Haga kyrkoplan. Ett kulturmiljöunderlag Malin Clarke, Mattias Eklund, Amanda Görander, David Hansson

Transkript

1 M M SA T A F AN G N I TN Haga kyrkoplan Ett kulturmiljöunderlag Malin Clarke, Mattias Eklund, Amanda Görander, David Hansson

2 Syfte Detta kulturmiljöunderlag är framtaget som en del i kurserna Antikvarisk projektkurs 1 och 2 som ges på Bebyggelseantikvariskt program, institutionen för kulturvård vid Göteborgs Universitet. Underlaget görs i samarbete med Göteborgs stadsmuseum, som har möjlighet att använda det som kunskapsunderlag rörande kulturmiljövärden som kan komma att påverkas av den planerade Västlänken, en stor järnvägsinvestering under centrala Göteborg. Syftet med underlaget är att beskriva, karaktärisera, analysera och värdera Haga kyrkoplan ur ett kulturhistoriskt, visuellt och fenomenologiskt perspektiv, tydliggöra skyddsföreskrifter ur relevant lagstiftning och därmed ge bästa möjliga planeringsunderlag vid utformningen av en eller flera eventuella stationsuppgångar på platsen. Historik Befästningsstaden Göteborg grundläggs. Under 1600-talet tillkommer och planläggs även förstaden Haga utanför befästningsmurarna rivs befästningarna och Kungsparken anläggs på resterna av befästningsvallarna som en barriär mot innerstadens smutsiga miljö, enligt stadsplaneideal från Europa. Haga utvidgas några år senare med nya kvarter i Norr på resterna av befästningsvallarna. Under sista halvan av 1800-talet växer Göteborg som ett resultat av industrialismen och utvidgningen av staden planläggs 1866, enligt ett rutnätsmönster, med breda trädkantade boulevardgator, Vasagatan och Nya allén. Hagakyrkan uppförs år 1859 och samtidigt tillkommer parkmiljön som även ansluter till Kungsparken. Den borgerliga stadsdelen Vasastaden tillkommer som en del av utvidgningsplanen. Samtidigt uppförs i Haga landshövdingehus med en våning i sten samt två våningar trä uppförs det nya Stadsbiblioteket som senare kommer att bli Kurs- och tidningsbibliotek. I samband med detta utvidgas parken runt kyrkan för att inlemmas i rutnätsstrukturen tillsammans med marken som omger biblioteket. Dessa friliggande institutionsbyggnader i parkmiljö är en del av det stadsplaneideal som präglat utvidgningsplanen. Platsens struktur är så gott som oförändrad fram till 1940-talet då Smyrnakyrkan tillkommer väster om Hagakyrkan. På 1950-talet planläggs kvarteret Husaren, söder om KTB. Detta innebär att den låga träbebyggelsen delvis ersätts av högre funktionalistiska byggnader för handelshögskolan. Under andra halvan av 1900-talet uppnår diskussionerna om saneringen av stadsdelen Haga sin Kulmen. Bebyggelsen anses ohygienisk och saneringsmogen, medan andra aktörer som stadsmuseet och boende på platsen debatterar för ett bevarande. Byggnader ockuperas och blir ett fäste för alternativrörelsen. Slutligen beslutas det att vissa byggnader bevaras, medan delar av stora delar av Haga saneras utvidgas handelskomplexet i kvarteret husaren och kvarteret försluts. 2

3 Struktur Kvarter och gatunät Haga Hagas södra kvarter närmst Skansen Kronan har sitt ursprung i förstaden Haga. Gatunätet följer raka linjer men kvarteren har något oregelbundna geometriska former. Kvarteren nordväst om kyrkan har regelbunden kvadratisk rutnätsform. Vasastaden Gator och kvarter följer strikt rutnätsplanen från Kvartersformer med standardmåtten 60x120 meter. Vasagatan som en boulevardliknande brandgata med en allé i mittpartiet. Haga Byggnaderna följer kvartersgränserna linjärt Smala gator skapar ett tydligt gaturum. Innergårdarna med en mer oregelbunden gårdsbebyggelse som delvis är en rest efter Hagas tätbebyggda struktur före saneringarna. Varierande byggnadshöjd mellan 2-4 våningar. Kungsparken och Haga kyrkoplan Öppna grönytor som bryts av med oregelbundna gångar Vegetation i form av träd och buskage som skapar rumslighet Kuperad topografi. Friliggande monumentala institutionsbyggnader. Universitetsområde. Haga kyrkoplan Anpassades till rutnätsplanen vid stadsbibliotekets tillkomst år 1900, då kullen på platsen sprängdes bort. Planlagd rektangulär parkmiljö Bebyggelsestruktur Vasastaden Byggnaderna följer kvarterens rutnätsstruktur.. Vissa kvarter från perioden , utformade enligt storgårdsstruktur. Gröna inslag som alléer och enstaka bevarade förträdgårdar Breda gator som ger ett öppnare gaturum 3

4 Arkitektur Områden Haga Byggår: 1660-tal och framåt, största delen efter 1970 Haga tillhör Göteborgs äldsta delar utanför vallarna och består dels av äldre förindustriell träbebyggelse i två våningar och landshövdingehus med en nedervåning i tegel och två övervåningar i trä med fasader i allt från enklare klassicism till nygotik, nyrenässans eller nybarock med utsmyckade fönsteromfattningar och hörnburspråk, samt olika typer av institutionsbyggnader i tegel från och tidigt 1900-tal som exempelvis Renströmska badanstalten (Hagabadet). Den äldre bebyggelsen har till stor del ersatts av relativt ny bebyggelse som till form eller fasadmaterial är anpassad efter omgivning samt mer uttalad postmodern bebyggelse. Stenstadsbebyggelse i västra Haga som stilistiskt anknyter mer till Linnéstaden. Fig. 1 Haga sett från Södra Allégatan. Landshövdingehus, äldre trähus, institutionsbyggnad i tegel, anonym modernare bebyggelse, explicit postmodernistisk byggnad, ytterligare institutionsbyggnad samt stenstadshus. 4

5 Vasastaden Byggår: huvudsakligen från 1860-tal till 1910-tal. Vasastaden är anlagd efter 1866 års stadsplan i ett strikt rutnätsmönster. Områdets typologi skiljer sig markant från Haga då området byggdes för stadens växande borgerskap på en mycket mer koncentrerad tid och har en helt annan homogenitet. Vasagatans boulevard skär igenom området och har fått flertalet institutionsbyggnader förlagda vid sig, såsom Röhsska museet, Universitet, Schillerska gymnasiet samt vid Haga kyrkoplan gamla stadsbiblioteket och handelshögskolan. Tre typer av morfologiskt homogena områden finner man i den del av Vasastaden närmast Haga kyrkoplan: stora, friliggande institutionsbyggnader med genomgående påkostade exteriörer och interiörer och arkitektur efter rådande arkitekturideal vid tiden för uppförandet. Typiska fasadmaterial är fasadtegel i olika kulörer, marmor, sandsten, granit och koppardetaljer. Hyreshus från och 80-tal i tre till fyra våningar med strikt symmetriska putsade nyrenässansfasader och arkitekturdetaljer hämtade från den italienska renässansens formspråk. Hyreshus från 1890-tal till 1910-tal i tre till fem våningar med fasader i olika stilar med stort inslag av sten samt en mer oregelbunden fönstersättning. Fig. 2 Vasastaden sedd från Haga Kyrkoplan. Fig. 3 Detalj från gamla stadsbiblioteket. 5

