Presentationsteknik 1 INLEDNING. Att planera för en muntlig framställning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Presentationsteknik 1 INLEDNING. Att planera för en muntlig framställning."

Transkript

1 PULS, Rune Olsson AB. Linköping. Får användas inom högskoleutbildning. 0 Presentationsteknik Att planera för en muntlig framställning. Referat: Här visas en metod som du kan använda då du skall planera och genomföra en presentation av t ex resultatet av en utredning inför beställarna föredragning av ärende i styrelse eller arbetsgruppen forskningsresultat på en konferens nytt stoff som skall läras av studerande Innehåll: 1 INLEDNING 2 NÅGRA GRUNDMODELLER FÖR UPPLÄGGNINGEN 2.1 Härledningsmodellen 2.2 Logisk-historiska modellen 3 TÄNK 3.1 Tänk igenom ditt budskap 3.2 Vad tycker dina åhörare 3.3 Koppla ihop budskap och frågor 3.4 Vilka hjälpmedel behöver du. Gör en tidsplan 3.5 Planera starten 4 DETALJPLANERA 5 VÄRDERA PLANEN 6 PRESENTATIONEN 7 UTVÄRDERA 8 LITTERATUR BILAGOR: Bilaga 1 Exempel på hur ett manuskript kan utformas Bilaga 2 Vanliga hjälpmedel för att visa bild Bilaga 3 Att få igång en diskussion och att svara på frågor Bilaga 4 Några röst- och talövningar Bilaga 5 Arbetsblad: Förbereda i fem steg 1 INLEDNING Här presenteras en metod som du kan använda då du skall planera och genomföra en muntlig presentation. Metoden kan användas allmängiltigt vid olika situationer. T ex

2 1 Föredragning i styrelse: bakgrundsfakta och förslag inför beslut Presentation av resultat av projekt inför beställarna Information till medarbetare. Undervisning: nytt stoff som skall läras in av de studerande. Gemensamt för dem är att: du har ett budskap, du vill på något sätt påverka åhörarna du vet åhörarnas bakgrund ungefär din tid är begränsad. Jag har skrivit på ett mycket schematiskt sätt. De flesta av oss har tillbringat mycket lång tid som åhörare. Då har vi fått en provkarta på bra och dåliga sätt att prata inför andra. Det jag främst vill göra här är att ge ett sätt att ordna upp denna erfarenhet på ett sätt så att den blir mer tillgänglig för dig. Huvudidén är att arbeta systematiskt d v s en sak i taget. Framställningen i detta häfte har då mer karaktär av checklista än av pedagogisk lärobok. Som alltid är planeringen det viktigaste. Att tänka efter före är som alltid viktigt. Arbetsgången vid planeringen har jag fört över till olika steg: TÄNKA-fas Först en tänka-fas som går ut på att planera planeringen: Du blir klar över huvudtankarna i ditt budskap: Vad vill du åstadkomma? åhörarnas förväntningar och förkunskaper i vilken ordning du skall presentera dina huvudtankar hur och när du bör förbereda dina bilder vilka hjälpmedel du behöver lokalens utrustning och dess begränsningar en tidsplan över din förberedelse och mycket mer. DETALJPLANERA Sedan en fas då du detaljplanerar. Du följer den plan för förberedelserna som du gjort upp tidigare. Du får klart dina bilder till arbetsprojektorn ditt manuskript material att delas ut t ex i förväg och en del annat. PLANERA STARTEN Nästa steg är att planera starten. De första få minuterna är de viktigaste under hela presentationen. VÄRDERA Så bör du värdera din uppläggning. Gör en provpresentation och ta tiden. PRESENTATIONEN Nu är det dags för presentationen. UTVÄRDERA Efteråt utvärderar du effekten. Fick du de frågor du väntade dig? Kunde du fått fram de önskade effekterna på ett annat mer ändamålsenligt sätt? Eftertanke är din bästa metod för att bli bättre.

