Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen

Transkript

1 TackUtbildningsgruppen Göteborg 9 maj 2008 Helene Odenjung (fp), Göteborg, ordförande Marie Lindén (v), Göteborg, vice ordförande Johan Carlsson (s), Göteborg Kristina Tharing (m), Göteborg Peter Ohlsson (s), Ale Jan Österdahl (m), Kungsbacka Pär Göran Björkman (s), Alingsås Camilla Waltersson Grönvall (m), Lilla Edet Ing-Marie Samuelsson (s), Härryda Staffan Gustavsson (mp), Lerum Anne-Lie Sundling (kd), Öckerö Carola Granell (s), Stenungsund Anders Holmensköld (m), Kungälv Torsten Gustafsson (s), Tjörn Kent Vahlén (fp), Partille Claes Olsson (m), Mölndal Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen Tid: Torsdagen 15 maj 2008, kl Plats: GR-Huset, Gårdavägen 2, Rum 255 och rum 253. Samling kl med morgonkaffe. Sammanträdet äger rum enligt följande arbetsordning Föredragningar Överläggning i partigrupper Styrelsesammanträde Föredragningar 09:00-09:20 Information om Airport Region Elearning Academi - AIREA (Karl Alfredsson, GR) 09:20-10:00 Regional praktikhantering (Lennart Mark, KERAB)

2 Förslag till ärendelista: Beslutsärenden 1. Val av protokolljusterare 2. Lovtider år (Handling bifogas) 3. Regional garanti för Göteborg 2008/2009 (Handlingar bifogas) 4. Försöksverksamheten kring lärlingsutbildning (Handling bifogas) 5. Öppen studievägledning kring gymnasieintagningen sommaren 2008 (Handlingar bifogas) Informationsärenden 6. Nya utbildningar i gymnasieskolan 2009/ det underlag som kommunerna lämnat till 1 april information (material bifogas) 7. Information om Airport Region Elearning Academi - AIREA (Karl Alfredsson) 8. Regional praktikhantering 9. Avtal med Universeum 10. Skolverkets inspektion av GRs arbete med gymnasieintagningen 11. Examensarbete om hur skolorna tolkar och praktiskt genomför läroplanens mål om kontakter med arbetslivet Övriga ärenden Kallelser, protokoll och övrigt material från Utbildningsgruppens sammanträden återfinns på GR Utbildnings hemsida Vid frånvaro var vänlig meddela Cecilia Salmi cecilia.salmi@grkom.se

3 Med vänlig hälsning Börje Rådesjö /Peter Holmström

4 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 15 maj 2008 ÄRENDE 2 Till Utbildningsgruppen Förslag till Lovtider år 2010/2011 Utbildningsgruppen har lyft frågan om lovtidernas förläggning över året och uppdragit åt GR Utbildning att tillsammans med utbildningscheferna ta fram underlag för beslut om gemensamma lovtider inför läsåret 2010/2011. Utbildningschefsgruppen har ställt sig bakom förslaget. Utbildningsgruppen föreslås besluta att rekommendera Utbildningsgruppen att föreslå kommunerna att fastställa gemensamma lovtider för läsåret 2010/2011 enligt följande: - Höstlov 2010 infaller vecka 44 (1-5 nov), - Påsklov 2011 infaller veckan före påsk (18-21 april), dvs. vecka 16 (påsken infaller april). Göteborg 18 april 2008 Börje Rådesjö /Margrethe Kristensson

5 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 15 maj 2008 ÄRENDE 3 Till Utbildningsgruppen Förslag till Ny regional garanti för 2008/2009 Regional garanti för inriktning inom gymnasieskolan kan, enligt GRs samverkansavtal för gymnasieskolan 2007/2011, beviljas av Utbildningsgruppen i enlighet med följande lydelse i avtalet; Medlemskommunerna garanterar gemensamt vissa regionalt strategiska utbildningars genomförande. GR:s Utbildningsgrupp beslutar om regionalt ekonomiskt åtagande, s k regional garanti, avseende vissa specifika gymnasieutbildningar som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen och som uppvisar låg beläggning, vilket medför höga kostnader per elevplats. Vidare ska utbildningen vara unik i så motto att den endast anordnas på en skola i Göteborgsregionen. Ansökan om att få beviljat regional garanti avseende inriktning inom gymnasieskolan 2008/2009 har anmälts av Göteborgs kommun. Göteborg har ansökt om ny regional garanti enligt underlag daterat för följande inriktning: Byggprogrammet, inriktning byggplåt/plåtslageri: 18 platser. Utbildningsgruppen föreslås besluta att bevilja ny regional garanti för läsåret 2008/2009 för Göteborgs Byggprogram inriktning byggplåt/plåtslageri enligt ansökan, daterad Göteborg 25 april 2008 Börje Rådesjö /Margaretha Allen

6

7

8 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen ÄRENDE 4 Till Utbildningsgruppen Övergång från nationellt eller specialutformat program till försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning Regeringen fattade 13 december 2007 beslut om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning med start läsåret 2008/2009. En särskild förordning reglerar försöksverksamheten (Förordning (2007:1349)). Förordningen trädde i kraft Denna ger en ny möjlighet för elever att genomföra en gymnasial lärlingsutbildning som ett alternativ till en skolförlagd gymnasieutbildning. Det är då viktigt att eleven i så god tid som möjligt informeras om vilka möjligheter den har att välja de utbildningar som ingår i lärlingsförsöket. För att eleven också ska veta om den väljer direkt till en lärlingsutbildning eller via ett nationellt eller specialutformat program, måste varje huvudman informera eleven om vilket beslut som tagits för respektive inriktning. Om eleven inte får denna information är risken stor att elevens rättssäkerhet sätts ur spel. Förordningstext med bäring på GR:s gemensamma intagning Utdrag ur förordningen: 2 Ungdomar får genomgå gymnasial lärlingsutbildning om de har intagits till ett nationellt eller specialutformat program som innehåller yrkesämnen inom gymnasieskolan och har ansökt om att få övergå till lärlingsutbildningen. Skolhuvudmannen beslutar om vilka principer som ska gälla för övergång till lärlingsutbildningen.

9 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Frågeställning Hur ska detta hanteras i förhållande till gemensam gymnasieintagning, där kommunerna har lämnat över intagningen till gymnasieskolan till GR? Förslag Frågan hanteras genom två för kommunerna parallella valbara alternativ: Alternativ 1 Huvudmannen beslutar om s.k. direktövergång. Gymnasieintagningen tar in eleven på ett nationellt eller specialutformat gymnasieprogram. Därefter övergår eleven direkt till försöksverksamhet med lärlingsutbildning. Eleven informeras om att den söker om övergång direkt. Alternativ 2 Huvudmannen beslutar om kontinuerlig övergång. Gymnasieintagningen tar in eleven på ett nationellt eller specialutformat program och när eleven inlett sina studier och ansöker om övergång till lärlingsutbildning beslutar huvudmannen om när övergång sker. Övergång kan då ske vid olika tidpunkter utifrån de förutsättningar som gäller för respektive elev förutsatt att de regler som gäller för försöksverksamheten kan följas. Utbildningsgruppen föreslås besluta att till huvudmannen överlämna rätten att besluta om när övergång till försöksverksamhet med lärlingsutbildning sker, varvid huvudmannen kan besluta antingen enligt alternativ 1 eller alternativ 2, varefter huvudmannen meddelar GRs gymnasieintagning om vilket alternativ som gäller för respektive utbildningsväg, samt att Utbildningsgruppen fastställer valet vid sitt beslut om definitivintagning 26 juni. Göteborg Börje Rådesjö /Margaretha Allen

10 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 15 maj 2008 ÄRENDE 5 Till Utbildningsgruppen Förslag om Öppen studievägledning kring gymnasieintagningen sommaren 2008 Utbildningschefsgruppen uppdrog åt SYV-nätverket att föreslå hur kommunerna under sommaren 2008 ska bemanna sin studievägledning för de elever som söker till gymnasieskolan. SYV-nätverket har formulerat två alternativa lösningar enligt följande: Alternativ 1 Kommuner erbjuder tillsammans en vägledning som inte är stängd under semesterveckorna. Alternativ 2 Flertalet kommuner stänger sin vägledning veckorna 29 och 30, men har vägledning för föräldrar och elever övriga sommarveckor. Dock kommer alla kommuner att under veckorna 29 och 30 att ha någon person som svarar i telefonen. Detta ska inte vara en telefonsvarare utan en levande person, som kan lämna besked om när och var efterfrågad information kommer att kunna erhållas. SYV-nätverket har enats om att föreslå alternativ 2. Utbildningschefsgruppen ställde sig bakom SYV-nätverkets förslag. Utbildningsgruppen föreslås besluta att fastställa att vägledningen för sökande till gymnasieskolan under sommaren 2008 hanteras enligt bifogat förslag, daterat , dvs enligt alternativ 2 ovan. Göteborg 22 april 2008 Börje Rådesjö /Susanne Carlström

11 GR Utbildning Öppen studievägledning kring gymnasieintagningen sommaren 2008 Kommun vecka Ale syv syv syv syv syv syv tillgänglig syv tillgänglig Alingsås syv syv syv syv skolexpedition skolexpedition syv Göteborg syv syv syv personlig hänv personlig hänv syv syv Härryda syv syv syv sektorskontoret sektorskontoret syv syv Kungsbacka syv syv syv syv syv syv syv Kungälv syv syv rektor skolkontoret skolkontoret rektor syv Lerum syv syv syv Lärsupport Lärsupport syv syv Lilla Edet syv syv *) *) *) *) Rektor Mölndal syv syv syv personlig hänv personlig hänv syv syv Partille syv syv syv skolkontoret skolkontoret skolkontoret syv Stenungsund syv syv syv syv syv syv syv Tjörn syv syv exp/hänv. hänvisning hänvisning hänvisning syv Öckerö syv syv syv skolkontoret skolkontoret syv syv *) Bildningsförvaltningen

12 Förvaltningsledningen Åke Hallberg Anmälan av gymnasieutbildning till gymnasiesamverkansavtalet Utbildning: Hantverksprogrammet - Hår & make up Stylist 1. Sammanfattning Hantverksprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom olika hantverksområden för produktion, reparation och service samt till att utveckla insikter i företagandets villkor. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. Hantverksprogrammets kärna är den specifika hantverkskultur som är viktig att upprätthålla och vidareutveckla. Hantverket och dess småskalighet är en viktig del av det svenska samhället och de produkter som framställs skapar även arbete inom industrin. Hantverkaren har ett ansvar för att förvalta ett kulturarv och ett bevarande av traditioner och kunnande. Samtidigt ligger hantverkets livskraft och styrka i förmågan till förändring och förnyelse. Utveckling och framtidsperspektiv går hand i hand med tradition och historia. Inom samtliga yrken och branscher är personlig prägel, småskalighet, förfinad teknik och design nära kopplade till produktens slutliga marknadsföring och försäljning. Utbildningen präglas av erfarenhetsbaserat praktiskt lärande och förbereder för fortsatt utveckling inom ett stort antal hantverksyrken. Utbildning för speciella yrkesområden som natur- och kulturkonservering kan också ske i programmet. I utbildningen betonas bland annat hantverksteknik, design, matematik och datortillämpningar för förståelse av såväl materials egenskaper som tillverkningsmetoder och processer. Kontakterna med andra länder och utbytet över gränserna innebär att det krävs kännedom om internationella föreskrifter och överenskommelser. Kommunikation, språk och informationsteknik samt förståelse för andra kulturella mönster är viktiga inslag i utbildningen. Den lokala inriktningen Hår & Make up stylist skall ge eleverna en möjlighet att ha kunskap om hanteringen av olika hårtyper och hårkvalitet. 2. Inledning 2.1. Bakgrund På grund av en växande privat- & friskoleetablering inom frisör, tenderar antalet elever inom hantverk frisör att öka kraftigt. Det är problem med att skaffa bra handledare på APUsalongerna. De elever som idag söker sig till hantverk frisör är inte alltid lika övertygade om att de vill fortsätta som frisörer efter avslutad gymnasieexamen. Genom att skapa den lokala inriktningen, Hår & Make up stylist, ges eleverna en möjlighet till ett kreativt skapande inom hår & make up samt utveckla design inom denna inriktning. Detta skapar hos eleven ett medvetande inom mode, trend & media.

13 Behovet inom handel, media, foto, TV, film & teater finns redan idag och det är en växande marknad. Det finns idag få personer med kompetens inom detta område. Via de kontakter som tagits med TV, film & teater har framkommigt önskemål om just denna kompetens Syfte Genom en ny inriktning som tilltalar elever med sinne för mode och trend kan den lokala inriktningen, Hår & Make up utbildningen överta en del av de elever som idag inte är helt övertygade om att det är frisör de vill utbilda sig till. Här ges utrymme för en närliggande bransch inom handeln med ett önskemål av denna specifika kunskap att klara av att utföra olika designuppdrag inom hår & make up till en allt mer krävande kundkrets. Inriktningen förbereder eleven även för fortsatta studier och för lärande i arbetslivet. 3. Nulägesbeskrivning 3.1. Beskrivning av dagsläget och motiv till utbildningen Idag sker utbildning till frisör på både kommunala, privata och fristående skolor. Antalet utbildningsplatser har ökat stark under de senaste åren och det har medfört att det idag är svårare att få anställning efter avklarad utbildning. Även antalet salonger med anställda minskar och det har medfört att de flesta elever efter avslutad utbildning har som alternativ att bli egna företagare om de vill fortsätta inom valt hantverk. Vid samtal med elever som går på frisörutbildningen visar det sig att ett stort antal inte tänker arbeta som frisör efter avslutad utbildning. Eleverna har snarare efterfrågat mer make up och design. I den föreslagna inriktningen, hår & make up stylist, erbjuds eleverna mer design inom hår och mer make up. Arbetsmarknaden kräver i dag en bredare kunskap i att kunna hantera olika hår kvalitéer, såsom t.ex. afro-hår. I den nya utbildningen kommer eleverna att få kunskap inom bland annat afro-hårets olika designutformer, hanteringen av hårförlängning, extension, av både europeiskt hår och afro hår Prognos för elevunderlag God 3.3. Liknande utbildningar i regionen och eventuella möjligheter till regionalt samarbete Finns inga liknande utbildningar inom regionen. 4. Motiv 4.1. Ange motiv för att utbildningen ska ingå i samverkansavtalet Det saknas en inriktning mot hår och make up stylist såväl regionalt som på nationell nivå Beskriv vilka kontakter som tagits som visar behovet Kontakter har tagit dels med frisörbranschen, SFF, som ser med glädje fram emot att utbildning inom frisör minskar, både kommunalt och nationellt. Branschen ser behovet av de kunskaper eleverna får inom hår & make up stylist-utbildningen som en bra utbildning att skapa arbete inom handeln, foto, TV, media och modellagenturer. Även inom film och teater har det framkommit önskemål om denna kompetens bl a genom samtal och enkäter.

14 Möjligheten att erbjuda APU-platser är goda/mindre goda. Beskriv situationen. Goda, eftersom möjligheter inom handeln är stor Finns intresse för yrkesråd? Beskriv situationen. Ja, men det kan uppstå svårigheter eftersom det är många branscher som blir involverade. 5. Tidsplan för arbetet 5.1. Göteborgsregionen måste ha in material senast 1 april för att utbildningen ska kunna omfattas av samverkansavtalet nästkommande år. Inriktningen presenteras på LSG den 22 jan 2008 därefter till nämnden innan 1 april Elever som kommer in på hantverksprogrammet, inriktning frisör, ht 2008 erbjuds denna inriktning som sedan blir sökbar från Elevområde 6.1. Sökbar i kommunen, regionen eller riksintag. Inom regionen, men kan i framtiden även vara intressant för riksintag 7. Utbildningsplan 7.1. Utbildningens programmål med beskrivande programstuktur Programmål för Hantverksprogrammet Syfte Hantverksprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom olika hantverksområden för produktion, reparation och service samt till att utveckla insikter i företagandets villkor. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. Programmets karaktär och uppbyggnad Hantverksprogrammets kärna är den specifika hantverkskultur som är viktig att upprätthålla och vidareutveckla. Hantverket och dess småskalighet är en viktig del av det svenska samhället och de produkter som framställs skapar även arbete inom industrin. Hantverkaren har ett ansvar för att förvalta ett kulturarv och ett bevarande av traditioner och kunnande. Samtidigt ligger hantverkets livskraft och styrka i förmågan till förändring och förnyelse. Utveckling och framtidsperspektiv går hand i hand med tradition och historia. Inom samtliga yrken och branscher är personlig prägel, småskalighet, förfinad teknik och design nära kopplade till produktens slutliga marknadsföring och försäljning. Utbildningen präglas av erfarenhetsbaserat praktiskt lärande och förbereder för fortsatt utveckling inom ett stort antal hantverksyrken. Utbildning för speciella yrkesområden som natur- och kulturkonservering kan också ske i programmet. I utbildningen betonas bland annat hantverksteknik, design, matematik och datortillämpningar för förståelse av såväl materials egenskaper som tillverkningsmetoder och processer. Kontakterna med andra länder och utbytet

15 över gränserna innebär att det krävs kännedom om internationella föreskrifter och överenskommelser. Kommunikation, språk och informationsteknik samt förståelse för andra kulturella mönster är viktiga inslag i utbildningen. De verksamheter som utbildningen förbereder för får alltmer karaktären av problemlösning, snarare än av isolerat manuellt arbete. Detta innebär att individer med olika kompetenser och funktioner på en arbetsplats måste samarbeta, ofta tillsammans med kunden. Initiativförmåga, problemlösningsförmåga samt förmåga att marknadsföra idéer och produkter är viktiga inslag i utbildningen. Hänsyn till miljön är en integrerad del av utbildningen både när det gäller hantering av olika material, generellt kretsloppstänkande samt fysisk och psykosocial arbetsmiljö och när det gäller förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling. För att öka kunnandet i det specifika yrke, som programmet skall förbereda för, är en omfattande och väl genomförd arbetsplatsförlagd utbildning en viktig del. Samverkan mellan kärnämnena och utbildningens karaktärsämnen ger tillsammans en helhet i utbildningen. De generellt formulerade kurserna inom programmet är utarbetade på ett sådant sätt att de kan användas för alla hantverksyrken och inriktas mot ett speciellt yrkesområde. Hantverksprogrammet har inga nationella inriktningar. Skolans ansvar Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: kan överföra en idé till en färdig produkt med hänsyn till beställarens krav på funktion, design, ekonomi och kvalitet, har utvecklat hantverksskicklighet och estetiskt sinnelag så att dessa stöder varandra i skaparprocessen, har kännedom om grundläggande teorier som är av betydelse för hantverksarbetet, har kännedom om hantverkstraditioner och kan sätta in dem i ett kultur- och stilhistoriskt sammanhang, har ett serviceinriktat förhållningssätt och utför arbetet med kvalitet och ansvarskänsla, har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet, har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö ha kunskap om hanteringen av olika hår kvalitéer och ha kunskap om hår förlängning, både inom nordiskt och afro hår. ha kännedom och betydelsen för design, färg & form har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning

16 kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området Möjligheter att bygga på utbildningen efter att den avslutats Behöriga för eftergymnasiala studier. Det är även möjligt att efter ytterligare lärlingstid på salong att kunna avlägga gesällprovet för frisör. 8. Prislista för programmet Priserna angivna i 2008 års nivå Vilket program/gren Hantverksprogrammet Antal platser Minimum 18 platser med möjlighet att öka ytterligare. Samtidigt minskas antalet platser på hantverk frisör med samma antal platser Elevantal tidigare år Gemensam administration - kostnader 7 512: Skolmåltider - kostnad per elev 2 746: Elevomsorg - kostnad 2 829: Lokalkostnader :- / elev Lokalkostnad per m² 1 054: Undervisande personal kostnad totalt och per elev :- totalt :- per elev Verksamhetsanslag och utrustningskostnader :- / elev APU (arbetsplatsförlagd utbildning) kostnader

17 Summa kr per elev :- / elev 9. Utbildningens kvalitet 9.1 Plan för utvärderingsarbete Underskrift uppgiftslämnare Datum: Underskrift Namnförtydligande: Telefonnummer:

18 Förvaltningsledningen Åke Hallberg PROGRAMSTRUKTUR Hantverksprogrammet lokal inriktning Hår & Make up stylist Kärnämneskurser 750 p Gemensamma karaktärsämneskurser Svenska A och Svenska B Engelska A Matematik A Estetisk verksamhet Idrott och Hälsa A Naturkunskap A Religionskunskap A Samhällskunskap A Arbetsmiljö- och säkerhet Bild och form, grundkurs Datorkunskap Försäljning och service Hantverksorientering Kultur- och stilhistoria Hantverksteknik A Hantverksteknik B 700 p 100 p Inriktningskurser 650 p Valbara kurser 150 p Individuella valet 300 p Projektarbete Hantverksteknik C Hantverksteknik D Hantverksteknik E Ex på kurser som kan erbjudas Praktisk marknadsföring A Småföretagande A Psykologi A Kurser som ska erbjudas Matematik B Engelska B

19 Aranäsgymnasiet Sektor 1 Anmälan av gymnasieutbildning till gymnasiesamverkansavtalet Naturvetenskapligt program-samhällsplanering 1. Sammanfattning Vill bredda naturvetenskapliga programmet och möta gymnasieutredningen inom en del som varit efterfrågad. 2. Inledning Bakgrund Skolan har NV NV och har i flera år diskuterat möjligheterna för de elever som trots att de önskar fortsätta med NV, hoppar av eller byter program då de upplever att de mer avancerade NV-kurserna är alltför svåra. Då vi såg förslaget från gymnasieutredningen om inriktning med mer samhällskunskap och geografi, vill vi starta med en sådan inriktning så fort som möjligt. Syfte Få fler elever att gå klart NV. 3. Nulägesbeskrivning Situationen idag Vi har elever som söker NV och vi vill ge elever som upplever de mer avancerade NV-kurserna som för svåra en möjlighet att ändå fortsätta på NVprogrammet. Prognos elevunderlag Vill locka 20 elever ytterligare till NV Utbudet på liknande utbildningar inom regionen Skillnader mot utbildningar inom regionen 4. Motiv Motiv för att utbildningen skall ingå i samverkansavtalet Ge bredare möjligheter för elever att söka NV.

