Äldreomsorgens värdegrund och brukarperspektivet

Transkript

1 HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen för vårdvetenskap Äldreomsorgens värdegrund och brukarperspektivet Att förstå och leda utifrån den nationella värdegrunden för äldre, 7,5 hp grundnivå VT 2012 ANN CAJVERT/HAMFELDT Kursansvarig: Lars Sandman

2

3 INLEDNING I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skrift "Patient och brukarmedverkan" framkommer att förhållningssättet mellan de som nyttjar socialtjänstens utbud (vidare i texten nämnda som brukare) både på individ- och verksamhetsnivå idag i alltför stor utsträckning vilar på en obalans i maktförhållande och på sina håll en föråldrad kultur där de professionella är auktoritet som ska lösa individens situation. Under senare år har förändringar i samhället banat väg för att synen på de som nyttjar socialtjänstens utbud har förändrats. Medborgaren är idag välinformerad och vill ha ökade valmöjligheter och vara med och utforma de tjänster de ska ta del av. Synen har gått från att vara mottagare av en tjänst till att vara "medskapare" i en process. Ett allt större fokus läggs även på vad välfärdstjänsterna ger för resultat för den enskilde brukaren och vilken kvalitet den haft. Konkret har detta satt brukarens situation och upplevelse i centrum. Den evidensbaserad praktiken är en metod som har börjat få fäste för att beakta kunskap från både brukaren, forskningen och den beprövade erfarenheten och som kan leda till utveckling av medskaparprocessen. PROBLEMFORMULERINGEN Jag har under kursens gång funderat på om det från övergripande nivå till individnivå finns strukturer som stödjer ett individcentrerat värdegrundsarbete. Funderingarna har kretsat kring hur får vi ett värdegrundsarbete att utgå från den enskilde brukaren perspektiv. BAKGRUND Den 1 januari 2011 trädde två nya bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, i kraft. I 5 kap. 4 SoL införs en bestämmelse om en nationell värdegrund för äldreomsorgen och i 5 kap. 5 SoL införs en bestämmelse som tydliggör den äldre personens ökade möjligheter till inflytande vid genomförandet av insatserna. Bestämmelserna innebär i korthet att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. I socialstyrelsen meddelandeblad nr 1/2011 anges att värdegrund är etiska värden och normer som ska vara grunden för arbetet inom äldreomsorgen och att verksamheten ska inriktas på den äldre personens behov av värdighet när han eller hon får omsorgsinsatser. Värdegrunden ska överensstämma med gällande lagar och regler inom området. En värdegrund ska befästa ett synsätt om att äldre kvinnor och män ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet vilket innebär dels ett värdigt liv dels att känna välbefinnande. 1

4 Officiell tolkning av värdegrunden: Värdigt liv Välbefinnande Kroppslig och privat integritet Känsla av trygghet Självbestämmande Meningsfullhet Delaktighet Att känna sammanhang i livet, att känna sig behövd, samhörighet och gemenskap Värdegrunden visar vilka etiska värden och normer som ska ligga till grund för verksamheten. Den kan ses som ett förtydligande av de värderingar man har i verksamheten och utformningen av etiska förhållningssätt som ska fungera som ett stöd för alla medarbetare i deras arbete. Andra begrepp som även tillkommit i lagstiftningen är: Värdighetsgaranti Ger den beslutande nämnden möjlighet att ge garanti om åtagande i förhållande till den äldre personen. Det är inte fråga om garanti i civilrättslig mening, eftersom den enskilde inte har rättsliga medel för att kräva uppfyllelse och inte heller någon rätt till exempelvis skadestånd. Värdighetsgarantiernas syfte är att ge den äldre, anhöriga och medborgare en bättre bild av vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen och skall var en lokal detaljerad beskrivning av hur man i en kommun arbetar inom äldreomsorgen Värdegrundsmärkning Frivilligt system som innebär att verksamheten värdegrundsmärks enligt fastställda kriterier. Värdegrundsmärkningen skall markera att den omvårdnad som ges sker på ett sådant sätt att den slår vakt om den enskildes värdighet och välbefinnande. Socialstyrelsen har fått uppdrag från regeringen att ta fram kriterier för vad verksamhet ska uppfylla för att bli värdegrundsmärkta. Kompensation En ändring i 2 kap. 10 lagen ( 2009:47) om vissa kommunala befogenheter innebär att kommunen får lämna kompensation till en enskild person när denne inte fått bistånd enligt socialtjänsten inom skälig tid eller i enlighet med beslut av socialnämnden eller ett avgörande av en domstol. Möjligheten att ge kompensation till enskild person kan stärka genomslagskraften av lokala värdighetsgarantier. 2

5 Vilka strukturer understödjer ett brukarperspektiv i äldreomsorgens värdegrund? Jag har valt att fokusera på de strukturer som kan ge brukaren inflytande i äldreomsorgens värdegrund från övergripande nivå till individnivå och att benämna det kollektiv-, organisatorisk-,och individnivå. Koppling försöker även göras till vikten av att ha en arbetsmetod som är etablerad och har fokus på den enskilde brukaren samt att uppföljning och utvärdering stödjer värdegrundsarbetet. Kollektiva nivån I regeringens proposition 2009/10:116 "Värdigt liv äldreomsorgen" föreslås en lagförändring i socialtjänstlagen om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Denna träder i kraft 1 januari 2011 och markerar tydligt ett individuellt perspektiv för att understödja den enskildes perspektiv på värdigt liv och välbefinnande samt att den äldre ska kunna påverka utformningen av hjälpen. Socialstyrelsen har kommit med allmänna råd (SOSFS 2012:3) om värdigt liv och välbefinnande och även tagit fram ett vägledningsmaterial för personal (Äldreomsorgens nationella värdegrundett vägledningsmaterial) som syftar till att skapa goda förutsättningar för fortsatt arbete. Regeringen har sedan delat ut ett flertal uppdrag, bland annat till socialstyrelsen för att de skall vara behjälpliga med att värdegrunden förankras i verksamheterna. Socialstyrelsen har arbetat med uppdrag för utvecklandet av lokala värdighetsgarantier, värdegrundsmärkning, utbildning i värdegrundsarbete (den vi går på nu), handlednings- och informationsmaterial om värdegrunden, utveckling av instrument som underlag för behovsbedömning, webbaserad kunskapsportal mm. Till detta har regeringen kopplat stimulansbidrag som verksamheterna kan söka för att skapa ekonomiska incitament att komma igång med värdegrundsarbetet. "Öppna jämförelser" är en nationell strategi för kvalitetsutveckling genom öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I dessa jämförelser efterfrågar man brukarens omdöme i olika resultatindikatorer. Ett sätt att framöver på nationell nivå mäta om verksamheten klarar av att tillgodose värdigt liv och välbefinnande för brukaren kan vara att lägga till indikatorer i de öppna jämförelserna. Organisatoriska nivån I kommunerna finns olika styrdokument och kvalitetsmål som beaktar perspektiven för medborgaren gällande inflytande, valfrihet och individuell anpassning. Vad kommunerna behöver se över är om lagtexten för värdegrunden avseende värdigt liv och välbefinnande för målgruppen äldre är beaktade i dessa styrdokument eller behöver justeras. 3

6 Ett sätt för nämnderna att kanske förflytta makt från organisatorisk nivå till individuell nivå kan vara att anta värdighetsgarantier och även att värdegrundsmärka sin verksamhet (definition se ovan). Lag (2008:962)om valfrihet som införts i vissa kommuner ger även den enskilde möjlighet att välja bland olika utförare (främst gällande hemtjänstinsatser) och möjlighet att byta utförare om man inte känner sig nöjd. Om en värdegrundsmärkning även kommer tillstånd som blir transparent för brukaren så kan detta ytterligare förstärka den enskildes möjligheter att göra val om vem som bäst tillgodoser mina perspektiv på vad som är värdigt liv och välbefinnande. Kvalitetsuppföljningar i verksamheten på organisatorisk nivå ger återkoppling av resultat på om uppställda verksamhetsmål följs och ger nämnden underlag för att brukaren får det man utlovat. En utmaning i verksamheten är att arbeta med implementeringen av ett värdegrundsarbete så att det får reell verkan för brukaren. För att klara detta behöver personal och politiker på alla nivåer få kunskap i värdegrunden. Utbildningar som riktar sig till äldreomsorgen bör få med dessa delar i grundutbildningen. Att enbart lägga detta arbete på varje organisation/kommun är sårbart, det bör krävas att personer som blir anställda inom äldreomsorgen har utbildning i värdegrundsbaserat arbete. Individuella nivån Under de senaste åren har vi sett en utveckling som går från att brukaren varit mottagare av välfärdstjänster till en syn där brukaren är medskapare i socialtjänsten. Att brukaren är medskapare handlar inte bara om att de medverkar i sin egen process eller utvecklingen av verksamheten. Det kan också innebära att vissa välfärdstjänster med stöd från verksamheten rent praktiskt kan utföras av brukaren själv. Dagens handläggning inom äldreomsorgen (biståndshandläggning) utgår i stora delar fortfarande från att professionen erbjuder insatser utefter fastslagna riktlinjer. Systematiska metoder för att göra den enskilde till medskapare under handläggningsprocessen är inte utvecklade inom äldreomsorgen. Däremot finns ett väl utvecklat arbete i handläggningen att utgå från den enskildes behov kopplat till lagar och föreskrifter. När beslut om insatser övergår i verkställighet finns genomförandeplaner som fokuserar på individuella perspektiv och hur brukaren vill ha sina tjänster utförda. Både beslut och genomförandeplaner följs upp kontinuerligt för att utvärdera om det blivit så man kommit överens om och om den enskilde känner sig nöjd. I genomförandeplanerna finns möjligheter att beakta de individuella perspektiven för att uppnå värdigt liv och välbefinnande genom att beskriva vad som är exempelvis trygghet, meningsfullhet, självbestämmande mm för den enskilde. 4

7 AVSLUTANDE DISKUSSION OCH ANALYS Under de senaste åren har regeringen bedrivet en aktiv äldrepolitik i syfte att åstadkomma ett för brukaren åldrande med värdighet. Det anges i prop. 2009/10:116 (sid 9-10) att "en värdegrund i äldreomsorgen handlar om att äldre män och kvinnor ska få "leva tills man dör", och att vardagen så länge som möjligt är begriplig, hanterbar och meningsfull. En värdegrund för äldreomsorgen handlar om att tydliggöra etiska värden och att säkerställa att äldre personer ska kunna ha ett meningsfullt liv och känna sammanhang". Reflektionen är att ett värdegrundsbaserat arbete kräver en utvecklad kompetens hos alla "aktörer" som brukaren kommer i kontakt med, från det att ansökan om stöd/service inkommer tills dess att verkställighet sker och genomförs. En metod som stöd i detta arbeta kan vara att använda sig av evidensbaserad praktik. Oscarsson,L (2009, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten) skriver att "forskningen kan ge generella svar på vilka metoder eller insatser som fungerar, men den ger inte automatiskt svar på vilken eller vilka insatser som kan vara lämpligt för den individ eller familj som socialarbetaren eller biståndsbedömaren möter. Därför räcker det inte med forskningen som enda kunskapskälla inom evidensbaserad praktik; den måste alltid kompletteras med två andra kunskapskällor- praktikern och brukaren". Brukarens egna upplevelser och önskemål är en kunskapskälla som ska vägas samman med forskningen och den beprövade erfarenheten. Eriksson och Karlsson (2011, s.73) utvecklar begreppen evidensbaserad respektive evidensinformerad verksamhet. Evidensbaserad verksamhet utgår från att kunskaper från systematiska metoder och vetenskapligt genomförda studier får en stor tyngd vid val av behandling/insats. Vid evidensinformerad verksamheten betonas istället det kunnande som praktiker utvecklar genom att under lång tid ha arbetat med stöd, hjälp och behandling. I föreläsning av Per- Åke Karlsson framkommer att socialtjänsten idag är evidensinformerad, det vill säga bygger mer på praktikerns erfarenhet i samspel med brukaren. Forskningens resultat inom socialtjänsten går ofta inte att överföra på ett generellt plan på grund av individens varierande behov och ofta komplexa sammanhang man lever i, men kan vara en av delarna i det sammanhang man diskuterar utformningen med den enskilde brukaren. För att kunna utveckla ett evidensbaserat arbete i organisationen påvisar Oscarsson,L (2009, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten) några faktorer som en organisations behöver stödja och utveckla och det är att det finns en policy, processperspektiv, medel-målperspektiv, förbättringsperspektiv, kompetens, resurser, stabilitet och kontinuitet samt lärande. 5

8 Att förändra och påverka attityder och arbetssätt är dock ingen enkel uppgift. Blennerberg, Johansson (2010, Värdigt liv och välbefinnande sid 64-66) påtalar att man måste avsätta tid för att gemensamt i en organisation reflektera över attityder, värderingar och rutiner i arbetet och att en förankring av utvecklingsarbetet måste ske hos både chefer, förvaltning och politiker. De skriver vidare att en serviceinritad, tillgänglig och professionell äldreomsorg måste tydligt utgå från mötet med brukaren och de behov som då blir synliga men också från tydligt formulerade kvalitetskrav utifrån både nationellt gällande krav, egna lokala mål och intentioner samt naturligtvis även utifrån personalens förutsättningar. Att balansera dessa olika behov och krav är en utmaning i sig. Min formulerade problemställning var om det från övergripande nivå till individnivå finns strukturer som stödjer ett individcentrerat värdegrundsarbete och jag tycker nog att det finns grunder på alla nivåer som ger förutsättningar för detta. De nya bestämmelserna i socialtjänstlagen ger kraft åt värdegrundsarbetet och i den kommun jag arbetar i finns strategiska dokument för framtidens äldreomsorg liksom upprättade kvalitetsmål. På individnivå finns ett systematisk arbete med genomförandeplaner. Organisationens utmaning är att klara av att kompetensutveckla professionerna på olika nivåer för att hantera värdegrunden på ett för kommuninvånaren likvärdigt sätt men ändå ur ett individcentrerat perspektiv. Bergman & Klefsjö (2007, Kvalitet från behov till användning) beskriver en modell för offensiv kvalitetsutveckling som jag skulle vilja arbeta med för fortsatt utveckling av värdegrunden inom äldreomsorgen i vår förvaltning. Den återfinns även i SKL:S handbok i 4 steg för en erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling, Patienter och personal utvecklar vården. I denna kvalitetsutvecklingsmodell är kundbegreppet centralt och grundläggande för definition av kvalitet. Övriga hörnstenar i denna offensiva kvalitetsutveckling är ledningens engagemang, allas delaktighet, processtänkande,faktabaserade beslut och ständiga förbättringar. Kvalitetsutveckling enligt denna modell är förmågan att förstå betydelsen av attityder, värderingar och kulturen i verksamheten. Kursen Att förstå och leda utifrån den nationella värdegrunden för äldre har givit mig förståelse för hur regeringens satsningar på äldreomsorgen genomförs genom olika åtgärder. Litteraturen som varit kopplad till kursen har givit nya insikter om både arbetsmetoder, processer för kvalitetsutveckling och utvärdering inom välfärdsverksamheten. Just nu känns det mycket spännande att få vara en del av äldreomsorgens verksamhet och få möjlighet att göra skillnad! 6