Gemensamt ansvar för en hållbar snöskotertrafik. En utvärdering av Nationella Snöskoterrådets arbete mellan åren 2007 och 2012
|
|
- Lina Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gemensamt ansvar för en hållbar snöskotertrafik En utvärdering av Nationella Snöskoterrådets arbete mellan åren 2007 och 2012 rapport 6572 maj 2013
2 Gemensamt ansvar för en hållbar snöskotertrafik En utvärdering av Nationella Snöskoterrådets arbete mellan år 2007 och 2012 NATURVÅRDSVERKET
3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2013 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2013 Omslagsfoto: Lars Thulin, Johnér AB
4 Förord Ingen myndighet har det övergripande ansvaret för snöskoterfrågor. För att ta itu med de snöskoterrelaterade frågorna bildades Nationella Snöskoterrådet. Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att utvärdera Nationella Snöskoterrådets arbete mellan åren 2007 och 2012 och föreslå hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare i framtiden. Denna utvärdering av Nationella Snöskoterrådet genomlyser hur verksamheten har fungerat och utgör ett underlag för Naturvårdsverkets förslag till regeringen om hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare. Regeringsuppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 maj Arbetet ska ske efter samråd med parterna i överenskommelsen om Snöskoterrådet, Skogsstyrelsen samt övriga berörda länsstyrelser. Utvärderingen är ett internt uppdrag från Naturvårdsverkets Enhet för regeringsuppdrag och remisser till Sektionen för utvärdering. Utvärderingen har genomförts av Hans ten Berg (projektledare) och David Berglund. Den slutliga rapporten har godkänts av avdelningschef Eva Thörnelöf, Avdelningen för analys och forskning vid Naturvårdsverket. 3
5
6 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Summary 9 Inledning 11 Syfte 12 Mål med utvärderingen 12 Teorier om samverkan och interaktion mellan organisationer 12 Samverkan en idealmodell 13 Genomförande 15 Bakgrund 16 Skoteråkningen i Sverige 16 Lagstiftning som påverkar snöskoteråkning 16 Får man köra snöskoter? 17 Varför bildades Nationella Snöskoterrådet? 17 Överenskommelsen 18 Resultatredovisning 20 Varför blev det ett råd? 20 Rådet har levt upp till överenskommelsen 21 Handlingsplanerna ett effektivt arbetssätt 21 De flesta medlemmar nöjda med inflytandet 22 Rådet har träffats tillräckligt ofta 22 Samverkansklimatet i rådet har varit bra 23 Mer resurser krävs för större frågor 23 Förväntningar på rådet har delvis infriats 24 Hur ser medlemmarna på rådets framtid? 24 Vad händer om rådets uppdrag förblir detsamma? 25 Tydligare politik behövs 27 Nationella Snöskoterrådet i den bästa av världar 28 Nationella Snöskoterrådets referensgrupp 29 Telefonenkät med deltagare i Nationella Snöskoterrådets referensgrupp 30 De tillfrågades syn på snöskoterfrågans framtid 31 De tillfrågades syn på rådets sammansättning och tillhörighet 32 Diskussion 33 Analys och resultat 33 Överenskommelsen en god grund för framgångsrikt arbete 33 Samverkan istället för konflikt 33 Stort inflytande och effektivt arbetsutskott 35 Rådet kan inte lösa de svåra frågorna 35 5
7 Utveckling av Nationella Snöskoterrådet 35 Framtiden för snöskoterfrågorna 36 Rekommendationer 37 Konsekvensanalys av föreslagna åtgärder 37 Styrkor 38 Svagheter 38 Möjligheter 38 Hot 38 Källförteckning 39 Bilaga 1 Intervjufrågor Nationella Snöskoterrådet 40 Bilaga 2 Telefonenkät till Nationella Snöskoterrådets referensgrupp 41 6
8 Sammanfattning Ingen myndighet har det övergripande ansvaret för snöskoterfrågor i Sverige. För att ta itu med de snöskoterrelaterade frågorna bildades Nationella Snöskoterrådet av parterna Vägverket (sedermera Trafikverket), Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen Norrbotten (representerar Sveriges Länsstyrelser), Kommun förbundet Norrbotten (representerar Sveriges kommuner), Sametinget, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED), Sveriges snöskoteråkares centralorganisation (SSCO) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Transportstyrelsen tillkom i rådet under Nationella Snöskoterrådet är en samverkansgrupp som bygger på en gemensam överenskommelse och en gemensam vision. Rådet samarbetar inom information, tillsyn, bevakning, övervakning, regler för fordon och trafik, miljö och trafiksäkerhet, skoter leder/infrastruktur, organisation ansvar och delaktighet. Nationella Snöskoterrådet jobbar efter årliga handlingsplaner som kan liknas vid målprogram eller att-göra-listor. Handlingsplanerna antas i konsensus, varför rådet inte fattar några beslut eller arbetar med frågor där rådets medlemmar har motstridiga intressen. Rådet är alltså inget beslutsfattande organ med myndighetsutövning. Naturvårdsverket har utvärderat Snöskoterrådets arbete sedan överenskommelsen ingicks 2007 fram till och med Utvärderingen grundar sig på dokumentstudier, semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för Nationella Snöskoterrådets medlemsorganisationer samt en telefonenkät till representanter i rådets referensgrupp. Utvärderingen är ett underlag till Naturvårdsverkets förslag om hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare. Det arbetet ska ske efter samråd med parterna i överenskommelsen om Snöskoterrådet, Skogsstyrelsen samt övriga berörda länsstyrelser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 maj Sammantaget visar denna utvärdering att arbetet i Nationella Snöskoterrådet varit framgångsrikt utifrån rådande förutsättningar. Nationella Snöskoterrådets överenskommelse och handlingsplaner har banat väg för ett effektivt arbete som kännetecknats av dialog, inflytande och samverkan. Nationella Snöskoterrådets budget har varit begränsad och rådet har fått anpassa sig efter den men ändå lyckats genomföra det mesta det företagit sig. Rådet har arbetat i enlighet med överenskommelsen och därför inte drivit frågor där man inte kunnat nå konsensus. Att arbeta med frågor där man är överens har varit en förutsättning för en god samverkan i rådet. Samtidigt har rådet därmed inte heller kunnat driva de mer kontroversiella frågorna, exempelvis vem som finansierar och sköter snöskoterlederna. För att kunna lösa de mer kontroversiella frågorna krävs, enligt flera medlemmar, att rådet får ett regeringsuppdrag och mer resurser. Trots Nationella Snöskoterrådets olika utgångspunkter och viljor i de snöskoterrelaterade frågorna har rådets medlemmar tagit sig an och genomfört flera viktiga arbetsuppgifter. En god dialog och samverkan genom det gemensamma arbetet i rådet har i slutändan kanske varit den största vinsten med Nationella Snöskoterrådet. 7
9 Utvärderingen visar att Nationella snöskoterrådet idag har en bred sammansättning men flera medlemmar efterlyser organisationer från turist- och frilufts näringen. Dessa organisationer skulle stärka exempelvis snöskoterturismfrågorna. Det finns en referensgrupp knuten till Nationella Snöskoterrådet. Utvärderingen visar att det varierat i vilken utsträckning rådets medlemmar återkopplat till sina representanter i referensgruppen. Utvärderingen visar att referensgruppens betydelse kan stärkas, framför allt genom att medlemmarna i rådet är mer aktiva gentemot sina referenspersoner i framtiden. Flera medlemmar lyfte fram att rådets representanter nästan uteslutande har bestått av män. Detta trots att det i överenskommelsen står att rådet ska representeras av båda könen. Detta är något som flera medlemmar anser rådet bör arbeta vidare med i framtiden. Utvärderingen visar att Nationella Snöskoterrådet har en viktig roll att fylla och att stödet för att rådet ska fortsätta arbeta är starkt. Om rådet kan fortsätta sitt arbete under oförändrat uppdrag finns fortfarande många frågor att behandla. Det framgår dock tydligt av vårt intervjumaterial att Nationella Snöskoterrådets fortsatta arbete behöver förstärkas med ett tydligt uppdrag och en tydlig huvudman. För att besluta i frågor där rådet inte är överens krävs insatser från tydligt utpekad huvudman (myndighet) samt en mer aktiv politik från riksdag och regering. Detta gäller särskilt frågan om finansiering och skötsel av snöskoterleder samt tydligare lagstiftning gällande snöskoterkörning. 8
10 Summary As things stand today, no government agency has overall responsibility for snowmobile issues in Sweden, but several agencies have partial responsibility. In order to address snowmobile-related issues, the National Council on Snowmobiles was formed by the following parties: the National Road Administration; Swedish Environmental Protection Agency, National Police Board, Norrbotten County Administrative Board (representing Sweden s county administrative boards), Association of Local Authorities in Norbotten County (representing Sweden s municipalities), Sami Parliament, Swedish Snowmobile Owners Federation (SNOFED), Central Swedish Organisation of Snowmobilers (SSCO) and Federation of Swedish Farmers (LRF). The Swedish Transport Agency was added to the council in The National Council on Snowmobiles is a partnership based on a common agreement and a common vision. The council collaborates on information, oversight, review, supervision, regulations for vehicles and traffic, the environment and traffic safety, snowmobile trails/infrastructure and organisation responsibility and involvement. The work of the National Council on Snowmobiles is based on annual action plans that can be compared to target programmes or to-do lists. The action plans are adopted by consensus, which is why the council does not make decisions or work with issues that involve conflicting interests on the part of members. Accordingly, the council is not a decision-making body that exercises public authority. The Swedish Environmental Protection Agency has evaluated work of the National Council on Snowmobiles since the agreement was entered into in 2007 up to and including The evaluation is based on studies of documents, semi-structured telephone interviews with representatives for the National Council on Snowmobiles member organisations as well as a tele phone survey with representatives in the council s reference group. The evaluation is a basis for the Swedish Environmental Protection Agency s proposals for how work with snowmobile-related issues should be further advanced. That work should take place after consultation with the parties in the agreement for the National Council on Snowmobiles, the Swedish Forest Agency as well as other affected county administrative boards. The commission should be presented to the Government Offices of Sweden (Ministry of the Environment) no later than May 31, On the whole, this evaluation shows that the work of the National Council on Snowmobiles has been successful in view of existing circumstances. The National Council on Snowmobiles agreement and action plans have paved the way for effective work that is characterised by dialogue, influence and collaboration. The National Council on Snowmobiles budget has been limited and the council has had to adapt to this, but it still has succeeded in carrying out most of what it has undertaken. The council has worked in accord with the agreement and consequently has not addressed issues in cases where consensus could not be reached. Working on issues where there was agreement has been a prerequisite for good cooperation in the council. 9
11 At the same time, the council has thereby not been able to address the more controversial issues, such as who should finance and maintain snowmobile trails. Solving the more controversial issues would require, according to several members, that the council be given a government mandate and more resources. Despite the fact that the National Council on Snowmobiles has different points of departure and wishes regarding snowmobile-related issues, the council s members have taken up and carried out several important tasks. Ultimately, good dialogue and collaboration through common efforts within the council have perhaps been the greatest benefit of the National Council on Snowmobiles. The evaluation shows that the National Council on Snowmobiles has a broad composition, but several members would like to see organisations from the tourism and outdoor recreation industries included. These organisations would strengthen the focus on issues such as snowmobile tourism. There is a reference group associated with the National Council on Snowmobiles. The evaluation shows that there have been variations over time and among different members in the extent to which the council s members have provided feedback to their representatives in the reference group. The evaluation shows that the importance of the reference group can be strengthened, especially through more interaction in the future between council members and their counterparts in the reference group. Several members pointed out that the council s representatives have consisted almost exclusively of men, despite a statement in the agreement that the council should represent both genders. This is something that several members think the council should work on more in the future. The evaluation shows that the National Council on Snowmobiles has an important role to play and that there is strong support for seeing that the council continues its work. If the council is to continue working under the same mandate as before, there are still many questions to consider. However, it is clear from our interview material that the National Council on Snowmobiles continued work needs to be strengthened with a clear mandate and a clear person in charge. To make decisions on issues where there is not agreement in the council, there is a need for input from a clearly designated authority (agency) as well as more active policies from Parliament and the government. This especially applies to issues about the financing and maintenance of snowmobile trails as well as more definitive laws covering snowmobile driving. 10
12 Inledning Den moderna snöskotern kom till Sverige under 1960-talet. Snöskotern användes inledningsvis mest som nyttofordon för transporter inom rennäring samt jord- och skogsbruk. Allt fler uppskattade sedan snöskoteråkning som fritidsaktivitet. I takt med att snöskotern blev mer populär kom ett behov av reglering och den första lagstiftningen kom I dag omsätter snöskoterbranschen miljardbelopp med kringverksamhet i Sverige (Snöfo 2002). Snöskoteråkning är en verksamhet som sysselsätter många människor, men också leder till konflikter med andra intressen. Detta kan vara konflikter mellan snöskoteråkare men även mellan snöskoteråkare och markägare, naturvårdsintressen och övrigt friluftsliv. Ingen myndighet har det övergripande ansvaret för snöskoterfrågor i Sverige. För att ta itu med snöskoterrelaterade frågor bildades Nationella Snöskoterrådet år Nationella Snöskoterrådet är en samverkansgrupp som bygger på en gemensam överenskommelse och en gemensam vision. Överenskommelsen gällde i 5 år och upphörde formellt att gälla fram till och med den 31 december Syftet med överenskommelsen är att utveckla en hållbar snöskotertrafik genom att förena näringsverksamhet och naturupplevelser. Detta utan att skada eller störa människor, djur, miljö eller egendom. Nationella Snöskoterrådet är ett forum för dialog som möjliggör ett gemensamt synsätt bland de deltagande organisationerna så att man kan samordna och genomföra aktiviteter som leder mot den gemensamma visionen. Rådet samarbetar inom information, tillsyn, bevakning, övervakning, regler för fordon och trafik, miljö och trafiksäkerhet, snöskoterleder/infrastruktur, organisation ansvar och delaktighet. Nationella Snöskoterrådet jobbar efter årliga handlingsplaner som kan liknas vid målprogram eller att-göra-listor. Handlingsplanerna antas i konsensus, varför rådet inte fattar några beslut eller arbetar med frågor där rådets medlemmar har motstridiga intressen. Rådet är alltså inget beslutsfattande organ med myndighetsutövning. Nationella Snöskoterrådet bildades av Vägverket (sedermera Trafikverket), Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen Norrbotten (representerar Sveriges Länsstyrelser), Kommunförbundet Norrbotten (representerar Sveriges kommuner), Sametinget, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED), Sveriges snöskoteråkares centralorganisation (SSCO) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Transportstyrelsen tillkom i rådet under år Sedan år 2011 har Nationella Snöskoterrådet knutit till sig en referensgrupp med allt ifrån två till femtio personer som i sin tur är kopplade till varje medlemsorganisation i Rådet. Totalt ingår cirka 90 personer i referensgruppen. Tanken är att referenspersonerna ska få information om rådets arbete och kunna stämma av med respektive representant i rådet och på det sättet även påverka rådets arbete. 11
13 Syfte Naturvårdsverket ska utvärdera Nationella Snöskoterrådets arbete sedan överenskommelsen ingicks och föreslå hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare i framtiden. Arbetet ska ske efter samråd med parterna i överenskommelsen om Snöskoterrådet, Skogsstyrelsen samt övriga berörda länsstyrelser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 maj Syftet med utvärderingen är att fungera som underlag inför Naturvårdsverkets förslag som ska lämnas inom regeringsuppdraget. Denna utvärdering avgränsar sig endast till Nationella Snöskoterrådets organisation och arbete med snöskoterfrågorna. Mål med utvärderingen Målet med utvärderingen är att söka svar på följande frågor: Hur har arbetet vid Nationella Snöskoterrådet utförts och organiserats? Vilka bakomliggande faktorer har bidragit till att det har sett ut som det gjort? För att fånga olika aspekter av Nationella Snöskoterrådet har ett antal underfrågor formulerats: 1. Hur tolkar de berörda parterna överenskommelsen? 2. Hur har förutsättningarna sett ut för Nationella Snöskoterrådet? 3. Vilken är medlemsorganisationernas inbördes relation till varandra? 4. På vilket sätt har utförandet och organisationen av Nationella Snöskoterrådet sett ut över tid? 5. Hur har budgeten påverkat verksamhetens måluppfyllelse och hur har man prioriterat? 6. Vilket inflytande har Nationella Snöskoterrådets ordförande, samordnare, rådets medlemmar och referensgrupp? 7. Vilka erfarenheter har de berörda aktörerna av Nationella Snöskoterrådet? 8. Har Nationella Snöskoterrådet utfört det som ligger i deras uppdrag och vilken utvecklingspotential finns det? Teorier om samverkan och interaktion mellan organisationer Nationella Snöskoterrådet kan beskrivas som ett samverkansforum för olika organisationer. Det finns inte någon allmänt vedertagen förståelse för vad samverkan är eller vilka aktiviteter som kan betecknas som samverkansaktiviteter. Det är också svårt på ett övergripande plan att definiera vilka resultat och effekter samverkan ska leda till. Däremot finns flera faktorer som hindrar samverkan. 12
14 Tabell 1. Hinder för samverkan. (Danermark & Kullberg 1999). Vagt formulerade mål Olika kunskapstraditioner och professionella mål Olika ekonomiska intressen Skilda organisationsstrukturer Oklar ansvarsfördelning Asymmetrisk relation mellan de samverkande Skild etisk praxis Dålig samordning Hög personalomsättning Stor arbetsbelastning Samverkan en idealmodell Vanligtvis definieras samverkan som ett gemensamt handlande för att nå ett gemensamt mål. Samverkan är en process som på flera plan fordrar samsyn och dialog. Samverkansprocesser behöver också en formell struktur och tid för att lyckas (Danermark & Kullberg 1999). Det går att se att ett lyckat samverkansprojekt ofta baseras på att det finns gemensamma utgångspunkter och gemensamma referensramar, att mål, principer och förhållningssätt noga diskuteras och att det finns organisatoriska och resursmässiga förutsättningar för samverkan (Westrin 1986). Utöver det är det också viktigt att involverad personal är motiverad till samverkan. I nyare studier om samverkan kan man utläsa några kritiska faktorer för att samverkan ska fungera (Danermark 2007). Klar och tydlig ledning. Klart uttalat mål. Vilja till samverkan. Tillräckliga resurser. Att identifiera och hantera skillnader i synsätt, organisation och regelverk. Ledningens inställning till samverkan har betydelse. Ett positivt synsätt hos ledningen kan utgöra ett stöd medan en ledning med en negativ syn på samverkan kan få negativ spridning i de egna leden. Detta påverkar slutligen de personer som i praktiken samverkar. Om ledningen inte stödjer samverkan kan representanterna i ett samverkansprojekt exempelvis uppleva ett otillräckligt beslutsmandat. En viktig faktor är att samverkansprojektet leds av en ansvarig projektledare som har rollen att för samverkansgruppen skapa en gemensam startpunkt och referensram samt en gemensam metod för hur projektet ska genomföras. Samverkan kräver klart uttalade mål. Ett gemensamt mål underlättar för parterna att klargöra rollerna i projektet, något som också underlättar projektmedarbetarnas delaktighet och engagemang. Att samverka tar tid. Det är viktigt att säkerställa resurser för samverkan. Det kan handla om att avsätta personal, men också att anordna gemensamma utbildningar, konferenser, informationsdagar eller skapa hemsidor och virtuella projektplatser. Samverkan handlar om att ge upp något av de egna förväntningarna för att i samverkan med andra uppnå något man inte skulle kunna åstadkomma på egen hand. Samverkan bygger med andra ord på ett ömsesidigt beroende. I samverkansarbetet deltar ofta representanter för olika organisationer, avdelningar eller enheter. Organisatoriska skillnader, olika synsätt, formella eller informella regler kan utgöra hindrande faktorer i 13
15 samverkansprocessen. Skillnader i utbildning hos de inblandade kan även det bidra till skilda referensramar. Lagstiftning och andra regelverk kan tolkas och prioriteras olika inom olika organisationer och på så sätt bidra till missförstånd. Det är viktigt att belysa sådana skillnader tidigt i processen. Det är också viktigt att parterna diskuterar och definierar samverkan. Hur de ser på samverkan, hur de ser på varandras roller och vilka förväntningar de har på samverkan. Relationer mellan organisationer kallas även interorganisatorisk interaktion. Många konfliktsituationer i samhället avlöper i interaktion mellan organisationer. Detta gäller så skilda saker som krig, samlingsregeringar, kollektivavtal, hyressättning, innebandyturneringar, kartellbildning och samverkan kring snöskoterfrågor. Det akademiska intresset för relationer mellan organisationer finns bland annat inom den moderna organisationsteorin där organisationer ses som subjekt och där varje organisationen är en aktör. I strikt mening är det människor som agerar för organisationens räkning. Forskare som ser organisationerna som enhetligt handlande enheter tar dock inte hänsyn till de individer som agerar på organisationens vägnar. Den individ som representerar en organisation styrs inte helt och fullt av organisationens vilja, men representanten agerar inte heller helt på eget bevåg. Den moderna organisationsteorins syn på organisationen som en enhetligt handlande enhet märks i allmänhet vid olika förhandlingsteoretiska inriktningar. Här är det vanligt att tala om olika parter som kan innefatta både individer och olika slags kollektiv. En brist i dessa förhandlingsteoretiska resonemang är att det inte finns några identifierade förhandlare eller ett socialt sammanhang. En styrka ligger istället i ett fokus på förhandlingens former och innehåll. När förhandlingar mellan organisationer sker görs det av representanter som dels måste ta hänsyn till motparten, men också den egna organisationen. Det är alltså inte tillräckligt att studera relationen mellan parterna för att förstå en förhandlingsprocess. För den som önskar förstå en förhandlingsprocess är det även viktigt att studera förhållandet mellan de olika organisationernas representanter och förhållandet mellan representanterna och den egna organisationen. Relationen mellan förhandlarna påverkas dessutom av deras egenskaper som individer och deras roller som representanter. För att beskriva förhandlingar mellan organisationsrepresentanter kan det vara lämpligt att kombinera dessa olika perspektiv (Johansson 1997). Ett fruktbart sätt att beskriva detta är i termer av tävlan, konflikt, samarbete och utbyte (Ahrne 1994). I figuren nedan ser vi de resurser i form av intressen som organisationerna försöker förhåller sig till. De övre rubrikerna visar de olika alternativ som uppstår beroende på om resursen ägs eller kontrolleras av någon av parterna, i ett så kallat internt ägande, eller om resursen finns utom organisationerna, i ett så kallat externt ägande. Rubrikerna till vänster gäller om interaktionens form kännetecknas av kamp om en resurs eller samförstånd. 14
16 Position och resurser Internt ägande Externt ägande Interaktionsformer Kamp Konflikt Tävlan Samförstånd Utbyte Samarbete Figur 1. Interaktionssätt mellan organisationer (Ahrne, s ). Genomförande Utvärderingens frågor ska besvaras med hjälp av följande metodupplägg: Dokumentstudier så som handlingsplaner, nyhetsbrev samt uppföljningar och utvärderingar. Webbplatsen inklusive dokument är också ett väsentligt underlag. Semistrukturerade telefonintervjuer (se intervjuguide i bilaga 1) med representanter för medlemsorganisationer. Jämförande analys av hur Nationella Snöskoterrådets medlemmar upplever förutsättningar, samverkan och tolkningar av Nationella Snöskoterrådets verksamhet fram till idag. En telefonenkät till medlemmar i Nationella Snöskoterrådets referens grupp (se enkätfrågor i bilaga 2). Enkäten har fasta svarsalternativ samt en intervjufråga med öppet svarsalternativ. För att få en bild av referensgruppens syn på Nationella Snöskoterrådet genomfördes en telefonenkät med 20 medlemmar. Vi ringde efter en slumpmässig rangordning till lika många personer inom varje medlemsorganisation tills vi fick 20 svar. 15
17 Bakgrund Nedan beskrivs snöskoteråkningens framväxt i Sverige och den lagstiftning som tillkom som en följd av den, men också varför Nationella Snöskoterrådet bildades, vad rådets överenskommelse omfattar samt medlemsorganisationernas främsta intressen för sin medverkan i rådet. Skoteråkningen i Sverige Redan vid 1900-talets början byggdes förlagor till vad vi idag kallar snöskotern i både Nordamerika och Skandinavien. Under och 60-talen utvecklades många snöskotermodeller. Den första serietillverkade snöskotern började säljas i Nordamerika innan vintersäsongen Den moderna snöskotern kom sedan till Sverige under 1960-talet. Snöskotern användes inledningsvis mest som nyttofordon för transporter inom rennäring samt jord- och skogsbruk. Allt fler kom att uppskatta snöskoteråkningen som fritidsaktivitet. I takt med att snöskotern blev mer populär kom ett behov av reglering och den första lagstiftningen kom 1975 (Grundén 2010). Antalet skotrar i trafik i det svenska vägtrafikregistret har sedan ökat till terrängskotrar vid slutet av Denna siffra är en överskattning av antalet registrerade snöskotrar eftersom terrängskoter även omfattar så kallade terränghjulingar som i dagligt tal oftast innebär så kallade fyrhjulingar. Antalet kända snöskotrar är stycken. Det finns även avställda terrängskotrar och fordon oklara i trafik. Från att snöskotern mestadels varit ett nyttofordon används 73 procent av skotrarna numera för fritidsbruk. Med fritidsbruk menas att snöskotern används som nöjes- och rekreationsfordon. I dag omsätter snöskoterbranschen med kringverksamhet cirka 3 miljarder kronor i Sverige (Snöfo 2002). Det är en verksamhet som sysselsätter många människor, men också leder till konflikter med andra intressen. Lagstiftning som påverkar snöskoteråkning I snöskoterns barndom kunde fordonen framföras fritt överallt på snötäckt mark, men i takt med att antalet snöskotrar och åkningen ökade kom också ett behov av reglering (Grundén 2010). År 1975 kom terrängkörningslagen (SFS 1975:1313) och följdes av terrängkörningsförordningen (SFS 1978:594) som tillkom år I terrängkörningsförordningen finns generella undantag från förbudet att köra på barmark. Undantagen gäller viss allmännyttig samt viss näringsrelaterad snöskoterkörning. I och med förordningen tillkom även de första snöskoterförbudsområdena som skulle kanalisera trafiken och skydda känsliga naturområden (Norberg Backman 2006). Sedan 1 januari år 2000 krävs förarbevis för att få köra snöskoter med undantag för dem som har traktorkort eller körkort med behörighet B som utfärdats före år
18 Får man köra snöskoter? Allemansrätten ger möjlighet att till fots färdas över mark och vatten och under en kortare tid uppehålla sig där. Rätten gäller även om inte ägaren eller den som bestämmer över fastigheten har gett sitt samtycke. Snöskoteråkning och annan motoriserad trafik omfattas dock inte av allemansrätten. Allemansrätten kan inte åberopas för passage av motortrafik och det finns inga hinder att en tvingande avgift tas ut för sådant icke allemansrättsligt nyttjande av annans mark. Om allemansrätten inte omfattar motortrafik blir det en intressant fråga på vilken juridisk grund man får köra snöskoter på annans mark utanför särskilda regleringsområden. Terrängkörningslagen förbjuder barmarkskörning. Det är dock möjligt att köra på väl snötäckt mark om det inte finns risk för skador på marken. Däremot innehåller lagen ingen reglering av vad som gäller privaträttsligt mellan enskilda. Klart är att det inte finns något stöd i allemansrätten för snöskoterkörning, varför mycket talar för att markägarens tillstånd krävs för att någon ska få köra snöskoter på dennes mark. Frågan är inte fullt ut täckt i lagstiftningen som synes och rättsfall saknas. Denna situation brukar i alldagligt tal kallas för en gråzon. Varför bildades Nationella Snöskoterrådet? Efter ett antal skoterrelaterade dödsolyckor i början av 2000-talet bildades ett gemensamt forum på initiativ av Vägverket Norr. Medlemmarna i forumet var till stor del förankrade i Norrbottens län. Initiativet utvidgades år 2007 under ledning av Vägverket Mitt. Organisationer bjöds in utifrån deras olika intressen i snöskoterfrågan. Grunden för medverkan i gruppen var en överenskommelse som tydliggjorde ramarna för arbetet och som angav att det skulle ske i form av ett råd kallat Nationella Snöskoterrådet. Organisationerna bakom överenskommelsen var Vägverket (sedermera Trafikverket), Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen Norrbotten, Kommunförbundet Norrbotten, Sametinget, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED), Sveriges snöskoteråkares centralorganisation (SSCO) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Transportstyrelsen tillkom år Medlemsorganisationerna i rådet hade alla olika anknytning till snöskoterfrågan och därför olika grundvalar för sin medverkan (se tabell 2 nedan). Inför bildandet av rådet tillfrågades också Svenskt friluftsliv som dock avböjde på grund av tidsbrist. Sveriges snöfordonsleverantörer (SNÖFO) tillfrågades också men kunde inte delta på grund av deras stadgar. Även Svenska samernas riksförbund (SSR) tillfrågades och var också med i arbetet innan rådet bildades, men av olika skäl blev det Sametinget som representerar samerna i stället. Medlemmarna i rådet har efterlyst en representant från turistnäringen men det har varit svårt att hitta en lämplig organisation som kan representera snöskoterbranschen (snöskoteruthyrare, snöskotersafari med flera). 17
19 Tabell 2. Organisationernas motiv till delaktighet i rådet. Organisation Trafikverket Naturvårdsverket Kommunförbundet Norrbotten Rikspolisstyrelsen Länsstyrelsen Norrbotten SNOFED SSCO Lantbrukarnas riksförbund Sametinget Transportstyrelsen Motiv till delaktighet i rådet Infrastruktur, säkerhet kring leder/väg Terrängkörningslagen, miljö Företräder 290 kommuner, skoterleder Trafikövervakning, information Företräder Länsstyrelsen, lagstiftning Medlemmarnas intressen, skoterleder Snöskoterförarutbildning, förarbevis Markägarfrågan, ordningsfrågor Snöskoteråkning som stör rennäringen Regler för snöskoterutbildning Överenskommelsen Grunden för organisationernas medverkan och arbete i Nationella Snöskoterrådet bygger på en gemensam överenskommelse. Se faktaruta om överenskommelsen nedan. 18
20 Snöskoter-Sverige är överens om samarbete 2007 träffade Vägverket (från Trafikverket), Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen Norrbotten (representerar Sveriges länsstyrelser), Kommunförbundet Norrbotten (representerar Sveriges kommuner), Sametinget, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (Snofed), Sveriges snöskoteråkares centralorganisation (SSCO) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) en överenskommelse om samarbete kring snöskoterfrågor. Överenskommelsen som gäller frågor kring information, tillsyn, bevakning, övervakning, regler för fordon och trafik, miljö och trafiksäkerhet, skoterleder/infrastruktur samt organisation ansvar och delaktighet gäller fram till den 31 december Till överenskommelsen hör också en speciell handlingsplan som årligen ska revideras. För att styra och följa upp arbete kring överenskommelsen tillsätts ett Nationellt Snöskoterråd. Vision och syfte Nationella Snöskoterrådets gemensamma vision för samarbetet är: Snöskotertrafiken bedrivs utan att människor, djur, miljö och egendom skadas eller störs. Syftet med överenskommelsen är att utveckla en hållbar snöskotertrafik genom att förena näringsverksamhet och allas naturupplevelser. Detta ska ske utan att skada eller störa människor, djur, miljö eller egendom. Det Nationella Snöskoterrådet ska vara ett forum för dialog, som möjliggör att organisationerna kan få ett gemensamt synsätt, så att man kan samordna och genomföra aktiviteter som leder mot den gemensamma visionen. Strategi För att bli framgångsrika ska samarbetet kännetecknas av: Öppenhet, trovärdighet och kreativitet. Engagemang från respektive organisationers ledningar. Fokus på åtgärder som är genomförbara inom rimlig tid. Att resurser avsätts för planerade åtgärder. Fokus på uppföljning och utvärdering. Representation från båda könen. Styrning, uppföljning och utvärdering Uppföljning och styrning av arbetet inom överenskommelsen sker via Nationella Snöskoterrådet. Rådet består av representanter som utses av organisationerna som har skrivit på överenskommelsen. Rådet möts ett par gånger per år. Vägverket (Trafikverket) är ordförande och sammankallande i rådet. Vägverket (Trafikverket) utser också en samordnare som har till uppgift att förbereda rådsmöten och att följa upp och ájourhålla handlingsplanen. Nationella Snöskoterrådet kommer att bjuda in till årliga möten som är öppna för alla aktörer som är intresserade av att följa arbetet. Nationella Snöskoterrådet ska koncentrera samarbetet inom följande områden: Information Tillsyn, bevakning, övervakning Regler för fordon och trafik Miljö och trafiksäkerhet Skoterleder/infrastruktur Organisation ansvar och delaktighet Inom dessa områden ska vi tillsammans fastställa mål och prioritera åtgärder. Detta framgår av en gemensamt framtagen handlingsplan som ska revideras årligen. 19
Redovisning av regeringsuppdrag om Nationella snöskoterrådet
SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-05-23 Ärendenr: NV-00323-13 Redovisning av regeringsuppdrag om Nationella snöskoterrådet B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A
Läs merSkoterkörning på åker- och skogsmark
www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark
Läs merKöra snöskoter i Jämtlands län
Köra snöskoter i Jämtlands län Foto: mostphotos.se 010-225 30 00 www.lansstyrelsen.se/jamtland Värdefull och känslig natur Snöskotern ger dig möjlighet att enkelt ta dig ut till fiskesjöar och andra utflyktsmål
Läs merVilda djur och snöskotertrafik
Vilda djur och snöskotertrafik Tips och råd hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt för det vilda djurlivet. MÅNGA MÄNNISKOR söker sig till naturen för avkoppling och rekreation. Snöskotern
Läs merAgenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är
Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merLäkemedelsverkets Farmakovigilansdag
Swedish Medical Products Agency s Patient- and Consumer Advisory Board Brita Sjöström May 29, 2018 Patientrådet@mpa.se https://lakemedelsverket.se/patient-konsument-rad The vision of the Swedish Medical
Läs merThe Swedish system of Contract Archaeology
The Swedish system of Contract Archaeology An analysis of current opinions Appendix 1 Poll questions Poll questions The poll questions are presented in Swedish and translated to English. The images on
Läs merThe Municipality of Ystad
The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:
Läs merExportmentorserbjudandet!
Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet
Läs merProtected areas in Sweden - a Barents perspective
Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for
Läs merBarn och unga i samhällsplaneringen
Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd
Läs merMake a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13
Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing
Läs merCHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Läs merSvenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa
Bilaga 2007-05-23 S2007/1767/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C6 Hälsoåtgärder B-1040 BRYSSEL sanco-smoke-freeconsultation@ec.europa.eu
Läs merAPPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet
APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad
Läs merSveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet Nr18 Överenskommelse med Japan om utbyte av finansiell information som hänför sig till penningtvätt och finansiering
Läs merWilliam J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE
N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits
Läs merInternationellt arbete
Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU
Läs merAlla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Läs merNationellt snöskoterforum
Inbjudan Nationellt snöskoterforum Foto: Conny Olofsson Nationellt snöskoterforum Nationella Snöskoterrådet tillsammans med Östersunds kommun och Östersunds snöskoterklubb hälsar dig varmt välkommen till
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merEffektiv vård (SOU 2016:2)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-02-19 S2016/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning av Statskontorets remissvar Statskontoret delar
Läs merVåld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar
Läs merLove og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm
Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and
Läs merMöte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014
Möte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014 Svensk lagstiftning som rör snöskotertrafik m m Terrängkörningslagen Terrängkörningsförordningen Miljöbalken Förordning om samråd (12 kap 6 miljöbalken)
Läs merSamverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense
Läs merAllmän snöskoterkörning är också förbjuden vid skidanläggningar eller i anslutning till dessa.
DEN STORA FRIHETEN I Sverige har vi en unik frihet att köra snöskoter i naturen. Denna frihet ifrågasätts till och från vilket innebär att alla som kör snöskoter har ett ansvar för att denna möjlighet
Läs merWhy WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency
Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration
Läs merStiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Läs merISO general purpose metric screw threads Selected sizes for screws, bolts and nuts
SVENSK STANDARD SS-ISO 262 Fastställd 2003-08-01 Utgåva 1 Metriska ISO-gängor för allmän användning Utvalda storlekar för skruvar och muttrar ISO general purpose metric screw threads Selected sizes for
Läs merSamrådsgrupper Hösten 2014
Sanja Honkanen Skoog Ungas Röst -Nuorten Äänet Hösten 2014 Situationen i samrådsgrupper i Sverige idag I mitten av september fick de 52 finska förvaltningskommuner som i dag har en koordinater eller samordnare
Läs merPORTSECURITY IN SÖLVESBORG
PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com
Läs merGoals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Läs merISO general purpose screw threads Basic profile Part 1: Metric screw threads
SVENSK STANDARD SS-ISO 68-1 Fastställd 2003-08-01 Utgåva 1 ISO-gängor för allmän användning Basprofil Del 1: Metriska ISO-gängor ISO general purpose screw threads Basic profile Part 1: Metric screw threads
Läs merManaging addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad
Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:
Läs merFörändrade förväntningar
Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter
Läs merKvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Läs merProgram för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25
Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25 1 Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län Bakgrund Snöskoterturismen
Läs merSmygläs om kårstyrelsen!
Hej, jag funderar på att engagera mig och undrar vilka poster det finns i kårstyrelsen? Mvh Nyfiken Smygläs om kårstyrelsen! Hej! Kul att höra. Vi har tretton poster i Studentkårens styrelse, varav fem
Läs merManhour analys EASA STI #17214
Manhour analys EASA STI #17214 Presentatör Johan Brunnberg, Flygteknisk Inspektör & Del-M Koordinator Sjö- och luftfartsavdelningen Operatörsenheten Sektionen för teknisk operation 1 Innehåll Anmärkningen
Läs merNVF Fordon och Transporter, augusti 2010 Elmia konferenscenter i Jönköping, Sverige.
Program NVF Fordon och Transporter, 23-25 augusti 2010 Elmia konferenscenter i Jönköping, Sverige. Tredje arbetsmötet 2010 i NVF Fordon och Transporter genomförs på Elmia i Jönköping, Sverige. Ankomst
Läs merAnvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ltv 2015.1.1.1-839 Sakområde: Organisation och beslutsstruktur samt Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Dekan Avdelning/kansli:
Läs merProjekt Allmänna skoterleder
Projekt Allmänna skoterleder Kommunens skoterledsprojekt Vision Visionen är att åstadkomma ett långsiktigt, hållbart och säkert skoteråkande som inte stör människor, djur eller naturmiljö. I samförstånd
Läs merKursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1
Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education
Läs merKundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt
D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess
Läs merUttagning för D21E och H21E
Uttagning för D21E och H21E Anmälan till seniorelitklasserna vid O-Ringen i Kolmården 2019 är öppen fram till och med fredag 19 juli klockan 12.00. 80 deltagare per klass tas ut. En rangordningslista med
Läs merState Examinations Commission
State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training
Läs merSwedish framework for qualification www.seqf.se
Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the
Läs merSocialsekreterare om sin arbetssituation
Socialsekreterare om sin arbetssituation SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink 2008-04-01 S-114862 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Akademikerförbundet
Läs merRevisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14
Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam
Läs merSyns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Läs merAdding active and blended learning to an introductory mechanics course
Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students
Läs merBeslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.
ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning
Läs merAtt stödja starka elever genom kreativ matte.
Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se
Läs merVÄRNA-VÅRDA- VISA. Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt. Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks. Förvaltarträffen 2018
VÄRNA-VÅRDA- VISA Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks Förvaltarträffen 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-10
Läs merFÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR
FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt
Läs merHigh Coast/Kvarken Archipelago
High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merEvaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II
Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program
Läs merArbetsordning för Partsgemensamt forum 2018
1 (8) FÖRSLAG Datum 2018-01-10 Arbetsordning för Partsgemensamt forum 2018 Partsgemensamt forums uppdrag I propositionen (2009/10:55) om en politik för det civila samhället finns följande direktiv om Partsgemensamt
Läs merFörsöket med trängselskatt i siffror
Trafikdage på Aalborg Universitet 1 Stockholmsforsøget hvad kan vi lære Försöket med trängselskatt i siffror Birger Höök Projektchef Vägverket Trafikdage på Aalborg Universitet 2 Trafikdage på Aalborg
Läs merMöjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm,
Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm, 2018-11-08 Samverkan, dialog & problemlösning Samverka: handla
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merSVENSK STANDARD SS-ISO :2010/Amd 1:2010
SVENSK STANDARD SS-ISO 14839-1:2010/Amd 1:2010 Fastställd/Approved: 2010-11-08 Publicerad/Published: 2010-11-30 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 01.040.17; 17.160 Vibration och stöt
Läs merFörbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan
Läs merDefinition. Ett vattenråd är. Ett kustvattenråd är motsvarande för kusten
Samverkan Deltagarnas olika perspektiv är den viktigaste resursen i arbetet. Genom samverkan och dialog kan man kan hitta nya sätt att lösa gamla problem! Definition Ett vattenråd är en frivillig sammanslutning
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Precisering av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade
Läs merThe Swedish National Patient Overview (NPO)
The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background
Läs merSamhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users
Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt
Läs merPsykosocial enkät. 191 svar av 354 möjliga: 54% 2014: 172 av 333 = 52% 2011: 68%
Psykosocial enkät material inför skyddsronden (6 maj) enkel enkät 24 feb. 10 mars 2:e gången elektronisk modifierade frågor resultat eder anställningskategori, ej eder avdelning 191 svar av 354 möjliga:
Läs merSamverkan i Laxå kommun
Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer
Läs merInrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande
Läs merNationellt snöskoterforum
Inbjudan 17-18 november 2011, Falun Foto: Conny Olofsson 17-18 november 2011 i Falun Datum: 17-18 november Plats: Dalarnas högskola, Lugnet, Falun. Vid anmälan uppge: Namn, organisation, adress, ort, telefonnummer
Läs merPlan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken
Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin
Läs merKPMG Stockholm, 2 juni 2016
KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter
Läs merVästervik Miljö & Energi AB. 18 augusti Torbjörn Bengtsson & Sofia Josefsson
Västervik Miljö & Energi AB 18 augusti 2014 Torbjörn Bengtsson & Sofia Josefsson Kommunallagen 3 kap. 17 Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till
Läs merVision. Vision. Vision. Framgångsrikt förändringsarbete med OBM
Framgångsrikt förändringsarbete med OBM SWABAs höstträff 2018!1 Varför är det viktigt att förändra? Vad skall uppnås med förändringen? Hur kommer förändringen att påverka de berörda? Hur uppfattas/begrips
Läs merSammanställning regionala projektledare
Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att
Läs merHållbar utveckling i kurser lå 16-17
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies
Läs merLandscape LM-Lantbruk. Att skapa motiverade medarbetare som arbetar enligt lagda strategier
Att skapa motiverade medarbetare som arbetar enligt lagda strategier 1 Agenda Lite gott och blandat Forskning och benchmark Vägen till resultatet Kommunikativa målbilder Case: Öka chefens kommunikativa
Läs merSWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Läs merBotnia-Atlantica Information Meeting
Botnia-Atlantica 2014-2020 Information Meeting Norway: Nordland Sweden: Västerbotten Västernorrland Nordanstigs kommun Finland: Mellersta Österbotten Österbotten Södra Österbotten Monitoring Committee
Läs merBilaga 5 till rapport 1 (5)
Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning
Läs merProjektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen
Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell
Läs merCross sectional planning for pandemic influenza in Sweden
Cross sectional planning for pandemic influenza in Sweden The task 1. Integrated planning across different sectors. A pandemic will impact on the whole of government and society. While Norway has a well-developed
Läs merThe Algerian Law of Association. Hotel Rivoli Casablanca October 22-23, 2009
The Algerian Law of Association Hotel Rivoli Casablanca October 22-23, 2009 Introduction WHY the Associations? NGO s are indispensable to the very survival of societal progress Local, National or International
Läs merWater management in Sweden
Water management in Sweden Niclas Bäckman, Principal Scientist and Coordinator Environmental monitoring and Analysis, County Administrative Board of Östergötland Different levels of water management in
Läs mer1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001
R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport
Läs merCOPENHAGEN Environmentally Committed Accountants
THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique
Läs merTillsammans är vi starka
Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss
Läs merSnöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge
Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket Oslo 19/8 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-08-22 1 285 000 snöskotrar Årlig omsättning
Läs merSystem för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd. Redovisning av regeringsuppdrag/mål i regleringsbrev
System för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd Redovisning av regeringsuppdrag/mål i regleringsbrev rapport 5934 januari 2009 System för uppföljning och utvärdering av processen
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merSwedish Presidency of the EU
Swedish Presidency of the EU Internet Governance Maria Häll, Deputy Director Division of IT Policy Ministry of Enterprise, Energy and Communications Changes in the EU New Parliament New Treaty Renewed
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merLathund. Att bilda ett kommun-hso
Lathund Att bilda ett kommun-hso Lathund Att bilda ett kommun-hso Innehåll Inledning... 5 Syftet med lathunden... 5 Viktigt med ett Kommun-HSO... 5 Koppling mellan Kommun-HSO och KHR... 5 Grundläggande
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs mer