20 Aranäsgymnasiet Sektor 1 5. Utbildningsplan Programmål och programstruktur Programmålen anknyter till de nationella målen för naturvetenskapliga programmet. Påbyggnadsmöjligheter Programmet ger allmän behörighet för högskolestudier. 6. Prislista för programmet 7. Utbildningens kvalitet Plan för utvärderingsarbetet Programmet utvärderas årligen. De i programmet ingående kurserna utvärderas efter avslutad kurs

21 Aranäsgymnasiet Sektor 1 Anmälan av gymnasieutbildning till gymnasiesamverkansavtalet Tekniskt program-samhällsbyggnad och arkitektur 1. Sammanfattning Vi har varit på väg att skapa en inriktning mot arkitektur sedan GY07. Nu då vi ser att det finns kvar i gymnasieutredningen önskar vi starta. 2. Inledning Bakgrund Skolan har TE inriktning Design,Entreprenörskap och har i diskuterat möjligheterna att få med arkitektur eftersom flera elever som håller på med design vill gå mot arkitektur. När vi såg förslaget från gymnasieutredningen att arkitekturinriktningen var med vill vi starta med en sådan inriktning så fort som möjligt. Syfte Bredda elevernas möjligheter inom teknikprogrammet. Skolan har mycket samarbete med företag där inte bara industriella designen utan även arkitektur kommer till sin rätt. 3. Nulägesbeskrivning Situationen idag Vi tar in elever på TE-design men har fler sökande. Vi skulle kunna ta emot fler elever om vi breddar med arkitektur. Många elever frågar efter arkitektur. Prognos elevunderlag Vill locka elever ytterligare till TE Utbudet på liknande utbildningar inom regionen Skillnader mot utbildningar inom regionen 4. Motiv Motiv för att utbildningen skall ingå i samverkansavtalet Ge bredare möjligheter för elever på TE.

22 Aranäsgymnasiet Sektor 1 5. Utbildningsplan Programmål och programstruktur Programmålen anknyter till de nationella målen för teknik programmet. Påbyggnadsmöjligheter Programmet ger allmän behörighet för högskolestudier. 6. Prislista för programmet 7. Utbildningens kvalitet Plan för utvärderingsarbetet Programmet utvärderas årligen. De i programmet ingående kurserna utvärderas efter avslutad kurs

23 Lerums gymnasium Eva Lannö Anmälan om ny gymnasieutbildning inom Barn- och Fritidsprogrammet, Lerums Gymnasium Nationell inriktning: Barn och fritidsprogrammet - Fritid 1. Inledning Barn och fritidsprogrammet vänder sig till ungdomar som vill arbeta med människor i alla åldrar inom t ex barnomsorg, kultur- och fritidsverksamhet eller inom pedagogisk eller socialt arbete. Ur ett samhällsperspektiv kan man idag se att det finns fler kvinnor som sökt sig till traditionellt manliga yrken än tvärtom. Det är fortfarande svårt att få unga män intresserade av att utbilda sig till många av de yrken som har med människor att göra. Detta avspeglas även i rekryteringen av elever till Barn- och fritidsprogrammet. Det finns dock undantag. Vissa kommuner i de norra delarna av landet har lyckats få många pojkar att söka BF och då är det Fritidsinriktningen som är aktuell. 2. Nulägesbeskrivning Lerums gymnasium har idag tre inriktningar på Barn- och Fritidsprogrammet; Pedagogisk och social verksamhet (nationell), Ridinriktning (lokal) och Ungdomsledare med medieinriktning (lokal) Inriktningen Ungdomsledare med Medieinriktning har inte motsvarat förväntningarna och vi har därför beslutat att fr.o.m. läsåret 09/10 inte längre erbjuda denna, utan istället starta en nationell inriktning Fritid. 3. Motiv Vi ser en stor fördel i att kunna erbjuda båda de nationella inriktningarna på Barn- och fritidsprogrammet i Lerum. Vi har upplevt det som en brist att inte kunna erbjuda tillräckligt många kurser inom fritidsområdet och Fritidsinriktningen kommer att ge oss en bättre helhet på programmet. Grundtanken är att eleverna efter utbildning aktivt ska kunna bidra till att ge barn, ungdomar och vuxna en positiv fritid samt ha fördjupade kunskaper i hur kostens sammansättning och motionen påverkar välbefinnandet och hälsan ur alla aspekter. Eleverna kommer också att ha goda kunskaper i att leda människor i idrotts- frilufts- och fritidssammanhang i organiserad form. Det är också vår förhoppning att en fritidsinriktning med inriktning mot friluftsliv och idrott ska bidra till en jämnare könsfördelning på programmet. Förutom de traditionella yrkesgrupperna inom Barn- och fritidsprogrammet såsom lärare, förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare tänker vi oss att Fritidsinriktningen vänder sig till blivande idrottslärare, tränare, coacher, instruktörer och domare. Vi tänkte kalla den Fritid och ledarskap. 4. Tidplan för arbetet Marknadsföringen startar hösten Inriktningen införs läsåret 2009/10 5. Elevområde Vi räknar med en organisation av samma storlek som idag genom att vi byter ut en lokal inriktning, Ungdomsledare med medieinriktning, mot en nationell inriktning Fritid.

24 Vi kommer, förutom 16 platser på inriktningen Fritid att erbjuda 25 platser Pedagogisk och social verksamhet samt 10 platser på Ridinriktningen. Möjligheter till APU-platser är goda. 6. Utbildningsplan Ämne Poäng Svenska A 100 Svenska B 100 Engelska A 100 Matematik A 100 Estetisk verksamhet 50 Idrott o hälsa 100 Naturkunskap 50 Religion A 50 Samhällskunskap A 100 Arbetsmiljö 50 Arbetssätt och lärande 50 Barn- kultur- fritidsverksamhet 100 Datoranvändning 50 Fritidskunskap 50 Hälsopedagogik 50 Kommunikation 50 Ped. Ledarskap 100 Utveckling, soc. och livsvillkor 200 Värdegrund Individuellt val 300 Projektarbete 100 Summa kärn- och karaktärsämnen 1850 Fritidsverksamhet 200 Natur och friluftsliv A 50 Natur och friluftsliv B 50 Naturkunskap B 100 Näringslära 50 Idrott och hälsa B 50 Valbara kurser Fritidens betydelse 100 Fritid för funktionshindrade 50 Idrottsledare/domare 50 Rörlig bild A 100 Eng B 100 Ma B 50 Hi A 100 Summa inriktning 650 TOTALT 2500 Utbildningsvägar efter avslutade studier är desamma som för BF i övrigt med tillägg för ovan nämnda yrkesområden.

25 7. Prislista för programmet Vi kommer att erbjuda 16 platser inom den nationella inriktningen Fritid som kommer att ligga i nivå med GR:s prislista för närvarande kr. Som tidigare nämnts ersätter denna inriktning motsvarande antal platser inom Ungdomsledare med medieinriktning och det blir inte fråga om några övriga förändringar i organisationen. 8. Utbildningens kvalitet Planering samt utveckling av kvalitetsarbete skall ske inom samma ram som för Barn och fritidsprogrammet i övrigt.

26 Lerums Gymnasium Eva Lannö Meddelande om avveckling av utbildning: Ungdomsledare med medieinriktning Lerums gymnasium planerar att inför läsåret 2009/10 ersätta den lokala inriktningen Ungdomsledare med Medieinriktning med den nationella inriktningen Fritid. (se särskild anmälan) Lerum Eva Lannö Rektor

27 KALKYL PROGRAMKOSTNADER : Elprogrammet med naturvetenskaplig inriktning Kommun/Skolenhet Porthälla Gymnasium, Partille Uppgiftslämnare: Christina Kylberg Mattsson Program Gemensam Skolmål- Elev- Lokaler Under- Verksam- Summa elevantal administ- tider omsorg visande hetsanslag per elev ration personal o utrustningoch år 2009 kr kr kr kr kr kr kr El-NV åk El-NV åk

28 Elprogrammet med naturvetenskaplig inriktning Kärnämnen Poäng Svenska A SV Svenska B SV Engelska A EN Matematik A MA Idrott och hälsa A IDH Samhällskunskap A SH Religionskunskap A RE Naturkunskap A NK Estetisk verksamhet ESV S:a 750 Gemensamma kurser El: Datorkunskap DAA Digitalteknik A ENK Projekt och företagande ARL El-arbetsmiljöer och säkeeli Elektronisk grund ENK El-kompetens A El-kompetens B El-kunskap El-lära A ELKU1201 ELKU1202 ELKU1203 ELL El-lära B ELL Kraftelektronik ENK Reglerteknik A MÄTE Styrteknik A STR Säkerhetssystem TEI Växelström trefas ELL S:a 900 Inriktning NV: Fysik A FY Kemi A KE Matematik B MA Matematik C MA Matematik D MA S:a 450 Projektarbete PA Individuellt val 300 Totalt 2500 (Exempel på valbara kurser som Individuellt val för behörighet till Högskolan: Fysik B FY Matematik E MA Engelska B EN

29 Pris inriktning åk 2-3: Total EC NV Poäng åk Poäng åk % GR-pris 2008 åk GR-pris 2008 åk Vägt GR-pris/elev åk inkl +10% åk

30 Förslag till utbildning inom samverkansavtalet Elprogram med naturvetenskaplig inriktning

31 Elprogram med naturvetenskaplig inriktning 1. Inledning Bakgrund I Gymnasieförvaltnings skolplan finns följande text: Utbudet av program, kurser och utbildningar utvecklas och förändras kontinuerligt för att svara upp till individens behov av kompetenshöjning samt för att stärka regionens utveckling och tillväxt. Syfte Genom utveckling av denna inriktning bidrar vi till att uppnå skolplanens intentioner. 2. Nulägesbeskrivning Nyproduktion av industrier, bostäder samt den snabba tekniska utvecklingen i samhället inom de flesta områden påverkar i hög grad utvecklingen av el-arbetet och allt som har med detta att göra. Genom våra kontakter med arbetslivet och branschens representanter har det framkommit att det råder en brist på arbetsledare med lämplig bakgrund och kunskap inom den praktiska delen av elbranschen. Tidigare rekryterades många av arbetsledarna från det tekniska programmet som idag inte finns med denna inriktning i regionen. Önskemål finns om en utbildning inom el som samtidigt ger en större teoretisk kunskap och behörighet för högskolestudier. Arbeten inom el-området utförs ofta i nära kontakt med beställaren, vilket ställer särskilda krav på den anställdes serviceförmåga och kreativitet. Social förmåga och servicekänsla är därför viktigt. Andra generella krav är språkliga färdigheter, kvalitetsmedvetenhet, entreprenörskap samt förmåga att arbeta i och leda projekt. 3. Motiv Elprogrammet med naturvetenskaplig inriktning gör det möjligt att utöka antalet teoretiska kurser för att få högskolebehörighet till utbildningar som bl.a. arbetsledare eller konstruktör. 4. Tidplan för arbetet April 2008 Godkännande av GR Höst 2008 Marknadsföring av utbildningen Augusti 2009 Start av utbildning 5. Elevområde Elever från samtliga kommuner inom GR

