Praktisk bruk av Landskapskaraktärsanalys i Sverige

Transkript

1 Praktisk bruk av Landskapskaraktärsanalys i Sverige Trafikverkets forskningsprojekt Landskap i långsiktig planering Bodö 5 nov 2015 Emily Wade Landskapsarkitekt Lar/MSA, Landskapslaget AB emily@landskapslaget.se Ingår i gruppen Befaringsbyrån Emily Wade

2 Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap Landskapet/historien skapar människan Landskapet är konkret fysisk verklighet samtidigt som var och en har sin tolkning (bondens, bilistens, storstadsbons, turistens... landskap)

3 Vi tar landskapet för givet

4 men det kan bli så här

5 Trafikverket - Vi uppnår inte miljömålen! Trafikverket investerar >400 miljarder i landskapet Kunskap saknas tidigt i planeringsprocessen

6

7 Nya tankemönsterfrån reaktivt till proaktivt

8

9 Metodikens moment FORMERING/

10 Formera gruppen och definiera syftet

11 Befaring

12 Tematiska studier

13 Landskapets form

14

15 Landskapets ekologi Barriäreffekter Habitatförlust Fragmentering Mortalitet Störning Indirekt habitatförlust

16 Höga tätheter Vänern Lidköping Boren Motala Götene Borensberg Karlsborg Värdetrakter odlingslandskap Roxen Malmslätt Linköping Vadstena Tibro Skövde Skara Ljungsbro Vättern Skänninge Mellanbygden Grästorp Skultorp Tåkern Vikingstad Mantorp Sturefor Mjölby Hjo Vara Övergångsbygden Hålaveden Tidaholm åånn bboo Å Åss Falköping Svar a rtåån n E4 Ödeshög Boxholm Hålaveden Herrljunga Vårgårda Hökensås Tranås Gränna Vättern Gullered Södra Sommenbygden Sommen Gripenberg Kisa 32 Mullsjö Habo Viskans källflöden Bankeryd Fristad Aneby Ulricehamn Borås Sandared Dalsjöfors 40 Jönköping Åsunden Tenhult 26 Taberg Viskafors Ö Lägern Gullered Forserum 31/40/47 Nässjö Eksjö Mariannelund Fritsla Indata: Äng o Betesinv. Solgen

17 Funktionella samband Större vattensalamander

18 Analys ekologiska samband efter utbyggnad av väg (konsekvenser utan åtgärder)

19 Modellering av effekter av möjliga åtgärder med restaurering av småvatten och ekodukt

20 Landskapets tidsdjup 1. Då Nu Framtid 2. Fysiska uttryck 3. Skillnad på karaktärsbärare och solitärer/ titthål Meandrande bäckar Täckdiken vattenfattigt Vegetation vid gårdar Storskaligt, långa utblickar Skiftade ensamliggande gårdar Rationellt odlingslandskap Flack terräng Sedimentära jordarter Emily Wade

21 Vad behöver vi veta ur landskapets tidsdjup? 1. Historisk roll, nationell/regional skala 2. Politiska och administrativa uttryck 3. Bosättningsmönster & bebyggelsestruktur 4. Näringar & markanvändning 5. Kommunikationer & rörelsemönster

22

23

24 Avgränsning av områden Det existerar inget givet facit för hur man avgränsar olika karaktärsområden. Som princip, kan man säga att gränsen mellan två karaktärsområden sätts där man är mest osäker på vilken karaktär som dominerar (Stahlschmidt 2003). Avgränsningen av karaktärsområden handlar därför både om att identifiera framträdande karaktärsdrag, och att definiera övergångszoner mot omgivande områden. ( Clemetsen 2011)

25 Karaktärisering Avgränsning av delområden landskapstyper Ett specifikt samspel av landskapselement (delar, typer) som ges av de naturgivna förutsättningarna och den historiskt betingade markanvändningen, samt de rumsliga och visuella/ upplevelsemässiga förhållanden som präglar ett område och som skiljer det från omkringliggande områden.

26 Integrerad landskapskaraktärsanalys Olika kunskap knyts ihop till en gemensam berättelse. Tvärvetenskaplig grupp+temastudier+befaring+indelning i karaktärsområden = arena för en gemensam berättelse och planering för framtiden.

27 Medverkan

28 Effektbegrepp

29 Känslighet och potential

30 Hur används resultatet?

31 Landskapskaraktärsanalysen har svarat på dessa fyra huvudfrågor Hur ser det ut och varför? Vad håller på att hända? Vad är detta landskap känsligt för? Vilken Potential finns att stärka funktioner och värden?

32 Hur ser det ut och varför?

33 Vad håller på att hända?

34 Vad är detta landskap känsligt för?

35 Vilka åtgärder stödjer viktiga funktioner i landskapet?

36 Potential= strategier för landskapsutveckling Skydda Utveckla Stärka Tillskapa

37 Länsstyrelsen i Västmanland utgick från Landskapskonventionens krav & nya PBL Medvetenhet om landskapets värden och behovet av ett tvärsektoriellt perspektiv Kompetens att hantera förändringsprocesser som utvecklar, återställer eller skapar landskap Kunskap om människa, om landskap och om samspelet mellan människa och landskap Mål för landskapskvalitet

38 Regionala landskapstyper Slättandskap- landskapstypsindelning

39 Regionala landskapstyper Slättandskap- nyckelelement 2 Slättlandskap Meter över havet 50 5 EW 12 Bebyggelse vid holmar. Stora landskapsrum i varierande storlek. Småstäder i övergångszoner mellan slätt och skogsområden och i ådalar. Infrastruktur, kraftledningar, stora vägar och järnväg Långa utblickar i stora landskapsrum Glest mellan åkerholmar av berg och morän. Storskalig, flack och böljande terräng. På bördiga leror spannmålsdominerat, rationellt odlat. Inga diken. Vattenfattigt. Enstaka slättsjöar, öppna diken och nedskurna åar. Fattigt på småbiotoper, extremt fragmenterat

40 lag pa illsliför t. riktning dess korsningspunkter intill det sjönära bör landskapet särskilda vid studier Mälaren, göras liksom för att dess stärka habitatnätverk. sambanden. Ökad Oavsett spridning utvecklingen skulle i medföra det sjönära ett landskapet större inslag kring av öppet är det vatten troligt att i landskapet, populationer halvnaturliga kring och i Mälaren löv- och Regionala gynnas ädellövrika av en skogsmarker, komplettering landskapstyper fler av naturbetesmarker, habitat i mosaikartat småbiotoper slättlandskap. som bryn Även och för kantzoner de areella näringarna som kan hysa kan en de sådan arter som förstärkning finns i det vara sjönära gynnsam landskapet i ett ekosystemtjänstperspektiv. nord-sydlig och som sprids i riktning. Potential att öka stärka attraktiviteten och utveckla i slättlandskapens ekosystem kopplade bebyggelsemiljöer vatten och genom tätortsnära att förstärka skog vid nybyggnation samhällenas historia av till be- som stationssamhällen eller brukssamhälle och samtidigt utveckla öppna vatten, småbiotoper och förutsättningar för ekosystemtjänster. Karaktärsområden F. Arbogaslätten Storskaligt låglänt och flackt slättlandskap med långa utblickar, småbrutna flacka skogspartier. Korsas av Köpingsåsen och Lungeråsen. Området saknar tydlig riktning. Meandrande bäckar och skogsridåer skapar ledlinjer i landskapet. Vattenfattigt. Viktiga kommunikationsstråk i sydväst-nordostlig riktning. Järnväg och motorvägskär tvärs Slätten har en fla k grundform med långsträckta vyer över storskaliga fält. Slättlandskapet korsas av infrastruktur, järnväg och väg i öst-västlig riktning som knyter ihop området med andra Mälarstäder. Mellan Köping och Kolbäck. Det öppna odlingslandskapet förändrar karaktär när jordbruksmarken planteras med energiskog och poppelodling. NV om Tillberga. 24 tade Flack artrika storskalig marker förändrar slätt som områdets bryts av visuella Strömsholmsåsen. karaktär. Stor förekomst av ändmoränder i öst-västlig riktning. Genom- Avverkning fartstrafik av parallellt tätortsnära med skogar Mälaren. kan Relativt förändra tätt områdets vägnät. Extremt karaktär, ekologiskt och fragmenterat minska den landskap biologiska (reglering mångfal- av vatten visuella den. och utdikning, areella näringar, även skogsbruk, och infrastruktur). Odlad slätt med gårdar på impediment, övergångs- Slättandskap- nyckelelement Avverkning zonerna är av få, gles, inga för torp, friluftslivet inga brynzoner. tillgänglig skog, kan innebära en förändrad struktur och visuell karaktär som minskar H. Tortunaslätten attraktiviteten i området. Den tätortsnära skogen är en Flackt viktig till byggsten böljande på slätt. den Storskaliga förhållandevis öppna otillgängliga landskapsrum, slätten. större skogsklädda moränpartier. Struktureras av de korsande breda dalgångarna kring Svartån och Sagån som avgränsar Slättens länet mot spridda öster. bebyggelsesamlingar I övrigt vattenfattigt. ger Badelundaåsen litet underlag bitvis för tydlig utveckling som rygg av kollektivtrafik. i landskapet, även ändmoräner förekommer. Vägar följer åsar och ådalar samt korsar odlingslandskapet. Ökad Extremt trafikering ekologiskt på vägar, fragmenterat kan bryta landskap samband (reglering och skapa av vatten och för utdikning, den spridda areella bebyggelsen näringar, även och försämra skogsbruk, till- och in- barriärer gängligheten frastruktur), för i sydöstra det rörliga delen friluftslivet. av område H. Mycket fragmenterat landskap i nordostliga delen. Liknar karaktärsområde Potential I. Salaslätten i fragmenteringsgrad. Storskaliga odlingsytor, Potential ensamliggande att utveckla gårdar attraktiva och glesa målpunkter radbyar, för typritad friluftslivebebyggelse och besöksnäringen finns och genom torp. Brynzoner att stärka kan kopplingar anas i jämförelse med G tals- Köping Dingtunaslätten. I. Salaslätten Flack till böljande grundform med korsande ådalar i nordsydlig riktning. Stora skogspartier dock mindre än Tortunaslätten. Genomkorsas av tydliga landskaptyper-ådalar och småslätter. Ängslador. Ekologiskt mycket fragmenterat. Liknar nordvästliga delen av H. Tortunaslätten i fragmenteringsgrad (reglering av vatten och utdikning, areella näringar inkl skogsbruk). Storskaliga odlingsytor, ensamliggande gårdar, torp finns. Bebyggelse med inspiration från länets norra bergsmansbebyggelse. Brynzoner kan anas till skill- Slättlandskapet nad från område är generellt G. Köping Dingtunaslätten. mycket vattenfattigt, men enstaka slättsjöar, som Fläcksjön påminner om hur landskapet såg ut innan de stora utdikningarna c på 1800-talet. Vid Frövi. Viss potential att förtäta byar (där bytomtern fler gårdar) och förlänga radbyar. Potential att fortsätta bygga i stationssamhä koppling till andra orter i Mälarregionen och Här kan äldre industribyggnader användas fö damål eller utgöra byggbar mark för komplette byggelse. I det mosaikartade slättlandskapet finns en s Sammansatt Långa utblickar Gammal sjöbotten Skog på morän Åar och åsar gisk potential att stärka spridningskorridoren i ö riktning intill det sjönära landskapet vid Mälare dess habitatnätverk. Oavsett utvecklingen i d landskapet kring är det troligt att populationer k Mälaren gynnas av en komplettering av habitat artat slättlandskap. Även för de areella näringa sådan förstärkning vara gynnsam i ett ekosys perspektiv. Vattenfattigt Spannmålsbygd Potential att stärka och utveckla ekosystem till vatten och tätortsnära skog vid nybyggnati Gestaltade formella miljöer Gårdar, byar, radbyar Brukssamhällen Vägnät utmed åar och tvärgående, sen bronsåldern Ekologiskt fragmenterat Ekologisk barriär nord-syd Rester rikt odlingslandskap Slätten har en fla k grundform med långsträckta v storskaliga fält. Slättlandskapet korsas av infrastr järnväg och väg i öst-västlig riktning som knyter ih det med andra Mälarstäder. Mellan Köping och Ko 25

41 Slättandskap- känslighet och potential UTVECKLINGSTENDENS - TÄTORTSNÄRA LANDSBYGD relativt välmående odlingslandskap med brukade skogar, inslag av ekologisk (kött)produktion, våtmarksrestaurering och golfbanor, nära staden KÄNSLIGT FÖR Relativt liten känslighet för ny bebyggelse, vägar etc. om det tillförs i samma skala och variation som landskapet har. Hur man bygger eller löser fysiska tillägg är mycket väsentligt i detta landskap där det mesta man gör är väldigt synligt. Ändrad visuell karaktär Ny bebyggelse som inte kopplar till historiska bebyggelsemönster POTENTIAL Stor ekologisk potential att stärka habitatnätverk och spridning Använda typiska bebyggelselägena för ny bebyggelse, särskilt i de östra delarna. Bygga tillbaka vattnet i landskapet för öka värdet av landskapet för boende, besök, kopplingen till sjönära landskapet, minska övergödning Viss potential att förtäta byar och radbyar och att fortsätta bygga i stationssamhällen. Stärka samhällenas historia som stationssamhällen och brukssamhällen. Utveckla attraktiva målpunkter för friluftsliv och småskalig turism

42 Ny höghastighetsbana genom södra Sverige, Götaland

43 Landskapstyper Nya stambanor

44 Olika landskap har olika känslighet och potential

45 Slättlandskap Mosaiklandskap Horstar och förkastningar Storskaligt sprickdalslandskap

46 Exempel mosaiklandskap Nyckelelement: Småbruten topografi Småskalig markanvändning, ålderdomlig struktur Rik biologisk mångfald Östergötlands eklandskap Godslandskapens element och strukturer Tätorter kring befintlig järnväg

47 Var man bör undvika intrång? Hur kan man göra

48

49 LKA har genomförts i följande projekt 1. LKA för Västra Götalands län 2. LKA för Västernorrlands län 3. LKA Västmanlands län 4. LKA Kinnekullebanan 5. LKA för Västra Stambanan 6. LKA för ny höghastighetsbana södra Sverige 7. Underlag till övergripande gestaltningsprogram väg E20 8. LKA för åtgärdsvalstudie väg LKA för trafikplats Myggenäs

50 Tack för mig! Emily Wade