Så kan det bli med Götalandsbanan

Transkript

1 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 6 Persontrafik Godstrafik Kommer banan att användas?

2 6 Så kan det bli med Götalandsbanan I det här kapitlet tar vi upp hur persontrafiken kan komma tänkas se ut och vilken roll banan har för godstrafiken. Det finns många förväntningar på Götalandsbanan. Samhället har en rad olika önskemål om tågtrafik på banan och vi försöker beskriva möjligheter och hot. Vi tittar på hur många som kommer att ha möjlighet att åka med Götalandsbanan och hur resvanorna ser ut idag. Här beskriver vi även tänkbara tågtyper och försöker uppskatta för- respektive nackdelar med en bana sammanbyggd med övriga banor i Sverige och en helt separat bana. Den fullständiga trafikanalysen finns i underlagsrapporten trafikanalys. 90

3 Persontrafik Vilken inverkan kan Götalandsbanan få för persontrafiken? Hur människor resor, behov och önskemål spelar en stor roll för hur banan kan komma att fungera. Varför studeras framtida persontrafik på Götalandsbanan i förstudien? När man planerar en höghastighetsbana är det viktigt att veta hur trafiken ska se ut på järnvägen. Viktiga frågor att ställa är till exempel: Vilka tåg ska köra på järnvägen? Hur många tåg ska köra? Hur ofta ska de gå? Var ska de stanna? Ska alla tåg gå lika fort? Svaret på frågorna beror på hur man löser tekniska problem kring järnvägen, var stationerna ska finnas och hur stationerna ska se ut. Var ska det finnas möjligheter att byta till andra banor? Det finns mycket höga förväntningar från samhället på olika typer av tågtrafik som ska kunna gå på och uppfyllas av Götalandsbanan. Till exempel vill man ha kort restid mellan Göteborg och Stockholm, bra möjligheter att byta till andra tåg och andra sätt att resa längs banan. Flera av samhällets förväntningar på Götalandsbanan kommer kanske inte att kunna uppfyllas. Det behövs därför olika sorters tågtrafik med olika priser på biljetter och olika service. Det kan behövas vissa tåg för affärsresor, vissa för fritidsresor och andra för arbetsresor. Restiden kommer att vara olika lång och tågen stannar på olika stationer. Om alla olika tåg ska försöka få plats på den nya banan kan det bli kö när höghastighetstågen kör ifatt de långsamma tågen. Var ska stationerna ligga? I ändamålsbeskrivningen står att bytespunkter ska finnas längs Götalandsbanan så att det blir enkelt komma in i staden. Därför ska stationer inte finnas långt utanför staden. Samtidigt måste järnvägen vara ganska rak för att restiden ska vara så kort som möjligt. I Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås behövs stationer i centrum. Här bor tillräckligt många människor för att höghastighetståget ska kunna stanna. Mellan dessa städer måste man tänka på att bygga Götalandsbanan så rak som möjligt. I Europa finns flera exempel på städer som är anslutna till höghastighetsjärnvägen med både en förbifart utanför stadskärnan och en ny mindre bana som går till en station i centrum. Så tänker Banverket att man kan göra i Nyköping när man bygger Ostlänken. Det är dyrt att bygga på detta sätt, därför är det viktigt att planera noga var man ska göra så. I denna del av förstudien beskrivs sambanden mellan samhällets önskemål om restider, täta förbindelser, tillgänglighet och punktlighet för den framtida tågtrafiken på Götalandsbanan och den infrastruktur och trafikplanering som krävs för att uppfylla krav och förväntningar. När den nya anläggningen står klar ska den kunna uppfylla ett antal funktioner, vi kalllar dem trafikfunktioner. Exempel på sådana funktioner är direkta tågförbindelser, turtäthet och restidsmål. Vissa trafikfunktioner samverkar och kan lätt uppfyllas utan att någon måste väljas bort, andra är svårare att kombinera. Därför är det viktigt att kunna prioritera mellan olika trafikfunktioner så att den trafik som till sist kommer till stånd motsvarar det som utlovades i ändamålsbeskrivningen. 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 91

4 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 92 Godstrafik Banverket har identifierat viktiga godsstråk för utvecklingen av godstransporter på järnväg. Godsstråken ska inte bara ge effektiva transporter inom landet utan även medverka till att Sverige kopplas samman med de viktigaste transportstråken i Europa. Genom att göra det möjligt med fler godståg och större och tyngre godstransporter skapas förutsättningar för att kunna hantera kraftigt ökade transportvolymer på järnväg. Bärigheten, axellast och jämt fördelad last, så kallad metervikt, och lastutrymmet ska förbättras på de strategiska godsstråken. Det långsiktiga målet är att de strategiska godsstråken ska vara fullt utbyggda för att klara 750 meter långa tåg. För att de framtida godstransporterna ska fungera tillfredställande är det viktigt att höghastighetsbanan inte påverkar eller begränsar det befintliga godstransportsystemet och dess utvecklingsmöjligheter. Götalandsbanan kommer troligen inte att användas för tunga godståg. Det kan bli aktuellt med transporter av lättare, mer värdefulla varor. Brev och lättare ömtåliga paket är ett exempel på varor som kan komma att transporteras på Götalandsbanan. KTH har gjort en underlagsrapport till Banverkets rapport Svenska Höghastighetsbanor (2008). KTH:s analys visar att godstrafiken på stambanorna kan två- till tredubblas om vi får ett höghastighetsnät, och snabbtågen lyfts av från stambanorna. Ökningen av kapacitet gäller godstrafiken dagtid (06-20) vilket innebär att det kan finnas ytterligare plats för transporter nattetid. Banverkets analys visar att ett höghastighetsnät kan innebära en ökning av godstrafiken med 70 procent på Västra stambanan och 100 procent på Södra stambanan. Bedömningen görs med förbehållen: avgörande är samordningen mellan ökad godtrafik och ökad regionaltrafik, utvecklingen av snitthastigheten för regiontrafik respektive godstrafik det är viktigt för kapaciteten att det är så lika som möjligt samt hanteringen av ankommande godståg i ändpunkterna, det vill säga rangeringskapacitet och genomfartskapacitet i framförallt Göteborg och Skåne.

5 Kommer banan att användas? Är marknadsunderlaget tillräckligt stort för höghastighetståg? För att en höghastighetsbana ska bli lönsam krävs ett tillräckligt stort marknadsunderlag. De flesta existerande höghastighetsbanor sträcker sig mellan miljonstäder eller utgår från en mycket stor stad med flera miljoner invånare. Befolkningstätheten i Sverige är låg jämfört med de flesta länder som har höghastighetsbanor, samtidigt är resandet per person relativt högt i Sverige. Därför är dagens resande längs sträckan Stockholm- Göteborg i Götalandsbanestråket jämförbart med resandet mellan andra betydligt större storstadsregioner i Europa. I Sverige finns endast tre fullskaliga storstadsregioner, Stockholm, Göteborg och Malmö, vilket innebär att en stor andel av affärsresandet i Sverige koncentreras till mellan dessa tre. Storstäderna ligger på ett avstånd från varandra, mil, som är gynnsamt ur konkurrenssynpunkt för ett trafiksystem med höghastighetståg. Redan idag är trafikutbudet med tåg och flyg omfattande mot internationella jämförelser, med avgångar varje timme och ännu tätare under högtrafik. Genom att bygga Götalandsbanan via Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås ökar marknadsunderlaget ytterligare eftersom dessa viktiga mellanmarknader kan anslutas direkt till höghastighetsbanan. Bild Så kan det bli med Götalandsbanan 93

6 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 94 Ett trafiksystem uppbyggt kring knutpunkter SIKA, statens institut för kommunikationsanalys har kartlagt det interregionala resandet i Sverige mellan olika regioncentra. Analysen bygger på en resvaneundersökning som utfördes under 2005 och 2006 där personer intervjuades om hur de reser. Kartan till höger är en bild av det totala resandet i södra Sverige. Alla resrelationer med minst resor per år är utlagda så att de går den kortaste vägen mellan start och mål för resa, men via mellanliggande knutpunkter. Bilden visar inte de verkliga resvägarna utan istället hur resflödet skulle kunna se ut i ett idealt transportsystem som är uppbyggt kring knutpunkter. Då hamnar till exempel resorna mellan Stockholm och Göteborg via Jönköping istället för via Skövde. Transportflödet mellan Stockholm och Malmö förskjuts västerut och går via Halmstad istället för längre inåt landet längs E4:an och Södra stambanan. Transportflödet längs Götalandsbanans sträckning blir mycket högt. Det blir särskilt högt mellan Linköping och Jönköping. Bilden visar att det finns stor potential för ett utvecklat transportnät söder om Vättern, samt att knutpunkterna Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås har en avgörande betydelse om resorna ska kunna koncentreras till detta nät. Bild 35. Karta som beskriver interregionalt resande. Källa: SIKA PM 2009:2, Kartografisk analys av interregionala resestråk

7 Hur ska Götalandsbanan trafikeras? Götalandsbanan ska planeras på ett sådant sätt att när allt står klart ska det vara möjligt att genomföra en tågtrafik som motsvarar målen enligt Götalandsbanans ändamålsbeskrivning. Det ska både vara möjligt att nå mycket korta restider mellan Stockholm och Göteborg, vilket förutsätter få uppehåll på mellanliggande stationer, samtidigt som målen om sammanvävda regioner ska uppnås, vilket kräver fler uppehåll. Det finns alltså behov av minst två trafiksystem på Götalandsbanan som har olika karaktär och som ska samordnas på samma spår. Bilden till höger är en utveckling av Sikas analys, den baseras på samma resvaneundersökning. Korta resrelationer är markerade med grått. Pendlingssträckorna Stockholm-Nyköping och Göteborg-Borås är markerade med blått. De långa sträckorna är markerade med lila. De korta resorna är möjliga att genomföra på högst en timmes restid. De utgör marknaden för ett trafiksystem som syftar till att binda samma regioncentra och underlätta pendling. De långa resorna är marknaden för höghastighetståg. Marknadsunderlaget är totalt sett högre på korta sträckor, men på långa sträckor kan tåget nå en betydligt högre marknadsandel eftersom konkurrensen från bil minskar med avståndet. Bilden visar att det finns marknadsunderlag både för trafiksystem med inriktning på de långa resrelationerna som för de korta. Totalt sett är marknadsunderlaget störst på delsträckorna Stockholm-Nyköping och Borås- Göteborg. Göteborg 9 milj 1,5 milj Borås 1,6 milj ,9 miljoner Jönköping 3,2 milj Bild 36. Antal resor mellan orter längs Götalandsbanan. Mellan Göteborg och Stockholm har resandet justerats till en nivå enligt tillgänglig resandestatistik för Källa: SIKA PM 2009:2, Kartografisk analys av interregionala resestråk 1,5 milj Linköping/ Norrköping milj Nyköping 3,7 milj Stockholm 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 95

8 6 Så kan det bli med Götalandsbanan Vilken typ av tåg ska användas? Höghastighetståg Ett av målen i ändamålsbeskrivningen är att minska restiden mellan Stockholm och Göteborg till högst 2 timmar och 15 minuter. För det krävs höghastighetståg som kan hålla minst 300 kilometer i timmen, om det ska vara möjligt att stanna vid upp till två mellanliggande stationer. Till höghastighetståg räknas tåg som i reguljär trafik har en högsta tillåtna hastighet på minst 250 kilometer i timmen. Det finns i nuläget höghastighetståg som kör mellan 250 till 320 kilometer i timmen. I bland annat Frankrike och Japan planeras för reguljär trafik som ska köra i 360 kilometer i timmen. I Ryssland och Turkiet byggs nya höghastighetsbanor som kommer att få hastigheten 250 kilometer i timmen. Valet av hastighet kan alltså variera stort eftersom förutsättningarna är unika i varje land. Den valda hastigheten är en avvägning mellan förutsättningarna, ställda funktionskrav och anläggningskostnad. Övriga tåg I Spanien trafikeras höghastighetsbanor av både höghastighetståg och tåg med regionala trafikfunktioner. De snabba regionaltågen är anpassade för trafikuppgiften och har lägre 96 Bild 37. Italienskt snabbtåg med lutande vagnskorg, högsta hastighet 250 kilometer i timmen. Källa Alstom Bild 38. Spanskt höghastighetståg, högsta hastighet 350 kilometer i timmen. Källa: Siemens

9 topphastighet men bättre acceleration än höghastighetstågen. Biljettpriset per kilometer är lägre. En effektiv trafikförsörjning av de korta resrelationerna på Götalandsbanan kräver troligtvis snabba regionaltåg som liknar den spanska motsvarigheten. Hur ska trafiksystemen samordnas? Förbestämda tidtabeller Om både höghastighetståg och snabba regionaltåg ska få plats på Götalandsbanan måste tidtabellerna planeras noggrant. Ungefär lika många tåg måste gå längs hela banan. Om en del av banan får mycket hög belastning kan det påverka trafiken på andra delar av banan till det sämre. I förstudien har Banverket testat hur olika tidtabeller kan fungera. Separerat eller integrerat trafiksystem Ett viktigt strategiskt beslut i planeringen är om Götalandsbanan ska byggas som ett i möjligaste mån separat trafiksystem eller om det istället ska integreras med det övriga järnvägsnätet. Planeringen av trafiken förenklas om tågen på Götalandsbanan kan hållas skilda från tåg som går på andra banor. Då minimeras risken för att störningar sprids mellan banorna. En sådan separering innebär också att tågtrafiken på övriga banor kan utvecklas utan att bli påverkad av trafiken på Götalandsbanan. Det behövs inte heller lika många platser där den vanliga järnvägen möter Götalandsbanan och det minskar kostnaderna för att bygga banan. Det blir också enklare att ställa särskilda krav på de fordon som ska gå på Götalandsbanan om de inte även trafikerar andra banor. Samtidigt innebär en fullständig separering en del nackdelar. Det blir inte möjligt med direkta tågförbindelser till orter som ligger vid sidan av Götalandsbanan. Bild 39. Tågstation med plattformar i två plan, Flintholm i Köpenhamn. Alla sådana resor måste ske med byten. I ett separerat system blir det extra viktigt att bytespunkter planeras så att resenärer enkelt och snabbt kan byta mellan tåg eller olika transportslag. 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 97

10 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 98 Samma hastighet eller hastighetsskillnader mellan tågen Hur ofta tågen ska kunna gå beror på hastigheten hos de olika tågen. Om tågen kör olika fort är det svårare att få tågen att gå oftare. Om det finns många långsamma tåg som stannar ofta, kan de snabba tågen inte gå lika ofta. En höghastighetsbana är byggd för att tågen ska ha en högre medelhastighet än på de andra järnvägarna. Om medelhastigheten är lägre än vad man kan köra blir höghastighetsbanan inte lika lönsam för samhället. Enkelriktad eller dubbelriktad trafik I planeringsprocessen förutsätts att Götalandsbanan byggs med dubbelspår vilket innebär att tågen i samma riktning normalt går på ett och samma spår. Trafiken blir då enkelriktad. På svenska dubbelspåriga järnvägar byggs dock alltid signalsystemet dubbelriktat så att det går att köra i båda riktningarna. Det är en fördel till exempel när det uppstår ett fel på ett av spåren, då kan trafiken fortfarande komma fram i båda riktningarna på det andra spåret. Det är också vanligt att spåret med trafik i motsatt riktning behöver korsas för att till exempel nå ett sidospår vid en station, eller för att växla över på en annan bana. Denna tågrörelse kallas för korsande tågväg och är inte bra ur kapacitetssynpunkt. Den innebär också en ökad risk för störningar i trafiken eftersom den skapar ett beroende mellan trafiken i vardera riktningen. Med den täta tågtrafik som förväntas uppstå på Götalandsbanan finns knappast utrymme för att tillåta korsande tågvägar mer än i yttersta nödfall. Om den slutsatsen kan dras i planeringen får det stora konsekvenser på utformningen av stationer och kopplingspunkter. Dessa måste i sådana fall planeras med broar och tunnlar så att det går att planskilt passera Götalandsbanans huvudspår till exempel när ett tåg på Götalandsbanan ska växlas över på en annan bana. Bild 40. Flygbilden visar ett planskilt trafiksystem. Foto: Pekka Kärppä

11 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 7 Landskap - genom Götaland Naturens resurser Rekreation och friluftsliv Befolkning och näringsliv Klimat och hälsa Risk, sårbarhet och säkerhet Vad kommer banan att kosta? Samhällsekonomi

12 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 100 För att kunna planera för ett långsiktigt hållbart transportsystem är det viktigt att veta hur till exempel naturen och landskapet ser ut där banan ska byggas. Banverket tittar på hur landskapet ser ut idag och hur landskapet har använts förut. Det är viktigt att ta reda på hur landskapet ser och har sett ut för att kunna ta tillvara och bevara viktiga värden. Landskapet bär även på en historia som vi vill bevara. Genom att studera hur landskapet ser ut kan vi undvika känsliga områden och utesluta områden som inte skulle må bra av en höghastighetsbana. Landskapsanalysen beskriver också vilka områden som är särskilt värdefulla och skyddas av olika naturvårdsbestämmelser. Områden som är intressanta för hela landet skyddas av lagar, mindre områden skyddas av bestämmelser om hur man får använda marken. Det är viktigt att veta vilka naturresurser som finns i området och hur värdefulla de är. Naturresurser kan vara vatten, skog eller åkermark. De kan vara förnyelsebara eller inte. Resurser som inte kan förnyas måste man vara särskilt rädd om. Särskilt värdefulla naturresurser skyddas ofta av lagar. Att vara i naturen på fritiden är viktigt för att människor ska kunna koppla av och vila från arbete. För att kunna bygga Götalandsbanan på rätt plats är det viktig att veta hur möjligheterna är till friluftsliv i området för Götalandsbanan. Att kunna vara i naturen på fritiden är en del i att ha ett bra liv och kan vara viktigt när människor väljer att bo kvar eller att flytta. Banverket undersöker också hur befolkningen är sammansatt, var de olika orterna ligger, hur många som bor där och vad människor arbetar med där.

13 Landskap - genom Götaland I detta kapitel analyseras det landskap som kan komma att beröras av den nya höghastighetsbanan. De första avsnitten ger en överblick och en grov indelning av landskapet i karaktärsområden. Indelningen bygger huvudsakligen på terrängens former. Efter detta följer fördjupade tematiska studier av landskapets ekologi och historiska utveckling. Den metodik som använts presenteras i kapitel 4 tillsammans med den värdeskala som tillämpats. Metodiken tar sin utgångspunkt i att det krävs kunskap om biologi, historieförståelse och formkänsla för att avgöra hur järnvägen kan anpassas till landskapet. Hela landskapsanalysen presenteras i underlags-rapporten om landskap. Bakgrunden man sällan tänker på En höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg kan ses starkt kopplad till uppkomsten av begreppet Sverige. Om inte nationalstaten Sverige vuxit fram under tidig medeltid skulle dagens infrastruktur ha sett mycket annorlunda ut. Om Kalmaru- nionen inte upplösts skulle Linköping, Jönköping och Borås troligen varit starkare kopplade mot Öresund än mot Göteborg respektive Stockholm. Om 1600-talets stormaktsvälde levt kvar skulle det kanske varit snabbsvävare till Tallinn, Riga och Stralsund som planerades istället för en järnväg mellan Stockholm och Göteborg. Därför handlar projektet Götalandsbanan om en framtidstro för kärnsverige i ett kommande regionernas Europa och kan då ses Bild 41. Höghastighetsbana genom Götaland. Illustration av Pekka Kärppä. som vård av Sveriges varumärke. Från den synpunkten kan Götalandsbanan snarare stärka än hota vissa övergripande kvaliteter av svenskt kulturarv.götalandsbanan kommer att förbinda tre av Sveriges mest tillväxtkraftiga stadsliknande centra Linköping, Jönköping- Huskvarna och Borås. Dessa centra har alla varit betydelsefulla för Sveriges framväxt och Götalandsbanan kommer att bli den senaste i en lång historisk svit av sammanbindande kommunikationstråk mellan dem. 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 101

14 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? Till exempel kommer banans sträckning mellan Linköping och Jönköping troligen att nära följa den medeltida Eriksgatans sträckning. Från Jönköping gick den vidare till dåtidens västsvenska huvudstad Skara, medan banan förstås söker sig mot dagens motsvarighet Göteborg. Bild 42. Götalandsbanan mellan Linköping och Jönköping kommer i stort sett att följa den sträckning som kungarna red på sin Eriksgata under medeltiden. Kungen valdes på Mora sten söder om Uppsala och red sedan runt i de viktigaste landskapen för att vinna erkännande och hyllas av folket. Många av de vägar längs vilka Eriksgatan gick finns kvar än idag. Illustration: Olle Ekberg. 102

15 Fem landskapstyper Mellan Linköping och Borås kommer Götalandsbanan att passera fem skilda landskapstyper: östgötaslätten, småländska höglandet, vätternsänkan, övergångslandskapet och Västergötlands sprickdalslandskap. Ett tydligt band med sprickdalar går genom området, tvärs över Sverige, från Bohuslän mot Vättern och vidare österut genom norra Småland. Här har berggrunden spruckit upp och skapat stora höjdskillnader mellan slätterna på Vätterns båda sidor och höjdområdena söder om dessa. Den största relativa höjdskillnaden i hela södra Sverige finns kring Vättern, vars yta ligger 200 meter lägre än omgivande berg. Götalandsbanan möter mellan Linköping och Jönköping ett landskap som är typiskt för hela Östergötland. Ett stycke av den rika, bördiga östgötaslätten, följt av övergångslandskapet kring Hålaveden - Sommen, där odlingsbygden steg för steg trängs samman i snävare ådalar, medan landet som helhet gradvis höjer sig upp mot småländska höglandet. Västergötlands sprickdalslandskap Vätternsänkan Östgötaslätten Övergångslandskapet 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? Det småländska höglandet gör här verkligen skäl för sitt namn. Det gamla häradsnamnet Vedbo betyder skogsbornas härad och här finns skog och berg, där höjderna når över 300 meter. De norra delarna är mest kuperade, medan de relativa höjdskillnaderna avtar mot söder. Småländska höglandet Bild 43. Götalandsbanan kommer att passera flera landskap med olika karaktär. På kartan redovisas höjden över havet. Sprickdalsmönstret genom södra Östergötland, norra Småland och Västergötland framträder tydligt, liksom bergsbranten längs Vätterns östra strand. Västgöta- och östgötaslätterna syns också tydligt norr om sprickdalsområdet. 103

16 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? Söder om Jönköping finns många mossar och sluttningarna som är platta. Detta är en bygd som använts för jakt och fiske långt innan Sverige började odlas upp. Vätternsänkan har karaktären av djup havsvik, omgiven av förkastningsbranter och berg som höjer sig hundratals meter över sjön. Dalgångarna söder om Jönköpings stadsbygd reser sig brant upp mot det omgivande höglandet. Sluttningarna runt stadskärnan domineras av bostadsbebyggelse. I de trånga dalarna längs Tabergsån och Huskvarnaån ligger bebyggelse och industrier tätt. Söder om Västgötaslätten finns, precis som i Östergötland en övergångsbygd, där slätten övergår i ett mer uppbrutet odlingslandskap och Västergötlands sprickdalslandskap. Skogklädda höjder blir alltmer vanliga i söder. Landskapet är mer storskaligt böljande, med större avstånd mellan höjderna och med vidare dalar än i Östergötland. De nordsydliga vattendragen bildar tydliga dalgångar med branta sidor, framför allt i södra delen av förstudieområdet, medan terrängen i norra delen är mer uppbruten. Ett naturligt gränsland Det finns i huvudsak tre förklarande faktorer bakom naturens karaktär och struktur inom förstudieområdet. Mötet mellan den barrskogsdominerade taigan och det mellaneuropeiska lövskogsbältet. Området utgör den nordliga utkanten av lövskogsbältet som är mycket betydelsefullt för många av Europas lövskogsarter (både växter och djur). Dessa arter har i övriga Europa blivit undanträngda av ständigt växande tätorter och uppodling. I detta gränsområde mellan två naturgeografiska regioner är variationen mycket betydelsefull. Hålaveden och biosfärsområdet Östra Vätterbranten har störst mängd av biologiskt rika skogsmiljöer. Vätterns förkastningsbranter har ett klimat som lämpar sig för sydliga arter medan höglandet mer liknar Norrland och därför passar arter med en nordlig utbredning. Taiga: Världens största skogsområde som sträcker sig runt norra halvklotet. Barrskogar dominerar. Taigan sträcker sig från Skandinavien genom ryska Sibirien samt vidare genom Nordamerika. Det gamla bondesamhällets sätt att bruka hagar, ängar och utmarksbeten medförde att den biologiska mångfalden ökade, både i skogen och i ängarna. Fram till andra världskriget höll man fast vid stora delar av det tidigare bruket men därefter har en kraftig förändring av odlingslandskapet ägt rum. Naturbetesmarker har övergivits, ängar har ersatts av vallodling på åker och utmarksbetena omvandlats till tät skog. I vissa delar av landskapet har det äldre och mer småskaliga jord- och skogsbruket bevarats. Till exempel utgör Hålaveden och Övergångsbygden, mellan Östgötaslätten och Småländska höglandet, ett av fastlandssveriges största sammanhängande ängs- och hagmarksområden. Förkastningsbrant: Den höjdskillnad som uppstår då en bit av jordskorpan har rört sig i relation en annan bit. Utmarksbeten: I det gamla bondesamhället delade man in markerna i inägor, som bestod av åkrar och ängar och utmarker som brukades som betesmarker och för gagnvirke med mera. Inägorna stängslades in medan djuren strövade fritt på utmarken. Biosfärsområde: Områden med hög biologisk mångfald som nomineras av nationella regeringar till FN-organet UNESCO. Övergången från kontinentalt till oceaniskt klimat är den tredje faktorn som förklarar naturens skiftningar. Öster om Vättern är nederbörden lägre och klimatet mer kontinentalt. Åt väster sker en övergång till ett oceaniskt 104

17 och nederbördsrikare klimat. Nederbörden är avgörande för många arter som kräver hög luftfuktighet och för att så kallade högmossar ska utbildas. Väster om Vättern finns ett myller av stora och små våtmarker med bland annat några av Sveriges största högmossar, Komosse och Dumme mosse. Genom detta område går också ett stort sammanhängande, nordsydligt skogsmarksområde som förbinder Tiveden med det småländska höglandet. Naturbetesmark: Är en benämning på en hagmark som inte konstgödslats eller brukats med plog. Det är vanligt med en stor artrikedom på naturbetesmarker. Ett landskap med många minnen När ett Svea rike tog form under yngre järnålder låg dess centrum kring Mälaren. Några motsvarigheter till Birka och Uppsala fanns, under denna tid, inte i området kring Vättern. När sedan Sverige på 1000-talet drogs in i Europa, gick utvecklingen däremot fortast i de rika slättbygderna kring Vättern. Under och början av 1200-talen, när de inrikes kommunikationerna fortfarande var viktigast, var det dessa bygder som ledde utvecklingen i landet. Näs borg på Visingsö blev kungligt huvudsäte för att kunna kontrollera Götalanden (nu Götaland). Skara och Linköping var de snabbast utvecklade kristna centrumen och klostren runt Vättern spred kunskaper och odlingsmetoder från mer utvecklade delar av Europa. Bakom klostrens tillkomst stod och 1200-talens kungaätter, vilka alla hade sitt ursprung i Götalanden. Mellan Jönköping och Borås kommer Götalandsbanan att korsa de sprickdalar där de halländska åarna Nissan, Ätran och Viskan rinner. Banan kommer därmed att gå tvärs landskapets riktning och topografiska former. Dessa ådalar, i gränstrakten mellan Västgötaslätten och de tidigare danska områdena i Halland, har varit viktiga kommunikationsleder. Gränstrakter är ofta områden där olika kulturer möts, vilket här har gett upphov till en tidigt startad industri- och handelsverksamhet. Till exempel uppstod här knallesystemet, som var unikt för Sverige, med kringvandrande försäljare på landsbygden. Både Danmark och Sverige har på många sätt försökt att styra över handeln i detta gränsområde. Att kontrollera handeln längs stråken mot Halland blev lika viktigt för det framväxande svenska riket som att skapa ett vägnät som förband Jönköping med Göteborgs föregångare Lödöse. På motsvarande sätt var det ett danskt intresse att ha tillgång till handel med de dåvarande svenska gränslanden. De speciella omständigheterna gav upphov till en tidig industriell utveckling i Sjuhäradsbygden och till det unika knallesystemet, med kringvandrande försäljare på landsbygden. Söder om Vättern ner mot den gamla danska gränsen låg de små landen. När Sverige tog form försökte man bilda ett särskilt landskap av dem, Småland, som aldrig blev en naturlig enhet och länge förblev en utmark i söder. Men när järnvägarna byggdes under senare delen av 1800-talet drogs de i sträckningar som inte följde de historiska vägstråken. Då öppnades Småland samtidigt som en helt ny industriproduktion tog fart där. Bild 44. Medeltidens vägnät i södra Sverige ger en fingervisning om Jönköpings strategiska betydelse. Med mörkare färgton visas det första försöket att ena Småland under namn av Tiohärads lagsaga. Illustration: Olle Ekberg 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 105

18 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 106 Järnvägen i landskapet Landskapsanpassning är ett uttryck för förhållandet mellan järnvägen och landskapet. Järnvägens lokalisering i landskapet beror ytterst på valet av målpunkter, det vill säga de orter som banan ska förbinda. Den kortaste vägen mellan målpunkterna är en rät linje. Hur stora avvikelser som kan tillåtas beror på valet av restider och hastighet. Geometriska krav i plan och profil De geometriska kraven innebär svårigheter att anpassa banan till kuperade landskap. En höghastighetsbana för persontransporter kan dock luta mer än en järnväg för tunga godståg, 35 meter per kilometer, jämfört med 10 meter per kilometer. Det krävs stora ingrepp i terrängen om höjdskillnaden mellan en dal och omgivande höjder är stor framför allt om avståndet mellan topp och dal är kort. För att göra byggandet så enkelt som möjligt placerades äldre järnvägar oftast så att de så långt som möjligt följde landskapets former. Det var till exempel enklare att bygga en järnväg längs en dalgång än tvärs densamma, och så länge kravet på korta restider var lågt kunde järnvägen följa dessa huvudformer. En modern höghastighetsbana kan inte ta denna typ av hänsyn då de önskvärda målpunkterna (stationerna) ligger på stora avstånd från varandra och restiden mellan dessa ska vara så kort som möjligt. Höjda krav på hastighet och bekvämlighet har lett till att järnvägen blivit stelare. Radierna i horisontal- och vertikalled måste vara stora för att önskad hastighet skall kunna uppnås utan att resenärerna ska uppleva obehag. Kravet på horisontalradier, helst inte mindre än meter och vertikalradier, meter är för Götalandsbanan större än för andra typer av järnvägar. Järnvägens stela och storskaliga geometri skall möta en omgivning som oftast har helt andra geometriska villkor. Denna relation är avgörande för landskapsanpassningen. Bild 45. En järnväg som byggs för höga hastigheter får inte svänga för mycket. Den raka och jämna banvallen för ofta med sig stora ingrepp i landskapet. Foto Bengt Schibbye

19 Kopplingspunkter och bytespunkter Kopplingar mellan en höghastighetsbana och befintligt järnvägsnät tar stor plats. Det kan röra sig om kvadratkilometerstora områden för att järnvägarna skall kunna korsa varandra planskilt i önskade hastigheter. Valet av plats för kopplingspunkterna är därför av stor vikt för landskapsanpassningen. Stationer och resecentra ligger oftast i tätt bebyggda områden, med små frihetsgrader vad gäller lokalisering. Kraven på en välfungerande station (bytespunkt) och järnvägens stela geometri påverkar i hög grad anpassningsmöjligheterna till stadens och landskapets övriga strukturer och värden. Krav på stängsel/avskärmning På grund av en ny järnväg kan en barriär uppstå. Av de mindre goda följderna är detta kanske den viktigaste. Det gäller såväl funktionellt som ekologiskt, kulturhistoriskt, visuellt och känslomässigt. Höghastighetsbanor utomlands är dessutom ofta försedda med stängsel och andra avskärmningar, som bullerdämpande vallar eller skärmar. Även i Sverige kan det bli aktuellt med dessa åtgärder och det påverkar möjligheterna till landskapsanpassning. 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 107

20 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 108 Tolv karaktärsområden De fyra övergripande landskapstyperna kan delas in i tolv delar, så kallade karaktärsområden. Områdenas skilda karaktärer har uppstått genom olika kombinationer av jord- och bergarter, höjdskillnader, vattenförhållanden, växtlighet, bebyggelse och brukningssätt. 1 Slätten Västanstång Detta är en öppen och mycket platt fullåkersbygd som varit befolkad ända sedan landet höjde sig ur havet. Vägarna förbinder slättens gårdar och byar med E4 och järnvägen i södra delen av området. Mellan Linköping och Mjölby ligger samhällena tätt längs både den gamla riksvägen och järnvägen. Nedskurna i sedimenten, slingrar över slätten åar som Svartån, Kapellån och Lillån. Åarna har till stor del kvar sitt naturliga, meandrande lopp. Meandrande: Meander är en slingrande flodfåra i ett flackt landskap skapad av nedbrytning i ytterkurvorna av floden och avlagring i innerkurvorna. Bukterna kallas meanderslingor och området som omsluts av en slinga kallas meandernäs. När en slinga blivit tillräckligt utpräglad kan den bryta igenom ett näs och bilda en ny vattenfåra. Den slinga som då inte längre har något vattenflöde kan så småningom bilda en korvsjö. Ett meandrande lopp är den naturliga formen för varje vattendrag som flyter fram över ett slättlandskap. Namnet kommer av floden Maiandros i västra Turkiet. Bild 46. Över slättens rationellt brukade åkrar höjer sig Skänninge kyrka och silotorn. Östgötaslättens stora historiska betydelse kan inte upplevas direkt, men spåren i form av vägnät, byar och kyrkor gör det möjligt att berätta historien på plats. Foto: Bengt Schibbye

21 Vänern Lidköping Boren Motala Götene Borensberg Karlsborg Ljungsbro Skövde Skänninge Hov rästorp Hjo 1 V Harg 2 Tidaholm 1 Slätten Västanstång Boxholm 2 Svartån 4 Hålaveden Herrljunga Övergångsbygden Visingsö Vårgårda Hökensås 3 Tranås Gränna Ätr an 11 Mullsjö Skärstad Timmele Viskan Fristad Bankeryd Hökerum Gingri Ulricehamn Dumme Bottnaryd Målsryd Komosse Viskafors 10 skogs- och 12 Böljande odlingslandskap Ätra n Fritsla 12 Svenljunga 11 Sprickdalar höjder kring Nissan 9 Gunillaberg 10 Höglandet stora mossar g Taberg 10 8 Huskvarna 4 Hålaveden Kuperat skogslandkap Aneby Ö Lägern 5 Sommen Karaktärsområden Forserum Vätternsänkan Jönköping 5 32 Kisa 6 Säbydalen Tenhult 26 Lagan Karta: Tobias Noborn an isk Åsunden Dalsjöfors Nis san Borås mosse Säby Lommaryd 7 Gullered 40 Sandared 6 Vättern Habo Svartå n berg Svartåns och Åsboåns dalgångar Sommen Gripen- Hur ser det ut? 3 E4 Sturefors n llå Li Mjölby oå n Åsb Falköping Mantorp Alvastra Ödeshög Vikingstad n llå pe Ka Bjälbo Tåkern Lingh Malmslätt 5 Skultorp Vara Linköping Lillån Vättern Sva rtån Skara Svar tån Vadstena Tibro Roxen Delområdesgräns 7 Höglandet 8 norr Nässjö Gräns för landskapskaraktärer Eksjö Nässjö Kuperat skogslandkap östra Vätternbranten Brant landskapsparti/förkastning Mariannelund Förstudieområde Solgen 0 10 Lantmäteriet GsdBV/ km 109

22 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 2 Övergångsbygden Övergångsbygden kännetecknas av den gradvisa övergången från den öppna, platta och storskaliga slätten i norr till det högre belägna och kuperade, skogsdominerade landskapet i söder. Utblickarna begränsas av låga kullar och skog. Här ligger hagmarkerna tätt och inslaget av lövträd, bland annat grova ekar är stort. Där den uppodlade bygden trängs samman i dalgångar finns välbevarade jordbruksmiljöer med bebyggelse från och 1800-tal. först lera allt intill Skänninge, där sanden begynte, som räckte intill hålvägen. Således har man närmast intill höga berg merendels alltid sand och längre därifrån lera, en tydelig effekt av forna havets stränder. (Ur Linnés Skånska resa) Bild 47. Övergångsbygdens pastorala landskap med bland annat ekhagar rymmer välbevarade äldre jordbruksmiljöer och en unik biologisk mångfald. Bild från Rinna öster om Mjölby. Foto: Håkan Ignell. 110

23 3 Svartån och Åsbodalen Dalgångarna har en tydlig riktning, vilket skiljer dem från det omgivande övergångslandskapet. Vägar, järnvägar och bebyggelse följer dalgångarna, ofta i gränsen mot skogen på de ganska branta dalsidorna. Höjdskillnaderna mellan dalgångar och höjder är ofta över 50 meter. Kring fallen i Svartån uppstod tidigt kvarnar och industrier, bland annat det industrihistoriskt intressanta Boxholms bruk. Bebyggelsen i Åsbodalen har funnits länge och även odlingslandskapet har kvar en ålderdomlig prägel med både ängar och naturbetesmarker, avgränsade av trägärdesgårdar. 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? Bild 48. Den gamla stenvalvsbron förbinder än idag Grönlunds gård med Åsbo kyrka. Den öppna dalgången omges av skogklädda sluttningar. Foto: Bengt Schibbye 111

24 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 4 Hålaveden och skogslandskapet norr om Sommen Hålaveden är rikt på små element: små sjöar, små odlingsområden, små mossar med mera. De relativa höjdskillnaderna är ofta mindre än 30 meter och ligger ovanför högsta kustlinjen. I detta småkuperade och skogsdominerade mosaiklandskap finns ett av Sveriges bäst bevarade odlingslandskap. Utmärkande är hagmarkerna som ligger insprängda i skogen. Bild 49. Hålaveden består av en mosaik av sjöar, myrar, skogar och öppen mark. Höjdskillnaderna är relativt små. Foto: Håkan Ignell. 112

25 5 Sommenbygden Sommen, som delas av Småland och Östergötland, är en klarvattensjö med mycket god vattenkvalitet och värdefull växt- och djurvärld. Kring sjön finns rika skogsmiljöer med stort inslag av ädellövträd. Söder om Sommen utbreder sig ett odlingslandskap med en stor mängd hagmarker. 6 Säbydalen och Gripenberg - herrgårdslandskap i skogsbygd Mellan Tranås och Aneby rinner Svartån genom en väl avgränsad, öppen centralbygd. Det uppodlade landskapet ger många för Småland ovanligt goda utblickar över landskapet, framför allt från höjderna som reser sig cirka 50 meter ovanför dalen. Huvuddelen av bebyggelsen, vägarna och även järnvägen följer dalgångens sidor. Dalgången är rik på lämningar och under 1600-talet förvandlas dalgången till den typiska herrgårdsbygd som är så tydlig än idag. 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? Bild 50. Gripenberg är ett unikt herrgårdslandskap på Småländska höglandet. Under inlandsisens avsmältning bildades en stor sjö här, och in denna avsattes stora mängder finkorniga jordar. De har gett upphov till den bördiga, stenfria jorden som finns längs sluttningarna. Foto: Bengt Schibbye 113

26 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 7 Östra Vätterbranten - kuperat skogs- och sjölandskap Området präglas av stora skillnader i höjd, där branten mot Vättern är extremt tydlig. De branta bergssidorna, öppna dalgångarna och stora sjöarna innebär en variation som gynnar den biologiska mångfalden. Trakten har rika fynd från vår tidigaste historia, kring Skärstad och Gränna men framför allt på det märkligt rika Visingsö. Den prägel ätten Brahes grevskap satte på ön och hela Vista härad är unik i Sverige. Bild 51. Östra Vätternbranten är namnet på både förkastningsbranten på bilden och på det storkuperade landskapet i öster. Utblickarna från E4 är välkända och uppskattade. Foto: Pekka Kärppä 114

27 8 Vätternsänkan och Jönköping Detta område karaktäriseras främst av närheten till Vättern, som snarast påminner om en djup havsvik, omgiven av förkastningsbranter och berg som höjer sig hundratals meter över sjön. I de trånga dalarna längs Tabergsån och Huskvarnaån ligger bebyggelse och industrier tätt. Tenhultsdalen är öppnare med vissa jordbruksmarker. Jönköpingstrakten har präglats av mänsklig närvaro genom hela historien. Ett karaktärsdrag är dess ständiga utveckling, där vi än idag kan se spår av tidigare skedens användande. Många vägar och järnvägar löper in mot centralorten, och flera vägsträckningar har lång historia. 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? Bild 52. Jönköping mot nordost. I förgrunden Munksjön och industrier, till vänster syns delar av Jönköpings centrum. Bangården i bilden är en av tre utredda platser för ett nytt resecentrum i staden. Foto: Pekka Kärppä. 115

28 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 9 Höglandet norr om Nässjö Sprickdalslandskapet i norr övergår i ett landskap med böljande bergkullar där sluttningarna är plattare och landskapets riktningar otydligare. Hela området ligger mellan 240 och 340 meter över havet. Här finns sandjordar som i alla tider lämpat sig väl för odling. Gårdar och torp återfinns även på höjder, precis som i övriga Småland. 10 Höglandet med de stora mossarna Söder och väster om Jönköping ligger ett glest befolkat och platt område. De stora biologiskt värdefulla mossarna avbryts av skogklädda oftast svagt sluttande moränryggar i en huvudsakligen nordsydlig riktning. Längs moränryggarna går många vägar och all bebyggelse och odling är knuten till dessa höjder. Utblickarna kan vara storslagna över Nissans och Lagans dalgångar, som bryter genom landskapet. Bild 53. Riksväg 40 skär rakt över Dumme mosse och innebär en allvarlig störning för fågellivet i området. I denna höglänta terräng ligger bebyggelsen ofta samlad på moränhöjder som höjer sig över mossar och myrar, som till höger i bilden. Foto: Pekka Kärppä. 116

29 11 Sprickdalar och höjder kring Nissan Nissans dalgång är i denna del smal och huvudsakligen skogbevuxen. I norra delen finns mycket långa och smala sjöar, omgivna av berg som höjer sig cirka 150 meter över sjöarna. Denna mycket tydliga nordsydliga struktur avbryts bara i trakten kring Bottnaryd, där marken är plattare. Här möttes den urgamla Nissastigen och leden mellan Jönköping och Västergötland. 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? Bild 54. Sjön Stråken omges av höga, branta skogklädda berg. Foto: Pekka Kärppä. 117

30 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 12 Sjuhäradsbygden - böljande skogs- och odlingslandskap Landskapet har en böljande form som Ätrans och Viskans dalgångar bryter igenom. Den mesta bebyggelsen finns i dalgångarna, kring den odlade marken eller vattendragen. En särskild karaktär är småindustrierna som finns i nästan varje liten by. I trakten kring Ulricehamn är inslaget av odlingsmark och ädellövträd större än i höglandet längre öster ut, och här finns också ett omskrivet herrgårdslandskap. Ätrans och Viskans dalgångar har alltid varit viktiga kommunikationsleder mellan Halland och Falbygden. Vid Timmele möts de två vägarna, vilket än idag återspeglas i de talrika hålvägarna i området. Från ovan: Bild 55. Sjuhäradsbygden har en mycket intressant industrihistoria. Vattenkraften i åarna utnyttjades tidigt för olika typer av verksamheter. Förläggargårdarna som den på bilden - var centra i systematisk hemproduktion av bomullstyger som av knallarna såldes över hela landet. Bild 56. Sprickdalslandskapet har många inslag av ädellövskogar, som här vid Målsryd. Foton: Pekka Kärppä. 118

31 Tema natur Biologisk infrastruktur ekologiska samband Om vi ser till landskapet finns ett antal känsliga ekologiska samband som berörs av en ny järnväg. Dessa spänner över en rad naturtyper, landskap och arter. I denna analys har fokus lagts på att redovisa de arter och naturtyper som är känsliga för påverkan av en ny höghastighetsjärnväg. Inledningsvis presenteras de ekologiskt funktionella landskapen Hålaveden, Östra Vätterbranten, östgötska övergångsbygden, Sommenbygden och de stora myrarna öster om Vättern. Därefter redovisas övriga känsliga landskap i geografisk ordning. I slutet återfinns riksintressen och skyddade områden. I Hålaveden är helheten allt Hålaveden representerar den kanske viktigaste biologiska infrastrukturen i förstudieområdet. Märkligt nog är den skyddade arealen i Hålaveden mycket liten. Här finns en av de största värdetrakterna av både skogs- och hagmarksmiljöer (bild 58 och 59). Utmärkande är också den stora variationen av naturtyper och hur landskapet hela tiden växlar utseende. Karaktäristiska är de artrika men näringsfattiga naturbetesmarkerna som kan vara mer eller mindre klädda med träd och buskar. I dessa lever ett stort antal rödlistade kärlväxter, insekter och hagmarkssvampar. Mest framträdande är kanske dagfjärilarna. Hälften av landets arter, varav många rödlistade, förekommer här. Odlingslandskapet erbjuder också ekhagar, sandiga marker och naturligt näringsrikare betesmarker när man närmar sig slätten i norr. Bild 57. Hålaveden. Foto: Pekka Kärppä Skogsmiljöerna är på samma sätt varierade. Unika ädellövskogar finns i branterna mot Vättern och i det inre av Hålaveden finns gamla barrskogar, sumpskogar och lövrika skogar. 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 119

32 Vänern 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? Många arter utnyttjar både skogs- och odlings-landskapet. Därför får ett mosaiklandskap betydligt högre biologisk mångfald än rena skogs- eller odlingsbygder. I en särskild analys av mosaiklandskap (bild 64) framgår tydligt Hålaveden. Hålaveden klassas som funktionellt landskap för både skogs- och odlingslandskap. Särskilt känsliga arter och artgrupper är större däggdjur, skogshöns och skogsmesar, dagfjärilar, större vattensalamandrar, vedlevande insekter och landsnäckor. Dessa representerar känslighet för fragmentering, störning och barriäreffekter. Rödlistad art: En rödlistad art är en art vars överlevnad av någon anledning inte är säker på lång sikt. Olika hotkategorier i en så kallad rödlista bedömer hur hotad arten är. ArtDatabanken ansvarar för de svenska rödlistorna. Skara - Mycket hög andel Förstudieområde Borås Lidköping Värdetrakter för skogsmiljöer Andel av landskapet som utgörs av värdefulla skogsmiljöer Grästorp Vårgårda Sandared Viskafors - Låg andel Vara Fristad Herrljunga Dalsjöfors Sjuhäradsbygden Ulricehamn Åsunden Götene 40 Falköping 26 Skultorp Skövde Mullsjö Tidaholm Hökensås Habo Taberg Tibro Bankeryd Jönköping Hjo Vättern Gränna Östra Vätternbranten Tenhult Karlsborg Forserum 31/40/47 Vättern Ödeshög Nässjö Tåkern E4 Hålaveden Aneby Vadstena 32 Eksjö Motala Tranås Skänninge Boxholm Borensberg Boren Mjölby Ö Lägern Mantorp Västra Harg Sommen Vikingstad Ljungsbro Malmslätt Roxen Linköping Kisa Mariannelund Sturefors Fritsla Solgen Svenljunga Bild

33 Östra Vätterbranten blivande biosfärområde Östra Vätterbranten är det viktigaste skogsområdet. Det är en tydlig värdetrakt, det är stort och mycket mångformigt. Jordmånen växlar kraftigt från fet mylla med ädellövskog till hällmarker med martallar. Mellan dessa ytterligheter finns bland annat naturbetesmarker, lövängar och rasbranter där i stort sett alla svenska lövträd förekommer. För närvarande har inte mindre än 231 rödlistade arter påträffats och Vätterbranterna har också utsetts av Världsnaturfonden (WWF) till ett av Europas 100 mest värdefulla skogsområden att bevara för framtiden. Östra Vätterbranten klassas som funktionellt landskap för skogsmiljöer. Särskilt känsliga arter och artgrupper är skogshöns, hackspettar och skogsmesar, vedlevande insekter i både löv- och barrträd, landsnäckor, hasselmus, lodjur och andra större däggdjur. Känsligheten gäller fragmentering, störning, barriäreffekter och mortalitet. Den banbrytande landskapshistorikern Mårten Sjöbeck var en man med järnvägsanknytning. På uppdrag av järnvägsstyrelsen dokumenterade han det svenska kulturlandskapet. Han lyckades i en målande mening fånga Östra Vätterbrantens natur: Lidköping Götene Andel av landskapet som utgörsav värdefulla ängs- och betesmarker Grästorp Vänern Värdetrakter för ängs- och hagmarker Vårgårda Sandared Fritsla Bild 59. Viskafors Borås - Låg andel - Mycket hög andel Vara Fristad Herrljunga Dalsjöfors Svenljunga Viskans källflöden SkaraFörstudieområde Ulricehamn Åsunden Falköping Gullered Skultorp Skövde Mullsjö Tidaholm Hökensås Habo Taberg Tibro Bankeryd Jönköping Hjo Vättern Tenhult Gränna Karlsborg Forserum 31/40/47 Vättern Ödeshög Nässjö Tåkern E4 Hålaveden Gripenberg Aneby Vadstena 32 Svartån Eksjö Motala Tranås Skänninge Boxholm Mjölby Åsboån Åsboån Solgen Borensberg Boren Ö Lägern Mantorp Övergångsbygden Sommen Vikingstad Ljungsbro Malmslätt Roxen Linköping Kisa Mariannelund Sturefors 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? "Över de stora måtten vila regelrätta norrländska drag, under det att näromgivningen stundom för tanken till det vekaste i den skånska naturen". 121

34 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 122 Östgötska övergångsbygden, Åsbodalen och Svartåns dalgång det rika odlingslandskapet Analysen av värdetrakter visar att ett mycket omfattande odlingslandskap, ett av de största på Sveriges fastland, finns i den östgötska övergångsbygden, i dalgångarna kring Svartån och Åsbodalen samt ner i Hålaveden (bild 59). Karaktäristiskt är ekmiljöerna och de något kalkpåverkade och rika naturbetesmarkerna. Ekmiljöerna, med tyngdpunkten kring Västra Harg, är i sig en direkt fortsättning av det riksintressanta eklandskapet i Östergötland. Både övergångsbygden, Åsbodalen och Svartåns dalgång klassas som funktionellt odlingslandskap. Särskilt känsliga arter och artgrupper är dagfjärilar, större vattensalamandrar, vedlevande insekter, mindre hackspett och trumgräshoppa. Dessa arter är känsliga för fragmentering, störning och barriäreffekter. Sommenbygden På gränsen mellan Östergötlands och Jönköpings län ligger Sommenbygden. Sjön Sommen är riksintresse och en unik klarvattensjö med mycket god vattenkvalitet. Stränder och öar utgör värdefulla livsmiljöer för störningskänsliga fågelarter som exempelvis havsörn och fiskgjuse. I omgivningarna finns biologiskt rika skogar med både ädellöv- och barrträd (bild 58). Söder om Sommen och på Torpön utbreder sig en värdetrakt för odlingslandskapet (bild 59). Sommenbygden klassas som funktionellt landskap för både skogs-, sjö- och odlingslandskap i sina östra delar, från Torpön och österut. Övriga delar klassas som känsliga eftersom de västra delarna redan är störda av vägtrafik och närheten till samhällen. Särskilt känsliga arter är sjöns fåglar, främst rovfågel (störning). De stora myrarna vildmarken i södra Sverige Väster om Vättern finns ett par av förstudieområdets största, skyddade områden; Komosse och Dumme mosse. Utöver dessa finns ytterligare ett antal stora områden med myrar mellan Jönköping och Ulricehamn (bild 60). Myrarna representerar en naturtyp som i väldigt liten grad påverkats av människan, vilket gör dem unika. Dessutom är de stora och kan därmed hysa störningskänsliga och ytkrävande arter. Typexempel är fågelarter som ljungpipare, grönbena och storspov. Komosse är en av Europas finaste kvarvarande våtmarker och till skillnad från Dumme mosse ostörd av infrastruktur. Med sina 47 kvadratkilometer är den en av Sydsveriges största sammanhängande myrar.