Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark

Transkript

1 Bilaga 1 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A KRISTINESTAD Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P20181

2 1 (24) T. Järvinen Innehåll 1 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING MIKONKEIDAS VINDKRAFTSPROJEKT DELGENERALPLAN UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN UTGÅNGSPUNKTER SOM BASERAR SIG PÅ PLANERINGSSYSTEMET VÄXELVERKAN UTREDNINGAR KONSEKVENSBEDÖMNING PLANPROCESSENS FRAMSKRIDANDE TILLÄGGSINFORMATION FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Puistokatu 2 A, Jyväskylä Puh , fax , Y-tunnus Kotipaikka Helsinki

3 1 (22) 1 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Syftet med programmet för deltagande (PDB) är att utarbeta ett med avseende på delgeneralplanens betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser (63 i markanvändnings- och bygglagen). I programmet för deltagande (PDB) beskrivs utgångspunkterna, planläggningens syften och mål, hur planeringen framskrider, den preliminära tidsplanen och möjligheterna att delta. I PDB beskrivs dessutom de utredningar ar av konsekvenser som ska göras i anslutning till planen. Vid behov kompletteras PDB under planläggningsförfarandet fram till dess att planförslaget framläggs till påseende. Intressenter kan framföra sina åsikter om PDB till staden Kristinestad. Berörda parter har med stöd av markanvändnings- och bygglagen (64 ) rätt att vid behov för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten 1 föreslå samråd om huruvida planen för deltagande är tillräcklig. Förslaget ska göras skriftligen senast före det offentliga framläggandet av förslaget till delgeneralplan. PDB daterat har varit framlagt i Kristinestad Programmet för deltagande har uppdaterats och besöksadress: Hovrättsesplanaden 19 A, 4 vån., postadress: PB 131, VASA, eller Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (besöksadress: Alvar Aallon katu 8, postadress PB 156, Seinäjoki,

4 2 (22) 2 MIKONKEIDAS VINDKRAFTSPROJEKT Delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark i Kristinestad är en del av ett mera omfattande vindkraftsparkprojekt, Mikonkeidas vindkraftspark, som sträcker sig både på staden Kristinestads och Storå kommuns sida. Delgeneralplanerna utarbetas separat för Kristinestad och Storå. Målet med projektet är 25 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på cirka MW. Vindkraftsparken kunde producera cirka 270 GWh el per år 2, vilket motsvarar den årliga elförbrukningen i cirka egnahemshus som inte uppvärms med el. På Kristinestads sida byggs högst 18 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på cirka MW. Vindkraftsparken kunde producera cirka 190 GWh el per år, vilket motsvarar den årliga elförbrukningen i cirka egnahemshus som inte uppvärms med el. Projektet för byggande av vindkraftsparken på Mikonkeidasområdet har inletts av UPM Kymmene Oyj. Målet är att inleda produktionen år Vindkraftsparkens uppskattade driftstid är 50 år. 2.1 Vindkraftsparkens konstruktioner En vindkraftspark består av vindkraftverk inklusive fundament, servicevägar mellan vindkraftverken, mellanspänningskablar mellan vindkraftverken (20 kv jordkabel), parktransformatorstationer, mellanspänningskablar som ansluts till regionnätet (20 kv jordkabel) samt 110 kv luftledningar och elstationer för anslutning till riksnätet. Servicevägarna kommer att få en yta av grus och kommer att vara i genomsnitt cirka 6 meters breda. Dessutom kommer det omgivande trädbeståndet att röjas för att ge rum för transporter. Längs vägarna transporteras byggmaterial och materiel som behövs för resningen av vindkraftverken. Efter byggskedet kommer vägarna att användas såväl för underhålls- och kontrollåtgärder för kraftverken som för de lokala markägarnas behov. Ett vindkraftverk består av ett torn som monteras på ett fundament, en trebladig rotor och ett maskinhus. Det finns olika byggtekniker för vindkraftverkens torn. Ett torn som byggs som ett slutet torn kallas för ett rörformat torn. De rörformade tornen kan bygggas helt i stål, helt i betong eller som en kombination av betong och stål, en s.k. hybridkonstruktion. 2 Årsproduktionen beräknas vanligtvis med formeln 1/3 * årets timmar * nominell effekt 33 % * 8640 h/a * 3 MW/st. * X st. GWh/a.

5 3 (22) Bild 1: : Exempel på ett typiskt vindkraftverk med navhöjden 140 meter. Då rotorbladets längd är 60 meter har kraftverket en maximal höjd på sammanlagt 200 meter. Utgångspunkten är att vindkraftsparkens område inte kommer att inhägnas. Av de konstruktioner som finns i vindkraftsparken kommer endast elstationens område att inhägnas. Området för vindkraftsparken kan användas på nästan samma sätt som innan vindkraftsparken byggdes. 3 DELGENERALPLAN Kristinestad har påbörjat delgeneralplanering på projektaktörens initiativ. I planen utreds möjligheten att placera vindkraftverk i Mikonkeidasprojektet på Kristinestads sida. 3.1 Delgeneralplanens mål Målet är att utarbeta en delgeneralplan för vindkraft med rättsverkan för att styra markanvändningen på området. Markanvändnings- och bygglagen ändrades 2011 så att beviljandet av bygglov för vindkraftverk kan grunda sig på generalplaneringen i större utsträckning än tidigare. Lagändringen trädde i kraft enligt förslaget Om användandet av en generalplan som verktyg för planering av vindkraftsutbyggnad stadgas i det nya kapitlet 10 a i MBL; särskilda bestämmelser för utbyggnad av vindkraft fastställs i 77a, 77b och 77c i lagen. Av de krav som ställs på generalplanens innehåll enligt 39 i markanvändnings- och bygglagen ska följande beaktas vid utarbetandet av denna plan: att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar att energiförsörjningen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv att miljöolägenheterna minskas att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas

6 4 (22) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation Särskilda bestämmelser för utbyggnad av vindkraft i markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft den 1 april Enligt 77 b i nämnda lag är de särskilda kraven på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft att: generalplanen i tillräcklig utsträckning styr byggandet och annan områdesanvändning på området den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan planerad markanvändning lämpar sig för landskapet och omgivningen det är möjligt att ordna vindkraftverkets tekniska service och elöverföring Avsikten är att utarbeta delgeneralplanen enligt ändringen av 77 i markanvändningsoch bygglagen och att möjliggöra beviljandet av bygglov för vindkraftverken direkt utifrån generalplanen. Delgeneralplanen som utarbetas för Mikonkeidas vindkraftspark är en delgeneralplan med rättsverkningar. Stadsfullmäktige i Kristinestad godkänner planen. 3.2 Planläggningsavtal UPM-Kymmene Oyj som ansvarar för vindparksprojektet har avtalat med Kristinestad om uppgörandet av en delgeneralplan. FCG Design och planering Ab har valts till planläggningskonsult. Konsulten ansvarar för utarbetandet av planen. UPM har tillsammans med Element Power 3 grundat ett gemensamt bolag för utveckling av vindkraft, Otsotuuli Oy. Otsotuuli svarar för kostnader för utarbetande av plan och kostnader för delgivning av information. Staden Kristinestad beslutar om informeringen av planens olika skeden, om dess framläggande, mottagande av respons, för innehållet i bemötanden och planen samt om godkännandet av planen. 3.3 Planeringsområde Delgeneralplaneområdet för Mikonkeidas vindkraftspark i Kristinestad ligger i den sydöstra delen av Kristinestad på gränsen till Storå, på gränsen mellan landskapet Södra Österbotten och Österbotten, cirka 25 km från Kristinestads centrum och cirka en kilometer från Sastmola kommungräns. Området ligger cirka 15 km från Bottniska vikens kust. Planeringsområdet ligger på lägenhet som ägs av UPM samt andra lägenheter som är i privat ägo. Planområdet har en areal på 1469 ha. Planområdet kan preciseras under processens gång. 3 Element Power är ett engelskt företag som grundades 2008 för att utveckla, finansiera, bygga och operera vindkraftsprojekt på fastlandet samt solkraftsprojekt.

7 5 (22) Bild 2: Riktgivande läge för det område som ingår i delgeneralplanen har markerats med rött på kartan (det rosafärgade området är den andel av projektet som är beläget i Kristinestad). Bild 3: Mark som ägs av UPM samt planområdets gränser.

8 6 (22) 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Bild 4: Planområdet på ortografisk flygbild (LMV) 4.1 Allmän beskrivning av området Området består huvudsakligen av skog och myrar. På områden mellan myrarna finns även kala berg. I den västra delen av planeringsområdet finns ett vidsträckt myrområde, Stormossen (cirka 250 ha). I indelningen i skogsvegetationszoner ligger området mellan det sydboreala Österbottens kustland och det mellanboreala Österbottens områden. Träden är unga eller växande, ställvis förekommer även ganska stora slutavverkningsområden. Jordmånen består främst av blandade moränarter och berg, på myrarna förekommer torv. I den norra delen består berggrunden av granit och granodiorit. På den södra sidan av Korpelankylä förekommer tonalit. I den västra delen av det sydligaste området förekommer skimmergnejs och i den östra delen förekommer intermediära metavulkaniter och tonalit. Markytans höjd varierar från +52 till +83 m.ö.h. På området finns inga betydande ytvattenformationer eller kända källor eller bäckar och rännilar som motsvarar naturtillstånd (värdemål enligt 11 i vattenlagen). De närmaste sjöarna och tjärnarna är:

9 7 (22) Kaakkoolammi (på Storås sida) Mustajärvi, Stora Sandjärv och Lilla Sandjärv Tönijärvi på kommunernas gräns i norr De närmaste klassificerade grundvattenområdena finns i Kärjenkoski på den norra sidan av Tarmaankylä. På området eller i dess omedelbara närhet finns inga mål som ingår i Natura 2000-nätverket. Det närmaste Natura-området, Hanhikeidas (FI ), ligger cirka 4 km mot nordost. IBA- eller FINIBA-områden finns inte på 10 avstånd från planeringsområdet. Det närmaste naturskyddsområdet Haapakeidas myrskyddsområde (SSA020007) ligger något under 5 km österut. 4.2 Bebyggd miljö och bosättning Det finns inga fasta bostäder eller fritidshus på vindkraftsparkens planeringsområde. De närmaste byarna är Ömossa, Sandvik, Västervik, Heden och Kallträsk. De fasta bostadsbyggnader som ligger närmast kraftverken ligger på den sydöstra sidan av planområdet på cirka 1150 meters avstånd från kraftverken. På mindre än två kilometers avstånd från de planerade vindkraftverken i Mikonkeidas i Kristinestad finns 3 fritidshus. Bild 5: Planområdet och de närmaste byggnaderna blått = fritidshus, rött = bostadshus

10 8 (22) Bild 6: Planområdet på Lantmäteriverkets grundkarta. Kartan har försetts med skuggningar. 5 UTGÅNGSPUNKTER SOM BASERAR SIG PÅ PLANERINGSSYSTEMET Utarbetandet av delgeneralplanen styrs enligt markanvändnings- och bygglagen av de riksomfattande målen för områdesanvändningen och av landskapsplanen. 5.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör den högsta nivån i planeringshierarkin i markanvändnings- och bygglagen. Målen måste beaktas och uppnåendet av dem bör främjas i landskapets planering, kommunernas planläggning och statliga myndigheters verksamhet.

11 9 (22) De riksomfattande målen för områdesanvändningen behandlar följande helheter: 5.2 Landskapsplan En fungerande områdesstruktur En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön Kultur- och naturarv, rekreationsbruk och naturvärden Fungerande kontaktnät och energiförsörjning Särskilda frågor som berör Helsingforsregionen Särskilda områdeshelheter som natur- och kulturmiljöer. Landskapsplanen fungerar som anvisning ( 32 MBL) vid utarbetande av en generalplan. Kristinestad hör till Österbottens förbund. Miljöministeriet fastställde planen Till projektområdet för vindkraftsparken anvisas huvudsakligen inga områdesreserveringar. I landskapsplanen för Österbotten finns endast en beteckning för ett bergtäktsområde (eo-4). Det är frågan om Stormossbergens bergtäktsområde. På Kristinestads sida, på den västra sidan av Tönijärvi, finns rekreations- och turistmålet Soldattorpet Torppa. Österbottens förbund Södra Österbottens förbund Satakuntaförbundet Bild 7: Kombination av landskapsplanerna för Södra Österbotten, Österbotten och Satakunta. Planområdets gränser anges med röd skuggad linje. Kommungränserna anges med blått. I landskapsplanen för Österbotten anvisas inga sådana områdesreserveringar till planeringsområdet som skulle utgöra ett hinder för att genomföra projektet för utveckling av vindkraft. Placeringen av bergtäktsområdet på planeringsområdet underlättar byggandet genom att minska kostnaderna för transport av bergmaterial samt därtill anknutna olägenheter.

12 10 (22) Landskapsplanen uppdateras med etapplandskapsplaner. Etapplandskapsplan 1 för Österbotten Placering av kommersiell service i Österbotten fastställdes av miljöministeriet I etapplandskapsplan 1 för Österbotten ingår inga beteckningar för Mikonkeidasområdet. Etapplandskapsplan 2 för Österbotten har skickats för fastställelse. Södra Österbottens förbund ELP 1 Österbottens förbund ELP 2 Satakunta etapplandskapsplan 1 Bild 8: Projektområdet och en kombination av etapplandskapsplan 2 för Österbotten (skickats för fastställelse, etapplandskapsplan 1 för Södra Österbotten (framlagt som förslag) och etapplandskapsplan 1 för Satakunta (fastställd ). I etapplandskapsplan 2 för Österbotten granskas energiförsörjningen inom hela landskapsområdet. I etapplandskapsplanen visas endast vindkraftsområden av nationell eller regional betydelse. Gränsen för ett vindkraftsområde av regional betydelse har i etapplandskapsplanen fastställts till 10 kraftverk. Vindkraftsområden med 9 eller färre kraftverk anses vara av lokal betydelse och styrs av kommunala planer. I förslaget till etapplandskapsplan 2 för Österbotten anvisas södra delen av planeringsområdet som område för vindkraftverk (tv-1):

13 11 (22) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av vindkraftparker av regional betydelse. På områdena gäller inga byggbegränsningar enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Planeringsbestämmelse: Vid planering och byggande på området ska man beakta byggandets effekter för fast bebyggelse, semesterbebyggelse, rekreation, landskap, kulturmiljö och fågelfauna samt sträva efter att förebygga skadliga konsekvenser. Dessutom bör man beakta de begränsningar som medförs av flygtrafiken och försvarsmaktens verksamhet. I den mera detaljerade planeringen av vindkraftsområdena bör man fästa uppmärksamhet vid att betydande bullerkonsekvenser inte riktas till bosättningen och att kulturmiljöns värden bevaras. Dessutom bör man trygga förutsättningarna för de arter som nämns i bilaga IVa i habitatdirektivet samt förutsättningarna för primärproduktion och marktäktsverksamhet. Österbottens landskapsplan 2040 Landskapsstyrelsen fattade vid sitt möte ett beslut om att inleda utarbetandet av Österbottens landskapsplan Planen utarbetas som en helhetslandskapsplan som omfattar hela landskapet och dess olika samhällsfunktioner. Syftet är att ha en godkänd plan Efter att den nya planen fastställts ersätter den Österbottens landskapsplan 2030 och dess etapplaner. År 2014 utarbetas ett program för deltagande (PDB) samt utredningar för följande områden: 5.3 Generalplaner samhällsstruktur (centrumnät, tätorter och deras utbyggnadsriktningar, industriområden) regionalt betydande kulturlandskap och bebyggda kulturmiljöer bioenergi och logistik kraftöverföringsledningarnas förbindelsebehov båt- och fiskehamnar pälsnäringen. På planområdet finns inga gällande generalplaner. Kristinestads stranddelgeneralplan Närmast Mikonkeidas planeringsområde finns Lilla Sandjärvs och Stora Sandjärvs delar i Kristinestads stranddelgeneralplan (år 2000). Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark I väst angränsar planeringsområdet till området för Ömossa delgeneralplan för vindkraft (godk. KF , 48). Planen väntar på Högsta förvaltningsdomstolens beslut om planen och bygglov. Ömossa har beviljats bygglov , men behandlingen av de besvär som inlämnats pågår fortfarande. Beroende på besluten är det möjligt att man ansöker om byggloven på nytt.

14 12 (22) Kuva 9: Delgeneralplan för Ömossa 4 vindkraftspark (Kristinestad 2012), stranddelgeneralplanen för Kristinestad och den aktuella delgeneralplanen för vindkraft i Uttermossa i förhållande till planområdet. På Storå kommuns sida finns inga generalplaner som skulle ha utarbetats för områden i närheten av planområdet. 4 Närmast Mikonkeidas ligger Ömossa vindkraftsparkprojekt (EPV Tuulivoima Oy). Projektet väntar på högsta förvaltningsdomstolens beslut om planen och byggloven. Ömossa har beviljats bygglov , men på grund av inlämnade besvär pågår domstolsbehandlingen fortfarande. Beroende på besluten är det möjligt att man ansöker om bygglov på nytt.

15 13 (22) 5.4 Detaljplaner På planeringsområdet finns inga gällande eller anhängiga detaljplaner. 5.5 Övriga vindkraftsprojekt På Österbottens område planeras flera vindkraftsparker som befinner sig i olika planeringsskeden. På 25 kilometers radie från Mikonkeidas vindkraftsprojekt planeras fler än tio vindkraftsparker. Kuva 10: Befintliga eller planerade projekt i närheten av projektet (Suomen Tuulivoimayhdistys ry 2013). På bilden visas även de olika elöverföringsalternativ som bedömts i Mikonkeidas MKBprojekt (VEA, VEB ja VEC).

16 14 (22) 6 VÄXELVERKAN 6.1 Intressenter Intressenter har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och uttala sina åsikter om planen (62 i markanvändnings- och bygglagen). Intressenter är de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av den plan som är under beredning: invånare, företag och näringsidkare på planens verkningsområde, användare av rekreationsområden, markägare och markinnehavare på planens verkningsområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: sammanslutningar som representerar invånarna, såsom hembygds- och invånarföreningar samt bykommittéer sammanslutningar som representerar särskilda intressen eller befolkningsgrupper, såsom naturskydds- och byggtraditionsföreningar; Österbottens naturskyddsdistrikt, ornitologiska föreningar, BirdLife Finland rf. sammanslutningar som representerar näringsidkare och företag; Finlands skogscentral, MTK, Österbottens producentförbund, Metsänomistajien liitto Länsi-Suomi och Skogsägarförbundet Kusten övriga sammanslutningar på lokal eller regional nivå, såsom väglag och vattenskyddsföreningar sammanslutningar eller företag med särskilda uppdrag, såsom energi- och vattenledningsverk Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: 6.2 Informationssätt grannkommuner olika förvaltningsnämnder i kommunerna (t.ex. tekniska nämnden, miljönämnden, grundtrygghetsnämnden osv.) Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Södra Österbotten och Österbotten Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Österbottens förbund Södra Österbottens förbund Satakuntaförbundet Österbottens museum Södra Österbottens landskapsmuseum Försvarsmakten Marinen Flygvapnet Fingrid Oyj Trafiksäkerhetsverket Trafi Forststyrelsen Österbottens räddningsverk Södra Österbottens räddningsverk Information om utarbetandet av delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark och om framläggandet av den erhålls genom underrättelser och meddelanden från staden Kristinestad, genom pressen och möten för allmänheten, de officiella informationstidningarna Syd-Österbotten och Suupohjan Sanomat, på Kristinestads anslagstavla, webbplatsen från kontaktpersonerna och planläggaren.

17 15 (22) 6.3 Deltagande Markägarna meddelas per brev i planens förslagsskede. Planläggningsförfarandet i Finland grundar sig på växelverkan av konsekvenser. Då en plan utarbetas bör det ske i växelverkan med de personer och sammanslutningar vars förhållanden och intressen kan påverkas betydligt av planen (intressenter). Vid utarbetandet av en plan bör även planens och de granskade alternativens konsekvenser för miljön utredas tillräckligt. Förfarande för växelverkan antecknas i programmet för deltagande i början av planprocessen (MBL 6, 9, 63 ). Anhängiggörandet av planen bör meddelas så att intressenter har möjlighet att få information om utgångspunkterna för planeringen samt om förfarandet i anslutning till deltagande och växelverkan. Information om planeringens mål och eventuella alternativ bör delges så att det finns möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma planläggningens konsekvenser och framföra sin åsikt om den. Planförslaget bör läggas fram offentligt och intressenterna bör ges möjlighet att framföra sina åsikter (MBL ). Deltagande i Mikonkeidas planprojekt beskrivs nedan under punkt 9 Planprocessens framskridande 6.4 Myndighetssamarbete Vid beredningen av planarbetet hölls ett myndighetssamråd (MBL 66 i, MBF 18 ii ) Vid myndighetssamrådet behandlades innehållet i PDB. Dessutom bedömdes ifall den är tillräcklig. Myndigheterna framförde även ställningstaganden till den fortsatta planeringen. Pro memorian från myndighetssamrådet finns som bilaga till planförslaget. Med myndigheter ordnades arbetsöverläggningar och Det andra (MBF 18 iii ) myndighetssamrådet hålls vid behov efter att planen varit framlagd. Vid det eventuella andra myndighetssamrådet behandlas den respons som inlämnats om planförslaget och de bemötanden som utarbetats till dem. Det bedöms även om responsen beaktats tillräckligt. Vid behov behandlas planen även vid andra arbetsöverläggningar. Till överläggningarna inbjuds de myndigheter vars vilkas verksamhetsområden planeringen behandlar, den planläggande kommunen och planläggaren. Delgeneralplanens konsekvenser bedöms i samverkan med de myndigheter vars verksamhetsområde frågorna gäller. 6.5 Inlämnande av respons Under hörandet i planens beredningsskede har intressenterna haft möjlighet att framföra sina åsikter. Det har varit möjligt att framföra åsikter muntligt vid informationsmötena eller skriftligt under hörandet i beredningsskedet. Då planförslaget är framlagt kan en intressent inlämna en skriftlig anmärkning. Den fritt formulerade skriftliga anmärkningen riktas till Kristinestads stadsstyrelse. Genom att meddela sin adress tillsammans med anmärkningen får man ett skriftligt och motiverat bemötande till sin anmärkning.

18 16 (22) 7 UTREDNINGAR 7.1 Gjorda utredningar Förplanering och utredningar som gjorts på uppdrag av projektaktören 2012 En förutredning har gjorts för vindkraftsparken (Pre-Feasibility Study Mikonkeidas 30 WTG wind farm, FCG 2012). I samband med utredningen gjordes en preliminär vindanalys, planering av vindkraftverkens placering samt en produktionsberäkning. I förutredningen fastställs även vindkraftsparkens potentiella anslutningspunkter till elnätet. Förutredningen omfattar även en beräkning av investeringskostnaderna. På projektområdet gjordes år 2012 utredningar av häckande fåglar, fladdermöss, flygekorre, växter och biotoper samt uppföljning av fåglarnas vår- och höstflytt. MKB 2014 Projekthelheten har förutsatt ett förfarande för bedömning av miljökonsekvenser enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändring 458/2006) och MKB-förordningen (713/2006). Den MKB-beskrivning som utarbetats för projektet finns tillgänglig på NTM-centralens webbplats De miljökonsekvenser som byggandet av vindkraftsparken orsakar har utretts och deras betydelse har bedömts i MKB-förfarandet. Följande planer och utredningar har gjorts i anslutning till MKB: Planer (=layout) Placering av kraftverk Elöverföring Servicevägar Transport Modelleringar Buller Lågfrekvent buller Skuggning Synlighetsanalyser (ZVI) Illustrationer Utredningar Arkeologi (fornminnen) Invånarenkät Natur Häckande fåglar (inkl. rovfåglar) Flyttfåglar Vår Höst Hönsfåglar 5 Uppföljning av fiskgjusens födoflygrutter (art i fågeldirektivets bilaga I) Arter i direktiv IV A: Fladdermus I MKB gjordes utredningar och konsekvensbedömningar även för sammanlagda konsekvenser och alternativ till elöverföringsrutter. I MKB föreslogs även ett uppföljningsprogram. 5 =Inventering av tjäderns och orrens spelplatser

19 17 (22) På miljöförvaltningens webbplats kan man bekanta sig med hela MKB-materialet för Mikonkeidas Utredningar som ska utarbetas I delgeneralplanen utnyttjas den allmänna planeringen för vindkraftsparken som görs samtidigt samt den utarbetade miljökonsekvensbedömningen (MKB) och dess utredningar och resultat. Vindkraftverkens placering och antal kommer sannolikt att ändras något under generalplaneringens gång jämfört med MKB-skedet. Följande planer och utredningar kompletteras på motsvarande sätt: Plan för kraftverkens placering Elöverföringsplan Vägplan Bullermodellering Modellering av lågfrekvent buller Skuggningsmodellering Synlighetsanalys (ZVI) Illustrationer (fotografiska anpassningar) Landskapsbedömning Dessutom uppföljs hur landskapsplaneringen framskrider samt myndigheternas nya anvisningar i anslutning till planering av vindkraftsutbyggnad.

20 18 (22) 8 KONSEKVENSBEDÖMNING 8.1 Konsekvenser som ska bedömas Genomförandet av delgeneralplanen har direkta och indirekta följder för: människors levnadsförhållanden och trivsel jordmånen och berggrunden, vatten, luft och klimat växt- och djurarter, naturens mångfald och naturtillgångar region- och samhällsstrukturen trafiken miljöbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön I samband med MKB-förfarandet har man undersökt konsekvenserna av vindkraftsprojektet på ett heltäckande sätt för människor, miljöns kvalitet och tillstånd, markanvändning och naturtillgångar samt växelverkan mellan dessa. Konsekvenserna har undersökts för samhällsstrukturen och markanvändningen, landskapet och kulturarvet, vegetationen, faunan och i synnerhet fåglarna, för värdefulla områden, naturtyper och artbestånd, för människans hälsa, levnadsförhållanden och trivsel, för buller, skuggbildning, ljuseffekter, trafiken, näringsverksamhet och utnyttjande av naturtillgångar. Dessutom har an bedömt utvecklingsprojektets konsekvenser för säkerheten samt klimat- och energifaktorer. Tidsmässigt har konsekvenserna bedömts från byggskedet ända fram till att vindkraftsparken läggs ner. Eftersom det planeras flera vindkraftsparker i närheten av planeringsområdet har man även bedömt de sammanlagda konsekvenserna som byggandet av vindkraftsparkerna medför. I planbeskrivningen ingår en sammanfattning av konsekvensbedömningen i samband med MKB-utredningen. Till de delar som vindkraftsparkens layout (=genomförandeplan) ändras under planprocessens gång uppdateras konsekvensbedömningen på motsvarande sätt.

21 19 (22) 8.2 Verkningsområde Varje konsekvenstyp har ett eget verkningsområde. En del konsekvenser begränsar sig till den omedelbara närheten av anläggningsobjektet medan andra utbreder sig jämnt över ett vidsträckt område. Bl.a. når landskapskonsekvensen i genomsnitt ett 20-tal kilometer bort, medan effekterna av bullret och det blinkande ljuset når ca 2 km bort från vindkraftsparken. Konsekvenstyp Markanvändning Trafik Natur Fågelbestånd Fornlämningar Landskap och kulturhistoriska objekt Buller, skuggor, blinkningar Människors levnadsförhållanden och trivsel Omfattningen av det verkningsområde som ska granskas Samhällsstruktur på kommunnivå, vindparksområdet och dess närmaste omgivning (ca 5 km), kraftledningsområdet och dess närmaste omgivning (ca 500 m) Vindkraftsparkens huvudtrafikleder och områdena för elöverföringslinjen Vindkraftverkens byggplatser och deras närmaste omgivning, elöverföringsområdena, fåglarnas flyttstråk Vindparksområdet och elöverföringslinjerna, objekt som är betydelsefulla för fågelbeståndet i närområdet, flyttstråk, eventuellt ett vidsträckt verkningsområde Varje byggplats på vindparksområdet, de nya vägarna samt elöverföringslinjerna Objekt som utsätts för byggåtgärder, eventuell synlighetssektor 20 km från vindkraftsparken Verkningsområde i enlighet med kalkyler och modeller, en radie på cirka 2 km från vindkraftsparken Konsekvensspecifik bedömning inom en radie på högst cirka 20 km och noggrannare inom en radie på cirka 5 km Tabell 1: Typisk omfattning av verkningsområden som i MKB-förfarandet granskas enligt konsekvenstyp. 8.3 Metoder för bedömning av konsekvenser Konsekvenserna bedöms som expertbedömningar som grundar sig på befintlig geografisk och statistisk information, på utredningar som gjorts i samband med MKB samt på resultat från de utredningar som gjorts under beredningen av generalplanen. De utredningar som utarbetas under beredningen av generalplanen beskrivs ovan under punkt 7.2 Utredningar som ska utarbetas. 8.4 Deltagande i konsekvensbedömning Intressenter kan även delta i konsekvensbedömningen genom att framföra sina åsikter muntligt eller skriftligt vid olika möten som behandlar planen eller under hörandeskedena (hörande i berednings- och förslagsskedet). Det är även möjligt att delta genom att ta direkt kontakt med staden eller planläggaren. Åsikterna och anmärkningarna kan formuleras fritt.

22 20 (22) 9 PLANPROCESSENS FRAMSKRIDANDE Planeringens skeden samt kopplingen mellan planering, växelverkan och konsekvensbedömning samt tidtabell för beslutsfattandet. 9.1 Initiativ till utarbetandet av planen UPM-Kymmene Oyj har tagit initiativ till att inleda utarbetandet av en delgeneralplan med rättsverkan för Kristinestad på planeringsområdet i februari Beslut om att utarbeta planen Stadsstyrelsen fattade beslut om att inleda planläggningen vid sitt möte ( 134). 9.3 Anhängiggörande av planläggningen Kungörelse om planens anhängiggörande har publicerats Beredning av planutkast Planläggaren har utarbetat ett planutkast utifrån utgångsmaterialet och utredningarna. Planhandlingarna omfattar det egentliga planutkastet (plankarta) och en beskrivning med bilagor som redogör för kartans innehåll. 9.5 Hörande i beredningsskedet Beredningsmaterialet för delgeneralplanen (=planutkast) var framlagt under tiden i enlighet med 62 i MBL och 30 i MBF. Planutkastet presenterades även i samband med ett möte om vindkraftsprojektet och MKB-beskrivningen Under framläggandet har intressenter och övriga medlemmar i kommunen möjlighet att framföra sina åsikter om planens beredningsmaterial till Kristinestads stadsstyrelse. Som respons inlämnades 4 utlåtanden och 1 åsikt. Den rapport som utarbetades till responsen finns som bilaga till förslagets planbeskrivning. I rapporten framkommer hurdana åsikter och utlåtanden som inlämnades om planutkastet samt hur de har beaktats i planförslaget. 9.6 Beredning av planförslag Planläggaren har utarbetat ett planförslag utifrån den inlämnade responsen och de uppdaterade utredningarna. Planhandlingarna omfattar det egentliga planförslaget (plankarta) och en tillhörande planbeskrivning med bilagor. Plankartan är ett juridiskt dokument som medför rättsverkningar då den träder i kraft. Plankartan kan tolkas med hjälp av beskrivningen. I planbeskrivningen framkommer även vad planlösningen baserar sig på. 9.7 Framläggande av planförslag Kristinestad behandlar det planförslag som utarbetats av konsulten och fattar beslut om att framlägga förslaget till delgeneralplan. Planförslaget är framlagt under minst 30 dagar ( 65 MBL, 19 MBF). Enligt målschemat framläggs planen i februari-mars Om framläggandet meddelas genom kungörelse. Markägarna meddelas per brev ( 19.3 MBF) innan planen läggs fram. Från centrala myndigheter och sammanslutningar vars verksamhet behandlas i planeringen begärs utlåtanden ( 20 MBF). En förteckning över dessa parter finns ovan under punkt 6.1 Intressenter.

23 21 (22) Intressenterna har rätt att inlämna en anmärkning mot planförslaget ( 19 MBF). Anmärkningen riktas till Kristinestads stadsstyrelse och den bör inlämnas skriftligt innan perioden för framläggandet har gått ut. 9.8 Åtgärder efter att planförslaget varit framlagt Den inlämnade responsen behandlas enligt målschemat i april Till utlåtandena och dem som inlämnat en anmärkning och som meddelat sin adress utarbetas ett skriftligt motiverat bemötande. Den inlämnade responsen beaktas vid beredningen av planförslaget för godkännandebehandlingen. Ifall det sker betydande ändringar i planen efter förslagsskedet framläggs planen på nytt som förslag om inte de intressenter som ändringarna berör hörs separat ( 32 MBF) iv. 9.9 Beslut om att godkänna delgeneralplanen Målet för planens tidsschema är att Kristinestads stadsfullmäktige fattar beslut om att godkänna delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark före sommaren Kungörelse om godkännande 9.11 Besvärstid Om beslutet att godkänna delgeneralplanen meddelas i de officiella annonstidningarna, på staden Kristinestads anslagstavla och på webbplatsen Från kungörelsen om att planen godkänts börjar en en månads besvärstid under vilken det är möjligt att inlämna besvär mot beslutet att godkänna planen till förvaltningsdomstolen Planens ikraftträdande Efter att besvärstiden gått ut och besvär inte har inlämnats kungör kommunen att planen har trätt i kraft. En generalplan blir lagkraftig genom kungörelse.

24 22 (22) 10 TILLÄGGSINFORMATION Kristinestad PB Kristinestad besöksadress: Lappfjärdsvägen 163 A, Kristinestad Växel: e-post: Teknisk direktör Joakim Ingves tfn eller Planläggningskonsult FCG Suunnittelu ja Tekniikka Oy Puistokatu 2 A, Jyväskylä Arkitekt Tuomo Järvinen tfn tuomo.jarvinen@fcg.fi

25 23 (22) i MBL 66 ( /1589) Myndigheternas samråd När en landskapsplan utarbetas ska kontakt upprätthållas med vederbörande ministerium och närings-, trafik- och miljöcentralen. Vederbörande ministerium, närings-, trafik- och miljöcentralen och förbundet på landskapsnivå ska samråda för att klarlägga de riksomfattande mål och övriga centrala mål som ansluter sig till utarbetandet av planen. När det utarbetas en annan plan som gäller riksomfattande mål eller viktiga regionala mål för områdesanvändningen eller som annars är av särskild betydelse med tanke på konsekvenserna för samhällsstrukturen, naturvärden eller kulturmiljön eller viktig med tanke på de statliga myndigheternas genomförandeskyldighet, ska kontakt upprätthållas med närings-, trafikoch miljöcentralen. Närings-, trafik- och miljöcentralen och kommunen ska samråda för att klarlägga de riksomfattande mål, regionala mål och övriga centrala mål som ansluter sig till utarbetandet av en sådan plan. Till samråd enligt 1 och 2 mom. ska kallas de myndigheter vars verksamhetsområde saken kan beröra. Närmare bestämmelser om myndigheternas samråd utfärdas genom förordning av statsrådet. ii MBF 18 Myndigheternas samråd Sådant samråd mellan myndigheterna som avses i 66 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen anordnas under beredningen av en plan innan kommunen ger intressenterna tillfälle att framföra sina åsikter samt vid behov efter det att planförslaget har varit offentligt framlagt och åsikterna och utlåtandena om det har erhållits. ( /118) Vid samrådet skall myndigheterna föra fram eventuella riksomfattande och viktiga regionala mål för områdesanvändningen samt andra centrala mål, frågor som är viktiga med tanke på statens genomförandeskyldighet samt myndigheternas åsikter i fråga om behovet av undersökningar och utredningar. ( /118) Myndigheterna skall framföra sin åsikt om vilka undersöknings- och utredningsbehov som finns i anslutning till planen i ett så tidigt skede som möjligt. ( /118) Kommunen skall komma överens med närings-, trafik- och miljöcentralen om anordnande av samråd och ge in det material som behövs för samrådet. ( /1829) Till samråd kallas de myndigheter vars verksamhetsområde saken kan gälla. Miljöministeriet kallas till ett sådant samråd där frågor som är centrala för stora stadsregioner behandlas. Över samrådet upprättas en promemoria, av vilken framgår de centrala frågor och ställningstaganden som varit aktuella vid samrådet. iv MBF 32 Ny framläggning av planförslag Om planförslaget har förändrats väsentligt sedan det var offentligt framlagt, skall det läggas fram på nytt. Det är dock inte nödvändigt att lägga fram förslaget på nytt, om ändringarna gäller endast enskilt intresse och de intressenter som berörs av ändringarna hörs särskilt.