TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2014 (årgång 6)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2014 (årgång 6)"

Transkript

1 NYA TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2014 (årgång 6) REDAKTION, UAS (ansvarig utgivare) Anne Flodén, SU (redaktör) Lars Wennberg, KS Kerstin Karud, SUS Malmö, Att göra en tillbakablick och betrakta föra året ur ett donations och transplantationsperspektiv är ett måste. Vi hade i Sverige totalt 151 avlidna donatorer vilket är högt i ett historiskt perspektiv. Inom transplantation talar vi gärna om rekord och all timehigh, vilket felaktigt kan föra tankarna till idrott eller börskurser. Vi får inte glömma bort att varje siffra utgör ett dödsfall (med en donationsönskan) och en sörjande donationsfamilj. Självklart medför ju varje donator att ett antal svårt sjuka patienter kan räddas till livet eller får möjligheten att leva ett normalt liv. Vi skall heller inte förglömma den stora arbetsinsats inom intensivvård och operation som varje donator medför. Om man närmare betraktar donationstalen i olika delar av Sverige är skillnaderna ganska stora, från knappt 12 avlidna donatorer per miljon till dryga 17. Man kan möjligen förklara skillnaderna med att det är små tal och olikheter i befolkningens ålderssammansättning och sjuklighet. Jag tror dock att andra faktorer av organisatorisk art är den viktigaste förklaringen till olikheterna. Under året och åren har betydande insatser av förändringar inom organisationen och även synsätt inom sjukvården gjorts och jag hoppas att det är det vi ser som resultat i förra årets förhållandevis höga donationssiffror. Regeringen har ju även tillsatt en utredning av lagstiftningen inom donation och transplantation under ledning av Anders Milton. Detta är en utredning som många av oss har stora förhoppningar på. En bortglömd grupp donatorer är de levande donatorerna som faktiskt i ett års perspektiv är den vanligaste donatorn i Sverige. En mycket tänk- och läsvärd bok har titeln En njure flyttar hemifrån (Kloster Förlag, 2012), och är skriven av Karin Bergvall som donerad sin njure till sin bror. Hon beskriver en del häpnadsväckande turer inom sjukvården men inte minst i kontakten med Försäkringskassan och myndigheter. I mitt tycke stora och onödiga belastningar för en frisk person som gör en enorm insats för sjukvården. Här finns mycket för myndigheterna och sjukvården att förändra och förbättra!! Källa: svenskt transplantationsregister 2013 Akademiska sjukhuset, Uppsala In Memoriam Carl-Gustav Groth Professor Carl-Gustav Groth, Djursholm, har avlidit i en ålder av 80 år. Han sörjs närmast av hustrun Birgit och barnen Johan, Magnus och Helena med familjer. Carl-Gustav Groth föddes i Helsingfors, tog läkarexamen vid Karolinska Institutet och disputerade på erytrocytaggregation vid trauma C-G erhöll ett stipendium för att arbeta med Thomas Starzl i Denver. Starzl med C-G som närmaste man utförde 1967 den första lyckade levertransplantationen. När Huddinge sjukhus öppnade 1972 kom C-G hem för att bygga upp transplantationskirurgin. Han byggde upp en mönsteravdelning och ett nätverk av s.k. vänner i viken för att hans patienter skulle få bästa vård. Den enskilde patienten stod alltid i centrum för hans omsorg. C-G ledde också ett intensivt forskningsarbete. Transplantationskirurgiska kliniken under C-G var Hdinge sjukhus starkaste profilområde. Han var en pionjär och uförde den första bukspottskörtel transplantationen 1974, benmärgstransplanta tionen 1975, levertransplantationen 1984, och insulin-cellötransplantationen 1996 i Sverige. Han var visionär och produktiv och skrev >600 vetenskapliga publikationer. Han var en inspirerande handledare med 39 disputander blev han professor vid KI, ledamot av Nobelförsamlingen och President i The Transplantation Society. Han belönades med många utmärkelser, Konungens medalj, Medawar Prize, m.m. Han gav namn åt föreläsning och pris i Norden samt klinik i Indien. C-G var en stilist och perfektionist. Han var en lysande föreläsare. Han var humoristisk och slagfärdig och kunde få en hel kongress att gapskratta. Han ställde krav på sin omgivning, men störst på sig själv. Han var en hårding med gott hjärta. Det mest spännande är att ligga i den medicinska frontlinjen, det är roligare att arbeta än att ha roligt. Flera av oss hade glädjen och förmånen att vara gast på Supernovan som han vann Gotland Runt med, och många andra havskappseglingar. Vi saknar vår karismatiske ledare, mentor, förebild, banbrytare, pionjär och vän. En gigant inom transplantationskirurgin har gått bort. Göran Lundgren, Bo-Göran Ericzon, Gunnar Tyden, Lars Wennberg, Henryk Wilczek, Annika Tibell, Lennart Eleborg, Erna Möller, Hans Collste, Håkan Gäbel, Jan Östman, Christer Björken och Olle Ringdén 1 foto: Mehrdad Modiri

2 Anne Floden slutar tyvärr som transplantationskoordinator på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Anne kommer i april i år att börja arbeta som Lektor vid Hälsohögskolan i Jönköping där hon kommer att varva forskning och undervisning. Som väl är kommer hon fortsätta att fokusera på organdonation och transplantation. Anne har varit chefredaktör för Transplantations Nytt mellan åren och för Nya Transplantations Nytt sedan dess. Jag kommer att sakna Anne för hennes obyråkratiska läggning och glada och positiva sinnelag. Men om jag känner Anne rätt kommer vi ha ett samarbete även i framtiden. Tack Anne för alla trevliga år & lycka till. Tack för mig Tack till hela transplantations-sverige för fantastiska år som transplantationskoordinator! Det är en förmån att under 15 år fått arbeta med alla Er hängivna och engagerade kollegor. För mig som person har även denna tid lett till en professionell utveckling över mina förväntningar - mycket tack vare det positiva och uppmuntrande klimatet, med fokus på utveckling och nytänkande. Anne Floden Som redan skrivit här ovan, så kommer jag att sluta min tjänst som transplantationskoordinator vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Som en följd av detta så slutar jag även som redaktör för Nya Transplantationsnytt. Det har varit 14 lärorika och roliga år där varit den ständige följeslagaren. När vi 2009 utvidgade till nationell täckning utökades gruppen med Kerstin Karud och Lars Wennberg, även denna utveckling var kul och stimulerande. Nu fick vi möjligheten att samla hela landets nyheter och aktualiteter i en tidskrift, som på plats bevakades av en lokal redaktionsmedlem. Vill även rikta ett särskilt Tack till alla landets Transplantationskoordinatorer. Många är de stunder som vi delat oftast har det varit roligt, men vi har även delat riktigt utmanade situationer under nattens timmar som vi hjälpts åt att lösa... Vilket härligt gäng ni är!!! Passionen för organdonation som en gåva av liv kommer jag fortfarande att hålla fast vid, fast nu i rollen som forskare. Det känns som en fantastisk möjlighet att kunna forska på arbetstid samtidigt som jag får möjlighet att via undervisning forma framtidens kollegor. Min nya mailadress från 7 april, 2014 mobilnr. blir detsamma. Höstmötet i Uppsala 2013 Höstmöte för svensk Transplantationsförening hölls tillsammans med svensk Njurmedicinsk förening i ett sensomrigt Uppsala 2 4 oktober förra året. Vi är ju båda sektioner inom Svenska Läkaresällskapet som har valt att lämna det sjunkande skepp som Riksstämman utgör. Programmet var varierat, för att intressera såväl njurmedicinare som transplantationskirurger. Ämnesområden som berördes var infektions- och vaccinationsproblematik, transplantationsdata i Svenskt Njurregister (SNR), förbehandling och transplantation av immuniserade patienter där Professor Christophe Legendre från HopitalNecker i Pris var inbjuden som talare. Huvudfokus under mötet var The Tufvan Transplant Lecture som hölls av professor ReimundMargreiter från Innsbruck i Österrike. Tufvan gick som bekant i pension förra året och han var helt ovetande om att hans stora transplantations idol skulle dyka upp. Professor Margreiters föreläsning handlade om transplantationsverksamheten i Innsbruck (Transplantation at a HighLevel) och när han var färdig insåg i alla fall jag att varit en gigant och en pionjär av Forrest Gump typ. En kirurg som i princip har transplanterat allt och först i Österrike (njure, lever, pankreas, hjärta, händer och armar) dock framkom inga övriga likheter med Forrest Gump. Övriga områden som berördes var metabola förändringar, ansiktstransplantation, maskinperfusion av njurar, njurtransplantation av äldre recipienter samt föredrag och diskussion kring pankreas och Ö-celltransplantations. Under mötet hölls även årsmöten för respektive förening. Personligen är jag mycket nöjd med mötet som var välbesökt och vi (undertecknad, Tomas Lorant och Bengt von Muhlen) tyckte att samarbetet med svensk Njurmedicinsk förening var trevligt och givande tack för det! I år kommer Malmö att stå värd för höstmötet som kommer att hållas 1-3 oktober. Akademiska sjukhuset, Uppsala Framtiden för Nya Transplantations-Nytt är ljus Glädjande är att Svensk Transplantationsförening kommer att ta över tidskriften som sin från och med hösten 2014 under ledning av den nya redaktören Karin Lindh, transplantationskoordinator i Uppsala. Karin, Lycka till med ditt nya uppdrag! Slutligen, Tack till Dig Lars, för allt samarbete och support genom åren och för de positiva och värmande orden. Och Ja, även jag hoppas på ett fortsatt samarbete. Anne Flodén Avgående Redaktör Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Tufvan, Raimud Margreiter och 2

3 25 år sedan första hjärttransplantationen vid SUS Lund I år är det 25 år sedan den första hjärttransplantationen genomfördes vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Fredag den 6 september ägnades en hel dag åt att visa var hjärtsjukvården befinner sig i dag. TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2013 (årgång 5) NYA Det var en speciell stämning på kliniken och det viskades om att något speciellt var på gång då för 25 år sedan. Det minns Per-Ola Kimblad, chef för Thoraxkliniken vid SUS i Lund, då 26-årig medicinstudent. Jag läste sista året på min medicinutbildning och höll till mycket uppe på thorax och fick på så sätt reda på vad som var på Per-Ola Kimblad gång, berättar han. Det var Jan Otto Solem som utförde operationen. Den blev lyckad och patienten fick leva 19 år med sitt nya hjärta. Men operationen var kontroversiell och gick emot Socialstyrelsen som förordat att hjärttransplantationer bara skulle göras vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Hjärttransplantationer utförs i Lund och i Göteborg Idag är det Skånes universitetssjukhus i Lund och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, som genomför hjärttransplantationer i Sverige. Tekniken att transplantera ett hjärta från en människa till en annan har funnits i 46 år. Den första hjärttransplantationen gjordes 1967 men överlevnaden var kort på grund av avstötning. Först på 80-talet hade bättre läkemedel mot avstötning kommit och överlevnaden förbättrades påtagligt. I dag är ettårsöverlevnaden i Sverige cirka 90 procent och tioårsöverlevnaden 60 procent. Det var först den 1 jan 1988 som Sverige införde begreppet hjärndöd och på så vis skapade förutsättningar för hjärttransplantationer med svenska donatorer. Det kirurgiska ingreppet är i princip detsamma i dag som för 25 år sedan men läkemedel och teknik har förbättrats, berättar Per-Ola Kimblad. Viktigt med rätt matchning Det man främst arbetar med att inom hjärtsjukvården i dag är att utveckla ett sätt att hitta den perfekta matchningen mellan donator och mottagare. En annan del är att hitta ett sätt att förlänga tiden för hur länge hjärtat klarar sig utanför kroppen. När det gäller konstgjorda hjärtan finns det i dag både hjälphjärtan som används för att ersätta ena kammarens funktion och helt konstgjorda hjärtan där en pump ersätter hjärtat. När ett hjärta erbjuds för donation så är det faktorer som blodgrupp, storlek på hjärtat och hjärtats ålder som avgör vem på väntelistan som skall få det. En hjärttransplantation är en mycket stor team-ansträngning. Ett operationslag reser iväg med flyg för att hämta ett hjärta från en donator medan ett annat operationslag finns på plats i Lund när hjärtat anländer. En koordinator håller hela tiden kontakten mellan de två operationslagen för att hjärtat ska befinna sig så kort stund som möjligt utanför kroppen. Transplantationer sker ofta nattetid. Det beror på att det tar tid att ställa diagnosen hjärndöd, att få tag på anhöriga och få reda på om den döde utryck någon vilja om donation. Ibland får vi erbjudande om både hjärta och lungor från en donator. Då får vi kalla in ytterligare ett operationslag. Patientunderlag för hjärttransplantationer vid SUS Thoraxklinik i Lund är hela 5 miljoner och omfattar hela södra Sverige och Mälardalen. Fakta Sedan 1988 har det genomförts cirka 500 hjärt- och lungtransplantationer i Lund Sedan 2011 utförs alla hjärt- och lungtransplantationer i Sverige i Lund och Göteborg Idag genomförs ett 50-tal transplantationer per år vid kliniken i Lund, cirka 30 är hjärttransplantationer och övriga är lungor Medelåldern vid hjärttransplantation är 45 år och vanligast hos män Den genomsnittliga väntetiden är ca 6 månader och operationen tar ca 6-12 timmar Överlevnaden ett år efter en hjärttransplantation i Lund är 92 procent I Lund bedrivs omfattande forskning kring hjärttransplantation. Ansvarig chef är professor Stig Steen För att ständigt utveckla kvaliteten erbjuds alla patienter som genomgår transplantation att ingå i ett kvalitetsregister Anna-Lena Boive Pressansvarig Skånes universitetssjukhus 3

4 TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2013 (årgång 5) NYA 20 år med EDHEP i Sverige European Donor Hospital Education Programme (EDHEP) är ett utbildnings- och träningsprogram i interaktiv form som utarbetats för läkare och sjuksköterskor inom intensivvården. Kursen kommer ursprungligen från Eurotransplant Foundation och har använts i Sverige sedan EDHEP EUROPEAN DONOR HOSPITAL EDUCATION PROGRAMME Konsten att möta människor i svåra situationer Håkan Gäbel, docent i Transplantationskirurgi, var den som tog initiativet att införa EDHEP i Sverige. Under åren arbetade han på transplantationsenheterna i Göteborg, Malmö och Stockholm, under de åren såg han behovet av utbildning i frågor kring organdonation. Från 1997 arbetade Håkan på Socialstyrelsen som transplantationsexpert och nationell samordnare i donationsfrågor. Målet med EDHEP är att: Öka medvetenheten om hur sjukvårdspersonal använder sig själva som instrument i mötet med människor i svåra situationer Öka insikten om hur personalens bemötande av närståendee i sorg påverkar deras möjlighet till krisbearbetning Träna förmågan att ge svåra besked, informera och samtala om organdonation Medvetandegöra betydelsen av att respektera den avlidnes viljeyttring Håkan Gäbel EDHEP Sverige A n t a l kurser Läkare Sjuksköterskor Övriga* Totalt Göteborg Malmö Uppsala/Stockholm Totalt * kurator, psykolog, sjukhuspräst, vävnadskoordinator, nya transplantationskoord, Donationsrådet, Vävnadsrådet Vid ett möte i november 2013 på Svenska Läkarsällskapet i Stockholm gjorde den nationella EDHEP gruppen en tillbakablick på de 20 år som gått sedan starten av denna utbildning i Sverige. Till mötet hade vi inbjudit Abbe Schulman och Eva Håkansson, som var pionjärerna till den svenska implementeringen av EDHEP seminarierna. Det är naturligt, att det blir en grannlaga uppgift för hälso- och sjukvården också i framtiden att medverka till, att alla de människor som vill donera sina organ och vävnader för transplantation och annat medicinskt ändamål också skall få möjlighet att kunna göra detta. Ett viktigt led i detta arbete är att både få och upprätthålla kompetens hos personal och att möta människor i sorg och kris genom kunskap, empati och självkännedom. Detta är och kommer att vara målet för EDHEP-seminarierna också i framtiden. Daniel Brattgård, EDHEP moderator och sjukhuspräst Charlotte Lovén, Transplantationskoordinator Abbe Schulman Eva Håkansson Det var roligt att höra dem berätta om hur denna utbildning startade och inleddes. Det var även givande för dem att få höra hur utbildningen utvecklats genom åren men ändå behållit sitt ursprungliga syfte. Idag hålls runt om i Sverige sju till åtta två dagars seminarier/år med ca 16 deltagare per tillfälle. Utvärderingarna visar att dessa seminarier är uppskattade och ger läkare och sjuksköterskor inom intensivvården en större kompetens att förstå och möta människor i kris och sorg. En del av de förändringar utbildningen genomgått under årens lopp beror mycket på att yttre förutsättningar förändrats. När den nya transplantationslagen kom 1996 genomfördes en nationell kampanj för att människor skulle ta ställning till organdonation och anmäla sig till donationsregistret genomfördes nästa kampanj av Livet som gåva. Då var målet att få människor att ta ställning för organdonation. På senare år har såväl organdonation som transplantation fått mer uppmärksamhet i massmedia genom bl a den europeiska donationsveckan varje höst, fler TV/tidnings reportage och på senare tid även genom organisationen MOD - Mer Organ Donation, som bildades av två transplanterade patienter. Denna uppmärksamhet i massmedia har lett till, att frågan om organdonation i det skarpa läget inte alltid kommer som en blixt från en klar himmel för anhöriga. Det är vår gemensamma erfarenhet från EDHEP-kurserna på senare år. Det händer till och med allt oftare, att anhöriga på eget initiativ tar upp frågan om organdonation. Det går aldrig att avdramatisera, när en människa dör hastigt och oväntat ofta i förtidig ålder. Det är en lika stor katastrof i en familj varje gång det händer. Men frågan om organdonation har blivit mindre laddad för människor både för anhöriga och även för personalen inom intensivvården. Inrättandet av donationsansvariga läkare (DAL) och sjuksköterskor (DAS) har också bidragit till att ansvaret för organdonation blivit tydligare inom intensivvården. EDHEP seminarium En annan tydlig utveckling av EDHEP-seminarierna är att vi gått från undervisning till erfarenhetsutbyte. Som moderator är man mer en seminarieledare, där det gäller att ta vara på alla de kunskaper och erfarenheter som deltagarna har med sig. Biskop Martin Lönnebo skriver i en av sina senaste böcker: Människan är känsla och har ett förnuft! Detta är tydligt vid dessa seminarier. Och våra känslor blockerar alltid förnuftet. Därför lägger vi allt större vikt vid att förstå och möta människors känslor i krisen, där vi genom enkla övningar och rollspel öser både ur egen erfarenhet och ur egna möten med människor i sorg och kris. Den medicinska kunskapsutvecklingen medför också att ständigt nya frågor väcks vid mötet med människor i donationssituationen. Ska vi även tillåta att man inleder medicinsk behandling för att möjliggöra donation? Och hur länge är det etiskt försvarbart att fortsätta medicinsk behandling för att möjliggöra donation? Vad innebär vård för annans skull juridiskt, etiskt, medicinskt? Hur ser våra rutiner ut? Vad tillåter, vad förbjuder regelverket? Sverige är ett av världens mest donationsvilliga folk. Nationella EDHEP gruppen består av: Daniel Brattgård, sjukhuspräst -moderator, Göteborg Charlotte Lovén, transplantationskoordinator, Göteborg Linda Gyllström-Krekula, kurator -moderator, OFO Karin Lindh, transplantationskoordinator, OFO/Uppsala Tanja Hölvold, transplantationskoordinator, OFO/Stockholm Jan Arlebrink, universitetslektor -moderator, Malmö Ann Boklund, transplantationskoordinator, Malmö Stefan Ström, regional DAL Uppsala/Örebro regionen Ulrika Peetz Hansson, regional DAS Södra regionen 4 5

5 TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2013 (årgång 5) NYA Regiondag Njurtransplantation i Malmö den 25 oktober 2013 foto: Mehrdad Modiri Årligen anordnas en regiondag för professionen inom njurmedicin och transplantation i Södra sjukvårdsregionen. På hösten föregås denna av ett förmöte för nefrologer och sjuksköterskor som är särskilt engagerade i transplantationsfrågor. Regiondagen har en bred målgrupp och om strävan är att dagen skall innehålla inspirerande, tankeväckande, stimulerande ämnen så lyckades man fullt ut denna gång. Efter en stärkande kopp kaffe och rundvandring bland ett flertal utställare, bänkade sig drygt 100 personer för att höra transplantationskirurg/sektionschef Ragnar Källén sammanfatta torsdagens förmöte. ÖL Jerker Brandt från handkirurgen i Malmö berättar sedan om den mikrokirurgiska, ickelivräddande livskvalitetskirurgin handtransplantation. Redan under 60-talet började man i världen prova sig på denna form av personalkrävande transplantation men inte förrän på 90-talet genomfördes den första lyckade transplantationen. Ett stort postoperativt problem är akut avstötning som är mycket större än kroniskt dito. Handfunktionen kanske inte alltid blir som recipienten tänkt sig och detta har till och med resulterat i att en del handtransplanterade personer fått igenom sin önskan att få amputera transplantatet. Vad krävs då för att lyckas? Ja, som för de flesta transplantationer: rätt donator till rätt recipient, välplanerad kirurgi, god uppföljning och aktiv rehabilitering. Efter denna intressanta programpunkt tog nefrolog Per Westerlund med oss på en resa från Mjällby AIF i Blekinge till Kongo i Centralafrika. Huvudsyftet med resorna dit var att ge sjukvården kunskap i hur man behandlar akut uremi med hjälp av några dagars peritonealdialys dvs uremiska tillstånd som inte riskerar att bli kroniska. Med denna behandling kurerades t ex en svårt sjuk ung och späd fembarnsmor med konstaterad intorkning, infektioner, malaria och kreatininvärde på Pers reseberättelse gav oss åhörare inblick i ett hårt krigshärjat land med människor som lider svårt på grund av andras dumhet. Resan gick på leriga vägar mellan städer som Bukavu, Kigali, Panzi och till slut till Goma vid Kivusjön där ett lugn rådde eftersom vägarna är så besvärliga att inte kriget orkar sig dit. Resan skedde enbart på dagens ljusa timmar då det är regel att inte vara ute på natten. I gengäld var man aldrig ensam på vägarna dagtid utan de kantades av hjälpsamma människor som alla bar på något då det är brist på transportmedel. Per åt sig igenom alla 28 banansorter som fanns i landet, bekantade sig med en ny apsort som upptäcktes i landet år 2013 och upplevde en gästfrihet som resulterade i att han sällan eller aldrig behövde bereda mat åt sig själv. Hur konstaterar man att en person lider av diabetes om man inte har annat än naturen som mätinstrument? (Nej, han smakade inte.) Man ber patienten urinera utomhus, kommer myrorna = diabetes. Men man måste vara snabb att bevittna resultatet så inte myrsloken hunnit före! Efter en välbehöv pausgympa fortsatte transplantationskirurg Ehab Rafael med att bena ut indikationerna för pankreas- och öcellstransplantation med eller utan samtidig njur- transplantation. Detta baserat bla. på The Diabetes Control and complications triad (DCCT) en stor klinisk studie som utfördes mellan åren och uppföljande studier och forskningsresultat. Förmiddagen avslutades med att transplantationskoordinator Annika Waldner informerade om lokala nyheter samt aktuell nationell donations- och transplantationsstatistik. 6 Eftermiddagens huvudrubrik var Övervikt och njurtransplantation - olika synsätt? där transplantationskirurg Clara Påhlman var moderator för en välkomponerad föreläsarkollektion. Kirurg Mikael Ekelund pratade i ämnet bariatrisk kirurgi, som utförs runt om på landets sjukhus och ännu mer frekvent inom den privata sjukvården. Definitionen av fetma och sjuklig fetma variera från land till land och man kan inte enbart luta sig mot personens BMI. Äppelfetma är farligare än päronfetma för exempel och anledningen till fetman är enkelt sagt att inkomsten är större än utgifterna. Han konstaterar också att ämnesomsättningsrubbningar inte leder till sjuklig fetma och det visar sig att det dör lika många kvinnor i fettrelaterade sjukdomar som i bröstcancer varje år! Preventiv verksamhet ute i samhället är önskvärt för att motverka trenden att vi blir allt fetare. Obesitaskirurgin är bara ett sätt att kapa isbergets topp och inget att rekommendera en frisk kvinna med BMI på 35. Det man lär sig av bariatrisk kirurgi och dess effekter på kroppen kan i framtiden förhoppningsvis leda till att man lyckas framställa effektiv farmaka för behandling av övervikt. Ehab Rafael presenterade olika mätmetoder för att bedöma patientens övervikt med bla. BMI, midjemått och impedans mätning. Njursjuka patienter med ökat BMI + dialys hade bättre överlevnad än patienter med högt BMI + viktnedgång + sarcopeni. BMI > 40 + njurtransplantation gav ingen överlevnadsvinst alls. Nefrolog Gunnar Sterner förmedlade till oss vad uremi kan göra med människokroppen såsom matleda, proteinkatabolism och sarcopeni (muskelförlust och kroppsvikt vid sjukdom och åldrande). Detta med tanke på vilken strategi man bör ha för patienten inför uppsättning på transplantationsväntelistan. Sjukgymnast Mia Trondsen och dietist Charlotte Andersen redogjorde för problemen att vara njursjuk, dialysberoende och överviktig med önskan att komma upp på transplantationsväntelistan. Att klara av att hålla diet är svårt för friska och ännu svårare för redan sjuka, trötta personer som dessutom får ofrivilliga kalorier genom dialysvätskan. Att mäta patientens handstyrka ger ett ypperligt svar på vilken fysisk förmåga hen besitter. Framgångsmetoden för att en njursjuk person skall klara av att gå ner i vikt är att ha realistiska mål, regelbundna kostvanor, daglig fysisk aktivitet, regelbunden vägning och fys-test, lång uppföljning med täta besök, kombinerad kost-, motions- och beteendeträning, att motivera patienten, motiverad patient! forts. på sid 8

6 20 år med Nordic Pediatric Kidney Transplantation study group (NPRTSG) ( ) NPRTSG, som är det nordiska registret för pediatriska njurtransplantationer, bildades 1994 av Professor Gunnar Tydén på Transplantationskirurgiska kliniken och Professor Ulla Berg på sektionen för pediatrisk nefrologi på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Syftet var att samla den nordiska erfarenheten av pediatrisk njurtransplantation (0-16 års ålder) och utbyta kunskaper och erfarenheter. Deltagare har främst varit särskilt intresserade Transplantationskirurger och barnnefrologer. Registret har hanterats och finansierats lokalt på Karolinska t.o.m då NPRTSG genomgick en konsolideringsprocess och inkorporerades i Scandiatransplants databas (http://www.scandiatransplant.org/ ). Registerkoordinator, och ansvarig för de årliga rapporterna, har under alla år varit forskningsingenjör Marie Larsson på Karolinska som fortsatt detta arbete även efter NPRTSG har sedan 2000 också arrangerat work shops inom pediatrisk njurtransplantation, ibland med inbjuden internationell expertis. Områden som diskuterats inkluderar pre-emptive strategier, immunosuppression, hypertension, BK virus nefropati, hemolytiskt uremiskt syndrom, FSGS, obstruktiva uropatier, tillväxt, skelettproblem, donatorsspecifika antikroppar, infektioner, pediatrisk dialys samt etik. Vid ett möte i Köpenhamn 2013 beslutades att NPRTSG framöver skulle hanteras av en styrgrupp med en representant från varje land. I den aktuella styrgruppen ingår Lars Wennberg (Sverige), Sören Schwarz-Sörensen (Danmark), Anna Bjerre (Norge) och Timo Jahnukainen (Finland). Styrgruppen arbetar nu bl.a. med att revidera blanketten för rapportering till NPRTSG och öka utbytet av registret i form av rapporter, abstracts och gemensamma publikationer. Nedan några figurer med basala data från NPRTSG Figur 1: Antalet pediatriska njurtransplantationer (LD respektive DD) Figur 2: Recipientens ålder vid njurtransplantation No of transplantations No of transplantations LD (n=428) DD (n=292) <2 years 2-7 years 7-16 years Figur 3: Patientöverlevnad Figur 4: Transplantatöverlevnad Vid frågor om NPRTSG går det bra att kontakta: Lars Wennberg , Marie Larsson Båda vid Transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 7

7 Kalendarium 2014 April 3-4 EDHEP, Södra sjukvårdsregionen, Åkersberg i Höör (se ruta) Maj 8-9 The Scandinavian Transplantation Society XXVII Congress, Köpenhamn, Danmark 8-9 EDHEP, Västra Götaland, Hjortvikens konferens (se ruta) EDHEP, OFO Mellansverige, Friibergs Herrgård (se ruta) Juli World transplant congress, San Francisco, USA. Ett samarbete mellan the American Society of Transplant Surgeons, The American Society of Transplantation och The Transplantation Society. September International Transplant Nurses Society. 23nd annual ITNS symposium One world of caring Houston Texax Oktober 1-3 Svensk transplantationsförenings höstmöte, Malmö 2-5 EDTCO Congress, The European Donation and Transplant Coordination Organisation, the 2014 European Organ Donation Congress, Budapest, Ungern. EDHEP European Donor Hospital Education Programme Göteborg Malmö Stockholm Uppsala Konsten att möta människor i svåra situationer EDHEP - OFO Mellansverige, Friiberghs Herrgård (se ruta) forts. från sid 6 Slutligen berättade ST-läkare Hanna Sternby om ett retrospektivt kvalitetsarbete under åren 2010 till juni 2012 där man tittade på patienter som sökte akut på Skånes universitetssjukhus Malmö för bukåkommor efter gastric bypass. Hon konstaterade att slitsherniering är ett kirurgiskt dilemma. GB-patienter med postoperativa komplikationer är många och ett flertal måste genomgå både CT rtg och/eller akut reexploration utan att man hittar orsaken till deras besvär. Dagens sista punkt stod traditionsenligt nefrolog Björn Rogland för med sitt finurliga kåseri om dessa två händelserika dagar. Ny Transplantationskoordinator i Uppsala Transplantationskoordinator Ann Boklund Transplantationsenheten Skånes universitetssjukhus Malmö grafisk form & produktion: Regiontryckeriet Göteborg _ mars 2014 Linda Hedlund började som transplantationskoordinator i Uppsala 1 februari i år och efterträder delvis Ewa Björklund, som dock är kvar på halvtid. Den andra halvan kommer Ewa bl.a att arbeta med våra väntelistor. Linda kommer närmast från Neuro-intensiven (NIVA) där hon har arbetat som specialistsjuksköterska sen Vi hälsar Linda välkommen till oss och ett minst sagt annorlunda sjuksköterskejobb!! 8

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH)

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH) Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(5) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 150603 Tid 10:00-14:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ) Michael Wanecek, överläkare,

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer

Läs mer

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Att donera organ - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 13 1.1 Bakgrund... 13 1.2 Utredningens direktiv... 14 1.3 Syfte...

Läs mer

Söndag 3 maj. SNSF accessgrupp och BARD. Registrering. Förmöten. Hur kan ultraljud förbättra/underlätta. arbete på dialysavdelningen?

Söndag 3 maj. SNSF accessgrupp och BARD. Registrering. Förmöten. Hur kan ultraljud förbättra/underlätta. arbete på dialysavdelningen? Söndag 3 maj 15.00-18.00 16.00 16.15 17.30 18.00 19.00 20.30 Sjuksköterskor (Alla) PROM/RAND 36 Föreläsare: Agneta Aspegren - Pagels, Forskningssjukskötersk a/med.lic, Karolinska sjukhuset, Solna Dietister

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2011 (årgång 3)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2011 (årgång 3) TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2011 (årgång 3) NYA REDAKTION Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013 Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Donationsrådet 2007 Identifierade svagheter och bister

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2) nya TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2) Redaktion Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Vår huvudsponsor Program Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Yvonne Lundholm 2014-10-01 STORT TACK till våra sponsorer Huvudsponsor Fresenius Medical Amgen Hospira Nordic MSD Baxter/Gambro

Läs mer

Söndag 3 maj. Registrering. Invigning av mötet 30 års resa från SDF till SNSF - Lena Krüzen, Lund. Mingel i utställningshallen

Söndag 3 maj. Registrering. Invigning av mötet 30 års resa från SDF till SNSF - Lena Krüzen, Lund. Mingel i utställningshallen Söndag 3 maj Sjuksköterskor (Alla) Dietister Medicintekniker Fysioterapeuter 15.00-18.00 16.00 Registrering Förmöten 16.15 PROM/RAND 36 Föreläsare: Agneta Aspegren - Pagels, Forskningssjukskötersk a/med.lic

Läs mer

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård 1 (8) Rikssjukvårdsnämnden Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård Med hänvisning till vad som anförs nedan

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Björn Kornhall Överläkare vid Hjärtsviktskliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund 2014-09-23 Hjärttransplantation

Läs mer

Att donera en njure. Information om utredning och ingrepp

Att donera en njure. Information om utredning och ingrepp Att donera en njure Information om utredning och ingrepp Att donera sin njure Denna information riktar sig till dig som funderar på att donera din ena njure till en njursjuk närstående. Vanligen är det

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder!

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Aktuell forskning kring glaukom, retina och neurooftalmologi Hornhinnetransplantation senaste nytt! Laserkirurgi från dåtid till nutid!

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Program VårSOM Marstrand 2015

Program VårSOM Marstrand 2015 Program VårSOM Marstrand 2015 Ordförande Bengt Hasséus hälsar välkommen till Marstrand och VårSOM 2015 Beteende syftar på handlingar, uppförande eller reaktioner av en individ, och även det vi känner och

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11

Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11 Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11 Redaktionsadress Magnus Sköld Lung- och Allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna 171 76 Stockholm Tel 08-51774843; 08-51773905

Läs mer

Den sockersjuke Värmlänningen 11 12 september 2014 Sunne

Den sockersjuke Värmlänningen 11 12 september 2014 Sunne Fotograf: Herman Hamnqvist Till: Verksamhetschef/Huvudman och läkemedelskommitté. Kopia av inbjudan skickas till målgrupp angiven i inbjudan. Juni 2014 Inbjudan till terapiinriktad utbildning Den sockersjuke

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2012 (årgång 4)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2012 (årgång 4) NYA TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2012 (årgång 4) REDAKTION Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

Studiedagar Conventum, Örebro 2013

Studiedagar Conventum, Örebro 2013 Studiedagar Conventum, Örebro 2013 Onsdagen den 20 mars 10.00-11.30 Registrering och utställning 11.30-12.30 Lunch och utställning 12.30-12.45 Inledning - Välkomna 12.45-14.15 Stick- och skärskador och

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm I N B J U D A N Användarmöte för Klinisk i immunologi i 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm Välkommen! Välkommen! Årets användarmöte är förlagt till Scandic Foresta på Lidingö Årets användarmöte

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Willefonden. Wilhelm Foundation

Willefonden. Wilhelm Foundation Wilhelm Foundation Willefonden Utomlands kallar vi Willefonden för Wilhelm Foundation För att Willefonden ska kunna hjälpa barnen med odiagnostiserade hjärnsjukdomar behöver vi visa upp och berätta om

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

INTENSIVVÅRDSPRAKTIK I STOCKHOLM 21.4-23.5.2008

INTENSIVVÅRDSPRAKTIK I STOCKHOLM 21.4-23.5.2008 INTENSIVVÅRDSPRAKTIK I STOCKHOLM 21.4-23.5.2008 Sabina Almén Maria Appelroth AV-05 INLEDNING 3 FÖRBEREDELSER 3 Hur allt började 3 Anländer till Stockholm 3 PRAKTIKEN 3 DANDERYDS SJUKHUS 4 Respiratorcentret

Läs mer

Akut och kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt Medicin & vård Akut och kronisk njursvikt Behandlingsmöjligheter Prevention Mekanismer och orsaker - Diagnostik Uppsala universitet bjuder in till utbildning 10 14 mars 2014 i Uppsala En njurmedicinsk

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2010 (årgång 2)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2010 (årgång 2) nya TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2010 (årgång 2) Redaktion Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

Hygiendagar Umeå 2015

Hygiendagar Umeå 2015 Hygiendagar Umeå 2015 Onsdagen den 15 april 10.00-11.30 Registrering och utställning 11.30-12.30 Lunch och utställning 12.30-12.45 Inledning - Välkomna 12.45-13.45 Implementering - så kan vi underlätta

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Att mäta är att veta...

Att mäta är att veta... Du är inbjuden till symposium Att mäta är att veta... arrangerat av Syftet med symposiet är att belysa möjligheterna och fördelarna med att följa upp hypoventilerade patienter. 1000-tals patienter behandlas

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Välkommen till Svensk Förening för Sömnforskning och Sömnmedicins fjärde Årskongress 25-27 maj 2011 i Örebro

Välkommen till Svensk Förening för Sömnforskning och Sömnmedicins fjärde Årskongress 25-27 maj 2011 i Örebro Sista datum för anmälan och abstracts till den lägre anmälningsavgiften är den 13 april. Välkommen till Svensk Förening för Sömnforskning och Sömnmedicins fjärde Årskongress 25-27 maj 2011 i Örebro www.swedishsleepresearch.com

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2013 (årgång 5)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2013 (årgång 5) NYA TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2013 (årgång 5) REDAKTION Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE?

TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE? INBJUDAN Nätverket för rättspsykiatrisk omvårdnad INBJUDER TILL KONFERENS I VADSTENA 10-11 NOVEMBER 2011 PLATS: STARBY HOTELL TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE? Dags

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Nätverket mot cancer. En återblick 2009-2014

Nätverket mot cancer. En återblick 2009-2014 Nätverket mot cancer En återblick 2009-2014 Nätverket startade som ett projekt 2009 i syfte att genom opinionsbildning och kunskapshöjande aktiviteter lyfta gemensamma frågor för de cancerprofilerade

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringsbeslut 5 2000-12-21 Ju2000/5732 Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan upptagna

Läs mer

XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON

XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON SAMMANFATTNING AV XVIVO Stort behov, patienter dör i väntan på en ny lunga XVIVO har en unik Patenterad,

Läs mer

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Att leva hela livet 2014

Att leva hela livet 2014 Att leva hela livet 2014 En konferens om förvärvade hjärnskador TORS, FRE 13 14 NOVEMBER Arrangörer Dalheimers hus Social resursförvaltning/göteborgs Stad Björkbacken rehabilitering och aktivering SDF

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Inbjudan till chefseminarium/ utvecklingsseminarium 379 AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Bristvara men också behäftad med rädsla och risk * Från ett mer eller mindre passiviserande

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Januari 2013. Välkommen till nya kontoret. In i den den fackliga världen Möte med 50 fackliga ordföranden och Ordf i LO, TCO och Saco

Januari 2013. Välkommen till nya kontoret. In i den den fackliga världen Möte med 50 fackliga ordföranden och Ordf i LO, TCO och Saco Januari 2013 Välkommen till nya kontoret Ut i verksamheten! Här dialogmöte med landstingsledningen i Örebro In i den den fackliga världen Möte med 50 fackliga ordföranden och Ordf i LO, TCO och Saco Saco

Läs mer