Mars 2006 Nr 2 Årgång 9. Ansvar. Jorden har feber Min mamma är alkoholist Stöd för barn till missbrukare Lär dig se Sätt eld på NSF

Transkript

1 Mars 2006 Nr 2 Årgång 9 Ansvar Jorden har feber Min mamma är alkoholist Stöd för barn till missbrukare Lär dig se Sätt eld på NSF

2 REDAKTÖREN HAR ORDET Du spelar roll Tjejgänget kallar en av tjejerna i klassen för hora säger du ifrån då och ställer upp för henne? Hemma slänger alla konservburkarna i soporna börjar du skölja ur dem och lämnar dem till återvinning? Det är ett ansvar att leva på jorden och att ha kompisar. Du spelar roll för jorden och människorna som lever här. Det lilla du gör hjälper i det stora. Gör du ditt bästa att följa scoutlagen då tar du verkligen ansvar. Jag blir glad av att få ansvar och ta ansvar. När jag får lyssna till en seniorscouts funderingar om vad hon vill göra i livet, är det ett stort ansvar att ge råd men det ger mig mycket glädje att få ett sådant förtroende. I tidningen kan du läsa om hur Jill, som växte upp med en mamma som är alkoholist, hittade ett ansvar som gav glädje i scouterna. Ansvar ska vara ett glädjeämne, som när man har gjort gröt åt de andra i scouterna. För att förebygga att övergrepp sker i scouterna eller för att kunna se om någon scout inte mår bra, har scoutrörelsen startat Uppdraget mot övergrepp. Uppdraget ger dig som scout eller ledare redskap att se och att säga ifrån, det vill säga hjälp att ta ansvar för varandra. Vårt scoutförbund tappade fler än 350 medlemmar förra året. Det är så mycket att vi om tio år riskerar att vara borta. Jag tror att glädjen över att vara scout och att dessutom kunna ta ett ansvar för att barn och ungdomar får en drogfri mötesplats och nyktra förebilder, gör att vi vänder trenden och börjar växa. Då gäller det som Birgitta och Fredrik skriver i Scouting Spirit att hitta det ansvar som får dig att brinna och satsa nu! Foto: Torkel Edenborg Innehåll Jorden har feber... 3 Min mamma är alkoholist... 6 Stöd för barn till missbrukare... 8 Våga se våga fråga Vi måste bli fl er Sätt eld på NSF Kerstin Bergsten På gång Offi ciell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38 Stora Essingen, Stockholm Tidningens adress: Scouting Spirit Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box Stockholm Tel: Fax: E-post: scoutingspirit@nsf.scout.se Redaktör: Kerstin Bergsten Ansvarig utgivare: Birgitta Persson Tryck: Markaryds Grafi ska ISSN Omslagsbild: Jonas Elmqvist Layout: Torkel Edenborg Utgivningsplan Scouting Spirit Utgivningen gäller även för Redo. Nr 3/06: manusstopp 18 april, ute 26 maj Nr 4/06: manusstopp 25 juli, ute 1 september Nr 5/06: manusstopp 11 sept, ute 20 oktober Kårinfo Nr 2/06: manusstopp 8 maj, ute 26 maj Nr 3/06: manusstopp 28 augusti, ute 8 september Ordförandepost Skickas per e-post eller post, när behov fi nns. Informationen fi nns dessutom att hämta från vår hemsida och Sobernet. Material som inkommer efter manusstopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Kerstin Bergsten eller via e-post scoutingspirit@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material. 2 Scouting Spirit

3 Jorden har feber Nu måste vi hjälpas åt att få den att må bättre Illustration: Linnéa Friberg Vi har bara ett jordklot, men ändå är vi inte alltid så bra på att ta hand om det. Våra utsläpp och avgaser håller på att ge jorden feber, något som också skapar problem för oss människor. Som tur är fi nns det mycket vi kan göra för att hjälpa jorden att må bättre. Du kanske inte har tänkt på det, men alla dina saker, alla dina kläder och all den mat du äter kommer från naturen på ett eller annat sätt. Tyget i din tröja är kanske gjort av bomullsväxten. Stolen du sitter i och äter frukost är kanske gjord av björk eller gran. Mackan du äter är bakad av vete, osten och filen kommer från korna. Naturen är ett komplicerat system som hänger ihop på en massa sätt som vi inte alltid tänker på. Vi är helt beroende av den för att överleva, men är inte alltid särskilt bra på att ta hand om den. De senaste hundra åren har temperaturen på jordklotet ökat med i genomsnitt 0,6 grader. Det låter inte som mycket, men om det fortsätter kan det ställa till stora bekymmer i världen. När temperaturen förändras ändras också vädret. Vindar, regn och snö påverkas. Ställen som tidigare fått lagom mycket regn kan förvandlas till öknar. Andra ställen blir istället översvämmade och risken är stor att vi får uppleva fler och fler naturkatastrofer. Att temperaturen på jorden ökar brukar kallas för växthuseffekten. Den beror på att vi människor släpper ut för Scouting Spirit 3

4 Fossila bränslen: Kol, olja och gas som bildats av ormbunkar och andra växter som växte på jorden för fl era miljoner år sedan. Av oljan görs också bensin och diesel som vi kör våra bilar, bussar och lastbilar med. När dessa bränslen används bildas en gas som heter koldioxid. Det är den gasen som skapar växthuseffekten och ger jorden feber. Foto: Torkel Edenborg Foto: Torkel Edenborg Illustrationer: Linn éa Friberg Växthuseffekten: Utsläppen av koldioxid i luften gör att det bildas som ett slags lock runt jordklotet. Locket gör att värmen inte släpps ut lika fort som den borde, och temperaturen börjar öka. I genomsnitt har temperaturen på jorden ökat med 0,6 grader de senaste hundra åren. Det låter lite, men kan få stora effekter på väder och vind och därmed skapa både torka, översväm ningar och orkaner. Miljövänliga bränslen: Brukar kallas för biobränslen och är egentligen ett samlingsnamn för bränslen från växtriket. Ofta är det kvistar och trädtoppar som blir över i skogsindustrin som eldas upp och blir till värme och el. Av växter kan man också göra etanol som kan användas istället för bensin i våra bilar. (Men det kräver att bilen är byggd för att klara av det.) Biobränslen bidrar inte till växthuseffekten alls lika mycket som de fossila bränslena gör. På Svenska Naturskyddsföreningens hemsida, hittar du massor av mer information och praktiska tips på vad du kan göra för att hjälpa jorden. mycket avgaser i luften. Avgaserna bildar ett slags lock i atmosfären. Locket stänger inne värmen och temperaturen går upp det blir samma effekt som när man sätter glasrutor runt växterna och bygger ett växthus. De farligaste avgaserna bildas när vi bränner olika former av olja. Oljan har bildats under miljoner år, men var från början en slags ormbunkar som innehöll mycket kol. När vi nu tar upp oljan och använder den (till exempel i oljeeldade kraftverk eller när vi gör om den till bensin och använder den i våra bilar) släpper vi ut kolen i luften igen. Problemet är att det här är så gammal kol den fanns på jorden för många miljoner år sedan, men naturen har förändrats och klarar inte längre att ta hand om den. Lisen Schultz arbetar som miljöforskare på Stockholms Universitet. Nyligen var hon en av 1300 forskare som tillsammans skrev en rapport till FN om hur jorden egentligen mår. Rapporten är både lite skrämmande och ganska optimistisk på samma gång. Vi människor utnyttjar jorden på ett sätt som inte fungerar i längden, säger Lisen Schultz. Man skulle kunna säga att vi tar ut mer resurser än jorden klarar att producera. Men det går att fixa! Även om utvecklingen fortfarande går åt fel håll så kan vi få jorden att må bättre. En av de viktigaste sakerna vi kan göra för att minska jordens feber är att bränna upp mindre olja och andra så kallade fossila bränslen och på så sätt minska utsläppen av den farliga koldioxiden. I Sverige har vi varit ganska duktiga på att gå över till bättre bränslen i våra el- och värmeverk, men det finns mycket kvar att göra. Nästan alla våra bilar går fortfarande på bensin till exempel. Etanol är till exempel ett mycket bättre alternativ för miljön, berättar Lisen Schultz. Det är ett bränsle som man gör av växter som lever idag, och på så sätt släpper man inte ut mer kol än jorden klarar att ta hand om. Många brukar säga att det skulle vara alldeles för dyrt att helt sluta använda de farliga fossila bränslena, men det håller inte Lisen Schultz med om. Nej, det skulle faktiskt inte vara så himla dyrt att ta bort dem. Och om man jämför med vad det kostar att förstöra jorden i längden är det en ren vinst. Pierre Andersson 4 Scouting Spirit

5 Vilken jord väljer du soptippen eller bokskogen? Så kan du hjälpa jorden att må bättre För att jorden ska må bättre måste vi alla hjälpa till. Mycket av det som måste göras sker genom att påverka politikerna i olika länder att fatta beslut som är bra för miljön. En del saker kan du dock göra alldeles själv! Kanske tycker du att dina insatser för en bättre miljö känns som en droppe i havet? Då är det bra att komma ihåg att havet består just av massor av droppar. Om du dessutom kan påverka din familj och dina kompisar att vara mer miljövänliga har du verkligen gjort en insats! Lär dig mer Ta gärna reda på mer om hur naturen egentligen fungerar. Om vi blir mer medvetna om hur beroende vi egentligen är av naturen blir vi nog också noggrannare med att vara miljövänner. Fråga efter böcker på biblioteket, eller sök på Internet. Och du! Berätta gärna för andra vad du lärt dig. Minska din energiförbrukning Du kan göra mycket för att göra av med mindre energi. Om du gör det minskar också de farliga utsläppen. Du kan till exempel se till att släcka lampor när du inte är i rummet. Se till att dina föräldrar köper lågenergilampor istället för de vanliga energislösande glödlamporna. De är lite dyrare, men räcker längre och sparar en massa energi. Stäng också av teven med knappen istället för bara med fjärrkontrollen, då drar den mindre ström. Diska inte i rinnande varmvatten, och koka alltid upp vatten med lock (det går åt fyra gånger så mycket energi att koka upp en kastrull vatten utan lock jämfört med en kastrull med lock). Köp mat från trakten Försök att hitta mat som är producerad nära stället du bor. Anledningen är enkel: om din familj äter kött från Danmark eller kanske rentav från Brasilien måste det transporteras väldigt långt. Transporter, oavsett om det sker med båt eller flyg, innebär alltid farliga avgaser. Om det är kött som transporteras går det dessutom åt energi till att hålla maten fryst under transporten. Återvinn Mycket av det som vi tror är skräp går att återvinna och använda igen. Gamla använda mjölkkartonger kan malas ned och användas när mjölkkartongsfabriken ska tillverka nya, och likadant är det med tidningar och annat papper. Det är också en bra idé att lämna in till exempel glas och metall till återvinning. Dels blir det mindre skräp som riskerar att hamna i naturen, och dels så sparar vi en hel del energi på att slippa behöva börja om från början hela tiden när vi ska tillverka saker. Välj miljömärkt Du har säkert sett de där små märkena på allt från tvättmedelspaket till bananer. Det står till exempel Svanen, Bra miljöval eller Kravmärkt. Om du och din familj väljer varor som är miljömärkta vet du att de som gjort dem har varit så snälla mot naturen som möjligt. Pierre Andersson Scouting Spirit 5

6 Min mamma är alkoholist Att leva med missbruk Illustration: Johanna Bjuhr Escalante 6 Scouting Spirit

7 Innan vi börjar torkar Lena bort tårar ur sina ögon. Jag har aldrig menat att vara elak, Jill, säger hon. Jag vet det mamma, jag vet, svarar Jill tillbaka. Det var mitt i natten för snart tio år sedan. Jill och hennes syster vaknade av att socialtjänsten kom för att ta dem hemifrån. Jills mamma Lena hade ringt och berättat att hon inte klarade det längre. Ansvaret och ångesten blev för stor alkoholen hennes räddning. Men Lenas barn skulle inte behöva ta det tunga ansvar hon själv hade fått ta som liten. De skulle få en riktig barndom. Jag var skitförbannad när de kom eftersom jag tyckte att de störde, säger Jill. Först vägrade jag kliva upp ur sängen, sedan sparkade jag och slogs. Själv fick jag åka till sjukhuset, berättar Lena. Läkarna sa till mig att om jag inte började äta nu, så skulle jag dö. Efter den natten blev familjens liv aldrig detsamma igen. Systrarna togs till ett barnhem deras första hem i en osäker framtid. Jag minns hur jag förstörde en föreståndares blus när jag kom dit. Hon ville dela på mig och min syster, men min syster var den enda jag hade, jag ville inte låta dem ta henne ifrån mig, säger Jill. De behövde dock inte stanna länge på barnhemmet. Ganska snart förflyttades systrarna till ett familjebehandlingshem i Borås. Där började barnen i skolan och försökte anpassa sig till ett normalt liv igen. Vi bodde där tillsammans och jag minns hur vi firade jul och sedan min 10-årsdag, berättar Jill. Tillsammans med socialen beslutade Lena att barnen skulle få komma till ett fosterhem och att det gärna fick finnas djur i hemmet. Till slut kom också den dagen då socialtjänsten hittade ett nytt hem åt systrarna och det var dags att flytta. Till det hem där de sedan fick stanna. De kom i en gammal blå Volvo och jag minns att jag tyckte det var spännande, berättar Jill. Mina fosterföräldrar har dock berättat att jag kastade saker på dem. Jag tror att jag var ett jobbigt barn, ouppfostrad. Jag svor mycket och stal saker. Lena började dricka när ansvaret för barnen och pappans totala frånvaro blev för mycket för henne. En vän till Lena uppmuntrade henne och fick henne att börja dricka mer och mer. De var tre kompisar som brukade träffas hemma hos hennes vän. Jag kände mig stressad och drack för att dämpa ångesten alkoholen var som ett lugnande medel. Jag fick ta hand om min mamma när jag var liten och på det sättet fick jag aldrig någon chans att vara barn. Att dricka är mitt sätt att må dåligt, berättar Lena. Från att Lena var sju år blev hon flera gånger utsatt för incest. Vid 15 års ålder stack hon hemifrån och bodde hos en polsk familj. På den tiden fanns det ingen statlig hjälp att få. I skolan gick det dåligt. Lena var deprimerad och hade svårt att koncentrera sig. Hon började arbeta inom kök och som städerska och när hon var 23 år träffade hon barnens pappa. Ansvar ska vara ett glädjeämne, som när man har gjort gröt åt de andra i scouterna. De levde tillsammans i fyra år, innan förhållandet sprack och Lena blev lämnad ensam. Några år senare var familjen helt splittrad och bodde många mil ifrån varandra. Jill försökte anpassa sig till det nya livet i fosterfamiljen och så småningom hittade hon till scouterna. Scouterna blev en riktig familj för mig. Jag fick vänner och lärde mig vad som var rätt och fel. På första lägret tyckte alla att jag hade gjorde en så underbar sås, men jag förstår inte, jag gjorde ju bara som det stod i receptet! Scouterna gav Jill mycket och lärde henne att relatera till människor. Först visste jag inte hur jag skulle ta hand om mina vänner. När jag passade min syster, hände det att jag slog henne när hon inte gjorde som jag sa. I scouterna fick jag dock möjlighet att växa som människa. Jag fick sova i tält, laga mat och göra upp eld. Jag lärde mig att sluta ljuga och stjäla, och fick lära mig rutiner. Det var som en ny värld. Jill berättar om hur speciellt det var att göra gröt till de andra på morgonen. Hur hon gick upp och började med gröten, medan de andra långsamt anslöt sig. Som en riktig familj. Jills relation med sin mamma har däremot fortsatt att vara ansträngd. Jag har haft svårt att åka ner och besöka dig, mamma. Jag har varit rädd att jag ska bli som du, säger Jill och tittar på Lena innan hon fortsätter. Men jag är en annan person. Det går bra för mig. Jag ska gå klart gymnasiet och sedan ska jag flytta och läsa till förskollärare. Jag vet vad jag vill. Samtidigt dras jag åt två olika håll. Jag vill resa, fortsätta med scouterna, plugga, träffa nya vänner och växa som människa å andra sidan skulle jag vilja hjälpa dig mamma. Men du får inte ta något ansvar, svarar Lena förskrämt. När jag var liten tänkte jag ofta på att när jag blev vuxen skulle jag komma hem till dig, mamma. Vi skulle hjälpas åt och du skulle kunna lära dig rutiner, precis som jag har lärt mig. Vi skulle städa och köpa bra mat... Men det kanske blir för mycket för mig, säger Jill. Lena håller med om att rutinerna fortfarande inte fungerar så bra. Hon påpekar dock att det är städat hemma nu. Förut tog jag hand om alla andra, och då orkade jag inte ta hand om min lägenhet. Men så är det inte nu, säger hon. Lena har fortfarande alkoholproblem men är alltid nykter i kontakten med sina barn. Hon får hjälp med sina problem och träffar regelbundet en psykolog. I framtiden hoppas hon på att bli starkare i sig själv så att hon kan sluta dricka och få en egen lägenhet, istället för det boende där hon vistas nu. I första hand önskar hon dock att det ska gå bra för Jill och hennes syster. Att de aldrig ska behöva ta samma tunga ansvar som knäckte henne själv. Ansvar kan vara både betungande och utvecklande. Skillnaden ligger i hur man känner själv, funderar Jill. Ansvar ska vara ett glädjeämne, som när man har gjort gröt åt de andra i scouterna. Sara Larsson Personerna i artikeln har andra namn i verkligheten. Scouting Spirit 7

8 är IOGT-NTO:s drogförebyggande hemsida för vuxna. Stöd för barn till missbrukare I IOGT-NTO-rörelsen jobbar vi för en gemensam grundsyn och strategi för hur vi ska arbeta kring barn till missbrukare. Det innebär bland annat en satsning på en högre utbildning på våra folkhögskolor och pilotverksamheter för barn i sommar. Robert Pettersson jobbar som biträdande generalsekreterare på UNF. Genom att ha kunskap och förståelse är man ett stöd som kompis. I UNF arbetar vi med att ge våra medlemmar så mycket kunskap som möjligt om hur det är att växa upp i en familj där det finns missbrukarproblem. Jätteviktigt är att all vår verksamhet är en drogfri mötesplats där alla man möter har tagit ställning mot alkohol och andra droger. Jag tycker att NSF har samma ansvar och möjlighet att vara en frizon för barn och ungdomar till missbrukare. Du har en viktig roll som kompis eller ledare genom att ha tagit ställning mot droger. Scouting är också en verksamhet där man har kul ihop utan att riskera att stöta på någon som dricker. UNF har ingen terapeutisk verksamhet med stödsamtal, men tittar nu på om vi kan skaffa oss den kompetensen, för det finns ett stort behov. Foto: Anders Härnqvist Kathy Gyhlesten är ansvarig för den sociala verksamheten hos IOGT-NTO IOGT-NTO:s Kamratstödjarverksamhet har vuxit snabbt från runt 15 verk samheter 2001 till drygt 80 idag. Allt eftersom vuxna träffas, har de som är föräldrar känt behov av att detta är något som man gör inte bara för sig själv utan för hela familjen. Alla samlingar idag är därför anpassade för familjer och det finns ett specifikt utrymme för barnen. I den lokala verksamheten bygger man upp barn- och ungdomsverksamhet. I Örnsköldsvik ligger man i startgroparna för att introducera scouting. Det gör man genom ett familjeprogram där förutom samtal och andra aktiviteter, vart tredje möte är ett rent scoutmöte. Syftet är att när programmet är klart så har man startat en scoutkår som lever vidare av sig själv. Jag hoppas alla scoutledare inser vilket redskap de sitter på i scoutmötesstrukturen. Den är perfekt för barn som kommer från dysfunktionella förhållanden och har behov av återkommande struktur som ger trygghet. I den sociala verksamheten har vi nära kontakter med andra organisationer som till exempel Hela människan och olika kommunala satsningar. Där kan vi ofta bistå med fritidsverksamhet som läger och kollo. Att samarbeta och bygga nätverk över landet är viktigt för att ge så många barn som möjligt stöd. Kerstin Bergsten Kamratstödjarna och annan social verksamhet hos IOGT-NTO kan du läs mer om på använd sökfunktionen. 8 Scouting Spirit

9 är ett telefonnummer dit du kan ringa för stöd och rådgivning om du eller någon i din närhet har problem med alkohol. Finns barn till missbrukare i din scoutgrupp? Lär dig se våga fråga I Sverige fi nns det över barn som har föräldrar med missbrukarproblem. Det motsvarar ungefär två till tre stycken i en miniorscoutavdelning med 30 barn. Linus och Lina är en stödgrupp som är till för att hjälpa dessa barn. Att vara alkoholberoende innebär att det första du tänker på när du vaknar på morgonen är dagens drink, och det sista du tänker på innan du somnar. Var tionde person har alkoholproblem i Sverige idag endast 35 procent är lätta att känna igen, resterande 65 procent döljer sitt alkoholberoende. Hon eller han kan gå till jobbet som vanligt under veckan och ha en nykter fasad, medan veckosluten ser helt annorlunda ut. I varje enskilt fall av alkoholberoende drabbas barnen hårt. Linus och Lina är en stödgrupp för barn i den här situationen. De här barnen vet ingenting annat. Det är normalt för dem att leva såhär. Ofta förstår de att deras föräldrar dricker, men kan inte sätta ord på varför de själva mår dåligt, berättar Ingegerd Ljung som är ansvarig för verksamheten. Linus och Linas verksamhet i Falköping har pågått sedan 2002 och är ett samarbete mellan Falköpings kommun och organisationen Hela människan. Verksamheten har en kristen grund, men är religiöst och politiskt obunden. Målet är att hjälpa barnen att bli synliga, genom att de bland annat får möta andra barn i samma situation, får hjälp att stärka sin egen självkänsla och möjlighet att lära sig förstå vuxna med alkoholproblem. Vi träffas en gång i veckan, under totalt 15 gånger. Då jobbar vi med åtta olika teman som handlar om allt från risker och val, till alkohol och kemiskt beroende, säger Ingegerd. Personalen har tystnadsplikt och när barnen träffas pågår ingen annan verksamhet i lokalerna. Vuxna i närheten av barnet tar initiativ till att börja i stödgruppen och föräldrarna har ansvaret för att hämta och lämna barnen vid varje träff. Är någon av de ansvariga för gruppen sjuk ställs mötet in, allt för att kunna behålla barnens tillit. Barnen måste alltid ha föräldrarnas godkännande för att börja i gruppen, eftersom lojaliteten för barnen annars kan bli mycket svår, då de blir tvungna att smyga bakom ryggen på sina föräldrar med vad de gör. Oftast är lojaliteten till föräldrarna mycket stark, berättar Ingegerd. Vi arbetar dock inte som terapeuter, utan med gruppdynamik, känslor och anonymitet, fortsätter hon. Under mötena lär gruppledarna barnen bland annat att alla dina känslor är ok, du kan inte bota, det är inte ditt fel Jag tror att det är många barn som bara väntar på frågan. Kanske blir de arga när du frågar, men det är inte viktigt. Det viktiga är att barnet har förstått att någon bryr sig. och att du har rätt att få hjälp. De talar även mycket om att ta risker. Tar jag ingen risk händer ingenting och tar jag en risk händer kanske någonting. Eller så händer det jättemycket. Socialen kanske kommer och tar mig från mitt hem. Detta är frågor barnen måste ställas inför och ta beslut om, säger Ingegerd. Det kan vara svårt att se om ett barn har problem hemma. Ofta går barnet in i en överlevnadsroll, för att klara sig. De är därför svåra att upptäcka i en grupp på kanske 30 barn. Det kanske är en flicka som stannar efter att mötet är slut, alltid är duktig och vill hjälpa till eftersom hon inte vill gå hem. Eller så kan det vara barnet som hörs och syns mest, det barn som ställer till rackartyg och får andra att skratta. Ofta har man en känsla i magen, om att det inte står riktigt rätt till, säger Ingegerd. När ledaren märker att något är fel, är det viktigt att han eller hon tar sitt ansvar och vågar ställa frågor, som till exempel om det är något som bekymrar barnet. Ett bra sätt är att först träna på ett ledarmöte, så att man klarar av att ställa frågan utan att till exempel bli högröd i ansiktet. Jag tror att det är många barn som bara väntar på frågan. Kanske blir de arga när du frågar, men det är inte viktigt. Det viktiga är att barnet har förstått att någon bryr sig. Ibland orkar barnen vidare bara på grund av att någon visade att de såg dem. Andra saker man kan vara uppmärksam på är små detaljer, till exempel om barnet har vinterskor när det är kallt, om det har handduk när de ska bada, om föräldern luktar alkohol eller om barnet eller föräldern ofta kommer för sent, säger Ingegerd. Det är också viktigt att inte tiga av omsorg och hänsyn. Ofta är det de anhöriga, de medberoende, som håller den beroende över ytan. De som är beroende måste få se sig själva, och barnen måste få möjlighet till ett eget liv och rätt till hjälp för deras egen skull. Ledare har ett ansvar att hjälpa de barn som är utsatta, och att ta reda på vad det finns för organisationer i närheten där barnet kan få hjälp. Det viktiga i Linus och Linas arbete, och som man även som ledare bör tänka på, är att inte komma med färdiga lösningar, utan generella påståenden. Om du gör si kan det hända, och om du gör så kan det hända. Barnet måste få lära sig att ta beslut själv utifrån sin egen situation. Tänk på att du som ledare kan betyda allt bara genom att finnas där och lyssna. Sara Larsson Scouting Spirit 9

10 Towe Bengtsson: Ambassadör i Uppdraget mot övergrepp Vad gör en ambassadör? Sprider projektet till scoutkårer och ledare. Jag har till exempel informationsträffar och startar studiecirklar. Varför ville du bli ambassadör? Frågorna är jätteviktiga och allt för många tror att detta händer inte oss. Jag har jobbat lite på tjejjouren i Skövde och gjorde ett projektarbete på gymnasiet om våldtäkter och rättsprocesser. Så det här är frågor jag varit intresserad av länge. Varför är frågorna så viktiga? Det händer hela tiden. Vi måste prata om det innan för att veta vad vi kan göra när övergrepp sker. Genom diskussion om hur vi förhåller oss till och kommunicerar med med varandra, kan vi bli mer medvetna och på det sättet vara förberedda och förebygga. Hur blir man ambassadör? Ta kontakt med Sibban Andersson på förbundskansliet och anmäl ditt intresse. Efter en godkänd utbildning gör man en handlingsplan där man under ett halvår skall ha minst tre uppgifter, till exempel en informationskväll hos en scoutkår eller diskussioner på ett styrelsemöte. Jag sitter inte och väntar, utan försöker att gripa tillfället när jag träffar folk. Hur träffar man en ambassadör? Ring förbundskansliet eller projektledaren. All information finns också på hemsidan. Eller kontakta ambassadören direkt om man känner någon. Kerstin Bergsten Det här är Uppdraget mot övergrepp Svenska Scoutrådet driver till sammans med Förbundet Vi Unga ett treårigt projekt som ska skapa en tryggare miljö för barn och ledare. Visionen med projektet är: en ungdomsverksamhet där fysiska och psykiska övergrepp inte förekommer att modiga ledare ska reagera och agera mot alla former av övergrepp mot barn och ungdomar. Vad är övergrepp? I projektet har man valt att dela upp övergrepp mot unga i följande områden: Fysiska övergrepp eller fysisk skada Känslomässiga och psykiska övergrepp, som mobbning och sexuella trakasserier Sexuella övergrepp Projektets metoder Utbildning på lokal nivå genom studiecirklar och utbildning via Internet Lokala handlingsplaner ska skapas för att förebygga och hantera övergrepp Utbildning av styrelser och ledare med utbildningsuppdrag Att skapa ett nätverk av ambassadörer Om du vill veta mer om Uppdraget mot övergrepp kan du kontakta projektledaren Carin Grundberg- Sandell på Svenska Scoutrådet, carin.grundberg@scout.se eller läsa mer på Läs mer Uppdraget mot övergrepp jobbar mycket med fallbeskrivningar som metod. Varje gång jag håller en träff är det någon som tror att detta händer inte oss, så här kan det inte vara på riktigt. Då kan jag förklara att alla fall vi använder oss av har hänt på riktigt. Det blir en ögonöppnare och väcker ett stort engagemang för att förebygga och lära sig mer, berättar Sibban Andersson som sitter i projektgruppen från NSF. På uppdragets hemsida kan du läsa olika fallbeskrivningar och så småningom ta del av olika utbildningar. 10 Scouting Spirit Foto: Kerstin Bergsten

11 Vi måste bli fler Hur framtiden kommer att se ut kan man gissa, ställa prognoser, spekulera och visionera om. Däremot är det svårt är att veta. Tillsammans med övriga scoutförbund har NSF visioner om hur vi vill att scouting ska se ut år I vår gemensamma vision: Är scoutprogrammet fortfarande attraktivt för barn och ungdomar. Håller ledarutbildningarna hög kvalitet och det finns en kravspecifikation för att få kalla sig scoutledare. Är våra ledarutbildningar eftertraktade, inte bara internt utan också utanför scoutrörelsen. Scoutkläderna är moderna och vi försöker inte gömma dem under tjocka tröjor utan bär dem gärna. Är vi scouter duktiga på att beskriva vad scouting faktiskt är och vi syns ofta i media. Är vi fler. Många fler. Nuläget För att ha en möjlighet att nå dessa visioner har en nulägesbeskrivning gjorts. Denna är generell och beskriver scoutrörelsen i stort. Alla kan känna igen sig i något men inte i allt. Även de första stegen är utstakade och förslag finns på vilken väg vi ska gå. Samarbetet mellan de fem scoutförbunden i Sverige har ökat de senaste åren och vi är alla överens om att många saker kan vi göra tillsammans. Sedan sex år tillbaka läser vi samma scouttidning, Redo satt vi scouter framför stora scenen på Rinkabyfältet och kände en otrolig gemenskap, oberoende av färg på skjorta och halsduk. Färdplan För Framtiden Som en naturlig fortsättning på samarbetet, har de fem scoutförbunden enats om FFF, Färdplan För Framtiden. Den 18 februari beslutade NSFs förbundsstyrelse enhälligt att ställa sig bakom det förslag vi varit med om att ta fram. Samma beslut togs av övriga förbundsstyrelser och en stund senare skrevs handlingarna under av de fem förbundsordförandena. Det slutliga dokumentet finns tillgängligt på hemsidan. På förbundsmötet tar vi ställning till om Nykterhetsrörelsen Scoutförbund ska vandra mot de visioner som finns i Färdplan För Framtiden eller om vi ska vandra vår egen väg. Men för att inte vandra mot den gravkulle som beskrevs under Ordförandesamlingen måste vi börja gå redan nu. Idag. Mot målet Fler medlemmar, oberoende av vilken vision och dröm vi i oktober väljer att följa. Birgitta Persson Läs förslaget till Färdplan För Framtiden på Foto: Torkel Edenborg Scouting Spirit 11

12 Illustration: Fredrik Torberger Läget är minst sagt kritiskt så jag kastar in en brandfackla: Om vi inte mycket snart kan erbjuda mer och bättre verksamhet fi nns inte Nykterhetsrörelsens Scoutförbund efter Vi överlever Jiingijamborii och världsjamboreen men sedan går luften ur. Vet du hur NSFs hälsa egentligen är? Här kommer siffrorna från Sätt dig ner innan du läser. Antal registrerade kårer 31 december 2004: 102 Antal kårer som registrerade minst en aktivitet samma år: 69 Antal kårer som har tre avdelningar med fler än nio scouter på varje: 30 Ja, siffrorna må vara lite inaktuella men de rapporter som kommit in för 2005 förstärker bara intrycket: vi står inför ett vägval. Vinna eller försvinna. Varför fokusera på det negativa? Budskapet i den här texten förmedlades till de trettio ordföranden som samlades i Stockholm sista helgen i januari. De fick också höra att en organisations vilja till föränd ring beror på tre faktorer: En vision, en vacker men ärlig bild av hur framtiden skulle kunna se ut, ett tillstånd att längta till. Ju mer attraktiv desto mer motivation till att förändra det som krävs. En vägbeskrivning om hur vi kommer dit. Här är tydligheten avgörande för att vi ska känna nog trygghet inför vandringen ut i det okända. Ett tillräckligt stort missnöje. Om man inte är tillräckligt missnöjd med nuvarande tillstånd finns det få anledningar att ta tag i något så krävande som nytänkande, för det är jobbigt. Idag är inte missnöjet i NSF så stort att vi känner oss tvingade att stanna upp och Fredrik poängterade att det finns bra verksamhet idag. Men ska vi finnas kvar i framtiden måste vi hitta vår roll för morgondagens barn och ungdomar. Foto: Kerstin Bergsten 12 Scouting Spirit

13 Foto: Kerstin Bergsten På ordförandesamlingen diskuterade kår- och distriktsordföranden sina roller och ansvar. Fredriks budskap var att hitta sitt mål med ordförandeskapet och att våga driva det. Utan att brinna för den scouting man vill att scoutkåren skall bedriva är det svårt att sprida glöd till kårens ledare och scouter. tänka. Men i själva verket har vi NSFare många anledningar till missnöje. Attityder och tillgången till droger utvecklas absolut inte åt rätt håll. Det finns minst svenska barn som växer upp i missbruksdrabbade hem. Det leder inte bara till lidande som knappt kan uttryckas i ord utan det kostar också samhället enorma summor pengar som istället kunde ha lagts på utbildning, omsorg, bistånd eller varför inte föreningsbidrag. På tal om föreningsbidrag: tappar vi några hundra medlemmar till i åldern 7 25 år under 2006 får vi inga statliga bidrag. Vi är en för liten organisation, det vill säga vi gör inte tillräckligt med nytta för Sverige för att vara värda stöd. Tick-tack, tick-tack, tiden går Vad kan du göra åt saken? Scoutverksamhet inom NSF kan sägas bygga på tre delar: scoutmetoden, NSFs målsättning och det viktigaste av allt, ditt personliga engagemang. Om du vill bedriva en verksamhet som attraherar se då till att: 1. Förstå scoutmetoden. Inom en snar framtid kommer alla aktiva kårer få en kort skriftlig introduktion till scoutmetoden, presenterad med ord du kanske inte hört förr. Samla ledarna och läs den tillsammans. Använd metoden så snart det ska planeras program. 2. Sätt dig in i NSFs målsättning. Med den i bakhuvudet skapar du ett program med mening, tydlighet och riktning. Då förstår omvärlden varför NSF är bra. 3. Finn det som du brinner för. Med metoden och målsättningen i ryggen, bedriv den typ av verksamhet som får dig att se fram mot varje möte. Om du idag inte vet hur den verksamheten ser ut, stanna upp och lyssna inåt, in i dig själv. Vilka upplevelser och idéer får ditt hjärta att slå ett extra slag? I dem finns gnistan till elden. Pliktscouting är förbjudet i NSF Ja, så är det. Hädanefter utmäts det hårdaste av straff till den som inte gör scouting för att det är roligt och stimulerande för henne själv. Straffet är dödsstraff. Inte till den enskilda ledaren förstås, men till hennes verksamhet. Pliktscouting saknar nämligen energi, inspiration och spontanitet. Gör scouting som föder leenden och inte minst hos dig själv! Tvekan dödar också Tiden går. Vi har klarat av att minska i decennier men nu närmar vi oss The Point Of No Return. Säkerligen bär de flesta av oss på bilder av sin egen drömscouting. Nu är läget för att arbeta för deras förverkligande. Finn det som tänder dig och sätt eld på Nykterhetsrörelsens Scoutförbund! Vi behöver varandras glöd. Fredrik Torberger på uppdrag av förbundsstyrelsen Nu satsar vi på rekrytering Scoutförbunden i Sverige satsar stort på en gemensam rekryterings kampanj hösten 2006 och troligen även under Petra Sintorn är anställd projektledare och fi nns hos Svenska Scoutrådet för att samordna satsningen. Kampanjarbetet är ett nära samarbete mellan marknads föring av scouting till barn, ungdomar och vuxna och ett program- och utbildningsstöd till ledare. Den involverar scoutkonsulenter, kommunikatörer och utbildare på förbundskanslierna för att ge alla scoutkårer bästa och mesta möjliga stöd för en lyckad rekrytering. Mer information om rekryteringskampanjen hittar du på Vill du diskutera mer om roller och ansvar för att sätta eld på Nykterhetsrörelsens Scoutförbund - gå in på debattforum på Scouting Spirit 13

14 PÅ GÅNG KANOTLEDARKURS 2 8 JULI Foto: Torkel Edenborg Kalendern April 23 St Georg 28-1/5 Vårfest på Scout Camp Ransberg, Värmland Följ med till Trysilälven i Norge på äventyr i kanot, bland forsar och stenar med god mat och härliga stunder runt lägerelden. Information om ledarkursen hittar du på /kanotledarkurs. Frågor till ansvarig kursledare Johan Krabb, johan.krabb@nsf.scout.se. Anmäl dig senast 10 april. Öckerö juli SOMMARFESTIVAL Solvarg Årets Solvarg är den 5 13 juli. Du anmäler dig med hjälp av en särskild anmälningsblankett som fi nns att ladda ner under Kårinfo på hemsidan. Din avdelningsledare lämnar sedan din anmälan vidare. Information för avdelningsledare fi nns också att läsa under Kårinfo på hemsidan. Anmälan skall vara förbundskansliet tillhanda senast 27 april. Kallelse till förbundsmöte 2006 Scoutkårer, scoutdistrikt och seniorscoutting inom NSF kallas i enlighet med stadgarna 4 och 5 till 2006 års förbundsmöte i Lund den oktober Rösträtt tillkommer valda ombud. Scoutkårer med mellan 10 och 50 medlemmar (varav minst fem under 26 år) äger rätt att utse två ombud och två ersättare. För varje ytterligare påbörjat femtiotal medlemmar äger kåren rätt att utse ytterligare ett ombud och en ersättare. Valbar till ombud är varje medlem i kåren. Scoutdistrikt som består av minst tre kårer, vilka består av minst tio medlemmar varav minst fem är yngre än 26 år, äger rätt att utse två ombud och två ersättare. Valbar till ombud är varje medlem i distriktet. Fullmakt för ombud utfärdad av kår- respektive distriktsstyrelse skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast måndagen den 18 september Seniorscouttinget har rätt att representera med två representanter som har förslagsrätt. Verksamhetsberättelse och övriga förbundsmöteshandlingar sändes direkt till anmälda ombud. Utdelning av röstkort till ombuden utförs i anslutning till förbundsmötet. Motion till förbundsmötet kan väckas av enskild medlem samt scoutkår och scoutdistrikt. Motioner ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast tre månader före förbundsmötets öppnande, dvs senast fredagen den 28 juli För sent inkomna motioner upptas ej till behandling. Ombudshandlingar och motioner sändes under adress Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, Box 12825, STOCKHOLM Stockholm Förbundsstyrelsen Foto: Torkel Edenborg Maj 6-7 Förbundsledningssamling Rixhajk, Utby TG Kombi-06, första kurstillfället Nordiska Scoutkonferensen, Färöarna Juni 9-11 Ledarakademin, Stockholm Förbundsstyrelsemöte 17-9/7 Explorer Belt Portugal 17-9/7 Explorer Belt Tyskland 19-2/7 Upptäcksfärd Norden, Lofoten 17-8/7 Konfi rmationsläger, Ransberg Midsommarfi rande för seniorscouter, Kungshol Midsommarfi rande på Kungshol Juli 2-8 Kanotledarkurs, Trysilälven 5-13 Solvargsveckan, Kungshol Sommarfestival, Öckerö JäMT:LäGER, Vålådalen, Nulltjärn 29-6/8 Jump 06, EGTYF läger och kongress, Basel, Schweiz 31-5/8 IOGT World Congress, Basel, Schweiz Augusti Förbundsstyrelsemöte TG-reunion, Kungshol På Gång hittar du också på hemsidan, Läs om årets alla arrangemang och passa själv på att informera om fl er aktiviteter. Välj om du vill titta på Vinga fyr, lära dig fridyka eller gå på ett drogpolitiskt seminarium! Kanske vill du lyssna på ett band som spelar intill eller njuta av sol, salta bad och heta klippor. IOGT-NTO-rörelsen och Sveriges Blåbandsungdom arrangerar den juli en sprakande festival på Öckerö i Göteborgs skärgård. Arrangemanget riktar sig till dig som är medlem i IOGT-NTO-rörelsen eller SBU, oavsett ålder. Mer information finns på Back to Gilwell Happy Land TG-reunion på Kungshol augusti! Alla som gått en TG-kurs är välkomna. Överlämning av inbunden Gästkrönika.Läs mer på hemsidan. Ove Ernström och Tommy Carlsson Världens Scoutgrej 21st World Scout Jamboree 2007 Mötesplatsen för alla scouter Vänskap, kärlek, äventyr, glädje, musik, scouting, fest... Klart du också skall med! Kolla in hemsidan Hela världen ett löfte Kallelse till seniorscoutting Årets seniorscoutting äger rum helgen den 8 10 september och vi kommer att hålla till i Fleninge-Ödåkra. Varje seniorscoutlag får välja två ombud och två ersättare. Givetvis får alla som vill åka på tinget och vara med och påverka. Ombudsanmälan ska vara framme på förbundskansliet den 12 augusti. Var med och påverka hur du vill att framtiden ska se ut, kom till tinget 2006! Seniorscoutkommittén,SScK 14 På gång

15 FÖRBUNDSNYTT Senaste förbundsstyrelsemötet Senaste förbundsstyrelsemötet var den mars efter att Scouting Spirit nr 2 gått i tryck, se hemsidan för ett referat. Motioner till FM Har du, din scoutkår eller scoutdistrikt idéer till att utveckla Nykterhetsrörelsens Scoutförbund? Kanske krävs det en motion. Glöm då inte att sista inlämningsdag för motioner är fredagen den 28 juli Exempel på motioner från tidigare år hittar du på hemsidan under Kårservice och FM. Broschyr om scoutmetoden Alla scoutkårer med aktiviteter under 2005 har fått 50 broschyrer om scoutmetoden skickade till kårordförande. Dessa är till för ledare och seniorscouter att diskutera och refl ektera kring. Hur använder vi scoutmetoden i vårt scoutprogram på kåren? De är också en hjälp för att berätta för scoutföräldrar om vad scouting är. Vill du beställa fl er kontakta Scoutköp. Medlemsstatistiken visar ett stort minus Under 2005 tappade Nykter hetsrörelsens Scoutförbund fl er än 350 medlemmar. Vi har nu ett medlemstal på under Det är många scoutkårer som alla tappat lite och dessutom ett fåtal som tappat stort. Glädjande fi nns det scoutkårer som också ökat sitt medlemsantal, till exempel Utby, Jonsered, Flen och nya scoutkårer i Swedish Mekteb och Trollhättan. Svenska Scoutrådet hade styrelsemöte den februari i Kristianstad. Helgen var även en samling för alla förbundsstyrelser i SSR. På förbundsstyrelsesamlingens agenda stod bland annat färdplanen som slutjusterades. Under högtidliga former skrev sedan alla förbundsordförande under deklarationen. Deklarationen går nu till alla förbunds årsmöten för godkännande. På styrelsemöte antogs en webpolicy för och en policy för användning av SSRs logotype och grafi ska program antogs. Utlandsresor På förbundsmötet togs beslut om att förbundet ger resebidrag för scouter till inter nationella scoutarrangemang med 500 kronor vid resor inom Norden, 1500 kronor inom Europa och 2000 kronor till övriga delar av världen. Besked om den praktiska hanteringen av beslutet kommer att skickas ut till kårordförande under våren. Brandsäkerhet I och med att lagen om skydd mot olyckor trädde i kraft den 1 januari 2004 ställs nya krav på alla som äger eller hyr lokaler. De fl esta scout kårer äger en eller fl era lokaler och behöver därför sätta sig in i lagen. Det kan låta krångligt men är oerhört viktigt och det fi nns mycket bra stöd att få. Moheda scoutkår berättar om hur Räddningsverket höll en kurs för dem och vill tipsa fl er scoutkårer att kontakta den lokala räddningstjänsten. Förutom räddningstjänsten kan du kontakta din kommun som också har information. En bra hemsida är Varken SMU eller SSF kände sig nöjda med svaren kring deras frågor kring tidningarna och kostnadskalkylen behövde räknas om vilket innebar att SSRs styrelse satte in ett extra telefonmöte. NSF är positiva till en barntidning och en ungdoms- och ledartidning som en utveckling av Redo. Förslaget på ny scoutlag bordlades då varken KFUK-KFUM, SSF eller NSF ville gå vidare med den föreslagna scoutlagen. Välförtjänt paus under sportlovslägret på Hornsö. Du kollar väl in Referat från SSRs styrelsemöte Foto: Torkel Edenborg Foto: Torkel Edenborg Sportlovsläger på Hornsö Fonder att söka i IOGT-NTO-rörelsen På hemsidan hittar du ett antal fonder som du som ung och medlem i nykterhetsrörelsen kan söka. Titta under Kårservice och Fonder. Ansökningsdatum för fl era av fonderna är den 28 april. Arbetet kommer att fortsätta och vi beslöt att under 2008 ta beslut på respektive förbunds årsmöten kring ny scoutlag. Förslagen på den nya scoutdräkten godkändes enhälligt. Dräkten kommer att bestå av skjorta, t-shirt, pikétröja samt en långärmad t-shirt. Färgen är lite obestämt ljus grå/blå. Till beslutet på FM visas en provkollektion. Jiingijamborii presenterade sin projektplan som antogs samt att de presenterade en budget. Annika Olsson En längre rapport fi nns att läsa på Vi var femton patrull- och seniorscouter från Mönsterås, Färjestaden, Västervik, Kristdala, Silverdalen, Vena och Moheda som fi rade sportlov på Hornsö. Under veckan var vi uppdelade i patrullerna André, Skinnarmo och Chlumska efter kända svenska äventyrare. Vi fi ck torka mat och lära oss om uteliv för att vara väl förberedda för lägrets hajk. På ett sport lovsläger passar det bra med OS-tävlingar och det hade vi med bland annat snöskulpturer, rodel och snöbollskastning. Lite lugnare aktiviteter blev det under veckans hantverksdag med silversmide, bältessmyckning, läppsyltillverkning, tröjtryck och klippa klart sin film. Läs mer om vårt sportlovsäventyr med bland annat den spännande hajken på Ellen Holm, Mönsterås Bli ANT-projektledare Nu är det dags att söka till höstens kurser på Wendelsberg. Sedan några år erbjuds en ettårig folkhögskolekurs som arrangeras tillsammans med IOGT-NTO-rörelsen och NBV. Utbildningen utvecklas ständigt och till hösten startar den nya ANT-projektledarutbildningen. Utbildningen kan öppna många spännande dörrar för dig, kanske mot ett jobb i NSF eller övriga IOGT-NTO-rörelsen, NBV eller mot andra uppgifter inom den drogförebyggande sektorn. Det som är unikt med denna utbildning är att den inte kostar dig som deltagare något. Tack vare ekonomiska insatser från IOGT- NTO-rörelsen och NBV kan du under ett helt år bo och äta gratis på Wendelsbergs Folkhögskola, samtidigt som du ger dig själv ett roligt och utvecklande år. Ett utskick kommer att gå ut till dig som är mellan 19 och 30 år. Du hittar också mer information på Foto: Elin Holm Förbundsnytt 15

16 Vid Nulltjärn i Vålådalen juli