Vad kännetecknar ett effektivt förebyggande arbete?

Transkript

1 Vad kännetecknar ett effektivt förebyggande arbete? Kalmar 4 februari 2015 för kommunala ANDT-samordnare Anders Eriksson

2 Nyckelår Mellanöl Cannabis Flumrum Legalförskrivning Socialpolitisk agitation RFHL, RNS, FMN, Hassela, Bejerot Säg åt dom - pingis Kampanjer Legaliseringsdebatt Lagstiftning (1988, 1993) 15 3% på c:a 15 år! ( ) Precens central + lokal struktur 2002: Den svenska supen Forskning, metoder Infrastruktur för prevention med ANDT- & länssamordnare Evidensbaserade multikontextoch multikomponentinterventioner

3 Om vi menar allvar - allt hänger ihop! från stuprör till hängrännor samma barn, samma föräldrar, samma resurser åtgärder på många nivåer samtidigt insatser mot droger + generella sociala insatser prevention ÄR mobilisering och samverkan! Från Det är bara att säga åt dom! till preventionsvetenskap grundad på teori, etik och kunskap

4 Inga quick-fixes Det som syns är METODER Under ytan finns ETIK TEORIER STRATEGIER och personer som UTFÖR!

5 Nio kännetecken på effektiv prevention Nation, Crusto, Wandersman, Kumpfer, Seybolt, Morrissey-Kane & Davino (2003) sammanfattar nio kännetecken på effektiv prevention mot drogbruk, kriminalitet, oskyddad sex och psykisk ohälsa: 1. Det omfattar flera typer av parallella interventioner som samtidigt arbetar med flera problem hos individen 2. Det bygger på en tydlig teori som är baserad på kontrollerad forskning 3. Det använder en lämplig dos mer intensiva behandlingsinsatser till högriskungdomar, mindre till lågriskungdomar 4. Använder lämpliga inlärningsmetoder. Fokus på både motivation och färdigheter 5. Baseras på positiva relationer mellan den unge och vuxna / den unge kamrater 6. Är tidsmässigt adekvat - långvariga insatser är i regel mer effektiva än kortvariga 7. Är sociokulturellt adekvat, d v s tar hänsyn till klass och etnicitet 8. Adekvat träning / utbildning till dem som bedriver programmen 9. Insatserna utvärderas regelbundet Effektiv alkohol- och drogprevention kännetecknas också av att den involverar fler än bara barnet, inte bara handlar om ANT, ger tillfällen för övningar och rollspel, är strukturerad. Viktigt är också att implementera hela programmet och inte plocka russinen ur kakan.

6

7 Framgångsrik lokal prevention: Utgår från forskning Mobiliserar många aktörer i kommunen Inkluderar både efterfrågan och utbud Tydligt fokus på policyförändringar Stöd från kommunledning Lokala media (opinion/stöd) Tillräcklig tid Eva Wallin: Lokalt folkhälsoarbete i Den svenska supen i det nya Europa FHI & Förlagshuset Gothia 2002

8 EDPQS - European Drug Prevention Quality Standards Fas 8: Förbättring och spridning Fas 1: Kartläggning och analys ÖVERVÄGANDEN I VARJE PROJEKTFAS: Fas 2: Resursbedömning Fas 7: Uppföljning och utvärdering A: Hållbarhet och finansiering C: Personalutveckling B: Kommunikation och intressentmedverkan D: Etik Fas 3: Utformning av projekt Fas 6: Genomförande och uppföljning Fas 5: Ledning och mobilisering av resurser Fas 4: Utformning av insatser

9 Summering så här långt: Kommunal infrastruktur för prevention Långsiktighet Styrdokument Finansiering/resurser Omvärldsbevakning Helhetsperspektiv Kompetens Personal Verksamhet Teorier/strategier Metoder Kvalitet Uppföljning, utvärdering Gemensam referensram för kommunens ansvarsområden & prioriteringar Indikatorer Lokala nyckelpersoner: ANDT-samordnare Tillsynshandläggare Bygga på: Preventionsteorier (risk- & skydd) Utbud och efterfrågan Problemens orsaker & omfattning Andra (kommunala) insatser Evidens/kunskapsbaserade metoder

10 Begrepp & definitioner: Prevention: Primär Sekundär Tertiär Kvartiär Universell Selektiv Indikativ Individual- Allmän- Social Situationell Inverterad Preventiv komplementaritet Dessutom: Förebyggande Tidigt förebyggande Riskfaktorer Skyddsfaktorer Intervention Reaktiv Proaktiv Promotion Främjande Salutogen Patogen Profylax Makro, meso, mikro Kontrafaktisk motivering Internationellt: Strukturell Kontextuell (Environmental) Scaffolding Developmental Informational

11 Prevention... Primär förebyggande Universell Selektiv Indikativ Samhälle Grupp Individ Mediainsats Riskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer Sekundär tidiga insatser Riskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer Tertiär sena insatser Riskfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Skyddsfaktorer Vård Riskfaktorer Skyddsfaktorer

12 och promotion Friskfaktorer; sju grundprinciper Empowerment Egen makt Participatory - Delaktighet Holistic - Helhetssyn Intersectoriel - Samarbete samverkan Equality/Equity -Social jämlikhet och rättvisa Sustainability - Varaktighet Multistrategy Olika tillvägagångssätt Ottawa Charter 1986, Rootman et al 2001

13 Prevention och promotion Prevention - förebyggande Promotion - främjande Riskfaktorer Skyddsfaktorer Individ Familj Skola Närsamhälle Samhälle Ökar/minskar sannolikheten Enstaka faktorer = låg risk Kan vara både risk- och skyddsfaktor Insatser ska stärka skydds- eller undanröja riskfaktorer Insatser bör ske på flera nivåer samtidigt Individuella riskfaktorer (arv) behöver en omgivning

14 Fler perspektiv Riskgrupper befolkning Mobilisering samverkan vilka gör jobbet? Evidens och allt måste bli rätt Förändringsprocessen Europeisk kvalitetsstandard för drogförebyggande arbete Vi vidgar ramarna Problem med effektiva program Erfarenheter från Trestad2 Några etablerade sanningar

15 Om vi menar allvar: Alla goda krafter behövs! Förebyggande + främjande, risk- och skyddsfaktorer Många aktörer mobilisering En samordnare jobbar inte för tio utan får tio att jobba! Samarbete - samverkan Arbete över tid stöd hos ledning

16 Anders Eriksson Mobil

17 ANDTsamordnare I. Preventionsvetenskap Definitioner III. Personen II. Arbetets organisation Teorier Strategier Kompetens Kommunal infrastruktur Kvalitet Metoder Egenskaper Intresse Placering Budget Utbildningsmöjligheter Etik Förstår vi varandra? Eldsjäl - proffs Civilkurage Mandat Uppdragsbeskrivning Samverkan Arbetstid

18 Number of risk factors and proportion of students who have used drugs some time (El-Khouri et al., 2005; presentation by Knut Sundell) % Flickor år 9 Pojkar år 9 Flickor år 2 Pojkar år 2

19 Elever i årskurs 9 som använt narkotika K. Sundell, 2003

20 Förändringsprocessen Faser enligt Prochaska: NULÄGE Säker PROJEKT Metoder för förändring: NYLÄGE 1. Omedvetenhet Ökad medvetenhet Social frigörelse 2. Övervägande Känslomässig påverkan Själv-omvärdering 3. Förberedelser Förpliktelse Stödjande relationer Osäker 4. Handling Belöning 6. Integration Kontring Miljökontroll 5. Underhåll

21 Primär Sekundär Tertiär Universell Selektiv Indikativ Social Situationell Risk- & skyddsfaktorer Främjande Friskfaktorer Samverkan Locus of Control Stages of Change Community Readiness Diffusion of innovations Social Marketing Kontextuell prevention Strukturell prevention Proportionell universialism Systems Approach to prevention Communities That Care European Drug Prevention Quality Standards Resultatbaserad styrning (RBS) Programadaption Evidens/ kunskapsbasering Self Efficacy Våra referensramar: Implementering Informational prevention MI Konsultativt förhållningssätt

22 Från Håkan Leifman