Statens revisionsverks bokslut för år 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statens revisionsverks bokslut för år 2012"

Transkript

1 2012 BOKSLUT

2 Statens revisionsverks bokslut för år : e verksamhetsår

3 3 Generaldirektörens översikt Statens revisionsverk är den i grundlagens 90 föreskrivna högsta externa revisorn i Finland, som reviderar skötseln av statsfinanserna samt övervakar finanspolitiken och parti- och valfinansieringen. Revisionsverket fungerar oavhängigt i anslutning till riksdagen. Under medverkan av riksdagens grundlagsutskott har som grundläggande målsättning för Statens revisionsverk fastställts att säkerställa att principerna för en rättsstat, demokrati och hållbar ekonomi förverkligas i skötseln av statsfinanserna och i finanspolitiken samt i val- och partifinansieringen. Berättelseåret var det sista året i Statens revisionsverks strategiperiod som omfattade åren Det viktigaste utvecklingsprojektet under berättelseåret var att bereda revisionsverkets nya strategi SRV2020, vars målsättningar sträcker sig ända till år Mot slutet av berättelseåret utvärderades också hur den tidigare strategin har förverkligats. Strategin har förverkligats synnerligen väl, särskilt i fråga om den rapportering till riksdagen som sker i riksdagsberättelserna samt de revisionsteman som sammanför ämnena för revisionerna. Så gott som alla de revisionsteman som planerades i samband med den tidigare strategin har blivit rapporterade. Statens revisionsverks verksamhet som en aktör som tryggar och stärker riksdagens finansmakt och lagstiftningsmakt och stöder riksdagens visionära makt har klart stärkts under strategiperioden. För revisionsverket utarbetades och fastställdes under berättelseåret nya värden, vilka syftar till att styra all revisions-, tillsyns- och sakkunnigverksamhet, verkets växelverkan med revisions- och tillsynsobjekten samt intressegrupperna och verkets interna verksamhet. I beredningen av värdena medverkade hela personalen. De värden vilka styr verksamheten och samtidigt uttrycker och förverkligar de revisionsetiska internationella ISSAI-standarderna för extern revision av den offentliga ekonomin är ansvarstagande, öppenhet, objektivitet och värdesättande. Revisionsverkets verkningsfullhet och mervärde i skötseln av den finländska offentliga ekonomin och i samhället uppkommer genom resultaten av de olika revisionsslagen, dvs. granskning av finanspolitiken, redovisningsrevision och laglighetsgranskning samt effektivitetsrevision. Revisionsverket svarade under berättelseåret dessutom för tillsynen över parti- och valfinansieringen. Under berättelseåret bereddes den nationella lagstiftningen om försättande i kraft av de bestämmelser som hör till lagstiftningen i anknytning till fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Europeiska ekonomiska och monetära unionen, kortare uttryckt stabilitetsfördraget. Med samma lagstiftning verkställs också nationellt bestämmelserna i Europeiska unionens budgetramdirektiv dvs. rådets direktiv 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk. Statens revisionsverk deltog för sin del som sakkunnig i beredningen av verkställandet. Som uppgift för revisionsverket föreskrevs i denna lagstiftning att fungera som sådan oavhängig övervakare och utvärderare av finanspolitiken som avses i stabilitetsfördraget och unionens budgetramdirektiv. BOKSLUT 2012

4 4 Vekningsfullheten är på hög nivå men den faktabaserade beredningen av politiken framskrider inte STATENS REVISIONSVERK Revisionsverkets exaktare strategiska resultatmål under berättelseåret var att främja en resultatrik och högkvalitativ skötsel av statsfinanserna. Med den av revisionsverket utförda externa revisionen av staten säkerställdes att uppgifterna i statens och dess bokföringsenheters bokslut var tillförlitliga samt att budgeten och den centrala lagstiftningen om den hade iakttagits och den interna kontrollen fungerat. Detta skapar det grundläggande förtroendet för skötseln av finska statens finanser. I förhållanden med finanskris har detta förtroende redan i sig ett observerbart ekonomiskt värde. Dessutom ger tillförlitligheten för ekonomiska basfakta underlag för en resultatrik beredning av finanspolitiken samt för styrningen och ledningen av statens verksamhet och ekonomi. Vid revisionerna har dessutom hållits före en intern kontroll som skapar förutsättningar för god förvaltning samt lönsamhet och produktivitet. Under berättelseåret utvidgades den från redovisningsrevisionen separata, på de internationella ISSAI-standarderna för extern revision av den offentliga ekonomin baserade laglighetsgranskningen. Med en laglighetsgranskning som är separat från redovisningsrevisionen kan man bredare och djupare än vid redovisningsrevision sätta sig in i lagenligheten för skötseln av statsfinanserna också från utvecklandets synpunkt samt i förverkligandet av principerna för god förvaltning i skötseln av finanserna. Laglighetsgranskningarna har i praktiken visat sig vara verktyg för utvecklandet av förvaltningen och skötseln av finanserna. Ett konkret exempel på detta är regeringens proposition RP 11/2013 rd om ändring av lagen om penningautomatunderstöd, i vilken i stor utsträckning har beaktats de rekommendationer som revisionsverket framfört vid sin laglighetsgranskning. I effektivitetsrevisionerna har under berättelseåret betonats frågor som berört effekterna av, kvaliteten för, finansieringen av och styrningen av den offentliga service som ges medborgarna. Ämnena har behandlat bl.a. hanteringen av arbetslösheten, migrationen, barnskyddet samt kommun- och servicestrukturreformen. En del av effektivitetsrevisionerna har vid sidan av stödet för utvecklandet av förvaltningen dessutom väckt en livlig medborgardebatt, vilket för sin del på lång sikt ökar delaktigheten i offentliga angelägenheter och förtroendet för skötseln av den offentliga ekonomin och för demokratins funktionsduglighet. Revisionsverket följer systematiskt upp hur de vid effektivitetsrevisionerna framförda ställningstagandena har förverkligats. Antalet rekommendationer som förverkligats helt eller så gott som helt sjönk från föregående år med 9 procent till 37 procent och motsvarigt ökade antalet rekommendationer som förverkligats i någon mån till 39 procent. Av rekommendationerna förverkligades 24 procent just inte alls eller inte alls. Sålunda förverkligas ca 76 procent av revisionsverkets rekommendationer helt eller åtminstone i någon mån. Särskilt informationssystemprojekten och lagstiftningen om dem framskred långsammare än väntat vilket också syns i graden för hur rekommendationer har förverkligats. Vid effektivitetsrevisionerna har på senare år ofta den centrala aspekten varit beslutsfattandets faktaunderlag och främjande av ett faktabaserat beslutsfattande. Rekommendationerna angående beslutsfattandets faktaunderlag och en faktabaserad beredning av politiken har inte förverkligats särskilt väl. Ett stående revisionstema vid revisionsverket är lagstiftningens och lagberedningens kvalitet ur statsfinansiell synvinkel. Detta granskas särskilt vid effektivitetsrevisionerna. Enligt respons som fåtts från kanslicheferna har de utförda revisionerna för sin del stött utvecklingsarbetet och även gett lagberedarna motivation. I effektivitetsrevisionerna och granskningarna av finanspolitiken samt delvis också i laglighetsgranskningarna har revisionsverket hållit före perspektivet för en fungerande konkurrens och särskilt utvärderat de konkurrenshinder som är förenade med statsbidrag, lagstiftningen och den offentliga förvaltningens verksamhetssätt och ICT-verksamheten. På flera av dessa delområden har konkurrensmyndigheterna inte haft en klar eller tillräcklig behörighet. En fungerande konkurrens är av stor betydelse för medborgarna. Brist på

5 5 konkurrens höjer prisnivån, minskar incitamenten för innovationer och försämrar sålunda produktiviteten och den ekonomiska tillväxten. Med en fungerande konkurrens har medborgaren och konsumenten större valfrihet. En fungerande konkurrens är också en praktisk förutsättning för ett fungerande och effektivt utnyttjande av informationsförvaltning och ICT, vilket indirekt visar sig i kvaliteten för den service som medborgarna får. I granskningen av finanspolitiken år 2012 har ett centralt tema varit att säkerställa tillförlitligheten för de uppgifter som riksdagen får om de europeiska finansiella stabiliseringsarrangemangen och riskerna med dem. Med granskningarna har man för sin del kunnat inverka på en bättre kvalitet för den information som ges till riksdagen och främja förtroendet för riksdagens möjligheter att påverka och därigenom för den finländska demokratins funktionsduglighet. Ett andra tema har varit att utvärdera förhållandet mellan regeringsprogrammet och ramförfarandet. I detta avseende har revisionsverkets observationer fått en central ställning i utvecklandet av statsrådets styrnings- och ledningssystem. Under år 2012 inföll val av republikens president och kommunalval. Att behandla redovisningarna av valfinansieringen och övervaka valfinansieringen vid kommunalvalen är ett prestationsmässigt drygt arbete. Förhandsredovisningar publicerades stycken och skyldiga att redovisa sin valfinansiering är personer. Vid datum för bokslutets uppgörande saknades ännu redovisningar från 277 redovisningsskyldiga. För behandlingen av redovisningarna av valfinansieringen ordnades vid verket ett valfinansieringstalko, i vilket alla enheters personal deltog i stor omfattning. Datum för inlämnande av redovisningarna av valfinansieringen vid kommunalvalet var nyårsafton, vilket man hade att ta i beaktande i semesterarrangemangen. I fråga om tillsynen över val- och partifinansieringen har man vid verket också börjat bereda sig på nödvändigheten att förnya och utveckla informationssystemen. Kvalitetshanteringen vid revisionsverket svarar mot internationella standarder Om revisionsverkets kvalitetshanteringssystem färdigställdes under berättelseåret en internationell referensutvärdering jämte kvalitetskontroll. På basis av referensutvärderingen svarar revisionsverkets kvalitetshanteringssystem mot de krav som ställs i de internationella ISSAI-standarderna för den högsta externa revisionen av den offentliga ekonomin och särskilt i ISSAI 40 -standardens krav angående kvalitetshanteringssystemet. Inom revision på den privata sektorn ingår motsvarande krav i ISQC1 -standarden och i principerna i ISA 220 -standarden. Personalen är mycket flexibel och kunskapsområdet breddadesi Det viktigaste resultatet av personalpolitiken under berättelseåret är att flexibiliteten i revisionsverkets verksamhet har ökat. Verket har kunnat sköta sina nya lagstadgade uppgifter i tillsynen över val- och partifinansieringen samt den nyaste, med de i grundlagens 90 föreskrivna grundläggande uppgifterna synnerligen nära anknutna oavhängiga utvärderingen och övervakningen av finanspolitiken samtidigt som verkets personalstyrka har minskat som en del av stabilitets- och effektivitetsprogrammet. Under berättelseåret beredde man sig vid revisionsverket på den lag varmed åt revisionsverket från föreskrevs den oavhängiga övervakning och utvärdering av finanspolitiken som är förenad med lagstiftningen om EU:s stabilitetsfördrag och styrningen av EU:s ekonomiska politik. För granskningen av finanspolitiken stärktes inom ramen för anslag och den naturliga personalomsättningen revisionsverkets makroekonomiska och nationalekonomiska kunnande. Revisionsverket har således den minimiberedskap som krävs för uppgifterna i övervakningen av finanspolitiken. Stabilitets- och effektivitetsprogrammets målsättningar uppnåddes I revisionsverkets egen personalpolitik och ekonomi fortsatte man att verkställa stabilitets- och effektivitetsprogrammet. Som resultat av programmet har antalet vid revisionsverket fullgjorda BOKSLUT 2012

6 6 årsverken under åren minskat från 148 årsverken till 137 årsverken. Målet för stabilitets- och effektivitetsprogrammet var att minska antalet årsverken med nuvarande personalstruktur till 138 årsverken. De totala arbetskraftskostnaderna minskade med 2,8 procentenheter. Revisionsverkets strategiska lönsamhetsmål är, att utvecklingen av kostnaderna enligt bokslutet och priset på en presterad dag under den fyra år långa planeringsperioden inte ska överstiga utvecklingen av konsumentprisindex. Omkostnaderna minskade jämfört med år 2011 med 2,6 procent medan årsmedelvärdet för konsumentprisindex under samma period steg med 2,8 procentenheter. Priset på revisionsverkets externa prestationer relaterat till ett dagsverke steg med 4,9 procent. Ökningen beror huvudsakligen på att de för externa prestationer använda dagsverkena minskade relativt sett mer än den avlönade frånvaron och för indirekta prestationer använda tiden, vilket kan betraktas som en försvagning av produktiviteten. Under åren har priset på en presterad dag emellertid minskat med 8,9 procent när årsmedelvärdet för konsumentprisindex under samma period har stigit med 6,2 procent, vilket innebär att det strategiska lönsamhetsmålet är i färd att förverkligas. Volymen för personalens sjukfrånvaro ökade men svarar mot medelvärdet i statsförvaltningen. Under berättelseåret påbörjades Aslak -rehabilitering och dessutom fortsatte man att utveckla ledarskapet och ordnade utbildning om grupparbete och välmåendet i arbetet. För personalen ordnades klart mera utbildning än året innan och för utbildning användes 10,5 dagsverken per årsverke. Från prestationsbedömningarna åtskilda utvecklingssamtal förs övergripande vid verketi. Ett utmärkt helhetsresultat Som helhet har resultatet för år 2012 varit utmärkt. Personalen har visat stor motivation och engagemang för sina uppgifter samt flexibilitet att sköta en särskild uppgift av kommunalvalets slag, samtidigt som de grundläggande uppgifterna har blivit väl skötta. Jag tackar revisionsverkets personal för ett utmärkt arbete. Tuomas Pöysti STATENS REVISIONSVERK

7 7 Innehåll Generaldirektörens översikt Verksamhetsberättelse Effekter Verkets effekter till stöd för riksdagens budget- och lagstiftningsmakt Verkets effekter som främjar goda förfaranden och förebygger fel och oegentligheter i förvaltningen Verkets inverkan på medborgarnas förtroende för en adekvat skötsel av och tillsyn över statsfinanserna samt för den offentliga förvaltningen Revisionsverkets verkningar i det internationella samfundet Prestationer och kvalitetshantering Prestationsvolymer och åstadkomna offentliga nyttigheter Serviceförmågan samt prestationernas och de offentliga nyttigheternas kvalitetu TKvalitetssystemets verkställande vid revisionsverket Funktionell effektivitet Verksamhetens produktivitet Verksamhetens lönsamhet Hantering och utvecklande av de andliga resurserna Bokslutsanalys Finansieringsstruktur Budgetutfall TIntäkts- och utgiftskalkyl Balansräkning Utlåtande om utvärdering och bekräftelse gällande den interna kontrollen Sammanfattning av observerade missbruk 25 2 Budgetens utfallskalkyl 26 3 Intäkts- och utgiftskalkyl 27 4 Balansräkning 28 5 Bilageuppgifter 29 6 Undertecknande av bokslutet 32 BILAGOR Arbetstidsanvändningen enligt verksamhetsenhet Slutprestationer år Organisation och uppgiftsfördelning BOKSLUT 2012

8 8 1 Verksamhetsberättelse STATENS REVISIONSVERK Statens revisionsverk är en direkt i grundlagen föreskriven oavhängig revisions- och tillsynsmyndighet, som står utanför den egentliga statsförvaltningen eller riksdagen underställda förvaltningen. Revisionsverkets i grundlagen föreskrivna uppgift är att granska lagenligheten och ändamålsenligheten för skötseln av statsfinanserna samt iakttagandet av statsbudgeten. Revisionsverket fullgör denna sin uppgift genom att utföra effektivitetsrevision, redovisningsrevision, laglighetsgranskning samt granskning av finanspolitiken. Statens revisionsverk fungerar i Finland som nationellt revisionsorgan enligt Lissabonavtalet och fungerar i samarbete med Europeiska revisionsrätten i den externa övervakningen av unionens medel. Som en uppgift för revisionsverket har i lagen om kandidaters valfinansiering (273/2009) föreskrivits att övervaka iakttagandet av skyldigheten att redovisa valfinansieringen, publicera redovisningarna av valfinansieringen och att kontrollera redovisningarna av valfinansieringen. I partilagen (10/1969, ändrad 683/2010) har som uppgift för revisionsverket föreskrivits att övervaka partistöd till partier, partinära sammanslutningar och föreningar som avses i beslut om statsunderstöd, redovisandet av kostnader för och finansiering av valkampanjen samt iakttagandet av de författningar som gäller uppgörande och inlämnande av handlingar och uppgifter i anknytning härtill. Revisionsverkets nyaste uppgift är oavhängig övervakning av finanspolitiken, om vilket nationellt föreskrivs i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen och om tillämpning av fördraget samt om kraven på de fleråriga ramarna för de offentliga finanserna (869/2012) och i lagen om statens revisionsverk (ändrad med lag 870/2012). 1.1 Effekter Revisionsverket stöder riksdagen i dess utövande av lagstiftningsmakten, den statsfinansiella makten och tillsynsmakten och är sålunda en del av den grundlagsenliga ordning som förverkligar och tryggar riksdagens finansiella makt. Revisionsverkets målsättning är att främja en resultatrik och god skötsel av statens finanser. Den centrala aspekten är att säkerställa att de samhällspolitiska målsättningar som har uppställts i samband med lagstiftningen om statsbudgeten och insamlandet av statens intäkter och användningen av statens medel uppnås, och att regeringen och förvaltningen har vidtagit nödvändiga åtgärder för att de ska uppnås. I tillsynen över valoch partifinansieringens laglighet är målsättningen att främja öppenhet i val- och partifinansieringen samt medborgarnas rätt att bedöma de politiska partiernas och i offentliga förtroendeuppdrag verksamma individers bindningar. En målsättning är också att förhindra korruption och på osakliga bindningar baserat inflytande på republikens presidents, riksdagsledamöternas, kommunfullmäktiges och partiernas verksamhet. Samhälls- och medborgarresultaten av den externa revisionen av statsfinanserna, och därigenom verksamhetens samhälleliga effekter, uppkommer på tre områden. Det viktigaste verkningsområdet för revisionsverkets verksamhet är revisionens förebyggande och ansvarsutkrävande effekt. De två andra verkningsområdena är att säkerställa funktionsdugligheten för lönsamhetsoch resultatdata samt förvaltningens interna kontroll och styrning samt sådana konkreta

9 9 tillrättalägganden och utvecklingsåtgärder som åstadkoms med revisionen. Säkerställandet stöder för sin del det framtida ekonomiska beslutsfattandet genom att stärka beslutsfattandets faktaunderlag Verkets effekter till stödför riksdagens budget- och lagstiftningsmakt Revisionsverket följer på basis av riksdagens revisionsutskotts betänkanden med hur riksdagens ställningstaganden förverkligas, om i dem har förutsatts rapportering från regeringen i en sak eller om revisionsverkets revisionsverksamhet har hänfört sig till saker som anknyter till ställningstagandet. Om detta rapporterar revisionsverket årligen i sin årsberättelse som ges till riksdagen. De saker som har lyfts fram i revisionsutskottets betänkanden baserar sig som regel på centrala observationer och ställningstaganden som har framförts i revisionsverkets berättelser till riksdagen. Riksdagens ställningstaganden berör viktiga frågor, där genomförandet av förändringar sker långsamt. Ett ärende som anknyter till ett ställningstagande följs därför med också under en längre period. Årligen har riksdagen gjort 2 4 ställningstaganden som har varit förenade med rapporteringsskyldighet för regeringen Verkets effekter som främjar goda örfaranden och förebygger fel och oegentligheter i förvaltningen Revisionsverket följer med verkningarna av sin egen rapportering och de åtgärder som har vidtagits med anledning av observationerna vid revisionerna. Syftet med uppföljningen är att effektivera revisionsverksamhetens förebyggande och ansvarsutkrävande verkningar. I mitten och i slutet av valperioden ger revisionsverket som särskilda berättelser till riksdagen en valperiodsrapport om granskningen av finanspolitiken, i vilken granskas finanspolitikens faktaunderlag, hur reglerna för finanspolitiken har iakttagits och fungerat samt hur de för finanspolitiken uppställda målsättningarna har uppnåtts. Den valperiodsrapport som hänförde sig till valperioden gavs i början av år 2011 och den behandlade effekterna av ramförfarandet som verktyg för hantering av finanspolitiken (B 21/2010 rd). I rapporten i mitten av valperioden utvärderas, hur revisionsverkets och riksdagens ställningstaganden har beaktats i beredningen av och rapporteringen om finanspolitiken. Uppföljningen av den valperiodsrapport som gällde valperioden ingår som en del av halvtidsrapporten valperioden År 2012 rapporterades observationerna vid den fortlöpande granskningen i den särskilda berättelsen till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och statens bokslutsberättelse för år Effektivitetsrevisionen följer upp hur de ställningstaganden som den framfört i sina berättelser förverkligas i förvaltningen. Verkningarna av enskilda effektivitetsrevisioner på revisionsobjekten utvärderas med uppföljningar, vilka i regel görs 2-3 år från det att berättelsen har getts. År 2012 slutfördes 21 uppföljningsrapporter, i vilka utvärderades hur inalles 104 av revisionsverket givna rekommendationer hade förverkligats. Fyra rekommendationer utvärderades inte, emedan de inte längre var aktuella p.g.a. att förändringar har skett i verksamhetsomgivningen och i ansvarsorganisationerna. Av de rekommendationer som utvärderades hade 37 procent förverkligats helt eller så gott som helt, 39 procent hade förverkligats i någon mån och 24 procent hade förverkligats endast i ringa mån eller inte alls. Andelen för rekommendationer som hade förverkligats helt eller så gott som helt hade sjunkit från föregående års nivå med 9 procentenheter. Andelen rekommendationer som hade förverkligats i någon mån hade ökat i det närmaste motsvarigt, medan andelen förverkligade i ringa mån eller inte alls var i det stora hela oförändrad. Som den huvudsakliga orsaken till dessa förändringar kan på basis av utvärderingarna anses att särskilt in- BOKSLUT 2012

10 Verkets inverkan på medborgarnas förtroende för en adekvat skötsel av och tillsyn över statsfinanserna samt för den offentliga förvaltningen STATENS REVISIONSVERK meddelandeålägganden i revisionsberättelserna delvis eller helt förnyade meddelandeålägganden negativa ställningstaganden till lagenligheten i revisionsberättelserna Figur 1 På revisionsberättelserna baserade medde landeålägganden och negativa ställningsta ganden till lagenligheten Den externa revisionen av statsfinanserna upprätthåller för sin del ett grundat förtroende för en god skötsel av statsfinanserna och generellt för regeringens och statsförvaltningens verksamhet. Revisionen har som en målsättning att ålägga förvaltningen ansvar för en god skötsel av finanserna. Genom att med revisionen som verktyg säkerställa iakttagandet av lagen och budgeten samt en god och resultatrik skötsel av finanserna samt genom att också öppet föra fram utvecklingsbehov och missförhållanden, skapar den externa revisionen förutsättningar för ett motiverat, på fakta baserat förtroende. Förtroendet för den offentliga förvaltningens verksamhet är ett nationellt och nationalekonomiskt socialt kapital, vars utveckling är svår att mäta eller utvärdera i den årliga resultatrapporteringen. Förtroendet är emellertid klart också av ekonomisk betydelse för statens förmåga att vid behov fatta nödvändiga men också svåra beslut angående skötseln av finanserna. Under berättelseåret har inte mer detaljerat utvärderats den av Statens revisionsverk utförda externa revisionens inverkan på förtroendet. Växelverkan och öppenheten mellan verket och förvaltningen har ökats år 2012, när vid revisionsverket drogs upp verkets samfällda riktlinjer angående publicering av utlåtandena om utkasten till revisionsberättelse. Av revisionsobjekten begärs på enahanda sätt utlåtanden om utkasten till berättelserna från granskningen av finanspolitiken, laglighetsgranskningen och effektivitetsrevisionen. Revisionsobjektens utlåtanden publiceras på verkets webbsidor i enlighet med principerna för god revisionskommunikation och god förvaltning. De är således öppet tillgängliga för medborgarna samt myndigheterna i statsförvaltningen. Statens revisionsverk alstrar objektiv och tillförlitlig information om skötseln av statsfinanserna, resultatet av skötseln av statsformationssystemprojekten och de med dem förenade lagstiftningsprojekten framskred långsammare än väntat. Överhuvudtaget har de rekommendationer till åtgärder som har syftat till ett bättre faktaunderlag för beslutsfattandet inte framskridit särskilt väl. Ökningen av andelen rekommendationer som förverkligats i någon mån förklaras också av att det inom ramen för uppföljningstiden var svårt att bedöma hur vittbärande rekommendationer till åtgärder som berörde flera aktörer hade framskridit. I fråga om dessa fortsätts uppföljningen emellertid i normala fall inte, utan effektivitetsrevisionen följer med och beaktar dem i den sedvanliga grundläggande uppföljningen, i riskanalyserna och i andra revisioner som påbörjas senare. I samband med revisionerna för år 2011 klarlades också effekterna av de meddelandeålägganden som hade ingått i revisionsberättelserna året innan. I revisionsberättelserna för år 2010 gavs meddelandeålägganden till fem ämbetsverk och inrättningar. Av den förnyades i fråga om tre meddelandeåläggandet antingen helt eller delvis år 2011 (3 år 2010, 7 år 2009).

11 11 finanserna samt om hur budgeten och reglerna för finanspolitiken iakttas. På så sätt stöder verket demokratins funktionsduglighet och ger förutsättningar för en offentlig diskussion om skötseln av statsfinanserna. En ansvarskännande kommunikation och ett gott rykte stöder revisions- och tillsynsinformationens effekter samt målsättningarna för god förvaltning. Riktlinjerna för kommunikationen baserar sig på den i 12 i grundlagen föreskrivna offentlighetsprincipen, på offentlighetslagen (621/1999) samt på den s.k. kommunikationsförordningen (1030/1999). I kommunikationen beaktas också ISSAI-standarderna angående revisionskommunikationens kvalitet samt rekommendationen om statsförvaltningens kommunikation (2010). Vid revisionsverket har inte under år 2012 utvärderats det generella eller medborgerliga förtroendet för skötseln av statsfinanserna eller parti- och valfinansieringens öppenhet. Genom att säkerställa att förvaltningens redovisningsskyldighet förverkligas svarar effektivitetsrevisionen för sin del på medborgarnas förväntningar på en god och resultatrik skötsel av finanserna. Med hjälp av revisionsinformationen har medborgarna också möjlighet att själva bedöma de statliga myndigheternas verksamhet och dess resultat. En del av effektivitetsrevisionerna och deras resultat har också omedelbart intresserat medborgarna och åstadkommit en livlig medborgardebatt. I den årsberättelse som gavs till riksdagen i september 2012 behandlades ett flertal teman med ett uttryckligt medborgarperspektiv. De var revisioner som gällt hanteringen av sysselsättningen, utvecklande av kommun- och servicestrukturen och barnskyddet. Vid revisionerna behandlades bl.a. den service som den offentliga förvaltningen ger medborgarna, hur den finansieras och ordnas samt kvaliteten och verkningarna. Tillsynen över val- och partifinansieringens laglighet förverkligar medborgarnas rätt att få information om och bedöma de politiska partiernas och offentligt förtroendevaldas ekonomiska bindningar. Detta är klart ägnat att motverka korruption och främja god förvaltning. Den externa revisionen av statsfinanserna och laglighetstillsynen över val- och partifinansieringen är en del av det institutionella arrangemang som motverkar korruption och främjar god förvaltning. Tillsynen över val- och partifinansieringen har också breddat revisionsverkets uppgiftsområde till att omfatta allmän laglighetsövervakning Revisionsverkets verkningar i det internationella samfundet Revisionsverket inriktade år 2012 den internationella verksamheten på granskningar av finanspolitiken, finans- och ekonomikrisen och dess finansiella arrangemang samt miljöfrågor. Det av finans- och ekonomikrisen förutsatta samarbetet med de nationella revisionsverken bedrev man genom att inom arbetsgruppen INTOSAI Task Force Global Financial Crisis fungera som ordförande för en underarbetsgrupp. Underarbetsgruppens slutrapport blev en del av den övergripande rapporten. Arbetsgruppens slutrapport ska presenteras vid INTOSAI:s följande kongress i Kina i oktober Revisionsverket är verksamt i två andra av INTOSAI:s arbetsgrupper (Working Group on Key National Indicators och INTO- SAI Working Group on Public Debt). Revisionsverket stod värd för den sistnämnda arbetsgruppens möte i september Gruppen fortsätter med att förnya de internationella standarderna för revision av den offentliga skuldhanteringen. Revisionsverket går också i fortsättningen in för att fästa uppmärksamhet vid att de standarder som utarbetas ska kunna utnyttjas genuint för att utveckla revisionsarbetet. Statlig skuldhantering enligt internationella standarder och säkrande av den med extern revision stöder för sin del stabilitet i det internationella finansieringssystemet, vilket indirekt är av stor ekonomisk betydelse också för Finlands nationalekonomi och statsfinanser. Dessutom fungerade revisionsverket som ordföran- BOKSLUT 2012

12 12 STATENS REVISIONSVERK de för det nätverk inom granskning av finanspolitiken som fungerar under den kontaktkommitté som bildats av de högsta revisionsorganen i Europeiska unionen. I och med eurokrisen har revisionsverket i fråga om de europeiska finansiella stabiliseringsarrangemangen fäst uppmärksamhet vid betydelsen av redovisningsskyldighet och en ordnad extern revision. Revisionsverket arrangerade i november 2012 en nordisk riskanalysverkstad som behandlade riskanalysen på makronivå vid de nordiska revisionsverken. Som behållning av riskanalysverkstaden kunde man dela med sig av goda förfaranden. Samtidigt kunde man ta lärdom av metoder som utvecklats av andra och av verkningarna av riskanalys på makronivå av de olika revisionsslagen och arbetet med att utveckla dem i de nordiska länderna. I utvecklandet av miljögranskningarna har revisionsverket varit aktivt både globalt och på det europeiska planet. Revisionsverket är medlem i INTOSAI:s och EUROSAI:s miljöarbetsgrupper (Working Group on Environmental Auditing). I dessa arbetsgrupper har revisionsverket framhållit vikten av den statsfinansiella aspekten vid granskning av miljöteman. INTOSAI:s WGEA-grupp kallade revisionsverket till medlem av styrningsgruppen från början av år På revisionsverkets ansvar har varit ett forskningsprojekt med anknytning till rapportering av den hållbara utvecklingen. Under berättelseåret publicerades en av revisionsverken i Lettland, Litauen, Norge, Polen, Finland, Danmark och Sverige gjord parallell revision, som behandlade EU:s utsläppshandel samt funktionsdugligheten för Kyoto-avtalets mekanism för ren utveckling (CDM) och gemensamt genomförande (JI). Revisionsverket deltog i revisionen med en effektivitetsrevision som utvärderade funktionsdugligheten för Kyotos mekanismupphandlingar och resultat. I slutsatserna från den parallella revisionen konstateras, att EU:s utsläppshandel har genomförts i enlighet med reglerna. Dess effektivitet har emellertid försvagats av ett lägre pris på utsläppsrätten än förväntat, vilket inte har sporrat till att ta i användning renare teknologi och inte har skapar någon märkbar konkurrensfördel för produktion med mindre utsläpp. Enligt revisionen borde staterna också framdeles sörja för att de med tillbudsstående medel går in för att främja en effektiv funktion hos systemet. Revisionsverket gjorde en referensutvärdering hos den franska revisionsdomstolen Court des Comptes. Revisionsverket utvärderade hur revisionsdomstolen iakttar ISQC 1-kvalitetsövervakningsstandarden och det internationella revisorsförbundets ISA -standarder när den verifierar riktigheten för det franska statsbokslutet och boksluten från de största fonderna inom Frankrikes allmänna socialskyddssystem. Tyngdpunkten i observationerna och rekommendationerna låg vid kvalitetssystemets delområden och ansvar, oavhängighet, etiska regler, personalresurser och utbildning, kvalitetssäkring samt dokumentation. Med referensutvärderingen konstaterades kvalitetsövervakningens funktionsduglighet i verifieringen av franska statens bokslut och socialskyddssystem. Revisionsverket ingick dessutom under berättelseåret ett avtal om att tillsammans med revisionsverket i Storbritannien delta i en referensutvärdering av revisionsverket i Sverige, Riksrevisionen. På revisionsverkets ansvar är särskilt att utvärdera effektivitetsrevisionen. 1.2 Prestationer och kvalitetshantering Prestationsvolymer och åstadkomna offentliga nyttigheter En särskild berättelse om revisionen av statsbokslutet och statens bokslutsberättelse för finansåret 2011 (B 14/2012 rd) gavs till riksdagen I den särskilda berättelsen gavs till riksdagen revisionsberättelsen över revisionen av statsbokslutet för finansåret 2011 samt framfördes revisionsverkets ställ-

13 13 ningstaganden till uppgifterna om samhälleliga verkningar i bokslutsberättelsen. Dessutom behandlade den särskilda berättelsen iakttagandet av ramarna för statsfinanserna och finanspolitikens faktaunderlag. Särskild uppmärksamhet ägnades åt statens ansvarsförbindelser i syfte att trygga den finansiella stabiliteten på euroområdet. År 2012 slutfördes tre granskningsberättelser om finanspolitiken. Observationerna vid den fortlöpande granskningen av finanspolitiken rapporterades dessutom i den särskilda berättelsen till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och statens bokslutsberättelse för finansåret Volymen för berättelseprestationer vid granskning av finanspolitiken relaterat till antalet förverkligade årsverken vid granskningens ansvarsenhet var 1,08. Andelen för granskning av finanspolitiken av verkets externa sakkunnigverksamhet var 26,6 procent (809 dv). Effektivitetsrevisionen slutförde år revisioner. Av dem rapporterades 11 som revisionsberättelse, en som en del av verkets särskilda berättelse och en som en internationell gemensam rapport. Två revisioner utmynnade i förutredning och en i ett brev. Dessutom utarbetades diskussionsinitiativet Koulutus-, tutkimus- ja innovaatiotoiminnan ohjaus ja hallinta (Styrning och hantering av utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamheten), som har publicerats på verkets webbsidor. On helheten har också rapporterats i verkets årsberättelse. Vid utvärderingen har utnyttjats verkstadsmetoder som bygger på bred medverkan av FUI-aktörer. Det målsatta antalet 15 slutförda revisionsberättelser uppnåddes inte. Detta berodde huvudsakligen på att de tillbudsstående personalresurserna förverkligades som mindre än planerat. Antalet dagsverken som riktades på effektivitetsrevision var 11,1 procent mindre jämfört med året innan. Volymen för berättelseprestationer vid effektivitetsrevision relaterat till antalet förverkligade årsverken vid revisionens ansvarsenhet var 0,31. Effektivitetsrevisionens andel av verkets externa sakkunnigverksamhet var 56,2 procent (1 709 dv). Under berättelseåret har effektivitetsrevisionen utarbetat 21 uppföljningsrapporter. Antalet enskilda revisioner, om vilka uppföljningar gjordes, var 23 stycken. Denna skillnad beror på att uppföljningarna av några revisioner sammanslogs till att rapporteras enligt temahelheter. Det målsatta antalet uppföljningsrapporter, 20, överskreds sålunda. Berättelseåret var det sista året under den föregående strategiperioden ( ). Enligt en gjord bedömning lyckades verkställandet av strategin vid effektivitetsrevisionen som helhet väl. De planerade revisionstemana rapporterades till riksdagen med ett undantag. Likaså genomfördes de viktigaste planerade utvecklingsprojekten, såsom uppdatering av instruktionen om effektivitetsrevision samt utvecklande av revisionsprocessen och revisionens dokumenthantering. På basis av en under berättelseåret gjord referensutvärdering svarar kvalitetshanteringen vid effektivitetsrevisionen väl mot kraven i de internationella ISSAI-standarderna för extern revision. I 10 i lagen om kandidaters valfinansiering (273/2009) har föreskrivits om Statens revisionsverks uppgift att utöva tillsyn över iakttagandet av skyldigheten att redovisa för valfinansieringen och om de berättelser om denna uppgift som skilt för varje val ska ges till riksdagen. Statens revisionsverk övervakade år 2012 valfinansieringen vid valet av republikens president samt vid kommunalvalet och skötte således vid dessa val behandlingen av redovisningarna av valfinansieringen och förhandsredovisningarna samt den rådgivningstjänst som anknöt till övervakningen av valfinansieringen. Vid kommunalvalet är antalet redovisningsskyldiga stort, personer. Om tillsynen över valfinansieringen vid kommunalvalet kommer revisionsverket att ge en berättelse till 2013 års riksdag. I denna berättelse kommer åtgärderna och prestationsvolymerna i tillsynen över valfinansieringen vid kommunalvalet att behandlas närmare. Statens revisionsverk gav år 2012 en be- BOKSLUT 2012

14 14 STATENS REVISIONSVERK rättelse till riksdagen om tillsynen över valfinansieringen vid valet av republikens president år 2012 (B 18/2012 rd). Revisionsverket fullgjorde under år 2012 de uppgifter som föreskrivits det i partilagen (10/1969, ändrad 683/2010). Med stöd av partilagen erhölls från partierna, partiföreningarna och de partinära sammanslutningarna de i partilagen föreskrivna aktuella redovisningarna av bidrag som dessa tagit emot. Likaså ser revisionsverket till, att de sammanslutningar och stiftelser som det övervakar lämnar sina bokslut och revisionsberättelser till registret för redovisningar. Revisionsverket utförde dessutom med stöd av partilagen inalles 20 granskningar hos partiorganisationer och närstående sammanslutningar. Om granskningarna rapporteras till riksdagen i den berättelse som avses i 9 e i partilagen på våren Redovisningsrevisionen har i enlighet med revisionsverkets revisionsplan år 2012 rapporterat om revisionen av statsbokslutet och statens bokslutsberättelse för år 2011 samt lämnat 88 revisionsberättelser som behandlar bokföringsenheter, statliga fonder utanför budgeten eller ämbetsverk vilka resultatstyrs av ett ministerium. Under år 2012 gavs fyra laglighetsgranskningsberättelser. Volymen för berättelseprestationer vid ansvarsenheten för redovisningsrevision och laglighetsgranskning relaterat till antalet förverkligade årsverken var 1,45. Redovisningsrevisionens andel av verkets externa sakkunnigverksamhet var 11,2 procent (339 dv). Till revisionsverket lämnades år (22 st 2011, 20 st 2010) av myndigheterna gjorda anmälningar om i deras verksamhet konstaterade missbruk av statens medel eller egendom. Dessutom anmälde statliga ämbetsverk och inrättningar till revisionsverket 7 fall (13 st 2011, 6 st 2010) där det var fråga om missbruk som mottagare av statsbidrag misstänktes ha gjort sig skyldiga till. Revisionsverket har också fått till kännedom anmälningar som gäller övervakningen av stöd från de ämbetsverk som förvaltar EU-stöd. Revisionsverket emottog under berättelseåret 55 av enskilda personer och sammanslutningar framställda klagomål angående vad som upplevts som ett missförhållande i statsfinanserna (67 st 2011 och 48 st 2010). Under berättelseåret behandlades inalles 67 klagomålsärenden (58 st 2011 och 57 st 2010) Serviceförmågan samt prestationernas och de offentliga nyttigheternas kvalitet Granskning av finanspolitiken Den kvalitativa målsättningen för granskningen av finanspolitiken var, att alla granskningar av finanspolitiken görs i enlighet med instruktionen om granskning av finanspolitiken. För kvalitetssäkringen under granskningsprocessen vid granskning av finanspolitiken i alla skeden av granskningsprocessen svarar revisionschefen för finanspolitik. För de granskningar av finanspolitiken vilka publiceras som riksdagsberättelser begärs som kvalitetssäkrare någon annan tjänsteman vid revisionsverket, när revisionschefen för finanspolitik medverkar i granskningen. Chefen för granskning av finanspolitiken och verksamhetsenheten ledningens stöd (överdirektören) svarar för kvalitetssäkringen av de granskningar av finanspolitiken som rapporteras i riksdagsberättelserna. År 2012 har särskild uppmärksamhet ägnats åt de finanspolitiska granskningsberättelsernas struktur och åt klarheten i kapitlet om ställningstaganden vid granskningen. Ställningstagandena och rekommendationerna bör vara klara och konkreta och de bör kunna härledas ur observationerna vid granskningen. På basis av den år 2012 gjorda referensutvärderingen av kvalitetshanteringssystemet vid revisionsverket svarar instruktionerna om granskning av finanspolitiken och kvalitetshantering mot de internationella ISSAI-standarderna för extern revision.

15 15 Effektivitetsrevision Kvalitetsmålsättningen för effektivitetsrevisionen var, att alla effektivitetsrevisioner utförs i enlighet med instruktionen om effektivitetsrevision eller en preciserande instruktion på lägre nivå, och att verksamhetsenheten för effektivitetsrevision utvärderar kvaliteten för alla slutförda revisioner så, att utvärderingen av den slutförda berättelsen görs av en chef som inte har medverkat i revisionsprocessen. Dessa målsättningar förverkligades. På basis av den uppföljning som görs vid handledningen under revisionens gång och den i efterhand gjorda kvalitetsutvärderingen kan anses, att kvalitetsnivån som helhet har uppfyllt de krav som ställs i instruktionen. Mest rum för utveckling fanns alltjämt i att presentera observationerna vid revisionerna klart och på rätt sätt betona väsentliga omständigheter. En kvalitetsmålsättning var också, att alla revisioner som är större än 180 dagsverken alltid bereds som grupparbete. Målsättningen förverkligades i fråga om de revisioner som slutfördes under berättelseåret. Dessutom försäkrade man sig i fråga om de revisioner, som inte hade planerats att utföras som grupparbete, att för revisionen hade reserverats den kompetens som revisionsupplägget förutsatte. Målsättningen för effektivitetsrevisionens tidtabell var att en påbörjad revisionsberättelse ska vara klar inom 18 månader. Avsikten med det är att säkerställa att revisionsresultaten är aktuella och därigenom också verkningsfulla. År 2012 slutfördes sju revisionsberättelser i enlighet med målsättningen inom 18 månader. Två revisioner försenades från målsättningen endast litet, två revisioner flera månader. Dessutom utmynnade en revision i ett brev. Allt som allt hölls revisionsprojekten bättre än under tidigare år inom de planerade tidtabellerna. Även om tidtabellsmålet för slutförda revisionsberättelser inte klarades i sig, uppnåddes att de viktigaste revisionsresultaten var aktuella och verkningsfulla. Målsättningen för serviceförmågan var, att varje gång riksdagsutskotten framställer en begäran om hörande i anknytning till revisionerna, sänder man en sakkunnig. Också av förvaltningen ställda motsvarande begäranden och förfrågningar om utlåtanden med anknytning till revisionerna ska besvaras. Dessa målsättningar förverkligades. Redovisningsrevision och laglighetsgranskning Målsättningen för kvalitetshanteringen av redovisningsrevisionen och laglighetsgranskningen är att alla revisioner utförs i enlighet med kraven i revisionsverkets redovisningsrevisionsinstruktion. Redovisningsrevisionschefen övervakar som en del av sitt styrningsuppdrag att revisionerna iakttar revisionsinstruktionen. Förutom övervakningen under revisionens gång utfördes vid verksamhetsenheten intern kvalitetskontroll, där revisionsgruppernas förmän fick som uppgift att kvalitetskontrollera revision som utförts av en annan revisionsgrupp. Målsättningen för redovisningsrevisionernas tidtabell var, att revisionerna av ministerierna för år 2011 ska vara klara senast , revisionerna av övriga bokföringsenheter och ämbetsverk och inrättningar senast samt revisionen av statsbokslutet senast Redovisningsrevisionsberättelserna blev klara enligt målsättningen. Nivån för hur den målsatta tidtabellen uppnåddes kan betraktas som synnerligen god. Revisionsberättelserna publicerades på revisionsverkets hemsidor och en tryckt samlingspublikation distribuerades till de viktigaste intressegrupperna. Inalles gavs fyra laglighetsgranskningsberättelser och i kvalitetshanteringen av dem följs huvudsakligen samma principer som i kvalitetshanteringen av redovisningsrevisionsberättelserna. På basis av en internationell referensutvärdering av kvalitetshanteringssystemet vid revisionsverket ger instruktionerna om redovisningsrevision goda grunder för att redovisningsrevisionen verkställs på ett sätt som svarar mot kraven och principerna i internationella standarder. Instruktionerna om BOKSLUT 2012

16 16 STATENS REVISIONSVERK laglighetsgranskning svarar mot de internationella ISSAI -standarderna om extern revision av den offentliga ekonomin Kvalitetssystemets verkställande vid revisionsverket Kvalitetssäkring Utgångspunkten för kvalitetssäkringen vid revisionsverket är, att verksamhetsenheterna för revision sörjer för att revisionsinstruktionerna är a jour samt för att instruktionerna och förfarandena kontinuerligt utvecklas. Grundvalen för revisionsinstruktionerna är de av INTOSAI fastställda internationella ISSAI -revisionsstandarderna, de av revisionsverket tillämpade på ISSAI -standarderna baserade etiska principerna för extern revision och principerna för en god finländsk förvaltning. Kvalitetssäkringen vid verksamhetsenheterna för revision har byggts in i deras revisionsprocesser. Kvalitetsgruppens uppgifter och rapportering Vid revisionsverket finns för den kontinuerliga utvärderingen och utvecklandet av kvalitetshanteringssystemet samt för uppföljningen av kvaliteten en kvalitetsgrupp, som rapporterar till generaldirektören samt till cheferna för verksamhetsenheterna för revision vilka ansvarar för att kvalitetssäkringen av revisionen ordnas. Den av revisionsverket tillsatta kvalitetsgruppen har sammanställt och lämnat en kvalitetsrapport över berättelseåret till verkets ledning. Kvalitetsrapporteringen har detta år utvidgats till att gälla samtliga ansvarsområden inom verket. Kvalitetsgruppen har dessutom till uppgift att främja god kvalitetspraxis vid revisionsverket. Kvalitetsrapporten har också publicerats på revisionsverkets webbsidor bland dokumenten om planering och uppföljning. Kvalitetssystemets funktion Revisionsverkets verksamhetsenheter ansvarar för deras verksamhets kvalitet och upprätthåller ett sådant kvalitetssystem som verksamheten förutsätter. Kvalitetssystemen vid verksamhetsenheterna för revision bygger på aktuella revisions- och verksamhetsinstruktioner, en standardiserad revisionsprocess, aktuell handledning och övervakning som säkrar dess kvalitet samt kvalitetskontroll i efterhand. Med hjälp av kvalitetssystemen försäkrar sig verksamhetsenheterna om en jämn och god kvalitet i deras verksamhet, förebygger och avgränsar verkningar av eventuella avvikelser i kvaliteten samt alstrar basfakta för vidare utvecklande av kvaliteten för enhetens verksamhet. I revisionsverkets sammantagna verksamhet utgör personrisken indirekt också en kvalitetsrisk. I hanteringen av kvalitetsrisken är det från denna synpunkt fråga om den erforderliga kompetensen, motivationen, projekthanteringen och en balanserad användning av resurserna. Verksamhetsenheterna för revision har med aktiva åtgärder, bl.a. verktyg för projekthantering, främjande av grupparbete och förbättrade dokumenteringsförfaranden gått in för att förebygga och begränsa personriskernas inverkningar på revisionsarbetets kvalitet. Under berättelseåret har kvalitetskontrollen i efterhand målmedvetet utvecklats vid verksamhetsenheterna för revision. Likaså slutfördes under berättelseåret en internationell referensutvärdering av funktionsdugligheten för kvalitetshanteringssystemet i revisionsverkets revisionsverksamhet. Dess resultat har systematiskt utnyttjats i utvecklandet av kvaliteten och kvalitetshanteringssystemet på verkets nivå samt vid verksamhetsenheterna för revision. På basis av kvalitetsgruppens rapport kan sammanfattningsvis göras bedömningen, att revisionsverket har som helhet tillräckliga verktyg för att hantera kvalitetsriskerna. Uppmärksamhet bör emellertid ägnas åt hanteringen av personrisken. Internationell referensutvärdering av kvalitetshanteringssystemets funktion Kvalitetshanteringssystemet vid Statens revisionsverk var föremål för en internationell referensutvärdering, som slutfördes under berättelseåret. I referensutvärderingen får

17 17 den utvärderade organisationen en helhetsbedömning av sin verksamhets kvalitetssystem med internationella mätare och en på de internationella ISSAI -standarderna för extern revision baserad utvärderingsmetod. I referensutvärderingen gör man sig förtrogen med verkets instruktioner och förfaranden bl.a. genom intervjuer och med hjälp av ett omfattande skriftligt material. Till den hör en kvalitetskontroll av revisioner jämte arbetspapper som valts ut av utvärderingsgruppen. I utvärderingen ges utvecklingsrekommendationer om utnyttjande av goda förfaranden. I referensutvärderingen av revisionsverket var föremålet särskilt revisionsverkets kvalitetshanteringssystem. Utvärderarna klarlade hur väl kvalitetshanteringssystemet svarar mot de internationella ISSAI -standarderna för extern revision av den offentliga ekonomin och särskilt ISSAI 40 -standarden om kvalitetssäkringssystemet. I den lagstadgade revisionen på den privata sektorn är motsvarande standard den av det internationella revisorsförbundet IFAC:s nämnd för revisionsstandarder givna ISQC -standarden, som dessutom kompletteras av ISA 220 -standarden. På basis av utlåtandet vid referensutvärderingen svarar kvalitetshanteringssystemet och kvalitetssäkringen vid Statens revisionsverk mot kraven i de internationella ISSAI -standarderna. Instruktionerna om och verkställandet i praktiken av effektivitetsrevisionen, granskningen av finanspolitiken och laglighetsgranskningen är enligt referensutvärderingen konsekventa och svarar väl mot internationella standarder och bästa praxis. Revisionsdokumenteringen vid revisionerna är adekvat. Revisionsverket har framgångsrikt och i enlighet med standarderna infört två nya revisionsslag, granskning av finanspolitiken och laglighetsgranskning. Revisionsverkets interna kvalitetsgrupp är enligt utvärderingen ett viktigt verktyg för spridning av goda förfaranden och för organisationens interna inlärning. Enligt utvärderingen har man på ett bra sätt kunnat skärpa revisionsverkets verksamhet med hjälp av den nyligen i användning tagna riskanalysen av stats- och nationalekonomin. Denna riskanalys borde användas mera i de enskilda revisionsslagens och -objektens riskanalyser. Observationerna vid kvalitetsövervakningen och kvalitetssäkringen kunde också utnyttjas effektivare som verktyg i inlärningen hos organisationen. I syfte att främja resultatansvar och öppenhet i förvaltningen uppmanades SRV att i sitt revisionsarbete införa mer bedömningar än för närvarande av de verkningar som besluten i förvaltningen har för medborgarna. Läsbarheten för effektivitetsrevisionens och laglighetsgranskningens rapporter borde förbättras och den tväradministrativa och problemorienterade aspekten stärkas. Det är också skäl att alltjämt utveckla samarbetet mellan revisionsslagen och teamarbetet vid revisionerna. 1.3 Funktionell effektivitet Vid Statens revisionsverk genomförs ett år 2010 inlett stabilitets- och effektivitetsprogram, som syftar till att vid Statens revisionsverk förverkliga de inbesparingsåtgärder som förutsätts av det allmänna läget i statsekonomin och därigenom på ett så hållbart sätt som möjligt minska på antalet årsverken vid revisionsverket när uppgifterna utökas. Personalnedskärningarna förhöjer den revisionsrisk som avses i de internationella standarderna för extern revision. Antalet dagsverken som under berättelseåret användes för externa prestationer minskade med 7,5 procent från år Hur dagsverkena fördelar sig på olika typer av prestationer behandlas i tabell 1. Lönsamhets- och produktivitetsmålsättningen vid revisionsverket är, att utvecklingen av verkets utgifter enligt bokslutet och de med priset på en presterad dag mätta kostnaderna inte under den fyra år långa planeringsperioden sammantaget överstiger stegringen av kostnadsnivån enligt konsumentprisindex. Revisionsverkets utvecklingsåtgärder och informationssystempro- BOKSLUT 2012

18 18 jekt är av karaktären investeringar, dvs. de betalar tillbaka sig som förbättrad lönsamhet eller verkningsfullhet inom ramen för en öppet redovisad återbetalnings/verkningstid. Att uppnå dessa målsättningar förutsätter i praktiken att personalstrukturen långsiktigt utvecklas så att den blir kostnadseffektivare samt att utvecklingsåtgärderna och informationssystemprojekten lyckas. Samtidigt är målsättningen att trygga personalens välmående och orkande i arbetet samt att förbättra förutsättningarna för dessa Verksamhetens produktivitet Som resultat av stabilitets- och effektivitetsprogrammet har volymen för den arbetstid som använts för externa prestationer minskat med 7,5 procent från föregående års dagsverken till dagsverken under berättelseåret. Antalet dagsverken år 2010 är inte jämförbart på grund av en förändring av beräkningssättet. Andelen för externa prestationer av verkets årsverken minskade med 1,7 procent från 59,2 procent år 2011 till 58,2 procent under berättelseåret års siffra 50,4 procent är inte jämförbar på grund av förändringen av beräkningssättet Verksamhetens lönsamhet Priset på verkets externa prestationer per dagsverke ökade från 2011 års 691 euro till 725 euro under berättelseåret (796 år 2010). Priset på en extern presterad dag ökade således med 4,9 procent. Kostnaderna för verkets verksamhet minskade med 3 procent jämfört med året innan. 1.4 Hantering och utvecklande av de andliga resurserna En beskrivning av den målsatta nivå för kunnandet som förutsätts för att revisionsverket skall klara av sin grundlagsenliga uppgift har getts i personalvisionen i revisionsverkets strategi och i strategins personalpolitiska avsnitt. Revisionsverkets personalpolitik är uppbyggd av följande delområden: trevisionsverkets och dess personals verk samhetsetik,ett sporrande och rättvist av löningssystem, en sporrande karriär i uppgifter som för man, expert och professionell, ett system för ledning och utvecklande av Nyckeltal som beskriver verksamhetens produktivitet STATENS REVISIONSVERK Tabell 1 Den effektiva arbetstidens fördelning på olika typer av prestationer (dagsverken) Redovisningsrevision Laglighetsgranskning Effektivitetsrevision Granskning av finanspolitiken Övriga granskningar Riksdagsrapportering Tillsyn över parti- och valfinansieringen Extern sakkunnigverksamhet Externa prestationer totalt Indirekt arbetstid, semestrar och annan frånvaro totalt Total arbetstid sammantaget Uppgifterna för år 2010 är inte jämförbara på grund av en ändring av beräkningssättet. 1 Arbetstidsanvändningen enligt verksamhetsenhet, revisionsslag och verksamhetsslag har beskrivits närmare i bilaga 1.

19 19 kunnandet, vars kompetensområden stöder förverkligandet av revisionsverkets grundläggande uppgift och strategi, ett tydligt och effektivt ledningssystem, ett gott behärskande av arbetet, gemenskap i arbetet, välmående i arbetet och, yrkesidentitet och yrkesstolthet Målsättningen är att revisionsverket är ett resultatrikt och gott arbetssamfund. Under berättelseåret fastställdes revisionsverkets värden. De styr all intern och extern verksamhet som revisionsverket och dess personal utövar samt vägleder till att tillämpa revisionsetik enligt internationella standarder och en god tjänstemannaetik. Revisionsverkets värden och verksamhetsetik samt revisionsetiska principer sammanställdes till ett tydligt etiskt verksamhetsregelverk. I förverkligandet av projektet har samtliga enheter och deras personal medverkat. Värdeprocessen anknyter starkt till arbetet med att bereda revisionsverkets strategi , som pågick under berättelseåret. På basis av den under föregående berättelseår gjorda THB-enkätundersökningen och BBI 15 -undersökningen angående utbrändhet fortsattes de individuella åtgärderna i samarbete med företagshälsovården till stöd för de anställdas orkande och utvecklandet av verkets resursplanering med ett bättre orkande som en målsättning. En god administrering av arbetet har man eftersträvat genom att i resursplaneringen på alla nivåer av planeringen klart påvisa de till buds stående resurserna och tidtabellerna för genomförande av arbetsuppgifter och projekt. Med bättre föregripande och fördelning av arbetsuppgifterna samt med nya arbetsredskap har man sålunda gett stöd för en resultatrik verksamhet och orkande i arbetet. Vid revisionsverket påbörjades under berättelseåret Aslak -rehabilitering enligt en tidigare uppgjord plan. Rehabiliteringen sker som rehabilitering i grupp och den genomförs under åren 2012 och Revisionsverkets föregående Aslak -rehabiliteringskurs Nyckeltal som beskriver verksamhetens lönsamhet Euro % 3 % 9 % 9 % 16 % 48 % Figur 2 Kostnaden för SRV:s prestationsdag 9 % 2 % Milj ,99 14,99 14, Revisions- och sakkunnigverksamhet Tillsyn över parti- och valfinansieringen Intern verksamhet Frånvaro Fastighetskostnader Avdelav verkets övriga gemensamma kostnader Andel av förvaltningsenheten Andel av informatikenheten Figur 4 De totala kostnadernas fördelning på olika prestationstyper BOKSLUT 2012 Figur 3 Utvecklingen av de totala utgifterna

20 20 genomfördes år För verkets ledning, de verksamma förmännen och övriga på basis av ansökan till förmannautbildning valda inalles 35 personer ordnades till ledning av välmåendet i arbetet ansluten utbildning, som utgör en fortsättning på den ledarskapsutbildning som påbörjades år Om verkets modell för tidigt stöd och noterande i tid av med arbetsförmågan förenade problem samt lösande av problemen ordnades i samarbete med företagshälsovården två utbildningar för hela personalen. Verkets gemensamma projekt för ledande och utvecklande av kompetensen är alltjämt på hälft. För ledandet av kompetensen har som verktyg förvärvats Komppi-systemet, med vars hjälp man under berättelseåret har genomfört både de personliga utvecklingssamtalen och bedömningarna av arbetsprestationerna. Med samma system verkställs senare också kompetenskartläggningarna samt de personliga utvecklingsplanerna (HEKS). Gemenskapen i arbetet vid verket stöds kontinuerligt med att en öppen och tydlig information ges åt hela personalen och gemensamma tillställningar och andra gemensamma aktiviteter ordnas för verkets personal. Under berättelseåret har regelbundet ordnats generaldirektörens infosammankomster samt andra gemensamma tilldragelser. Kommunikationen har effektiverats på det elektroniska arbetsbordet i verkets intranet. Vid effektivitetsrevisionen utarbetades en kompetenskarta som preciserar verkets kompetenskrav, med vars hjälp utbildningsbehoven har klarlagts under utvecklingssamtalen. Effektivitetsrevisionens egen utbildningsverksamhet har planerats och genomförts på denna grund. Utbildningen som helhet är tämligen omfattande och dess genomförande fördelar sig på flera år. Under berättelseåret var tyngdpunkten i utbildningen statsekonomin som en del av den offentliga ekonomin och nationalekonomin, varvid utbildning ordnades bl.a. om den ekonomiska politikens målsättningar och verktyg, om nationalräkenskaperna och om statens ekonomiska ställning. Nyckeltal som beskriver hanteringen och utvecklandet av de andliga resurserna Personalstyrka, personalstruktur och personalkostnader I slutet av år 2012 var personalstyrkan vid revisionsverket 2.8 procent mindre än i slutet av det föregående året. Minskningen av personalstyrkan fördelade sig jämnt på kvinnor och män. Målsättningen för revisionsverkets år 2010 inledda stabilitets- och effektivitetsprogram var 138 årsverken under berättelseåret. Denna målsättning uppnåddes STATENS REVISIONSVERK Tabell 2 Personalstyrka och årsverken Årlig förändring% Personalstyrka ,8 Kvinnor ,3 Män ,4 Årsverken ,0 Personalens genomsnittliga ålder steg från föregående år med 1,2 procent. Vid årets slut utgjorde andelen för dem som fyllt 45 år 63,6 procent av hela personalen, vilket är 0,4 procentenheter mer än i slutet av år Revisionsverkets största åldersgrupp är åringarna, som utgör 34,3 procent av hela personalen. Tabell 3 Kvinnornas och männens genomsnittsålder, figur personalens åldersstruktur Årlig förändring% Personalstyrka 47,2 49,1 49,7 1,2 Kvinnor 45,0 46,6 47,6 2,0 Män 49,1 50,9 51,2 0,6

21 pers åldersklass Män 2011 Kvinnor 2011 Män 2010 Kvinnor 2010 vuosi prosenttia Figur 5 Personalens åldersstruktur Figur 6 Den som regelmässig arbetstid utförda arbetstidens andel av den regelmässiga årsarbetstiden(%). Personalens utbildningsnivå är hög. Personalens utbildningsnivåindex är 6,7. I slutet av året utgjorde andelen för dem som avlagt högre högskole- och universitetsexamen 78,6 procent av hela personalen. Andelen för dem som genomgått forskarutbildning (avlagt licentiat- eller doktorsexamen) var 12,9 procent, vilket är 1,8 procentenheter mer än året innan. Tabell 4 Utbildningsnivåindex Årlig förändring % Hela personalen 6,7 6,7 6,7 0,0 Kvinnor 6,6 6,5 6,5 0,0 Män 6,8 6,9 6,9 0,0 Personalen är huvudsakligen fast anställd. Antalet visstidsanställda minskade alltjämt jämfört med föregående år. Tabell 5 Fast och visstidsanställd personal Årlig förändring % Fast anställda ,5 Kvinnor ,0 Män ,5 Visstidsanställda ,6 Kvinnor ,0 Män ,0 Antalet deltidsanställda personer minskade från föregående år med 42,9 procent. Tabell 6 Heltids- och deltidsanställd personal Årlig förändring % Heltidsanställda ,7 Deltidsanställda ,9 BOKSLUT 2012

22 22 Tabell 7 Arbetskraftskostnader Årlig förändring % Arbetskraftskostnader totalt /år ,8 % Löner för utförd arbetstid, % -andel av 76,3 % 75,7 % 73,3 % -3,2 % lönesumman Indirekta arbetskraftskostnader ,3 % De indirekta arbetskraftskostnadernas andel 61,8 % 63,3 % 65,9 % 4,1 % av lönerna för utförd arbetstid Källa: Tahti-systemet.. Välmående i arbetet Personalomsättningen ökade något från föregående år. I annan arbetsgivares tjänst övergick 3,5 procent av den personal som var anställd i slutet av år Detta var 75 procent mera än år Med pension avgick dessutom 1,4 procent. Sjukfrånvarons volym ökade med 56,6 procent från år Sjukfrånvarons volym svarar mot det genomsnittliga talet vid statens ämbetsverk. Företagshälsovårdens tjänster utnyttjades 632 gånger, vilket är 4,6 gånger per årsverke. Antalet besök hos företagshälsovården sjönk från föregående år med 8 procent per årsverke. Företagshälsovårdstjänsternas nettokostnader ökade med 4,9 procent. Tabell 8 Omsättning och annat välmående i arbetet Årlig förändring % Avgångsomsättning (%-andel av personalen) 0,7 % 2,0 % 3,5 % 75,0 % Tillträdesomsättning (%-andel av personalen) 7,4 % 0,7 % 3,5 % 400,0 % Sjukfrånvaro (dv/åv) 7,3 6,1 9,5 56,6 % Företagshälsovårdstjänsternas kostnader netto ( /åv) ,9 % Utvecklande av kompetensen Deltagandet i utbildning ökade med 14,1 procent per årsverke. Utbildningskostnaderna exklusive lönekostnader och utvecklande av yrkeskunskapen på egen hand minskade från föregående år med 29,7 procent per årsverke. STATENS REVISIONSVERK Tabell 9 Utbildning och utveckling Årlig förändring % Deltagande i utbildning (euro/åv) ,7 % Deltagande i utbildning (arbetsdagar/åv) 11 6,7 9,2 10,5 14,1 % 1 Inkluderar inte lönekostnaderna för förlorad arbetstid eller utvecklande av yrkeskunskapen på egen hand.

23 Bokslutsanalys Finansieringsstruktur Enligt bokslutet för år 2012 inträffade inte förändringar i finansieringen. Revisionsverkets utgifter bestreds från moment Omkostnader för statens revisionsverk och mervärdesskatteutgifterna från moment Budgetutfall Revisionsverket beviljades för år 2012 för omkostnader euro. Detta är 2,8 procent mera än år För omkostnader användes euro. Från omkostnadsmomentet överfördes till följande år euro, vilket är euro mera än den post som överfördes föregående år. Revisionsverket beviljades för år 2012 för mervärdesskatteutgifter euro Intäkts- och utgiftskalkyl Utgifterna för revisionsverkets verksamhet minskade jämfört med år 2011 med 2,6 procent. Av revisionsverkets utgifter år 2012 utgjorde personalkostnaderna 79,2 procent. Personalkostnaderna minskade med 1,9 procent till följd av revisionsverkets stabilitetsoch effektivitetsprogram och de åtgärder som ingick i detta. Löner och arvoden minskade med 1,9 procent. Efter personalkostnaderna var de därnäst största utgiftsposterna köp av tjänster 8,5 procent och hyror 8,5 procent. Köp av tjänster minskade med 9,2 procent och i hyrorna inträffade ingen förändring Balansräkning Värdet av revisionsverkets anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar minskade under berättelseåret till ,82 euro från föregående års ,55 euro. BOKSLUT 2012

24 Utlåtande om utvärdering och bekräftelse gällande den interna kontrollen STATENS REVISIONSVERK Helsingfors den 15 mars 2013 Generaldirektör Tuomas Pöysti Överdirektör Esa Tammelin Statens revisionsverks ledning sörjer för att vid verket tillämpas med hänsyn till omfattningen av dess ekonomi och verksamhet samt till dem anknutna risker adekvata förfaranden (intern kontroll) vilka säkerställer lagenlighet och resultat i verkets ekonomi och verksamhet, tryggandet av medel och egendom som är i verkets besittning, samt sådana riktiga och tillräckliga uppgifter om verkets ekonomi och verksamhet som förutsätts för ledandet av verket och av redovisningsskyldigheten. Tillståndet för revisionsverkets interna kontroll och den därmed förenade riskhanteringen har utvärderats genom att jämföra dem med controllerns vid statsrådet rekommendation angående goda förfaranden i och utvärdering av riskhanteringen vid statens ämbetsverk och inrättningar och utnyttja den utvärderingsram som ingår i rekommendationen. Till stöd för den av verkets ledning gjorda utvärderingen har använts av verksamhetsenheterna och enheterna gjorda självutvärderingar, kvalitetsrapporten om verkets revisions- och tillsynsverksamhet, den för ledningen utarbetade dataskyddsrapporten samt observationerna vid den interna revisionen. På basis av utvärderingen uppfyller den interna kontrollen och riskhanteringen vid Statens revisionsverk de krav som har föreskrivits för dem. Under år 2012 har man utvecklat revisionsinstruktionerna och kvalitetsverksamheten, fortsatt med att köra in den nya modellen för hantering av datasäkerheten bl.a. genom att ge hela personalen utbildning i dataskyddsfrågor samt fortsatt med åtgärderna till stöd för välmåendet i arbetet. En central åtgärd som anknöt till kvalitetsutvecklingen var den vid verket gjorda internationella referensutvärderingen, där det främsta föremålet för utvärderingen var funktionsdugligheten och standardenligheten för verkets kvalitetshanteringssystem. Åtgärderna för hantering av kvaliteten och kvalitetsrisken vid verket har behandlats i verksamhetsberättelsens kapitel Dataskyddsnivån vid verket besiktigades under år Dataskyddsnivån vid verket konstaterades vara tillräckligt hög för att man tryggt kan behandla revisionsmaterialen. Revisionsverket har redan år 2010 inlett ett stabilitets- och effektivitetsprogram för att på ett hållbart sätt anpassa sig till de finansiella ramar som riksdagen har uppställt i sin egenskap av utövare av budgetmakten. I planeringen av revisionsverkets verksamhet har man fortsatt med en föregripande strategisk resursplanering som utgår från en minskande personalstyrka. De verkningar som en minskande personalstyrka medför ses också vid revisionsverket som den största risken, på vilken man bereder sig genom att allt noggrannare bedöma uppgifternas viktighet och anpassa målsättningarna till resurserna. År 2013 bör vid revisionsverket ägnas särskild uppmärksamhet åt att främja och utveckla processer och förfaranden vilka överskrider enhetsgränserna. De mest centrala utvecklingsåtgärderna år 2013 är att utnyttja de resultat av den externa utvärderingen som inverkar på strategin och den praktiska verksamheten, att utveckla riskanalysen av stats- och nationalekonomin så att den bättre styr riktandet av revisionsverksamheten, att utveckla revisionsinstruktionerna, att fortsätta med åtgärderna till stöd för välbefinnandet i arbetet, att satsa på ICT-utbildning samt att fortsätta med dataskyddsutbildningen.

25 Sammanfattning av observerade missbruk Från berättelseåret finns inget att rapportera. BOKSLUT 2012

26 26 STATENS REVISIONSVERK Budgetens utfallskalkyl 2 Kompletterande uppgifter gällande reservationsanslag Anslag i budgeten för år 2012 Bokslut 2012 Budget 2012 (B + TB) Bokslut 2011 Huvudtitelns, momentets och kontoindelningens nummer, namn och anslagstyp Överfört till följande år Användning år 2012 (exkl. annulleringar) Kan användas år 2012 Överförda från tidigare år Jämförelse Budget- Bokslut överfört till följande år använt år Riksdagen Statens revisionsverk , , , , , , , , , Omkostnader för statens revisionsverk (reservationsanslag 2 år) , , , , ,000 0, , , , , Mervärdesskatteutgifter för statens revisionsverk (reservationsanslag) , , ,53 0, , ,47 0,00 0,00 0,00 0, , , , , , , , , ,34 Anslagskonton totalt Se / skriv ut Budgetens utfallskalkyl större Användare av ipad rekommenderas att låsa skärmens omvändning (= vertikalläge) - tabellen är upplagd i horisontalläge.

27 27 3 Intäkts- och utgiftskalkyl Intäkter av verksamhet Övriga intäkter av verksamhet 3 292, , , ,00 Kostnader av verksamhet Material, tillbehör och varor: Inköp under räkenskapsperioden , ,29 Personalkostnader , ,56 Hyror , ,47 Köp av tjänster , ,94 Övriga kostnader , ,22 Avskrivningar , , , ,95 Återstod III , ,95 Intäkter av skatter och obligatoriska avgifter Erlagda mervärdesskatter , , , ,52 Räkenskapsperiodens kostnadsåterstod , ,47 BOKSLUT 2012

28 28 4 Balansräkning Aktiva Anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 213, ,48 Övriga utgifter med lång verkningstid , , , ,79 Materiella tillgångar Maskiner och utrustningar , ,93 Inventarier 847, , , ,76 Anläggningstillgångar och övriga , ,55 långfristiga placeringar totalt Omsättnings- och finansieringstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar 7 509, ,73 620,82 620,82 Vaihto- ja rahoitusomaisuus yhteensä 7 509,73 620,82 Vastaavaa yhteensä , ,37 Passiva Eget kapital Statens kapital Statens kapital , ,02 Förändringar i kapitalet från tidigare , ,31 räkenskapsperioder Kapitalöverföringar , ,07 Räkenskapsperiodens kostnadsåterstod , , , ,73 Främmande kapital Kortfristigt Leverantörsskulder , ,86 Avräkningar mellan räkenskapsverken , ,08 Poster för redovisning vidare , ,64 Resultatregleringar , , , ,10 Främmande kapital totalt , ,10 STATENS REVISIONSVERK Passiva totalt , ,37

29 29 5 Bilageuppgifter Bilaga 1 Utredning av principerna för bokslutets uppgörande och dess jämförbarhet Bokslutet har uppgjorts under iakttagande av lagen och förordningen om statsbudgeten samt finansministeriets och Statskontorets föreskrifter och instruktioner. Om uppgörande av bokslutet har föreskrivits i h i förordningen om statsbudgeten. För fastställande av planenliga avskrivningar av anläggningstillgångar har använts en på förhand uppgjord avskrivningsplan. De planenliga avskrivningarna beräknas som konstanta avskrivningar på det ursprungliga anskaffningspriset. Avskrivningstiden är för adb-program och utrustningar tre år, för tjänstebil sju år samt för alla andra maskiner, utrustningar och kontorsinventarier fem år. Revisionsverket har ingen nationalegendom. I driftsintäkterna inkluderar intäkterna försäljningsintäkterna av ur bruk tagen egendom. I driftsutgifterna inkluderar personalutgifterna Statens revisionsverks tjänstelöner, semesterpenningar, övertidsarbeten, sakkunnigarvoden, utbildningsarvoden, övriga arvoden, ändring av semesterlöneskulden samt personalbikostnader. Övriga utgifter inkluderar resekostnader, inhemska och utländska medlemsavgifter, avgifter för användarrätt, till Statskontoret betalda trafikskadepremier samt övriga till offentligrättsliga samfund betalda obligatoriska avgifter, vilka inte är skatter. De kortfristiga resultatregleringarna i balansräkningens främmande kapital inkluderar semesterlöneskulden och övriga resultatregleringsskulder. I Statens revisionsverks affärsbokföring är noteringsgrunden notering enligt betalningsgrunden. I bokslutet har noteringarna korrigerats enligt prestationsgrunden Bilaga 2 Nettobudgeterade intäkter och utgifter Revisionsverket har inte under det avslutade finansåret i räkenskapsverkets bokföring nettobudgeterade moment på vilka i budgeten har antecknats nettointäkt eller beviljats nettoanslag. Bilaga 3 Överskridningar av förslagsanslag Revisionsverket har inte överskridningar av förslagsanslag. Bilaga 4 Annullerade överförda anslag Revisionsverket har inte annullerade överförda anslag. Bilaga 5 Specifikation av lönekostnader Personalkostnader , ,27 Löner och arvoden , ,78 Ändring av semesterlöneskulden , ,49 Personalbikostnader , ,29 Pensionskostnader , ,48 Övriga personalbikostnader Totalt , , , ,56 Ledningens löner och arvoden¹), av vilket , ,29 -resultatbaserade poster ,52 0,00 Naturaförmåner , ,00 Ledningen 8 074, ,00 Övrig personal , ,00 1) Inkluderar inte personalbikostnader, de resultatbaserade posterna från en tre års bedömningsperiod BOKSLUT 2012

30 30 Bilaga 6 Utredning av grunderna för planenliga avskrivningar och förändringar av dem Vid revisionsverket har de planenliga avskrivningarna beräknats enligt enhetliga principer som konstanta avskrivningar på det ursprungliga anskaffningspriset enligt anläggningstillgångarnas ekonomiska livstid. Revisionsverket har ingen nationalegendom. Grunderna för de planenliga avskrivningarna har inte förändrats under räkenskapsåret. De planenliga avskrivningstiderna är: Anläggningstillgångar Avskrivningsmetod Avskrivningstid år Årlig avskrivnings -% Restvärde % Immateriella tillgångar 112 Immateriella rättigheter 1120 Köpta adb-program konstant Övriga långfristiga utgifter 1140 Egentillverkade och beställda adbavskrivning konstant program avskrivning Materiella tillgångart Maskiner och utrustningar 1250 Bilar och övriga landtransportmedelet konstant Adb-utrustningar jämte avskrivning konstant bredvidutrustning avskrivning 1256 Kontorsmaskiner och -utrustningar konstant Telefoncentraler och annan avskrivning konstant kommunikationsutrustning avskrivning 1258 Audiovisuella maskiner och konstant utrustningar avskrivning 1269 Övriga maskiner och utrustningar konstant Inventarier 1270 Bostads- och kontorsinventarier avskrivning tasapoisto Bilaga 7 Avskrivningar på nationalegendom och anläggningstillgångar samt övriga långfristiga utgifter STATENS REVISIONSVERK Anskaffningsutgiften inkluderar alla anläggningstillgångar, vilkas ekonomiska brukstid ännu inte hade utgått vid räkenskapsperiodens början, även om deras anskaffningsutgift redan hade avskrivits i sin helhet. Revisionsverket har ingen nationalegendom Anläggningstillgångar Immateriella nyttigheter Immateriella rättigheter Övriga långfristiga utgifter Totalt Anskaffningsutgift , , ,22 Ökningar 0,00 Minskningar Anskaffningsutgift , , ,22 Ackumulerade avskrivningar , , ,43 Ackumulerade avskrivningar på minskningar 0,00 TPlanenliga avskrivningar under 1 754, , ,91 räkenskapsperioden Från planen avvikande avskrivningar under räkenskapsperioden Värdenedskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar , , ,34 Värdeförhöjningar Bokföringsvärde , , ,88

31 Om revisionsverkets bokslut har getts riktiga och tillräckliga uppgifter i bokslutskalkylerna och deras bilageuppgifter samt i verksamhetsberättelsen. 31 Anläggningstillgångar Materiella nyttigheter Maskiner och Inventarier Totalt utrustningar Anskaffningsutgift , , ,79 Ökningar , ,00 Minskningar , , ,45 Anskaffningsutgift , , ,34 Ackumulerade avskrivningar , , ,03 Ackumulerade avskrivningar på minskningar , , ,45 Planenliga avskrivningar under , , ,82 räkenskapsperioden Från planen avvikande avskrivningar under räkenskapsperioden Värdenedskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar , , ,40 Värdeförhöjningar Bokföringsvärde ,59 847, ,94 Bilaga 8 Finansieringsintäkter och kostnader Revisionsverket har inte finansieringsintäkter och kostnader. Bilaga 9 Från budgetekonomin givna lån Revisionsverket har inte från budgetekonomin givna, vid finansårets utgång gällande lån. Bilaga 10 Värdepapper och placeringar på det egna kapitalets villkor TRevisionsverket har inte i sin besittning aktier, andelar, andra med aktier jämförbara värdepapper eller placeringar på det egna kapitalets villkor. Bilaga 11 Balansräkningens finansieringsposter och skulder Revisionsverket har inte vid finansårets utgång finansieringsposter i balansräkningen eller gällande skulder till statens budgetekonomi Bilaga 12 Statsgarantier och av staten ställda säkerheter och övriga ansvarsförbindelser Revisionsverket har inte vid finansårets utgång gällande beviljade statsgarantier och av staten ställda säkerheter och övriga ansvarsförbindelser. Övriga fleråriga ansvar Budgetutgifter Anslagsbehov Anslagsbehov Anslagsbehov Anslagsbehov Anslagsbehov senare totalt Hyresavtal , , , , , ,00 Totalt , , , , , ,00 Bilaga 13 I balansräkningen ingående fonderade medel Revisionsverket har inte i balansräkningen ingående fonderade medel. Bilaga 14 Fonderade medel som inte ingår i balansräkningen Revisionsverket har inte fonderade medel som inte ingår i balansräkningen. Bilaga 15 Förändringar av skuld Revisionsverket har inte under finansåret haft gällande skulder till statens budgetekonomi. Bilaga 16 Skuldens maturitetsfördelning och duration BOKSLUT 2012 Revisionsverket har inte maturitetsfördelning eller duration i balansräkningen. Bilaga 17 Övriga kompletterande uppgifter för givande av riktiga och tillräckliga uppgifter

32 32 6 Undertecknande av bokslutet Bokslutet har godkänts i Helsingfors den 15 mars2013 Generaldirektör Tuomas Pöysti Förvaltningsdirektör Mikko Koiranen STATENS REVISIONSVERK

33 33 Verkets ledningsgrupp år 2012 Generaldirektör Tuomas Pöysti Överdirektör Vesa Jatkola Överdirektör Marjatta Kimmonen Överdirektör Esa Tammelin Förvaltningsdirektör Mikko Koiranen ÖverdirektörTytti Yli-Viikari Biträdande chef för granskning av finanspolitiken och ledningens stöd Nina Alatalo Revisionschef för finanspolitik Heidi Silvennoinen (saknas på bilden) Personalens representanter: ledande redovisningsrevisor Klaus Krokfors, ledande effektivitetsrevisor Eeva Miettinen och effektivitetsrevisionsråd Timo Oksanen (saknas på bilden). TSom ställföreträdare för Tytti Yli-Viikari och medlem av ledningsgruppen har fungerat stabschef (t.f.) Tanja Tanayama. BOKSLUT 2012

34 34 Bilaga 1 Arbetstidsanvändning STATENS REVISIONSVERK Se / skriv ut Arbetstidsanvändning enligt verksamhet och enhet i större format Användare av ipad rekommenderas att låsa skärmens omvändning (= vertikalläge) - tabellen är upplagd i horisontalläge

35 35 Bilaga 2 Slutprestationer år 2012 Statens revisionsverks berättelser till riksdagen Statens revisionsverks berättelse om sin verksamhet till 2012 års riksdag, B 17/2012 rd Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och statens bokslutsberättelse för år 2011, B 14/2012 rd Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om tillsynen över valfinansieringen vid presidentvalet år 2012, B 18/2012 rd Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om tillsynen över partifinansieringen , B 6/2012 rd Revisionsberättelser Redovisningsrevision Republikens presidents kansli Republikens presidents kansli 61/53/11 Statsrådets kansli Statsrådets kansli 62/53/11 Utrikesministeriets förvaltningsområde Utrikesministeriet 63/53/11 Justitieministeriets förvaltningsområde Justitieministeriet 64/53/11 Brottspåföljdsverket 65/53/11 Inrikesministeriets förvaltningsområde Inrikesministeriet 66/53/11 Förvaltningens datateknikcentral 67/53/11 Nödcentralverket 68/53/11 Migrationsverket 69/53/11 Räddningsinstitutet 70/53/11 Polisstyrelsen 71/53/11 Gränsbevakningsväsendet 72/53/11 Försvarsministeriets förvaltningsområde Försvarsministeriet 73/53/11 Försvarsförvaltningens byggverk 74/53/11 Försvarsmakten 75/53/11 Finansministeriets förvaltningsområde Finansministeriet 76/53/11 Statens ämbetsverk på Åland 77/53/11 Regionförvaltningsverket i Södra Finland 78/53/11 Regionförvaltningsverket i Östra Finland 79/53/11 Regionförvaltningsverket i Lappland 80/53/11 Regionförvaltningsverket i Syd-västra Finland 81/53/11 Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 82/53/11 Regionförvaltningsverket i Norra Finland 83/53/11 Statistikcentralen 84/53/11 Tullstyrelsen 85/53/11 Statskontoret 86/53/11 Statens ekonomiska forskningscentral 87/53/11 Statens servicecenter för ekonomi- och personalförvaltning 88/53/11 Skatteförvaltningen 89/53/11 Befolkningsregistercentralen 90/53/11 Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde Undervisningsministeriet 91/53/11 Riksarkivet 92/53/11 Museiverket 93/53/11 Utbildningsstyrelsen 94/53/11 Finlands Akademi 95/53/11 Förvaltningsnämnden för Sveaborg 96/53/11 Statens konstmuseum 97/53/11 Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde Jord- och skogsbruksministeriet 98/53/11 Livsmedelssäkerhetsverket 99/53/11 Geodetiska institutet 100/53/11 Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi 101/53/11 Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 102/53/11 Lantmäteriverket 103/53/11 Landsbygdsverket 104/53/11 Skogsforskningsinstitutets 105/53/11 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet 106/53/11 Kommunikationsministeriets förvaltningsområde Kommunikationsministeriet 107/53/11 Meteorologiska institutet 108/53/11 Trafikverket 109/53/11 Trafiksäkerhetsverket 110/53/11 Kommunikationsverket 111/53/11 BOKSLUT 2012

36 36 STATENS REVISIONSVERK Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde Arbets- och näringsministeriet 112/53/11 Energimarknadsverket 113/53/11 Geologiska forskningscentralen 114/53/11 Konkurrensverket 115/53/11 Konsumentforskningscentralen s 116/53/11 Konsumentverket 117/53/11 Centralen för turistfrämjande 118/53/11 Mätteknikcentralen 119/53/11 Patent- och registerstyrelsen 120/53/11 Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer 121/53/11 Statens tekniska forskningscentral VTT 122/53/11 Säkerhets- och kemikalieverket 123/53/11 Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral 124/53/11 Södra Savolax närings-, trafik- och miljöcentral 125/53/11 Tavastlands närings-, trafik- och miljöcentral 126/53/11 Sydöstra Finlands närings-, trafik- och miljöcentral 127/53/11 Kajanalands närings-, trafik- och miljöcentral 128/53/11 Mellersta Finlands närings-, trafik- och miljöcentral 129/53/11 Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral 130/53/11 Birkalands närings-, trafik- och miljöcentral 131/53/11 Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral 132/53/11 Norra Karelens närings-, trafik- och miljöcentral 133/53/11 Norra Österbottens närings-, trafikoch miljöcentral 134/53/11 Norra Savolax närings-, trafik- och miljöcentral 135/53/11 Satakunta närings-, trafik- och miljöcentral 136/53/11 Nylands närings-, trafik- och miljöcentral 137/53/11 Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral 138/53/11 Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Social- och hälsovårdsministeriet 139/53/11 Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet 140/53/11 Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården 141/53/11 Strålsäkerhetscentralen 142/53/11 Institutet för hälsa och välfärd 143/53/11 Miljöministeriets förvaltningsområde Miljöministeriet 144/53/11 Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet 145/53/11 Finlands miljöcentral 146/53/11 Statsbokslutet 147/53/11 Statliga fonder utanför statsbudgeten Brandskyddsfonden 148/53/11 Oljeskyddsfonden 149/53/11 Granskning av finanspolitiken 4/2012 Förbindelserna i de finansiella stabiliseringsarrangemangen på euroområdet - Hur ansvarsposternas bindande karaktär och risker framgår av statens bokslutsberättelse. 16/2012 Riksdagens tillgång på information om de finansiella stabiliseringsarrangemangen i Europa. 17/2012 Förhållandet mellan regeringsprogrammet och ramförfarandet. 164/51/2012 Rapportering om ramförfarandet i statsfinanserna och finanspolitiken. Fortlöpande granskning av finanspolitiken. Laglighetsgranskning 7/2012 Den interna övervakningen av processer inom personal- och ekonomiförvaltning som sköts av servicecentret 9/2012 Betalningen av den statliga motfinansieringen åt universiteten 10/2012 Budgeteringen av fullmakter och fullmaktsuppföljningen vid trafikledsprojekt 14/2012 Bidrag från vinstmedel av tippning och penninglotterier för främjande av idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete Effektivitetsrevision 1/2012 Statsbidragen i social- och hälsovårdens IT-projekt 2/2012 Stöd till områden med plötsliga strukturomvandlingar 3/2012 Lokaladministreringen i försvarsförvaltningen

37 37 5/2012 Sjukfrånvaron och uppföljningen av den i statsförvaltningen 6/2012 Barnskyddet 8/2012 Humanitärt bistånd 11/2012 De strukturella arrangemangen i utbildningen på andra stadiet 12/2012 Författningsberedningen vid socialoch hälsovårdsministeriet 13/2012 Arbetsrelaterad invandring Rapport från internationellt gemensamt projekt Emissions trading to limit climate change: Does it work? Utmynnade i brev Energibeskattningen Läkemedelsförvaltningen och systemet för läkemedelsersättningar Informationssystemprojekt (PRH) 18/2012 Regeringens lagstiftningsplan 19/2012 Styrningssystemet på inrikesministeriets förvaltningsområde BOKSLUT 2012

38 38 Bilaga 3 Organisation och uppgiftsfördelning Se / skriv ut Organisation och uppgiftsfördelning i större format Användare av ipad rekommenderas att låsa skärmens omvändning (= vertikalläge) - tabellen är upplagd i horisontalläge Av riksdagens kanslikommission utsedda ledande tjänstemän som representerar arbetsgivaren vid revisionsverket är generaldirektör Tuomas Pöysti, överdirektör Tytti Yli-Viikari, överdirektör Vesa Jatkola, överdirektör Marjatta Kimmonen, överdirektör Esa Tammelin, förvaltningsdirektör Mikko Koiranen, biträdande chefen för granskning av finanspolitik och ledningens stöd Nina Alatalo och revisionschef för finanspolitik Heidi Silvennoinen. STATENS REVISIONSVERK

Statens revisionsverks bokslut för år 2009

Statens revisionsverks bokslut för år 2009 2009 BOKSLUT Statens revisionsverks bokslut för år 2009 185:e verksamhetsåret 5 Generaldirektörens översikt Grundlagens 90 föreskriver, att för revisionen av statsfinanserna och iakttagandet av statsbudgeten

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

STATENS REVISIONSVERKS ALLMÄNNA INSTRUKTIONER OM EFTERHANDSREDOVISNING VID RIKSDAGSVALET ÅR 2011

STATENS REVISIONSVERKS ALLMÄNNA INSTRUKTIONER OM EFTERHANDSREDOVISNING VID RIKSDAGSVALET ÅR 2011 Statens revisionsverk INSTRUKTION 1 (4) Dnro 394/40/2011 20.12.2011 Ikraftträdande och giltighetstid: 1.1.2012 - tills vidare. Tillämpas på efterhandsredovisning vid det riksdagsval som hölls 17.4.2011.

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2006. Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 14/2007 rd

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2006. Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 14/2007 rd Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2006 Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 14/2007 rd B 14/2007 rd Statens revisionsverks berättelse till

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 2007 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER INNEHÅLL 2 Generaldirektörens översikt 4 Verksamhetsöversikt 15 Resultatbeskrivning 24 Bokslutskalkyler jämte bilageuppgifter 32 Utlåtande om utvärdering

Läs mer

Source: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/20090273 Access date: 15-12-2014. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Source: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/20090273 Access date: 15-12-2014. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. 24.4.2009/273 Lag om kandidaters valfinansiering Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens tillämpningsområde och syfte I denna lag föreskrivs

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM FÖRHANDSREDOVISNING OCH REDOVISNING AV VALFINANSIE- RINGEN I SAMBAND MED VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

ALLMÄN ANVISNING OM FÖRHANDSREDOVISNING OCH REDOVISNING AV VALFINANSIE- RINGEN I SAMBAND MED VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 1 (7) INSTRUKTION Dnr. 387/40/2013 25.11.2013 25.11.2013 Ikraftträdelse- och giltighetstid: 25.11.2013 - tills vidare. Tillämpas på redovisningen av valfinansieringen och kostnaderna för valkampanjen vid

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014.

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014. Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014 statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 15/2015 rd b 15/2015

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Statens revisionsverks anvisning om förhandsredovisning och redovisning av valfinansieringen i samband med riksdagsvalet 2015

Statens revisionsverks anvisning om förhandsredovisning och redovisning av valfinansieringen i samband med riksdagsvalet 2015 ANVISNING 24.11.2014 Dnr 267/40/2014 1 (6) Ikraftträdande och giltighetstid: Tillämpas på redovisningen av valfinansieringen och kostnaderna för valkampanjen vid det riksdagsval som hålls den 19 april

Läs mer

Statens revisionsverks årsberättelse om sin verksamhet till 2011 års riksdag. Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 17/2011 rd

Statens revisionsverks årsberättelse om sin verksamhet till 2011 års riksdag. Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 17/2011 rd Statens revisionsverks årsberättelse om sin verksamhet till 2011 års riksdag Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 17/2011 rd B 17/2011 rd Statens revisionsverks årsberättelse om sin verksamhet

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Statens revisionsverks årsberättelse om sin verksamhet till 2014 års riksdag. statens revisionsverks berättelser till riksdagen.

Statens revisionsverks årsberättelse om sin verksamhet till 2014 års riksdag. statens revisionsverks berättelser till riksdagen. Statens revisionsverks årsberättelse om sin verksamhet till 2014 års riksdag statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 18/2014 rd Statens revisionsverks årsberättelse om sin verksamhet till

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 GENOMFÖRANDE AV ENKÄT ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING Planering

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

Justitiekanslersämbetets arbetsordning Justitiekanslersämbetets arbetsordning Given i Helsingfors den 17 december 2007 Med stöd av 12 2 mom. lagen om justitiekanslern i statsrådet (193/2000) och 3 statsrådets förordning om justitiekanslersämbetet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2009. Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 20/2010 rd

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2009. Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 20/2010 rd Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2009 Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 20/2010 rd B 20/2009 rd Statens revisionsverks berättelse till

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39 Helsingfors/Mariehamn 21.1.2013 Nr 7/13 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 28.11.2012, nris 187,190, 192, 194, 196, 198 och 200/2012 Till Justitieministeriet

Läs mer

Effektivitets- och resultatprogrammet. i ett nötskal

Effektivitets- och resultatprogrammet. i ett nötskal Effektivitets- och resultatprogrammet i ett nötskal Effektivitets- och resultatprogrammet Söker efter interna medel som på ett verkligt sätt ökar produktiviteten inom statsförvaltningen så att hållbarhetsunderskottet

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen (688/2001) och 7 c i lagen om statsbudgeten (423/1988),

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 21/2010 rd

Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 21/2010 rd Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen: Effekterna av ramförfarandet i statsfinanserna som verktyg för hantering av finanspolitiken Statens revisionsverks berättelser till riksdagen

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek. 8.7.2008 Bilaga 13 KOMMUN-, ÖVRIG OFFENTLIG OCH PRIVAT FINANSIERING I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 2004 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER INNEHÅLL 2 Generaldirektörens översikt 4 Verksamhetsöversikt 12 Resultatbeskrivning 20 Bokslutskalkyler jämte bilageuppgifter samt granskning av bokslutskalkylerna

Läs mer

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Kort om den kommunala revisionen Revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument, en del

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2002 Nr 482 485 INNEHÅLL Nr Sidan 482 Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden... 3095 483

Läs mer

STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET

STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given 2.9. 2003 B 13/2003 rd STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given 2.9.2003 Helsingfors 2003 ISSN 1459-0344

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M)

MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M) Kommunikationsverket 1 (5) MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M) 1. LAGSTIFTNING Kommunikationsverket kan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Interoperabilitet i statens ICT-avtal Betydelsen av köp av ICT-tjänster och programvaror har ökat kontinuerligt och kommer att betonas ytterligare i och med digitaliseringen

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Anvisning om riskhantering och internrevision i värdepapperscentraler

Anvisning om riskhantering och internrevision i värdepapperscentraler tills vidare 1 (11) Till värdepapperscentralerna Anvisning om riskhantering och internrevision i värdepapperscentraler Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen följande

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Reglemente för internkontroll i Malung-Sälens kommun

Reglemente för internkontroll i Malung-Sälens kommun Reglemente för internkontroll i Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25, 16 Gäller från och med 2013-04-19 Innehåll Syfte... 3 Omfattning... 3 Kommunstyrelsen... 3 Nämnderna... 4 Förvaltningschef

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

Delegationen för stiftelser och fonder rf. www.saatiopalvelu.fi

Delegationen för stiftelser och fonder rf. www.saatiopalvelu.fi Delegationen för stiftelser och fonder rf www.saatiopalvelu.fi God stiftelsepraxis Närmare trettio stiftelser och fonder som beviljar stipendier började år 1970 hålla regelbunden kontakt med varandra.

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten.

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten. RP 158/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 84 i Finlands grundlag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av de bestämmelser

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna

Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna Arbetsseminarium i Vasa Kompetens i självvärdering av kvalitetssystemen Vasa 15.1.2015 kl. 9.15-10.45 Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Historia Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och offentliga ekonomin har ingen lång historia. Den sträcker sig bara ca

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012 5.11.2012 ARBETSORDNING FÖR JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA Ikraft från den 1.1.2012 tillsvidare Behandlad vid Finlands viltcentrals styrelsemöte den 18.11.2011 Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011,

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Ägardirektiv för kommunens bolag

Ägardirektiv för kommunens bolag KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1,2,3,4,7 1(6) Gäller från Diarienummer 2014-02-24 2011/870 107 Antagen: kommunfullmäktige 2004-04-26 60 och ändrad senast 2014-02-24 26 (ersätter: KF 2012-08-27 91) Ägardirektiv

Läs mer