32 6 Utbildningsplan Elprogrammet syftar till att ge en bred orientering om olika el-processer och till att ge grundläggande kunskaper inom elteknik, styr och reglerteknik, elektronik, el-arbetsmiljö och säkerhet etc. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. I Elprogrammet med naturvetenskaplig inriktning ges möjlighet att öka antalet ämneskurser som ger högskolebehörighet till utbildningar som bl.a. ingenjör, arbetsledare eller konstruktör. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ger erfarenheter av programmets verksamhetsområden och möjlighet att tillämpa och värdera olika arbetsmetoder liksom möjlighet att arbeta inom såväl traditionella el-moment som med arbetsledande och planerande arbetsuppgifter samt även arbeta tillsammans med konstruktörer. Elprogrammet med naturvetenskaplig inriktning Kärnämnen Svenska A SV p Svenska B SV p Engelska A EN p Matematik A MA p Idrott och hälsa A IDH p Samhällskunskap A SH p Religionskunskap A RE p Naturkunskap A NK p Estetisk verksamhet ESV p Projektarbete PA p Gemensamma kurser El: Datorkunskap DAA p Digitalteknik A ENK p Projekt och företagande ARL p El-arbetsmiljöer och säkerhet ELI p Elektronisk grund ENK p El-kompetens A ELKU p El-kompetens B ELKU p El-kunskap ELKU p El-lära A ELL p El-lära B ELL p Kraftelektronik ENK p Reglerteknik A MÄTE p Styrteknik A STR p Säkerhetssystem TEI p Växelström trefas ELL p Inriktning NV: Fysik A FY p Kemi A KE p Matematik B MA p Matematik C MA p Matematik D MA p

33 Individuellt val: 300p (Exempel på valbara kurser som Individuellt val för behörighet till Högskolan: Fysik B FY p Matematik E MA p Engelska B EN p) Totalt 2500p 7. Prislista för programmet KALKYL PROGRAMKOSTNADER El-program med naturvetenskaplig inriktning Kommun/Skolenhet: Porthälla Gymnasium, Partille Uppgiftslämnare: Christina Kylberg Mattsson Program Gemensam Skolmål- Elev- Lokaler Under- Verksam- Summa elevantal administ- tider omsorg visande hetsanslag per elev o ration personal utrustning och år 2009 kr kr kr kr kr kr kr EL-NV åk EL-NV åk Utbildningens kvalitet Utbildningen kommer att följas upp genom skolan kvalitetsutvärderingssystem.

34 Avstämning av samverkansavtalet inför läsåret 2009/2010 Ale Tillkommer Utgår Ändras Alingsås Göteborg Hantverksprogrammet Lokal inriktning Hår och make-up stylist PRIV Barn- och fritidsprogrammet 7 platser PRIV El-programmet 5 platser PRIV Handelsprogrammet 6 platser PRIV Hantverk/textil med stil 5 platser PRIV Livsmedel/restaurant 6 platser (minskning 6 platser) PRIV Restaurant 6 platser PRIV Medieprogrammet 5 platser PRIV/PRIVIK Omvårdnad 5 platser (NY) IV TBU teknisk Basutbildning 4 platser (minskning 8 platser) IV Bernadotte 4 platser (minskning 18 platser) Härryda Kungsbacka Naturvetenskapsprogrammet- Samhällsplanering Tekniskt program- Samhällsbyggande och arkitektur Kungälv Lerum Barn och Fritids- Barn och Fritidsprogrammet programmet Nationell inriktning Lokal inriktning Fritid Ungdomsledare med medieinriktning Lilla Edet Mölndal Partille Elprogrammet Lokal inriktning Naturvetenskaplig Stenungsund Tjörn Öckerö SM-Motormansprogrammet

35 Öckerö, 27 mars 2008 Anmälan av gymnasieutbildning till samverkansavtalet 1. Inledning 1.1 Bakgrund Inom sjönäringen är behovet av utbildade motormän för tillfället starkt ökande. Detta har lett till ett ökat söktryck till de utbildningar som redan erbjuds och att inte alla kan antas. Dessutom upplever sjönäringen att de motormän som utbildas i dagsläget inte kommer att kunna täcka de behov som finns inom branschen. 1.2 Syfte Genom att erbjuda motormansutbildning på Öckerö Gymnasieskola kunna möta sjönäringens ökande behov av utbildade motormän. 2. Nulägesbeskrivning I dagsläget har skolan två utbildningar inom sjöfart; Fiske- och sjöfartstekniskt (FST) och Marint verkstadstekniskt (MVT) program. FST har riksintag och ett gott söktryck och elevunderlag, MVT har i skrivande stund inga förstahandssökande elever inom GR. Olika rederier kontaktar med jämna mellanrum skolan och efterfrågar en motormansutbildning då sjönäringen har ett stort behov av denna kompetens. YTC på Lindholmen erbjuder redan den här utbildningen och har ett stort söktryck vilket gör att alla som söker inte alltid kan erbjudas plats hs dem. Utifrån detta torde en start av samma program på Öckerö gymnasieskola komplettera Lindholmen och kunna möjliggöra för fler att genomföra utbildningen och i förlängningen kunna möta behovet inom sjönäringen av fler motormän. Utbildningen på Öckerö gymnasium skulle inte ge dubbel behörighet så som på YTC. Detta då vi redan erbjuder FST som ger behörighet som matros efter fullständig examen. 3. Motiv Utbildningen bör ingå i samverkansavtalet då antalet platser på Lindholmen och Tjörn inte räcker för att tillgodose utbildningsbehovet. Därför kan en utbildningsplats till möjliggöra för fler att kunna söka en utbildningsplats. Regionen blir i och med detta mer attraktiv att söka för fler elever än idag.

36 Öckerö, 27 mars 2008 Vår samarbetspartner FUC har vid flertalet tillfällen blivit uppvaktade av olika rederier kring att starta en gymnasieutbildning till motorman. Dessutom har de för andra året i rad fått i uppdrag att utbilda vuxenstuderande till motormän för att täcka det allt större behovet inom sjönäringen. FUC planerar att i samband med ovanstående skaffa en båt för att kunna erbjuda anpassad praktik på den och skolan har sedan tidigare goda kontakter med olika varv och liknande i såväl Öckerö som Göteborgs kommun. Möjligheter att kunna erbjuda praktik bedöms därför som goda. Sedan tidigare har skolan även ingått i olika nätverk för skolor med sjöfartsutbildningar. Detta är något som vi planerar att fortsätta med. 4. Tidplan för arbetet Mars 2008 Poängplan utarbetas (se punkt 9) 1 april 2008 Ansökan skickas in till GR:s Utbildningsgrupp Höst 2009 Programmet är igång. 5. Elevområde Då vårt andra program med inriktning mot sjöfart, FST, har beviljats riksintag ämnar vi ansöka om detta för det här programmet med. 6. Utbildningsplan 6.1 Programmål Motormansprogrammet är ett specialutformat program som omfattar totalt 2500 gymnasiepoäng. Programmet utgår från Energiprogrammets struktur(?). Samtliga valbara kurser syftar till att ge goda förutsättningar för vidare studier eller arbete efter gymnasieexamen. Kurserna tas från såväl naturvetenskapliga och humanioraämnen. 6.2 Karaktär och uppbyggnad Helhetsperspektiv Under sina studier kommer eleverna att uppleva världen både lokalt och globalt. Under år 1 och 2 studerar de på skolan samt har APU på olika verksamheter inom regionen. Under år 3 kommer de sedan att mönstra på inom handelsflottan och därmed få uppleva resten av världen. Detta innebär att de kommer att lära om sjönäringen såväl lokalt som globalt.

37 Öckerö, 27 mars 2008 Poängplanen möjliggör att de är förberedda för såväl vidare studier som att mönstra på och arbeta direkt efter examen Tydliga mål och krav Utbildningen ska präglas av tydlighet kring såväl krav som möjligheter. Eleverna ska under sin utbildning veta vad de förväntas göra och varför. Det är jobbigt men väldigt tillfredsställande att lära nytt, detta ska märkas i utbildningen. Programmet ska träna eleverna att utveckla olika strategier för att lära nytt och även förvalta kunskaper som erhålls via studier, erfarenheter eller helt enkelt möten med andra människor under sina studier på skolan. Undervisningen ska sträva efter att vara ämnesövergripande i så stor mån som möjligt Teori i praktiken Utbildningen kommer att planeras så att eleverna hela tiden erbjuds möjligheter att praktisera den teori som lärs ut i de olika kurserna. Framför allt under APU-perioderna kommer färdigheter inom språk- och karaktärsämnena att praktiseras. Speciellt under elevens tredje praktikperiod kommer andra språk än svenska att tränas i och med att eleven är ute i världen och reser då. 6.3 Poängplan Kärnämnen Kod Poäng Engelska A EN Estetisk verksamhet ESV Idrott och hälsa A IDH Matematik A MA Naturkunskap A NK Religionskunskap A RE Samhällskunskap A SH Svenska A SV Svenska B SV Totalt 750 Karaktärsämnen Kod Poäng Brandskydd ombord FTT Miljö och säkerhet FTT Miljöteknik MKU Ellära A ELL Tanklasthantering FTT Överlevnad FTT Jourtjänst maskin FTT Maskintjänst FTT Maskinbefäl FTT Fysik A FY Verkstadsteknisk grundkurs VER Matematik B MA Engelska B EN Totalt 1350

38 Öckerö, 27 mars 2008 Individuella val Kod Poäng Totalt 300 Projektarbete Kod Poäng Projektarbete PA Totalt Möjlighet att bygga på utbildningen Möjligheterna att studera vidare efter gymnasieexamen är goda, framför allt olika ingenjörsutbildningar är ett logiskt vidare steg. Efter examen har eleven allmän behörighet att söka vidare till högskola/universitet. 7. Prislista för programmet 7.1 Namn Specialutformat fordonsprogram, motorman 7.2 Budget Antal platser (15/år) 45 Gemensam administration kr Skolmåltider kr Elevomsorg kr Lokaler kr Lokalkostnad per kvadratmeter* *) Räknas ej in i elevpengen Undervisande personal kr Verkksamhetsanslag och utrustning kr APU kr FFU kr Kostnad per elev kr 8. Utbildningens kvalitet Utbildningen kommer att utvärderas i enlighet med kommunens regler för utvärdering och kvalitetssäkring av skolan. Öckerö, 27 mars 2008 Katarina Lindgren Områdesrektor, Öckerö gymnasieskola