3 2 2 NÅGRA GRUNDMODELLER FÖR UPPLÄGGNING När det gäller uppläggning i stort kan man skilja på två modeller: antingen berätta om resultatet först eller sist. Så här kan uppläggningen vara i de två fallen: Härledningsmodellen 1 Uppvärmning med kort beskrivning av bakgrund, ramar och utgångspunkter. 2 Beskrivning av huvudförslag, resultat eller förslag till beslut 3 Härledning av huvudförslag genom beskrivning av arbetssätt och delresultat inom delavsnitt eller alternativ 4 Tid för frågor Löpsedeln är en annonsering av det som skall komma, för att väcka intresse eller uppmärksamhet. Det kan göras med frågor eller uppmaningar t ex: "Hur kommer det sig att vi kom fram till detta?" "Nu skall jag ägna några minuter till att förklara min slutsats." "Nu skall jag förklara varför det blir så billigt." Att tala om det viktigaste först har många fördelar: det du vill att alla skall förstå, det skall ju komma fram när alla är som piggast metoden tål frågor. Eftersom du sagt det viktigaste först, behöver du inte vara rädd för att tiden inte räcker till. Dessutom ställs frågorna i förhållande till slutresultatet. tiden räcker alltid till den som går tidigt innan du har talat färdigt, har ändå fått höra det viktigaste metoden är motiverande och aktiverar till frågor. Denna informationsteknik används ofta i tidningsartiklar och vid nyhetsuppläsning i radio och TV.

4 3 Logiska-Historiska modellen 1 Inledning, bakgrund och utgångspunkter 2 Beskrivning av olika delar vilka följer en logisk modell eller en tidsföljd. Oftast kommer de betydelsefullaste resultaten i slutet av redovisningen då många är trötta. 3 Beskrivning av slutsatser och huvudförslag. 4 Tid för frågor. Denna uppläggning är mer krävande än Härledningsmodellen. Här gäller det att hålla intresset vid liv hela tiden. Vissa frågor får svar ur det som kommer senare, varför du måste be frågeställaren att vänta. Detta skapar ofta besvikelse hos åhörarna. Fördelen med metoden är att det är möjligt att låta åhörarna själva få fundera ut någon slutsats av det du sagt. Detta gör metoden tillämpbar vid viss undervisning. 3 TÄNK Arbeta i fem steg. Se schemat i bilaga Tänk igenom ditt budskap: Detta tycker JAG är viktigt! Vad vill du uppnå? Vilka är åhörarnas intressen? Förkunskaper? o s v Du skall i punktform anteckna allt som är av intresse för och vid presentationen. Använd det som är tillämpbart ur denna checklista. 1 Beskriv budskapet i stora drag t ex med hjälp av nyckelord eller med markeringar i utgångsmaterialet (rapport, PM, underlag) 2 Vad vill du att åhörarna skall veta, kunna, göra? 3 I vilket sammanhang kommer det in? 4 Hur skall åhörarna använda informationen (budskapet)? 5 När skall åhörarna använda informationen (budskapet)? 6 Vad skall de komma ihåg av informationen? 7 Hur länge skall de komma ihåg informationen? 8 Avser du ren kunskapsöverföring 9 Vill du påverka deras inställning och attityder till något?

5 4 Sammanfatta det du fått fram genom att skriva ner ditt syfte: vad du vill att åhörarna skall ha förstått, Ditt budskap. Skriv punktformigt. Vi skall använda listan om en stund. 3.2 Vad tycker dina åhörare Detta är det viktigaste momentet i hela planeringen. Tänk dig in i dina åhörares förkunskaper, intresse, inställning till ämnet, ja i allt du vet om dem. 10 Vilka är åhörarna (målgrupp)? 11 Hur många är de? 12 Beskriv kortfattat deras förkunskaper? T.ex. ordförråd. 13 Vilket är deras intresse i ämnet? 14 Har de gjort något timmarna före, som kan ge upphov till störningar? 15 Kan det förekomma motstånd mot det du vill säga? 16 Vad har de för uppfattning om dig? 17 Vad förväntar de sig? 18 Vilka hjälpmedel (rapport, PM osv) har de för att minnas ditt budskap? Föreställ dig sedan att du lyssnar på och ser dig själv när du talar inför dessa åhörare. "Lyssna på dig själv med åhörarens öra". Försök leva dig in situationen så livfullt du kan. Skriv ner allt: alla de frågor som kan dyka upp vad de vill veta vad tror du de skulle vilja ha reda på om de fått smälta din information vad de har att invända, vilka reaktioner kan komma. Ansträng dig ordentligt med att leva dig in i den situation som du ämnar utsätta dina åhörare för. 3.3 Koppla ihop budskap och frågor. Titta nu på dina listor: med syftet och med frågor. Vad vill du egentligen? Arbeta parallellt med ditt budskap och frågelistan. Du finner grupper av frågor som hänger ihop med ditt budskap. Du finner att det du vill framföra kan inordnas i 3-4 delavsnitt. Sök att göra delarna som fristående plattformar för din framställning. Ge delarna en rubrik. Sök att få en tredelning, se nedan. Tänk ut en kort inledning till varje del, som fångar intresse och ger en introduktion till avsnittet. Detta är löpsedeln. Ordna delarna efter hur viktigt innehållet är eller efter sammanhanget i hela föredragningen. Du skall kunna stryka de sista delavsnittet utan att helheten går förlorad.

6 5 Exempel på analys av en presentation: 3.4 Vilka hjälpmedel behöver du? Hur ser lokalen ut? Vad finns det för utrustning? Exempelvis: dator/videoprojektor, Arbetsprojektor, blädderblock, skrivtavla? Fungerar de? Stämmer kablar och kontakter? Finns det pennor? Ta med i reserv! Finns reservlampa till projektor? Något annat i reserv? Kommer alla att kunna se duk och tavlor? Gör en tidsplan för förberedelserna. Vad tar lång tid att ordna? Vem kan du få hjälp av för förberedelserna? Vem är du beroende av under förberedelserna? Vad har de för tidsschema? Vilken är den troligaste störningen under förberedelserna? Vad kan du göra för att förhindra störningens följder? 3.5 Planera starten Lindra rampfeber med att ha inledningen nedskriven. Se bilaga 1. Att skapa kontakt: Om dina åhörare inte känner dig skall du säga ditt namn. Sedan säger du något rent allmänt. Åhörarna och du behöver vänja sig vid din röst. Säg t ex "Ja, jag heter Nils Nilsson och det är jag som arbetat med marknadsundersökningen av torkstället." Härefter beskriver du i mycket grova drag vad du skall prata om och vad som förväntas av åhörarna. Skriv gärna ner detta på ett stordia eller blädderblad som tejpas på väggen. (Använd gärna tredelningen på bilden!) Bilden drar uppmärksamheten från din person. Utnyttja den befriande känslan till att varva ner.

7 6 4 DETALJPLANERA Pedagoger har studerat olika lärares sätt att undervisa och funnit att bra lärare har följande gemensamt: De kan ge struktur. Åt det stoff de presenterar, så att eleven får aptitliga bitar. Och åt det rent administrativa: lokaler, tider, kursprogram etc De stimulerar till nyfikenhet, till upptäckt och till att använda många sinnen vid inlärningen. De skapar kontakt. Mellan sig själv och eleven för att kunna följa elevens framgång. Och framförallt skapar de en känsla hos elev att vara i kontakt med inlärningstillfället. De har tänkt igenom sin roll som lärare. De vet sambandet mellan det som de skall göra och det långsiktiga målet. Fundera på vad du kan göra för att uppfylla dessa förtjänster vid din framställning. Bilaga 1 ger tips om hur manuskript kan skrivas. Vid detaljplaneringen kan du gärna arbeta med varje delavsnitt för sig. Gå från det enkla till det svåra. Ge struktur i allt du gör. Använd gärna en tredelning. Det ger en möjlighet för dig att hänvisa till en struktur, som är enkel att hålla i huvudet för åhörarna. Repetera viktiga avsnitt. Utnyttja nyckelordsteknik. Tänk på hur du vill att det skall se ut i dina åhörares anteckningar. Eftersträva att sätta fart på åhörarnas alla sinnen: låt dem se saker, låt dem höra. Låt dem göra saker. Rita gärna OH-bilder för ditt budskap. Det ger en stadga åt framställningen. Ett hett tips: se på de frågor du fick fram under arbetet ovan; troliga frågor från just de åhörare du kommer att ha. Med dem kan du säker få goda idéer till vad du skall skriva och rita på dina OH-bilder så att åhörarna hänger med. Dessutom ser det mycket flott ut ifall du har en färdig bild för alla de frågor som dyker upp under presentationen. De här frågorna bör du ställa dig när du är i färd med att planera bilder: Vilken är målgruppen? Vilka kommer att se bilden? Vilken tidigare erfarenhet har de av att se bilder? Ligger bilderna på rätt nivå? Rätt svårighetsgrad? Förstår målgruppen bildens innehåll? Vilka kännetecken på det verkliga föremålet kan användas för att förstå, t ex perspektivet, skalan Räcker det med en bild eller blir det tydligare om informationen delas upp på flera bilder? Kanske en bildsekvens om avsikten är att visa ett händelseförlopp?

8 7 Vilket slag av bild är mest effektiv i detta fallet? Foto, naturtrogen teckning, schematisk teckning, skiss, symboler? Färg eller inte? Hur kan den utnyttjas effektivast? Kontrast? Är det något i bilden som stör uppmärksamheten? Kan de olika delarna byta plats för att visa helheten bättre. Är information från olika bilder samstämmig? Har bilder vänts rätt? Stämmer bild och text överens? Vi orkar inte hålla uppmärksamheten på topp i mer än min i taget. Hamna inte i en vågdal när du har något väsentligt att säga. OM MÅLGRUPPER Specialisterna Du kan snabbt gå in i invecklade resonemang. Använd fackspråk. Uteslut enkla förklaringar och allmänt kända fakta. Kom med nya uppslag. Om du märker att de kan det stoff som du precis kommit in på, så var beredd att snabbt gå över till nästa avsnitt. Var ödmjuk. Nybörjarna Arbeta upp intresset hos dem. Börja från grunden. Ge helheten utan detaljer. Undvik fackuttryck eller förklara dem direkt. Var konkret, hänvisa till verkligheten. Förstärk med bilder. Beröm dem när du märker att de hänger med. Blandad målgrupp Både specialister och nybörjare. Börja enkelt och ge helhet för att få med alla. Förklara alla facktermer. Alltid bilder. Servera godbitar till de mer kunniga, utvikningar och inpass. Varning: stanna inte på specialisternas nivå. 5 VÄRDERA PLANEN Gör en provpresentation och tag tiden. Nu värderar du om du tror att du når ditt syfte. Nu värderar du om helheten finns. Se tillbaka på dina ursprungliga listor över syfte och frågor. 6 PRESENTATIONEN Kontrollera före att allt du behöver finns i salen, i din mapp, i datorn etc. Tag med reservpennor, kablar och adaptrar. Värm upp rösten genom att någon timme före och omedelbart före göra några röst- och talövningar. Se bilaga 4. Här är några tips om framträdandet: Starta mjukt: Visa syftet med din presentation.

9 8 Gör en paus efter varje informationsbit. Ge dem tid att smälta. Pausen är ett mycket viktigt inlärningstillfälle. Åhöraren får pussla in det senaste bland sina gamla erfarenheter. Variera tempot och sättet att framföra det du vill säga. Vi orkar vara uppmärksamma min i taget. Titta då och då på dina åhörares ögon och försök avgöra hur uppmärksamma de är. Var beredd på att flytta om dina delavsnitt eller kapa i ett avsnitt då du märker att de kan detta eller att intresset har dalat. Eller om tiden runnit iväg. En glad röst är avslappnad och verkar avslappnande på dig själv. Använd gärna fackord, och lägg till en förklaring direkt. Samordning mellan tal och bild är väsentlig. Titta alltid direkt på en bild som du lägger fram, så ser du om den är sned eller felvänd. Peka i en bild på arbetsprojektorn genom att lägga dit en penna eller ett gem. Stäng av projektorn när den inte används. Den susar sövande. När du justerar en apparat eller bläddrar fram en önskad bild, så ta det lugnt och var tyst. Åhörarna behöver en tankepaus. Var lite skådespelare. Dramatisera din presentation. Skapa nyfikenhet! Uppmana till frågor. Ställ frågor till åhörarna och vänta ett litet tag med att ta upp bilaga 3. svaret. Se 7 UTVÄRDERA Hur gick det? Har du möjlighet att fråga någon om vad han/hon tyckte, så gör det. Ingen kan bli bättre talare genom att endast läsa sig till det. Endast övning ger färdighet. Det bästa sättet är att få kritik efteråt. Be en kamrat att se lite närmare på hur du gör. Diskutera efteråt. Eftertanken är en förutsättning för att få en bättre teknik och bli säkrare. Efter varje presentation, svara på dessa frågor (och andra): 1. Vad fungerade bra? 2. Hur kan jag upprepa och förstärka detta nästa gång? 3. Vad kan förbättras? Och hur...? 4. När ska jag prova detta? Vem kan ge mig stöd?

10 9 Manuskript Bilaga 1 Det finns få personer som kan göra en bra föredragning utan manuskript. Ett manuskript gör att den föredragande känner sig mera säker och minskar därför rampfeber. Här är några olika metoder för föredragning och manuskript "Att skriva ner allt och sedan läsa upp" Fördelar: + Man glömmer ingenting + Man vet vad man skall säga och känner sig därför relativt säker + Man behöver ej leta efter ord och staka sig + Man riskerar inte att dra över tiden. Nackdelar: - Kontakten med åhörarna blir dålig - Talet blir enformigt - uppläsning - Framställningen opersonlig - Stor risk att åhörarna tappar intresset - Verkar mera som inlärd läxa än personligt kunnande "Lära sig utantill" Fördelar: + Medger god kontakt med åhörarna + Ger ett elegant och genomarbetat intryck + Möjliggör personlig stil Nackdelar: - Risken att något väsentligt glöms bort - Lätt att tappa tråden vid avbrott - Kräver onödigt lång förberedelse - Blir lätt ett konstlat talspråk "Att använda en skriven rapport som manus" Metoden fungerar så att man i rapporten stryker under vissa ord - stolpar - och sedan talar fritt kring dem. Använd på det sättet, fungerar rapporten som ett stolpmanuskript med de fördelar och nackdelar som det har. Använder man metoden felaktigt och t ex läser upp några meningar kring varje stolpe tappar åhörarna snart sammanhanget och intresset för föredragningen.

11 10 Stolpmanuskript Stolpmanuskriptet - är ofta det bästa sättet. Metoden kräver dock en viss övning. Den har alla de övriga metodernas fördelar. Ett stolpmanuskript kan även utformas som en serie bilder. Exempel på stolpmanus: Inledning (nedskriven ord för ord) Börja med att presentera dig Beskriv målet och uppläggningen av det du ska säga. Gärna en bild på uppläggningen (OH1) Stolpmanus: Tid Delavsnitt Hjälpmedel Regianvisning 0 Inledning OH1 Stå ledigt 5 Rubrik 1 OH 2 (några ord om detta) Blädder 1 Dia 1-6 Gör en paus Samla upp frågor 25 Rubrik 2 OH 3 Ta ögonkontakt med åhörarna OH 4 35 Rubrik 3 OH 5 Bikupa 40 Avslutning OH 6 45 Slut Avslutning (nedskriven ord för ord) Sammanfattning Förslag

12 11 Vanliga hjälpmedel Bilaga 2 Arbetsprojektor (overhead-, OH-, skrivprojektor) Skrivfilm, skrivplast, skrivfolie, transparent, OH- bild, acetatfilm. - enkelt att göra slagkraftiga bilder i förväg - minst 5 mm textstorlek (liten bokstav) - radavstånd minst två gånger textstorleken - texta vanligt. INTE versaler (kraftiga bokstäver) - max tio rader text på en sida - vattenlösligt skrift för snabbt bruk, permanent för detaljritning (sudda med T-sprit eller White-board penna) - måla även på baksidan. Färgerna kladdar inte ihop. - tänk på att största effekten erhålls med en enkel och tydlig bild. Detaljer splittrar. - använd kraftiga linjer och koncentrera texten till nyckelord - när så är möjligt: rita symboler och enkla bilder - komplettera gärna en delvis förberedd bild - fyll t ex i en blankett under genomgången i stället för att servera den färdigfylld - betona genom att ringa in, eller "färga" viktiga data Blädderblock - bra i liten grupp (max 10 m betraktningsavstånd) - kan spara det man skrivit - kan sätta upp bladen på väggen - skriv rubrik på varje blad - kan skrivas i förväg. Som en plansch att alltid sitta på väggen. - ta tag med ena handen om bakre delen av stativet så skymmer du inte Skrivtavla - ger ett lugnt tempo för ett komplicerat avsnitt - kan användas för att skriva sammanfattningen - användes med stor försiktighet: disponera tavlan, stå inte och prata till tavlan

13 12 Att få igång en diskussion och svara på frågor Bilaga 3 - Uppmana åhörarna att diskutera en fråga sinsemellan. Detta kallas för bikupa. Standarduppmaningen är: "Diskutera det som vi tagit upp hittills! Fråga sedan om något var oklart. - Visa intresse för att få intresse - Avdramatiserad miljö - "Du ser tveksam ut" - "En annan fråga som brukar komma upp..." - "En annan fråga..." - "Man kan fråga sig..." - "En fråga som kom upp i pausen..." - "Hur kan man veta detta?" - "Jag har själv en fråga" - Vid oro i gruppen kan du fråga "Det var kanske något som var oklart?" - Erkänn snabbt då du gjort en felsägning och rätta till. Fråga-svar teknik, karakteristik Kontrollera att du förstått frågan: " Du menar alltså..." Upprepa frågan om du misstänker att alla inte hört, men inte ordagrant. F -> SSSS F -----> SSS Undvik: F -> S --- uttömmande svar direkt skärper frågan, svarar sedan kort svar, snackar sedan om annat Återkoppling om undervisning har resulterat i inlärning 1 "Några frågor?" Fungerar dåligt. Åhörarna vet i allmänhet inte vad de skulle ha förstått och på vilket sätt. 2 "Ska jag repetera någon del?" Detta fungerar i allmänhet lite bättre. Dock händer det ofta att läraren uppmanas att repetera alltsammans. 3 "Vad menas nu med eutektikum?" Att ställa avgränsade frågor är bättre. Om du låter åhörarna diskutera sinsemellan någon minut känner de sig tryggare att svara. 4 "Räck upp handen alla som kommer ihåg denna term?" Här får du en grov skattning över hur många som kan ha missat något. Kombinera gärna med frågor av typ 3. 5 "Vad har vi alltså på den här strukturbilden? Vad säger...(paus)... Kalle. Denna typ av frågor skärper engagemanget i gruppen.

14 13 Bilaga 4 Några röst- och talövningar vilka har en mycket god effekt på talet. Gör någon varje morgon. T ex i bilen på väg till jobbet. Gå igenom ditt program på morgonen den dagen du ska tala mycket. Grunderna är följande: A Känn att du står (eller sitter) stadigt. Uppfatta tyngden på båda fötterna, mjuka knän, svagt framåtböjda. B Känn att du är mjuk och avspänd i axlar, käke och hals. C Känn att det är buken som rör sig när du andas och talar. För att uppnå detta kan du göra något eller några av övningarna som följer. A Stå stadigt med lika tyngd på båda fötterna. Vagga lite i sidled och få in ditt läge. Lyft hälarna från golvet och liksom stå på tå. Studsa försiktigt på hälarna. Låt studshöjden bli mindre och mindre. Lägg all din uppmärksamhet på tyngdkänslan i hälen när du studsar. Håll kvar känslan av tyngd när du slutar studsa och står stilla. Sug på den känslan. Var noga med att ha mjuka knän något framåtböjda. B Rulla på axlarna. Tag en i taget och känn om det är någon skillnad mellan vänster och höger axel. När du spänner dig blir det oftast olika spänning i axlarna. Det ger dig en möjlighet att snabbt få en uppfattning om hur och var du är spänd. Ofta räcker axelrullningen för att lösa upp spänningen. Annars kan du lyfta axlarna högt, hålla dem så tre andetag och känna hur det känns i musklerna när de är spända. Och på nästa utandning så låter du axlarna sjunka och känner hur de avspända axlarna känns. Du kan göra samma sak med käken dvs bita ihop hårt och under tre andetag känna de spända musklerna. Så på en utandning låta hakan sjunka och njuta av den sköna tyngdkänslan i käkarna. Säg bla bla bla bla bla bla bla och låt käken sjunka djupt på varje a. Käken skall långt ner. Ända ner. Spänn alla muskler i hela ansiktet. Grimasera våldsamt. Låt spänningen försvinna i en utandning C Knäpp upp runt mage så att buken kan röra sig stort och fritt. Den skönaste och effektivaste talandningen styrs av buken. Sätt händerna i sidorna så att handflatorna vilar på buken på var sin sida. Hosta lätt och känn hur bukmusklerna rör sig. Ha ha ha ha ha ha ha. Så skall andningen kännas. Stöt fram ett ssss-ljud. Känn hur buken jobbar. Ssss sssss ssss Ropa Hej och hå med så djup basröst du kan. Hej hå hej hå hej Säg denna serie av vokaler och rör på munnen. Överdriv gärna: e i ä o å. Låt den ena vokalen glida över i nästa. En utandning på hela serien.

15 PULS, Rune Olsson AB. Linköping. Får användas inom högskoleutbildning. Arbetsblad: Förberedelse i fem steg OBS Följ nummerordningen. Bil 5 1 Detta tycker jag är viktigt! Mitt Budskap 3 Vilka är delavsnitten? Inledning 14 2 Vilken är målgruppen?:. Vilka frågor kan dom ställa? Vilka reaktioner kan dyka upp? 4 Vilka hjälpmedel Kan jag behöva för att svara på frågorna och bemöta reaktionerna? Hur skapar jag kontakt? Hur ska jag börja?

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Dokumentation Vid projektträff januari 2004 En bra presentation - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Per-Arne Spiik Kompetens och Pedagogik AB Bra

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Instruktion/råd för muntlig presentation

Instruktion/råd för muntlig presentation Instruktion/råd för muntlig presentation Som läkare kommer du många gånger under ditt yrkesliv att behöva hålla muntliga presentationer. Det kan vara presentation av egen forskning på konferenser, utvecklingsarbete

Läs mer

Medan Aktiv inlärning

Medan Aktiv inlärning Studieteknik Mål Överblick Före Förbered för studier Planera Delta i undervisningen Medan Aktiv inlärning Lyssna och anteckna Tänk aktivt Kunskap och förståelse Efteråt Behållning av studierna Aktivera

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för

Läs mer

Muntlig presentation

Muntlig presentation Muntlig presentation Kommunikationsprocessen Sändare Budskap Mottagare Syftet Överföra ra information och tankar (informativt) Uttrycka känslor k och attityder (expressivt) Påverka och förmf rmå till handling

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet Lärandet Hjärnan Våra hjärnor är uppdelade i höger och vänster hjärnhalva som spelar olika men kompletterande roller. Den vänstra anses stå för förnuftet inom oss, den högra för känslan. Vänster hjärnhalva

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema.

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. PIE. IEI. Linköpings universitet. 1 Artikel A1 i serien Att komma igång och bli klar i tid Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. ALLMÄN BESKRIVNING Tänka-fasen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Presentationsteknik. Industriell design. Presentationens syfte. -att sälja in något? -att informera? -att rapportera?

Presentationsteknik. Industriell design. Presentationens syfte. -att sälja in något? -att informera? -att rapportera? Presentationens syfte -att sälja in något? -att informera? -att rapportera? People buy people before they buy products (results)! Förberedelser manus, att träna in presentationen, rätt tid, att använda

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan

Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan AGENDA Första tiden på högskolan Stress och tekniker att möta stressen Studieplanering Lästeknik

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga.

Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. LÅNGA, DJUPA ANDETAG Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. Magandning, även kallad buk-, diafragma-, och mellangärdsandning. Lägg händerna en bit ner på magen. Andas

Läs mer

Bjudning av WISC C IS W Johan Waara Agenda IS W Något att tänka på

Bjudning av WISC C IS W Johan Waara Agenda IS W Något att tänka på Bjudning av Agenda 1. Genomgång av generella tips vid administrering av 2. Genomgång av varje enskilt deltest Spar era frågor till dess att vi kommer till den del som frågan/frågorna berör Har ni frågor

Läs mer

Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation

Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Inledning Muntlig presentation har blivit allt viktigare i utbildning och yrkesliv. Allt oftare hamnar vi i situationer där vi måste redovisa

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser. Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

"Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen

Magiska tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen Guidad barnmeditation för harmoni och inre styrka "Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen www.helenespjut.se Du är unik och värdefull känn det!... 4 Varför guidad meditation?...

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

BEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR

BEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR Arbetsblad: Behandlingsmål och prioriteringar B BEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR Fyll i minst två behandlingsmål som du vill uppnå. Markera även hur viktigt du tycker att varje mål är för dig. Efter behandling

Läs mer

Sammandrag av kurs i Presentationsteknik

Sammandrag av kurs i Presentationsteknik Sammandrag av kurs i Presentationsteknik Inledning 2 Oavsett var i en organisation man arbetar ställs krav på att medarbetare ska kunna förmedla budskap till en större eller mindre grupp åhörare. För att

Läs mer

För mycket information! Att presentera vetenskap. Målet med föreläsningen. Planera din presentation besvara dessa frågor: Presentationens struktur

För mycket information! Att presentera vetenskap. Målet med föreläsningen. Planera din presentation besvara dessa frågor: Presentationens struktur Målet med föreläsningen tt presentera vetenskap Magister-/ Masterkurs Odontologi, VT- 16 Tülay Lindberg, nna Kats Institutionen för Odontologi 1. Lära dig mer om hur man presenterar forskning så att de

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning... 3. Introduktion... 4. Övrigt... 5. Presentationens innehåll... 6

Innehållsförteckning. Inledning... 3. Introduktion... 4. Övrigt... 5. Presentationens innehåll... 6 Anteckningsunderlag 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Introduktion... 4 Övrigt... 5 Presentationens innehåll... 6 Förutsättningar för en intressant presentation... 8 Presentationens tre delar... 9

Läs mer

CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Presentationsteknik Kortfattade anteckningar

Presentationsteknik Kortfattade anteckningar Presentationsteknik Kortfattade anteckningar Presentationsteknik, Monika Unander. sid 1 (11) Syfte & Mål Syfte Varför skall du göra presentationen och vad är det du vill förmedla? Vad har presentationen

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet Retorik & Presentationsteknik Kontaktuppgifter Jeanette Svanholm Mail: jeanette.svanholm@lnu.se Tel: 0480-49 77 24 Mobil: 0709-99 69 64 Skype: jeanette.svanholm Bra länkar http://www.presentationsteknik.com/

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

Kommunikation för dataloger (DA3013)

Kommunikation för dataloger (DA3013) Kommunikation för dataloger (DA3013) - Muntligt moment 1,5hp Stockholms universitet/kth Linda Söderlindh, KTH, ECE/Språk Hösten 2016 Universitetsadjunkt Teknikvetenskaplig kommunikation Momentets upplägg

Läs mer

Utvärdering av tyngdtäcke

Utvärdering av tyngdtäcke 1 Utvärdering av tyngdtäcke Dag- och nattbok MED tyngdtäcke När du har fått ditt tyngdtäcke ska dag- och nattbok fyllas i under ca 4 veckor. Förskrivaren utvärderar efter 4 veckor Efter ca 4 veckor med

Läs mer

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll Metoder och Verktyg Muntlig kommunikation Det viktigaste Vad är det viktigaste vid muntlig presentation (muntlig kommunikation)? Att få över ditt budskap till mottagaren Hur lyckas man med det? Talang?

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Utvärdering av tyngdtäcke

Utvärdering av tyngdtäcke Utvärdering av tyngdtäcke Dag- och nattbok MED tyngdtäcke När du har fått ditt tyngdtäcke ska dag- och nattbok fyllas i under ca 4 veckor. Förskrivaren utvärderar efter ca 4 veckor Efter ca 4 veckor med

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX

Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Feedback Nedan finner du din feedback på presentationen som du levererade på XXX i XXX. Det kan upplevas som mycket och många saker i den detaljerade feedbacken

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

STARKA ARMAR MED YOGA. 20 Av Anna Miller, yogainstruktör Stylist: Charlotte Høyer Foto: wichmann+bendtsen

STARKA ARMAR MED YOGA. 20 Av Anna Miller, yogainstruktör Stylist: Charlotte Høyer Foto: wichmann+bendtsen STARKA ARMAR MED YOGA 20 Av Anna Miller, yogainstruktör Stylist: Charlotte Høyer Foto: wichmann+bendtsen Nej, du behöver inte kasta runt med tunga kettlebells för att få starka armar. Lugna yogaövningar

Läs mer

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion DEL 1: Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Modulen inleds med det övergripande målet för modul 1 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare S i d a 1 Goda råd från en erfaren kranförare S i d a 2 Beställning av kranen När du ska beställa kranen för ett lyft, måste du göra klart att lasten är färdig att koppla (eller gärna förbered med stroppar)

Läs mer

Hur optimerar jag min inlärning?

Hur optimerar jag min inlärning? Hur optimerar jag min inlärning? Tips från en gymnasieelev 1. Inledning Alla är inte genier som kan gå till skolan utan att göra någonting, för att sedan på prov prestera på topp. Det är många ungdomar

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5 Tryck.nr 47-11030-8-01 9789147110308c1c.indd 1 2014-05-16 11.26 TUMMEN UPP! Ç C I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 5 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven

Läs mer

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion DEL 1: Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Modulen inleds med det övergripande målet för modul 1 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Låt kunderna göra jobbet!

Låt kunderna göra jobbet! Låt kunderna göra jobbet! Innehållsförteckning Inledning...4 Vad är referensprogrammet?...6 250 gånger 250-regeln...8 ABC-listan...10 Ha mig i åtanke...12 Bevara kontakten!...14 - Årsplan för utskick...16

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Tanketräning. Instruktioner

Tanketräning. Instruktioner Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att

Läs mer

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Du blir mjuk i kroppen när du kör yoga. Men det kan ändå vara skönt att värma

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutats. Här kommer tips på hur

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Mindfull STÅENDE Yoga

Mindfull STÅENDE Yoga Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer