SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan åk 7-9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan åk 7-9"

Transkript

1 SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan åk 7-9

2 Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015 Foto: Vetenskapens Hus Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut

3 Innehåll VETENSKAPENS HUS, BOKNING OCH KOSTNAD 3 BIOLOGI Cellen åk Genetik åk Jul i växthuset åk Kärleksliv åk Regnskogsträd eller ökenväxt åk Växter till nytta och nöje åk FYSIK Energiomvandlingar åk Exoplaneter transitmetoden åk Inspiration: Lasergrottan och supraledning åk Solcellens effektivitet åk Solpaneler åk 9 15 Undersök toner, besök Lasergrottan åk Upptäck ljus med linser och färger åk Upptäck ljus: ljusets hastighet, Lasergrottan åk Upptäck strålning åk Upptäck universum åk Vindkraft åk Även solen har fläckar åk KEMI Doftens kemi åk Grätzelsolceller åk Reaktioner och observationer åk MATEMATIK Djungelmatte åk Färgläggning åk Kodning åk Kryptering åk Trassel åk TEKNIK Bygga dator åk Internetsäkerhet spionage och intrång åk Material som skyddar åk Miljövänlig sopsortering åk Produktdesign med 3D-skrivare åk Skapa din egen robot åk ÄGARE OCH PARTNERS 37

4

5 Vi möter elever och lärare varje år Hos oss möter du och dina elever runt hundra skolprogram för låg-, mellan- och högstadiet samt gymnasiet. Du kan också delta i ett tjugotal läraraktiviteter per år. Denna katalog presenterar skolprogram för elever. Lärarfortbildningarna kan du läsa mer om på vår hemsida. Låt er inspireras och hitta ny kunskap i en miljö som visar naturvetenskap, teknik och matematik på riktigt! MÖT OSS I TVÅ HUS OCH PÅ STAN Möt oss i laboratorierna vid AlbaNova universitetscentrum där vi erbjuder en mångfald av hands onexperiment med modern utrustning och en bred variation av naturvetenskaplig problemlösning. Upplev också den unika pedagogiska miljön invid Naturens Hus i Bergianska trädgården där vi håller både natur- och växthusvandringar. Ni möter oss även genom aktiviteter på stan såsom ForskarFredag, Fysik i Kungsan och flera andra evenemang i samarbete med andra likasinnade. HANDLEDDA AKTIVITETER FÖR UNGDOMAR Våra skolprogram för elever samt helg- och sommarkurser för barn och ungdomar handleds av studenter från KTH och Stockholms universitet. Dessa är viktiga förebilder för våra unga besökare, då de beskriver sin egen utbildning och berättar om livet som student. Alla våra skolprogram följer skolans styrdokument. Hela vårt utbud hittar du på vår hemsida. LÄRARFORTBILDNINGAR Våra fortbildningar ger dig som lärare möjlighet att möta forskningen och fördjupa dig inom dina ämnesområden. Vi arbetar både ämnesfördjupande och ämnesövergripande för att tillmötesgå krav i kurs- och ämnesplaner. Vårt utbud hittar du via vår hemsida, nyhetsbrev samt i Pedagog Stockholms kalendarium. Så här bokar du Välj skolprogram för dina elever. Gör din bokningsförfrågan genom att maila oss. Bekräftad bokning är bindande. Avanmälan görs minst en vecka före aktiviteten. I annat fall faktureras en avgift på 800 kr. ANGE VID BOKNING önskat skolprogram, datum och tid, antal elever, årskurs, skola och kommun, fakturaadress och organisationsnummer, namn på kontaktperson, e-post och telefonnr, speciella önskemål eller behov. BOKNING OCH FRÅGOR OM SKOLPROGRAM BIOLOGI: biologi@vetenskapenshus.se FYSIK: fysik@vetenskapenshus.se KEMI: kemi@vetenskapenshus.se MATEMATIK: matematik@vetenskapenshus.se TEKNIK: teknik@vetenskapenshus.se Läs mer om priser och avtal på nästa sida och på vetenskapenshus.se.

6 Fördelar med att ingå samarbetsavtal Det lönar sig oftast att bli samarbetspartner med oss genom att teckna avtal. Så snart din skola eller kommun har tecknat avtal med oss är elevaktiviteter och lärarfortbildningar fria att nyttja - som ett komplement till skolans resurser. Avtalet ger också era elever möjlighet till prao och handledning av gymnasiearbeten. Din skola respektive kommun kan också använda sig av partnerskapet i sin marknadsföring och de skolor/kommuner som har tecknat avtal med oss är presenterade på vår hemsida. Priser utan samarbetsavtal Om din skola eller kommun inte har tecknat avtal med oss så betalar ni per aktivitet, som faktureras i efterhand. Du är också välkommen att kontakta oss direkt för prisuppgifter. ELEVGRUPPER med aktiviteter i Vetenskapens Hus vid AlbaNova GRUPPSTORLEK BESÖKSTID PRIS min 1 600:- 2-3,5 tim 2 000: min 2 400:- 2-3,5 tim 3 200:- ELEVGRUPPER med aktiviteter i Naturens Hus i Bergianska trädgården GRUPPSTORLEK BESÖKSTID PRIS min 600: min 800: min 700: min 1 100:- LÄRARFORTBILDNINGAR 800 kr per tillfälle, betalas via faktura. Avanmälan görs minst en vecka före aktiviteten. I annat fall faktureras en avgift på 800 kr. Priserna gäller 2015/16, med reservation för eventuella ändringar. Frågor om priser och avtal: partner@vetenskapenshus.se

7 Cellen Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9 Vad är en cell och vad sker i den? Att förstå cellen och dess mekanismer är central kunskap i dagens samhälle när vi ska förstå våra kostbehov, läkemedelsmekanismer och förstå livets utveckling i allmänhet. Vi går igenom cellens organeller och låter eleverna jobba med både färdiga vävnadspreparat och egna mikroskoppreparat. Mikroskopiering av en växtcell Vi förklarar hur cellen är uppbyggd och vad de olika organellerna har för funktioner. Eleverna får lära sig använda faskontrastmikroskop och studera färdiga vävnadspreparat samt bereda prover från höinfusion, växtceller och egna infärgade celler, som eleverna även har möjlighet att fotografera. Kropp och hälsa. Biologins metoder och arbetssätt. Biologi och världsbilden. Inför besöket är det en fördel om eleverna har viss laborationsvana och kan använda mikroskop. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och kan kombineras med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! BI_Cellen_gr79_01verF

8 Genetik Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9 Förändringar i DNA leder till en genetisk variation hos en art. Vi studerar bananflugan (Drosophila melanogaster) och låter eleverna förstå att förändringar i DNA leder till synliga förändringar hos flugorna. De får också lösa korsningsscheman och knyta an den Mendelianska genetiken med Darwins evolution så att de förstår kopplingen mellan genetisk variation och det naturliga urvalet. Med bananflugans hjälp kan vi studera flera intressanta mutationer Besöket inleds med en introduktion där vi förklarar strukturen i DNA och hur mutationer kan uppkomma, och vi leder detta resonemang vidare till de bananflugor eleverna sedan får studera tillsammans med korsningsscheman. Den genetiska variationen kopplas ihop med evolutionen och vi visar hur man bygger upp ett fylogenetiskt träd med hjälp sekvensinformation. Föreläsningen är interaktiv med eleverna med hjälp av mentometrar/klickers. Natur och samhälle. Kropp och hälsa. Biologins metoder och arbetssätt. Biologi och världsbilden. Inför besöket behöver eleverna kunna använda stereoluppar och bör känna till Mendels ärftlighetslära. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! BI_Genetik_gr79_02verF

9 Jul i växthuset Skolprogram i biologi för grundskolan för åk 7-9 Saffran, ingefära och kakao. Vad vore väl julen utan alla de växter som förgyller vår mörka vinterperiod med dofter, smaker och härliga färger från världens alla hörn? Några av julens växter som växer i Sverige Vilka kryddor döljer sig i pepparkakan, hur växer kanel och hur gör man choklad? Följ med på en vandring och upptäck några av julens viktiga växter i Edvard Andersons växthus med besök i både tropikerna, öknen och medelhavsområdet. Ett inspirationsbesök med betoning på julens växter och med en upplivande blixtvisit på varmare breddgrader. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Under en kort period i adventstid anordnar vi en 45 minuters vandring i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Aktiviteten utförs med max 20 elever. Tidigare år har vi tagit emot grupper i Bergianska trädgårdens inspirerande julutställning i Gamla orangeriet, men detta år anordnas det tyvärr ingen utställning, så denna aktivitet ersätter Jul i Bergianska. Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! BI_Jul_i_växthuset_gr79_03verF

10 Kärleksliv Skolprogram i biologi för grundskolan åk 8-9 Förälskelse, lust och preventivmedel är några aspekter av vårt kärleksliv som berörs under denna interaktiva föreläsning och växtvandring i Bergianska trädgården. Vi berättar om växterna i parfym, kosmetika och preventivmedel och tar upp hur människorna gjorde innan dagens preventivmedel fanns. Sveriges äldsta kondom Hur lockar vi till oss någon? Vi anknyter till senaste forskningen och funderar över vad som kan vara lockande. Besöket består av en föreläsning i Naturens Hus samt en vandring i Bergianska trädgården, där vi tittar närmare på de växter som påverkar vårt välbefinnande och vår sexuella lust. Vad har p-piller och kondomer med växter att göra? Under en vandring i Bergianska trädgården berättar vi om växternas betydelse för vår sexualitet, lust och hälsa. Vi anknyter även till människoapornas sexualitet. Om tiden räcker till bekantar vi oss även med Linnés sexualsystem och drar kopplingar till hur växterna lockar till sig sina pollinatörer för sin förökning. Kropp och hälsa. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet och kärlek. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet på individnivå, global nivå och i ett historiskt perspektiv. Biologin och världsbilden. Historiska och nutida upptäckter. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter och utförs med max 32 elever, som delas upp i två grupper. Aktiviteten genomförs i Naturens Hus och Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården året om. Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! BI_Karleksliv_gr89_04verG

11 Regnskogsträd eller ökenväxt Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9 Hur kan växter överleva torka i flera månader. Hur kan de växa högt upp i ett regnskogsträd utan rötter? Växter har genom årmiljonerna anpassat sig till varma torra öknar, höga berg och fuktiga regnskogar. Kaktusar i ökenmiljö Vi talar om jordens klimatzoner, vad som påverkar klimatet och studerar växters anpassningar till torka, ljusbrist och brand. Vi gör en vandring i Edvard Andersons växthus där vi besöker en tropisk låglandsregnskog, öknar i Kalifornien och södra Afrika, samt medelhavsområdets varmtempererade klimat. Jordens klimat- och vegetationszoner, biologisk mångfald, evolution och ekosystem. Inför besöket är det bra om eleverna är bekanta med jordens klimatzoner. Aktiviteten tar 60 minuter och utförs med max 16 elever och kan kombineras med annan aktivitet för andra halvan av gruppen. Aktiviteten genomförs i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården under hela året. Samlingsplats utanför Edvard Andersons växthus. Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! BI_Regnskogstrad_eller_okenvaxt_gr79_08verG

12 Växter till nytta och nöje Skolprogram i biologi för grundskolan åk 7-9 Växterna ger oss bland annat mat, läkemedel, byggnadsmaterial och bränsle och de förgyller vår tillvaro både till vardags och fest. Under vår vandring berättar vi om hur vi använder och har använt växter genom tiderna. Kakaofrukten växer direkt på trädets huvudstam Besöket kan beroende på årstid genomföras i Edvard Andersons växthus eller utomhus i Bergianska trädgården, med avslutande besök i Victoriaväxthuset. Edvard Andersons växthus: Vi berättar om några av våra viktiga nyttoväxter från medelhavsområdet och tropikerna och upplever deras olika livsmiljöer. Vi tar upp såväl historisk som nutida användning samt aktuell forskning. Bergianska trädgården och Victoriaväxthuset: Vi berättar om många av våra svenska och tropiska nyttoväxter. Vi tar upp såväl historisk som nutida användning samt forskning. Natur och samhälle. Fotosyntes och biologisk mångfald. Namn på vanliga arter. Biologin och världsbilden. Några historiska och nutida upptäckter. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten går att anpassa efter önskemål, exempelvis med fokus mot läkeväxter, köksväxter, fiberväxter eller annat. Besöket kan göras som en introduktion till arbete med våra nyttoväxter, men också som en avslutning eller fördjupning. Önskad nivå på innehåll meddelas vid bokning. Aktiviteten tar 60 minuter, kan utföras med 16 elever, och kan kombineras med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: biologi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! BI_Vaxter_till_nytta_och_noje_gr79_07verG

13 Energiomvandlingar Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9 Vad är energi och hur kan den omvandlas? Eleverna ges en kort introduktion om energi och får sedan arbeta praktiskt genom att undersöka och jämföra olika energiomvandlingar. Vi kör olika ångmaskiner, genererar egen ström och undersöker elektriska kretsar. Energiomvandling från handrörelse till lysande lampor Vi pratar om energins oförstörbarhet och vilka energiformer som finns. Vi tar upp energikvalitet och vad det innebär för begränsningar med omvandlingar. Vi pratar om olika energikällor och att solen är ursprunget till de flesta. Vi diskuterar problem med energilagring. Vi tittar på framdrivning av fordon och vilka metoder som är effektiva. Vi diskuterar energiförluster. Eleverna får generera ström med vevgeneratorer och solceller, och får prova på att lagra energin i olika former. De får konstruera en egen energikedja med så många energiomvandlingar som möjligt. Eleverna provar på att köra ångmaskiner och kan tävla mot varandra. Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Inför besöket bör eleven ha kunskap om energiomvandlingar och vara bekanta med enklare elektriska kopplingar. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Energiomvandlingar_79_01verF

14 Exoplaneter - transitmetoden Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9 Hur kan vi hitta planeter kring andra stjärnor än vår sol så kallade exoplaneter? Vi letar exoplaneter utifrån verkliga astronomiska observationer tagna med rymdteleskopet Spitzer. Vi analyserar bilder och mäter hur ljusstyrkan varierar och letar efter en förmörkelse från en planet. FOTO: NASA Vi diskuterar hur man letar efter planeter runt andra stjärnor än solen. Vi går konkret igenom vad transitmetoden är och hur man använder den för att hitta planeter. Denna metod använder sig forskarna till exempel av för att undersöka om det finns möjlighet till liv på andra platser i universum. Eleverna får själva studera astronomiska bilder med hjälp av datorprogrammet ExoDo och leta efter en förmörkelse av en planet på en stjärna. Vi analyserar därefter mätdata. Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa. De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Fysikens metoder och arbetssätt. Inför besöket bör eleverna känna till solsystemets uppbyggnad och vara bekanta med Excel eller motsvarande. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Exoplaneter_transitmetoden_gr89_02verG

15 Inspiration: Lasergrottan och supraledning Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9 Vi demonstrerar bland annat supraledning, och gör experiment med flytande kväve. Lasergrottan ger oss många exempel på tillämpningar och spännande fenomen inom optiken. Med experiment i Lasergrottan utforskar vi ljusets egenskaper Vandring i Lasergrottan. Vi vandrar runt i en interaktiv utställning på ca 60 kvm. Här finner vi 30 olika experiment i mörkret, som visar på ljusets egenskaper och användningsområden. Hur skapar man ett hologram?, Led en laserstråle genom olika linsformer och UV-ljus i praktiken är några av temana. Supraledning och flytande kväve. Vi fryser ner olika föremål i flytande kväve, och visar fascinerande saker man kan göra med en vätska som har en kokpunkt på -196 C. Bland annat kyler vi ner supraledande material så att vi kan få dem att sväva över en magnetbana. Fysiken och världsbilden. Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Inspiration_Lasergrottan_supraledning_gr79_03verF

16 Solcellens effektivitet Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9 Laboration med solceller för att öka förståelsen för begrepp som effekt och energiomvandling, med fokus på det vetenskapliga arbetssättet. Mätning av en solcells effekt Vi diskuterar det naturvetenskapliga arbetssättet och introducerar några egenskaper hos solcellen. Vad menas med att arbeta vetenskapligt? Hur gör vi mätningar på till exempel en solcell? Eleverna får göra en fri laboration där de undersöker solcellers egenskaper och effektivitet. De får formulera egna frågeställningar och hypoteser samt planera egna experiment. Vi avslutar med att gemensamt sammanfatta och utvärdera solcellers egenskaper, effekt, energi och samband dem emellan, utifrån vad vi observerat under experimenten. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel temperatur, avstånd och effekt. Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang. Inför besöket bör eleverna vara bekanta med enklare elektriska kopplingar. Aktiviteten tar minuter, utförs med max 32 elever som då delas upp i halvklass. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Solcellens_effektivitet_gr79_04verF

17 Solpaneler Skolprogram i fysik för grundskolan åk 9 Hur ska vi kunna tillgodose vårt energibehov när de fossila bränslena sinar? Ett mångfasetterat alternativ är att använda solpaneler, det vill säga paneler som fångar solens energi och omvandlar detta till energiformer vi har nytta av. Vi testar olika typer av solpaneler och försöker avgöra hur de bäst kan användas. Teknik som ger energi från en ren källa Vi diskuterar hur man fångar upp energin från solen. Vi går igenom hur man kan beräkna effekten från solpaneler av olika typ. Vi jämför resultaten från olika typer av solpaneler och diskuterar vilken typ som är lämplig i olika sammanhang. Vi jämför olika solpanelers mottagna effekt. Eleverna delas in i fyra grupper och får olika typer av solpanel att studera. Vi använder oss av luftsolfångare, kiselsolcell, vattensolfångare och vakuumrörsolfångare. Istället för sol använder vi halogenlampor. Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Inför besöket bör eleverna känna till begreppen arbete och effekt. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Solpaneler_gr9_05verF

18 Undersök toner, vandra i Lasergrottan Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9 Vad skiljer egentligen ljudet från en gitarr från ljudet av en trumpet? Varför låter din röst olik din kompis röst? Vi undersöker ljudets egenskaper med hjälp av ett datorprogram där vi kan se en avbild av ljudet från rösten och musikinstrument. Vi fördjupar oss också i vågornas egenskaper i Lasergrottan. Analys av toners klangfärg Vi tar upp hur grund- och övertoner bygger upp ljud. Genom att använda ett datorprogram kan vi analysera ljudet. Med en mikrofon kopplad till en dator får eleverna undersöka och analysera ljud från ett instrument eller från stämbanden. Vi studerar de toner som bygger upp ljudets grundtoner och klangfärg. Men vad menas med rena och falska toner och vad har egentligen matematik med musik att göra? Vi gör också en vandring i Lasergrottan, en interaktiv utställning på 60 kvm där vi finner 30 olika experiment i mörkret som visar på ljusets egenskaper och användningsområden. Några exempel på teman är ljusfenomen, laserteknik och hologram. Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter. Inför besöket bör eleverna känna till begreppen våglängd, frekvens, grundton och överton. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Undersok_toner_vandra_i_Lasergrottan_gr89_06verF

19 Upptäck ljus, ljusets hastighet och vandra i Lasergrottan Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9 Vi bestämmer ljusets hastighet genom att mäta den sträcka ljuset färdats och hur lång tid det tar. Vi ställer oss frågan om det är möjligt att mäta ljusets hastighet med 100 % noggrannhet? Sedan besöker vi Lasergrottan där vi undersöker olika egenskaper hos ljus. Vi mäter ljusets hastighet med oscilloskop och måttband Vi går igenom hur man kan beräkna ljusets hastighet från tid och sträcka. Vi förklarar hur vi kan få ut tiden från ett oscilloskop genom att mäta på ljuspulser som gått olika lång väg i ett laborationssystem. Tiden det tar för ljuset att tillryggalägga en viss sträcka mäts med oscilloskopet och sträckan mäts med ett måttband. Utifrån uppmätta värden beräknas ljusets hastighet. Eleverna uppmuntras att göra flera försök, att fundera över vilka felkällor som finns och hur experimentet kan förbättras. Vi vandrar runt i Lasergrottan, den 60 kvm interaktiva ljusutställning som ligger i tunnlarna under huset. I utställningen finns 30 experiment som på ett underhållande och klargörande sätt visar olika ljusfenomen, till exempel holografi, laserteknik och interferens. Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Inför besöket bör eleverna kunna beräkna hastighet utifrån sträcka och tid. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Upptack_ljus_ljusets_hastighet_vandra_i_Lasergrottan_gr89_07verF

20 Upptäck ljus med linser och färger Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9 Vi studerar brytning, reflektion, strålgångar och fokusering av vitt ljus samt studerar färgblandning. Vi laborerar med ljus och färger Vi går igenom strålgångar, brytning, reflektion samt färgblandning. Vi studerar optikens grunder med hjälp av lampor, speglar, linser, prismor och färgfilter och tittar närmare på strålgångar, fokusering av ljus, brytning, reflektion av ljus samt blandning av färger. Vi använder också ett dataprogram för att visa hur färgerna uppstår på en dataskärm. Vi diskuterar även om det finns fler färger som vi inte kan se. Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten kan användas antingen som introduktion eller avslutning till optiken och tar 90 minuter. Den utförs med max 32 elever som delas upp i två grupper. Aktiviteten går att kombinera med ett besök i Lasergrottan, och blir då 30 minuter längre. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Upptack_ljus_med_linser_och_farger_gr79_12verF

21 Upptäck strålning Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9 Vi demonstrerar strålning på olika sätt. Besöket består av två lika långa delar, ena delen är en laboration, där vi mäter absorption av strålning i olika material. Andra delen är en serie demonstrationer, där vi visar hur man kan se spår av partiklar i en dimkammare och hur man mäter energin för strålningen med spektrometrar. Spår av partiklar från kosmos i dimkammaren Vi diskuterar vad olika strålningstyper består av och deras egenskaper avseende påverkan på biologiska system. Absorptionen av olika strålningstyper för olika material undersöks och analyseras. Spektrometrar demonstration. Demonstration av strålningsmätning av alfa-, beta- och gammastrålning. Vi tittar på energifördelningen av de olika typerna av strålning och diskuterar vilka slutsatser vi kan dra utifrån dem. Vi visar hur en gammaspektrometer fungerar och används. Dimkammaren demonstration. Demonstration av en stor dimkammare där man kan se spår efter radioaktivitet och kosmisk strålning. I dimkammaren kan vi se spåren av laddade partiklar på riktigt, helt utan hjälp av datorer och bildskärmar. Partikelstrålning. Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Inför besöket bör eleverna ha hört talas om alfa-, beta- och gammastrålning. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever som delas i två grupper. Det passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Upptack_stralning_gr89_08verF

22 Upptäck universum Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9 Vad ser vi på himlen en klar natt? Hur beskriver man årstider och mån- och solförmörkelse? Varifrån kommer alla grundämnen? Vi tittar på solsystemets rörelser och diskuterar hur vi påverkas av dem. Vi pratar om stjärnor och universums utveckling. Solsystemet illustrerat med tydliga modeller Vi ger ett kort föredrag om universum och stjärnornas liv och utveckling för att väcka intresse och sätta igång tankarna. Vi pratar om universums struktur och hur stjärnornas utveckling ger upphov till de olika grundämnena, och diskuterar rörelser i solsystemet, årstider, månens faser och förmörkelser. Vi uppmuntrar till frågor och diskussioner. Eleverna får sedan studera modeller av solsystemet där de själva kan se hur jordens rörelse ger upphov till variation i dagens längd och dra egna slutsatser om årstidernas uppkomst. Med dataprogrammet Stellarium får eleverna studera hur stjärnhimlens utseende och planeternas position på himlen varierar under året. Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser och avstånd. Inför besöket bör eleven känna till solsystemets olika delar och atomers och molekylers uppbyggnad. Besöket tar 90 minuter och utförs med max 16 elever. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Upptack_universum_gr79_09verF

23 Vindkraft Skolprogram i fysik för grundskolan åk 8-9 Eleverna får upptäcka några faktorer som är viktiga för ett vindkraftverks elproduktion. De får optimera med avseende på antal vingar och vingform hos en vindkraftverksmodell som till stor del skrivits ut med vår 3D-skrivare. Vindkraftverk på Vetenskapens Hus Vi diskuterar hur vindkraftverk är utformade för att så effektivt som möjligt omvandla vinden till energi. Eleverna får själva optimera modeller av vindkraftverk, där de kan studera effekten av vingarnas form och antal. De får själva utforma undersökningen och redovisar sedan muntligt för hela gruppen. Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Inför besöket bör eleverna känna till begreppen arbete och effekt. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 16 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Vindkraft_gr89_05verF

24 Även solen har fläckar Skolprogram i fysik för grundskolan åk 7-9 Vi diskuterar vår närmaste stjärna solen och vi studerar solfläckar och protuberanser. Solen fotograferad genom vårt solteleskop Vi ger ett kort föredrag om solens liv och utveckling för att väcka intresse och sätta igång tankarna. Vi tar upp allt från solen och planeterna till olika stjärnors utveckling. Eleverna uppmuntras till att ställa frågor och diskutera. Vid fint väder observerar vi solens yta med hjälp av vårt solteleskop och solvaggor. Med hjälp av ett datorprogram analyserar vi bilder av solytan och mäter storleken på solfläckar. Anknytning tillkursplan Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling. Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Inför besöket bör eleverna känna till solsystemets uppbyggnad. Besöket tar 90 minuter och utförs med max 16 elever. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Även_solen_har_fläckar_ gr79_10verf

25 Doftens kemi Skolprogram i kemi för grundskolan åk 7-9 Under denna laboration utforskar vi kemin bakom doftsinnet. Genomgång växlas med praktisk doftanalys av ett antal okända prover. Vi tittar också på parfymernas historia och hur parfymer är uppbyggda. Avslutningsvis får eleverna själva agera parfymörer och komponera en alldeles egen parfym. Vi komponerar egna parfymer Vilka biokemiska processer finns bakom doftsinnet? Kopplingar görs till funktionella grupper och intermolekylära krafter. Vi doftar på ett antal olika prover som kopplas till molekylernas struktur. Vi pratar om parfymers uppbyggnad och avslutningsvis får eleverna komponera en egen parfym att ta med hem. Exempel på kemisk kommunikation via dofter och feromoner tas också upp. Kemin i naturen, kemin i vardagen och samhället. Inför besöket är det en fördel om eleverna har grundläggande kunskaper om molekylstrukturer och intermolekylära krafter. Nivån anpassas beroende på årskurs. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever som delas i två. Det passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: kemi@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! KE_Doftens_kemi_gr79_01verF

SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan

SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015 Foto: Vetenskapens Hus Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut Vi möter 60 000 elever och lärare varje år Hos oss möter

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Förslag den 25 september Fysik

Förslag den 25 september Fysik Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Lärarfortbildningar 2010

Lärarfortbildningar 2010 Lärarfortbildningar 2010 Vetenskapens Hus och Naturens Hus Vi bjuder härmed in dig som lärare till flera intressanta fortbildningar i Vetenskapens Hus och Naturens Hus under våren och hösten 2010. Vi erbjuder

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan åk F-9

SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan åk F-9 SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan åk F-9 Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015 Foto: Vetenskapens Hus Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut Tryck: via AstraZeneca Innehåll VETENSKAPENS HUS,

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan F - åk 6

SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan F - åk 6 SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan F - åk 6 Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015 Foto: Vetenskapens Hus Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut Innehåll VETENSKAPENS HUS, BOKNING OCH KOSTNAD

Läs mer

Bio_kemi_intern_110110, 2011-01-13 1/8

Bio_kemi_intern_110110, 2011-01-13 1/8 Bio_kemi_intern_110110, 2011-01-13 1/8 Innehåll Organismen Bakterieidentifiering Mikroorganismer Cellen Genetik/DNA Genetik med bananflugor Kriminalteknologi med Pyrosekvensering (kort) Kriminalteknologi

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

Förslag den 25 september Biologi

Förslag den 25 september Biologi Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. 3.10 SIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Vi kommer att arbeta med ljus och strålning samt ögats uppbyggnad. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: använda kunskaper

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Finns

Läs mer

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Gäller fr.o.m. 170701 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2017, s 283-289 Det här styrdokumentet är reviderat med skrivningar

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6 KNIK 3.20 KNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor

Läs mer

LPP Energi och elektricitet År 7

LPP Energi och elektricitet År 7 LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde

Läs mer

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6NT10 Naturvetenskap och teknik för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng Science and Technology for Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

SKOLPROGRAM 2015/16 Gymnasiet

SKOLPROGRAM 2015/16 Gymnasiet SKOLPROGRAM 2015/16 Gymnasiet Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015 Foto: Vetenskapens Hus Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut Tryck: via AstraZeneca Innehåll VETENSKAPENS HUS, BOKNING

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Naturvetenskapligt aktivitetspaket Koppling till Lgr11

Naturvetenskapligt aktivitetspaket Koppling till Lgr11 Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av läroplanen

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2012.

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2012. Naturvetenskapliga fakulteten LLYU66, Fysik för lärare åk 7-9, 30 hp (16-45 hp). Ingår i Lärarlyftet II, 30 högskolepoäng No English translation available, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 1/19

Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 1/19 Fysik_skolprogram_webb_110127, 2011-01-27 1/19 Innehåll Energi Energiomvandlingar Solcellens effektivitet Läges- och rörelseenergi Astronomi Upptäck vårt solsystem Även solen har fläckar Solspektrum Jupiters

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen

Läs mer

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016 LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna: Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen Aktiviteterna under respektive moment möjliggör för eleverna att få uppleva och utföra sådant som kan relateras till teknikens och fysikens kursplaner, både vad gäller

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande

Läs mer

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen Elektricitet och magnetism besläktade fenomen En lysande uppgift Lärarhandledningen, uppgift 5, sida 286 (elevblad på sida 308), elevboken sida 91. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar,

Läs mer