Implementeringsgruppen har granskat 86 IUP från grundskolans 3209 elever.

Transkript

1 Barn och familj Analys av Individuella utvecklingsplaner med skriftliga n, inom grundskolan 2009 Implementeringsgruppen av den nya individuella utvecklingsplanen (IUP) med skriftliga n har fått i uppdrag av grundskolechefen att genomföra en granskning av IUP använda under vårterminen Granskningen ingår Barn och familjs internkontrollplan Rektorerna för grundskolorna i Eslövs kommun har tagit beslut om en gemensam modell av IUP med skriftliga n som implementeringsgruppen har utarbetat. Några skolor har vid granskningstillfället inte använt sig av denna modell/mall. Funktionen av den gemensamma modellen är en del av granskningen som gjorts. I Skolverkets Allmänna råd 2008 (Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga n) och i grundskoleförordningen framgår det att det är rektor som beslutar om utformningen av de skriftliga na om elevens kunskapsutveckling samt om de också ska gälla elevens utveckling i övrigt, dvs framför allt elevens social utveckling. Implementeringsgruppen har granskat 86 IUP från grundskolans 3209 elever. Tillvägagångssätt IUP:er av elever som är födda den 15:e varje månad har begärts in från samtliga skolor. Dessa har sedan granskats utifrån Skolverkets Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga n (2008). De skriftliga na bör utformas så att eleven och vårdnadshavaren får tydlig information om elevens kunskaper i relation till de nationella målen och lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att stimulera fortsatt lärande, ge en tydlig signal om eleven riskerar att inte nå de mål som ska ha uppnåtts i slutet av tredje, femte och nionde skolåret, utformas så att där inte förekommer känsliga uppgifter som kan tänkas omfattas av sekretess. Den framåtsyftande planeringen bör sammanfattande ange vilka kunskaper och förmågor eleven ska utveckla, sammanfattande beskriva skolans insatser för att stödja och stimulera elevens fortsatta kunskapsutveckling, uttrycka positiva förväntningar på eleven, utgå från elevens förmågor, intressen och starka sidor. Granskningen har också iakttagit överensstämmelsen med Eslövs kommuns IUP:er med 7 kap. 2 grundskoleförordningen. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1

2 1. ge n om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven fått undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Granskningen innehåller de kriterier som implementeringsgruppen utarbetat i den gemensamma modellen för Eslövs grundskolor. Fördelning av antalet insamlade IUP av elever födda den 15:e varje månad, antal elever på respektive rektorsområde samt vilken utformning av IUPsom använts. Skola Antal inlämnade IUP, elever födda den 15:e Totalt antal elever åk 1-9 Form av IUP Harlösa/Flyinge Gemensam modell/mall Sallerup Gemensam modell/mall Fridasro Gemensam modell/mall Ekenäs Egen IUP utan skiftligt Resursskolan 0 23 Troligtvis ingen elev född den 15. Östra /Ö Strö Gemensam modell/mall Västra Egen IUP med skriftligt Norrevång f Gemensam modell/mall Norrevång Egen IUP utan skriftligt Särskolan 4 67 Egen IUP Ölycke Gemensam modell/mall Stehag/Billinge Egen IUP utan skriftligt Marieskolan Gemensam modell/mall Okänd skola 3 Går ej att identifiera skol tillhörighet Totalt Kvalitetsbedömning utifrån Skolverkets Allmänna råd I ungefär två femtedelar av de skriftliga na framgick det inte tydligt vilka mål lärarna utgått ifrån vid bedömningen. Tydligheten av elevens kunskaper framgår i den övervägande delen av na. Dock var kvalitén varierande i textdelen av det skriftliga t och i ett fåtal fall saknades text, endast de betygsliknande kryssalternativen var ifyllda. I ungefär en tredjedel av de granskade texterna i na lyftes inte elevernas utvecklingsmöjligheter fram. 2

3 När det gäller tydligheten kring om en elev riskerar att inte nå mål att uppnå i något ämne är bedömningen att detta framgick med tydlighet i den nya gemensamma modellen/mallen. I de fall skolor har använt sig av sin gamla IUP framgick det inte med samma tydlighet. IUP:n får inte innehålla känsliga uppgifter som kan vara av sekretessliknande karaktär. I ett fåtal IUP:er fanns det uppgifter av detta slag och de var inte relevanta till elevens kunskapsutveckling. Dessutom förekom uppgifter av värderande slag i några fall. IUP:n ska uttrycka positiva förväntningar på eleven. I flertalet av de granskade IUP:erna uttrycktes detta men inte i alla. Det fanns värderingar av eleven som person i flera IUP:er och en del av dem kan uppfattas som negativa. Kvalitetsbedömning utifrån 7 kap. 2 grundskoleförordningen. I en knapp majoritet av de granskade IUP:erna finns skriftliga n i flera ämnen. I flertalet utav dem där det inte förekom skriftliga n, hade skolan använt sig av en IUP som inte var utformad med skriftliga n. Det fanns inte ett enda i modersmålsundervisning i de IUP:er som granskats. IUP ska sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. De beskrivna insatserna har oftast fokus på vad eleven ska göra och oftast inte på vilka insatser skolan ska vidta för elevens utveckling. Kvalitetsbedömning utifrån Eslövs kommuns kriterier I de fall det förkom skriftliga n var undervisande lärares namn i ämnet angivet. I kryssrutorna fanns det i något fall kryss i mer än en ruta. IUP:n har en kunskapsdel och en del för läroplanens övergripande mål. I cirka hälften av de granskade IUP:erna användes den senare delen. I några fall hade IUP för läroplanens övergripande mål använts som ett skriftligt. IUP:n innehåller ett antal rutor om personuppgifter, skola, närvarande mm. Dessa rutor var fullständigt ifyllda av i stort sett samtliga IUP:er. Förslag till utveckling och förbättring av IUP med skriftliga n i Eslövs kommun. Skriftliga n Skriftliga n saknas för en del elever. Vilka mål som läraren utgår ifrån behöver förtydligas. Tydligheten i t kan bli bättre. Elevens utvecklingsmöjligheter saknas i många n. Det finns inte ett enda i modersmålsundervisning av dem som granskats. 3

4 IUP- delen Elevens förmågor, intressen och starka sidor är ofta ifyllda men återkommer inte med hur man arbetar för att eleven ska nå överenskomna mål. Skolans insatser behöver framgå med större tydlighet. Professionen av närvarande av skolans personal bör framgå. Skillnaden mellan IUP:ns kunskapsdel och läroplanens övergripande mål måste vara tydlig. Övrigt Tonvikten bör läggas på kunskapsutvecklingen.värdering av personlighet och integritetskänsliga uppgifter ska inte förekomma. Diskussion kring för- och nackdelar av de betygsliknande na har förts i utvärderingsgrupp och i rektorsgrupp. Det finns inga krav på underskrifter i IUP. Hur används IUP för att underlätta vid byte av lärare, grupp och skola? Många av de granskade IUP:erna har en god kvalité med tydliga skriftliga n. Implementeringsgruppen Agneta Bengtsson Angelina Briggner Pia Persson 4

5 5