6 Märkesbyggnader Hagakyrkan Byggår: Arkitekt: A. W. Edelsvärd Hagakyrkan var Sveriges första kyrka i engelsk nygotisk stil i Sverige. Dess rymliga bänkar och läktare kunde åstadkomma upp mot 1000 sittplatser för den kraftigt växande befolkningen i Haga. Kyrkan är byggd som ett latinskt kors med tre skepp, västtorn med hög spira och ett tvärhus. Viktiga formelement är dess hårdbrända gula tegel, koppartak, dropplist av skiffer samt fönster med masverk i huggen sandsten importerad från Edinburgh. Gamla stadsbiblioteket (KTB) Byggår: , tillbyggt 1926, ombyggt Arkitekt: H. Hedlund H. Hedlund hade hämtat inspiration från bland annat H Hobson Richardson efter en studieresa till USA, och stadsbiblioteket var det andra bibliotek Hedlund ritade på två år. Den ursprungligen symmetriska byggnaden har en tydligt avläsbar fasad med stora småspröjsade fönster på nedervåningens läsesalar och mindre på de övre våningarnas bokmagasin. Fasadmaterialen är granitsockel, fasadtegel, vertikala band i kalksten, balkonger och fönstergaller i gjutjärn samt en mycket påkostad entré i marmor. Fig. 4 Hagakyrkan från söder. Fig. 5 Gamla stadsbiblioteket (KTB). 6

7 Handelshögskolan Byggår: , tillbyggd Arkitekt: C. Nyrén ( ) Erséus, Frenning & Sjögren Arkitekter ( ) Handelshögskolans äldre delar var arkitekten Carl Nyréns första uppdrag och består av ett höghus i åtta våningar med en fasad av marmorplattor och bröstningar i grönfärgat glas med fönster och dörrar i teak och en lägre del med tegelfasad och sockel i granit. Nyrén lånade detaljer av Asplund och resultatet blev en byggnad i högkvalitativ 1950-talsfunktionalism. Tillbyggnaden uppfördes och har tack vare en stor donation påkostade material som anknyter till det äldre höghuset, med granitsockel och fasader i marmorliknande bulgarisk kalksten. Tillbyggnaden har en postmodern klassicerande utformning och domineras av det runda biblioteket mot kvarterets nordvästra hörn. Fig. 6 Handelshögskolan med den äldre delen till vänster och nyare till höger. Smyrnakyrkan Byggår: 1941 Arkitekt: R. O. Swensson Smyrnakyrkan är, trots sitt tillkomstår 1941, uppförd i en klassisk talsfunktionalism då bygget blev försenat på grund av andra världskrigets utbrott. Viktiga formelement är den ljusa putsade fasaden med minimalt med dekorationer, de lätt indragna yttersta fönsteraxlarna, kopparkragningen och den indragna grönmålade översta våningen. Kyrkan byggdes om 1982 och då tillkom en stor glasad del som ändrat karaktären markant på den ursprungliga byggnaden. Fig. 7 Smyrnakyrkan. 7

8 Värdebärande karaktärsdrag Grönstrukturen Platsens gröna inslag skapades under 1800-talet och början på 1900-talet ur ett ideal som förespråkade parkmiljöer av hygieniska skäl. Tillgången på natur och frisk luft utgjorde också orsaken till att man placerade institutionsbyggnaderna i dessa miljöer. Dessa områden fyller än idag sin funktion som rekreationsområde för boende och besökare samt verkar miljöskapande för omgivningen. Exponenter: Parkytorna, högre träd, alléer. Mötet mellan två stadsdelar Södra Hagas placering och gatustruktur har kontinuitet ifrån 1600-talet. Haga kyrkoplan bildar ett tydligt och medvetet avbrott mellan den borgerliga stadsdelen Vasastaden, där gator och bebyggelse speglar stadsplanen från 1866 och Haga, som ofta förknippas med arbetarklassen med delvis bevarad landshövdingebebyggelse i trä samt gatustruktur från 1600-talet. Exponenter: Vasastans rutnätsplan, alléer, kvartersformer, park, stenstadsbebyggelse. Hagas trånga gator med gatstensbeläggning. 8

9 Bebyggelse och arkitektur Bebyggelsen på platsen berättar om stadens olika exploateringsfaser. Främst exponeras det sena 1800-talets byggnader i form av friliggande monumentalbyggnader, rikt dekorerad stenstadsbebyggelse och landshövdingehusens omsorgsfullt utformade träfasader. Även senare tillskott som handelskomplexets olika delar och den postmoderna bebyggelsen i Haga tillför årsringar som visar på 1900-talets saneringspolitik och ökade krav i bostadsstandard. Sprängkullsgatan verkar som Hagas ansikte ut mot Haga kyrkoplan. Fasaderna berättar historien om landshövdingehusens tillkomst, men även om vilken bild av Haga man valt att bevara och därmed cementera i efterdyningarna av saneringsdebatten under 1900-talet. Variationen och detaljrikedomen på bebyggelsen tillför estetiska kvaliteter till stadsbilden. Exponenter: äldre träbebyggelse, landshövdingehus, stenstadsbebyggelse, postmodern anpassad bostadsbebyggelse Institutionsområdet Haga kyrkoplan och kvarteret Husaren som institutionsområde har en tydlig kontinuitet i användning från tidpunkten då platsen bebyggdes. Detta område är idag ett uttryck för Universitetsstaden Göteborg som en del av motiveringen till riksintresset för kulturmiljö. Även religiösa institutionsbyggnader som exempelvis Hagakyrkan och Smyrnakyrkan har en längre kontinuitet på platsen och gör den till en mötesplats. Institutionsbyggnaderna Hagakyrkan och KTBs monumentala utformning och friliggande placering i parkmiljö har både ett miljöskapande verkan och berättar om det sena 1800-talets stadsplaneideal. Exponenter: Hagakyrkans och KTB, deras friliggande placering i parken, det sammanlänkade universitetsområdet med Handels och Campus Haga 9

10 Huvudstråk, passager och knutpunkter, rumslighet Platsen domineras av två huvudstråk, det ena längs Vasagatan och vidare in på Haga Nygata och det andra som utgår från hållplatsen Hagakyrkan. Båda kan ses som färdvägar till och igenom Haga kyrkoplan och är viktiga för platsen och dess rörelsemönster. Parken fungerar även som en distribuerande länk mellan olika destinationer vilket är tydligt i de många passager och gångvägar som korsar grönytorna. Viktiga knutpunkter är dels platsen mellan KTB och Handelshögskolan och vid hållplatsen Hagakyrkan. Vid dessa två är det mycket människor i rörelse med störst koncentration under universitetets öppettimmar. Vasagatans bredare gator och högre byggnader kontra Hagas smalare och gatstensbelagda gator kantade av något lägre bebyggelse. Denna kontrast är särskilt tydlig vid Haga kyrkoplan från vilken man har utblick över båda. Den öppna platsen fungerar då både som en avskiljande markör men också som ett förenande element. Exponenter: Vasagatans allé, Haga Nygata, gångar i parken, Platsen framför KTB, hållplats, Vasastadens fasader motsvarande Hagas Fig. 9 Haga Nygata tidigt 1900-tal. Vykort från Stadsmuseets samlingar. 10

11 Scenarioanalys Vi har skissat på olika tänkbara scenarion för vart en stationsuppgång kan komma att placeras. Det gick till så att vi ritade en 3D-modell över området med alla nuvarande byggnader. I denna modell placerade vi sedan in en byggnadskropp på olika ställen eller ändrade befintliga byggnader för att se hur relationen till omgivningen påverkades. Detta gjorde att det blev tydligare vilka värden platsen har och hur sårbar omgivningen är beroende på vart uppgången placerades. Utifrån dessa scenarion gick vi sedan igenom vilka positiva och negativa konsekvenser placeringen skulle få för kulturmiljön. Till sist delade vi även in dessa i tre kategorier utifrån hur stor påverkan på kulturmiljön de skulle göra: stor, viss eller liten. från Smyrnakyrkan. Det är alltså en miljö som har sett likadan ut i mer än hundra år. Den öppna rumsligheten skulle påverkas negativt. Idag finns endast Hagakyrkan och KTB i parken, skulle man placera en byggnad mellan dem skulle öppenheten delvis försvinna. Parken är planerad för att ge ljus och luft mellan stadsdelarna vilket skulle brytas med en ny byggnad. Parken som rekreationsområde skulle störas. Med en stationsuppgång skulle parken tappa sitt lugn där man kan strosa omkring eller sitta på en parkbänk. Det skulle förändra dynamiken på platsen Vi gjorde sammanlagt sju olika placeringar eller scenarion. Första exemplet är där vi placerat en stationsuppgång mitt på Haga kyrkoplan. Den ligger på den idag stora öppna platsen som omgärdas av parkens träd och husfasaderna. För att lättare kunna föreställa sig hur det skulle se ut i verkligheten så har vi valt samma utsnitt på 3D-bilderna som på fotografier från platsen. Vad får detta för positiva konsekvenser på kulturmiljön? Platsens användning ökar, från att idag vara mest som en genomfart till Haga eller Vasa, till att bli en plats dit många människor är på väg till och från. Den påverkar inte den befintliga gatustrukturen i och med att den ligger på en plats som idag är obebyggd. Vad skulle det få för negativa konsekvenser? Det skulle bli ett ingrepp i en bevarad miljö från förra sekelskiftet. Detta är en plats som när man står mitt på den öppna ytan idag så ser man enbart hus som är byggda från , om man bortser 11

12 Det andra exemplet är Handelshögskolan. Den äldre delen består idag av en det höga huset och den anslutande lägre delen som ligger i korsningen Vasagatan/Haga kyrkogata. Scenariot går ut på att den lägre delen byggs om eller ersätts av en ny och högre byggnad. Byggnaden skulle i så fall både inrymma fler lokaler till Handelshögskolan och stationsuppgången i markplan. En direkt konsekvens av detta som vi upptäckte när vi jämförde 3D-bilderna med fotografiet var att man inte längre skulle se Skansen Kronan från Vasagatan. Detta är förmodligen något som arkitekten till Handelshögskolan tänkte på när han ritade den. Positiva konsekvenser för kulturmiljön är: Den befintliga kvarterstrukturen bevaras. Det blir alltså ingen ny byggnad utanför de bebyggda tomterna. En ny byggnad tillför ytterligare en årsring till platsen. Det här området har idag byggnader från flera tidsperioder, ända från slutet på 1800-talet till 1990-talet. Platsen är alltså inte så känslig för nya tillägg jämfört med t ex Haga kyrkoplan. Negativa konsekvenser för kulturmiljön är: Siktlinjen bryts Den tar också bort intentionen med Handelshögskolans gamla del, som består av ett högt hus och ett lågt. Helheten och kontrasten mellan det två delarna försvinner, vilken är en väsentlig del i det arkitektoniska uttrycket. 12

13 Det tredje och sista exemplet skulle innebära låg påverkan på platsens kulturmiljövärden. Det är i Universitetets lokaler vid Sprängkullsgatan, där stationsentrén i så fall skulle ligga där entrén till universitetet ligger idag. Positiva konsekvenser för platsen är: Byggnadens formspråk passar bra som entré till en stationsuppgång. Speciellt bottenvåningen med sina stora fönster och inbjudande entré. Ingen ny byggnad skulle tillkomma på platsen, vilket gör att de befintliga byggnaderna inte skulle påverkas av en ny byggnadskropp. I och med det så bevaras också kvartersstrukturen med sin långa historia. Det skulle även bli en bra fond och avslutning på Vasagatan som man idag upplever slutar lite tvärt, om man inte studerar eller arbetar i universitetsbyggnaden. Omvänt kan man också tänka att det blir en entré från stationen in i staden med Vasagatans långa allé framför sig. Efter vi gått igenom alla tänkbara scenarion, sammanfattade vi konsekvenserna och delade in förslagen, på en karta där de rödmarkerade står för stor påverkan på kulturmiljön, de blå för viss påverkan och de gula för liten påverkan på kulturmiljön. Detta ger också en indikation på vilka delar av platsen som är mest sårbara för en förändring. Här ser man då att på Haga kyrkoplan och i direkt anslutning till platsen är det olämpligt att inrätta ny bebyggelse, medan det vid universitetsområdet och lite längre från parkmiljön skulle vara lämpligare. Den enda egentliga negativa konsekvensen vi kom fram till var att: Platsens karaktär som universitetsområde skulle försvagas. Idag är det mest studenter som rör sig på platsen, vilket troligen skulle påverkas om en allmän byggnad så som en station skulle hamna här. Detta kan ju i och för sig även vara något positivt, och göra att en större blandning människor rörde sig i området. 13

14 Rekommendationer Området runt Haga kyrkoplan står inför förändring. För att behålla platsens karaktär och befintliga kulturvärden är det viktigt att de värdebärande drag som identifierats respekteras. Följande rekommendation anger riktlinjer för att dessa värden säkerställs. Grönstrukturen bör bevaras Vid uppschaktning av området i samband med exploatering bör vegetationen återplanteras. Större träd bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt då dessa skapar rum och är karaktärsbärande för parkområdet. Befintliga äldre gatu- och kvartersstrukturer bör respekteras vid upprättandet av nya detaljplaner Vid bygglovshandläggning bör befintliga kvartersgränser beaktas och nya byggnader placeras inom dessa. Vasagatan och Nya alléns funktion som huvudstråk och dess utformning respekteras En viktig del av utformningen utgörs av dess bredd samt de högre träd som formar alléer. Den öppna parkmiljön vid Haga kyrkoplan bör inte förtätas Intrycket av de friliggande monumentala institutionsbyggnaderna skulle vid en förtätning förtas. Särskilt känsligt är detta området för tillskott i form av större byggnadskroppar. Säkerställ skydd för KTB i detaljplan Kurs- och tidningsbiblioteket lyder idag under den äldre stadsplanen, vilket innebär att den har ett svagt skydd. Vid detaljplaneläggning i området bör byggnadens värden säkerställas i form av q- beteckningar i detaljplan. Landshövdingehus respekteras och konstruktion samt exteriöra arkitekturelement lämnas oförändrade Sprängkullsgatans landshövdingehus fungerar som Hagas ansikte mot Haga kyrkoplan och är välbevarade exempel på det sena talets landshövdingebyggnader. Att förlägga en stationsuppgång i en av dessas byggnader kan innebära omfattande ingrepp i konstruktion och exteriör, vilket bör undvikas. Haga Kyrkogatas utformning bevaras Stenhusen längs Haga kyrkogata är från slutet av 1800-talet och viktiga för områdets avläsbarhet. Fasaderna är huvudsakligen välbevarade och förvanskningar bör undvikas. Hörnhuset mot södra Allégatan/Sprängkullsgatan beaktas vid exploatering Landshövdingehuset på hörnet av kvarteret bajonetten mot korsningen södra Allégatan/Sprängkullsgatan är från sent 1800-tal och mycket välbevarat. Eftersom det ligger inom området för schaktning enligt järnvägsplanen bör extra stora försiktighetsåtgärder vidtas för att säkerställa dess bevarande. Placera eventuella uppgångar i mindre känsliga områden Haga kyrkoplan är en känslig kulturmiljö, trots detta finns i området platser med en högre tålighetsgräns med ökat spelrum för förändringar och tillkommande bebyggelse. Då platsen främst karaktäriseras av det sena 1800-talets bebyggelse, bedöms de punkter där senare bebyggelse tillkommit som mindre enhetliga vilket medför en högre tålighetsgräns för tillkommande element. Dessa platser är bland annat korsningen Sprängkullsgatan/Vasagatan respektive 14

15 platsen utanför nuvarande Smyrnakyrkan vid Haga kyrkogata/storgatan. Uppgångar i befintliga byggnader bör inte förläggas i äldre bebyggelse Förläggs stationsuppgångar i befintliga byggnader bör hänsyn tas till deras exteriör och konstruktion. Den äldre bebyggelsens utformning och material gör att den lämpar sig sämre för denna typ av ingrepp än platsens bebyggelse från slutet av 1900-talet, vars betongstomkonstruktioner och exteriöra utformning har högre tålighet. Vidta åtgärder för förebygga skador på grund av vibrationer I samband med sprängning och schaktning finns risk för vibrationer som kan skada bebyggelsen på platsen, både konstruktionsmässigt samt på arkitekturdetaljnivå. Fastighetsägare bör i samråd med exempelvis antikvarie och konservator upprätta en riskanalys med handlingsplan för de enskilda fastigheterna. 15