Presentationsteknik 1 INLEDNING. Att planera för en muntlig framställning.

Transkript

1 PULS, Rune Olsson AB. Linköping. Får användas inom högskoleutbildning. 0 Presentationsteknik Att planera för en muntlig framställning. Referat: Här visas en metod som du kan använda då du skall planera och genomföra en presentation av t ex resultatet av en utredning inför beställarna föredragning av ärende i styrelse eller arbetsgruppen forskningsresultat på en konferens nytt stoff som skall läras av studerande Innehåll: 1 INLEDNING 2 NÅGRA GRUNDMODELLER FÖR UPPLÄGGNINGEN 2.1 Härledningsmodellen 2.2 Logisk-historiska modellen 3 TÄNK 3.1 Tänk igenom ditt budskap 3.2 Vad tycker dina åhörare 3.3 Koppla ihop budskap och frågor 3.4 Vilka hjälpmedel behöver du. Gör en tidsplan 3.5 Planera starten 4 DETALJPLANERA 5 VÄRDERA PLANEN 6 PRESENTATIONEN 7 UTVÄRDERA 8 LITTERATUR BILAGOR: Bilaga 1 Exempel på hur ett manuskript kan utformas Bilaga 2 Vanliga hjälpmedel för att visa bild Bilaga 3 Att få igång en diskussion och att svara på frågor Bilaga 4 Några röst- och talövningar Bilaga 5 Arbetsblad: Förbereda i fem steg 1 INLEDNING Här presenteras en metod som du kan använda då du skall planera och genomföra en muntlig presentation. Metoden kan användas allmängiltigt vid olika situationer. T ex

2 1 Föredragning i styrelse: bakgrundsfakta och förslag inför beslut Presentation av resultat av projekt inför beställarna Information till medarbetare. Undervisning: nytt stoff som skall läras in av de studerande. Gemensamt för dem är att: du har ett budskap, du vill på något sätt påverka åhörarna du vet åhörarnas bakgrund ungefär din tid är begränsad. Jag har skrivit på ett mycket schematiskt sätt. De flesta av oss har tillbringat mycket lång tid som åhörare. Då har vi fått en provkarta på bra och dåliga sätt att prata inför andra. Det jag främst vill göra här är att ge ett sätt att ordna upp denna erfarenhet på ett sätt så att den blir mer tillgänglig för dig. Huvudidén är att arbeta systematiskt d v s en sak i taget. Framställningen i detta häfte har då mer karaktär av checklista än av pedagogisk lärobok. Som alltid är planeringen det viktigaste. Att tänka efter före är som alltid viktigt. Arbetsgången vid planeringen har jag fört över till olika steg: TÄNKA-fas Först en tänka-fas som går ut på att planera planeringen: Du blir klar över huvudtankarna i ditt budskap: Vad vill du åstadkomma? åhörarnas förväntningar och förkunskaper i vilken ordning du skall presentera dina huvudtankar hur och när du bör förbereda dina bilder vilka hjälpmedel du behöver lokalens utrustning och dess begränsningar en tidsplan över din förberedelse och mycket mer. DETALJPLANERA Sedan en fas då du detaljplanerar. Du följer den plan för förberedelserna som du gjort upp tidigare. Du får klart dina bilder till arbetsprojektorn ditt manuskript material att delas ut t ex i förväg och en del annat. PLANERA STARTEN Nästa steg är att planera starten. De första få minuterna är de viktigaste under hela presentationen. VÄRDERA Så bör du värdera din uppläggning. Gör en provpresentation och ta tiden. PRESENTATIONEN Nu är det dags för presentationen. UTVÄRDERA Efteråt utvärderar du effekten. Fick du de frågor du väntade dig? Kunde du fått fram de önskade effekterna på ett annat mer ändamålsenligt sätt? Eftertanke är din bästa metod för att bli bättre.

3 2 2 NÅGRA GRUNDMODELLER FÖR UPPLÄGGNING När det gäller uppläggning i stort kan man skilja på två modeller: antingen berätta om resultatet först eller sist. Så här kan uppläggningen vara i de två fallen: Härledningsmodellen 1 Uppvärmning med kort beskrivning av bakgrund, ramar och utgångspunkter. 2 Beskrivning av huvudförslag, resultat eller förslag till beslut 3 Härledning av huvudförslag genom beskrivning av arbetssätt och delresultat inom delavsnitt eller alternativ 4 Tid för frågor Löpsedeln är en annonsering av det som skall komma, för att väcka intresse eller uppmärksamhet. Det kan göras med frågor eller uppmaningar t ex: "Hur kommer det sig att vi kom fram till detta?" "Nu skall jag ägna några minuter till att förklara min slutsats." "Nu skall jag förklara varför det blir så billigt." Att tala om det viktigaste först har många fördelar: det du vill att alla skall förstå, det skall ju komma fram när alla är som piggast metoden tål frågor. Eftersom du sagt det viktigaste först, behöver du inte vara rädd för att tiden inte räcker till. Dessutom ställs frågorna i förhållande till slutresultatet. tiden räcker alltid till den som går tidigt innan du har talat färdigt, har ändå fått höra det viktigaste metoden är motiverande och aktiverar till frågor. Denna informationsteknik används ofta i tidningsartiklar och vid nyhetsuppläsning i radio och TV.

4 3 Logiska-Historiska modellen 1 Inledning, bakgrund och utgångspunkter 2 Beskrivning av olika delar vilka följer en logisk modell eller en tidsföljd. Oftast kommer de betydelsefullaste resultaten i slutet av redovisningen då många är trötta. 3 Beskrivning av slutsatser och huvudförslag. 4 Tid för frågor. Denna uppläggning är mer krävande än Härledningsmodellen. Här gäller det att hålla intresset vid liv hela tiden. Vissa frågor får svar ur det som kommer senare, varför du måste be frågeställaren att vänta. Detta skapar ofta besvikelse hos åhörarna. Fördelen med metoden är att det är möjligt att låta åhörarna själva få fundera ut någon slutsats av det du sagt. Detta gör metoden tillämpbar vid viss undervisning. 3 TÄNK Arbeta i fem steg. Se schemat i bilaga Tänk igenom ditt budskap: Detta tycker JAG är viktigt! Vad vill du uppnå? Vilka är åhörarnas intressen? Förkunskaper? o s v Du skall i punktform anteckna allt som är av intresse för och vid presentationen. Använd det som är tillämpbart ur denna checklista. 1 Beskriv budskapet i stora drag t ex med hjälp av nyckelord eller med markeringar i utgångsmaterialet (rapport, PM, underlag) 2 Vad vill du att åhörarna skall veta, kunna, göra? 3 I vilket sammanhang kommer det in? 4 Hur skall åhörarna använda informationen (budskapet)? 5 När skall åhörarna använda informationen (budskapet)? 6 Vad skall de komma ihåg av informationen? 7 Hur länge skall de komma ihåg informationen? 8 Avser du ren kunskapsöverföring 9 Vill du påverka deras inställning och attityder till något?

5 4 Sammanfatta det du fått fram genom att skriva ner ditt syfte: vad du vill att åhörarna skall ha förstått, Ditt budskap. Skriv punktformigt. Vi skall använda listan om en stund. 3.2 Vad tycker dina åhörare Detta är det viktigaste momentet i hela planeringen. Tänk dig in i dina åhörares förkunskaper, intresse, inställning till ämnet, ja i allt du vet om dem. 10 Vilka är åhörarna (målgrupp)? 11 Hur många är de? 12 Beskriv kortfattat deras förkunskaper? T.ex. ordförråd. 13 Vilket är deras intresse i ämnet? 14 Har de gjort något timmarna före, som kan ge upphov till störningar? 15 Kan det förekomma motstånd mot det du vill säga? 16 Vad har de för uppfattning om dig? 17 Vad förväntar de sig? 18 Vilka hjälpmedel (rapport, PM osv) har de för att minnas ditt budskap? Föreställ dig sedan att du lyssnar på och ser dig själv när du talar inför dessa åhörare. "Lyssna på dig själv med åhörarens öra". Försök leva dig in situationen så livfullt du kan. Skriv ner allt: alla de frågor som kan dyka upp vad de vill veta vad tror du de skulle vilja ha reda på om de fått smälta din information vad de har att invända, vilka reaktioner kan komma. Ansträng dig ordentligt med att leva dig in i den situation som du ämnar utsätta dina åhörare för. 3.3 Koppla ihop budskap och frågor. Titta nu på dina listor: med syftet och med frågor. Vad vill du egentligen? Arbeta parallellt med ditt budskap och frågelistan. Du finner grupper av frågor som hänger ihop med ditt budskap. Du finner att det du vill framföra kan inordnas i 3-4 delavsnitt. Sök att göra delarna som fristående plattformar för din framställning. Ge delarna en rubrik. Sök att få en tredelning, se nedan. Tänk ut en kort inledning till varje del, som fångar intresse och ger en introduktion till avsnittet. Detta är löpsedeln. Ordna delarna efter hur viktigt innehållet är eller efter sammanhanget i hela föredragningen. Du skall kunna stryka de sista delavsnittet utan att helheten går förlorad.

6 5 Exempel på analys av en presentation: 3.4 Vilka hjälpmedel behöver du? Hur ser lokalen ut? Vad finns det för utrustning? Exempelvis: dator/videoprojektor, Arbetsprojektor, blädderblock, skrivtavla? Fungerar de? Stämmer kablar och kontakter? Finns det pennor? Ta med i reserv! Finns reservlampa till projektor? Något annat i reserv? Kommer alla att kunna se duk och tavlor? Gör en tidsplan för förberedelserna. Vad tar lång tid att ordna? Vem kan du få hjälp av för förberedelserna? Vem är du beroende av under förberedelserna? Vad har de för tidsschema? Vilken är den troligaste störningen under förberedelserna? Vad kan du göra för att förhindra störningens följder? 3.5 Planera starten Lindra rampfeber med att ha inledningen nedskriven. Se bilaga 1. Att skapa kontakt: Om dina åhörare inte känner dig skall du säga ditt namn. Sedan säger du något rent allmänt. Åhörarna och du behöver vänja sig vid din röst. Säg t ex "Ja, jag heter Nils Nilsson och det är jag som arbetat med marknadsundersökningen av torkstället." Härefter beskriver du i mycket grova drag vad du skall prata om och vad som förväntas av åhörarna. Skriv gärna ner detta på ett stordia eller blädderblad som tejpas på väggen. (Använd gärna tredelningen på bilden!) Bilden drar uppmärksamheten från din person. Utnyttja den befriande känslan till att varva ner.

7 6 4 DETALJPLANERA Pedagoger har studerat olika lärares sätt att undervisa och funnit att bra lärare har följande gemensamt: De kan ge struktur. Åt det stoff de presenterar, så att eleven får aptitliga bitar. Och åt det rent administrativa: lokaler, tider, kursprogram etc De stimulerar till nyfikenhet, till upptäckt och till att använda många sinnen vid inlärningen. De skapar kontakt. Mellan sig själv och eleven för att kunna följa elevens framgång. Och framförallt skapar de en känsla hos elev att vara i kontakt med inlärningstillfället. De har tänkt igenom sin roll som lärare. De vet sambandet mellan det som de skall göra och det långsiktiga målet. Fundera på vad du kan göra för att uppfylla dessa förtjänster vid din framställning. Bilaga 1 ger tips om hur manuskript kan skrivas. Vid detaljplaneringen kan du gärna arbeta med varje delavsnitt för sig. Gå från det enkla till det svåra. Ge struktur i allt du gör. Använd gärna en tredelning. Det ger en möjlighet för dig att hänvisa till en struktur, som är enkel att hålla i huvudet för åhörarna. Repetera viktiga avsnitt. Utnyttja nyckelordsteknik. Tänk på hur du vill att det skall se ut i dina åhörares anteckningar. Eftersträva att sätta fart på åhörarnas alla sinnen: låt dem se saker, låt dem höra. Låt dem göra saker. Rita gärna OH-bilder för ditt budskap. Det ger en stadga åt framställningen. Ett hett tips: se på de frågor du fick fram under arbetet ovan; troliga frågor från just de åhörare du kommer att ha. Med dem kan du säker få goda idéer till vad du skall skriva och rita på dina OH-bilder så att åhörarna hänger med. Dessutom ser det mycket flott ut ifall du har en färdig bild för alla de frågor som dyker upp under presentationen. De här frågorna bör du ställa dig när du är i färd med att planera bilder: Vilken är målgruppen? Vilka kommer att se bilden? Vilken tidigare erfarenhet har de av att se bilder? Ligger bilderna på rätt nivå? Rätt svårighetsgrad? Förstår målgruppen bildens innehåll? Vilka kännetecken på det verkliga föremålet kan användas för att förstå, t ex perspektivet, skalan Räcker det med en bild eller blir det tydligare om informationen delas upp på flera bilder? Kanske en bildsekvens om avsikten är att visa ett händelseförlopp?

8 7 Vilket slag av bild är mest effektiv i detta fallet? Foto, naturtrogen teckning, schematisk teckning, skiss, symboler? Färg eller inte? Hur kan den utnyttjas effektivast? Kontrast? Är det något i bilden som stör uppmärksamheten? Kan de olika delarna byta plats för att visa helheten bättre. Är information från olika bilder samstämmig? Har bilder vänts rätt? Stämmer bild och text överens? Vi orkar inte hålla uppmärksamheten på topp i mer än min i taget. Hamna inte i en vågdal när du har något väsentligt att säga. OM MÅLGRUPPER Specialisterna Du kan snabbt gå in i invecklade resonemang. Använd fackspråk. Uteslut enkla förklaringar och allmänt kända fakta. Kom med nya uppslag. Om du märker att de kan det stoff som du precis kommit in på, så var beredd att snabbt gå över till nästa avsnitt. Var ödmjuk. Nybörjarna Arbeta upp intresset hos dem. Börja från grunden. Ge helheten utan detaljer. Undvik fackuttryck eller förklara dem direkt. Var konkret, hänvisa till verkligheten. Förstärk med bilder. Beröm dem när du märker att de hänger med. Blandad målgrupp Både specialister och nybörjare. Börja enkelt och ge helhet för att få med alla. Förklara alla facktermer. Alltid bilder. Servera godbitar till de mer kunniga, utvikningar och inpass. Varning: stanna inte på specialisternas nivå. 5 VÄRDERA PLANEN Gör en provpresentation och tag tiden. Nu värderar du om du tror att du når ditt syfte. Nu värderar du om helheten finns. Se tillbaka på dina ursprungliga listor över syfte och frågor. 6 PRESENTATIONEN Kontrollera före att allt du behöver finns i salen, i din mapp, i datorn etc. Tag med reservpennor, kablar och adaptrar. Värm upp rösten genom att någon timme före och omedelbart före göra några röst- och talövningar. Se bilaga 4. Här är några tips om framträdandet: Starta mjukt: Visa syftet med din presentation.

9 8 Gör en paus efter varje informationsbit. Ge dem tid att smälta. Pausen är ett mycket viktigt inlärningstillfälle. Åhöraren får pussla in det senaste bland sina gamla erfarenheter. Variera tempot och sättet att framföra det du vill säga. Vi orkar vara uppmärksamma min i taget. Titta då och då på dina åhörares ögon och försök avgöra hur uppmärksamma de är. Var beredd på att flytta om dina delavsnitt eller kapa i ett avsnitt då du märker att de kan detta eller att intresset har dalat. Eller om tiden runnit iväg. En glad röst är avslappnad och verkar avslappnande på dig själv. Använd gärna fackord, och lägg till en förklaring direkt. Samordning mellan tal och bild är väsentlig. Titta alltid direkt på en bild som du lägger fram, så ser du om den är sned eller felvänd. Peka i en bild på arbetsprojektorn genom att lägga dit en penna eller ett gem. Stäng av projektorn när den inte används. Den susar sövande. När du justerar en apparat eller bläddrar fram en önskad bild, så ta det lugnt och var tyst. Åhörarna behöver en tankepaus. Var lite skådespelare. Dramatisera din presentation. Skapa nyfikenhet! Uppmana till frågor. Ställ frågor till åhörarna och vänta ett litet tag med att ta upp bilaga 3. svaret. Se 7 UTVÄRDERA Hur gick det? Har du möjlighet att fråga någon om vad han/hon tyckte, så gör det. Ingen kan bli bättre talare genom att endast läsa sig till det. Endast övning ger färdighet. Det bästa sättet är att få kritik efteråt. Be en kamrat att se lite närmare på hur du gör. Diskutera efteråt. Eftertanken är en förutsättning för att få en bättre teknik och bli säkrare. Efter varje presentation, svara på dessa frågor (och andra): 1. Vad fungerade bra? 2. Hur kan jag upprepa och förstärka detta nästa gång? 3. Vad kan förbättras? Och hur...? 4. När ska jag prova detta? Vem kan ge mig stöd?

10 9 Manuskript Bilaga 1 Det finns få personer som kan göra en bra föredragning utan manuskript. Ett manuskript gör att den föredragande känner sig mera säker och minskar därför rampfeber. Här är några olika metoder för föredragning och manuskript "Att skriva ner allt och sedan läsa upp" Fördelar: + Man glömmer ingenting + Man vet vad man skall säga och känner sig därför relativt säker + Man behöver ej leta efter ord och staka sig + Man riskerar inte att dra över tiden. Nackdelar: - Kontakten med åhörarna blir dålig - Talet blir enformigt - uppläsning - Framställningen opersonlig - Stor risk att åhörarna tappar intresset - Verkar mera som inlärd läxa än personligt kunnande "Lära sig utantill" Fördelar: + Medger god kontakt med åhörarna + Ger ett elegant och genomarbetat intryck + Möjliggör personlig stil Nackdelar: - Risken att något väsentligt glöms bort - Lätt att tappa tråden vid avbrott - Kräver onödigt lång förberedelse - Blir lätt ett konstlat talspråk "Att använda en skriven rapport som manus" Metoden fungerar så att man i rapporten stryker under vissa ord - stolpar - och sedan talar fritt kring dem. Använd på det sättet, fungerar rapporten som ett stolpmanuskript med de fördelar och nackdelar som det har. Använder man metoden felaktigt och t ex läser upp några meningar kring varje stolpe tappar åhörarna snart sammanhanget och intresset för föredragningen.

11 10 Stolpmanuskript Stolpmanuskriptet - är ofta det bästa sättet. Metoden kräver dock en viss övning. Den har alla de övriga metodernas fördelar. Ett stolpmanuskript kan även utformas som en serie bilder. Exempel på stolpmanus: Inledning (nedskriven ord för ord) Börja med att presentera dig Beskriv målet och uppläggningen av det du ska säga. Gärna en bild på uppläggningen (OH1) Stolpmanus: Tid Delavsnitt Hjälpmedel Regianvisning 0 Inledning OH1 Stå ledigt 5 Rubrik 1 OH 2 (några ord om detta) Blädder 1 Dia 1-6 Gör en paus Samla upp frågor 25 Rubrik 2 OH 3 Ta ögonkontakt med åhörarna OH 4 35 Rubrik 3 OH 5 Bikupa 40 Avslutning OH 6 45 Slut Avslutning (nedskriven ord för ord) Sammanfattning Förslag

12 11 Vanliga hjälpmedel Bilaga 2 Arbetsprojektor (overhead-, OH-, skrivprojektor) Skrivfilm, skrivplast, skrivfolie, transparent, OH- bild, acetatfilm. - enkelt att göra slagkraftiga bilder i förväg - minst 5 mm textstorlek (liten bokstav) - radavstånd minst två gånger textstorleken - texta vanligt. INTE versaler (kraftiga bokstäver) - max tio rader text på en sida - vattenlösligt skrift för snabbt bruk, permanent för detaljritning (sudda med T-sprit eller White-board penna) - måla även på baksidan. Färgerna kladdar inte ihop. - tänk på att största effekten erhålls med en enkel och tydlig bild. Detaljer splittrar. - använd kraftiga linjer och koncentrera texten till nyckelord - när så är möjligt: rita symboler och enkla bilder - komplettera gärna en delvis förberedd bild - fyll t ex i en blankett under genomgången i stället för att servera den färdigfylld - betona genom att ringa in, eller "färga" viktiga data Blädderblock - bra i liten grupp (max 10 m betraktningsavstånd) - kan spara det man skrivit - kan sätta upp bladen på väggen - skriv rubrik på varje blad - kan skrivas i förväg. Som en plansch att alltid sitta på väggen. - ta tag med ena handen om bakre delen av stativet så skymmer du inte Skrivtavla - ger ett lugnt tempo för ett komplicerat avsnitt - kan användas för att skriva sammanfattningen - användes med stor försiktighet: disponera tavlan, stå inte och prata till tavlan

13 12 Att få igång en diskussion och svara på frågor Bilaga 3 - Uppmana åhörarna att diskutera en fråga sinsemellan. Detta kallas för bikupa. Standarduppmaningen är: "Diskutera det som vi tagit upp hittills! Fråga sedan om något var oklart. - Visa intresse för att få intresse - Avdramatiserad miljö - "Du ser tveksam ut" - "En annan fråga som brukar komma upp..." - "En annan fråga..." - "Man kan fråga sig..." - "En fråga som kom upp i pausen..." - "Hur kan man veta detta?" - "Jag har själv en fråga" - Vid oro i gruppen kan du fråga "Det var kanske något som var oklart?" - Erkänn snabbt då du gjort en felsägning och rätta till. Fråga-svar teknik, karakteristik Kontrollera att du förstått frågan: " Du menar alltså..." Upprepa frågan om du misstänker att alla inte hört, men inte ordagrant. F -> SSSS F -----> SSS Undvik: F -> S --- uttömmande svar direkt skärper frågan, svarar sedan kort svar, snackar sedan om annat Återkoppling om undervisning har resulterat i inlärning 1 "Några frågor?" Fungerar dåligt. Åhörarna vet i allmänhet inte vad de skulle ha förstått och på vilket sätt. 2 "Ska jag repetera någon del?" Detta fungerar i allmänhet lite bättre. Dock händer det ofta att läraren uppmanas att repetera alltsammans. 3 "Vad menas nu med eutektikum?" Att ställa avgränsade frågor är bättre. Om du låter åhörarna diskutera sinsemellan någon minut känner de sig tryggare att svara. 4 "Räck upp handen alla som kommer ihåg denna term?" Här får du en grov skattning över hur många som kan ha missat något. Kombinera gärna med frågor av typ 3. 5 "Vad har vi alltså på den här strukturbilden? Vad säger...(paus)... Kalle. Denna typ av frågor skärper engagemanget i gruppen.

14 13 Bilaga 4 Några röst- och talövningar vilka har en mycket god effekt på talet. Gör någon varje morgon. T ex i bilen på väg till jobbet. Gå igenom ditt program på morgonen den dagen du ska tala mycket. Grunderna är följande: A Känn att du står (eller sitter) stadigt. Uppfatta tyngden på båda fötterna, mjuka knän, svagt framåtböjda. B Känn att du är mjuk och avspänd i axlar, käke och hals. C Känn att det är buken som rör sig när du andas och talar. För att uppnå detta kan du göra något eller några av övningarna som följer. A Stå stadigt med lika tyngd på båda fötterna. Vagga lite i sidled och få in ditt läge. Lyft hälarna från golvet och liksom stå på tå. Studsa försiktigt på hälarna. Låt studshöjden bli mindre och mindre. Lägg all din uppmärksamhet på tyngdkänslan i hälen när du studsar. Håll kvar känslan av tyngd när du slutar studsa och står stilla. Sug på den känslan. Var noga med att ha mjuka knän något framåtböjda. B Rulla på axlarna. Tag en i taget och känn om det är någon skillnad mellan vänster och höger axel. När du spänner dig blir det oftast olika spänning i axlarna. Det ger dig en möjlighet att snabbt få en uppfattning om hur och var du är spänd. Ofta räcker axelrullningen för att lösa upp spänningen. Annars kan du lyfta axlarna högt, hålla dem så tre andetag och känna hur det känns i musklerna när de är spända. Och på nästa utandning så låter du axlarna sjunka och känner hur de avspända axlarna känns. Du kan göra samma sak med käken dvs bita ihop hårt och under tre andetag känna de spända musklerna. Så på en utandning låta hakan sjunka och njuta av den sköna tyngdkänslan i käkarna. Säg bla bla bla bla bla bla bla och låt käken sjunka djupt på varje a. Käken skall långt ner. Ända ner. Spänn alla muskler i hela ansiktet. Grimasera våldsamt. Låt spänningen försvinna i en utandning C Knäpp upp runt mage så att buken kan röra sig stort och fritt. Den skönaste och effektivaste talandningen styrs av buken. Sätt händerna i sidorna så att handflatorna vilar på buken på var sin sida. Hosta lätt och känn hur bukmusklerna rör sig. Ha ha ha ha ha ha ha. Så skall andningen kännas. Stöt fram ett ssss-ljud. Känn hur buken jobbar. Ssss sssss ssss Ropa Hej och hå med så djup basröst du kan. Hej hå hej hå hej Säg denna serie av vokaler och rör på munnen. Överdriv gärna: e i ä o å. Låt den ena vokalen glida över i nästa. En utandning på hela serien.

15 PULS, Rune Olsson AB. Linköping. Får användas inom högskoleutbildning. Arbetsblad: Förberedelse i fem steg OBS Följ nummerordningen. Bil 5 1 Detta tycker jag är viktigt! Mitt Budskap 3 Vilka är delavsnitten? Inledning 14 2 Vilken är målgruppen?:. Vilka frågor kan dom ställa? Vilka reaktioner kan dyka upp? 4 Vilka hjälpmedel Kan jag behöva för att svara på frågorna och bemöta reaktionerna? Hur skapar jag kontakt? Hur ska jag börja?