Gemensamt ansvar för en hållbar snöskotertrafik. En utvärdering av Nationella Snöskoterrådets arbete mellan åren 2007 och 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gemensamt ansvar för en hållbar snöskotertrafik. En utvärdering av Nationella Snöskoterrådets arbete mellan åren 2007 och 2012"

Transkript

1 Gemensamt ansvar för en hållbar snöskotertrafik En utvärdering av Nationella Snöskoterrådets arbete mellan åren 2007 och 2012 rapport 6572 maj 2013

2 Gemensamt ansvar för en hållbar snöskotertrafik En utvärdering av Nationella Snöskoterrådets arbete mellan år 2007 och 2012 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2013 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2013 Omslagsfoto: Lars Thulin, Johnér AB

4 Förord Ingen myndighet har det övergripande ansvaret för snöskoterfrågor. För att ta itu med de snöskoterrelaterade frågorna bildades Nationella Snöskoterrådet. Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att utvärdera Nationella Snöskoterrådets arbete mellan åren 2007 och 2012 och föreslå hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare i framtiden. Denna utvärdering av Nationella Snöskoterrådet genomlyser hur verksamheten har fungerat och utgör ett underlag för Naturvårdsverkets förslag till regeringen om hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare. Regeringsuppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 maj Arbetet ska ske efter samråd med parterna i överenskommelsen om Snöskoterrådet, Skogsstyrelsen samt övriga berörda länsstyrelser. Utvärderingen är ett internt uppdrag från Naturvårdsverkets Enhet för regeringsuppdrag och remisser till Sektionen för utvärdering. Utvärderingen har genomförts av Hans ten Berg (projektledare) och David Berglund. Den slutliga rapporten har godkänts av avdelningschef Eva Thörnelöf, Avdelningen för analys och forskning vid Naturvårdsverket. 3

5

6 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Summary 9 Inledning 11 Syfte 12 Mål med utvärderingen 12 Teorier om samverkan och interaktion mellan organisationer 12 Samverkan en idealmodell 13 Genomförande 15 Bakgrund 16 Skoteråkningen i Sverige 16 Lagstiftning som påverkar snöskoteråkning 16 Får man köra snöskoter? 17 Varför bildades Nationella Snöskoterrådet? 17 Överenskommelsen 18 Resultatredovisning 20 Varför blev det ett råd? 20 Rådet har levt upp till överenskommelsen 21 Handlingsplanerna ett effektivt arbetssätt 21 De flesta medlemmar nöjda med inflytandet 22 Rådet har träffats tillräckligt ofta 22 Samverkansklimatet i rådet har varit bra 23 Mer resurser krävs för större frågor 23 Förväntningar på rådet har delvis infriats 24 Hur ser medlemmarna på rådets framtid? 24 Vad händer om rådets uppdrag förblir detsamma? 25 Tydligare politik behövs 27 Nationella Snöskoterrådet i den bästa av världar 28 Nationella Snöskoterrådets referensgrupp 29 Telefonenkät med deltagare i Nationella Snöskoterrådets referensgrupp 30 De tillfrågades syn på snöskoterfrågans framtid 31 De tillfrågades syn på rådets sammansättning och tillhörighet 32 Diskussion 33 Analys och resultat 33 Överenskommelsen en god grund för framgångsrikt arbete 33 Samverkan istället för konflikt 33 Stort inflytande och effektivt arbetsutskott 35 Rådet kan inte lösa de svåra frågorna 35 5

7 Utveckling av Nationella Snöskoterrådet 35 Framtiden för snöskoterfrågorna 36 Rekommendationer 37 Konsekvensanalys av föreslagna åtgärder 37 Styrkor 38 Svagheter 38 Möjligheter 38 Hot 38 Källförteckning 39 Bilaga 1 Intervjufrågor Nationella Snöskoterrådet 40 Bilaga 2 Telefonenkät till Nationella Snöskoterrådets referensgrupp 41 6

8 Sammanfattning Ingen myndighet har det övergripande ansvaret för snöskoterfrågor i Sverige. För att ta itu med de snöskoterrelaterade frågorna bildades Nationella Snöskoterrådet av parterna Vägverket (sedermera Trafikverket), Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen Norrbotten (representerar Sveriges Länsstyrelser), Kommun förbundet Norrbotten (representerar Sveriges kommuner), Sametinget, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED), Sveriges snöskoteråkares centralorganisation (SSCO) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Transportstyrelsen tillkom i rådet under Nationella Snöskoterrådet är en samverkansgrupp som bygger på en gemensam överenskommelse och en gemensam vision. Rådet samarbetar inom information, tillsyn, bevakning, övervakning, regler för fordon och trafik, miljö och trafiksäkerhet, skoter leder/infrastruktur, organisation ansvar och delaktighet. Nationella Snöskoterrådet jobbar efter årliga handlingsplaner som kan liknas vid målprogram eller att-göra-listor. Handlingsplanerna antas i konsensus, varför rådet inte fattar några beslut eller arbetar med frågor där rådets medlemmar har motstridiga intressen. Rådet är alltså inget beslutsfattande organ med myndighetsutövning. Naturvårdsverket har utvärderat Snöskoterrådets arbete sedan överenskommelsen ingicks 2007 fram till och med Utvärderingen grundar sig på dokumentstudier, semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för Nationella Snöskoterrådets medlemsorganisationer samt en telefonenkät till representanter i rådets referensgrupp. Utvärderingen är ett underlag till Naturvårdsverkets förslag om hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare. Det arbetet ska ske efter samråd med parterna i överenskommelsen om Snöskoterrådet, Skogsstyrelsen samt övriga berörda länsstyrelser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 maj Sammantaget visar denna utvärdering att arbetet i Nationella Snöskoterrådet varit framgångsrikt utifrån rådande förutsättningar. Nationella Snöskoterrådets överenskommelse och handlingsplaner har banat väg för ett effektivt arbete som kännetecknats av dialog, inflytande och samverkan. Nationella Snöskoterrådets budget har varit begränsad och rådet har fått anpassa sig efter den men ändå lyckats genomföra det mesta det företagit sig. Rådet har arbetat i enlighet med överenskommelsen och därför inte drivit frågor där man inte kunnat nå konsensus. Att arbeta med frågor där man är överens har varit en förutsättning för en god samverkan i rådet. Samtidigt har rådet därmed inte heller kunnat driva de mer kontroversiella frågorna, exempelvis vem som finansierar och sköter snöskoterlederna. För att kunna lösa de mer kontroversiella frågorna krävs, enligt flera medlemmar, att rådet får ett regeringsuppdrag och mer resurser. Trots Nationella Snöskoterrådets olika utgångspunkter och viljor i de snöskoterrelaterade frågorna har rådets medlemmar tagit sig an och genomfört flera viktiga arbetsuppgifter. En god dialog och samverkan genom det gemensamma arbetet i rådet har i slutändan kanske varit den största vinsten med Nationella Snöskoterrådet. 7

9 Utvärderingen visar att Nationella snöskoterrådet idag har en bred sammansättning men flera medlemmar efterlyser organisationer från turist- och frilufts näringen. Dessa organisationer skulle stärka exempelvis snöskoterturismfrågorna. Det finns en referensgrupp knuten till Nationella Snöskoterrådet. Utvärderingen visar att det varierat i vilken utsträckning rådets medlemmar återkopplat till sina representanter i referensgruppen. Utvärderingen visar att referensgruppens betydelse kan stärkas, framför allt genom att medlemmarna i rådet är mer aktiva gentemot sina referenspersoner i framtiden. Flera medlemmar lyfte fram att rådets representanter nästan uteslutande har bestått av män. Detta trots att det i överenskommelsen står att rådet ska representeras av båda könen. Detta är något som flera medlemmar anser rådet bör arbeta vidare med i framtiden. Utvärderingen visar att Nationella Snöskoterrådet har en viktig roll att fylla och att stödet för att rådet ska fortsätta arbeta är starkt. Om rådet kan fortsätta sitt arbete under oförändrat uppdrag finns fortfarande många frågor att behandla. Det framgår dock tydligt av vårt intervjumaterial att Nationella Snöskoterrådets fortsatta arbete behöver förstärkas med ett tydligt uppdrag och en tydlig huvudman. För att besluta i frågor där rådet inte är överens krävs insatser från tydligt utpekad huvudman (myndighet) samt en mer aktiv politik från riksdag och regering. Detta gäller särskilt frågan om finansiering och skötsel av snöskoterleder samt tydligare lagstiftning gällande snöskoterkörning. 8

10 Summary As things stand today, no government agency has overall responsibility for snowmobile issues in Sweden, but several agencies have partial responsibility. In order to address snowmobile-related issues, the National Council on Snowmobiles was formed by the following parties: the National Road Administration; Swedish Environmental Protection Agency, National Police Board, Norrbotten County Administrative Board (representing Sweden s county administrative boards), Association of Local Authorities in Norbotten County (representing Sweden s municipalities), Sami Parliament, Swedish Snowmobile Owners Federation (SNOFED), Central Swedish Organisation of Snowmobilers (SSCO) and Federation of Swedish Farmers (LRF). The Swedish Transport Agency was added to the council in The National Council on Snowmobiles is a partnership based on a common agreement and a common vision. The council collaborates on information, oversight, review, supervision, regulations for vehicles and traffic, the environment and traffic safety, snowmobile trails/infrastructure and organisation responsibility and involvement. The work of the National Council on Snowmobiles is based on annual action plans that can be compared to target programmes or to-do lists. The action plans are adopted by consensus, which is why the council does not make decisions or work with issues that involve conflicting interests on the part of members. Accordingly, the council is not a decision-making body that exercises public authority. The Swedish Environmental Protection Agency has evaluated work of the National Council on Snowmobiles since the agreement was entered into in 2007 up to and including The evaluation is based on studies of documents, semi-structured telephone interviews with representatives for the National Council on Snowmobiles member organisations as well as a tele phone survey with representatives in the council s reference group. The evaluation is a basis for the Swedish Environmental Protection Agency s proposals for how work with snowmobile-related issues should be further advanced. That work should take place after consultation with the parties in the agreement for the National Council on Snowmobiles, the Swedish Forest Agency as well as other affected county administrative boards. The commission should be presented to the Government Offices of Sweden (Ministry of the Environment) no later than May 31, On the whole, this evaluation shows that the work of the National Council on Snowmobiles has been successful in view of existing circumstances. The National Council on Snowmobiles agreement and action plans have paved the way for effective work that is characterised by dialogue, influence and collaboration. The National Council on Snowmobiles budget has been limited and the council has had to adapt to this, but it still has succeeded in carrying out most of what it has undertaken. The council has worked in accord with the agreement and consequently has not addressed issues in cases where consensus could not be reached. Working on issues where there was agreement has been a prerequisite for good cooperation in the council. 9

11 At the same time, the council has thereby not been able to address the more controversial issues, such as who should finance and maintain snowmobile trails. Solving the more controversial issues would require, according to several members, that the council be given a government mandate and more resources. Despite the fact that the National Council on Snowmobiles has different points of departure and wishes regarding snowmobile-related issues, the council s members have taken up and carried out several important tasks. Ultimately, good dialogue and collaboration through common efforts within the council have perhaps been the greatest benefit of the National Council on Snowmobiles. The evaluation shows that the National Council on Snowmobiles has a broad composition, but several members would like to see organisations from the tourism and outdoor recreation industries included. These organisations would strengthen the focus on issues such as snowmobile tourism. There is a reference group associated with the National Council on Snowmobiles. The evaluation shows that there have been variations over time and among different members in the extent to which the council s members have provided feedback to their representatives in the reference group. The evaluation shows that the importance of the reference group can be strengthened, especially through more interaction in the future between council members and their counterparts in the reference group. Several members pointed out that the council s representatives have consisted almost exclusively of men, despite a statement in the agreement that the council should represent both genders. This is something that several members think the council should work on more in the future. The evaluation shows that the National Council on Snowmobiles has an important role to play and that there is strong support for seeing that the council continues its work. If the council is to continue working under the same mandate as before, there are still many questions to consider. However, it is clear from our interview material that the National Council on Snowmobiles continued work needs to be strengthened with a clear mandate and a clear person in charge. To make decisions on issues where there is not agreement in the council, there is a need for input from a clearly designated authority (agency) as well as more active policies from Parliament and the government. This especially applies to issues about the financing and maintenance of snowmobile trails as well as more definitive laws covering snowmobile driving. 10

12 Inledning Den moderna snöskotern kom till Sverige under 1960-talet. Snöskotern användes inledningsvis mest som nyttofordon för transporter inom rennäring samt jord- och skogsbruk. Allt fler uppskattade sedan snöskoteråkning som fritidsaktivitet. I takt med att snöskotern blev mer populär kom ett behov av reglering och den första lagstiftningen kom I dag omsätter snöskoterbranschen miljardbelopp med kringverksamhet i Sverige (Snöfo 2002). Snöskoteråkning är en verksamhet som sysselsätter många människor, men också leder till konflikter med andra intressen. Detta kan vara konflikter mellan snöskoteråkare men även mellan snöskoteråkare och markägare, naturvårdsintressen och övrigt friluftsliv. Ingen myndighet har det övergripande ansvaret för snöskoterfrågor i Sverige. För att ta itu med snöskoterrelaterade frågor bildades Nationella Snöskoterrådet år Nationella Snöskoterrådet är en samverkansgrupp som bygger på en gemensam överenskommelse och en gemensam vision. Överenskommelsen gällde i 5 år och upphörde formellt att gälla fram till och med den 31 december Syftet med överenskommelsen är att utveckla en hållbar snöskotertrafik genom att förena näringsverksamhet och naturupplevelser. Detta utan att skada eller störa människor, djur, miljö eller egendom. Nationella Snöskoterrådet är ett forum för dialog som möjliggör ett gemensamt synsätt bland de deltagande organisationerna så att man kan samordna och genomföra aktiviteter som leder mot den gemensamma visionen. Rådet samarbetar inom information, tillsyn, bevakning, övervakning, regler för fordon och trafik, miljö och trafiksäkerhet, snöskoterleder/infrastruktur, organisation ansvar och delaktighet. Nationella Snöskoterrådet jobbar efter årliga handlingsplaner som kan liknas vid målprogram eller att-göra-listor. Handlingsplanerna antas i konsensus, varför rådet inte fattar några beslut eller arbetar med frågor där rådets medlemmar har motstridiga intressen. Rådet är alltså inget beslutsfattande organ med myndighetsutövning. Nationella Snöskoterrådet bildades av Vägverket (sedermera Trafikverket), Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen Norrbotten (representerar Sveriges Länsstyrelser), Kommunförbundet Norrbotten (representerar Sveriges kommuner), Sametinget, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED), Sveriges snöskoteråkares centralorganisation (SSCO) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Transportstyrelsen tillkom i rådet under år Sedan år 2011 har Nationella Snöskoterrådet knutit till sig en referensgrupp med allt ifrån två till femtio personer som i sin tur är kopplade till varje medlemsorganisation i Rådet. Totalt ingår cirka 90 personer i referensgruppen. Tanken är att referenspersonerna ska få information om rådets arbete och kunna stämma av med respektive representant i rådet och på det sättet även påverka rådets arbete. 11

13 Syfte Naturvårdsverket ska utvärdera Nationella Snöskoterrådets arbete sedan överenskommelsen ingicks och föreslå hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare i framtiden. Arbetet ska ske efter samråd med parterna i överenskommelsen om Snöskoterrådet, Skogsstyrelsen samt övriga berörda länsstyrelser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 maj Syftet med utvärderingen är att fungera som underlag inför Naturvårdsverkets förslag som ska lämnas inom regeringsuppdraget. Denna utvärdering avgränsar sig endast till Nationella Snöskoterrådets organisation och arbete med snöskoterfrågorna. Mål med utvärderingen Målet med utvärderingen är att söka svar på följande frågor: Hur har arbetet vid Nationella Snöskoterrådet utförts och organiserats? Vilka bakomliggande faktorer har bidragit till att det har sett ut som det gjort? För att fånga olika aspekter av Nationella Snöskoterrådet har ett antal underfrågor formulerats: 1. Hur tolkar de berörda parterna överenskommelsen? 2. Hur har förutsättningarna sett ut för Nationella Snöskoterrådet? 3. Vilken är medlemsorganisationernas inbördes relation till varandra? 4. På vilket sätt har utförandet och organisationen av Nationella Snöskoterrådet sett ut över tid? 5. Hur har budgeten påverkat verksamhetens måluppfyllelse och hur har man prioriterat? 6. Vilket inflytande har Nationella Snöskoterrådets ordförande, samordnare, rådets medlemmar och referensgrupp? 7. Vilka erfarenheter har de berörda aktörerna av Nationella Snöskoterrådet? 8. Har Nationella Snöskoterrådet utfört det som ligger i deras uppdrag och vilken utvecklingspotential finns det? Teorier om samverkan och interaktion mellan organisationer Nationella Snöskoterrådet kan beskrivas som ett samverkansforum för olika organisationer. Det finns inte någon allmänt vedertagen förståelse för vad samverkan är eller vilka aktiviteter som kan betecknas som samverkansaktiviteter. Det är också svårt på ett övergripande plan att definiera vilka resultat och effekter samverkan ska leda till. Däremot finns flera faktorer som hindrar samverkan. 12

14 Tabell 1. Hinder för samverkan. (Danermark & Kullberg 1999). Vagt formulerade mål Olika kunskapstraditioner och professionella mål Olika ekonomiska intressen Skilda organisationsstrukturer Oklar ansvarsfördelning Asymmetrisk relation mellan de samverkande Skild etisk praxis Dålig samordning Hög personalomsättning Stor arbetsbelastning Samverkan en idealmodell Vanligtvis definieras samverkan som ett gemensamt handlande för att nå ett gemensamt mål. Samverkan är en process som på flera plan fordrar samsyn och dialog. Samverkansprocesser behöver också en formell struktur och tid för att lyckas (Danermark & Kullberg 1999). Det går att se att ett lyckat samverkansprojekt ofta baseras på att det finns gemensamma utgångspunkter och gemensamma referensramar, att mål, principer och förhållningssätt noga diskuteras och att det finns organisatoriska och resursmässiga förutsättningar för samverkan (Westrin 1986). Utöver det är det också viktigt att involverad personal är motiverad till samverkan. I nyare studier om samverkan kan man utläsa några kritiska faktorer för att samverkan ska fungera (Danermark 2007). Klar och tydlig ledning. Klart uttalat mål. Vilja till samverkan. Tillräckliga resurser. Att identifiera och hantera skillnader i synsätt, organisation och regelverk. Ledningens inställning till samverkan har betydelse. Ett positivt synsätt hos ledningen kan utgöra ett stöd medan en ledning med en negativ syn på samverkan kan få negativ spridning i de egna leden. Detta påverkar slutligen de personer som i praktiken samverkar. Om ledningen inte stödjer samverkan kan representanterna i ett samverkansprojekt exempelvis uppleva ett otillräckligt beslutsmandat. En viktig faktor är att samverkansprojektet leds av en ansvarig projektledare som har rollen att för samverkansgruppen skapa en gemensam startpunkt och referensram samt en gemensam metod för hur projektet ska genomföras. Samverkan kräver klart uttalade mål. Ett gemensamt mål underlättar för parterna att klargöra rollerna i projektet, något som också underlättar projektmedarbetarnas delaktighet och engagemang. Att samverka tar tid. Det är viktigt att säkerställa resurser för samverkan. Det kan handla om att avsätta personal, men också att anordna gemensamma utbildningar, konferenser, informationsdagar eller skapa hemsidor och virtuella projektplatser. Samverkan handlar om att ge upp något av de egna förväntningarna för att i samverkan med andra uppnå något man inte skulle kunna åstadkomma på egen hand. Samverkan bygger med andra ord på ett ömsesidigt beroende. I samverkansarbetet deltar ofta representanter för olika organisationer, avdelningar eller enheter. Organisatoriska skillnader, olika synsätt, formella eller informella regler kan utgöra hindrande faktorer i 13

15 samverkansprocessen. Skillnader i utbildning hos de inblandade kan även det bidra till skilda referensramar. Lagstiftning och andra regelverk kan tolkas och prioriteras olika inom olika organisationer och på så sätt bidra till missförstånd. Det är viktigt att belysa sådana skillnader tidigt i processen. Det är också viktigt att parterna diskuterar och definierar samverkan. Hur de ser på samverkan, hur de ser på varandras roller och vilka förväntningar de har på samverkan. Relationer mellan organisationer kallas även interorganisatorisk interaktion. Många konfliktsituationer i samhället avlöper i interaktion mellan organisationer. Detta gäller så skilda saker som krig, samlingsregeringar, kollektivavtal, hyressättning, innebandyturneringar, kartellbildning och samverkan kring snöskoterfrågor. Det akademiska intresset för relationer mellan organisationer finns bland annat inom den moderna organisationsteorin där organisationer ses som subjekt och där varje organisationen är en aktör. I strikt mening är det människor som agerar för organisationens räkning. Forskare som ser organisationerna som enhetligt handlande enheter tar dock inte hänsyn till de individer som agerar på organisationens vägnar. Den individ som representerar en organisation styrs inte helt och fullt av organisationens vilja, men representanten agerar inte heller helt på eget bevåg. Den moderna organisationsteorins syn på organisationen som en enhetligt handlande enhet märks i allmänhet vid olika förhandlingsteoretiska inriktningar. Här är det vanligt att tala om olika parter som kan innefatta både individer och olika slags kollektiv. En brist i dessa förhandlingsteoretiska resonemang är att det inte finns några identifierade förhandlare eller ett socialt sammanhang. En styrka ligger istället i ett fokus på förhandlingens former och innehåll. När förhandlingar mellan organisationer sker görs det av representanter som dels måste ta hänsyn till motparten, men också den egna organisationen. Det är alltså inte tillräckligt att studera relationen mellan parterna för att förstå en förhandlingsprocess. För den som önskar förstå en förhandlingsprocess är det även viktigt att studera förhållandet mellan de olika organisationernas representanter och förhållandet mellan representanterna och den egna organisationen. Relationen mellan förhandlarna påverkas dessutom av deras egenskaper som individer och deras roller som representanter. För att beskriva förhandlingar mellan organisationsrepresentanter kan det vara lämpligt att kombinera dessa olika perspektiv (Johansson 1997). Ett fruktbart sätt att beskriva detta är i termer av tävlan, konflikt, samarbete och utbyte (Ahrne 1994). I figuren nedan ser vi de resurser i form av intressen som organisationerna försöker förhåller sig till. De övre rubrikerna visar de olika alternativ som uppstår beroende på om resursen ägs eller kontrolleras av någon av parterna, i ett så kallat internt ägande, eller om resursen finns utom organisationerna, i ett så kallat externt ägande. Rubrikerna till vänster gäller om interaktionens form kännetecknas av kamp om en resurs eller samförstånd. 14

16 Position och resurser Internt ägande Externt ägande Interaktionsformer Kamp Konflikt Tävlan Samförstånd Utbyte Samarbete Figur 1. Interaktionssätt mellan organisationer (Ahrne, s ). Genomförande Utvärderingens frågor ska besvaras med hjälp av följande metodupplägg: Dokumentstudier så som handlingsplaner, nyhetsbrev samt uppföljningar och utvärderingar. Webbplatsen inklusive dokument är också ett väsentligt underlag. Semistrukturerade telefonintervjuer (se intervjuguide i bilaga 1) med representanter för medlemsorganisationer. Jämförande analys av hur Nationella Snöskoterrådets medlemmar upplever förutsättningar, samverkan och tolkningar av Nationella Snöskoterrådets verksamhet fram till idag. En telefonenkät till medlemmar i Nationella Snöskoterrådets referens grupp (se enkätfrågor i bilaga 2). Enkäten har fasta svarsalternativ samt en intervjufråga med öppet svarsalternativ. För att få en bild av referensgruppens syn på Nationella Snöskoterrådet genomfördes en telefonenkät med 20 medlemmar. Vi ringde efter en slumpmässig rangordning till lika många personer inom varje medlemsorganisation tills vi fick 20 svar. 15

17 Bakgrund Nedan beskrivs snöskoteråkningens framväxt i Sverige och den lagstiftning som tillkom som en följd av den, men också varför Nationella Snöskoterrådet bildades, vad rådets överenskommelse omfattar samt medlemsorganisationernas främsta intressen för sin medverkan i rådet. Skoteråkningen i Sverige Redan vid 1900-talets början byggdes förlagor till vad vi idag kallar snöskotern i både Nordamerika och Skandinavien. Under och 60-talen utvecklades många snöskotermodeller. Den första serietillverkade snöskotern började säljas i Nordamerika innan vintersäsongen Den moderna snöskotern kom sedan till Sverige under 1960-talet. Snöskotern användes inledningsvis mest som nyttofordon för transporter inom rennäring samt jord- och skogsbruk. Allt fler kom att uppskatta snöskoteråkningen som fritidsaktivitet. I takt med att snöskotern blev mer populär kom ett behov av reglering och den första lagstiftningen kom 1975 (Grundén 2010). Antalet skotrar i trafik i det svenska vägtrafikregistret har sedan ökat till terrängskotrar vid slutet av Denna siffra är en överskattning av antalet registrerade snöskotrar eftersom terrängskoter även omfattar så kallade terränghjulingar som i dagligt tal oftast innebär så kallade fyrhjulingar. Antalet kända snöskotrar är stycken. Det finns även avställda terrängskotrar och fordon oklara i trafik. Från att snöskotern mestadels varit ett nyttofordon används 73 procent av skotrarna numera för fritidsbruk. Med fritidsbruk menas att snöskotern används som nöjes- och rekreationsfordon. I dag omsätter snöskoterbranschen med kringverksamhet cirka 3 miljarder kronor i Sverige (Snöfo 2002). Det är en verksamhet som sysselsätter många människor, men också leder till konflikter med andra intressen. Lagstiftning som påverkar snöskoteråkning I snöskoterns barndom kunde fordonen framföras fritt överallt på snötäckt mark, men i takt med att antalet snöskotrar och åkningen ökade kom också ett behov av reglering (Grundén 2010). År 1975 kom terrängkörningslagen (SFS 1975:1313) och följdes av terrängkörningsförordningen (SFS 1978:594) som tillkom år I terrängkörningsförordningen finns generella undantag från förbudet att köra på barmark. Undantagen gäller viss allmännyttig samt viss näringsrelaterad snöskoterkörning. I och med förordningen tillkom även de första snöskoterförbudsområdena som skulle kanalisera trafiken och skydda känsliga naturområden (Norberg Backman 2006). Sedan 1 januari år 2000 krävs förarbevis för att få köra snöskoter med undantag för dem som har traktorkort eller körkort med behörighet B som utfärdats före år

18 Får man köra snöskoter? Allemansrätten ger möjlighet att till fots färdas över mark och vatten och under en kortare tid uppehålla sig där. Rätten gäller även om inte ägaren eller den som bestämmer över fastigheten har gett sitt samtycke. Snöskoteråkning och annan motoriserad trafik omfattas dock inte av allemansrätten. Allemansrätten kan inte åberopas för passage av motortrafik och det finns inga hinder att en tvingande avgift tas ut för sådant icke allemansrättsligt nyttjande av annans mark. Om allemansrätten inte omfattar motortrafik blir det en intressant fråga på vilken juridisk grund man får köra snöskoter på annans mark utanför särskilda regleringsområden. Terrängkörningslagen förbjuder barmarkskörning. Det är dock möjligt att köra på väl snötäckt mark om det inte finns risk för skador på marken. Däremot innehåller lagen ingen reglering av vad som gäller privaträttsligt mellan enskilda. Klart är att det inte finns något stöd i allemansrätten för snöskoterkörning, varför mycket talar för att markägarens tillstånd krävs för att någon ska få köra snöskoter på dennes mark. Frågan är inte fullt ut täckt i lagstiftningen som synes och rättsfall saknas. Denna situation brukar i alldagligt tal kallas för en gråzon. Varför bildades Nationella Snöskoterrådet? Efter ett antal skoterrelaterade dödsolyckor i början av 2000-talet bildades ett gemensamt forum på initiativ av Vägverket Norr. Medlemmarna i forumet var till stor del förankrade i Norrbottens län. Initiativet utvidgades år 2007 under ledning av Vägverket Mitt. Organisationer bjöds in utifrån deras olika intressen i snöskoterfrågan. Grunden för medverkan i gruppen var en överenskommelse som tydliggjorde ramarna för arbetet och som angav att det skulle ske i form av ett råd kallat Nationella Snöskoterrådet. Organisationerna bakom överenskommelsen var Vägverket (sedermera Trafikverket), Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen Norrbotten, Kommunförbundet Norrbotten, Sametinget, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED), Sveriges snöskoteråkares centralorganisation (SSCO) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Transportstyrelsen tillkom år Medlemsorganisationerna i rådet hade alla olika anknytning till snöskoterfrågan och därför olika grundvalar för sin medverkan (se tabell 2 nedan). Inför bildandet av rådet tillfrågades också Svenskt friluftsliv som dock avböjde på grund av tidsbrist. Sveriges snöfordonsleverantörer (SNÖFO) tillfrågades också men kunde inte delta på grund av deras stadgar. Även Svenska samernas riksförbund (SSR) tillfrågades och var också med i arbetet innan rådet bildades, men av olika skäl blev det Sametinget som representerar samerna i stället. Medlemmarna i rådet har efterlyst en representant från turistnäringen men det har varit svårt att hitta en lämplig organisation som kan representera snöskoterbranschen (snöskoteruthyrare, snöskotersafari med flera). 17

19 Tabell 2. Organisationernas motiv till delaktighet i rådet. Organisation Trafikverket Naturvårdsverket Kommunförbundet Norrbotten Rikspolisstyrelsen Länsstyrelsen Norrbotten SNOFED SSCO Lantbrukarnas riksförbund Sametinget Transportstyrelsen Motiv till delaktighet i rådet Infrastruktur, säkerhet kring leder/väg Terrängkörningslagen, miljö Företräder 290 kommuner, skoterleder Trafikövervakning, information Företräder Länsstyrelsen, lagstiftning Medlemmarnas intressen, skoterleder Snöskoterförarutbildning, förarbevis Markägarfrågan, ordningsfrågor Snöskoteråkning som stör rennäringen Regler för snöskoterutbildning Överenskommelsen Grunden för organisationernas medverkan och arbete i Nationella Snöskoterrådet bygger på en gemensam överenskommelse. Se faktaruta om överenskommelsen nedan. 18

20 Snöskoter-Sverige är överens om samarbete 2007 träffade Vägverket (från Trafikverket), Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen Norrbotten (representerar Sveriges länsstyrelser), Kommunförbundet Norrbotten (representerar Sveriges kommuner), Sametinget, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (Snofed), Sveriges snöskoteråkares centralorganisation (SSCO) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) en överenskommelse om samarbete kring snöskoterfrågor. Överenskommelsen som gäller frågor kring information, tillsyn, bevakning, övervakning, regler för fordon och trafik, miljö och trafiksäkerhet, skoterleder/infrastruktur samt organisation ansvar och delaktighet gäller fram till den 31 december Till överenskommelsen hör också en speciell handlingsplan som årligen ska revideras. För att styra och följa upp arbete kring överenskommelsen tillsätts ett Nationellt Snöskoterråd. Vision och syfte Nationella Snöskoterrådets gemensamma vision för samarbetet är: Snöskotertrafiken bedrivs utan att människor, djur, miljö och egendom skadas eller störs. Syftet med överenskommelsen är att utveckla en hållbar snöskotertrafik genom att förena näringsverksamhet och allas naturupplevelser. Detta ska ske utan att skada eller störa människor, djur, miljö eller egendom. Det Nationella Snöskoterrådet ska vara ett forum för dialog, som möjliggör att organisationerna kan få ett gemensamt synsätt, så att man kan samordna och genomföra aktiviteter som leder mot den gemensamma visionen. Strategi För att bli framgångsrika ska samarbetet kännetecknas av: Öppenhet, trovärdighet och kreativitet. Engagemang från respektive organisationers ledningar. Fokus på åtgärder som är genomförbara inom rimlig tid. Att resurser avsätts för planerade åtgärder. Fokus på uppföljning och utvärdering. Representation från båda könen. Styrning, uppföljning och utvärdering Uppföljning och styrning av arbetet inom överenskommelsen sker via Nationella Snöskoterrådet. Rådet består av representanter som utses av organisationerna som har skrivit på överenskommelsen. Rådet möts ett par gånger per år. Vägverket (Trafikverket) är ordförande och sammankallande i rådet. Vägverket (Trafikverket) utser också en samordnare som har till uppgift att förbereda rådsmöten och att följa upp och ájourhålla handlingsplanen. Nationella Snöskoterrådet kommer att bjuda in till årliga möten som är öppna för alla aktörer som är intresserade av att följa arbetet. Nationella Snöskoterrådet ska koncentrera samarbetet inom följande områden: Information Tillsyn, bevakning, övervakning Regler för fordon och trafik Miljö och trafiksäkerhet Skoterleder/infrastruktur Organisation ansvar och delaktighet Inom dessa områden ska vi tillsammans fastställa mål och prioritera åtgärder. Detta framgår av en gemensamt framtagen handlingsplan som ska revideras årligen. 19

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Nationellt snöskoterforum

Nationellt snöskoterforum Inbjudan Nationellt snöskoterforum Foto: Conny Olofsson Nationellt snöskoterforum Nationella Snöskoterrådet tillsammans med Östersunds kommun och Östersunds snöskoterklubb hälsar dig varmt välkommen till

Läs mer

Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25

Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25 Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25 1 Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län Bakgrund Snöskoterturismen

Läs mer

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket Oslo 19/8 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-08-22 1 285 000 snöskotrar Årlig omsättning

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Nationella Snöskoterrådet

Nationella Snöskoterrådet Nationella Snöskoterrådet Nyhetsbrev nr. 1-11 Skoterforum om allemansrätten, skoterturism, elskotrar och annat! Under två dagar (17-18/11) arrangerade Nationella Snöskoterrådet sitt årliga Nationella snöskoterforum

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Nationellt snöskoterforum

Nationellt snöskoterforum Inbjudan 17-18 november 2011, Falun Foto: Conny Olofsson 17-18 november 2011 i Falun Datum: 17-18 november Plats: Dalarnas högskola, Lugnet, Falun. Vid anmälan uppge: Namn, organisation, adress, ort, telefonnummer

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Planera för SNÖSKOTER. Kapitel 6 Lagstiftning

Planera för SNÖSKOTER. Kapitel 6 Lagstiftning Planera för SNÖSKOTER Kapitel 6 Lagstiftning Förord Snöskoteråkningen ökar i landet, både på och utanför leder. Trafiken är reglerad på olika sätt - av regeringen, länsstyrelser och kommuner. Det förekommer

Läs mer

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING Skapa initiativ för din projektgrupp för att lyckas Webinar 2012-03-08 VAD ÄR PROJECTPLACE? SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE I SIFFROR Grundades 1998

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Nationellt forum efaktura 130117

Nationellt forum efaktura 130117 Nationellt forum efaktura 130117 Agenda Va lkomna! Ulrica Storset Status i arbetsgrupperna: o Arb.grupp 1 Temperaturma tning o Arb.grupp2 Goda exempel o Arb.grupp3 Juridiska hinder o Arb.grupp 4 Standards

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad - Policy/riktlinjer/regler Gällande from 2014-06-05 Handläggare: Helena Mehner

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag)

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) 1. Viktig information Innan vi kan ansluta webbplatsen måste följande villkor uppfyllas: Alla transaktioner genomförs med CVV2/CVC2 (säkerhetskod) 3D Secure

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

Port Security in areas operated by Norrköping Port and Stevedoring company

Port Security in areas operated by Norrköping Port and Stevedoring company Sjöfartsskydd i områden där Norrköpings Hamn och Stuveri AB är verksamhetsansvarig Port Security in areas operated by Norrköping Port and Stevedoring company Kontaktlista i skyddsrelaterade frågor List

Läs mer

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015 Kommunal revision Johan Osbeck 20 januari 2015 VAD? 1 Revisorernas grunduppdrag 9 kap 9 kommunallagen Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura 130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura Agenda för dagen 1. Välkomna, intro & sallad Ulrica 2. Kort beskrivning av det fortsatta arbetet Karina

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se Projecticon Grafisk Standard Logotype Logotype Typsnitt: Palatino Färg: RGB, R46, G98, B174 C87M65 Typsnitt Dokument Rubriker Brödtext Fotnoter Verdana Garmond Arial Webb Rubriker Brödtext Länkar Verdana

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Agila kontrakt. Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se. Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete.

Agila kontrakt. Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se. Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete. Agila kontrakt Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete DevLin, 2014 Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se http://blog.crisp.se/mattiasskarin mattias.skarin@crisp.se Copyright

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Fast driftställe. Linus Jacobsson Doktorand i finansrätt Uppsala universitet

Fast driftställe. Linus Jacobsson Doktorand i finansrätt Uppsala universitet Fast driftställe Linus Jacobsson Doktorand i finansrätt Uppsala universitet Disposition Fast driftställe En översikt Artikel 5(1) Huvudregeln Artikel 5(5-6) Agentregeln Specialregler Frågor Alltid en bedömning

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Riku Matilainen 1.6.- 3.6. 2015 Bakgrund om facklig verksamhet i Finland Facket har traditionellt

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Registrerade / Registered 14/05/2009. No 001137400-0001. Ordförande / The President. Wubbo de Boer REGISTRERINGSBEVIS CERTIFICATE OF REGISTRATION

Registrerade / Registered 14/05/2009. No 001137400-0001. Ordförande / The President. Wubbo de Boer REGISTRERINGSBEVIS CERTIFICATE OF REGISTRATION Registrerade / Registered No 00300-0001 KHIM - KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN GEMENSKAPSVARUMÄRKEN OCH GEMENSKAPSFORMGIVNING REGISTRERINGSBEVIS Registreringsbevis utfärdas för nedan angivna,

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-03-25 BESLUT Permian Master Fund, LP FI Dnr 14-8205 Cayman Island 94 Solaris Ave, Camana Bay Po BOX 1348 Grand Cayman KY1-1108 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer