CHV - Alumninätverk Handelshögskolan Göteborg. Nr POSTEKON magasin. Tema mat. Märta Jansdotter, Gröna Gårdar Pontus Johansson, Santa Maria AB

Transkript

1 Nr CHV - Alumninätverk Handelshögskolan Göteborg POSTEKON magasin Tema mat Märta Jansdotter, Gröna Gårdar Pontus Johansson, Santa Maria AB Italiensk 1 POSTEKON MAGASIN afton #

2 LEDARE POSTEKON INNEHÅLL & REDAKTION Tema mat I detta nummer av Postekon får du höra om när sillen gick till, hur Santa Maria kryddar tillvaron hur ni hittar till bloggen om kalven Felicia och hennes väg från hagen till din tallrik via företaget Gröna Gårdar. Temat är alltså Mat. Utöver detta så får vi ta del av personporträtt, reportage från föreningens aktiviteter och de förändringar i föreningen som styrelsen har arbetat med under våren och som årsmötet har klubbat igenom. Nämligen byte av namn, logotype och tillhörande stadgeändringar för att göra föreningens verksamhet tydligare och mer inbjudande för studenter och alumner från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Logotypen baseras på Handelshögskolans i Göteborg Studentkårs logotype. Detta med kårens goda minne. Därmed har skolan, kåren och vi föreningen samma grundutformning på våra huvudsymboler. Det illustrerar på sätt och vis den koppling alla tre parter har. Vi värnar alla om utbildningen samt om studenterna, såväl under som efter studietiden. Trevlig läsning, Daniel och Daniel Daniel Vilén och Daniel Ewerlöf, E-post, redaktionen@chv.se Annonsering; Genom att annonsera i Postekon når du många sistaårssuderande samt beslutsfattare inom en av Sveriges största alumniföreningar för ekonomer och jurister. Annonspriser: (ex moms) 1 sida = 6 900:- Baksida = 8 900:- 1/2 = 4 900:- 1/4 = 2 900:- E-post: redaktionen@chv.se Tel: Säljare som brinner för att göra affärer och leverera kundvärde Vi söker duktiga säljare som söker en belönande utmaning i att marknadsföra och sälja lösningar (produkter och tjänster) med stort kundvärde. Du kommer att bearbeta nya och befintliga kunder inom specifika branscher. Du kommer att få arbeta med lösningar inom Business Process Management, ett arbetsområde med gigantisk potential och med det hetaste marknaden har att erbjuda avseende vårt webbaserade verktyg Barium Business Excellence 08. Vi vill att du har en akademisk bakgrund och är i början av din yrkeskarriär. Vårt ledningssystem Barium Business Excellence 08 tar marknaden med storm. Allt fler verksamheter efterfrågar nu vårt ledande IT-verktyg för att effektivisera och kvalitetssäkra sina processer. För att möta efterfrågan behöver vi förstärkning inom försäljning. Du kommer att få de verktyg du behöver samt inblick i olika verksamheter inom Business Process Management vilket kommer ge dig goda förutsättningar för att göra karriär inom bolaget. Vi sitter i trivsam takvåning på Södra Larmgatan mitt i Göteborg. Mer info om tjänsterna finner du på Ansökan och CV skickas till elin.antonsson@barium.se före den 30/6 Vi arbetar med löpande urval. Södra Larmgatan Göteborg Tel: Fax: Innehåll Postekon # Ledare 3 Innehåll & redaktion 4 Ordförande har ordet 4/5 Pontus Johansson - Santa Maria AB 6/7 Gröna Gårdar Märta Jansdotter 8/9 Professor med blicken mot framtiden 10 Aktiviteter Volvo i våra hjärtan! 12 Italiensk afton med vinprovning 13 Effektivt styrelsearbete 14 Den nya ekonomrollen 15 Business Leadership - att göra affärer med lönsamhet 15 Gammal Rätt i nya Kläder Göteborgs Nya Tingsrätt 16 Valborgssupé med CHV 16 Jubileum med Handelsspexet 17 Föreningens årsmöte 17 Nästa nummer 18 Arbetsmarknadsläget 18 Handels Rekrytering 18 Handelshögskolan 19 Börsgatan som aldrig blev Insändare: Vi uppmanar våra läsare att skicka in era åsikter till redaktionen. Det kan vara kommentarer på senaste numret, allmänna åsikter eller ris & ros. Maila till redaktionen@chv.se POSTEKON MAGASIN Nummer: Årgång 19 Postekon ges ut av: Civilekonomföreningen Handels Vänner Adress Kungsportsavenyn 10, Göteborg Telefon Fax E-post redaktionen@chv.se Hemsida Bankgiro Postgiro Ansvarig utgivare Bo Ribbenholt Utgivningsbevis: Chefredaktör Daniel Ewerlöf & Daniel Vilén redaktionen@chv.se Redaktion Daniel Ewerlöf, Daniel Vilén, Anneli Egestam, Lina Broström, Elisabeth Bjufors. Tryck & layout Lasse Boström Grafisk Produktion Upplaga 2500 ex Foto Daniel Ewerlöf, Daniel Vilén, Lasse Boström CHV är idag en av Sveriges största alumniföreningar med över medlemmar. Varje år möts flera hundra medlemmar på våra aktiviteter (luncher, seminarier, After Work etc). CHV ger medlemmarna en möjlighet att umgås över alla gränser, både åldrar och yrken, med unika möjligheter till nya kontakter och erfarenhetsutbyte. Nästa nummer artikel deadline Framsidan Märta Jansdotter Foto: Gröna gårdar 2 POSTEKON MAGASIN # POSTEKON MAGASIN #

3 TEMA MAT Ordförande har ordet Till årsmötet hade styrelsen föreslagit att föreningen byter namn till Handelshögskolans i Göteborg Alumniförening. Det var ett drastiskt förslag med tanke på att föreningens nuvarande namn endast är fem år gammalt. Samtidigt känns det nödvändigt att göra något för föreningens överlevnad. Varje år minskar medlemsantalet med cirka 150 medlemmar och det är en utveckling som inte går att försvara med tanke på hur många studenter som utexamineras från Handelshögskolan varje år. Det är tydligt att föreningen måste bli mer känd inom och utom skolan, och en bra utgångspunkt är att vi har ett namn som talar om vilka vi är. På årsmötet framkom det bland annat att ordet alumn (f.d. student) känns främmande för flera av våra medlemmar. Det är inte så konstigt, då det var först i början på 1990-talet som alumn dök upp som ett begrepp inom den svenska universitets- och högskolevärlden. Idag finns det knappast något svenskt universitet eller högskola som inte bedriver någon form av kontaktverksamhet med sina alumner, främst i marknadsföringssyfte. TEMA MAT 4 POSTEKON MAGASIN # Fortsättning på nästa sida Internationellt är universitetens alumnverksamhet mångfacetterad och beror mycket på ländernas olika traditioner. Men oavsett detta är den internationella utvecklingen entydig. Alumner blir allt viktigare för en skolas renommé och aktiva alumnföreningar uppfattas positivt, inte minst i utvärderings- och ackrediteringssammanhang. Alumn är därför ett begrepp som är här för att stanna. Men måste namnet vara så långt och krångligt? Nej, kanske inte. Styrelsen valde emellertid att knyta föreningens namn till kårens för att dels öka igenkännandet, dels betona släktskapet i att vara medlem först i kåren och därefter i föreningen. Vi känner oss trygga med namnet och kommer att arbeta hårt för att stärka dess varumärke, och vi hoppas att ni kommer att vänja er och hitta en bra vardaglig förkortning. Slutligen vill jag tacka alla som har bidragit till CHVs verksamhet under året. Nu gör vi ett sommaruppehåll, och jag önskar er alla en skön och avkopplande sommar. Gunilla Bornmalm-Jardelöw Pontus Johansson - Inköpschef örter och kryddor Santa Maria AB De kunskaper som Pontus anser kommer mest till användning i rollen som inköpschef är blandningen av allt som gör att Efter examen i internationell marknadsföring visste Pontus att det var en karriär inom dagligvarubranschen som lockade. Efter en sejour på Lidl och via en omväg i förpackningsbranschen var det Santa Maria som för fem år sedan fick Pontus att skicka in en jobbansökan. Postekon har träffat inköpschefen som tycker att en muskotnöt avspeglar hans personlighet hård på utsidan, men tilltalande och fräsch på insidan. Tidigt in i intervjun får jag förklarat för mig att det inte är många anställda på Santa Maria som har läst på Handels. Traditionellt har bolaget haft mer utbyte med Chalmers. Dock på senare tid har Handelshögskolan blivit en intressant part att rekrytera från och som exempel lyfter Pontus fram en jobbannons som junior inköpare där flera intressanta ansökningar kommit in från vår gemensamma läroanstalt. man snabbt kan skapa sig en förståelse och helhetsbild över en situation. Att förstå de globala flödena och kunna tolka signaler i marknaden liksom förmågan att placera råvarumarknaden i ett större omvärldsperspektiv lyfts fram som viktiga färdigheter. Även förmågan att läsa och tolka avtal och årsredovisningar nämns som viktig kunskap från Handelstiden. Det finns dessutom ett flertal nödvändiga egenskaper man inte kan lära sig i skolan att förhandla med en indonesier är inget man lär sig på Handels. Länder som Pontus med inköpsteam besöker ofta är Indien, USA, Chile och Peru. Resorna är en viktig del i bolagets produktutveckling, kvalitetsarbete samt leverantörsutvärdering för att nämna några områden. I rollen som inköpschef blir det även en hel del interna projekt inom nyss nämnda områden både som projektledare och projektmedlem. Santa Maria ingår sedan en tid tillbaks i det Finska bolaget Paulig, som primärt arbetar med kaffe, och en effekt av ägarbytet är att bolagen just nu nyttomaximerar och lär av varandra när det kommer till inköpsstrategier, avtal och ledarskap. Du blev intervjuad i GöteborgsPosten den 15 januari i år under rubriken Spekulanter kryddar priser angående att världsmarknadspriset på kryddor nått nya rekordhöjder. Vad har hänt sedan dess? Generellt har priserna fortsatt uppåt och priserna på svartpeppar har ökat starkt. Ration mellan utbud och efterfrågan är skev och en del av anledningen till det är det ökade intresset från råvarufonder. Rent praktiskt för oss inköpare har kunskapskraven på handel med certifikat höjts samt att det har blivit ännu viktigare att kontinuerligt se över och utvärdera leverantörer och marknadssituation. I detta nummer har vi träffat företaget Gröna Gårdar som är en del av trenden närodlat. Hur arbetar Santa Maria inom detta område? För vår del arbetar vi aktivt inom områdena Organic (hur produkten är odlad) och Fair Trade (hur leverantören får betalt för produktionen). Till viss del styr även vi mot lokala leverantörer och som exempel kan nämnas att en del av de oljor vi använder i produktionen av tortillas kommer från Sverige. Avslutningsvis, semesterperioden är i antågande och med den kommer grillningen igång på allvar. Vad har Santa Maria för nyheter och har du något personligt tips att skicka med till läsarna? Vi har som alltid nyheter och i år har vi har t ex lite nya chips och spännande dip som tilltugg under grillningen. Vad gäller tips så vore det tjänstefel att inte tipsa om att gå in på Där finns många gratis kött- och kryddtips som kan lyfta experimentlustan hemma. Ett personligt tips är att inte enbart lägga grillprodukterna direkt över grillkolen, det vill säga att använda direkt värme, utan att i större utsträckning använda er av indirekt värme och skapa en rökig smak med rökflingor. att förhandla med en indonesier är inget man lär sig på Handels Personalia Pontus Johansson Född: Född: 19 feb, 1977 Familj: Fru och en dotter på ett år Utbildning: Magisterexamen i Internationell Marknadsföring, Handelshögskolan i Göteborg Fritid: Är back i Göteborgs bästa korpfotbollslag Landala BK Dold talang: Det många inte vet är att jag är en fena på att spela luftgitarr på skohorn Text & Foto: Daniel Ewerlöf 5 POSTEKON MAGASIN #

4 TEMA MAT Gröna Gårdar Gröna gårdar säljer ekologiskt nötkött som dessutom är närproducerat för den som bor i Göteborg med omnejd. Köttet kommer nämligen från ett tjugotal gårdar från Halmstad i söder till Karlstad i norr. Märta Jansdotter är en före detta Handelsstudent som axlat rollen som företagets VD. Hur kom det sig att ni valde att starta ett företag som säljer ekologiskt nötkött? Det var väl främst för att de stora aktörerna i branschen i slutet på nittiotalet inte visade något direkt intresse för KRAV-märkt kött. Detta och att när man som bonde lämnat sitt djur till slakt hade och har man även idag ingen aning om vart det tog vägen. Så då var det tre gårdar i Bohuslän som valde att gå samman och starta Gröna gårdar istället. På förpackningarna från Gröna gårdar kan man få reda på vilken gård som köttet kommer ifrån, används den informationen även internt inom företaget? Både ja och nej. Naturligtvis hjälper det att se vilken gård djuret kommer ifrån, men då vi har spårbarhet på individnivå är faktiskt referensnumret mer av intresse. Vi gör enskilda bedömningar på samtliga djur vi får in och en del av uppfödarens betalning baseras på parametrar du som kund uppskattar, som mörhet, fasthet, smak och marmorering. Traditionellt baserar betalningen till uppfödaren uteslutande på djurets muskelstorlek, vikt och fetthalt, vilka är faktorer du som kund kanske inte alltid lägger störst vikt vid. Gröna gårdar är ett av många företag som säljer mat via Internet. På hemsidan går det att beställa köttboxar till flera uthämtningsställen runtom i landet. Hur ser marknaden ut för ekologiskt kött? Vilka säljer ni till? Vi har fyra kundtyper, direkt till privatkund, butik, storkök och restauranger. Utmaningen med nötkött är att du har en produkt (en slaktkropp) som när du styckat den blir 5-20 produkter där kunderna för det mesta inte vill köpa utifrån hur djuret är anatomiskt uppbyggt, det vill säga fördelningen av de olika detaljerna, som filé, färs och högrev tillexempel. Har man flera olika kunder är det då lättare att pussla runt detaljerna så att alla får de detaljer de vill ha. Storköken tar främst färsen som butiker och restauranger inte vill ha och tvärt om. Med privatkunderna försöker vi faktiskt hela tiden jobba på att få dem att handla så anatomiskt som möjligt. En nötbox är tillexempel en ganska exakt avspegling om hur ett djur ser ut detaljmässigt. Ca 50% färs, 25% kokkött, 15% stekar och 10% ädelkött. Vad är nästa steg för Gröna gårdar? Det traditionella tänket i branschen är att sälja till dagligvaruhandeln, som ICA, Coop och Axfood, men detta gör en väldigt sårbar som aktör. Vi vill föra konsumenten och uppfödaren så nära varandra som det går, därför är vårt fokus på direktförsäljning till privatkunden. Fortsättning på nästa sida Att köpa kött Ekologiskt kött är dyrare än vanligt kött. Vilka faktorer är det som spelar in i prisskillnaden? Dels är det ökade produktionskostnader för att kraven på produktionen är högre. Tar man sedan till exempel vårt kött som är hängmörat är priset också högre för att råvaran är mer koncentrerad, mindre vatten i köttet helt enkelt. Men detta gäller ju även de konventionella aktörer som hängmörar kött. I vårt fall kostar också den högre slaktåldern pengar, då det naturligtvis är dyrare att ett djur växer långsammare. Det har varit mycket kontroverser kring nötkött på senaste tiden, det är dåligt för miljön och dåligt för hälsan. Hur har den debatten påverkat er verksamhet? Både positivt och negativt. Många kunder som vet lite mer har hittat till oss just på grund av detta, men jag tror också att många tyvärr undviker nötkött. Det som saknas i debatten tycker jag är nyanseringen. Ja, nötkött är väldigt fel om det görs på konventionellt sätt med kraftfoder och inomhus, men gör man det enbart på gräs är det en av de mest hållbara sätten att producera livsmedel på. Sedan tycker jag alltid debatter om livsmedel till slut blir en prisfråga. Ingen vill betala för vad det egentligen kostar att producera livsmedel, och så länge detta fortgår tror jag tyvärr att vi kommer att ha en ohållbar livsmedelsproduktion. Jag tror inte att detta kan ändras med politiska beslut, utan vi som aktörer i branschen måste själva se till att ändra detta. Köttskola för kunden Hemsidan är full av information om kött, inspirerande recept och artiklar om gårdarna som producerar kött. Förutom att kommunicera via hemsidan är Gröna gårdar aktivt i flera sociala medier och är flitiga med att ha en monter på olika mässor. Hur kommer det sig att ni fokuserat så mycket på att ge information till era kunder? Det är väl främst för att kunskapen hos dem är så väldigt låg. Mycket kunskap kring matlagning har försvunnit och då nöt- och lammkött kräver en viss baskunskap för att man ska lyckas tror jag folk generellt undviker det. Målet är att få kunderna att förstå glädjen i matlagning och råvaran, att det inte bara är något man gör så fort som möjligt för att bli mätt. Sedan är det väldigt få som idag vet hur livsmedelsproduktion går till, och jag tror att mer kunskap leder till en större förståelse och respekt för det vi äter. För 100 år sedan var ju ca 80% av oss lantbrukare, nu är det ca 1-2%, så det finns ett väldigt glapp mellan producent och konsument då bägge parter vet väldigt lite om varandra. Nyligen publicerades på er blogg ett första inlägg om kalven Felicia som är tänkt som en följetong. Den som kikar in på bloggen kommer få följa kon till slakten om ungefär 2 år. Är ni inte rädda för att en sådan öppenhet slår fel för att folk inte vill tänka på vad det är för djur de äter? Kalven Felicia. Jag tror det finns ett stort värde i att våra kunder får en större insikt i hur den mat de äter faktiskt skapas. Naturligtvis är det känsligt att dokumentera det då slakten och dödandet tydliggörs, men jag hoppas att det ger insikt i det liv de faktiskt lever och vad det innebär att föda upp djur på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. Sen är chansen stor att Felicia nog blir lite äldre än två år då hennes mamma och mormor har haft goda moderegenskaper vilket borgar för att hon också har det. Så om allt vill sig väl kommer det förhoppningsvis en eller fler kalvar innan det är dags. Målet är att få kunderna att förstå glädjen i matlagning och råvaran, att det inte bara är något man gör så fort som möjligt för att bli mätt. Gröna gårdars uppfödning Trots att KRAV-märkningen är strängare än EU:s ekologiska krav har Gröna gårdar inte nöjt sig med det. Gårdarna som levererar kött måste även leva upp till Gröna gårdars egna krav. Hur kommer det sig att ni tagit fram egna krav? Vi började läsa mer om just hur fodret påverkar fettsyresammansättningen hos djuren och efter att ha analyserat djur som bara ätit gräs kontra de som givits spannmål kunde vi konstatera att det gräsuppfödda köttet innehöll mellan 3-6 gånger mer omega-3 till exempel. Detta i sig är inget konstigt, då gräs har en bättre kvot mellan just omega 3 och omega 6, medan spannmål nästan uteslutande innehåller omega-6. Sen upptäckte vi att köttet faktiskt smakade bättre och djuren blev friskare. Utöver detta ställer vi också högre krav på djurens sociala miljö, att de skall gå i åldersblandade flockar och praktisera sitt naturliga beteende i så stor utsträckning som möjligt. Minimislaktålder är hos oss 2 år, mot snittet i branschen som ligger på ca månader. Detta då vi inte anser att ett djur är slaktmoget innan dess och de där sista månaderna gör väldigt mycket för köttkvaliteten. Till sist upptäckte vi även att vår uppfödningsmodell faktiskt vårdar och skapar mångfald i vårt kulturlandskap, så då var saken biff så att säga. På er hemsida framgår det att det går att göra studiebesök på en av era gårdar där man själv får se hur djuren har det. Däremot arrangerar ni inget vårrus, varför inte då? Våra djur är generellt inte lika vårrusiga som till exempel mjölkkorna. Många av dem går mer eller mindre ute på vinterhalvåret med effekten att när våra kor släpps ut på bete blir reaktionen inte lika stor. De traskar ofta ur transporten och lunkar runt lite, kanske inte alltid så spännande att se på. Sen är kor väldigt nyfikna av sig. Det hela skulle nog sluta med att de stod och globlängde på människorna som kommit och kolla istället. Men det är kanske å andra sidan lika underhållande det... Utbildning på Handelshögskolan Du läste ekonomprogrammet med inriktning management på Handelshögskolan i Göteborg. Vad är det viktigaste du tar med dig från Handelshögskolan i din roll som VD? För det mesta känns det som att man går emot allt man lärde sig i skolan. I alla fall när det gäller den mer krasst ekonomiska biten. Men det jag tagit med mig från framförallt min managementinriktning är att människor är människor. Och jag anser att en ledares roll är att skapa en organisation där människor får vara just det. Vi är ca 15 personer som jobbar med Gröna gårdar och det är 5 olika nationaliteter, 8 olika yrkesinriktningar och 15 olika specialiteter. Rätt använt är detta en tillgång, men det kräver också mycket kommunikation och förståelse sinsemellan då det enkelt blir missförstånd. Engagerade du dig i något förutom studierna under tiden på Handelshögskolan? Ja, jag var Sexmästare under mitt första år och efter det vice kårordförande. Det var två väldigt roliga uppdrag som dels gav erfarenhet och dels skapade kontakter. Sedan har jag under hela skoltiden jobbat för Gröna gårdar till och från, så startsträckan efter examen var väldigt kort. Till sist, du som jobbar så mycket med mat och tipsar om recept: vad är ditt middagstips? Att i möjligaste mån aldrig äta eller laga mat själv. Gör man det tillsammans med vänner och låter det ta den tiden det tar är det roligare att både laga och äta maten. Och skaffa en gjutjärnsstekpanna, det går aldrig att få den värmen som krävs för en bra stekyta i en teflonpanna. Personalia Märta Jansdotter Född: i nådens år 1985 Utbildning: Civilekonom med inriktning management Fritid: Vänner, familj, mat och träning Dold talang: Det måste nog vara min sångröst i så fall... FAKTA: GRÖNA GÅRDAR Hemsida: Bildades: 2001 Aktuellt: Flyttar in i nya lokaler vid Järntorget i augusti, det är även där CHV kommer att ha en aktivitet med Gröna gårdar senare under hösten. Text: Emilie Dorf Foto: Gröna gårdar/ Khashayar Naderehvandi 6 POSTEKON MAGASIN # POSTEKON MAGASIN #

5 REPORTAGE Professor med blicken mot framtiden Handels har fått två nya tillskott under våren. Institutet för innovation och entreprenörskap och den första professorn i entreprenörskap. Jag ser jättespännande möjligheter med den tvärvetenskapliga miljön här som knyter samman forskning, undervisning och att verka som ett stöd till olika aktörer, säger Annika Rickne. Jag tittar på förutsättningar för entreprenörskap och innovation utifrån olika parametrar, till exempel policy. Det jag tycker är spännande forskningsmässigt är att vi tittar på flera olika nivåer. Allt från individnivå till organisatorisk nivå eller regionalt, nationellt, men faktiskt också hela teknikområdet globalt med aktörer, policys i olika länder och frågeställningar. Tillväxtmöjligheterna för regionen är något som ligger Annika Rickne särskilt varmt om hjärtat. De kommer att lära sig vilka teoretiska verktyg som krävs för att skapa nya företag eller verksamheter i befintliga företag. Studenterna kommer också att få arbeta tillsammans med företag industriell utveckling och även till universitetets utveckling. Så det är en otroligt spännande roll som vi kan ha i stora frågor vi kan bidra med pusselbitar. Ytterligare en del som Annika Rickne ser som avgörande för framtiden handlar om alumni, och att fortsätta finnas i studenternas fortsatta liv. Jag ser ett utökat utbyte där alumni kan vara med och påverka våra utbildningar och kanske även vår forskning. Jag tror att det är jätteviktigt för oss som universitet att hålla oss kopplade till vilka frågor som industrin står för. Alumniverksamheten är en outnyttjad potential inom det området. Inom det biomedicinska området har vi gjort en jättespännande resa under de senaste åren. För fem, sex år sedan så var vi inte ansedda som en biomedicinsk region. Men det är vi i dag. Vi har ganska mycket företag i regionen som är växande. Samtidigt förklarar Annika Rickne att eftersom världen är global så finns det inget egentligt självändamål att bara samverka regionalt. Utan alla aktörer är globalt anknutna. Men det handlar om att se vad vi kan göra tillsammans. Att se mönster och sammanhang för tillväxt och utveckling är Annika Ricknes uppgift i jobbet som professor på institutet för innovation och entreprenörskap på Handels. Den ljusa, öppna och kreativa miljön kunde knappast vara bättre lämpad för uppdraget I ett modernt, ljust och luftigt hus vid Medicinarberget sitter institutet för innovation och entreprenörskap det senaste tillskottet på Handels. Glasväggar släpper in verkligheten utanför, och de interna glasväggarna inuti huset tillför en öppen känsla när man rör sig i byggnaden. De två färgglada hissarna i grönt och blått glas står som utropstecken i interiören och skapar ett nytt sätt att se verkligenheten med. Just förmågan att se frågor med olika glasögon eller i andra ordalag: att använda olika analysverktyg är något som den nya, tillika första, professorn i entreprenörskap i Göteborg: Annika Rickne, dagligen lär ut till sina studenter. När vi tittar på vad industrier och andra arbetsgivare behöver pekar de på att de behöver analytiker. De behöver personer som är duktiga på att ta på sig olika glasögon och se olika sätt att analysera en fråga på. Studenterna ska komma ut och ha de verktyg som de behöver för att driva en process. Ett starkt mastersprogram är vad industrin efterfrågar. Vi hjälper regionens arbetsmarknad på det här sättet. Det är kul, säger Annika Rickne engagerat. Till hösten kommer ett nytt program att startas på institutet. Det blir en kunskapsbaserad entreprenörskapsutbildning där fokus kommer att ligga på att arbeta med nya idéer. Utbildningen syftar till att ge studenterna verktygen som behövs för att bli entreprenörer. De kommer att lära sig vilka teoretiska verktyg som krävs för att skapa nya företag eller verksamheter i befintliga företag. Studenterna kommer också att få arbeta tillsammans med företag. Andra året kommer de att få utveckla en affärsidé. I projekten kommer studenterna att arbeta i team om ungefär tre personer. Affärscoacher kommer att gå in och hjälpa till att hitta affärsidéer som är tillräckligt starka och redo för kommersialisering. Här börjar studenternas arbete för att nå målet: att gå från idé till ett fungerande företag vid årets slut. Annika Ricknes bakgrund finns i forskning och undervisning kring hur innovations- och entreprenörsprocesser går till gällande tillväxt av teknikområden i nya branscher. En anledning till framväxten, är enligt Annika Rickne, att regionen har samlat de olika aktörerna, företagen, forskargrupperna och den kliniska avdelningen på universitetet och låtit dem arbeta tillsammans. Dessa kraftansamlingar där små och stora företag har länkats med forskargrupper har skapat möjligheterna. Att fortsätta arbeta för samverkan mellan aktörer för att få naturliga kunskapsflöden är något som Annika Rickne ser som en självklarhet för att lyckas med tillväxten även i framtiden. Ett företag kan knappast klara av att ha allt internt i dag, utan man måste vara väldigt duktig på att hämta kunskap från andra källor. Och det kan vara regionalt, nationellt eller globalt. Det som är källan för regional tillväxt är att man hittar när, var och i vilka situationer som aktörerna som finns i regionen behöver samverka och utbyta kunskap. Där ligger nyckeln för att hitta den regionala tillväxten. Nätverkande är således en viktig ingrediens i ett framgångsrecept. Det gäller att hitta samarbetsmöjligheter mellan universitet, forskning och företag i region som kan länkas samman, menar Annika Rickne. På det här institutet arbetar vi med spännande forskningsfrågor och det som är roligt är att vi har möjlighet att både koppla våra forskningsfrågor till våra utbildningar och att vi har möjlighet att koppla det till praktisk Vi står inför flera utmaningar som land. Vi är ett litet land som är starkt kunskapsbaserat och samtidigt är vi väldigt globala. Vi har väldigt många av våra företag som går ut på den globala marknaden väldigt snart eftersom vi har en sådan liten hemmamarknad. Som land behöver vi ha en väldigt stark egen kompetensbas för att vi ska kunna hävda oss i konkurrensen internationellt eftersom vi är så små. Hon förklarar att utmaningarna handlar bland annat om hur vi ska hantera uppköp av företag, produktion som flyttas ut och den omvandlingsprocessen som vi står inför. Det vi försöker att göra på det är institutet är att bygga ett antal pusselbitar för att förstå hur den omvandlingsprocessen ska hanteras. Vi kan bidra med tre olika delar. Den ena delen handlar om universitet roll i en sådan omvandlingsprocess där det finns en stor andel forskare som är väldigt viktiga för svensk industri. Forskare på de svenska universiteten har en stor del i vad som händer i industrin, säger Annika Rickne. Den andra delen handlar om att se hur styrning av hela branscher ser ut på nationell och regional nivå. Hur har man försökt styra en bransch att växa fram med policys? Policies är en del som styr utveckling. Det tredje forskningsbenet handlar om hur våra företag ska hantera de tillväxtfrågor som vi står inför. Då tittar vi mycket på kunskapsflöden och nätverk. Personalia Annika Rickne Ålder: 44 Familj: Man och två barn Född: Örebro Bor: Göteborg sedan 1986, när hon började plugga på Chalmers Intressen: Målar oljemålningar, läser böcker, träffar vänner, är ute i naturen, reser till varmare platser, jobbar i volontärprojekt Svaghet: Jag älskar att laga mat, men jag kan inte laga mat efter recept. Jag hittar bara på ett recept. Ibland blir det gott, ibland inte alls. Text & Foto: Lina Broström Fortsättning på nästa sida 8 POSTEKON MAGASIN # POSTEKON MAGASIN #

6 AKTIVITETER AKTIVITETER Arrangemang i Civilekonomföreningen Handels Vänner se alla aktiviteter på: Våren har flugit förbi i rasande fart och försöker just nu, i varje fall i mitt nederländska äventyr, övergå till sommar. Årets första månader har precis som vanligt varit fyllda av aktiviteter av alla de slag, fulländade traditioner är ju till för att hållas. Till exempel kommer aktiviteterna i år att fortsätta ända in i juni, normalt sett brukar sommarlovet komma någon gång i skiftet mellan maj och juni. Årsmötets föredragare Paff Performance bjuder på sommarlunch och en chans att nätverka. I slutet av juni har vi ett extra årsmöte och dagen efter har Handelshögskolan bjudit in oss till en föreläsning med professor Steven Keppler. Jag hoppas att ni tar chansen att njuta av den förlängda våren med CHV. I år har vi vågat oss på att låta aktivitetslistan erbjuda en förhandstitt på vad som händer efter sommaren och sköna semestrar. Till hösten utlovas ett företagsbesök hos SVT, den årliga golftävlingen i (förhoppningsvis) skönt sensommarväder och ett besök hos den ekologiska köttproducenten Gröna gårdar i deras nya lokaler vid Järntorget. Jag vill även passa på att tacka för mig, jag kommer inte att fortsätta som ansvarig för Aktivitetsgruppen och styrelseledamot. Det har varit otroligt kul att vara med i CHV men det är dags att fokusera fullt ut på ett liv ett par meter under vattenytan och vildsinta försök att prata nederländska. Njut av sommaren så lovar vi att planera en spännande höst full av aktiviteter. Som alltid är det bara att höra av sig om ni har tips på event eller föredrag! Med soliga hälsningar Emilie Dorf HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING Aktivitetsansvarig CHV emiliedorf@gmail.com Volvo i våra hjärtan! Contaplus din samarbetspartner vid rekrytering inom ekonomi! Contaplus är ett specialiserat konsultföretag som tillhandahåller rekryteringslösningar inom ekonomi och alla typer av befattningar inom området. Contaplus Sverige ingår i en europeisk HR-grupp med verksamhet i ett flertal europeiska länder. I Sverige finns Contaplus representerat i Göteborg och Stockholm. Hör gärna av er till oss för mer information! Contaplus Göteborg Contaplus Stockholm Hvitfeldtsgatan 14 Vasagatan Göteborg Stockholm Tel: Tel: Aktiviteter jan Att lyckas som extern VD 01-feb Mingelskola frukost 10-feb Göteborgsminglet 17-feb Vision till verklighet 23-feb Nätverksträff Ekonomichefer 24-feb Paneldebatt: Generationsväxling 10-mar Volvo 10-mar Italiensk afton 16-mar Samhällsnytta med lönsamhet 17-mar Hur använda en styrelse effektivt? 31-mar Den nya ekonomrollen 07-apr Business leadership 09-apr Handelsspexet kvällsträff 30-apr Traditionellt Valborgsfirande 04-maj Säkra nyttan med affärssystemet 10-maj Incitamentsprogram - rättsutveckling och beskattning 10-maj Nya tingsrätten - besök och föredrag 19-maj Årsmöte, Bygga ett starkt varumärke 16-jun Sommarlunch med Paff Performance 21-jun Extra årsmöte 22-jun Professor Steven Klepper HHGS 26-aug CHV:s årliga golftävling eftermiddag sept okt Ekologisk kväll med Gröna gårdar Företagsbesök SVT Min första bil eller rättare sagt den första bilen som jag var delägare i var en Volvo Amazon av senaste modell och årgång. Det talade jag om för alla intresserade under närmare 10 års tid tills min käre make talade om att det kom nog en sista modell året därpå. Så var den historien förstörd fast det var svårt att skiljas från den likväl så finns det nog lite Volvo kvar i mitt hjärta även om jag aldrig har jobbat där. Om det var hjärtefrågan som lockade vet jag men vi var flera hundra med mig som bänkade sig i Malstenssalen den 10 mars på Handelshögskolan. Att det var just den dagen var ingen slump för det var nu som boken Volvo i våra hjärtan kom ut. Den är skriven av åtta författare, varav sex är forskare på Handels i Göteborg*. Hans-Olov Olsson Förutom den egna samlade erfarenheten på 25+ år så har de intervjuat flertalet volvoiter. Boken beskriver Volvos historia, värden och framtidsutsikter. Jag konstaterade snabbt att det var en mansdominerad skara och endast en kvinna finns med i gänget. Förutom inlägg från merparten av alla författare så fick vi även initierade kommentarer av Per Östberg, senior vice president AB Volvo och Hans-Olov Olsson, vice styrelseordförande Volvo Car Corporation. Precis som i boken så talades det om Volvos utveckling och dess identitetskris från olika synvinklar. Vidare berördes vad vi anser som svenskt (eller skandinaviskt) management: respekt för individen förenat med engagerat lagarbete, lojalitet, förmåga att skapa lösningar genom samarbete etc. Den grundläggande frågan är om detta kan leva kvar med tanke på de nya ägarna? Frågor som denna och liknande fick inte några entydiga svar och det var ju kanske heller inte att vänta. I inbjudan så stod det att för alla med Volvo i sina hjärtan är det dags att diskutera vad som är viktigt och värdefullt att bevara. Jag tyckte nog inte att det blev något riktigt bra diskussion om detta vare sig i panelen eller när det blev dags för frågor för den här gången var det inte en vanlig öppen frågestund utan ett okänt antal personer hade fått boken i förväg, läst igenom den med uppdrag att ställa frågor. Nu kanske det bara blev så men det var bara män som verkade ha fått det där uppdraget. Visst hade de intressanta frågor kring varumärket och framtiden men jag kunde inte bli kvitt känslan av detta var en uppvisning i att manliga hjärtan klappar hårdare för Volvo eller? Text: Ann Margreth Hellberg *)Sten Jönsson är professor emeritus i företagsekonomi, särskilt Scandinavian Management, vid Gothenburg Research Institute (GRI), Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Mikael Wickelgren, ek. dr, är forskare och lärare i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde samt associerad medlem av GRI, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Övriga författare: Thomas Andersson, Anders Boglind, Lars- Göran Järvung, Gary Kokk, Kajsa Lindberg, Stefan Tengblad. Per Östberg 10 POSTEKON MAGASIN # POSTEKON MAGASIN #

7 AKTIVITET AKTIVITET Italiensk afton med vinprovning Effektivt styrelsearbete enkelt med rätt recept Robert Sumberaz, som härstammar från regionen Friuli-Venezia Giulia i nordöstra delen av Italien, var kvällens ciceron i smak och vinkunskap med hjälp av Ulf Aspestedt och Snille & Smak. Smakupplevelserna på italienska råvaror kom från regionerna Veneto och Friuli. Vi startade med ett glas Prosecco la Robinia Extra Dry. Till tallriken med Parmagiano Reggiano lagrad parmesanost Pecorino Toscano lagrad fårost Mattias Olinder Robert Sumberaz Salame Chingiale salami baserad på vildsvinskött Salame Finocchiona salami med fänkål Pomodori Secchi sott olio soltorkade tomater i jungfruolivolja Vi serverades 3 röda viner Recioto della Valpolicella 09 Zenato Merlot Allegrini Valpolicella Text: Bo Ribbenholt Vi tar en titt in i ett styrelserum på ett företag. Företagets ägare har ambitionen att växa, finna nya målgrupper, expandera på nya marknader, exportera. Kan företagets styrelse leda företaget till detta mål? Vad krävs av en styrelse? Dessa var några av de frågor som Elisabeth Litsmark Nordenstam talade om hos CHV den 17 mars Styrelserummet Ofta ser verkligheten ut på ett kanske lite (o)väntat sätt. Tänk er skock klonade får, ja vi behöver inte kalla dem Dolly, även om det var det namnet som först dyk upp i huvudet, kanske Bääärtil vore bättre namn. Tänk er 5 Bääärtil i styrelserummet. De bräker samma sång, har samma referensramar, och är en vänkrets. Vi tar oss tillbaka till ägarens önskemål, om att växa, finna nya marknader, och exportera. Hur väl stämmer styrelsens kompetens in med ägarens önskan om vidare kundkrets, nya målgrupper, framtida marknad egentligen? Rätt forum Ofta blandas ägarfrågor, ledningsfrågor och styrelsefrågor samman. Dela på frågorna och låt varje del ta sin plats i rätt forum är Elisabeths råd. Mångfald Ett långsiktigt arbete i styrelsen gynnas av mångfald och ger ett långsiktigt bättre arbetsklimat. Det kräver kunskap, uthållighet och beslutsamhet att genomdriva mångfald. Mångfald innebär mixade team i perspektivet ålder, kön, erfarenhet, och fokus på vem är kund. Styrelseuppdraget Att vara styrelseledamot är, poängterade Elisabeth, ett uppdrag som kräver tid, inte bara under styrelsemötet, utan tid och engagemang under alla dagar under mandatperioden, det vill säga ända fram till nästa bolagsstämma. Effekter Elisabeths företag arbetar med att utbilda styrelser att utvecklas bland annat genom utbildning och mentorshandledning. Effekterna av aktivt styrelsearbete har varit positiva och företagen expanderar. Genom att ta in externa styrelseledamöter ökar styrelsekraften och därmed omsättningen i företagen menar Elisabeth. Hon berättade bland annat om ett styrelseuppdrag där andra tunga styrelseproffs var med, där alla då gjorde sitt yttersta och var på tå. Elisabeth Litsmark Nordenstam Robert Sumberaz Daniel Danielsson Ulf Aspestedt Vad vill vi - Vart är vi på väg? Kanske kan just denna styrelse klara av situationen utmärkt. Men Elisabeth Litsmark Nordenstams erfarenhet både från sin tid på ALMI, och i det företag som hon nu driver, Partnerskap för framgång i Sverige AB, är att företag får ekonomisk utväxling genom att börja arbeta aktivt med styrelsearbetet. Det sker både genom att fundera över Vart är vi på väg? och Vad vill vi? och som svar på dessa frågor rekrytera personer med skiftande bakgrund och med kunskaper och insikter inom de områden som företaget står inför. En del kanske tackar ja för att de blir smickrade över att få frågan, eller känner att de vill ställa upp för en vän som frågar. Elisabeth menar att ett styrelseuppdrag alltid skall innebära ett aktivt ställningstagande från den som tillträder. Finns tillräckligt med tid? Kan man kan bidra med rätt kunskap? Att rekrytera rätt personer till styrelsen framstår då inte lika enkelt och märkbart är att ofta består styrelser av endast män, trots att företag riktar sina tjänster eller produkter till kvinnor. Hur tänkte man då, undrar Elisabeth, när man på det sättet exkluderar kompetens. Som jurist förespråkar jag, stärkt av Elisabeths erfarenheter, att i samband med bolagsbildning eller omstrukturering rekommendera ägare att inte bara ta in make/ maka som styrelseledamot eller en supplant på grund av att Aktiebolagslagens regler stipulerar en person till, utan för att en extern ledamot tillför kunskap, som företaget har nytta av. Text: Lotta Abrahamsson 12 POSTEKON MAGASIN # POSTEKON MAGASIN #

8 AKTIVITET AKTIVITET Den nya ekonomrollen Redan på 80-talet talades det om ny ekonomroll, att ekonomrollen skulle bli mer affärsmässig istället för kameral, och controllerbegreppet infördes. Denna lunch gästades CHV av Kristina Franzén, ansvarig för SKF Group Controlling, Accounting, Systems and Processes, och Knut Fahlén, ekonomie doktor och managementkonsult på Ekan, som båda är involverade i utveckling av ekonomrollen i den riktning som man pratade om för över 20 år sedan. Varför ändras ekonomrollen nu? Knut förklarar att bland annat hänger ihop med att allt mer automatiseras, t ex transaktionshantering och rapportering och att kontroll byggs in i processer. Detta frigör tid för ekonomerna men ökad konkurrens inom offentlig sektor kräver också att ekonomerna blir mer affärsmässiga och delaktiga i strategiska beslut. Inom SKF strävar man efter att vara bäst i världen, One World Class Finance Function, vilket innebär att man arbetar på samma sätt, enligt samma värderingar och processer inom SKF globalt. SKFs strategi syftar till att få affärsorganisationen att sträva mot att utveckla de bästa ekonomerna, den bästa organisationen och det bästa ledarskapet. Genom standardisering och automatisering frigör man tid för ekonomer att stötta affären istället. Medarbetarna inom Ekonomi och Finans skall agera partner mot organisationen så att de skall tänka vinst i sin dagliga verksamhet. Utvecklingen av ekonomerna är en kontinuerlig process, som påbörjades 2007 då SKF också inledde ett samarbete med Handelshögskolan för utveckling av högre chefer. Inom SKF har man outsourcat transaktionshanteringen till Cap Gemini i Polen för de största länderna i Europa och USA. Därefter har SKF kartlagt var kvarvarande ekonomer befinner sig kompetensmässigt, och vilka gap som finns, i syfte att bli Business Partner. Både medarbetarna och deras chefer har bidragit till att göra kartläggningen, utifrån sina perspektiv, och kommit fram till samma svar. SKF har utifrån detta byggt upp en Finance Academy, som utvecklar och driver utbildningar för att fylla gapen, berättar Kristina. Inom Landstingen gjordes på motsvarande sätt en enkät 2009, där man frågade ekonomerna och deras chefer vilken utveckling de hade behov av. Svaren matchades och resulterade i en utbildning där fem landsting från Skåne till Jämtland deltar. Ekan ansvarar här för utbildning av analytikerrollen. Enligt en modell utvecklad av professor Nils-Göran Olve kan fyra roller utkristalliseras; analytikern, kamreren, coachen och pedagogen. I landstingen var det tydligt att ekonomerna behöver flyttas från kamrersrollen och bredda sig åt analytiker, coach och pedagoghållet, utan att för den skull specialisera sig, berättar Knut. Inom SKF tillämpar man också denna modell, men coachen benämns istället Business Partner. För ekonomer handlar det om att lägga mer av sin tid i denna box än tidigare. Det handlar inte om att undervärdera kamreren utan att behärska alla boxarna, och röra sig mer åt rollen Business Partner, förtydligar Kristina. Hon nämner också att en benchmarkingstudie har gjorts med liknande företag där man mätte ekonomifunktionerna. De mest framgångsrika företagen i studien var de som var kapabla att jobba i Business Partner-boxen. Inom SKFs Finance Academy uppdaterar man kompetensmappningen löpande för att konstatera vilka gap som fyllts och vilka nya som uppstått, så att nya utbildningar kan tas fram. Utbildningarna sker på fyra olika nivåer, från den enklaste e-learning till SKFs Finance Executive Program. Detta program drivs tillsammans med Handelshögskolan som tar in ledande föreläsare inom området. För att återgå till det offentliga så handlar det även i denna värld om att inta olika roller, men ekonomen skall inte ta en roll utan i olika situationer röra sig mellan rollerna. I Landstingen genomförs utveckling av ekonomrollen utifrån tre perspektiv, där ekonomen som analytiker är orienterad mot arbete i linjen; ekonomen som förändringsagent inriktad mot arbete i projekt och ekonomen i ledningsgruppen handlar mer om hantering av beslut och strategiska frågor. Många frågor överlappar varandra, men gemensamt för Landstingens initiativ är att arbeta med ekonomernas mindset, nätverk, kommunikation, pedagogik och attityd, så att de blir stärkta i sin yrkesroll. Utvecklingsprojektet pågår fortfarande men redan nu ser man positiva effekter som att ekonomerna blivit bättre att konstruktivt ifrågasätta och kommunicera sina analyser till verksamhetens icke-ekonomer. Ivan Ludvig Ludvigson Går det bra för Ludvig Svensson så går det bra för Sverige. Text: Anneli Egestam Gammal Rätt i nya Kläder Göteborgs Nya Tingsrätt presenterar sig för CHV! För att få en närmare inblick i dagens Tingsrätt tog rådmannen Kenneth Ström, med lång erfarenhet av domstolsverksamheten både i Sverige och utomlands, emot CHV:s ca 30 besökare en vacker vårkväll den 10:e maj. Kenneth Ström Genom en trevlig rundvandring i lokalerna samt Kenneth Ströms mycket initierade och uppskattade information och berättelser, fick vi alla en mycket bättre känsla av hur det är på insidan av en modern domstolsorganisation något som troligtvis väldigt få bland CHV:s besökare tidigare känt till! Därför var det också intressant att få se några av de 25 rättssalarna, inte minst de speciella säkerhets-salarna med vidhängande visitationsrum och insläpp av åtalade direkt från Polishusets häkte. Vid en fråga om de utdragna processtider, som man ofta klagar på i tidningarna, framkom det också att Tingsrättens i Göteborg organisation sannolikt skulle behöva ytterligare 5-6 domare för att uppnå sin maximala processkapacitet. Med tanke på att denna Tingsrättskväll tidigt blev fulltecknad och många medlemmar därför måste avvisas även om visst manfall senare förekom tyvärr lovade dock rådman Kenneth Ström att försöka upprepa denna mycket uppskattade kväll för CHV under hösten. Slutligen ber vi att få tacka Kenneth Ström och Tingsrätten så mycket för denna trevliga kväll, samt ser fram emot en ny omgång under hösten. Historik Från det att man tidigt i Sverige hade all beslutande & verkställande & dömande makt förlagd till de s.k. magistraten (städernas ledande borgare), kom det år 1676 krav på att några domare skulle ha juridisk utbildning (6 av 12). Och från år 1871 skulle samtliga domare vara jurister, vilket bl.a. innebar att dåvarande Göteborgs Rådhusrätt omfattade 1 justitieborgmästare, 5 rådmän samt 7 notarier totalt - att jämföra med dagens Tingsrätt vars personal uppgår till omkring 200 personer, inklusive 35 domare vilka tillsammans handlägger mål per år. Arbetet är därvid uppdelat på fyra huvudavdelningar (tvistemål, ekonomisk brottslighet, övriga brottmål resp. konkursenheten) och på den nya Hyres-& Arrendenämnden. Domsagan omfattar idag också sex kommuner - Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille och Öckerö där Tingsrättens arbetslokaler utvecklats från 1600-talets tvåvånings timmerbyggnad vid Gustaf Adolfs torg, via 1930-talets berömda Asplundska tillbyggnad vid samma torg, fram till dagens nybyggnad vid det s.k. Göteborgs Rättscentrum nära Ullevi. Text: Göran Götberg Foto: Tova Crossner- Ernström Business Leadership att göra affärer med lönsamhet Gillar ni pengar? frågade Henrik Lindgren från Globe Business Training som start på lunchmötet. Då underlättar det också om ni gillar människor fortsatte Henrik. Människor och pengar - det är vad Business Leadership handlar om. Henrik pratade både inspirerande och tänkvärt kring detta ämne på lunchträffen hos CHV. Kort sagt handlar det om att få medarbetarna att göra de rätta sakerna för att förbättra företagets resultat. Kan vi hitta, konkretisera och uppfylla det kunden behöver och ta betalt för det så lyckas vi. Men vi måste också hitta, leda och coacha människor som kan genomföra det över tiden. Tre pelare Framgångsrik affärsverksamhet är enligt Henrik baserade på tre grundpelare; den rätta strategin, de rätta förmågorna och det rätta genomförandet. Ingen når hundra procent på allt. De flesta företag lägger mest tid på strategin. De hade nått ännu bättre resultat om de hade lagt mer tid på kompetensutveckling, genomförande och uppföljning. Strategin - Ger riktning och anledning att göra saker. Förmågan - Kompetens utvecklas med träning och support. Genomförandet - Styrs genom aktiviteter, coachning och uppföljning. Resultat Resultatet och feedbacken ger input till strategin som ger riktning och anledning att göra saker och så fortsätter kretsloppet. Blir man 15 % bättre på strategi, förmåga och genomförandet så dubblerar man resultatet visade Henrik med ett avslutande räkneexempel! Text: Joakim Hökegård 14 POSTEKON MAGASIN # POSTEKON MAGASIN #

9 AKTIVITET AKTIVITET Jubileum med Handelsspexet Årets spex var ingen vanlig upplevelse för CHV, förutom att majoriteten av ensemblen spelade hundar så var det dags för jubileum. Föreställningen följdes dessutom av en tre-rätters middag på Odd Fellow. Hela 80 (!) CHV:are dök upp för årets Handelsspex Laika i Pusterviks lokaler. Tillsammans med aktiva från studentkåren fyllde vi lokalen och fick njuta av sång, skämt, dans och galna OMTAG. Som vanligt levererade Handelsspexet snabba repliker, fantastisk sång och dans, bra musik tack vare bandet, roliga kostymer, und so weiter Efter föreställningen begav vi oss till Odd Fellow på Vasagatan för en middag fylld av tal och spex från Handelsspexet tidigare år. Många av oss var placerade på bord som gjorde att vi fick träffa andra CHV-medlemmar, studenter och spexare. Valborgssupé med CHV Traditionsenligt bjöd föreningen in sina medlemmar till gemensamt valborgsfirande samt cortegeskådande. Förra året önskades två förbättringar; Bättre väder och fler yngre medlemmar på plats. Hur det gick kan ni läsa om nedan. Med facit i hand slog båda önskemålen in. Det är svårt att få bättre väder i april än vad vi haft i år och valborgsmässoafton var en av de bättre dagarna vädermässigt. I år var hela 65 medlemmar anmälda till valborgsträffen och jag är övertygad om att samtliga var nöjda med arrangemanget. Såväl ovan nämnda väder, buffé och stämning var ett snäpp bättre än tidigare år. Det är trevligt att se att valborgsträffen lockar frekvent återkommande medlemmar såsom Lennart Fröberg, Hans Möller och Anita Mellgren för att bara nämna några. Vi ser redan nu fram emot att upprepa succén 2012! Föreningens årsmöte Tidigare år har det faktum att mötet anordnats i lokaler såsom Casinot och Universeum bidragit till ett ökat intresse bland medlemmarna. I år är det föreningens föreslagna namnbyte, byte av logotype och stadgeändringar som engagerar och lockar medlemmar till föreningens årsmöte på Handelshögskolan den 19 maj. På förekommen anledning inleder Johan Olofsson och Leo Heijbel från företaget Paff Performance med ett föredrag på temat Hur bygga ett starkt varumärke. Lämpligt nog hålls föredraget i sal E44 på Handelshögskolan, dvs i Gunilla Bornmalm-Jardelöwsalen, som fått namn efter föreningens ordförande. Gunilla berättar att salen namngavs efter henne som en gåva på hennes 60-årsdag, något som gjorde henne både glad och Paff (blinkning till föredragshållarna) då hennes revir under åren snarare varit en annan lokal, nämligen skolans Aula. När årsmötet väl inleds betas dagordningen av enligt vanlig ordning. Dock blir det en längre diskussion kring byte av namn, logotype och stadgar som slutar med att församlingen godkänner styrelsens förslag om ändringar. För er som vill fördjupa er i diskussionen går det att läsa frågor och svar på föreningens Blogg: Även om en del medlemmar framför önskemål om bättre kommunikation mellan styrelsen och medlemmarna avslutas årsmötet i en positiv anda och övertygelse om att föreningen i framtiden ska bli mer attraktiv och tillgänglig för ett större antal medlemmar. Text: Daniel Ewerlöf HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING HAN I GÖT Lena Olinder ledde allsången. En person som höjde stämningen var Lena Olinder som axlade rollen som sångledare på den soldränkta takterrassen på Avenyn. En snackis under kvällen blev styrelsens förslag på nytt föreningsnamn och ny logotype, förslag som presenterades på sånghäftet. Text: Daniel Ewerlöf Nr CHV - Alumninätverk Handelshögskolan Göteborg POSTEKON magasin POSTEKON Nästa nummer Handelshögskolans Gosskör underhöll på banketten. En riktigt fantastisk kväll som jag sent kommer glömma! I detta nummer handlade temat om mat och därmed om kroppens insida, i nästa nummer följer vi upp med att se till utsidan istället. Bland annat kommer vi att intervjua en av modesveriges opinionsbildare och inspirationskällor, handelsalumnen Olof Enckell som bland annat har utvecklat den perfekta businessskjortan tillsammans med Eton. Njut nu av sommaren så ses vi i höstmörkret ett välklätt och nypressat nummer av din medlemstidning. Som alltid, hör av dig med dina åsikter om tidningen Text: Emilie Dorf Foto: Daniel Vilén När det väl var dags för Chalmers Cortege att anlända Avenyn tillkom ytterligare några yngre alumner i form av Linnea Lind, Christin Roosvall, Jenny Cleröd, och Karin Ewerlöf. Tema mat Märta Jansdotter, Gröna Gårdar Pontus Johansson, Santa Maria AB Italiensk afton 1 POSTEKON MAGASIN # eller föreningen! Daniel och Daniel 16 POSTEKON MAGASIN # POSTEKON MAGASIN #

10 JOBB ATT SÖKA Arbetsmarknadsläget Det totala antalet yrkesverksamma civilekonomer/ekonomer är ca varav män och kvinnor. Omkring 85 procent av civilekonomerna arbetar inom den privata sektorn. Arbetsmarknadsläget är fortsatt gott och marknaden för civilekonomer beräknas vara i balans mellan tillgång och efterfrågan de närmaste åren. Lönenivåer jämfört med andra akademikergrupper: Text: Bo Ribbenholt HANDELS HHGS Handels Rekrytering VD Martina Strand Vad har hänt på Handels Rekrytering sedan förra numret av Postekon? Vi har haft fullt upp. Detta då arbetsmarknaden ser bra ut samtidigt som allt fler företag inser fördelarna med att använda sig av oss för att nå ut till Handelshögskolans studenter. Få eller inga bemanningsföretag har den unika kännedomen om studenterna och möjligheten att nå ut med tjänster till dem som Handels Rekrytering har. Hur är efterfrågan på Handelshögskolans studenter och nyutexaminerade? Efterfrågan på skolans studenter är fortsatt hög, särskilt när det gäller nyutexaminerade studenter som har någon form av arbetserfarenhet. Detta kan antingen vara genom ett extrajobb eller genom att engagera sig ideellt i föreningar eller projekt. I vilka sektorer upplever ni att det finns ett överutbud av arbetskraft och var finns flaskhalsarna? Även om efterfrågan på ekonomer, jurister och miljövetare just nu ökar, är det av min uppfattning att det fortsatt examineras fler än marknaden efterfrågar inom dessa områden. Ulla och Ola nya professorer Ulla Eriksson-Zetterquist är ny professor i management. Ullas forskningsintressen rör organisering, speciellt genus, teknologi, intersektionalitet och risk. Hennes nuvarande forskning är speciellt fokuserat på vad som händer i offentlig sektor när ny teknik införs inom ramen för det som beskrivs som elektronisk förvaltning och administration (e-government). Syftet med forskningen är att beskriva och analysera hur nya normer och arbetssätt växer fram i relation till tekniken. Ola Bergström är också ny professor i management. Hans forskningsintresse omfattar förändringar av arbetsmarknader, För logistiker tycker vi oss se en balans mellan utbud och efterfrågan. En trång sektor är nyutexaminerade ekonomer med arbetserfarenhet. Hur lyder den kortsiktiga prognosen för utvecklingen av arbetsmarknaden för Handelshögskolans studenter? Flertalet analytiker spår en fortsatt hög tillväxt i den svenska ekonomin vilket kommer påverka efterfrågan på Handelshögskolans studenter. Som det ser ut nu kommer den positiva trenden hålla i sig. Om vi ser i backspegeln. Har marknaden utvecklats svagare, i linje eller starkare än er prognos i början av året? Jag tycker att arbetsmarknaden har utvecklat sig i linje med den positiva riktning som vi tidigare i år trodde. Marknaden har på många sätt utvecklats till att bli en arbetstagarnas marknad, där de nyutexaminerade studenterna många gånger har flera arbetserbjudanden att välja mellan. Text: Daniel Ewerlöf Masterstudenter vann första pris i Venture Cup s regionfinal Christoffer Hansson, Yibing Qiao och Khaled Atta, studenter på masterprogrammet Intellectual Capital Management, the Entrepreneurship Track, tog med sin patentsökta metod för att tillverka aluminium som lyser i mörker hem förstapriset i Venture Cup Väst och kvalificerade sig därmed till Sverigefinalen som hålls i Stockholm den 9 juni. Alusera heter deras företag som utvecklar en patentsökt metod för att tillverka aluminium som lyser i mörker. Resultatet är en mycket kostnadseffektiv tillverkningsprocess, där slutprodukten bland annat förväntas utmana en global marknad av brand- och utrymningsskyltar. omstrukturering och gränssnittet mellan företaget och arbetsmarknaden. Ola har deltagit i flera europeiska projekt om hur företag hanterar omstrukturering i tider av finansiella kriser och är ofta engagerad som expert för Europeiska kommissionen i denna fråga. För närvarande studerar han omställningsarbete i svenska och europeiska företag. 10 år med konsumtionsforskning Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) är Sveriges största forskningscentrum inom konsumtionsområdet och firade nyligen sitt 10-årsjubileum med en dag om forskning kring konsumtionens makt och möjligheter. Vid CFK möts forskare från olika discipliner för att bedriva tvärvetenskaplig forskning om konsumtion och konsumtionsmönster. Bland mycket annat bedrivs en del forskningsprojekt med koppling till mat, exempelvis Barn, mat och hälsa, Den goda måltiden och Den mångdimensionella matkonsumenten. Läs mer på Börsgatan som aldrig blev På 1700-talet var sill Sveriges tredje största exportprodukt, efter järn- och trävaror. Under den stora sillperioden mellan anlades sillsalterier och trankokerier i stor mängd längs hela västkusten. Sillen sades gå till i sådana mängder att man kunde fiska upp detta havets silver med en vanlig spann. Den feta sillen såldes inte bara som livsmedel utan kokades även till tran som kunde användas som lädersmörja, impregneringsmedel och inte minst lysolja. Det var silltran från Bohuslän som lyste upp gatorna i flera europeiska storstäder, men intäkterna hamnade sällan i skärgårdsbefolkningens fickor, utan smarta stadsbor stod för investeringarna i förädlingsanläggningar och köpte råvaran billigt från lokala fiskare. Sillen har gått till i olika perioder och Göteborg har förstås varit en viktig utskeppningshamn. Redan på 1600-talet återfinns gatunamnet Heringsgatan, vilket avslöjar det starka inflytandet som holländare och tyskar hade i den unga staden. Senare blev ordformen Sillgatan den vanliga, men idag hittar man inte längre denna åldriga företeelse i stadsbilden. Blev Sillgatan kanske utraderad i samband med de omfattande rivningarna på och 1970-talen, som drabbade Göteborg så hårt? Nej, orsaken är rent kosmetisk. Sillgatan idag Postgatan var den stora pulsådern för emigrantströmmen till Amerika på 1800-talet och gick raka vägen från Centralstationen till hamnen, där båtar avgick till England för vidare transport över Atlanten. Gatan har sett mycket gråt och ångest, över en miljon svenskar utvandrade till Amerika och ofta var Göteborg den sista svenska anhalten. Runt Sillgatan fanns massor med logimöjligheter, till största delen sjaskiga småhotell med kallvatten och dass på gården. Det stora flödet av emigranter lockade också suspekta individer som inte drog sig för att lura av godtrogna personer deras sista slantar. Prostitutionen florerade förstås också. Göteborgsskildraren Fredberg skriver om Postgatans mörka, trånga hus och dess tvivelaktiga gatuliv: Ingenstädes får man en rikare provkarta på vagabondtyperna än här: bondfångare, klockskojare, supare, lättingar, fördettingar en del med föredettingens halvelegans, en del trasiga, många med rovfysionomien med eller mindre utpräglad inkom en rad fastighetsägare vid dåvarande Sillgatan med en skrivelse till stadens drätselkammare, där de önskade få ett nytt namn på gatan. Med tanke på kvarterens vanrykte hade det helt enkelt ÅTERBLICK en del med föredettingens halvelegans, en del trasiga, många med rovfysionomien med eller mindre utpräglad blivit svårt att hyra ut bostäder och lokaler med adress Sillgatan, dessutom hade ju namnets ursprung blivit allt mindre aktuellt. Fastighetsägarna föreslog själva det exklusiva namnet Börsgatan, efter stadens börsbyggnad, vars baksida fortfarande vetter mot gatan. En fin adress är ju aldrig fel. Men fastighetsägarna var närmast desperata och kunde egentligen tänka sig hvad annat namn som hälst. Stadsfullmäktige valde dock bort det pretentiösa namnförslaget till förmån för Postgatan, efter det stora posthuset som då låg vid Packhusplatsen. 1960, långt efter att Posten fått nya lokaler vid Drottningtorget, kom ett förslag om att återinföra namnet Sillgatan, men en enkätundersökning bland boende och företagare i de berörda kvarteren visade att en majoritet ville ha kvar namnet Postgatan. Sill var tydligen bäst på burk. Stora delar av den gamla 1600-talsgatan går idag under tak, inne i Östra Nordstans köpcentrum. Och Sillgatans tvivelaktiga klientel har flyttat till Internet. Text: Pether Ribbefors elektriker sjuksköterska ingenjör lärare snickare ekonom barnskötare personlig assistent jurist planeringsledare byggnadsingenjör sjuksköterska trädgårdsmästare livsmedelsinspektör miljöinspektör administratör rektor socionom bibliotekarie förskollärare chef jurist musikpedagog elektriker sjuksköterska ingenjör lärare snickare ekonom barnskötare personlig assistent jurist habiliteringsassistent livsmedelsinspektör miljöinspektör administratör rektor socionom planeringsledare byggnadsingenjör framtidens jobb hittar du hos oss trädgårdsmästare biblioteka webbredaktör informatör chef musikpedagog elektriker snickare sjuksköterska ingenjör elektriker ekonom barnskötare personlig assistent jurist planeringsledare byggnadsingenjör trädgårdsmästare habiliteringsassistent livsmedelsinspektör miljöinspektör administratör socionom bibliotekarie webbredaktör informatör musikpedagog elektriker sjuksköterska ingenjör lärare snickare ekonom barnskötare personlig assistent jurist planeringsledare byggnadsingenjör trädgårdsmästare habiliteringsassistent livsmedelsinspektör miljöinspektör ekonom administratör rektor socionom bibliotekarie webbredaktör informatör chef musikpedagog elektriker sjuksköterska ingenjör lärare snickare ekonom barnskötare personlig assistent jurist planeringsledare ingenjör trädgårdsmästare habiliteringsassistent livsmedelsinspektör miljöinspektör administratör rektor socionom bibliotekarie webbredaktör informatör chef musikpedagog elektriker sjuksköterska trädgårdsmästare chef Gymnasieutbildning Högskoleutbildning Högskoleutbildning Högskoleutbildning Högskoleutbildning Gymnasieutbildning Högskoleutbildning 18 POSTEKON MAGASIN # POSTEKON MAGASIN #

11 B Porto betalt Port Payé Leta där ingen annan Letar. True value investors. 20 POSTEKON MAGASIN # Ett av de många intressanta bolag som vi tittar på i asien producerar organiskt gödsel