CIF och RF Satsa på flickors idrottande!? En studie om föreställningar om flickor och flickors idrottande Att satsa på flickors idrottande är ett specifikt

Läs mer

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan Stereotypa föreställningar om idrottsflickan I idrotten produceras föreställningar om flickor. De är på ett visst sätt, de är missgynnade och vill vissa saker. Med det synsättet förefaller det logiskt

Läs mer

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden!

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! 1/7 2005 30/6 2006 Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! NU STARTAR VI HANDSLAGETS ÅR 3 (1/7 2005 30/6 2006) Regeringen har beslutat att under en fyra års period via Riksidrottsförbundet

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Handslaget år 4! 1/7 2006 30/6 2007 Det viktigaste målet för svensk fotbolls

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan 2009-02-01 Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan Bakgrund Stockholms Idrottsförbunds fick 1 juli 2007 i uppdrag att ge idrottsföreningar möjligheten

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Studier av ungdomsidrott

Studier av ungdomsidrott Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

UTVÄRDERING AV IDROTTSLYFTET. Under år har föreningar från ovan nämnda SF dels intervjuats och dels gjorts enkätundersökning.

UTVÄRDERING AV IDROTTSLYFTET. Under år har föreningar från ovan nämnda SF dels intervjuats och dels gjorts enkätundersökning. UTVÄRDERING AV IDROTTSLYFTET Lärosäte: Högskolan i halmstad SF: Tyngdlyftning, Styrkelyft, Ridsport samt Gymnastik Under år 2009-2010 har föreningar från ovan nämnda SF dels intervjuats och dels gjorts

Läs mer

Socialdemokraterna i Uppsala kommun

Socialdemokraterna i Uppsala kommun Socialdemokraterna i Uppsala kommun Vi vill göra Uppsala till en av landets bästa idrottskommuner! De senaste årens fantastiska framgångar inom idrotten visar vilka möjligheter Uppsala har att bli en av

Läs mer

Välkommen till Lions Hockey! Syfte och Mål

Välkommen till Lions Hockey! Syfte och Mål Policy Välkommen till Lions Hockey! Intresset för idrott i samhället är stort, i Sverige finns det cirka 60 000 aktiva ishockeyspelare varav ungefär 35 000 är mellan 10 och 14 år. De upplevelser och erfarenheter

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se,

Läs mer

Hammarby IF DFF. En förening som satsar både på Topp & Bredd

Hammarby IF DFF. En förening som satsar både på Topp & Bredd Hammarby IF DFF En förening som satsar både på Topp & Bredd Innehållsförteckning - Historik och Fakta - Organisation - Bredd & Elit - Spelar, ledar - och föräldraroller - Fotbollsstegen - Ekonomi - Marknad

Läs mer

Idrottens organisation

Idrottens organisation Idrottens organisation Riksidrottsstyrelsen, RS Riksidrottsförbundet RF Förbundsstyrelsen, FS SISU Idrottsutbildarna SOK:s styrelse Sveriges Olympiska Kommitté SOK 71 Specialidrottsförbund SF Styrelser

Läs mer

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION BAKGRUND VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30 IDROTTS LYFTET Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4 År ett 2007-0701- 2008-06-30 Svenska Dragkampförbundet vill bli ett tydligt förbund Inriktning på idrottslyftet Öppna dörrarna

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa Bakgrund År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade djurgårdare - ledare, idrottare, styrelser,

Läs mer

Idrottslyftet lyfter vad då?

Idrottslyftet lyfter vad då? GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLANS UTVÄRDERING AV: BADMINTON-, BORDTENNIS-, FOTBOLL- OCH VOLLEYBOLLFÖRBUNDET Idrottslyftet lyfter vad då? Om målet med Idrottslyftet är att göra skillnad i någon djupare mening,

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 tips och råd om ansökningar! Sveriges Akademiska Idrottsförbund (SAIF) har mellan 1 januari och 31 december 2013 drygt

Läs mer

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2015-05-25 Sida: 2 (7) Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 90/15 Syftet med det idrottspolitiska

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Utveckla verksamheten genom jämställdhet!

Utveckla verksamheten genom jämställdhet! Utveckla verksamheten genom jämställdhet! Ett analysverktyg om jämställdhet SISU Idrottsutbildarna Verktyg för jämställdhetsanalys av idrottsföreningen Varför jämställdhet i idrotten? Målen med jämställdhet

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom

Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom Alvesta 2016-02-10 Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom 2016-2020 1. Inledning, bakgrund och riktlinjer RiksidrottsFörbundet.1-3 2. Alvesta GK syn på Barn och ungdomsverksamheten 4-6 3. Vision.. 7

Läs mer

Handslaget En chans till utveckling för klubben år 2

Handslaget En chans till utveckling för klubben år 2 Handslaget En chans till utveckling för klubben år 2 Bakgrund Regeringen har gett idrotten 1 miljard kr på 4 år. Pengarna ska användas inom följande fem områden. Öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Idrotten. en resurs för kommunen

Idrotten. en resurs för kommunen Idrotten en resurs för kommunen AVSIKTSFÖRKLARING 2010 1 Idrottsrörelsen tar starkt avstånd från användandet av droger, våld och dopning. Idrotten står för rent spel. Idrotten och dess ledare är i många

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Handslaget. - en viktig del för ökad integration 2006-08-31

Handslaget. - en viktig del för ökad integration 2006-08-31 2006-08-31 Handslaget - en viktig del för ökad integration 2(6) Idrotten är Sveriges största folkrörelse med över 20 000 idrottsföreningar och 3 miljoner medlemmar runt om i landet. Enligt en rapport från

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom Anders Wahlström Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna Twitter: @anderswahlstrom Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom

Läs mer

Skånes Brottningsförbunds organisations- och arbetsplan

Skånes Brottningsförbunds organisations- och arbetsplan Skånes Brottningsförbunds organisations- och arbetsplan Styrelsen Verksamhetsidén Skånes Brottningsförbunds styrelse och kommittéer vill på alla nivåer bedriva brottningens idé så att den utvecklar människor

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2015

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2015 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten 4. Informationsverksamhet 1. ORDFÖRANDEN

Läs mer

Nu lyfter vi ridsporten!

Nu lyfter vi ridsporten! Nu lyfter vi ridsporten! Fakta om ridsporten och Idrottslyftet år 5 MER RIDSPORT FÖR FLER Mer idrott för fler. Det är tanken bakom Idrottslyftet som nu går in på sitt femte verksamhetsår. Och öppnar nya

Läs mer

Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare,

Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer inom barn- och

Läs mer

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Förord Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet

VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet -2015 Innehåll Svenska Cheerleadingförbundet -2015... 2 Mission... 2 Vision... 2 Organisation... 2 Kommittéer och utskott... 2 Mästerskap och tävlingar...

Läs mer

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015 Svensk idrotts 2025 Bakgrund och process 2011 - Motion om förenklad administration från Boxningsklubben Narva Utredning om förutsättningarna för Framtidens Idrott 2013 - Rapport till RIM 2013 Att uppdra

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Värdegrund. Ingarö IF Ingarö IF Styrelse

Värdegrund. Ingarö IF Ingarö IF Styrelse Värdegrund Ingarö IF 2008-10-16 Ingarö IF Styrelse Värdegrund Ingarö IF: s verksamhet är till för alla! Grundidén är att barn, ungdomar och vuxna som tycker det är roligt med idrott alltid ska känna sig

Läs mer

Måns Lööf UTBILDNINGAR OCH FÖRELÄSNINGAR

Måns Lööf UTBILDNINGAR OCH FÖRELÄSNINGAR Måns Lööf UTBILDNINGAR OCH FÖRELÄSNINGAR Världens bästa coach Hur kan du som ledare göra för att stötta unga idrottare att bli vinnare både i livet och i idrotten? En föreläsning som utvecklar dig i ditt

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Lång och biffig men lätt och smal

Lång och biffig men lätt och smal Lång och biffig men lätt och smal I simningen vill man se biffig ut, men när man är i skolan vill man inte se så biffig ut. Så säger Jenny, simmare. En perfekt idrottskropp följer inte alltid utseendeidealen.

Läs mer

Varför finns Ishockeyn vill?

Varför finns Ishockeyn vill? Ishockeyn Vill 2 Varför finns Ishockeyn vill? Det är viktigt att vi alla inom svensk ishockey kontinuerligt reflekterar och tydliggör de visioner och mål vi har satt upp för både oss själva och utomstående.

Läs mer

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2

Läs mer

Intresset växer utvärdering

Intresset växer utvärdering Intresset växer utvärdering Om att bli ponnyägare och ta steget från läktaren till att bli hästskötare. Innehåll: Om att bli ponnyägare och ta steget från läktaren till att bli hästskötare. Målgrupp Varför?

Läs mer

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015 Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! ÖPPNA DÖRRARNA FÖR FLER OCH BEHÅLL FLER LÄNGRE Vi vill att barn och ungdomar ska utvecklas, trivas och må bra

Läs mer

Sandareds IBS:s riktlinjer och policy

Sandareds IBS:s riktlinjer och policy Sandareds IBS:s riktlinjer och policy FÖRORD I detta dokument har vi satt Sandareds IBS: s policy och riktlinjer på pränt. Syftet med dokumentet är att ge vägledning i hur föreningen ställer sig i en rad

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Idrottsledare som dörröppnare

Idrottsledare som dörröppnare Idrottsledare som dörröppnare Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang Handslagsrapport 2007:19 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Policys och riktlinjer

Policys och riktlinjer Policys och riktlinjer Föreningen Skövde Konståkningsklubb - Policys & Riktlinjer antagna vid styrelsemöte den 2011-07-05. Gällande från 2011-08-01 och tillsvidare. Innehållsförteckning Policys och riktlinjer...

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2012

Idrottspolitiskt program 2012 Idrottspolitiskt program 2012 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Inledning idrottspolitiskt program för helsingborgs stad Framtaget av Helsingborgs stad i samverkan med Helsingborgsidrottens samorganisation

Läs mer

Motionär: Förbundsstyrelsen

Motionär: Förbundsstyrelsen Motionär: Förbundsstyrelsen Verksamhetsplanens syfte är att formulera vad Ung Media ska göra under kommande verksamhetsår och på så sätt definiera förbundsstyrelsens uppdrag så att de jobbar mot mål som

Läs mer

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid.

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid. Vansinnigt Viktiga Vägval. 1 2 3 4 En plan för arbete med Föreningens framtid. Tillsammans mot framtidens idrott Med ett gott stöd av SISU Idrottsutbildarna Örebro kan din förening ta ett helhetsgrepp

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.

Läs mer

Myrsteg mot en jämställd idrott

Myrsteg mot en jämställd idrott TEMA DELAKTIGHET Myrsteg mot en jämställd idrott Idrottens arbete med jämställdhet och jämlikhet går långsamt. Pengar från Idrottslyftet skulle ge större delaktighet, men de statliga satsningarna har i

Läs mer

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

MÅLDOKUMENTET. Ishockeyn Vill. SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklings- och Landslagsavdelningen M Å L D O K U M E N T

MÅLDOKUMENTET. Ishockeyn Vill. SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklings- och Landslagsavdelningen M Å L D O K U M E N T MÅLDOKUMENTET Ishockeyn Vill SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklings- och Landslagsavdelningen INNEHÅLL Sid 3 Sid 4 Presentation Ishockey för barn Ishockey för ungdom Ishockey för juniorer Sid 5 Sid 6 Ishockey

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Den svenska idrottsrörelsen, som är landets största folkrörelse är en unik kraft inte minst genom sitt arbete med verksamhet för barn och ungdomar.

Läs mer

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten?

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom barn- och ungdomsidrotten 1977

Läs mer

Foto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET

Foto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET Foto: Mikael Sjöberg IDROTTS- LYFTET Utvecklar svensk ridsport Idrottslyftet är regeringens riktade satsning på barn- och ungdomsidrott. Här kan föreningar inom Svenska Ridsportförbundet läsa om hur ni

Läs mer

Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län

Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Handslagsrapport 2007:5 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Idrott för barn: sociologi, fysiologi och skador (med några högst personliga synpunkter)

Idrott för barn: sociologi, fysiologi och skador (med några högst personliga synpunkter) Tönus Idrottsmedicinkurs, Visby Måndag den 13 juni 2016 Idrott för barn: sociologi, fysiologi och skador (med några högst personliga synpunkter) Åke Andrén-Sandberg Kirurg, 6-barnsfar långvarigt ungdomsledare

Läs mer

Datum 2013-11-15. Motion av Liza Boëthius (V) om att anställa personer med funktionsnedsättning i kommunal verksamhet

Datum 2013-11-15. Motion av Liza Boëthius (V) om att anställa personer med funktionsnedsättning i kommunal verksamhet KS 15 5 MARS 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hansen Gro Datum 2013-11-15 Diarienummer KSN-2013-0260 Kommunstyrelsen Motion av Liza Boëthius (V) om att anställa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer