Gemensamt ansvar för en hållbar snöskotertrafik. En utvärdering av Nationella Snöskoterrådets arbete mellan åren 2007 och 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gemensamt ansvar för en hållbar snöskotertrafik. En utvärdering av Nationella Snöskoterrådets arbete mellan åren 2007 och 2012"

Transkript

1 Gemensamt ansvar för en hållbar snöskotertrafik En utvärdering av Nationella Snöskoterrådets arbete mellan åren 2007 och 2012 rapport 6572 maj 2013

2 Gemensamt ansvar för en hållbar snöskotertrafik En utvärdering av Nationella Snöskoterrådets arbete mellan år 2007 och 2012 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2013 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2013 Omslagsfoto: Lars Thulin, Johnér AB

4 Förord Ingen myndighet har det övergripande ansvaret för snöskoterfrågor. För att ta itu med de snöskoterrelaterade frågorna bildades Nationella Snöskoterrådet. Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att utvärdera Nationella Snöskoterrådets arbete mellan åren 2007 och 2012 och föreslå hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare i framtiden. Denna utvärdering av Nationella Snöskoterrådet genomlyser hur verksamheten har fungerat och utgör ett underlag för Naturvårdsverkets förslag till regeringen om hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare. Regeringsuppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 maj Arbetet ska ske efter samråd med parterna i överenskommelsen om Snöskoterrådet, Skogsstyrelsen samt övriga berörda länsstyrelser. Utvärderingen är ett internt uppdrag från Naturvårdsverkets Enhet för regeringsuppdrag och remisser till Sektionen för utvärdering. Utvärderingen har genomförts av Hans ten Berg (projektledare) och David Berglund. Den slutliga rapporten har godkänts av avdelningschef Eva Thörnelöf, Avdelningen för analys och forskning vid Naturvårdsverket. 3

5

6 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Summary 9 Inledning 11 Syfte 12 Mål med utvärderingen 12 Teorier om samverkan och interaktion mellan organisationer 12 Samverkan en idealmodell 13 Genomförande 15 Bakgrund 16 Skoteråkningen i Sverige 16 Lagstiftning som påverkar snöskoteråkning 16 Får man köra snöskoter? 17 Varför bildades Nationella Snöskoterrådet? 17 Överenskommelsen 18 Resultatredovisning 20 Varför blev det ett råd? 20 Rådet har levt upp till överenskommelsen 21 Handlingsplanerna ett effektivt arbetssätt 21 De flesta medlemmar nöjda med inflytandet 22 Rådet har träffats tillräckligt ofta 22 Samverkansklimatet i rådet har varit bra 23 Mer resurser krävs för större frågor 23 Förväntningar på rådet har delvis infriats 24 Hur ser medlemmarna på rådets framtid? 24 Vad händer om rådets uppdrag förblir detsamma? 25 Tydligare politik behövs 27 Nationella Snöskoterrådet i den bästa av världar 28 Nationella Snöskoterrådets referensgrupp 29 Telefonenkät med deltagare i Nationella Snöskoterrådets referensgrupp 30 De tillfrågades syn på snöskoterfrågans framtid 31 De tillfrågades syn på rådets sammansättning och tillhörighet 32 Diskussion 33 Analys och resultat 33 Överenskommelsen en god grund för framgångsrikt arbete 33 Samverkan istället för konflikt 33 Stort inflytande och effektivt arbetsutskott 35 Rådet kan inte lösa de svåra frågorna 35 5

7 Utveckling av Nationella Snöskoterrådet 35 Framtiden för snöskoterfrågorna 36 Rekommendationer 37 Konsekvensanalys av föreslagna åtgärder 37 Styrkor 38 Svagheter 38 Möjligheter 38 Hot 38 Källförteckning 39 Bilaga 1 Intervjufrågor Nationella Snöskoterrådet 40 Bilaga 2 Telefonenkät till Nationella Snöskoterrådets referensgrupp 41 6

8 Sammanfattning Ingen myndighet har det övergripande ansvaret för snöskoterfrågor i Sverige. För att ta itu med de snöskoterrelaterade frågorna bildades Nationella Snöskoterrådet av parterna Vägverket (sedermera Trafikverket), Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen Norrbotten (representerar Sveriges Länsstyrelser), Kommun förbundet Norrbotten (representerar Sveriges kommuner), Sametinget, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED), Sveriges snöskoteråkares centralorganisation (SSCO) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Transportstyrelsen tillkom i rådet under Nationella Snöskoterrådet är en samverkansgrupp som bygger på en gemensam överenskommelse och en gemensam vision. Rådet samarbetar inom information, tillsyn, bevakning, övervakning, regler för fordon och trafik, miljö och trafiksäkerhet, skoter leder/infrastruktur, organisation ansvar och delaktighet. Nationella Snöskoterrådet jobbar efter årliga handlingsplaner som kan liknas vid målprogram eller att-göra-listor. Handlingsplanerna antas i konsensus, varför rådet inte fattar några beslut eller arbetar med frågor där rådets medlemmar har motstridiga intressen. Rådet är alltså inget beslutsfattande organ med myndighetsutövning. Naturvårdsverket har utvärderat Snöskoterrådets arbete sedan överenskommelsen ingicks 2007 fram till och med Utvärderingen grundar sig på dokumentstudier, semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för Nationella Snöskoterrådets medlemsorganisationer samt en telefonenkät till representanter i rådets referensgrupp. Utvärderingen är ett underlag till Naturvårdsverkets förslag om hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare. Det arbetet ska ske efter samråd med parterna i överenskommelsen om Snöskoterrådet, Skogsstyrelsen samt övriga berörda länsstyrelser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 maj Sammantaget visar denna utvärdering att arbetet i Nationella Snöskoterrådet varit framgångsrikt utifrån rådande förutsättningar. Nationella Snöskoterrådets överenskommelse och handlingsplaner har banat väg för ett effektivt arbete som kännetecknats av dialog, inflytande och samverkan. Nationella Snöskoterrådets budget har varit begränsad och rådet har fått anpassa sig efter den men ändå lyckats genomföra det mesta det företagit sig. Rådet har arbetat i enlighet med överenskommelsen och därför inte drivit frågor där man inte kunnat nå konsensus. Att arbeta med frågor där man är överens har varit en förutsättning för en god samverkan i rådet. Samtidigt har rådet därmed inte heller kunnat driva de mer kontroversiella frågorna, exempelvis vem som finansierar och sköter snöskoterlederna. För att kunna lösa de mer kontroversiella frågorna krävs, enligt flera medlemmar, att rådet får ett regeringsuppdrag och mer resurser. Trots Nationella Snöskoterrådets olika utgångspunkter och viljor i de snöskoterrelaterade frågorna har rådets medlemmar tagit sig an och genomfört flera viktiga arbetsuppgifter. En god dialog och samverkan genom det gemensamma arbetet i rådet har i slutändan kanske varit den största vinsten med Nationella Snöskoterrådet. 7

9 Utvärderingen visar att Nationella snöskoterrådet idag har en bred sammansättning men flera medlemmar efterlyser organisationer från turist- och frilufts näringen. Dessa organisationer skulle stärka exempelvis snöskoterturismfrågorna. Det finns en referensgrupp knuten till Nationella Snöskoterrådet. Utvärderingen visar att det varierat i vilken utsträckning rådets medlemmar återkopplat till sina representanter i referensgruppen. Utvärderingen visar att referensgruppens betydelse kan stärkas, framför allt genom att medlemmarna i rådet är mer aktiva gentemot sina referenspersoner i framtiden. Flera medlemmar lyfte fram att rådets representanter nästan uteslutande har bestått av män. Detta trots att det i överenskommelsen står att rådet ska representeras av båda könen. Detta är något som flera medlemmar anser rådet bör arbeta vidare med i framtiden. Utvärderingen visar att Nationella Snöskoterrådet har en viktig roll att fylla och att stödet för att rådet ska fortsätta arbeta är starkt. Om rådet kan fortsätta sitt arbete under oförändrat uppdrag finns fortfarande många frågor att behandla. Det framgår dock tydligt av vårt intervjumaterial att Nationella Snöskoterrådets fortsatta arbete behöver förstärkas med ett tydligt uppdrag och en tydlig huvudman. För att besluta i frågor där rådet inte är överens krävs insatser från tydligt utpekad huvudman (myndighet) samt en mer aktiv politik från riksdag och regering. Detta gäller särskilt frågan om finansiering och skötsel av snöskoterleder samt tydligare lagstiftning gällande snöskoterkörning. 8

10 Summary As things stand today, no government agency has overall responsibility for snowmobile issues in Sweden, but several agencies have partial responsibility. In order to address snowmobile-related issues, the National Council on Snowmobiles was formed by the following parties: the National Road Administration; Swedish Environmental Protection Agency, National Police Board, Norrbotten County Administrative Board (representing Sweden s county administrative boards), Association of Local Authorities in Norbotten County (representing Sweden s municipalities), Sami Parliament, Swedish Snowmobile Owners Federation (SNOFED), Central Swedish Organisation of Snowmobilers (SSCO) and Federation of Swedish Farmers (LRF). The Swedish Transport Agency was added to the council in The National Council on Snowmobiles is a partnership based on a common agreement and a common vision. The council collaborates on information, oversight, review, supervision, regulations for vehicles and traffic, the environment and traffic safety, snowmobile trails/infrastructure and organisation responsibility and involvement. The work of the National Council on Snowmobiles is based on annual action plans that can be compared to target programmes or to-do lists. The action plans are adopted by consensus, which is why the council does not make decisions or work with issues that involve conflicting interests on the part of members. Accordingly, the council is not a decision-making body that exercises public authority. The Swedish Environmental Protection Agency has evaluated work of the National Council on Snowmobiles since the agreement was entered into in 2007 up to and including The evaluation is based on studies of documents, semi-structured telephone interviews with representatives for the National Council on Snowmobiles member organisations as well as a tele phone survey with representatives in the council s reference group. The evaluation is a basis for the Swedish Environmental Protection Agency s proposals for how work with snowmobile-related issues should be further advanced. That work should take place after consultation with the parties in the agreement for the National Council on Snowmobiles, the Swedish Forest Agency as well as other affected county administrative boards. The commission should be presented to the Government Offices of Sweden (Ministry of the Environment) no later than May 31, On the whole, this evaluation shows that the work of the National Council on Snowmobiles has been successful in view of existing circumstances. The National Council on Snowmobiles agreement and action plans have paved the way for effective work that is characterised by dialogue, influence and collaboration. The National Council on Snowmobiles budget has been limited and the council has had to adapt to this, but it still has succeeded in carrying out most of what it has undertaken. The council has worked in accord with the agreement and consequently has not addressed issues in cases where consensus could not be reached. Working on issues where there was agreement has been a prerequisite for good cooperation in the council. 9

11 At the same time, the council has thereby not been able to address the more controversial issues, such as who should finance and maintain snowmobile trails. Solving the more controversial issues would require, according to several members, that the council be given a government mandate and more resources. Despite the fact that the National Council on Snowmobiles has different points of departure and wishes regarding snowmobile-related issues, the council s members have taken up and carried out several important tasks. Ultimately, good dialogue and collaboration through common efforts within the council have perhaps been the greatest benefit of the National Council on Snowmobiles. The evaluation shows that the National Council on Snowmobiles has a broad composition, but several members would like to see organisations from the tourism and outdoor recreation industries included. These organisations would strengthen the focus on issues such as snowmobile tourism. There is a reference group associated with the National Council on Snowmobiles. The evaluation shows that there have been variations over time and among different members in the extent to which the council s members have provided feedback to their representatives in the reference group. The evaluation shows that the importance of the reference group can be strengthened, especially through more interaction in the future between council members and their counterparts in the reference group. Several members pointed out that the council s representatives have consisted almost exclusively of men, despite a statement in the agreement that the council should represent both genders. This is something that several members think the council should work on more in the future. The evaluation shows that the National Council on Snowmobiles has an important role to play and that there is strong support for seeing that the council continues its work. If the council is to continue working under the same mandate as before, there are still many questions to consider. However, it is clear from our interview material that the National Council on Snowmobiles continued work needs to be strengthened with a clear mandate and a clear person in charge. To make decisions on issues where there is not agreement in the council, there is a need for input from a clearly designated authority (agency) as well as more active policies from Parliament and the government. This especially applies to issues about the financing and maintenance of snowmobile trails as well as more definitive laws covering snowmobile driving. 10

12 Inledning Den moderna snöskotern kom till Sverige under 1960-talet. Snöskotern användes inledningsvis mest som nyttofordon för transporter inom rennäring samt jord- och skogsbruk. Allt fler uppskattade sedan snöskoteråkning som fritidsaktivitet. I takt med att snöskotern blev mer populär kom ett behov av reglering och den första lagstiftningen kom I dag omsätter snöskoterbranschen miljardbelopp med kringverksamhet i Sverige (Snöfo 2002). Snöskoteråkning är en verksamhet som sysselsätter många människor, men också leder till konflikter med andra intressen. Detta kan vara konflikter mellan snöskoteråkare men även mellan snöskoteråkare och markägare, naturvårdsintressen och övrigt friluftsliv. Ingen myndighet har det övergripande ansvaret för snöskoterfrågor i Sverige. För att ta itu med snöskoterrelaterade frågor bildades Nationella Snöskoterrådet år Nationella Snöskoterrådet är en samverkansgrupp som bygger på en gemensam överenskommelse och en gemensam vision. Överenskommelsen gällde i 5 år och upphörde formellt att gälla fram till och med den 31 december Syftet med överenskommelsen är att utveckla en hållbar snöskotertrafik genom att förena näringsverksamhet och naturupplevelser. Detta utan att skada eller störa människor, djur, miljö eller egendom. Nationella Snöskoterrådet är ett forum för dialog som möjliggör ett gemensamt synsätt bland de deltagande organisationerna så att man kan samordna och genomföra aktiviteter som leder mot den gemensamma visionen. Rådet samarbetar inom information, tillsyn, bevakning, övervakning, regler för fordon och trafik, miljö och trafiksäkerhet, snöskoterleder/infrastruktur, organisation ansvar och delaktighet. Nationella Snöskoterrådet jobbar efter årliga handlingsplaner som kan liknas vid målprogram eller att-göra-listor. Handlingsplanerna antas i konsensus, varför rådet inte fattar några beslut eller arbetar med frågor där rådets medlemmar har motstridiga intressen. Rådet är alltså inget beslutsfattande organ med myndighetsutövning. Nationella Snöskoterrådet bildades av Vägverket (sedermera Trafikverket), Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen Norrbotten (representerar Sveriges Länsstyrelser), Kommunförbundet Norrbotten (representerar Sveriges kommuner), Sametinget, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED), Sveriges snöskoteråkares centralorganisation (SSCO) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Transportstyrelsen tillkom i rådet under år Sedan år 2011 har Nationella Snöskoterrådet knutit till sig en referensgrupp med allt ifrån två till femtio personer som i sin tur är kopplade till varje medlemsorganisation i Rådet. Totalt ingår cirka 90 personer i referensgruppen. Tanken är att referenspersonerna ska få information om rådets arbete och kunna stämma av med respektive representant i rådet och på det sättet även påverka rådets arbete. 11

13 Syfte Naturvårdsverket ska utvärdera Nationella Snöskoterrådets arbete sedan överenskommelsen ingicks och föreslå hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare i framtiden. Arbetet ska ske efter samråd med parterna i överenskommelsen om Snöskoterrådet, Skogsstyrelsen samt övriga berörda länsstyrelser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 maj Syftet med utvärderingen är att fungera som underlag inför Naturvårdsverkets förslag som ska lämnas inom regeringsuppdraget. Denna utvärdering avgränsar sig endast till Nationella Snöskoterrådets organisation och arbete med snöskoterfrågorna. Mål med utvärderingen Målet med utvärderingen är att söka svar på följande frågor: Hur har arbetet vid Nationella Snöskoterrådet utförts och organiserats? Vilka bakomliggande faktorer har bidragit till att det har sett ut som det gjort? För att fånga olika aspekter av Nationella Snöskoterrådet har ett antal underfrågor formulerats: 1. Hur tolkar de berörda parterna överenskommelsen? 2. Hur har förutsättningarna sett ut för Nationella Snöskoterrådet? 3. Vilken är medlemsorganisationernas inbördes relation till varandra? 4. På vilket sätt har utförandet och organisationen av Nationella Snöskoterrådet sett ut över tid? 5. Hur har budgeten påverkat verksamhetens måluppfyllelse och hur har man prioriterat? 6. Vilket inflytande har Nationella Snöskoterrådets ordförande, samordnare, rådets medlemmar och referensgrupp? 7. Vilka erfarenheter har de berörda aktörerna av Nationella Snöskoterrådet? 8. Har Nationella Snöskoterrådet utfört det som ligger i deras uppdrag och vilken utvecklingspotential finns det? Teorier om samverkan och interaktion mellan organisationer Nationella Snöskoterrådet kan beskrivas som ett samverkansforum för olika organisationer. Det finns inte någon allmänt vedertagen förståelse för vad samverkan är eller vilka aktiviteter som kan betecknas som samverkansaktiviteter. Det är också svårt på ett övergripande plan att definiera vilka resultat och effekter samverkan ska leda till. Däremot finns flera faktorer som hindrar samverkan. 12

14 Tabell 1. Hinder för samverkan. (Danermark & Kullberg 1999). Vagt formulerade mål Olika kunskapstraditioner och professionella mål Olika ekonomiska intressen Skilda organisationsstrukturer Oklar ansvarsfördelning Asymmetrisk relation mellan de samverkande Skild etisk praxis Dålig samordning Hög personalomsättning Stor arbetsbelastning Samverkan en idealmodell Vanligtvis definieras samverkan som ett gemensamt handlande för att nå ett gemensamt mål. Samverkan är en process som på flera plan fordrar samsyn och dialog. Samverkansprocesser behöver också en formell struktur och tid för att lyckas (Danermark & Kullberg 1999). Det går att se att ett lyckat samverkansprojekt ofta baseras på att det finns gemensamma utgångspunkter och gemensamma referensramar, att mål, principer och förhållningssätt noga diskuteras och att det finns organisatoriska och resursmässiga förutsättningar för samverkan (Westrin 1986). Utöver det är det också viktigt att involverad personal är motiverad till samverkan. I nyare studier om samverkan kan man utläsa några kritiska faktorer för att samverkan ska fungera (Danermark 2007). Klar och tydlig ledning. Klart uttalat mål. Vilja till samverkan. Tillräckliga resurser. Att identifiera och hantera skillnader i synsätt, organisation och regelverk. Ledningens inställning till samverkan har betydelse. Ett positivt synsätt hos ledningen kan utgöra ett stöd medan en ledning med en negativ syn på samverkan kan få negativ spridning i de egna leden. Detta påverkar slutligen de personer som i praktiken samverkar. Om ledningen inte stödjer samverkan kan representanterna i ett samverkansprojekt exempelvis uppleva ett otillräckligt beslutsmandat. En viktig faktor är att samverkansprojektet leds av en ansvarig projektledare som har rollen att för samverkansgruppen skapa en gemensam startpunkt och referensram samt en gemensam metod för hur projektet ska genomföras. Samverkan kräver klart uttalade mål. Ett gemensamt mål underlättar för parterna att klargöra rollerna i projektet, något som också underlättar projektmedarbetarnas delaktighet och engagemang. Att samverka tar tid. Det är viktigt att säkerställa resurser för samverkan. Det kan handla om att avsätta personal, men också att anordna gemensamma utbildningar, konferenser, informationsdagar eller skapa hemsidor och virtuella projektplatser. Samverkan handlar om att ge upp något av de egna förväntningarna för att i samverkan med andra uppnå något man inte skulle kunna åstadkomma på egen hand. Samverkan bygger med andra ord på ett ömsesidigt beroende. I samverkansarbetet deltar ofta representanter för olika organisationer, avdelningar eller enheter. Organisatoriska skillnader, olika synsätt, formella eller informella regler kan utgöra hindrande faktorer i 13

15 samverkansprocessen. Skillnader i utbildning hos de inblandade kan även det bidra till skilda referensramar. Lagstiftning och andra regelverk kan tolkas och prioriteras olika inom olika organisationer och på så sätt bidra till missförstånd. Det är viktigt att belysa sådana skillnader tidigt i processen. Det är också viktigt att parterna diskuterar och definierar samverkan. Hur de ser på samverkan, hur de ser på varandras roller och vilka förväntningar de har på samverkan. Relationer mellan organisationer kallas även interorganisatorisk interaktion. Många konfliktsituationer i samhället avlöper i interaktion mellan organisationer. Detta gäller så skilda saker som krig, samlingsregeringar, kollektivavtal, hyressättning, innebandyturneringar, kartellbildning och samverkan kring snöskoterfrågor. Det akademiska intresset för relationer mellan organisationer finns bland annat inom den moderna organisationsteorin där organisationer ses som subjekt och där varje organisationen är en aktör. I strikt mening är det människor som agerar för organisationens räkning. Forskare som ser organisationerna som enhetligt handlande enheter tar dock inte hänsyn till de individer som agerar på organisationens vägnar. Den individ som representerar en organisation styrs inte helt och fullt av organisationens vilja, men representanten agerar inte heller helt på eget bevåg. Den moderna organisationsteorins syn på organisationen som en enhetligt handlande enhet märks i allmänhet vid olika förhandlingsteoretiska inriktningar. Här är det vanligt att tala om olika parter som kan innefatta både individer och olika slags kollektiv. En brist i dessa förhandlingsteoretiska resonemang är att det inte finns några identifierade förhandlare eller ett socialt sammanhang. En styrka ligger istället i ett fokus på förhandlingens former och innehåll. När förhandlingar mellan organisationer sker görs det av representanter som dels måste ta hänsyn till motparten, men också den egna organisationen. Det är alltså inte tillräckligt att studera relationen mellan parterna för att förstå en förhandlingsprocess. För den som önskar förstå en förhandlingsprocess är det även viktigt att studera förhållandet mellan de olika organisationernas representanter och förhållandet mellan representanterna och den egna organisationen. Relationen mellan förhandlarna påverkas dessutom av deras egenskaper som individer och deras roller som representanter. För att beskriva förhandlingar mellan organisationsrepresentanter kan det vara lämpligt att kombinera dessa olika perspektiv (Johansson 1997). Ett fruktbart sätt att beskriva detta är i termer av tävlan, konflikt, samarbete och utbyte (Ahrne 1994). I figuren nedan ser vi de resurser i form av intressen som organisationerna försöker förhåller sig till. De övre rubrikerna visar de olika alternativ som uppstår beroende på om resursen ägs eller kontrolleras av någon av parterna, i ett så kallat internt ägande, eller om resursen finns utom organisationerna, i ett så kallat externt ägande. Rubrikerna till vänster gäller om interaktionens form kännetecknas av kamp om en resurs eller samförstånd. 14

16 Position och resurser Internt ägande Externt ägande Interaktionsformer Kamp Konflikt Tävlan Samförstånd Utbyte Samarbete Figur 1. Interaktionssätt mellan organisationer (Ahrne, s ). Genomförande Utvärderingens frågor ska besvaras med hjälp av följande metodupplägg: Dokumentstudier så som handlingsplaner, nyhetsbrev samt uppföljningar och utvärderingar. Webbplatsen inklusive dokument är också ett väsentligt underlag. Semistrukturerade telefonintervjuer (se intervjuguide i bilaga 1) med representanter för medlemsorganisationer. Jämförande analys av hur Nationella Snöskoterrådets medlemmar upplever förutsättningar, samverkan och tolkningar av Nationella Snöskoterrådets verksamhet fram till idag. En telefonenkät till medlemmar i Nationella Snöskoterrådets referens grupp (se enkätfrågor i bilaga 2). Enkäten har fasta svarsalternativ samt en intervjufråga med öppet svarsalternativ. För att få en bild av referensgruppens syn på Nationella Snöskoterrådet genomfördes en telefonenkät med 20 medlemmar. Vi ringde efter en slumpmässig rangordning till lika många personer inom varje medlemsorganisation tills vi fick 20 svar. 15

17 Bakgrund Nedan beskrivs snöskoteråkningens framväxt i Sverige och den lagstiftning som tillkom som en följd av den, men också varför Nationella Snöskoterrådet bildades, vad rådets överenskommelse omfattar samt medlemsorganisationernas främsta intressen för sin medverkan i rådet. Skoteråkningen i Sverige Redan vid 1900-talets början byggdes förlagor till vad vi idag kallar snöskotern i både Nordamerika och Skandinavien. Under och 60-talen utvecklades många snöskotermodeller. Den första serietillverkade snöskotern började säljas i Nordamerika innan vintersäsongen Den moderna snöskotern kom sedan till Sverige under 1960-talet. Snöskotern användes inledningsvis mest som nyttofordon för transporter inom rennäring samt jord- och skogsbruk. Allt fler kom att uppskatta snöskoteråkningen som fritidsaktivitet. I takt med att snöskotern blev mer populär kom ett behov av reglering och den första lagstiftningen kom 1975 (Grundén 2010). Antalet skotrar i trafik i det svenska vägtrafikregistret har sedan ökat till terrängskotrar vid slutet av Denna siffra är en överskattning av antalet registrerade snöskotrar eftersom terrängskoter även omfattar så kallade terränghjulingar som i dagligt tal oftast innebär så kallade fyrhjulingar. Antalet kända snöskotrar är stycken. Det finns även avställda terrängskotrar och fordon oklara i trafik. Från att snöskotern mestadels varit ett nyttofordon används 73 procent av skotrarna numera för fritidsbruk. Med fritidsbruk menas att snöskotern används som nöjes- och rekreationsfordon. I dag omsätter snöskoterbranschen med kringverksamhet cirka 3 miljarder kronor i Sverige (Snöfo 2002). Det är en verksamhet som sysselsätter många människor, men också leder till konflikter med andra intressen. Lagstiftning som påverkar snöskoteråkning I snöskoterns barndom kunde fordonen framföras fritt överallt på snötäckt mark, men i takt med att antalet snöskotrar och åkningen ökade kom också ett behov av reglering (Grundén 2010). År 1975 kom terrängkörningslagen (SFS 1975:1313) och följdes av terrängkörningsförordningen (SFS 1978:594) som tillkom år I terrängkörningsförordningen finns generella undantag från förbudet att köra på barmark. Undantagen gäller viss allmännyttig samt viss näringsrelaterad snöskoterkörning. I och med förordningen tillkom även de första snöskoterförbudsområdena som skulle kanalisera trafiken och skydda känsliga naturområden (Norberg Backman 2006). Sedan 1 januari år 2000 krävs förarbevis för att få köra snöskoter med undantag för dem som har traktorkort eller körkort med behörighet B som utfärdats före år

18 Får man köra snöskoter? Allemansrätten ger möjlighet att till fots färdas över mark och vatten och under en kortare tid uppehålla sig där. Rätten gäller även om inte ägaren eller den som bestämmer över fastigheten har gett sitt samtycke. Snöskoteråkning och annan motoriserad trafik omfattas dock inte av allemansrätten. Allemansrätten kan inte åberopas för passage av motortrafik och det finns inga hinder att en tvingande avgift tas ut för sådant icke allemansrättsligt nyttjande av annans mark. Om allemansrätten inte omfattar motortrafik blir det en intressant fråga på vilken juridisk grund man får köra snöskoter på annans mark utanför särskilda regleringsområden. Terrängkörningslagen förbjuder barmarkskörning. Det är dock möjligt att köra på väl snötäckt mark om det inte finns risk för skador på marken. Däremot innehåller lagen ingen reglering av vad som gäller privaträttsligt mellan enskilda. Klart är att det inte finns något stöd i allemansrätten för snöskoterkörning, varför mycket talar för att markägarens tillstånd krävs för att någon ska få köra snöskoter på dennes mark. Frågan är inte fullt ut täckt i lagstiftningen som synes och rättsfall saknas. Denna situation brukar i alldagligt tal kallas för en gråzon. Varför bildades Nationella Snöskoterrådet? Efter ett antal skoterrelaterade dödsolyckor i början av 2000-talet bildades ett gemensamt forum på initiativ av Vägverket Norr. Medlemmarna i forumet var till stor del förankrade i Norrbottens län. Initiativet utvidgades år 2007 under ledning av Vägverket Mitt. Organisationer bjöds in utifrån deras olika intressen i snöskoterfrågan. Grunden för medverkan i gruppen var en överenskommelse som tydliggjorde ramarna för arbetet och som angav att det skulle ske i form av ett råd kallat Nationella Snöskoterrådet. Organisationerna bakom överenskommelsen var Vägverket (sedermera Trafikverket), Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen Norrbotten, Kommunförbundet Norrbotten, Sametinget, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED), Sveriges snöskoteråkares centralorganisation (SSCO) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Transportstyrelsen tillkom år Medlemsorganisationerna i rådet hade alla olika anknytning till snöskoterfrågan och därför olika grundvalar för sin medverkan (se tabell 2 nedan). Inför bildandet av rådet tillfrågades också Svenskt friluftsliv som dock avböjde på grund av tidsbrist. Sveriges snöfordonsleverantörer (SNÖFO) tillfrågades också men kunde inte delta på grund av deras stadgar. Även Svenska samernas riksförbund (SSR) tillfrågades och var också med i arbetet innan rådet bildades, men av olika skäl blev det Sametinget som representerar samerna i stället. Medlemmarna i rådet har efterlyst en representant från turistnäringen men det har varit svårt att hitta en lämplig organisation som kan representera snöskoterbranschen (snöskoteruthyrare, snöskotersafari med flera). 17

19 Tabell 2. Organisationernas motiv till delaktighet i rådet. Organisation Trafikverket Naturvårdsverket Kommunförbundet Norrbotten Rikspolisstyrelsen Länsstyrelsen Norrbotten SNOFED SSCO Lantbrukarnas riksförbund Sametinget Transportstyrelsen Motiv till delaktighet i rådet Infrastruktur, säkerhet kring leder/väg Terrängkörningslagen, miljö Företräder 290 kommuner, skoterleder Trafikövervakning, information Företräder Länsstyrelsen, lagstiftning Medlemmarnas intressen, skoterleder Snöskoterförarutbildning, förarbevis Markägarfrågan, ordningsfrågor Snöskoteråkning som stör rennäringen Regler för snöskoterutbildning Överenskommelsen Grunden för organisationernas medverkan och arbete i Nationella Snöskoterrådet bygger på en gemensam överenskommelse. Se faktaruta om överenskommelsen nedan. 18

20 Snöskoter-Sverige är överens om samarbete 2007 träffade Vägverket (från Trafikverket), Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen Norrbotten (representerar Sveriges länsstyrelser), Kommunförbundet Norrbotten (representerar Sveriges kommuner), Sametinget, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (Snofed), Sveriges snöskoteråkares centralorganisation (SSCO) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) en överenskommelse om samarbete kring snöskoterfrågor. Överenskommelsen som gäller frågor kring information, tillsyn, bevakning, övervakning, regler för fordon och trafik, miljö och trafiksäkerhet, skoterleder/infrastruktur samt organisation ansvar och delaktighet gäller fram till den 31 december Till överenskommelsen hör också en speciell handlingsplan som årligen ska revideras. För att styra och följa upp arbete kring överenskommelsen tillsätts ett Nationellt Snöskoterråd. Vision och syfte Nationella Snöskoterrådets gemensamma vision för samarbetet är: Snöskotertrafiken bedrivs utan att människor, djur, miljö och egendom skadas eller störs. Syftet med överenskommelsen är att utveckla en hållbar snöskotertrafik genom att förena näringsverksamhet och allas naturupplevelser. Detta ska ske utan att skada eller störa människor, djur, miljö eller egendom. Det Nationella Snöskoterrådet ska vara ett forum för dialog, som möjliggör att organisationerna kan få ett gemensamt synsätt, så att man kan samordna och genomföra aktiviteter som leder mot den gemensamma visionen. Strategi För att bli framgångsrika ska samarbetet kännetecknas av: Öppenhet, trovärdighet och kreativitet. Engagemang från respektive organisationers ledningar. Fokus på åtgärder som är genomförbara inom rimlig tid. Att resurser avsätts för planerade åtgärder. Fokus på uppföljning och utvärdering. Representation från båda könen. Styrning, uppföljning och utvärdering Uppföljning och styrning av arbetet inom överenskommelsen sker via Nationella Snöskoterrådet. Rådet består av representanter som utses av organisationerna som har skrivit på överenskommelsen. Rådet möts ett par gånger per år. Vägverket (Trafikverket) är ordförande och sammankallande i rådet. Vägverket (Trafikverket) utser också en samordnare som har till uppgift att förbereda rådsmöten och att följa upp och ájourhålla handlingsplanen. Nationella Snöskoterrådet kommer att bjuda in till årliga möten som är öppna för alla aktörer som är intresserade av att följa arbetet. Nationella Snöskoterrådet ska koncentrera samarbetet inom följande områden: Information Tillsyn, bevakning, övervakning Regler för fordon och trafik Miljö och trafiksäkerhet Skoterleder/infrastruktur Organisation ansvar och delaktighet Inom dessa områden ska vi tillsammans fastställa mål och prioritera åtgärder. Detta framgår av en gemensamt framtagen handlingsplan som ska revideras årligen. 19

Redovisning av regeringsuppdrag om Nationella snöskoterrådet

Redovisning av regeringsuppdrag om Nationella snöskoterrådet SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-05-23 Ärendenr: NV-00323-13 Redovisning av regeringsuppdrag om Nationella snöskoterrådet B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Köra snöskoter i Jämtlands län

Köra snöskoter i Jämtlands län Köra snöskoter i Jämtlands län Foto: mostphotos.se 010-225 30 00 www.lansstyrelsen.se/jamtland Värdefull och känslig natur Snöskotern ger dig möjlighet att enkelt ta dig ut till fiskesjöar och andra utflyktsmål

Läs mer

Vilda djur och snöskotertrafik

Vilda djur och snöskotertrafik Vilda djur och snöskotertrafik Tips och råd hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt för det vilda djurlivet. MÅNGA MÄNNISKOR söker sig till naturen för avkoppling och rekreation. Snöskotern

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa Bilaga 2007-05-23 S2007/1767/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C6 Hälsoåtgärder B-1040 BRYSSEL sanco-smoke-freeconsultation@ec.europa.eu

Läs mer

Nationellt snöskoterforum

Nationellt snöskoterforum Inbjudan Nationellt snöskoterforum Foto: Conny Olofsson Nationellt snöskoterforum Nationella Snöskoterrådet tillsammans med Östersunds kommun och Östersunds snöskoterklubb hälsar dig varmt välkommen till

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and

Läs mer

Möte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014

Möte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014 Möte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014 Svensk lagstiftning som rör snöskotertrafik m m Terrängkörningslagen Terrängkörningsförordningen Miljöbalken Förordning om samråd (12 kap 6 miljöbalken)

Läs mer

High Coast/Kvarken Archipelago

High Coast/Kvarken Archipelago High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

NVF Fordon och Transporter, augusti 2010 Elmia konferenscenter i Jönköping, Sverige.

NVF Fordon och Transporter, augusti 2010 Elmia konferenscenter i Jönköping, Sverige. Program NVF Fordon och Transporter, 23-25 augusti 2010 Elmia konferenscenter i Jönköping, Sverige. Tredje arbetsmötet 2010 i NVF Fordon och Transporter genomförs på Elmia i Jönköping, Sverige. Ankomst

Läs mer

Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25

Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25 Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25 1 Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län Bakgrund Snöskoterturismen

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

System för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd. Redovisning av regeringsuppdrag/mål i regleringsbrev

System för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd. Redovisning av regeringsuppdrag/mål i regleringsbrev System för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd Redovisning av regeringsuppdrag/mål i regleringsbrev rapport 5934 januari 2009 System för uppföljning och utvärdering av processen

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten

Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ltv 2015.1.1.1-839 Sakområde: Organisation och beslutsstruktur samt Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Dekan Avdelning/kansli:

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Samrådsgrupper Hösten 2014

Samrådsgrupper Hösten 2014 Sanja Honkanen Skoog Ungas Röst -Nuorten Äänet Hösten 2014 Situationen i samrådsgrupper i Sverige idag I mitten av september fick de 52 finska förvaltningskommuner som i dag har en koordinater eller samordnare

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Cross sectional planning for pandemic influenza in Sweden

Cross sectional planning for pandemic influenza in Sweden Cross sectional planning for pandemic influenza in Sweden The task 1. Integrated planning across different sectors. A pandemic will impact on the whole of government and society. While Norway has a well-developed

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket Oslo 19/8 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-08-22 1 285 000 snöskotrar Årlig omsättning

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt ett samverkansprojekt mellan SLU och Trafikverket Sammanfattande projektbeskrivning [svenska] Projektet syftar till att kartlägga och utvärdera

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Swedish Presidency of the EU

Swedish Presidency of the EU Swedish Presidency of the EU Internet Governance Maria Häll, Deputy Director Division of IT Policy Ministry of Enterprise, Energy and Communications Changes in the EU New Parliament New Treaty Renewed

Läs mer

D3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report. Sweden

D3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report. Sweden D3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report Sweden Transparense project This document has been conducted within the framework of project Transparense Increasing Transparency

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att

Läs mer

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Nationellt snöskoterforum

Nationellt snöskoterforum Inbjudan 17-18 november 2011, Falun Foto: Conny Olofsson 17-18 november 2011 i Falun Datum: 17-18 november Plats: Dalarnas högskola, Lugnet, Falun. Vid anmälan uppge: Namn, organisation, adress, ort, telefonnummer

Läs mer

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011 Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

Förberedelser inför en inspektion från företagets perspektiv. Arvid Cronlund, Deputy EU-QPPV

Förberedelser inför en inspektion från företagets perspektiv. Arvid Cronlund, Deputy EU-QPPV Förberedelser inför en inspektion från företagets perspektiv Arvid Cronlund, Deputy EU-QPPV Bakgrund och regelverk GVP Modul III Pharmacovigilance inspections I första hand till hjälp för myndigheten,

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden Anna Rydberg & Johanna Olsson JTI Swedish Institute for Agricultural and Environmental Engineering Objective To investigate

Läs mer

Nr 54 Avtal med Heliga stolen i syfte att bekräfta att den romersk-katolska

Nr 54 Avtal med Heliga stolen i syfte att bekräfta att den romersk-katolska Nr 54 Avtal med Heliga stolen i syfte att bekräfta att den romersk-katolska kyrkan i Sverige är en del av folkrättssubjektet den universella katolska kyrkan Stockholm den 13 december 2001 Regeringen beslutade

Läs mer

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI Europa standardiserar BIM 25 november, 2014 ULI SIS, Swedish Standards Institute Sveriges medlem i CEN (europastandarder) och ISO (globala standarder) SS Svensk standard Ideell förening, ägs av medlemmar

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING Nu ett nytt kompetenskrav! Parul Sharma Head of CSR Compliance, Advokatfirman Vinge Leverantörsled; inköp och upphandling Nu ett nytt kompetenskrav! Miljö Mänskliga

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2016-01-18 Diarienummer KSN-2016-0063 Kommunstyrelsen Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Ref. Del M Subpart F & Del 145 2012-05-02 1 Seminarium för Teknisk Ledning HKP 3maj, 2012, Arlanda Inledning Allmänt Viktigare krav

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

SÖ 2005:10. Agreement in the Form of an Exchange of Letters on the Taxation of Savings Income

SÖ 2005:10. Agreement in the Form of an Exchange of Letters on the Taxation of Savings Income Nr 10 Avtal med Anguilla om automatiskt utbyte av information om inkomster från sparande i form av räntebetalningar Stockholm och The Valley den 9 september och 19 november 2004 Regeringen beslutade den

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Snöskoter vad gäller egentligen?

Snöskoter vad gäller egentligen? Snöskoter vad gäller egentligen? Nationellt snöskoterforum, Falun 17-18 november 2011 Nils Hallberg, Naturvårdsverket 2015-11-18 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Innehåll Tillämplig

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR 2 November 2015 Ulrika Karlsson Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-06 1 Innehåll Hållbart organiserat friluftsliv och naturturism vad

Läs mer

INSPECTION PROTOCOL Company copy

INSPECTION PROTOCOL Company copy INSPECTION PROTOCOL Company copy For more information, see back Case no Company file no Page no 1 of totally COMPANY INFORMATION Name Organisation number Postal address Telephone Visiting address Telefax

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer