Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark

Transkript

1 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A KRISTINESTAD OCH STORÅ Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Program för deltagande och bedömning FCG DESIGN OCH PLANERING AB P20181

2 Program för deltagande och bedömning 1 (22) Paananen, Järvinen Innehållsförteckning Syfte med delgeneralplanen... 1 Planläggningsavtal... 1 Syfte med programmet för deltagande och bedömning Planeringsområde Natur Byggd miljö och bosättning Planeringsuppgift Utvecklingsprojekt för vindkraft Planläggning Utgångspunkter för planeringen Landskapsplaner Etapplandskapsplaner... 7 Södra Österbottens etapplandskapsplan I... 7 Österbottens etapplandskapsplan Generalplaner Detaljplaner Andra vindkraftsprojekt Förberedande plan för vindkraftsparken MKB-förfarandet Planeringsmål Riksomfattande mål för områdesanvändningen Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Syften med utvecklingsprojekt för vindkraft Delgeneralplanens syften Alternativ Konsekvenser som utreds och metoder som används Verkningsområde som granskas Deltagande och växelverkan Intressenter Deltagande och information Myndighetssamarbete FCG Design och planering Ab Puistokatu 2 A, Jyväskylä Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

3 Program för deltagande och bedömning 2 (22) Paananen, Järvinen Planerings- och beslutsfaser Bekantgörande av planläggningen Beredningsmaterial för delgeneralplanen Delgeneralplanens förslagsskede Godkännande av delgeneralplanen Kontaktuppgifter FCG Design och planering Ab Puistokatu 2 A, Jyväskylä Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

4 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 1 (22) SYFTE MED DELGENERALPLANEN Staden Kristinestad och Storå kommun har inlett delgeneralplanering av området Mikonkeidas. I delgeneralplaneringen utreds möjligheten att placera vindkraftverk på planeringsområdet. Genomförandet av vindkraftsparken förutsätter ett MKB-förfarande som avses i lagen om miljökonsekvensbedömning (458/1994, ändringen av lagen 458/2006) och MKBförordningen (713/2006). MKB är inget tillståndsförfarande och inga beslut fattas utifrån MKB. Bygglov för vindkraftverken kan beviljas utifrån den delgeneralplan som ska göras upp. PLANLÄGGNINGSAVTAL UPM Kymmene Abp som ansvarar för vindkraftsparksprojektet har avtalat med Kristinestads stad och Storå kommun om att göra upp en delgeneralplan. FCG Design och planering Ab har valts till planläggningskonsult. Kristinestad och Storå ansvarar för informeringen och framläggandet i berednings- och planeringsskedena och för att samla in respons och bereda bemötanden i nämnda skeden. UPM har sedermera tillsammans med Element Power 1 grundat ett gemensamt utvecklingsbolag för vindkraft Otsotuuli Oy. Otsotuuli Oy ansvarar för kostnaderna för beredningen och informeringen. SYFTE MED PROGRAMMET FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Syftet med programmet för deltagande och bedömning (PDB) är att utarbeta ett med avseende på delgeneralplanens betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser (63 i markanvändnings- och bygglagen). I programmet för deltagande och bedömning (PDB) beskrivs utgångspunkterna, planläggningens syften och mål, hur planeringen framskrider, den preliminära tidsplanen och möjligheterna att delta. I PDB beskrivs dessutom de utredningar och bedömningar av konsekvenser som ska göras i anslutning till planen. Vid behov kompletteras PDB under planläggningsförfarandet fram till dess att planförslaget framläggs till påseende. Intressenter kan framföra sina åsikter om PDB till staden Kristinestad och Storå kommun. Berörda parter har med stöd av markanvändnings- och bygglagen (64 ) rätt att vid behov för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten (besöksadress: Hovrättsesplanaden 19 A, 4 vån; postadress: PB 131, VASA eller Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (besöksadress: Alvar Aallon katu 8, postiosoite PL 156, Seinäjoki, föreslå samråd om huruvida planen för deltagande och bedömning är tillräcklig. Förslaget ska göras skriftligen senast före det offentliga framläggandet av förslaget till delgeneralplan. En plan för deltagande och bedömning daterad har varit framlagd till påseende i Kristinestad och i Storå Planen för deltagande och bedömning har uppdaterats Element Power är ett brittiskt företag som grundades år 2008 i syfte att utveckla, finansiera, bygga och driva vindkraftsprojekt på land och solkraftsprojekt. Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

5 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 2 (22) 1 PLANERINGSOMRÅDE Planeringsområdet ligger på gränsen mellan Kristinestad och Storå och på gränsen mellan landskapen Österbotten och Södra Österbotten, cirka 25 km från Kristinestads centrum och cirka 15 km från Storå centrum. Avståndet till Bottniska vikens kust är cirka 13 km. Största delen av området ligger i Kristinestad och den nordligaste delen i Storå. Planeringsområdet ligger på fastigheterna och som ägs av UPM samt på fastigheter som ägs av privatpersoner. Planeringsområdets areal är cirka ha. Planeringsområdet kommer att preciseras under processens gång. Man planerar högst 26 vindkraftverk med en total kapacitet på cirka MW på området. Den uppskattade årliga nettoelproduktionen i vindkraftsparken skulle då vara högst cirka 270 GWh, vilket motsvarar årsförbrukningen i cirka icke-eluppvärmda småhus. 1.1 Natur Bild 1. Den riktgivande placeringen av området för vilket en delgeneralplan ska göras upp visas med röd gräns (avgränsningen motsvarar området med en ljudnivå på 40 db(a) enligt bullermodellen i den förberedande utredningen). I sydväst gränsar delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark till delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark. Väster om planeringsområdets norra del pågår Uttermossa vindkraftsprojekt. Planeringsområdet består i huvudsak av skog och myrar. Mellan myrarna finns också kala berg. I den västra delen av planeringsområdet finns ett stor mossområde, Stormossen (cirka 23 ha). De preliminära kraftverksplatserna finns på skogbevuxna områden. Enligt indelningen i skogsvegetationszoner ligger Mikonkeidas planeringsområde på gränsen mellan den sydboreala zonen på Österbottens kustland och den mellanboreala zonen i Österbotten. Trädbeståndet på planeringsområdet är ungt eller äldre och ställvis har även tämligen omfattande slutavverkningar gjorts. Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

6 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 3 (22) Jordmånen på området är huvudsakligen blandad morän och berg, på myrarna finns torv. Berggrunden i den norra delen består av granit och granodiorit, söder om Korpelankylä består den av tonalit och i den sydligaste delen består den i väster av glimmergnejs och i öster av intermediära metavulkaniter och tonalit. Markytans höjd varierar mellan +52 och +83 meter över havet. På området finns inga betydande ytvattensamlingar och man känner inte till några källor, bäckar eller rännilar i naturtillstånd (värdefulla objekt enligt 11 i vattenlagen). De sjöar och småvatten som finns närmast planeringsområdet i Storå är Kaakkoolammi (höjd +67 m) och i Kristinestad Svartträsket (+66,2 m), Stora Sandjärv (+50,3 m) och Lilla Sandjärv (+43,9 m) samt på kommungränsen i norr Tönijärvi (+63,4 m). De närmaste områden som har klassificerats som grundvattenområden finns långt från planeringsområdet, i Kallträsk i väster och i Tarmaankylä i öster. På vindparksområdet och i dess omedelbara närhet finns inga objekt som hör till Natura 2000-nätverket. Det närmaste Naturaområdet, Hanhikeidas (FI ), ligger cirka fyra kilometer nordost om planeringsområdet. Inom tio kilometer från planeringsområdet finns inga nationellt eller internationellt värdefulla FINIBA- eller IBA-områden. Det närmaste naturskyddsområdet, myrskyddsområdet Haapakeidas (SSA020007), ligger strax under fem kilometer öster om planeringsområdet. 1.2 Byggd miljö och bosättning Planeringsområdet ligger öster om riksväg 8 (avstånd cirka två kilometer). De närmaste byarna är Kärjenkoski, Korpelankylä, Kankaanpäänkulma, Harjunpäänkulma, Sandvik, Vaarainkorpi, Kallträsk och Rikula. Mindre än en kilometer från det preliminärt planerade kraftverksområdet finns 39 fasta bostäder. Avståndet mellan den närmaste fasta bostaden och kraftverksområdet är cirka 700 m. Dessutom finns det 19 semesterbostäder på mindre än en kilometers avstånd. Den närmaste av dem finns också 700 m från kraftverksområdet. I Södra Österbottens landskapsplan som fastställdes av miljöministeriet år 2005 finns ett område som är viktigt för landskapet med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården nordost om planeringsområdet i byarna Kärjenkoski och Vesijärvi. Markanvändningen på planeringsområdet domineras av skogsbruk. Inga andra näringsverksamheter finns på området. 2 PLANERINGSUPPGIFT UPM-Kymmene Oyj har inlett ett projekt för att bygga en vindkraftspark på området Mikonkeidas. Målet är att produktionen ska inledas år Beräknad drifttid för vindkraftverket är 50 år. 2.1 Utvecklingsprojekt för vindkraft Ett vindkraftverk består av ett torn som monteras på ett fundament, en trebladig rotor och ett maskinhus. Vindkraftverkets transformator finns antingen i kraftverkets maskinhus, i ett transformatorutrymme i den nedre delen av tornet eller i ett separat transformatorskåp utanför tornet. Vindhastigheten ökar ju högre upp man kommer från markytan, och därför är det ekonomiskt motiverat att bygga så höga vindkraftverk som möjligt. En miljökonsekvensbedömning görs för Mikonkeidas vindkraftspark. I den bedöms miljökonsekvenserna av följande alternativ för vindkraftsparken och tillhörande alternativ för elöverföringslinjen. Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

7 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 4 (22) Alternativen som granskas i MKB-förfarandet är: Alt 0 Vindkraftverk Inga nya vindkraftverk byggs, motsvarande energimängd produceras på annat sätt. Alt 1 Vindkraftverk På Mikonkeidas projektområde uppförs 19 vindkraftverk vars navhöjd är ca 140 meter och enhetseffekt 2,4-4,0 MW. Alla vindkraftverk placeras på Kristinestadsområdet. Alt 2 Vindkraftverk På Mikonkeidas projektområde i Kristinestads och Storå kommuner uppförs 26 vindkraftverk vars navhöjd är ca 140 meter och enhetseffekt 2,4-4,0 MW. ALT Elöverföring Den interna elöverföringen mellan vindkraftsparkens kraftverk sker med 20 kv jordkablar. Jordkablarna ansluts till en 20/110 elstation som ska byggas i den södra delen av projektområdet. Därifrån dras en ca sju kilometer lång 110kV luftledning till en 110/400 kv elstation som ska byggas i Arkkukallio. En del av vindkraftsparkens kraftverk ansluts direkt till elstationen i Arkkukallio. På elstationen i Arkkukallio ansluts alltså vindkraftsparken till Fingrid Oyj:s 400 kv stamnät. ALTB Elöverföring I den södra delen av projektområdet byggs en 20 kv/110 kv elstation. I den norra delen av projektområdet, dvs. i Arkkukallio byggs inte en 110/400 kv elstation (som i alternativ A), utan en elstation med lägre spänning 20/110. En del av kraftverken ansluts med jordkabel till elstationen 20/110 kv i projektområdets södra del, de övriga till elstationen i norr. Elstationerna i söder och norr förenas med en 110 kv luftledning. Från den norra 20/110 kv elstationen dras en 110 kv luftledning med en förlängning som löper parallellt med Fingrid Abp:s 400 kv kraftledning som kommer att dras till den elstation som ska byggas norr om Kristinestads centrum. Ny 110 kv luftledning dras såväl på projektområdet som parallellt med kraftledningen på 400 kv sammanlagt ca 45 kilometer. AltC I den norra liksom i den södra delen av projektområdet byggs en 20 kv/110 kv elstation. De båda stationerna förenas med en 110 kv luftledning. En del av kraftverken ansluts med 20 kv jordkabel till elstationen 20/110 kv i projektområdets södra del, de övriga till elstationen i norr. Från den södra 20/110 kv elstationen dras en 110 kv luftledning i sydostlig riktning ända till Fingrid Abp:s nuvarande 400 kv kraftledning och förlängs så att den löper parallellt med denna till Leväsjoki elstation. Ny 110 kv luftledning dras såväl på projektområdet som parallellt med kraftledningen på 400 kv sammanlagt ca 30 kilometer. Den i MKB-programfasen för bedömning framlagda planen för placering av vindkraftverken jämte dess alternativa lösning har i bedömningsskedet reviderats utifrån kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-programmet, separata utlåtanden samt anmärkningar och synpunkter. Av dessa härrör en del från resultat av separata utredningar samt från den respons från allmänheten som bl.a. erhållits via invånarenkäter och vid samrådsmötet. Dessutom har avgränsningen av projektområdet ändrats i den nordöstra delen i och med att projektområdet utvidgades. I den nya avgränsningen av projektområdet har man även beaktat resultaten av de bullermodelleringar som gjordes under MKB-beskrivningsfasen med iakttagande av det nya förslaget från VTT om modellering av vindkraftsbuller (Nykänen m.fl. 2013) Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

8 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 5 (22) 2.2 Planläggning För att projektet ska kunna genomföras måste planeringsområdet planläggas. För området där Mikonkeidas vindkraftspark planeras görs en rättsverkande delgeneralplan för vindkraft som styr områdets markanvändning. För delgeneralplanen utnyttjas den allmänna planeringen av vindkraftsparken som utförs samtidigt och miljökonsekvensbedömningen (MKB) samt utredningar och resultat som hör till MKB. Målet är att kontaktmyndigheten ska ge sitt utlåtande om MKB-beskrivningen i mars Utlåtandet beaktas vid behov då delgeneralplanen utarbetas. Markanvändnings- och bygglagen ändrades år 2011 så att beviljandet av bygglov för vindkraftverk i större utsträckning än tidigare kan bygga på generalplanering. Lagändringen enligt propositionen trädde i kraft den 1 april I det nya kapitlet 10 a i markanvändnings- och bygglagen regleras användningen av generalplaner som planeringsverktyg vid utbyggnad av vindkraft; särskilda bestämmelser som gäller utbyggnaden av vindkraft anges i 77 a, 77 b och 77 c. Av de krav som ställs på generalplanens innehåll enligt 39 i markanvändnings- och bygglagen ska följande beaktas vid utarbetandet av denna plan: att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar att energiförsörjningen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv att miljöolägenheterna minskas att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation Särskilda bestämmelser för utbyggnad av vindkraft i markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft den 1 april Enligt 77 b i nämnda lag är de särskilda kraven på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft att: generalplanen i tillräcklig utsträckning styr byggandet och annan områdesanvändning på området den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan planerad markanvändning lämpar sig för landskapet och omgivningen det är möjligt att ordna vindkraftverkets tekniska service och elöverföring Avsikten är att utarbeta delgeneralplanen enligt ändringen av 77 i markanvändningsoch bygglagen och att möjliggöra beviljandet av bygglov för vindkraftverken direkt utifrån generalplanen. Delgeneralplanen som utarbetas för Mikonkeidas vindkraftspark är en delgeneralplan med rättsverkningar. Kommunfullmäktige i Storå och stadsfullmäktige i Kristinestad godkänner planen till den del den gäller den egna kommunen. Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

9 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 6 (22) 3 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN 3.1 Landskapsplaner Utarbetandet av en delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark styrs av de riksomfattande målen för områdesanvändning, markanvändnings- och bygglagen och de landskapsplaner som gäller området. Utgångspunkterna är vid sidan av planerna i planläggningen även den förberedande utredningen och planeringen av Mikonkeidas vindkraftspark samt förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) med tillhörande utredningar och resultat. Den preliminära tekniska planeringen för projektet genomfördes i november-december I projektplaneringen har en inventering av platser för vindkraftsparkens potentiella anslutningar till elnätet ingått liksom även en uppskattning av investeringskostnaderna för byggande och nätanslutningar. I MKB-förfarandet presenteras åtgärder för att förebygga och lindra eventuella betydande negativa miljökonsekvenser. Åtgärderna beaktas i den allmänna planeringen av vindkraftsparken och i markanvändningslösningarna. På planeringsområdet gäller Österbottens landskapsplan (fastst ) inom Kristinestads område och inom Storå kommun Södra Österbottens landskapsplan (fastst ). På planeringsområdet har i landskapsplanerna inte angivits sådana markanvändningar eller områdesreserveringar som skulle förhindra genomförandet av vindkraftsprojektet. I Södra Österbottens landskapsplan har en del av planeringsområdet angetts som torvtäktsområde (tt-3). I nordost alldeles intill den del av vindkraftsparken som ligger i Storå finns beteckningen Område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, som syns som ett skuggat område på plankartan. Det nordöstra hörnet snuddar också vid en 220 kv kraftledning och en reservering för en 400 kv kraftledning. I Österbottens landskapsplan finns bara ett bergtäktsområde utmärkt (eo-4) på planeringsområdet. Det gäller ett bergtäktsområde på Stormossbergen. På Kristinestads område väster om sjön Tönijärvi finns ett rekreationsobjekt och en turistattraktion, Soldattorpet. Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

10 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 7 (22) Österbottens landskapsplan Södra Österbottens landskapsplan. Bild 2. Planeringsområde och landskapsplanläggning Den västra delen ingår i Österbottens och den östra delen i Södra Österbottens landskapsplan. 3.2 Etapplandskapsplaner Södra Österbottens etapplandskapsplan I Etapplandskapsplan 1 för Södra Österbotten som gäller i Storå kommun är under beredning. Ett utkast till etapplandsplan, daterat , har varit framlagt till påseende. I etapplandskapsplanen presenteras, förutom beteckningarna i den lagakraftvunna landskapsplanen, även områden för vindkraftverk, nya elstationer och riktgivande kraftledningssträckningar. Områden och objekt anges endast i den mån och med den noggrannhet som behövs med tanke på de riksomfattande målen eller landskapets mål för områdesanvändningen eller för att samordna områdesanvändningen i flera kommuner än en (25 i markanvändnings- och bygglagen). I utkastet till etapplandskapsplanen för Södra Österbotten finns ett område som har klassificerats som ett område som lämpar sig för byggande av en vindkraftspark (tv) norr om planeringsområdet (nr 18). Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

11 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 8 (22) Österbottens etapplandskapsplan 2 Även etapplandskapsplan 2 för Österbotten, som i detta planarbete gäller områdena i Kristinestad, är under beredning. I etapplandskapsplan 2 för Österbotten granskas energiförsörjningen inom hela landskapsområdet. Förslaget till etapplandskapsplan 2 har varit framlagt mellan den 11 mars och den 9 april I etapplandskapsplanen visas endast vindkraftsområden av nationell eller regional betydelse. Gränsen för ett vindkraftsområde av regional betydelse har i etapplandskapsplanen fastställts till 10 kraftverk. Vindkraftsområden med 9 eller färre kraftverk anses vara av lokal betydelse och styrs med kommunala planer. I förslaget till etapplandskapsplan för Österbotten har den södra delen av planeringsområdet anvisats som område för vindkraftverk (tv-1). Vindkraftsområdena har indelats i två grupper: områden som befinner sig utanför de luo-områden som anvisats i landskapsplanen som fastställdes år 2010 (tv-1) och de som befinner sig inom dessa (tv-2). Att ett område i landskapsplanen har beteckningen "Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald" (luo) utgör inget hinder för etableringen av vindkraftverk. Det är dock nödvändigt att i den mer detaljerade planeringen se till att de naturvärden som utgör grund för beteckningen luo bevaras. Etapplandskapsplan 3 för Österbot- Etapplandskapsplan 1 för Södra Österbot- Bild 3. Planeringsområde och etapplandskapsplaner. Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

12 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 9 (22) 3.3 Generalplaner Inga generalplaner gäller på området. På Kristinestads område gäller en stranddelgeneralplan befinner sig nära Mikonkeidas planeringsområde vars delar för Lilla Sandjärv och Stora Sandjärv befinner sig nära Mikonkeidas planeringsområde. Planeringsområdet gränsar till delgeneralplaneområdet för vindkraftsparken i Ömossa (fastst. Kfge , 48. I den norra delen av Ömossa har tre kraftverk ännu inte fastställts. Kristinestad Storå Uttermossa Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark Stranddelgeneralplan för Kristinestad Planeringsområde Bild 4. Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark (Kristinestad, 2012), stranddelgeneralplan för Kristinestad och den aktuella delgeneralplanen för Uttermossa vindkraftspark. Planeringsområdet gränsar till projektområdet för Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto Uttermossa vindkraftspark Ab (minst 8 kraftverk). En MKB-beskrivning utarbetas just nu för området (Ramboll Finland Oy). I Storå har inga generalplaner gjorts upp för planområdet eller dess omgivning. Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

13 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 10 (22) 3.4 Detaljplaner Meningen är att delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark i förhållande till omgivande generalplaner ska avgränsas så att icke planlagda arealer inte kvarlämnas i onödan. Det finns inga gällande eller aktuella detaljplaner för planeringsområdet. 3.5 Andra vindkraftsprojekt Andra projektområden för vindkraftsparker som planeras i närheten av planeringsområdet visas på kartan Bild 5. Vid sidan av dessa projekt kan enligt uppgift från lokala instanser andra projektutvecklare vara verksamma. Information, adressuppgifter mm. om dessa är tills vidare inte närmare kända. I närheten av planeringsområdet har delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark uppgjorts (godkänd av stadsfullmäktige ). Delgeneralplanen för de tre vindkraftverken i den norra delen av planområdet har inte fastställts. Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

14 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 11 (22) Bild 5: Vindkraftsparker som är i drift eller planeras i närheten av projektet (Vindkraftföreningen 2013). 3.6 Förberedande plan för vindkraftsparken En förberedande utredning har gjorts för vindkraftsparken (Pre-Feasibility Study Mikonkeidas 30 WTG wind farm, FCG 2012). För området har det gjorts en preliminär vindanalys, en planering av vindkraftverkens placering och en produktionsberäkning. I den förberedande utredningen fastställdes dessutom de potentiella platserna för anslutning av vindkraftsparken till elnätet samt gjorde en kalkyl över investeringskostnaderna. På sommaren 2012 gjordes utredningar av det häckande fågelbeståndet, fladdermöss, flygekorrar, vegetation och biotoper på området för Mikonkeidas vindkraftspark. Samma år observerades även fåglarnas vår- och höstflyttningar. Enligt vindmätningarna är planeringsområdet lovande för vindkraftsproduktion. Det är ekonomiskt lönsamt att placera vindkraftverk på området. Man har strävat efter att säkerställa ett avstånd på minst 700 m mellan den preliminära placeringen av vindkraftverken och de närmaste fasta bostäderna fritidsbostäderna. Den allmänna planeringen Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

15 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 12 (22) 3.7 MKB-förfarandet av vindkraftsparken fortsätter under den pågående processen med beaktande av resultaten från utredningarna. Miljökonsekvenserna av Mikonkeidas vindkraftspark bedöms i ett MKB-förfarande enligt MKB-lagen och ändringen av lagen (468/1994, 458/2006) samt MKB-förordningen (713/2006). Dessutom bedöms miljökonsekvenserna av de nödvändiga servicevägarna och anslutningsledningarna för elöverföring. Miljökonsekvensbedömningen utförs av FCG Design och planering Ab. MKB-programmet blev klart MKB-beskrivningen med bedömningen av konsekvenserna blir efter behövliga fältundersökningar och utredningar i februari Övriga projekt, planer och utredningar Undersökning om hur vindkraftverken påverkar radaranläggningars funktioner (pågår) Förnybara energikällor och deras placering i Österbotten (Österbottens förbund, 2012) Österbottens vindkraft och specialtransporter (Österbottens förbund och NTMcentralen i Södra Österbotten, 2012) Utredningar för landskapsplaner och etapplandskapsplaner Förberedande utredning för vindkraftsprojektet i Mikonkeidas (FCG 2013) Utredningar som ska göras i anslutning till MKB-förfarandet Utredningarna inom MKB-förfarandet kompletteras vid behov då delgeneralplanen utarbetas. Ifall kraftverksplatserna eller antalet kraftverk ändras väsentligt, ska bl.a. bulleroch skuggbildningsmodellerna och synlighetsanalysen uppdateras och vid behov ska naturutredningar och inventeringar av fornlämningar kompletteras. Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

16 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 13 (22) 4 PLANERINGSMÅL Planeringen utgår från de riksomfattande målen för områdesanvändningen jämte preciseringar samt från landskapets mål som ingår i planerna på landskapsnivå. Dessutom utgår planeringen från de lokala målen, som utgörs av kommunernas utvecklingsbehov, En annan utgångspunkt utgörs även av de mål projektaktören ställer upp för projektet i fråga om utvecklande av vindkraften. 4.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen är en del av det system för planering av områdesanvändningen som avses i markanvändnings- och bygglagen. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen presenteras allmänna mål som är principiella riktlinjer samt särskilda mål som är skyldigheter. Dessa har grupperats i helheter utifrån sakinnehåll. De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen trädde i kraft den 1 mars De riksomfattande målen för områdesanvändningen ska beaktas och främjas även i kommunernas planläggning. Följande faktahelheter och riksomfattande mål för områdesanvändningen gäller delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark: Fungerande regionstruktur I samband med planeringen av områdesanvändningen ska försvarets behov beaktas. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för. Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras förväntade miljöolägenheter och förebyggs konsekvenserna av dem. I områdesanvändningen ska förutsättningar för användning av förnybara energikällor främjas. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser I områdesanvändningen ska man se till att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. I planeringen av områdesanvändningen ska vikt fästas vid naturområden som ekologiskt eller med tanke på rekreationen i det fria är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen och byggandet ska styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälks upp. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning I områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och gynnas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. I markanvändningen i omgivningen av flygplatser bör faktorer som anknyter till flygtrafikens säkerheten beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. I områdesanvändningen bör man trygga möjligheterna att utveckla trafiktjänstsystemen samt tillgodose den militära luftfartens behov. I områdesanvändningen ska behov som är förknippade med kommunikationssystem av riksintresse tillgodoses. När nya kraftlinjer dras ska i första hand de befintliga korridorerna användas. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

17 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 14 (22) I områdesanvändning och planering av områdesanvändning som gäller förbindelse- och energinät ska risker för extrema väderfenomen och översvämningar, markanvändningen i den närmaste omgivningen, utvecklingen av markanvändningen och närmiljön beaktas, i synnerhet bosättningen samt objekt och områden som är värdefulla i naturoch kulturhänseende liksom även särdragen i landskapet. 4.2 Syften med utvecklingsprojekt för vindkraft Mikonkeidas vindkraftspark möter för sin del Finlands internationella klimatpolitiska mål och främjar uppnåendet av dem. Dessutom främjar parken produktionen av vindkraftsenergi. Finlands målsättning är att producera cirka 6 TWh el med vindkraft år Främjandet av vindkraften förverkligar det nationella målet att öka produktionen av förnybar energi som ställts upp för att trygga energiförsörjningen och självförsörjningen. Byggandet av vindkraftsparken stabiliserar den lokala elförsörjningen på planeringsområdet och i dess näromgivning samt förstärker områdets elnät. Målet är att skapa en produktionsmässigt och ekonomiskt lönsam vindkraftspark. Vid placeringen av vindkraften beaktas bebyggelse i närheten, särdrag i miljön som ska bevaras och värdefulla naturobjekt. Byggandet av vindkraftsparken ökar skatteinkomsterna, sysselsättningen och företagsverksamheten. 4.3 Delgeneralplanens syften 4.4 Alternativ Att i genomförandet av ändringar i miljön så väl som möjligt beakta de omständigheter som kommit fram i MKB-förfarandet och i den respons som getts av berörda parter. I arbetet med delgeneralplanen utnyttjas utredningar och resultat som erhålls i MKBförfarandet. När man förverkligar byggandet av vindkraftsparken ska man beakta särdragen i naturmiljön och landskapet, skona naturmiljön och trygga landskapets mångfald. Man ska utveckla markanvändningen genom att anpassa nya byggåtgärder till naturmiljön och landskapet. Man ska förebygga och lindra negativa konsekvenser under byggandet och driften som en del av en mångsidig utveckling av området. Man ska beakta andra planer och markanvändningsbehov som gäller området samt andra behov som eventuellt framkommer under planläggningsförfarandet och som hänför sig till planeringsområdet. Utarbetandet av en delgeneralplan har inletts vid sidan av MKB-förfarandet för utvecklingsprojektet för vindkraft. I delgeneralplanen utnyttjas utredningar och resultat som erhålls i MKB-förfarandet. De preliminära placeringarna av elöverföringslinjer och de alternativa platserna där elen från vindkraftsparken ska anslutas till det regionala elnätet preciseras under arbetet med delgeneralplanen. Dessutom granskades i MKBförfarandet ett s.k. nollalternativ som innebär att projektet inte genomförs. Inga alternativa utkast görs vid utarbetandet av delgeneralplanen. Under planläggningsarbetet ändras planlösningen vid behov med beaktande av den respons som erhållits. 5 KONSEKVENSER SOM UTREDS OCH METODER SOM ANVÄNDS Genomförandet av delgeneralplanen påverkar direkt eller indirekt: människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

18 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 15 (22) jordmånen, berggrunden, vattnet, luften och klimatet växt- och djurarterna, naturens biologiska mångfald och naturresurserna region- och samhällsstrukturen samhälls- och energiekonomin trafiken miljöbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Vid bedömningen av delgeneralplanens konsekvenser utnyttjas resultaten i MKBförfarandet. Miljökonsekvenserna av vindkraftsparken utreds och deras betydelse bedöms i MKB-förfarandet för utvecklingsprojektet för vindkraft. I samband med delgeneralplanen bedöms särskilt konsekvenserna för den övriga markanvändningen. Platserna där vindkraftverken ska placeras och kraftverkens maximala antal fastställs i generalplanen. I MKB-förfarandet granskas projektets övergripande konsekvenser för människorna, miljöns kvalitet och tillstånd, markanvändningen och naturresurserna samt deras växelverkan. I samband med MKB-förfarandet utreds konsekvenserna för samhällsstrukturen och markanvändningen, landskapet och kulturarvet, floran, faunan och särskilt fågelbeståndet, värdefulla områden, naturtyper och artbestånd, människornas hälsa, levnadsförhållanden och trivsel, bullret, skuggbildningen, blinkningarna, trafiken, näringsverksamheten och utnyttjandet av naturtillgångar. Dessutom bedöms projektets säkerhetskonsekvenser samt klimat- och energifaktorer. Tidsmässigt bedöms konsekvenserna från och med byggandet ända fram till dess att vindkraftsparken läggs ned. Eftersom det planeras flera vindparksprojekt i närheten av planeringsområdet, är det nödvändigt att bedöma de samlade konsekvenserna ifall vindkraftsparkerna byggs, särskilt konsekvenserna för naturen och landskapet samt konsekvenserna av elöverföringslinjerna och trafikkonsekvenserna. 5.1 Verkningsområde som granskas De visuella konsekvenserna för landskapet upplevs vanligen som de mest signifikanta miljökonsekvenserna av vindkraftsprojekten De mest betydande konsekvenserna för den naturliga miljön gäller vanligen fågelbeståndet. Beroende på placeringen kan vindkraftverken även ge upphov till konsekvenser i form av ljud som härrör från driften och blinkande solljus som beror på rotorbladens rörelser. Varje konsekvenstyp har ett eget verkningsområde. En del konsekvenser begränsar sig till den omedelbara närheten av anläggningsobjektet medan andra utbreder sig jämnt över ett vidsträckt område. Bl.a. når landskapskonsekvensen i genomsnitt ett 20-tal kilometer bort, medan effekterna av bullret och det blinkande ljuset når ca 2 km bort från vindkraftsparken. Konsekvenstyp Markanvändning Trafik Naturen Fågelbestånd Fornlämningar Omfattningen av det verkningsområde som ska granskas Samhällsstruktur på kommunnivå, vindparksområdet och dess närmaste omgivning (ca 5 km), kraftledningsområdet och dess närmaste omgivning (ca 500 m) Vindkraftsparkens huvudtrafikleder och områdena för elöverföringslinjen Vindkraftverkens byggplatser och deras närmaste omgivning, elöverföringsområdena Vindkraftsparken och elöverföringslinjerna, objekt som är betydelsefulla för fågelbeståndet i närområdet, flyttrutter, eventuellt ett vidsträckt verkningsområde Varje byggplats på vindkraftsparkens område och längs elöverföringslinjerna. Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

19 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 16 (22) Landskap och kulturhistoriska objekt Buller, skuggor, blinkningar Människors levnadsförhållanden och trivsel Objekt för vilka byggåtgärder anvisas, eventuell synlighetssektor 20 km från vindkraftsparken Enligt kalkyler och modeller, en radie på cirka 2 km från vindkraftsparken Konsekvensspecifik bedömning, en radie på högst cirka 20 km och noggrannnare inom en radie på cirka 5 km Bild 6. Typisk omfattning av verkningsområden som i MKB-förfarandet granskas enligt konsekvenstyp. 6 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN 6.1 Intressenter Intressenter har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och uttala sina åsikter om planen (62 i markanvändnings- och bygglagen). Intressenter är de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen som är under beredning: invånare, företag och näringsidkare på planens verkningsområde, användare av rekreationsområden, markägare och markinnehavare på planens verkningsområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: sammanslutningar som representerar invånarna, såsom hembygds- och invånarföreningar samt bykommittéer sammanslutningar som representerar särskilda intressen eller befolkningsgrupper, såsom naturskydds- och byggtraditionsföreningar; Österbottens naturskyddsdistrikt, ornitologiska föreningar, BirdLife Finland rf. sammanslutningar som representerar näringsidkare och företag; Finlands skogscentral, MTK, Österbottens producentförbund, Metsänomistajien liitto Länsi-Suomi och Skogsägarförbundet Kusten övriga sammanslutningar på lokal eller regional nivå, såsom väglag och vattenskyddsföreningar sammanslutningar eller företag med särskilda uppdrag, såsom energi- och vattenledningsverk Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: grannkommuner olika förvaltningsnämnder i kommunerna (t.ex. tekniska nämnden, miljönämnden, grundtrygghetsnämnden osv.) Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Södra Österbotten och Österbotten Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Österbottens förbund Södra Österbottens förbund Satakuntaförbundet Österbottens museum Södra Österbottens landskapsmuseum Försvarsmakten Flygvapnet Fingrid Oyj Trafiksäkerhetsverket Trafi Forststyrelsen Österbottens räddningsverk Södra Österbottens räddningsverk Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

20 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 17 (22) 6.2 Deltagande och information Planerings- och utredningsarbetena för utvecklingsprojektet för vindkraft framskrider jämsides under samarbete och medan de pågår ordnas möten för allmänheten, framläggande av planer, samråd och myndighetssamråd. Under mötena får intressenter, medborgare och intressentgrupper detaljerad information om projektet och kan ta ställning till de presenterade planerna. Information om utarbetandet av delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark och om framläggandet av den erhålls genom underrättelser och meddelanden från staden Kristinestad och Storå kommun, genom pressen och möten för allmänheten, de officiella informationstidningarna Syd-Österbotten och Suupohjan Sanomat, på Kristinestads och Storås anslagstavlor, webbplatserna (För invånare > Teknik och miljö > Planläggning och kartor) och (Asuminen ja rakentaminen > Kaavoitus), från kontaktpersonerna och planläggaren. Myndighetssamarbete Under pågående planläggningsarbete hölls myndighetssamråd första gången Vid myndighetssamråd har innehållet och utförligheten i PDB behandlats och myndigheternas ställningstaganden till fortsatt planering lagts fram. Nästa myndighetssamråd kommer att hållas efter att planförslaget varit framlagt till offentligt påseende, enligt planerad tidtabell i augusti Vid samrådet behandlas erhållen respons på planförslaget och genmälen till dessa samt beaktande av responsen i tillräckligt hög grad i planläggningsarbetet. Vid behov behandlas planen vid andra samråd mellan myndigheterna. Till samråden inbjuds de myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen, representanter för Storå kommun och staden Kristinestad samt en representant för planläggningskonsulten. Delgeneralplanens konsekvenser bedöms i samarbete med de myndigheter vars verksamhetsområde frågorna gäller. Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

21 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 18 (22) 7 PLANERINGS- OCH BESLUTSFASER UPM-Kymmene Oyj tog initiativ till planläggning i februari 2013 genom att kontakta Storå kommun och staden Kristinestad för att inleda utarbetandet av en delgeneralplan med rättsverkningar för planeringsområdet. Kommunstyrelsen i Storå fattade ett planläggningsbeslut den 11 mars 2013 (91 ). Tekniska nämnden i Kristinestad föreslog på sitt möte den 20 mars 2013 (61 ) för stadsstyrelsen att utarbetandet av en delgeneralplan med rättsverkningar ska inledas, och stadsstyrelsen beslöt att inleda planläggningen på sitt möte den 8 april 2013 (134 ). Delgeneralplanen som möjliggör byggandet av en vindkraftspark utarbetas i Storå och Kristinestad. Planläggningen framskrider enligt normalt förfarande, och den administrativa behandlingen av planen sker i Storå och Kristinestad. Kommunfullmäktige i Storå och stadsfullmäktige i Kristinestad godkänner delgeneralplanen var för sig till den del den gäller den egna kommunen. 7.1 Bekantgörande av planläggningen Meddelande om den förestående planläggningen har ingått i kungörelser i Kristinestad och Storå kommun Intressenter har möjlighet att skriftligt framföra sin åsikt om PDB senast innan förslaget till delgeneralplan framläggs till offentligt påseende. 7.2 Beredningsmaterial för delgeneralplanen Kommunstyrelsen i Storå och stadsstyrelsen i Kristinestad beslutar om framläggandet av beredningsmaterialet för delgeneralplanen. Enligt måltidtabellen ska beredningsmaterialet för planen finnas framlagt i januari februari Om framläggandet meddelas genom kungörelse. Ett möte för allmänheten om planläggningsprojektet ordnas medan förslaget är framlagt. Intressenter och kommuninvånare kan skriftligt framföra sina åsikter om beredningsmaterialet för delgeneralplanen innan framläggningstiden utgår. Nödvändiga utlåtanden om beredningsmaterialet för delgeneralplanen begärs av myndigheter och organisationer som är av central betydelse för delgeneralplanen. Responsen kommer enligt måltidtabellen att behandlas i mars En sammanfattning av materialet redigeras och kommer att ingå i beskrivningen. Den erhållna responsen beaktas vid utarbetandet av förslaget till delgeneralplan. 7.3 Delgeneralplanens förslagsskede Kommunstyrelsen i Storå och stadsstyrelsen i Kristinestad beslutar om framläggandet av förslaget till delgeneralplan för en tid av 30 dagar (65 i markanvändnings- och bygglagen, 27 i markanvändnings- och byggförordningen). Enligt måltidtabellen kommer planförslaget att vara offentligt framlagt i maj juni Om framläggandet meddelas genom kungörelse. Intressenter och kommuninvånare har rätt att göra en anmärkning om planförslaget (65 i markanvändnings- och bygglagen, 27 i markanvändnings- och byggförordningen). Anmärkningen ska göras skriftligen före utgången av den tid under vilken förslaget är framlagt. Nödvändiga utlåtanden om planförslaget begärs av myndigheterna (20 och 28 i markanvändnings- och byggförordningen). Utlåtanden begärs av myndigheter och organisationer av central betydelse för delgeneralplanen. Responsen kommer enligt måltidtabellen att behandlas i juli-augusti Ett sammandrag av materialet redigeras och ett skriftligt genmäle med motiveringar fogas till varje utlåtande. Det skickas också till dem som har lämnat en anmärkning och därvid Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

22 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 19 (22) uppgett sin adress. Den erhållna responsen beaktas vid beredningen av det planförslag som ska godkännas. 7.4 Godkännande av delgeneralplanen Målet är att kommunfullmäktige i Storå och stadsfullmäktige i Kristinestad ska godkänna delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark i november 2014 för det område som gäller den egna kommunen. Beslutet om godkännande meddelas i de officiella informationstidningarna, på anslagstavlorna i Storå kommun och Kristinestads samt på webbplatserna och Måltidtabell: Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

23 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Program för deltagande och bedömning 20 (22) 8 KONTAKTUPPGIFTER Man kan följa hur beredningen av delgeneralplanen framskrider genom att gå in på Storås och Kristinestads webbplatser och Åsikter och anmärkningar riktas till kommunstyrelsen i Storå eller till stadsstyrelsen i Kristinestad. Storå kommun Teollisuustie 1 A Storå Telefon (06) e-post: kunnanhallitus@isojoki.fi Kommuningenjör Valter Enqvist tfn valter.enqvist@isojoki.fi Kristinestad PB Kristinestad besöksadress: Lappfjärdsvägen 163 A, Kristinestad Telefonväxel: E-post: kristinestad@krs.fi Teknisk direktör Joakim Ingves tfn eller joakim.ingves@krs.fi Planläggningskonsult FCG Design och planering Ab Puistokatu 2 A, Jyväskylä Arkitekt Tuomo Järvinen tfn tuomo.jarvinen@fcg.fi Mikonkeidas_OAS_006_SVE.docx

24 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A KRISTINESTAD STORÅ Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Planbeskrivning FCG DESIGN OCH PLANERING AB P20181

25 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 1 (66) 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Kommun Kristinestad Storå Planens namn Utarbetad av Anhängiggörande Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark FCG Design och planering Ab Behandlingsdatum Planens skede Kristinestad Storå Beslut om planläggning Anhängiggörande Myndighetssamråd i det inledande skedet PDB framlagt Planområdets läge Bild 1. Riktgivande läge av det område för vilket en delgeneralplan ska göras upp. Planeringsområdet ligger på gränsen mellan Kristinestad och Storå och på gränsen mellan landskapen Österbotten och Södra Österbotten, cirka 25 kilometer från Kristi-

26 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 2 (66) nestads centrum och cirka 15 kilometer från Storå centrum. Avståndet till Bottniska vikens kust är cirka 13 kilometer. Största delen av området ligger i Kristinestad och den nordligaste delen i Storå. Planeringsområdet ligger på fastigheterna och som ägs av UPM samt på fastigheter som ägs av privatpersoner. Planområdets areal är cirka ha. Planområdet kommer att preciseras under processens gång. 1.3 Planens namn och syfte Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Syftet med planen är att möjliggöra uppförande av en vindkraftspark och beviljande av bygglov för vindkraftverken. Planen omfattar maximalt 26 vindkraftverk med en total kapacitet på cirka MW. Vindkraftsparken ska kunna producera cirka 270 GWh el per år, vilket motsvarar årsförbrukningen i cirka icke-eluppvärmda småhus. På Kristinestads sida om kommungränsen byggs 19 kraftverk och planens areal omfattar ha. Storå kommun får 7 kraftverk och planens areal omfattar 712 ha. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning 1 Bas- och identifikationsuppgifter Identifikationsuppgifter Planområdets läge Planens namn och syfte Beskrivningens innehållsförteckning Förteckning över bilagorna till beskrivningen Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som hänför sig till planen Sammandrag Planläggningens skeden Delgeneralplan Delgeneralplanens förverkligande Utgångspunkter Redogörelse för planeringsområdets förhållanden Planläggningssituation Vindkraftsparkens konstruktioner Olika etapper i planeringen av generalplanen Behovet av att utarbeta en generalplan Inledning av planläggningen samt åtföljande beslut Deltagande och samverkan Delgeneralplanens syften Alternativa generalplanelösningar och deras konsekvenser Beskrivning av generalplanen... 40

27 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 3 (66) 5.1 Generalplanens struktur Generalplanebeteckningar och -bestämmelser (Storå) Generalplanens konsekvenser Samverkan med andra projekt Planens förhållande till gällande utredningar och planer Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen Krav på innehåll i en generalplan Generalplanens förverkligande Planer som styr och åskådliggör förverkligandet Kontaktuppgifter Förteckning över bilagorna till beskrivningen 1 Karta över delgeneralplanen 2 Program för deltagande och bedömning 3 Promemoria över inledningsskedets myndighetssamråd Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som hänför sig till planen. MKB-programmet MKB-beskrivning jämte bilagor (rapporter om separata utredningar finns tillgängliga på NTM-centralens webbplats)

28 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 4 (66) 2 SAMMANDRAG 2.1 Planläggningens skeden Projektets inledning Staden Kristinestad och Storå kommun har inlett delgeneralplanering av området Mikonkeidas på initiativ av UPM. UPM har sedermera tillsammans med Element Power 1 grundat ett gemensamt utvecklingsbolag för vindkraft Otsotuuli Oy. Planens skeden Kristinestad Storå Beslut om planläggning Anhängiggörande Inledningsskedets myndighetssamråd (Markanvändnings- och bygglagen 64, markanvändnings- och byggförordningen 18 ) Program för deltagande och bedömning framlagt till påseende Delgeneralplaneutkastet behandlas av stadsstyrelsen/kommunstyrelsen Delgeneralplaneutkastet framlagt till påseende Delgeneralplaneförslaget behandlas av stadsstyrelsen/kommunstyrelsen Delgeneralplaneförslaget framlagt till påseende Delgeneralplanen behandlas för godkännande av stadsfullmäktige/kommunfullmäktige 1 Element Power är ett brittiskt företag som grundades år 2008 i syfte att utveckla, finansiera, bygga och driva solkraftsprojekt och vindkraftsprojekt på land.

29 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 5 (66) 2.2 Delgeneralplan Med delgeneralplanen anvisas byggplatserna för vindkraftverken, deras servicevägar och de markområden som behövs för elöverföringen. Dessutom har anvisningar för markanvändning gjorts för resten av området samt sådana naturobjekt införts som i utredningarna konstaterats värdefulla. Planbestämmelserna ger anvisningar om byggnadssätt och omständigheter som ska beaktas i utförandet. 2.3 Delgeneralplanens förverkligande Utbyggnad av vindkraftverk förutsätter ett bygglov i enlighet med markanvändningsoch bygglagen. Med stöd av en delgeneralplan med rättsverkan kan bygglov direkt beviljas för uppförande av vindkraftverk. Kristinestads stadsfullmäktige ska godkänna delgeneralplanen för det område som ligger inom Kristinestad. Storå kommunfullmäktige ska godkänna delgeneralplanen för det område som ligger inom Storå kommun. Förverkligandet av planerna kan inledas då planerna vunnit laga kraft genom kungörelse. Utöver bygglov förutsätter eller kan uppförandet av en vindkraftspark förutsätta andra tillstånd och beslut: Markanvändningsrättigheter och markanvändningsavtal Tillstånd för undersökning av kraftledningsområdet Inlösningstillstånd för kraftledningsområdet Tillstånd enligt elmarknadslagen Tillstånd för anslutning till landsväg Specialtransporttillstånd Flyghindertillstånd Miljötillstånd Tillstånd enligt vattenlagen Undantagslov enligt naturvårdslagen Tillstånd att placera kablar och ledningar på allmänt vägområde Undantagslov från lagen om fornminnen Byggandet av vindkraftsparken inleds med byggandet av vägar och service- /resningsområden. Vindkraftverkens tekniska drifttid är cirka 25 år. Om maskinerierna förnyas, kan drifttiden förlängas till cirka 50 år.

30 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 6 (66) 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Redogörelse för planeringsområdets förhållanden Allmän beskrivning av området Området består till största delen av skogar och myrar, mellan myrarna finns det även kala berg. I den västra delen av planeringsområdet ligger ett vidsträckt myrområde, Stormossen (cirka 250 ha). De planerade byggplatserna för vindkraftverken finns på skogbevuxna områden. Enligt indelningen i skogsvegetationszoner ligger området på gränsen mellan den sydboreala zonen på Österbottens kustland och den mellanboreala zonen i Österbotten. Trädbeståndet är ungt eller äldre och ställvis har även tämligen omfattande slutavverkningar gjorts. Jordmånen på området är huvudsakligen blandad morän och berg, på myrarna finns torv. Berggrunden i den norra delen består av granit och granodiorit, söder om Korpelankylä av tonalit. Den sydligaste delen av den västra sidan innehåller glimmergnejs och den sydligaste delen av den östra sidan metavulkaniter och tonalit. Markytans höjd varierar mellan +52 och +83 meter över havet. På området finns inga betydande ytvattensamlingar och man känner inte till några källor, bäckar eller rännilar i naturtillstånd (värdefulla objekt enligt 11 i vattenlagen). De närmaste sjöarna och träsken: Kaakkoolammi i Storå Svartträsket, Stora Sandjärv och Lilla Sandjärv i Kristinestad Tönijärvi i norr på gränsen mellan kommunerna De närmaste klassificerade grundvattenområdena finns norr om Tarmaankylä i Kärjenkoski. Varken på vindparksområdet eller i dess omedelbara närhet förkommer det objekt som omfattas av Natura 2000-nätverket. Närmaste Naturaområde, Hanhikeidas (FI ), ligger cirka 4 kilometer bort i nordostlig riktning. Inom tio kilometers avstånd från planeringsområdet finns inga nationellt eller internationellt värdefulla FINIBA- eller IBA-områden. Det närmaste naturskyddsområdet, myrskyddsområdet Haapakeidas (SSA020007), ligger knappa fem kilometer öster om planeringsområdet.

31 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 7 (66) Naturmiljön Bild 2. Planområdet på Lantmäteriverkets grundkarta. Kartunderlaget har levandegjorts med en skuggning som ger ett intryck av sidoljus. Jordmån och berggrund Mikonkeidas projektområde hör till den svekofenniska skifferzonen i Österbotten, som uppstod för cirka miljoner år sedan. Berggrunden i de nordligaste delarna av projektområdet består av granit och granodiorit. Söder om Korpelankylä ändras berggrun-

32 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 8 (66) den till tonalit. Berggrunden i den sydligare delen av projektområdet består i väster av glimmergnejs och i öster huvudsakligen av intermediära metavulkaniter och tonalit (GTK 1997). Bild 3. Berggrunden (GTK 2010a) och jordmånen (GTK 2010b) på projektområdet. På projektområdet höjs markytans nivå från det låglänta området i den sydvästra delen mot den nordöstra delen och varierar mellan +52 och +83 m ö.h. Sura sulfatjordar kan ställvis förekomma på projektområdet. Utifrån en ungefärlig kartgranskning finns projektområdet på ett område där sannolikheten för att det förekommer sura sulfatjordar varierar från måttlig till mycket liten (GTK 2013, preliminär tolkningskarta 1: ). Bild 4. Sura sulfatjordar (GTK 2013) och topografi (Lantmäteriverket).

33 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 9 (66) Yt- och grundvatten Området ligger i huvudsak på huvudavrinningsområdet för Bottenhavets kustområde (83) och närmare bestämt på Vikbäckens (83.083) och Härkmeri ås (83.081) avrinningsområden. De nordvästligaste delarna av projektområdet ligger på Lappfjärds ås huvudavrinningsområde (37) och närmare bestämt på Lillåns nedre del (37.061) och Siiroonjokis nedre del (37.062). På projektområdet finns inga betydande ytvattensamlingar och man känner inte till några källor, bäckar eller rännilar i naturtillstånd (VattenL 2 kap. 11 ). Bild 5. Ytvatten och indelning i avrinningsområden (Lantmäteriverket 2013, Statens miljöförvaltning 2013b). Det finns inga grundvattenområden på projektområdet. Natura- och skyddsområden På vindparksområdet eller i dess omedelbara närhet finns inga objekt som hör till Natura 2000-nätverket. Närmaste Naturaområde, Hanhikeidas (FI ), ligger cirka fyra kilometer nordost om projektområdet.

34 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 10 (66) Bild 6. Natura- och andra skyddsområdens läge i förhållande till projektområdet. Vegetations- och naturtyper Enligt indelningen i skogsvegetationszoner ligger Mikonkeidas projektområde på gränsen mellan den sydboreala zonen på Österbottens kustland och den mellanboreala zonen i Österbotten. Kustlandet i Österbotten har en frodigare vegetation än andra delar av landskapet. Detta beror på områdets maritima klimat och den höga näringshalten i jorden som för inte alltför länge sedan höjt sig ur havet.

35 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 11 (66) Bild 7. Planområdet avgränsat på ortofoto. Skogsområdena används för skogsbruk och ståndortstypen är främst torr mo av lingontyp (VT), som är typisk för regionen, samt frisk mo av blåbärstyp (MT) och lingonblåbärstyp (VMT). Försumpade momarker har dikats. På området finns också berg, vars växtlighet är hällmarksskog (Vr) som klassificeras som tvinmark, och vidsträckta öppna myrar.

36 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 12 (66) Vegetationen i den sydligare delen av projektområdet karaktäriseras av Stormossen, som är en stor högmosse västerut på projektområdet. Skogsbruksområdena som omger Stormossen består omväxlande av häll- och moränmarker samt torvmarker som bildats i sänkorna mellan hällmarkerna och tämligen små öppna myrar. På området förekommer omväxlande torr och frisk moskog samt dikade torvmoar, som domineras av tall. På frodigare platser är gran det dominerande trädslaget. Trädbeståndet är ungt eller äldre och ställvis har även tämligen omfattande slutavverkningar gjorts. Längs de muddrade bäckfårorna finns också blandskog och mer lövträdsdominerade områden. På hällmarkerna är trädbeståndet lågvuxet och växttäcket består i huvudsak av lavar. På den lösa jorden på hällmarkerna växer förutom lavar också mossor, risväxter, örter och gräs. Vegetationen i den nordligare delen av projektområdet är något ensidigare än i den sydligare delen. På området dominerar torr och frisk moskog samt dikade torvmoar. Det dominerande trädslaget är tall. Trädbeståndet har i huvudsak gallrats och är tämligen ungt. I mitten av området finns en öppen högmosse, Etelämäenkeidas, vars mittersta delar är odikade och befinner sig nära nog i naturtillstånd. I den sydvästra delen av projektområdet finns ett stort bergsområde, vars trädbestånd har avverkats. På den södra delen av bergsområdet finns också en mindre myrtjärn, vars kant följer kanten av ett fattigkärr. Fauna Vanliga däggdjursarter i hela Södra Österbotten är bland annat älg, lo, räv, skogshare och mårdhund. Varg förekommer regelbundet, särskilt i Sydösterbotten. Även björnstammen har etablerat sig och björnarnas utbredning sträcker sig till de södra delarna av Sydösterbotten. Lo finns det nära kusten, från Sydösterbotten till Vasaregionen (Österbottens förbund 2011). De däggdjursarter som påträffas i projektområdet kan antas representera ett för trakten typiskt bestånd i barrskogszonen. I fältutredningarna på området observerades inga hotade däggdjursarter. Enligt utgångsdata har livsmiljöer för flygekorre konstaterats i den norra delen av projektområdet på 2000-talet. Vid fladdermusobservationerna har tämligen få fladdermöss påträffats. I området förekommer vårt lands allmännaste fladdermusarter nordisk fladdermus, mustaschfladdermus/stor mustaschfladdermus samt vattenfladdermus, av vilka nordisk fladdermus är den klart dominerande arten. Fladdermustätheten i området har utifrån utredningar bedömts vara normal. Inte heller påträffades vid naturutredningarna några för arterna lämpliga fortplantnings- och viloplatser (ihåliga träd, bergshålor eller stenfält). Det lövträdsdominerade skogs- och våtmarksområdet söder om byn Sandvik visar en större mångfald i fråga om fladdermusarter. Ett annat för fladdermössen betydelsefullt område är beläget i de västliga delarna av projektområdet, norr om Furumossen, där både nordisk fladdermus och mustaschfladdermus påträffades. Dessa områden kan klassificeras som viktiga födoområden för fladdermössen. Dessutom kan de eventuellt även omfatta fortplantnings- och viloplatser. Utifrån fältundersökningar samt granskningar av kartor och flygfoton ligger området förmodligen inte på något betydande flyttstråk för fladdermöss. Det häckande fågelbeståndet Utifrån en inventering av det häckande fågelbeståndet som gjordes på projektområdet sommaren 2012 representerar fågelarterna som förekommer på området arter som är mycket vanliga och som förekommer i rikligt antal i Finland. På området observerades 67 fågelarter som med säkerhet eller sannolikt häckar på området. Några av dem kan anses vara skyddsvärda arter. Bland de observerade skyddsvärda arterna är antalet

37 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 13 (66) fåglar som häckar på området generellt sett mycket få. Biotoperna på projektområdet är tämligen ensidiga ekonomiskogar. Fågelbeståndet är dock mångsidigare tack vare några öppna myrar, där ett fåtal värdefullare myrmarksfåglar häckar. Man känner till några rovfågelrevir (bl.a. ormvråk, bivråk och duvhök) på projektområdet. Enligt ett havsörnsregister som upprätthålls av NTM-centralen i Österbotten finns det inga kända havsörnsbon i närheten av projektområdet. Enligt ett fiskgjusregister som upprätthålls av Naturhistoriska centralmuseet känner man till ett fiskgjusbo på projektområdet och tre bon på 1 3 kilometers avstånd från projektområdet (Ringmärkningsbyrån 2012). I samband med kartläggningen av tjäderns spelplatser påträffades i de norra delarna av projektområdet en aktiv spelplats (två tuppar på plats). I den västra delen av projektområdet bevittnades ett spel med tre tjädertuppar som lockade till sig fem tjäderhönor när dessa var som talrikast. Spelcentrum befann sig på en skogsbilväg. Förutom på de ovannämnda platserna påträffades nordväst om projektområdet nära Sandviksvägen en ensam spelande tjädertupp. Orren är vad spelplatsen beträffar mer flexibel och spelplatser för arten förekommer på projektområdets myrar och kalhyggen samt närbelägna åkrar. Flyttfågelbeståndet Ett av de viktigaste stråken för flyttfåglarna går via den sydösterbottniska kusten. Flera hundra tusen fåglar flyttar genom området både på våren och på hösten. Flyttfåglarnas viktigaste flyttstråk går längs med kusten, medan antalet flyttande individer snabbt minskar en bit in i landet. Vissa arters huvudflyttning sker likväl längs ett stråk längre bort i inlandet och det är allmänt känt att tranans huvudsakliga flyttstråk följer riksväg 8 på nära håll. Därifrån österut anses mängderna av flyttfåglar i genomsnitt minska. Var de huvudsakliga flyttstråken går kan variera kraftigt från år till år, eftersom de påverkas av bl.a. rådande vind- och väderleksförhållanden. Fåglarnas flyttning genom projektområdet har observerats under våren och hösten Observationerna visar att en ansenlig mängd fåglar flyger över projektområdet, men då styrande linjer saknas går huvuddelen av flytten främst väster om projektområdet och styrs av Bottenvikens kust kilometer från projektområdet. En del år kan huvudflyttstråket, framför allt tranornas, också gå över projektområdet, beroende på de dominerande vindarna. På projektområdet eller i dess omedelbara närhet finns det så vitt man vet inga betydande rastplatser för stora flyttfåglar Värdefulla naturobjekt Delvis odikade myrområden Inom projektområdet finns 15 med tanke på naturens biologiska mångfald betydelsefulla, delvis odikade och trädfattiga myrområden. Ungefär en femtedel av hela projektområdets areal består av myrobjekt. En del av myrobjekten är små, något större än en hektar varav det största, Stormossens högmosse, omfattar cirka 2,5 km2. Det bör observeras att nästan alla myrar åtminstone delvis är dikade eller att deras kantzoner är dikade och att det tidigare tillståndet och/eller naturtillståndet i de kvarvarande dikade delarna därför har gått förlorat. De vidsträckta myrområdena har en mångsidig vegetation av olika typer av myrnatur och kärrvegetation. Mest representativ i sitt naturliga tillstånd är Stormossen. Stormossens myrområde klassificeras som betydande på landskapsnivå, eftersom ett flertal hotade naturtyper förekommer i området, liksom även nära hotade (NT) arter och arter som nämns i bilaga I till fågeldirektivet. Andra till sin vegetation och sitt fågelbestånd representativa myrobjekt är de södra delarna av Töyrenkeidas, Etelämäenkeidas, Maalmosankeidas, Långängsmossen och Trindmossen.

38 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 14 (66) Bild 8. Värdefulla naturobjekt (1a=representativa, odikade myrar, 1b=övriga odikade myrar, 2=Mikonkeidas hällmarker, 3=Tönijärvi svämäng, 4=stenfältet på Antinperkiönmäki och 5=reviren för flygekorre). Mikonkeidas hällmarker (sammanlagt ca 16 ha) Inom Mikonkeidas projektområde ligger åtta hällmarksområden som tydligt skiljer sig från de omgivande skogsbruksområdena och som är bevuxna med bergstallar som ser ut att befinna sig i naturtillstånd. Andra hällmarker som är representativa i naturtillstånd finns det invid de ovan nämnda värdefulla myrhelheterna och i synnerhet på Stormossens värdefulla naturområde. Tönijärvi svämäng (1,5 ha) Södra stranden av Tönijärvi är en björkbevuxen svämäng som klassificeras som en hotad naturtyp (VU) (Raunio m.fl. 2008). Den dominerande trädarten är glasbjörk, men blandträd förekommer i synnerhet ett stycke längre bort från stranden. Där växer det även asp, gran och tall. Vegetationen innehåller typiska våtmarksarter såsom kråkklöver, missne och madrör. På området finns en del murkna lågor och stående stubbar som förhöjer platsens värde även för fågelbeståndet. Här finns dessutom gamla stengärdsgårdar.

39 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 15 (66) Stenfält på Antinperkiönmäki (0,3 ha) I den norra delen av projektområdet, mellan Kulmakallio och Antinperkiönmäki ligger ett moränstenfält som har bildats av inlandsisen. Stenblocken är täckta av skogsmossor och renlav. Stenfältet befinner sig i en tallblandskog av blåbärstyp. Mellan blocken växer unga glasbjörkar och planterade tallar. Objektets naturtillstånd har försvagats till följd av skogsbruksåtgärder Landskap och kulturmiljö I indelningen i landskapsprovinser hör Mikonkeidas till Österbotten och närmare bestämt till regionen Södra Österbottens odlingsslätter. Landskapsprovinserna representerar typiska regionala drag och variation i kulturlandskapen. Bild 9. På kartan som visar indelningen i landskapsprovinser avgränsas Mikonkeidas med rött. Österbotten är ett stort område, vars karaktär förändras i relation till olika faktorer både från söder mot norr och från kusten inåt landet. Gemensamt för hela området är tämligen stora åar, ådalar med tydliga gränser och nästan obebodda åsområden mellan dessa samt en relativt jämn terräng, mestadels med små höjdvariationer. Det mest karaktäristiska för Södra Österbottens kulturlandskap är jämna och bördiga lermarker kring ådalarna. Åarna hör till de vanligaste vattendragen. I Södra Österbotten kan man se typiska kulturdrag med stark prägel i byggnadstraditionen: radbyar och bosättning i byar som likt snören traditionellt ligger längs åstränderna. Ett av de viktigaste landskapselementen på åkerfälten är ladorna, som förvisso håller på att förfalla (Miljöministeriet 1993). Nationellt värdefulla landskapsområden Planeringsområdet omfattar inga värdefulla landskapsområden av riksintresse. Närmaste objekt påträffas i Kristinestad, ett område på 800 hektar vid Södra Österbottens kust, Härkmeri (MAO100108). Härkmeri är en typisk kustby som byggts upp kring en havsvik. Byn har ett välbevarat traditionellt byggnadsbestånd som omges av strandängar och odlingsmarker. Härkmerifjärden hör till det nationella skyddsprogrammet för fågelvatten. På området finns både öppna och igenvuxna vårdbiotoper (Miljöministeriet 2013). Byggda kulturmiljöer av riksintresse På projektområdet finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse. De närmaste objekten ligger cirka 13 kilometer från de närmaste vindkraftverken på projektområdet. De närmaste objekten är Bosättningen i Storå ådal och Storås kyrkolandskap, Koppelonmäki, Sideby och fiskhamnen Kilen, Yttergrunds fyr- och lotssamhälle, Trolls by och stengärden samt Siikais allmogearkitektur (Leppijärvi by).

40 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 16 (66) Landskapsområden och byggda kulturmiljöer som är värdefulla på landskaps- eller regionnivå På projektområdet finns inga kulturmiljöer av landskapsintresse. Området Kärjenkoski-Kankaanpäänkulma ligger på den nordöstra sidan strax intill projektområdets norra del. Längs Siiroonjoki-Lillån finns dessutom Vesijärvi by cirka fyra kilometer öster om projektområdet och kulturlandskapet i Korsbäck cirka fyra kilometer norr om projektområdet (Södra Österbottens förbund 2013, Österbottens förbund 2013a). Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993-objekt) På projektområdet finns inga byggda kulturmiljöer av landskapsintresse. Den närmaste byggda kulturmiljön av landskapsintresse är Honkajärvi by och kulturlandskap som ligger cirka fem kilometer söder om de planerade kraftverken.

41 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 17 (66) Fornlämningar Bild 10. I landskapshänseende och kulturhistoriskt hänseende betydande objekt (Statens miljöförvaltning 2013b och Lantmäteriverket 2013). Det finns inga tidigare kända fornlämningar på projektområdet. I den fornlämningsinventering som gjordes hösten 2013 påträffades inte heller några fornlämningar.

42 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 18 (66) Byggd miljö och bosättning De närmaste byarna är Kärjenkoski, Korpelankylä, Kankaanpäänkulma, Harjunpäänkulma, Sandvik, Vaarainkorpi, Ömossa, Uttermossa, Kallträsk och Riskula. Det finns inga fasta bostäder eller fritidshus på vindkraftsparkens planeringsområde. Det finns sammanlagt 87 fasta bostäder på mindre än två kilometers avstånd från de planerade vindkraftverken. Största delen av dessa har koncentrerats till Kärjenkoski nordost om projektområdet. Grupper med fasta bostäder har också koncentrerats till söder om projektområdet längs Ruusulavägen och Peltomaantie. På den västra sidan av projektområdets mittdel finns ett litet byområde i Sandvik. Från Sandvik kommer invånarna till Ruusulavägen längs Österbackvägen eller norrut till Uttermossa längs Sandviksvägen. De fasta bostäder som ligger närmast kraftverken finns i Korpelankylä öster om projektområdet, cirka 800 meter från kraftverken. Likaså finns ett tiotal fasta bostäder intill Lillåns åkerlandskap öster om projektområdet cirka en kilometer från de närmaste kraftverken. På mindre än två kilometers avstånd från de planerade vindkraftverken finns sammanlagt 22 fritidshus, som främst ligger kring sjöarna väster om projektområdet.

43 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 19 (66) Bild 11. Bostäder (röda) och fritidshus (blå), avståndszoner från vindkraftverken samt avgränsning av planområdet. Trafik Den planerade vindkraftsparken ligger öster om riksväg 8 (Björneborgsvägen). På den norra sidan går Uttermossavägen, som blir till Pöllistön metsätie på Södra Österbottens område (Uttermossa Storå 17017). Kärjenkoskentie (Vanhakylä Kärjenkoski 17027) ansluter till Pöllistöntie som fortsätter söderut som Vesijärventie öster om projektområdet fram till Suojoentie (Sastmola Kauhajoki 661). Söder om projektområdet går Ruu-

44 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 20 (66) sulavägen/peuralantie mellan Björneborgsvägen (riksväg 8) och Suojoentie (Sastmola Kauhajoki 661). Bild 12. Trafikmängder (Trafikverket 2012). En gul triangel utvisar positionen för den automatiska trafikmätningens mätpunkt. Tekniskt nätverk I den nordöstra delen av vindkraftsparkens projektområde, på området Arkkukallio, finns en 220 kv högspänningsledning som går i nord-sydlig riktning och som inom en nära framtid kommer att ersättas med en 400 kv kraftledning. Dessutom korsar några 20 kv kraftledningar projektområdet. Bild 13. Mikonkeidas läge i förhållande till Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät.

45 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 21 (66) Markägoförhållanden Planeringsområdet för Mikonkeidas vindkraftspark är främst i privat ägo. Otsotuuli Oy har ingått arrendeavtal med markägarna. Bild 14. Gränser för jordinnehav, mark i UPM:s ägo anges med blå färg. 3.2 Planläggningssituation Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskapsplaner Kristinestad Österbottens landskapsplan (fastst ) Österbottens etapplandskapsplan 2 (förslagsskede) Storå Byggnadsordning Södra Österbottens landskapsplan ( ) Etapplandskapsplan I Vindkraft (utkastskede) Etapplandskapsplan II Handel, trafik och landskapsområden (anhängig) Etapplandskapsplan III Torvproduktion, myrnatur och bioenergi (anhängig) Kristinestads byggnadsordning (ändringar ) Storå kommuns byggnadsordning Tomtindelning och register Grundkarta Byggförbud Planeringsområdet ingår i statens fastighetsregister. Som grundkarta används Lantmäteriverkets terrängdatabas som skrivs ut i skala 1: På området gäller inte byggförbud, men eftersom kommunen har fattat beslut om att inleda planläggning, kommer det att behövas minst ett avgörande om behov av planering, då ett bygglov som söks skulle försvåra förverkligandet av planen.

46 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 22 (66) Skyddsbeslut Några skyddsbeslut som rör området finns inte Plansituationen i den närmaste omgivningen Generalplaner I Kristinestad, väster om planeringsområdet, gäller följande generalplaner: Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark ( ) För Lilla och Stora Sandjärvs stränder Kristinestads strandgeneralplan från år 2000 Detaljplaner För området eller dess närhet finns det inga detaljplaner Preliminära planer och utredningar som den projektansvarige har låtit göra upp MKB-förfarande År 2012 lät den projektansvarige göra miljöutredningar som omfattar utredningar av det häckande fågelbeståndet, fladdermöss, flygekorrar, vegetation och biotoper. Utredningarna gjordes på de kraftverksplatser eller på det projektområde som då planerades. Dessutom observerades fåglarnas vår- och höstflyttning. Den preliminära tekniska planeringen för projektet genomfördes i november december I projektplaneringen ingick en inventering av platser för vindkraftsparkens potentiella anslutningar till elnätet liksom även en uppskattning av investeringskostnaderna för byggande och nätanslutningar. Etableringen av vindkraftsparken förutsätter ett MKB-förfarande som avses i lagen om miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändringen av lagen 458/2006) och MKBförordningen (713/2006). För miljökonsekvensbedömningen har bl.a. följande utredningar gjorts: En arkeologisk inventering (Kulttuuriympäristöpalvelut Heiskanen & Luoto Oy) Utredning om landskap och kulturmiljö Buller- och skuggbildningsmodeller Naturutredning Inventering av vegetation och naturtyper Observationer av fiskgjusens födosöksflygningar Inventering av spelplatser för tjäder Inventering av flygekorrbeståndet Inventeringar av naturtyperna längs elöverföringslinjerna Invånarenkät Synlighetsanalys och visualiserande bilder I MKB-förfarandet presenteras åtgärder för att förebygga och lindra eventuella signifikativa negativa miljökonsekvenser. Åtgärderna beaktas i den allmänna planeringen av vindkraftsparken och i markanvändningslösningarna Redogörelser som utarbetats för delgeneralplanen: Delgeneralplanen stödjer sig på de utredningar och konsekvensbedömningar som har gjorts i samband med MKB-förfarandet Andra utredningar och annat material som berör området: Vindkraftsutredning för Södra Österbotten (Södra Österbottens förbund 2012), Österbottens förbund (2012), Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten, Österbottens förbund (2013) Pohjanmaan tuulivoima ja erikoiskuljetukset, Österbottens förbund och NTMcentralen i Södra Österbotten

47 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 23 (66) Österbottens vindkraft och specialtransporter, Österbottens förbund och NTMcentralen i Södra Österbotten. Miljö- och ortsdatabasen OIVA (Statens miljöförvaltning) Andra vindkraftsprojekt Flera vindkraftsparker planeras i Österbotten. Planeringen av dem befinner sig på olika stadier. Inom en radie på cirka 25 kilometer från Mikonkeidas vindkraftspark planeras enligt aktuella uppgifter fler än tio vindkraftsparker. De som ligger närmast Mikonkeidas är Ömossa vindkraftspark (EPV Vindkraft Ab) och Uttermossa vindkraftspark (Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto Vindkraftspark Ab) med sammanlagt över 50 vindkraftverk. Dessa två vindkraftsparker gränsar mot Mikonkeidas vindkraftspark. En kartsammanställning av vindkraftsprojekten kan ses på sida 53 Bild Vindkraftsparkens konstruktioner En vindkraftspark består av vindkraftverk inklusive fundament, servicevägar mellan vindkraftverken, mellanspänningskablar mellan vindkraftverken (20 kv jordkabel), parktransformatorstationer, mellanspänningskablar som ansluts till regionnätet (20 kv jordkabel) samt 110 kv luftledningar och elstationer för anslutning till riksnätet. Ett vindkraftverk består av ett torn som monteras på ett fundament, en trebladig rotor och ett maskinhus. Det finns olika byggtekniker för vindkraftverkens torn. Ett torn som byggs som ett slutet torn kallas för ett rörformat torn. De rörformade tornen kan bygggas helt i stål, helt i betong eller som en kombination av betong och stål, en s.k. hybridkonstruktion. De planerade vindkraftverken är vindkraftverk med rörformade torn och en enhetseffekt på 2,4 4,0 MW. Navhöjden på det rörformade ståltornet eller hybridtornet i stål och betong är cirka 140 meter och rotorns diameter cirka 120 meter (ett rotorblad är cirka 60 meter långt). Då når rotorbladets spets på det rörformade tornet till högst 200 meters höjd. Bild 15. Modellbild av det vindkraftverk med en navhöjd på 140 meter som bedöms i MKBförfarandet. Då rotorbladets längd är 60 meter, är kraftverkets totala maximihöjd 200 meter.

48 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 24 (66) Utgångsläget är att vindparksområdet inte ska inhägnas. Av vindkraftsparkens byggnadsverk är det uteslutande elstationens område som inhägnas. Vindparksområdet kommer att vara nästan lika tillgängligt som innan vindkraftsparken byggdes. Vindkraftverken ska förses med flyghindermärkning enligt Trafi:s bestämmelser. Enligt luftfartslagen måste tillstånd att sätta upp flyghinder sökas hos Trafiksäkerhetsverket Trafi för vart och ett av de vindkraftverk som uppförs. Till ansökan som lämnas till Trafi ska bifogas ett utlåtande om hindret från leverantören av flygtrafiksledningstjänster Finavia Abp. I det flyghindertillstånd som beviljas av Trafiksäkerhetsverket fastställs den flyghindermärkning som behövs för dag- och nattdrift. För att vindkraftverk ska kunna uppföras och underhållas behövs det ett servicevägnät. Servicevägarna kommer att få en yta av grus och cirka 6 meters bredd i genomsnitt. Dessutom kommer det omgivande trädbeståndet att röjas för att ge rum för transporter. Längs vägarna transporteras byggmaterial och materiel som behövs för resningen av vindkraftverken. Efter byggskedet kommer vägarna att användas såväl för underhålls- och kontrollåtgärder för kraftverken som för de lokala markägarnas behov.

49 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 25 (66) 4 OLIKA ETAPPER I PLANERINGEN AV GENERALPLANEN 4.1 Behovet av att utarbeta en generalplan Syftet med vindkraftsparken är till en del att gynna de klimatpolitiska mål till vilka Finland har förbundit sig. Målsättningen för vindkraftens del är att höja den totala installerade kapaciteten i Finland till cirka MW senast år Etableringen av vindkraftsparken förutsätter ett MKB-förfarande enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändring 458/2006) och MKBförordningen (713/2006). Dessutom förutsätts att en plan i enlighet med markanvändnings- och bygglagen görs upp för att bygglov ska kunna beviljas för vindkraftsparken. MKB är inget tillståndsförfarande och inga beslut fattas utifrån MKB. 4.2 Inledning av planläggningen samt åtföljande beslut Initiativ till utarbetande av plan samt beslut om planläggning UPM-Kymmene Oyj tog initiativ till planläggning i februari 2013 genom att kontakta Storå kommun och staden Kristinestad för att inleda utarbetandet av en delgeneralplan med rättsverkan för planeringsområdet. Kommunstyrelsen i Storå fattade ett planläggningsbeslut den 11 mars 2013 (91 ). Tekniska nämnden i Kristinestad föreslog på sitt möte den 20 mars 2013 (61 ) för stadsstyrelsen att utarbetandet av en delgeneralplan med rättsverkan ska inledas, och stadsstyrelsen beslöt att inleda planläggningen på sitt möte den 8 april 2013 (134 ). Delgeneralplanen som möjliggör byggandet av en vindkraftspark utarbetas i Storå och Kristinestad. Planläggningen framskrider enligt normalt förfarande, och den administrativa behandlingen av planen sker i Storå och Kristinestad. Kommunfullmäktige i Storå och stadsfullmäktige i Kristinestad godkänner delgeneralplanen var för sig till den del den gäller den egna kommunen Planläggningsavtal MKB-förfarande. UPM-Kymmene Oyj som ansvarar för vindparksprojektet har avtalat med Kristinestad och Storå om uppgörandet av en delgeneralplan. FCG Design och planering Ab har valts till planläggningskonsult. Kristinestad och Storå ansvarar för informeringen och framläggandet i berednings- och planeringsskedena och för att samla in respons och bereda bemötanden i nämnda skeden. UPM-Kymmene Oyj ansvarar för kostnaderna för beredningen och informeringen. Ett MKB-förfarande genomförs för projektet. MKB leds av kontaktmyndigheten (NTMcentralen i Södra Österbotten) och av uppföljningsgruppen, som består av: NTM-centralen i Södra Österbotten Södra Österbottens förbund Fingrid Oyj Storå kommun Isojoen-Karijoen Riistanhoitoyhdistys Kallträskin Nuorisoseura Kristinestad/Markanvändning Västkustens miljöenhet, avdelningen i Kristinestad Kärjenkosken Kyläseura Lappfjärdsnejdens jaktvårdsförening Ömossa jaktförening Ömossa Svenska Ungdomsförening MTK Etelä-Pohjanmaa Österbottens förbund Österbottens naturskyddsdistrikt

50 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 26 (66) Österbottens museum Skogsvårdsföreningen Österbotten Suupohjan lintutieteellinen yhdistys Suupohjan ympäristöseura Sydbottens Natur och Miljö Uttermossa Jaktförening Uttermossa ungdomsförening Isojoen Vesijärven kyläseura Vesijärven Metsästysseura Österbottens svenska producentförbund Syftet med MKB-förfarandet är att främja bedömningen och ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenserna vid planering och beslutsfattande. Samtidigt är syftet att öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestämmande. Genom förfarandet får den projektansvarige behövlig information för att kunna välja det lämpligaste alternativet med tanke på miljön och myndigheterna information om förutsättningarna för projektet och grunderna för fastställande av tillståndsvillkoren. Det faktaunderlag om projektet och dess omgivning som förutsätts för planläggningen utarbetas i huvudsak inom ramen för MKB-förfarandet. MKB-förfarandet har schemalagts så att dess dokument och responsen på dem kan utnyttjas vid utarbetandet av planen. Bild 16. MKB-förfarandets och planläggningens skeden. 4.3 Deltagande och samverkan Intressenter Intressenter har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och uttala sina åsikter om planen (62 i markanvändnings- och bygglagen). Intressenter är de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av den plan som är under beredning: invånare, företag och näringsidkare på planens verkningsområde, användare av rekreationsområden, markägare och markinnehavare på planens verkningsområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen:

51 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 27 (66) sammanslutningar som representerar invånarna, såsom hembygds- och invånarföreningar samt bykommittéer sammanslutningar som representerar särskilda intressen eller befolkningsgrupper, såsom naturskydds- och byggtraditionsföreningar; Österbottens naturskyddsdistrikt, ornitologiska föreningar, BirdLife Finland rf. sammanslutningar som representerar näringsidkare och företag; Finlands skogscentral, MTK, Österbottens producentförbund, Metsänomistajien liitto Länsi-Suomi och Skogsägarförbundet Kusten övriga sammanslutningar på lokal eller regional nivå, såsom väglag och vattenskyddsföreningar sammanslutningar eller företag med särskilda uppdrag, såsom energi- och vattenledningsverk Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Anhängiggörande grannkommuner olika förvaltningsnämnder i kommunerna (t.ex. tekniska nämnden, miljönämnden, grundtrygghetsnämnden osv.) Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Södra Österbotten och Österbotten Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Österbottens förbund Södra Österbottens förbund Satakuntaförbundet Österbottens museum Södra Österbottens landskapsmuseum Försvarsmakten Marinen Flygvapnet Fingrid Oyj Trafiksäkerhetsverket Trafi Forststyrelsen Österbottens räddningsverk Södra Österbottens räddningsverk Anhängiggörande har meddelats i Kristinestad och Storå genom kungörelser den 3 juni Deltagande och växelverkan Planerings- och utredningsarbetena för utvecklingsprojektet för vindkraft framskrider jämsides i samverkan och medan de pågår ordnas möten för allmänheten, framläggande av planer, samråd och myndighetssamråd. Under mötena får intressenter, medborgare och intressentgrupper detaljerad information om projektet och kan ta ställning till de presenterade planerna. Information om utarbetandet av delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark och om framläggandet av den erhålls genom underrättelser och meddelanden från staden Kristinestad och Storå kommun, genom pressen och möten för allmänheten, de officiella informationstidningarna Syd-Österbotten och Suupohjan Sanomat, på Kristinestads och Storås anslagstavlor, webbplatserna (För invånare > Teknik och miljö > Planläggning och kartor) och (Asuminen ja rakentaminen > Kaavoitus), från kontaktpersonerna och planläggaren. Därutöver ordnade UPM-Kymmene Oyj som var projektansvarig under MKBprogramskedet ett oavhängigt möte för allmänheten i Uttermossa ungdomslokal den 2 april Mötet annonserades i de lokala tidningarna och var öppet för alla. De som

52 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 28 (66) deltog i mötet kunde diskutera med projektets MKB- och planläggningskonsulter samt med representanter för UPM. Under MKB-förfarandet ordas två informations- och diskussionsmöten för allmänheten. Medan MKB-programmet var framlagt ordnades det första mötet den 18 juni 2013 i Uttermossa ungdomslokal i Kristinestad. De som deltog i mötet gavs möjligheten att bekanta sig med projektets planerings-, planläggnings- och MKB-material och att diskutera med kontaktmyndigheten för MKB-förfarandet, den projektansvarige och projektets planerare. Dessutom kunde deltagarna föra fram sina åsikter om bedömningsarbetet samt om huruvida bedömningsarbetet var tillräckligt omfattande eller inte. Sammanlagt deltog cirka 20 personer i mötet för allmänheten. Nästa möte för allmänheten arrangeras efter att MKB-beskrivningen har blivit klar. Information om mötena ges bl.a. i NTM-centralens kungörelser i tidningarna och på webbplatsen Myndighetssamarbete Inledningsskedets myndighetssamråd hölls den 3 juni 2013 på NTM-centralen i Södra Österbotten. Under planens beredningsskede hölls en arbetsöverläggning den 3 december 2013 på NTM-centralen i Södra Österbotten, före framläggandet av planutkastet. Under sammanträdet behandlades uppgjorda utredningar samt landskapsplanernas status. Vid behov arrangeras ett myndighetssamråd efter att planförslaget har varit framlagt till påseende, efter att utlåtanden och anmärkningar om förslaget har erhållits. Vid behov behandlas planen även vid andra arbetsöverläggningar. Till överläggningarna inbjuds de myndigheter vilkas verksamhetsområde planeringen behandlar. De myndigheter som har presenterats i programmet för deltagande och bedömning ombeds ge ett utlåtande om planutkastet och planförslaget. Ett sammandrag av utlåtandena, bemötandena av dem samt de ändringar och kompletteringar som utifrån dessa gjorts i plandokumenten presenteras i bilagorna till planbeskrivningen. Delgeneralplanens konsekvenser bedöms i samverkan med de myndigheter vars verksamhetsområde frågorna gäller Program för deltagande och bedömning För projektet har ett program för deltagande och bedömning (PDB) utarbetats. Syftet med PDB är att utarbeta ett med avseende på delgeneralplanens betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser (63 i markanvändnings- och bygglagen). I PDB beskrivs utgångspunkterna, planläggningens syfte och mål, hur planeringen framskrider, den preliminära tidsplanen och möjligheterna att delta. I PDB beskrivs dessutom de utredningar och bedömningar av konsekvenser som ska göras i anslutning till planen. Vid behov kompletteras PDB under planläggningsförfarandet fram till dess att planförslaget framläggs till påseende. Programmet för deltagande och bedömning för delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark har varit framlagt till påseende i Kristinestad i Storå

53 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 29 (66) Respons på PDB (3 utlåtanden och 1 åsikt): EPV Vindkraft Ab: EPV ber om att i fortsättningen få delta i beredningen av planen, då Mikonkeidas gränsar till generalplanen för Ömossa vindparksområde. Materialet från förberedelserna i Ömossa kan med fördel användas i beredningen av projektet Mikonkeidas. I de elöverföringsalternativ som presenteras i PDB ingår inte det alternativ för Mikonkeidas som innebär anslutning till UPM:s vindkraftspark i Korvenneva och som framförs i MKB-programmat för UPM:s Korvennevaprojekt. Österbottens förbund: Den vindkraftspark som UPM-Kymmene planerar ligger i Kristinestad i Österbotten och Storå kommun i Södra Österbotten. Vindkraftsparken skulle till stor del placeras på fastigheten Mikonkeidas som ägs av UPM. Endast den södra delen av planområdet ligger i landskapet Österbotten. Den norra delen av området ligger i landskapet Södra Österbotten. Den del av planområdet som ligger i Österbotten, som i etapplandskapsplanen kallas Ömossa-Norrviken, har ingått i Österbottens förbunds utredningar och anses vara lämpligt för storskalig vindkraftsproduktion. För överföringen av den el som produceras i vindkraftsparken granskas två alternativ, där vindkraftverkens el överförs med jordkablar till två elstationer som byggs i projektområdets södra och norra del. Mellan elstationerna byggs en 110 kv luftledning. I alternativ A byggs en 110/400 kv elstation i norra delen i anslutning till Fingrid Abp:s kommande 400 kv kraftledning och som därmed kan kopplas in direkt till stamnätet. I alternativ B byggs en 20/110 kv elstation och en ny elledning dras parallellt med Fingrid Abp:s kommande 400 kv kraftledning till Kristinestad 400 kv elstation. Österbottens förbund har i tidigare utlåtanden gällande vindkraftsprojekt i södra Kristinestad lyft fram alternativ A som ett bra alternativ, eftersom detta alternativ kunde erbjuda en kopplingspunkt till stamnätet på betydligt närmare avstånd än den som finns norr om Kristinestad centrum. Österbottens förbund ser det som positivt att dessa två alternativ utreds. I konsekvensbedömningen presenteras två projektalternativ för vindkraftsparkens förverkligande. Dessa alternativ skiljer sig från varandra i fråga om storleken på de kraftverk som ska byggas. I alternativ 1 byggs 30 kraftverk med en navhöjd på cirka 120 meter och i alternativ 2 byggs 30 kraftverk med en navhöjd på cirka 140 meter. Ett alternativ med färre antal vindkraftverk kunde enligt Österbottens förbund tas med i bedömningen. Inom en radie på 25 kilometer från vindkraftsprojektet i Mikonkeidas är fler än 10 vindkraftsparker under planering. Enligt Österbottens förbund är det viktigt att i ett tidigt skede utreda de gemensamma konsekvenser som uppstår vid byggandet av dessa vindkraftsparker samt vid byggandet av de elledningar som krävs för överföringen till stamnätet. Speciellt de gemensamma konsekvenser som uppstår för det boende och fritidsboende vid sjöarna Stora och Lilla Sandjärv, som ligger mellan projekten Mikonkeidas och Ömossa borde utredas. I programmet ingår i övrigt en god beskrivning av de pågående projekten i området. Planeringsområdet för generalplanen avviker från avgränsningen i etapplandskapsplanen men enligt den preliminära placeringen av kraftverken överensstämmer planen med förslaget till etapplandskapsplan. I övrigt konstaterar Österbottens förbund att programmet för deltagande och bedömning är väl gjort och att projektet är i linje med förslaget till etapplandskapsplan 2 och dess målsättningar. Förbundet har inget att tillägga i detta skede av planeringen.

54 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 30 (66) Korsholm Miljösektionen: Planeringsområdet finns i södra delen av Kristinestad och delvis i Storå kommun. Projektområdet är beläget några kilometer öster om riksväg 8. Avståndet till Kristinestads centrum är cirka 25 kilometer och till Storå centrum cirka 15 kilometer. Avståndet till Bottenhavets kust är cirka 13 kilometer. Maximalt 30 vindkraftverk planeras på området. Väsentligt är att avgränsningen och omfattningen av kraftverksområdet samt placeringen av de enskilda vindkraftverken planeras väl så att olika slag av negativa konsekvenser för bosättning, landskap, rekreation, miljö och natur minimeras. Några av vindkraftverken är planerade relativt nära fritidsbosättning (ca 750 m) och bullerproblem kan uppkomma. Placeringen av kraftverken borde inte vara sådan att Miljöministeriets gränsvärden för buller överskrids. Ljus- och skuggeffekter från vindkraftverken ska inte överstiga 8 h/år vid bosättning. De nyaste anvisningarna om mätning och modellering av vindkraftverks buller bör beaktas. Ifall anmärkningar och riktvärden för buller och skuggeffekter följs, krävs inte miljötillstånd. De planerade kraftverken omringar Stormossens myrmarkskomplex och kan tänkas påverka rastande fågelflockar och stråk för födosök. Eventuellt kunde kraftverken väster om Stormossen tas bort för att skapa korridorer mellan vindkraftsparkerna och Stormossen. Tillräckliga buffertzoner mellan/runt olika vindkraftsparker och potentiella flyttstråk ska tryggas i samband med planen. Fiskgjusens boplacering och stråk för födosök samt flygekorrens revir innanför projektområdet bör beaktas vid placering av kraftverken. Alternativ 2 för dragning av elledningar bör undvikas eftersom så stora områden påverkas av breddning av linjegatan (speciellt när andra projekts linjedragningar medräknas). När kraftverken och elnätverket byggs ska sådana alternativ och åtgärder som minskar kollisionsrisken för fåglar väljas. Miljösektionen förutsätter att vindkraftsbolagen samarbetar vid dragningen av elöverföringslinjerna så att gemensamma sträckningar åstadkoms. En privat markägare: Uttryckte sin förundran över namnet Riskula, ett egendomligt namn på en by. Punkten Rekreationsanvändning i miljökonsekvensbedömningen saknar omnämnande av naturstigen vid Sarvijärvi. Stigen som sådan är gammal, men grundrenoverades 2013 och kompletterades med en bastu som byggdes vid Sarvijärvi och som fritt står till förfogande för naturstigens vandrare. På kartan över bosättningen saknas ett nytt fritidshus invid sjön. På flygfotot över den plats som visas på kartan syns en ny väg som har byggts till den södra änden av sjön. Där vägen slutar ligger fritidshuset. Programmet för deltagande och bedömning har uppdaterats den 30 januari Informationssätt Information om utarbetandet av delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark och om framläggandet av den erhålls genom underrättelser och meddelanden från staden Kristinestad och Storå kommun, genom pressen och möten för allmänheten, de officiella informationstidningarna Syd-Österbotten och Suupohjan Sanomat, på Kristinestads och Storås anslagstavlor, webbplatserna (För invånare > Teknik och

55 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 31 (66) miljö > Planläggning och kartor) och (Asuminen ja rakentaminen > Kaavoitus), från kontaktpersonerna och planläggaren. 4.4 Delgeneralplanens syften Planeringen utgår från de riksomfattande målen för områdesanvändningen jämte preciseringar samt från landskapets mål som ingår i planerna på landskapsnivå. Dessutom utgår planeringen från de lokala målen, som utgörs av kommunernas utvecklingsbehov, och från de mål som UPM-Kymmene Oyj har satt upp för utvecklingsprojektet för vindkraft. Syften med utvecklingsprojektet för vindkraft Mikonkeidas vindkraftspark möter för sin del Finlands internationella klimatpolitiska mål och främjar uppnåendet av dem. Dessutom bidrar parken till produktionen av vindkraftsenergi. Finlands målsättning är att producera cirka 6 TWh el med vindkraft år Främjandet av vindkraften förverkligar det nationella målet att öka produktionen av förnybar energi som ställts upp för att trygga energiförsörjningen och självförsörjningen. Byggandet av vindkraftsparken stabiliserar den lokala elförsörjningen på planeringsområdet och i dess näromgivning samt förstärker områdets elnät. Målet är att skapa en produktionsmässigt och ekonomiskt lönsam vindkraftspark. Vid placeringen av vindkraften beaktas bebyggelse i närheten, särdrag i miljön som ska bevaras och värdefulla naturobjekt. Byggandet av vindkraftsparken ökar skatteintäkterna, sysselsättningen och företagsverksamheten. Projektaktörens målsättning Målsättningen för projektaktören som tagit initiativet till planläggningen bestäms av de förberedande utredningarna och den preliminära planen för vindkraftsparken samt av miljökonsekvensbedömningen (MKB), dess utredningar och resultat. Enligt vindmätningarna är planeringsområdet lovande för vindkraftsproduktion. Det är ekonomiskt lönsamt att placera vindkraftverk på området. Den projektansvarige har utgått från att vindkraftverken ska placeras på områden där de orsakar så liten olägenhet som möjligt för bosättningen och miljön. Enligt den planerade tidtabellen ska produktionen inledas senast år Kommunernas målsättning Högre skatteintäkter Förbättrad sysselsättning Stöd till företagsverksamheten Kommunfullmäktige i Storå och stadsfullmäktige i Kristinestad godkänner planen till den del den gäller den egna kommunen Mål som ingår i utgångsmaterialet Riksomfattande mål för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen är en del av systemet för planering av områdesanvändningen enligt markanvändnings- och bygglagen. Enligt 24 i markanvändnings- och bygglagen ska målen beaktas och genomförandet av dem främjas i planeringen på landskapsnivå, kommunernas planläggning och statliga myndigheters

56 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 32 (66) verksamhet. Statsrådet fattar beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Den 13 november 2008 fattade statsrådet beslut om revidering av målen. De riksomfattande målen för områdesanvändningen gäller region- och samhällsstrukturen, livsmiljöns kvalitet, förbindelsenäten, energiförsörjningen, natur- och kulturarvet samt användningen av naturresurser. Målen har indelats i allmänna mål och särskilda mål utifrån sakinnehållet. Följande riksomfattande mål för områdesanvändningen gäller Mikonkeidas vindkraftspark och planläggningen av området: Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Inom områdesanvändningen ska olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas. Vid områdesanvändningen ska energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor främjas. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur- och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Vid områdesanvändningen främjas bevarandet av tysta områden som anvisats för detta ändamål. Genom områdesanvändningen tryggas en hållbar användning av naturresurserna så att tillgången på naturresurser tryggas också för kommande generationer. I samband med områdesanvändningen ska säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I samband med områdesanvändningen bör man trygga möjligheterna att utveckla trafiktjänstsystemen samt tillgodose den militära luftfartens behov. När nya kraftlinjer dras ska i första hand de befintliga korridorerna användas. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. I samband med områdesanvändningen som gäller energinät ska riskerna i anslutning till extrema väderfenomen och översvämningar, markanvändningen i den närmaste omgivningen, utvecklingen av markanvändningen och närmiljön beaktas, i synnerhet bosättningen, objekt och områden som är värdefulla ur natur- och kulturhänseende samt särdragen i landskapet.

57 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 33 (66) Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer Genom områdesanvändningen bidrar man till att bevara kustområdet som en särskilt betydelsefull helhet med hänsyn till dess natur- och kulturvärde. Målsättningen för landskapsplanläggningen På Kristinestads område gäller Österbottens landskapsplan (fastst ) och inom Storå kommun Södra Österbottens landskapsplan (fastst ). Det finns nästan inga områdesreserveringar på vindparksområdet. I Södra Österbottens landskapsplan har en del av planeringsområdet angetts som torvtäktsområde (tt-3). I nordost alldeles intill den del av vindkraftsparken som ligger i Storå finns beteckningen Område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, som syns som ett skuggat område på plankartan. Det nordöstra hörnet nuddar också vid en 220 kv kraftledning och en reservering för en 400 kv kraftledning. I Österbottens landskapsplan finns bara ett bergtäktsområde angivet (eo-4) på planeringsområdet. Det gäller ett bergtäktsområde på Stormossbergen. På Kristinestads område väster om sjön Tönijärvi finns ett rekreationsobjekt och en turistattraktion, Soldattorpet. Österbottens förbund Södra Österbottens förbund Bild 17. En kombination av landskapsplanerna för Södra Österbotten och Österbotten. Avgränsningen av generalplaneområdet visas med skuggad röd linje. På planeringsområdet har i landskapsplanerna inte angivits sådana områdesreserveringar som skulle förhindra genomförandet av vindkraftsprojektet. Målsättningen för etapplandskapsplanerna Etapplandskapsplan 1 för Södra Österbotten, som gäller i Storå kommun, är under beredning. Ett utkast till etapplandskapsplanen, daterat den 28 maj 2012, har varit

58 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 34 (66) framlagt till påseende. I etapplandskapsplanen presenteras, förutom beteckningarna i den lagakraftvunna landskapsplanen, även områden för vindkraftverk, nya elstationer och riktgivande kraftledningssträckningar. Områden och objekt anges endast i den mån och med den noggrannhet som behövs med tanke på de riksomfattande målen eller landskapets mål för områdesanvändningen eller för att samordna områdesanvändningen i flera kommuner än en (25 i markanvändnings- och bygglagen). Den norra delen av projektområdet ingår inte i vindkraftsområdena i den framtida etapplandskapsplanen 1 för Södra Österbotten, men enligt ett utlåtande av Södra Österbottens förbund förhindrar den omständigheten dock inte att projektet planeras på Mikonkeidas projektområde. Etapplandskapsplan 2 för Österbotten, som i detta planarbete gäller områdena i Kristinestad, är under beredning. I etapplandskapsplan 2 för Österbotten granskas energiförsörjningen inom hela landskapsområdet. Förslaget till etapplandskapsplan 2 har varit framlagt mellan den 11 mars och den 9 april I etapplandskapsplanen visas endast vindkraftsområden av nationell eller regional betydelse. Gränsen för ett vindkraftsområde av regional betydelse har i etapplandskapsplanen fastställts till 10 kraftverk. Vindkraftsområden med 9 eller färre kraftverk anses vara av lokal betydelse och styrs av kommunala planer. I förslaget till etapplandskapsplan 2 för Österbotten anvisas södra delen av planeringsområdet som område för vindkraftverk (tv-1). Österbottens förbund Etapplandskapsplan 2 Södra Österbottens förbund Etapplandskapsplan 1 Bild 18. En kombination av etapplandskapsplanerna och planeringsområdet.

59 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 35 (66) Generalplanens syfte Inga generalplaner gäller på området. På Kristinestads område gäller en strandgeneralplan. De delar av den som omfattar Lilla Sandjärv och Stora Sandjärv finns nära Mikonkeidas planeringsområde. Planeringsområdet gränsar till delgeneralplaneområdet för vindkraftsparken i Ömossa (fastst. Kfge , 48). I den norra delen av Ömossa har tre kraftverk ännu inte fastställts. Kristinestad Storå Uttermossa Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark Strandgeneralplan för Kristinestad Planeringsområde Bild 19. Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark (Kristinestad 2012), strandgeneralplan för Kristinestad och den aktuella delgeneralplanen för Uttermossa vindkraftspark.

60 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 36 (66) Planeringsområdet gränsar till projektområdet för Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto Uttermossa vindkraftspark Ab (minst 8 kraftverk). En MKB-beskrivning utarbetas just nu för området (Ramboll Finland Oy). I Storå har inga generalplaner gjorts upp för planområdet eller dess omgivning. Meningen är att delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark i förhållande till omgivande generalplaner ska avgränsas så att icke planlagda arealer inte kvarlämnas i onödan. Målsättningen för detaljplanläggningen Det finns inga gällande eller anhängiga detaljplaner för planeringsområdet. MKB-förfarandet Miljökonsekvenserna av Mikonkeidas vindkraftspark bedöms i ett MKB-förfarande enligt MKB-lagen och ändringen av lagen (468/1994, 458/2006) samt MKB-förordningen (713/2006). Dessutom bedöms miljökonsekvenserna av de nödvändiga servicevägarna och anslutningsledningarna för elöverföring. Miljökonsekvensbedömningen har utförts av FCG Design och planering Ab. MKBprogrammet blev klart i juni MKB-beskrivningen med konsekvensbedömning blev färdig i mars Övriga projekt, planer och utredningar Undersökning om hur vindkraftverken påverkar radaranläggningars funktioner (pågår) Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten (Österbottens förbund, 2012) Österbottens vindkraft och specialtransporter (Österbottens förbund och NTMcentralen i Södra Österbotten, 2012) Utredningar för landskapsplaner och etapplandskapsplaner Målsättning som uppkommit under processens gång, precisering av målen Intressenternas målsättning Av svaren på den invånarenkät som genomfördes under MKB-förfarandet framgick bl.a. en oro som gällde de sammanlagda konsekvenserna av vindkraftsprojekten och behovet av ett samarbete mellan vindkraftsparkernas aktörer. Vindkraftsparkernas aktörer bör förpliktigas till samarbete så att gemensamma transformatorstationer och kraftledningar utnyttjas maximalt då projekten genomförs. Respondenterna ansåg att planeringen bör ta hänsyn till naturen, invånarna och markägarna på ett sätt som minimerar olägenheterna. Enligt invånarna är det särskilt viktigt att konsekvenserna för fågelbeståndet utreds. Vindkraftverken bör placeras tillräckligt långt från bebyggelsen, servicevägarna i så stor utsträckning som möjligt längs befintliga skogsbilvägar och kraftledningarna i jordkablar. Intressenternas målsättning kommer att preciseras i och med samråden under planläggningen. Kvalitativa mål för generalplanen För att projektet ska kunna genomföras måste planeringsområdet planläggas. För området där Mikonkeidas vindkraftspark planeras görs en rättsverkande delgeneralplan för vindkraft som styr områdets markanvändning. För delgeneralplanen utnyttjas den allmänna planeringen av vindkraftsparken som utförs samtidigt och miljökonsekvensbedömningen (MKB) samt utredningar och resultat som hör till MKB. Målet är att kontaktmyndigheten ska ge sitt utlåtande om MKB-beskrivningen på våren Utlåtandet beaktas vid behov då delgeneralplanen utarbetas.

61 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 37 (66) Markanvändnings- och bygglagen ändrades år 2011 så att beviljandet av bygglov för vindkraftverk i större utsträckning än tidigare kan bygga på generalplanering. Lagändringen enligt propositionen trädde i kraft den 1 april I det nya kapitlet 10 a i markanvändnings- och bygglagen regleras användningen av generalplaner som planeringsverktyg vid utbyggnad av vindkraft; särskilda bestämmelser som gäller utbyggnad av vindkraft anges i 77 a, 77 b och 77 c. Av de krav som ställs på generalplanens innehåll enligt 39 i markanvändnings- och bygglagen ska följande beaktas vid utarbetandet av denna plan: att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar, att energiförsörjningen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv, att miljöolägenheterna minskas, att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Särskilda bestämmelser för utbyggnad av vindkraft i markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft den 1 april Enligt 77 b i nämnda lag är de särskilda kraven på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft att: generalplanen styr byggandet och annan områdesanvändning på området tillräckligt, den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan planerad markanvändning lämpar sig för landskapet och omgivningen, det är möjligt att ordna vindkraftverkets tekniska service och elöverföring. Avsikten är att utarbeta delgeneralplanen enligt ändringen av 77 i markanvändningsoch bygglagen och att möjliggöra beviljandet av bygglov för vindkraftverken direkt utifrån generalplanen. Delgeneralplanen som utarbetas för Mikonkeidas vindkraftspark är en delgeneralplan med rättsverkan. Kommunfullmäktige i Storå och stadsfullmäktige i Kristinestad godkänner planen till den del den gäller den egna kommunen. För delgeneralplanen utnyttjas den allmänna planering av vindkraftsparken liksom även miljökonsekvensbedömningen (MKB) samt utredningar och resultat som hör till MKB. Övriga mål Då ändringar i miljön genomförs ska omständigheter som kommit fram i MKBförfarandet och i intressenternas respons beaktas i så hög grad som möjligt. Vindkraftsparken ska byggas så att särdragen i naturmiljön och landskapet beaktas, naturmiljön skonas och landskapets mångfald tryggas. Markanvändningen ska utvecklas genom att nya byggåtgärder anpassas till naturmiljön och landskapet. Negativa konsekvenser under byggandet och driften ska förhindras och lindras som en del av den mångsidiga utvecklingen av området. Andra planer och markanvändningsbehov som gäller området ska beaktas i likhet med annan målsättning för planeringsområdet som eventuellt framkommer under planläggningsförfarandet.

62 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 38 (66) 4.5 Alternativa generalplanelösningar och deras konsekvenser Arbetet med delgeneralplanen inleddes samtidigt som MKB-förfarandet för utvecklingsprojektet för vindkraft. Planen stödjer sig på utredningar och resultat från miljökonsekvensbedömningen. Olika alternativ har studerats i samband med MKB-förfarandet. Inga nya alternativ kommer att undersökas för delgeneralplanen. Under planläggningsarbetet ändras planelösningen vid behov med beaktande av den respons som erhållits Alternativ som undersökts i miljökonsekvensbedömningen: Alternativ för vindkraftsparken Alt 0 Projektet genomförs inte Inga nya vindkraftverk byggs, motsvarande energimängd produceras på annat sätt. Alt 1 En mindre vindkraftspark På Mikonkeidas projektområde uppförs 19 vindkraftverk med en navhöjd på cirka 140 meter och en enhetseffekt på 2,4 4,0 MW. Alla vindkraftverk placeras på Kristinestadsområdet. Alt 2 En större vindkraftspark På Mikonkeidas projektområde i Kristinestad och Storå uppförs 26 vindkraftverk med en navhöjd på cirka 140 meter och en enhetseffekt på 2,4 4,0 MW. Kraftledningsalternativ Alt A Kraftledning till elstationen i Arkkukallio Vindkraftsparken ansluts med en luftledning till Fingrid Oyj:s befintliga elnät vid en ny elstation som byggs i den norra delen av projektområdet. Cirka 7 kilometer ny kraftledning byggs. Alt B Kraftledning till Kristinestads elstation Vindkraftsparken ansluts till elnätet via en ny luftledning som byggs från projektområdet till Fingrid Oyj:s elstation i Kristinestad. Cirka 45 kilometer ny kraftledning byggs. Alt C Kraftledning till elstationen i Leväsjoki Vindkraftsparken ansluts till elnätet via en ny luftledning som byggs från projektområdet till Fingrid Oyj:s elstation i Leväsjoki. Högst cirka 30 kilometer ny kraftledning byggs. Alternativ C har behandlats separat från de andra alternativen, eftersom det togs med i MKB-förfarandet så sent Utredning, bedömning och jämförelse av valda alternativ Alternativens konsekvenser har utretts, bedömts och jämförts i miljökonsekvensbeskrivningen Generalplanelösning, val och motiveringar Den lösning som valts är Alt 2. Motiveringen är att Alt 2 som helhet bäst förverkligar målsättningen med projektet. Åsikter och beaktande av dem Kompletteras an efter den respons som inkommer i samrådsfasen.

63 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 39 (66) Behandling och beslut under planeringsskedena Planens skede Kristinestad Storå Beslut om planläggning Anhängiggörande Myndighetssamråd PDB framlagt Arbetsöverläggning

64 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 40 (66) 5 BESKRIVNING AV GENERALPLANEN 5.1 Generalplanens struktur Bild 20. Planutkast (Storå). Planeringsområdet anges i delgeneralplanen som jord- och skogsbruksområde (M-1), för vilket har anvisats byggplatser för sammanlagt 26 vindkraftverk (i generalplanerna 19 för Kristinestad, 7 för Storå). De centrala bestämmelserna i delgeneralplanen avser styrning av uppförandet. Med områdesreserveringar för kraftverken anvisas de platser på vilka vindkraftverken kan placeras inom jord- och skogsbruksområdet. Platser i överensstämmelse med den allmänna planeringen har anvisats och kompletterats med riktgivande märkning av objekten. I delgeneralplanen har ingen maximistyrka

65 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning 41 (66) angetts för kraftverken, men vindkraftsparkens årliga nettoelproduktion skulle uppgå till cirka GWh. I delgeneralplanen anvisas dessutom de servicevägar som betjänar vindkraftverken samt jordkablarnas sträckning. I planeringen av servicevägarna har man strävat efter att i så stor utsträckning som möjligt använda befintliga vägar. 5.2 Generalplanebeteckningar och -bestämmelser