Stroke och TIA RAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN DECEMBER Riksstrokes årsrapport TIA - AKUT STROKE

Transkript

1 Stroke och TIA RAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN DECEMBER 2016 Riksstrokes årsrapport TIA - AKUT STROKE

2 FÖRORD Det nationella kvalitetsregistret Riksstroke publicerar årligen rapporter om den svenska strokevårdens kvalitet. Från och med 2014 är rapporterna för TIA och stroke sammanslagna i en och samma rapport: Årsrapporten. En webbrapport med data från 3-månadersuppföljningen för dem som insjuknande 2015 är publicerad på hemsidan under december TIA och stroke ska ses som ett kontinuum med många gemensamma förhållanden när det kommer till handläggning och behandling. TIA innebär hög risk att insjukna i stroke (hjärninfarkt). Nyckeln i handläggningen av TIA är att patienten söker vård snabbt, får rätt diagnostik och snabbt får rätt förebyggande behandling. Det finns en rad insatser som tillsammans kraftigt minskar risken för patienter med TIA att insjukna i stroke. De allra flesta handläggnings- och behandlingsprinciperna vid TIA är desamma som vid lindrig stroke. De båda tillstånden är ungefär jämnstora till patientantal. Riksstroke eftersträvar att variablerna/frågorna som registreras i TIA- och strokeregistret ska vara desamma, i så lång utsträckning som möjligt. Dessutom innehåller de nationella riktlinjerna för strokevård, utöver rekommendationer för stroke, också rekommendationer om hur patienter med TIA ska utredas och behandlas. Samtliga sjukhus registrerar i dag data för stroke, men fortfarande registrerar inte alla TIA. Vår bedömning är att kvalitetsaspekterna för TIA är minst lika angelägna som för stroke, och det är Riksstrokes förhoppning och förväntan att alla sjukhus inom kort även kommer att registrera TIA i registret. Som framgår av årsrapporten har det fortsatt att ske betydande förändringar inom svensk strokevård. Många påtagliga kvalitetsförbättringar har inträffat. Rapporten pekar emellertid på ett flertal områden där det fortsatt finns ett tydligt behov av förbättringar och som behöver särskilt fokus i kvalitetsarbetet. Årsrapporten redovisar helårsdata, men det är angeläget att ett förbättringskvalitetshjul roterar kontinuerligt under hela året. Varje sjukhus kan själva ta fram egna data ur Riksstrokes statistikmodul eller kontinuerligt beställa data genom Riksstrokes prenumerationstjänst. Under 2015 har Riksstroke också i en ny lanserad modul där sjukhusen direkt efter inloggning kan få se egna data och riksdata för ett antal nyckelvariabler som inte behöver beräknas via statistikmodulen. Genom att sjukhusen snabbt får se och analysera egna resultat förbättras möjligheterna att återföra dem till verksamheten utan fördröjning. För bästa funktionalitet bör data i Riksstroke matas in direkt utan större fördröjning projekt kring direktregistrering pågår också i registret. Riksstroke omfattar inte subaraknoidalblödningar och för 2015 ej heller stroke hos barn och ungdomar (under 18 års ålder). En särskild modul för registrering av stroke hos barn och ungdomar (BarnRiksstroke) har nu färdigställts, och startade sin registrering från januari Någon tidsplan för att starta en registermodul även för subaraknoidalblödningar är ännu inte fastställd då medel för detta ej beviljats. UTGIVEN AV VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING 2016 ISSN X

3 På Riksstrokes hemsida finns ett antal kompletterande dokument till denna årsrapport: Riksstrokes syfte, organisation Att tolka data från Riksstroke Målnivåer Internationella samarbeten Publikationer och presentationer baserade på Riksstrokedata. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som på olika sätt medverkat till Riksstrokes årsrapport om TIA och stroke och som aktivt bidrar till att förbättra strokevården i Sverige så att den kommer patienter och anhöriga till nytta. För Riksstrokes styrgrupp Bo Norrving, ordförande och registerhållare

4 Styrgruppen för Riksstroke Bo Norrving, professor, Lund (ordförande och registerhållare) Peter Appelros, docent, Örebro Daniela Bjarne, patient- och närståenderepresentant, Stockholm Mia von Euler, docent, Stockholm Birgitta Stegmayr, professor, Umeå Andreas Terént, professor, Uppsala Sari Wallin, sjuksköterska, nationell Riksstrokekoordinator Per Wester, professor, Umeå och Stockholm Wania Wigren, sjukgymnast, Trollhättan Mariann Ytterberg, patient- och närståenderepresentant, Västerås Pernilla Grillner, barnneurolog, med dr, Stockholm (sammankallande för BarnRiksstrokes ledningsgrupp) Riksstrokes sekretariat Anställda vid Riksstroke (hel- eller deltid) Birgitta Stegmayr, professor, föreståndare t.o.m. 31 augusti 2016 Marie Eriksson, docent, föreståndare fr.o.m. 1 september 2016 Sari Wallin, sjuksköterska, nationell Riksstrokekoordinator Hannele Hjelm, sjuksköterska, biträdande nationell Riksstrokekoordinator (ersättare för Åsa Johansson) Fredrik Jonsson, statistiker Maria Hals Berglund, statistiker Per Ivarsson, IT-samordnare Maria Sukhova, statistiker 4

5 Årets Strokeenhet 2015 Riksstroke utser härmed Årets Strokeenhet för God strokevård. Den klinik som utmärkte sig bäst för God strokevård 2015 var strokeenheten vid Oskarshamns sjukhus som nu får omnämnandet Årets Strokeenhet 2015 av styrgruppen för Riksstroke! Ytterligare fyra sjukhus får ett omnämnande för God strokevård, de är Köping, Alingsås, Bollnäs och Motala. Bedömningskriterier: fftäckningsgradff>f85fff ffandelfuppföljdaf3fmånaderfefterfstroke ffandelfvårdadefpåfstrokeenhet,fivafellerfnkkf ffandelfmedfdirektintagfpåfstrokeenhet,fivafellerfnkkff ffandelfmedfgenomfördfsväljtestf f ffandelfreperfusionsbehandlade fftidffrånfankomstftillfsjukhusftillftrombolysstart ffandelfutskrivnafmedfantitrombotiskfbehandlingff efterfhjärninfarktfutanfförmaksflimmer ffandelfbehandladefmedfantikoagulantiafvidfhjärn- infarktfochfförmaksflimmerf<f80fårffff ffandelfutskrivnafmedfblodtryckssänkandefbehandling ffandelfbehandladefmedfstatinerfvidfhjärninfarkt f f Andelfmedftillgodoseddafbehovfavfhjälpfochfstödff efterfutskrivningfff RIKSSTROKE The Swedish Stroke Register 5

6 TACK TILL DELTAGANDE SJUKHUS MED KONTAKTPERSONER Akademiska/Uppsala Erika Keller Alingsås Brita Eklund, Annika Emilsson, Maria Ekholm, Anna Lindh, Ida Abrahamsson Arvika Anna Lena Wall Avesta Åsa-Lena Koivisto, Else-Marie Larsson, Bitte Pettersson, Ylitalo Taina Bollnäs Lena Parhans, Linda Regnander Borås Jenny Gustavsson, Elisabeth Arvidsson, Sara Ahlvin, Marianne Hjalmarsson, Maria Jägborn Capio S:t Göran/Stockholm Pirjo Perduv, Bo Höjeberg, Eva Rosso, Gabriella Strandberg Danderyd/Stockholm Berit Eriksson, Ann-Charlotte Laska, Elisabet Änggårdh Rooth Enköping Ann-Kristin Kinander Falun Sandra Persson, Monica Eriksson, Christina Nylén, Joakim Hambraeus, Karin Kornborg Eklund Gällivare Karin Johansson, Barbro Juuso Gävle Christina Andersson, Maria Smedberg Halmstad Monica Karlsson, Annika Svensson, Emma Harrysson, Jessica Norén, Nathalié Glan Hultefors Helsingborg Annica Fristedt, Ingrid Larsson Hudiksvall Carin Gill Hässleholm Erika Snygg, Anna Zenthio, Magnus Esbjörnsson Höglandssjukhuset/Eksjö-Nässjö Elisabet Olsson, Katarina Andersson Kalix Eva Olofsson Kalmar Lotten Berggren, Susanne Einarsson, Maria Häggfors, Kerstin Karlsson Karlshamn Lidia Nordberg, Carina Larsson Karlskoga Inger Rosengren, Eva Grohp Karlskrona Inger Berggren, Katarina Widebrant Karlstad Susanne Karlsson, Monica Wikman, Ingunn Nyrén Karolinska Huddinge Marie Axelsson Karolinska Solna Anita Hansson Tyrén Kiruna Anita Stöckel Falk, Marit Edén Kristianstad Lena Eriksson, Anna Hansson Kullbergska/Katrineholm Britt-Marie Andersson, Christina Petersson Kungälv Maria Berglund, Eva Eriksson Köping Lotta Ruin, Lena Blomgren, Anne-Christine Hedlund Landskrona Eva-Lotta Persson, Birgitta Jeppsson, Åsa Jönsson Lindesberg Kerstin Sjödin, Anna Wendelstam Linköping Gunnie Green, Margarita Callander, Hanna Hughes Ljungby Maria Linnerö, Elisabeth Ottosson Lycksele Cecilia Ölmebäck, Marie Fredriksson Mora Marianne Bertilsson Motala Anette Gunninge, Britt-Louise Lövgren, Pernilla Gustafsson, Helene Axelsson, Ulf Rosenqvist Mälarsjukhuset/Eskilstuna Yvonne Kentää, Åsa Byström Mölndal Eva-Britt Giebner, Helen Zachrisson, Linda Alsholm Norrköping/Vrinnevi Marguerite Berglund, Anna Göransson, Sonja Vallner, Charlotte Wikström Norrtälje Patricia Hilland, Katarina Sjöström Nyköping Annika Kastenfalk, Carin Ström Hedlund NÄL/Norra Älvsborgs Länssjukhus Annika Jägevall, Katarina Sandman, Karina Andersson Oskarshamn Anita Svensson, Ann-Kristin Persson, Mariette Gustavsson Piteå Ulla Ganestig Ryhov/Jönköping Alexandra Aztor, IzaBella Magyarovari Sahlgrenska/Göteborg Christina Gullbratt, Kerstin Ahlberg SkaS Lidköping Ingrid Roland, Anita Söderholm, Kerstin Bjälkefur, Sofia Wahll SkaS Skövde Eric Bertholds, Björn Cederin, Eva Åkerhage, Max Fantenberg Skellefteå Helena Olofsson, Ann-Charlott Vallmark, Noomi Abrahamsson, Ann Hedström Sollefteå Inger Jonsson Sunderbyn Jasminka Barucija Sundsvall Jan Lindroth, Elizabeth Moreno Forss SUS Lund Karina Hansson, Eva Jonasson, Hélène Pessah-Rasmussen SUS Malmö Elisabeth Poromaa Södersjukhuset (SÖS)/Stockholm Cecilia Schantz-Eyre, Emma Weckström-Wadling Södertälje Inger Davidsson Torsby Anna-Lena Halvardsson, Åsa Valfridsson, Marie Bergström Trelleborg Ingela Fröjdh, Agneta Kristenssen, Ramona Vuoristo Umeå Åsa Olofsson, Maria Fransson Varberg Birgitta Bremberg Visby Eva Smedberg, Anna Westberg-Bysell, Åsa Lindblad, Åsa Lövgren, Susanna Grönborg Värnamo Louise Salomonsson, Mats Altesjö Västervik Maud Lindqvist, Britt-Marie Martinsson Västerås Sara Östring, Catharina Holmberg, Inger Betshammar, Johan Lundh, Helén Eriksson Växjö Helena Otteborn, Linda Nilsson, Annette Borland Ystad Gunilla Persson, Bengt Jonazon, Lina Hansson, Cecilia Viberg, Åsa Lindström Ängelholm Dorit Christensen Örebro Marie Lokander Örnsköldsvik Marie Andersson, Ulrika Westin, Marie Johansson Östersund Monica Lindh, Sara Magnusson Östra sjukhuset/göteborg Hengameh Kazemi, Satu Kousmanen, Anna Frenneson

7 DELTAGANDE SJUKHUS 7

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT FÖR 2015: HUVUDBUDSKAP FÖR TIA OCH STROKE...10 SAMMANFATTNING...11 MÅLNIVÅER...14 TIA BAKGRUND OCH DEFINITION TOLKNINGAR AV TIA-DATA I RIKSSTROKE OM ÅRETS TIA-DATA Deltagande sjukhus Antal registrerade vårdtillfällen för TIA PATIENTSAMMANSÄTTNING Kön och ålder Fördelning av TIA-diagnoser Riskfaktorer AMBULANSTRANSPORT, TID TILL SJUKHUS OCH INLÄGGNING Ambulanstransport Tid till sjukhus Vårdtider DIAGNOSTISERING AV TIA-PATIENTER Bilddiagnostik av hjärnan Bilddiagnostik av halskärl Långtids-EKG LÄKEMEDELSBEHANDLING FÖR TIA-PATIENTER Antitrombotiska läkemedel Blodtryckssänkande läkemedel Statiner Operation av halskärlen RÖKSTOPP, BILKÖRNING OCH ÖVRIGA INSATSER FÖR TIA-PATIENTER Råd om rökstopp Råd om bilkörning Bedömning av sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut Fysisk aktivitet på recept UPPFÖLJNING EFTER TIA-INSJUKNANDE...50 AKUT STROKE WEBBTABELLER OM 2015 ÅRS RIKSSTROKEDATA Förtydligande av sjukhusnamn Antal deltagande sjukhus och antal registrerade i Riksstroke Täckningsgrad PATIENTSAMMANSÄTTNING Kön och ålder Förhållanden före insjuknandet Svårighetsgrad vid ankomst till sjukhus Stroketyp Intracerebrala blödningar under antikoagulantiabehandling

9 2.3 BEHANDLING I AKUTSKEDET Prehospital vård Vård vid inläggning på sjukhus Vård på strokeenhet någon gång under vårdtiden Vårdtider Test av sväljförmåga Bilddiagnostik av hjärnan Utvidgad bilddiagnostik vid hjärnblödning Bilddiagnostik av halskärl vid hjärninfarkt Långtids-EKG vid hjärninfarkt Reperfusionsbehandling (trombolys och trombektomi) Trombektomi Hemikraniektomi Sjukgymnastik/fysioterapi och arbetsterapi Bedömning av en logoped avseende tal- eller sväljfunktion under vårdtiden SEKUNDÄRPREVENTION Rökning TIA och Stroke Trombocythämmande läkemedel hos patienter med hjärninfarkt utan förmaksflimmer Antikoagulantia vid förmaksflimmer och hjärninfarkt Blodtryckssänkande läkemedel Statiner efter hjärninfarkt Råd om bilkörning Utskrivning till typ av boende Planerad rehabilitering efter utskrivningen UPPFÖLJNING EFTER STROKEINSJUKNANDE REFERENSER

10 RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT FÖR 2015: HUVUDBUDSKAP FÖR TIA OCH STROKE Riksstroke ser trender som talar för att förebyggande åtgärder mot stroke i samhället och inom sjukvården successivt förbättras. Under det kritiska första dygnet får mer än var femte patient med stroke inte tillgång till kvalificerad strokevård på en strokeenhet eller en intensivvårdsavdelning en av de tydligaste kvalitetsbristerna i strokevården. Antalet akutbehandlingar med trombolys för att återställa blodflödet till hjärnan fortsätter att öka, men möjligheten till behandlingen är inte jämlikt fördelad geografiskt. Förutsättningarna för trombolys har ytterligare förbättrats genom fler trombolyslarm och snabbare omhändertagande vid ankomsten till sjukhus. En allt större andel äldre patienter behandlas med trombolys. Akutbehandlingar med trombektomi har börjat införas i klinisk praxis, men möjligheten till behandling uppvisar mycket stora skillnader mellan sjukvårdsregionerna Andelen patienter med förmaksflimmer och TIA eller ischemisk stroke som behandlas med antikoagulantia har ökat, men fortfarande finns tydliga geografiska skillnader. Användningen av de nya antikoagulantiapreparaten har ökat kraftigt. Det är stora geografiska variationer i planerad rehabilitering efter utskrivningen. 10

11 SAMMANFATTNING TIA Antal registreringar och täckningsgrad Under 2015 rapporterades vårdtillfällen för TIA vid 67 av landets 72 sjukhus. Ytterligare 5 sjukhus har börjat registrera TIA sedan Utifrån antalet registrerade TIA i Riksstroke kan totala antalet TIA i Sverige under 2015 uppskattas till cirka Demografi, riskfaktorer, vårdform och vårdtider Något fler män än kvinnor insjuknade i TIA. Medelåldern är 74 år, cirka ett år lägre än för stroke. 70 av TIA-patienterna hade högt blodtryck, 20 hade förmaksflimmer, 17 hade diabetes, och 11 var rökare. Av alla patienter som registrerades utreddes och vårdades 95 inneliggande. Medianvårdtiden var tre dagar. Av TIA-patienterna kom 46 till sjukhus inom tre timmar och 56 kom in med ambulans. Diagnostik Så gott som alla patienter undersöktes med datortomografi, medan 10 undersöktes med magnetresonanstomografi (MR) av hjärnan. Ultraljud var den vanligaste metoden för kärlundersökning (55 ), följt av DT-angiografi (20 ) och MR-angiografi (2 ). En trend till ökad användning av DT-angiografi ses. Långtidsregistrering av EKG för att upptäcka hjärtrytmstörningar genomfördes hos 64 av patienterna under det akuta vårdtillfället (en ökning med 5 från 2014), och för ytterligare 6 planerades undersökningen efter vårdtillfället. Variationerna avseende praxis mellan sjukhusen var stora. Sekundärprevention Av de TIA-patienter som hade förmaksflimmer behandlades 82 med perorala antikoagulantia. En fortsatt påtaglig ökning jämfört med tidigare år. Andelarna som fick sådan behandling varierade geografiskt. Andelen som behandlades med någon av de nya orala antikoagulantia var 50, en fortsatt tydlig ökning. Blodtryckssänkande läkemedel gavs till 72 av patienterna och statiner till 77. Andelarna ökade med 3 jämfört med 2014 för båda läkemedelsklasserna, men påtagliga variationer i praxis utifrån geografi föreligger fortsatt. Den absoluta merparten av rökarna (80 ) rapporterades ha fått råd om rökstopp och 79 av de med körkort rapporterades ha fått råd om sin bilkörning. Uppgifter om rökstopp eller bilkörning saknades i vart fjärde till vart femte fall. Bland TIA-patienterna var ett återbesök vid en sjukhusmottagning eller i primärvården planerat för

12 Stroke Antal registreringar och täckningsgrad År 2015 registrerades vårdtillfällen i Riksstroke. Det är 733 vårdtillfällen färre än Den svagt nedåtgående trenden under de senaste åren fortsätter, sannolikt på grund av en reell minskning i insjuknanderisk. Andelen som återinsjuknar var oförändrad jämfört med Täckningsgraden är fortsatt på en mycket hög nivå, 90, vilket motsvarar en reell täckningsgrad på ca 96. Demografi, riskfaktorer, vårdform och vårdtider Medelåldern och könsfördelningen för stroke är oförändrad. Något fler män än kvinnor insjuknade i stroke. Medelåldern var 75 år (73,1 år bland män och 77,9 år bland kvinnor). 84 var fullt vakna vid ankomsten. Registrering av svårighetsgrad med NIHss har ökat till 52, med stora skillnader mellan sjukhus. 62 av strokepatienterna hade högt blodtryck, 30 hade förmaksflimmer, 21 hade diabetes, och 14 var rökare. 13 av alla stroke var hjärnblödningar. Bland dessa har andelen som är relaterade till antikoagulantiabehandling successivt ökat under senare år (i takt med ökat användande av behandlingen) och uppgår nu till kom in till sjukhus inom 3 timmar. Andelen har inte ökat. Andelen akuta strokepatienter som fick vård på en strokeenhet någon gång under vårdtiden var fortsatt hög, 91. Variationerna mellan sjukhusen minskar påtagligt. Vid många sjukhus vårdades dock många strokepatienter fortfarande på annan vårdavdelning, observations- eller inläggningsavdelningar (riksgenomsnitt 21 ) under det kritiska första dygnet, istället för på strokeenheter. Medelvårdtiden på akutsjukhusen var 12 dagar och den totala medelvårdtiden inom slutenvården var 14 dagar (jämfört med 18 dagar för tio år sedan). Det finns fortfarande stora variationer i vårdtiden mellan sjukhusen, vilket till viss del kan förklaras av olika nyttjande av tidig utskrivning med fortsatt strokerehabilitering i hemmet. Diagnostik Tillgången till datortomografi för bilddiagnostik var god vid samtliga sjukhus. Den genomsnittliga användningen av MR-undersökningar av hjärnan var 21 med kraftig variation mellan sjukhusen. Hos patienter med ischemisk stroke var ultraljud den vanligaste metoden för kärlundersökning (40 ), följt av DT-angiografi (26 ) och MR-angiografi (3 ). En trend till ökad användning av DT-angiografi ses. Andelen patienter med ischemisk stroke som undersöktes med långtids-ekg i syfte att upptäcka förmaksflimmer var 62, men varierade mellan sjukhusen. Reperfusionsbehandling (att återställa blodflödet med trombolys och trombektomi) Andelen reperfusionsbehandlade fortsätter att öka och uppgick till 13 för 2015 (alla åldrar). En tredjedel av de behandlade är 80 år eller äldre. Skillnaderna mellan sjukhusen har minskat, men behandlingen förefaller fortfarande vara underutnyttjad vid åtskilliga sjukhus. 12

13 Den ökade frekvensen trombolys har nåtts utan en ökad förekomst av intrakraniell blödning med klinisk försämring. Många sjukhus har kraftigt förkortat tiden från ankomst till sjukhus till behandlingsstart, medan andra ligger kvar med långa tider till behandlingsstart. Antalet trombektomier (att mekaniskt avlägsna en propp i hjärnans kärl med hjälp av kateter) har ökat 2015 jämfört med föregående år, vilket sammanhänger med den nya starka evidens för behandlingen som tillkommit genomfördes 390 behandlingar, av vilka 88 utfördes inom 3 sjukvårdsområden: Stockholm, Västra Götaland, och Södra Sjukvårdsregionen. Användandet var mycket lågt i övriga sjukvårdsregioner. Detta gör trombektomi till den i nuläget mest ojämlika behandlingen vid stroke. Sjukgymnastik/Fysioterapi och arbetsterapi Av dem som bedömts ha haft behov av sjukgymnastik/fysioterapi och/eller arbetsterapi fick 1 2 inte tillgång till behandlingen. Tillförlitliga uppgifter om mängden träning tycks emellertid vara svåra att samla in. Logopedi En dryg tredjedel av alla patienter fick sin tal- eller sväljfunktion bedömd av logoped under vårdtiden. Sekundärprevention Uppgifter om information om rökstopp saknas fortfarande hos var fjärde patient, och insatserna mot rökning tycks vara otillräckliga på många håll. Andelen patienter som efter embolisk stroke (en kombination av förmaksflimmer och hjärninfarkt) får sekundärprevention med perorala antikoagulantia fortsätter att öka. I åldrar under 80 år var andelen antikoagulantiabehandlade nu 79. En påtaglig ökning har skett under sista året hos patienter över 80 år. I nästan två tredjedelar av behandlade fall användes de nya perorala antikoagulantiapreparaten (NOAK), en kraftigt ökad andel under senaste året. Andelen strokepatienter som skrivs ut från sjukhus med blodtryckssänkande läkemedel ligger på en fortsatt hög nivå med relativt små variationer mellan sjukhusen. Statinanvändning efter ischemisk stroke ökade ytterligare under 2015 men fortfarande får drygt en fjärdedel av patienterna med hjärninfarkt inte denna behandling. Variationerna mellan sjukhusen var stora och det fanns tydliga könsskillnader. Bilkörning Uppgifter om huruvida patienter fått råd om bilkörning eller inte efter stroke saknas för var fjärde patient. Utskrivning till typ av boende och Planerad rehabilitering 74 av patienterna skrevs ut till eget boende, medan 24 skrevs ut till särskilt boende. Hemrehabilitering från ett multidisciplinärt team knutet till strokeenheten planerades hos 16 av patienter som skrevs ut till eget boende, medan annan typ av hemrehabilitering planerades i 20. Det var stora variationer i andel med hemrehabilitering i olika former och dagrehabilitering. En tredjedel av de patienter som skrevs ut till eget boende bedömdes ej ha ett rehabiliteringsbehov, men andelarna varierade påtagligt mellan olika landsting/regioner. 13

14 MÅLNIVÅER I detta avsnitt ställer Riksstroke sjukhusdata i relation till målnivåer. Hur Riksstroke har genomfört arbetet med att fastställa målnivåer beskrivs i ett separat dokument på Riksstrokes hemsida ( Målnivåer har satts för följande 14 variabler: A. Täckningsgrad (hög 92 ; måttlig 85 ) B. Uppföljda 3 månader efter stroke (hög 90 ; måttlig 85 ) C. Vårdade på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk klinik (hög 90 ; måttlig 85 ) D. Direktintag på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk klinik (hög 90 ; måttlig 80 ) E. Sväljningsförmåga undersökt (hög 95 ; måttlig 90 ) F. Reperfusionsbehandlade, (hög 15 ; måttlig 10 ) G. Tid från ankomst till sjukhus till trombolysstart (hög 40 min; måttlig 60 min.) H. Trombocythämmande behandling efter hjärninfarkt utan förmaksflimmer (hög 90 ; måttlig 85 ) I. Antikoagulantiabehandling efter kardioembolisk hjärninfarkt, <80 år (hög 70 ; måttlig 55) J. Blodtryckssänkande behandling efter stroke (hög 80 ; måttlig 70 ) K. Statinbehandling efter hjärninfarkt (hög 75 ; måttlig 65 ) L. Fullt tillgodosedda behov av hjälp och stöd efter utskrivning (hög 75 ; måttlig 60 ) M. Sjukhus som registrerade TIA 2015 Hög målnivå har nåtts Måttlig målnivå har nåtts Avsaknad (a) Vissa sjukhus tar av definitiv färgmarkering ställning till sekundärpreventiv betyder behandling att sjukhuset efter utskrivning inte från sjukhus, nått något måttlig som möjligen målnivå. kan bidra till att förklara låga andelar i dessa variabler. (b) Behandlingen (a) Vissa är centraliserad sjukhus tar definitiv till ett annat ställning sjukhus till sekundärpreventiv Behandlingen centraliserad behandling efter till ett utskrivning annat sjukhus från sjukhus, något som möjligen kan bidra till att förklara låga andelar i dessa variabler. Sjukhus (b) Behandlingen är centraliserad A Btill ett annat C sjukhus Behandlingen D E är centraliserad F till ett Gannat sjukhus H(a) I(a) J(a) K(a) L M Akademiska Sjukhus A B C D E F G H(a) I(a) J(a) K(a) L M Alingsås Akademiska Arvika Alingsås Avesta Arvika Bollnäs Avesta Borås Bollnäs Capio S:t Göran Borås Danderyd Capio S:t Göran Enköping Danderyd Falun Enköping Gällivare Falun Gävle Gällivare Halmstad Gävle Helsingborg Halmstad HudiksvallHelsingborg HässleholmHudiksvall Höglandssjukhuset Hässleholm Kalix Höglandssjukhuset Kalmar Kalix KarlshamnKalmar Karlskoga Karlshamn KarlskronaKarlskoga Karlstad Karlskrona Karolinska Karlstad Huddinge Karolinska Karolinska Solna Huddinge Kiruna Karolinska Solna Kristianstad Kiruna Kullbergska Kristianstad Kungälv Kullbergska Köping Kungälv LandskronaKöping LindesbergLandskrona Linköping Lindesberg Ljungby Linköping Lycksele Ljungby Mora Lycksele Motala Mora Mälarsjukhuset Motala Mölndal Mälarsjukhuset 14 b b Norrtälje Mölndal b b NUS UmeåNorrtälje Nyköping NUS Umeå

15 Köping Landskrona Lindesberg Linköping Ljungby (b) Lycksele Behandlingen är centraliserad till ett annat sjukhus Behandlingen är centraliserad till ett annat sjukhus Sjukhus Mora A B C D E F G H(a) I(a) J(a) K(a) L M Akademiska Motala Alingsås Mälarsjukhuset Arvika Mölndal b b Avesta Norrtälje Bollnäs NUS Umeå Borås Nyköping Capio NÄL S:t Göran Danderyd Oskarshamn Enköping Piteå Falun Ryhov Gällivare Sahlgrenska Gävle SkaS Lidköping Halmstad SkaS Skövde Helsingborg Skellefteå Hudiksvall Sollefteå Hässleholm Sunderbyn Höglandssjukhuset Sundsvall Kalix SUS Lund Kalmar SUS Malmö Karlshamn Södersjukhuset Karlskoga Södertälje Karlskrona Torsby Karlstad Trelleborg Karolinska Varberg Huddinge Karolinska Visby Solna Kiruna Vrinnevisjukhuset Kristianstad Värnamo Kullbergska Västervik Kungälv Västerås Köping Växjö Landskrona Ystad Lindesberg Ängelholm Linköping Örebro Ljungby Örnsköldsvik Lycksele Östersund Mora Östra b b Motala a. Mälarsjukhuset Vissa sjukhus tar definitiv ställning till sekundärpreventiv behandling efter utskrivning från sjukhus, något som möjligen kan bidra Mölndal till att förklara låga andelar i dessa variabler. Norrtälje b b b. NUS Behandlingen Umeå är centraliserad till ett annat sjukhus. Nyköping NÄL Oskarshamn Piteå Ryhov Sahlgrenska SkaS Lidköping SkaS Skövde Skellefteå Sollefteå Sunderbyn Sundsvall SUS Lund SUS Malmö Södersjukhuset Södertälje Torsby Trelleborg Varberg Visby Vrinnevisjukhuset Värnamo Västervik Västerås Växjö Ystad Ängelholm Örebro Örnsköldsvik Östersund Östra b b (a) Vissa sjukhus tar definitiv ställning till sekundärpreventiv behandling efter utskrivning från sjukhus, något som möjligen kan bidra till att förklara låga andelar i dessa variabler. 15

16 TIA (Transitoriska ischemiska attacker) Data från

17 1.1 BAKGRUND OCH DEFINITION Transitoriska ischemiska attacker (TIA) beror på övergående proppbildning i hjärnan eller i ögats artärer. Patienter med TIA löper en mångfaldigt ökad risk för att insjukna i stroke. Risken är särskilt stor de första dagarna och veckorna efter en TIA. Behandling ska därför inledas snabbt efter att patienten fått en diagnos på sjukhus. Åtgärderna för att förebygga stroke efter TIA är i princip desamma som vid sekundärprevention efter hjärninfarkt. Rapporten baseras på registrerade TIA-diagnoser i Riksstroke. De nu gällande svenska diagnostiska kriterierna är plötsliga fokalneurologiska bortfall med varaktighet upp till 24 timmar (med eller utan synlig hjärninfarkt vid bilddiagnostik av hjärnan). För en fylligare bakgrund till TIA hänvisar vi till Riksstrokes hemsida ( 1.2 TOLKNINGAR AV TIA-DATA I RIKSSTROKE Riksstroke har sedan 2010 erbjudit sjukhusen att registrera TIA. Detta för att kunna följa kvaliteten i hur TIA-patienterna handläggs och jämföra praxis mellan sjukhusen. Antalet akutsjukhus som deltar har ökat successivt och för 2015 ingår 67 av 72 akutsjukhus i Riksstrokes TIA-registrering. På flera sjukhus befinner sig TIA-registret sannolikt fortfarande i ett uppbyggnadsskede, där vi måste göra vissa förbehåll när det gäller hur uppgifterna i den här rapporten ska tolkas. En erfarenhet från att ha byggt upp Riksstrokeregistret är att det tar några år innan samtliga sjukhus har arbetat upp goda rutiner för att registrera samtliga patienter. Detta gäller sannolikt även TIA-registret. Här listar vi några av de punkter den som tolkar Riksstrokes TIA-data bör ha i åtanke: 1. Små tal ger stort utrymme för slumpmässiga variationer. Antalet TIA som registreras är cirka en tredjedel av antalet stroke, vilket medför att data i TIA-registret på sjukhusnivå i regel är mer statistiskt osäkra än motsvarande data i strokeregistret. 2. Dålig täckningsgrad kan ge osäkra data. Om bortfallet i registrering är systematiskt det vill säga att vissa grupper genomgående registreras i mindre utsträckning än andra påverkar det de siffror som redovisas. Beroende på hur bortfallet ser ut kan siffrorna bli alltför gynnsamma eller ogynnsamma för det enskilda sjukhuset. Det är sannolikt att det finns deltagande sjukhus som inte registrerar samtliga patienter med TIA. Vid de sjukhus som handlägger många patienter med TIA i öppenvård kan det vara svårt att identifiera samtliga patienter som fått diagnosen TIA (eller amaurosis fugax) och registrera dem i Riksstroke. 3. Olika sjukhus har olika patientsammansättning. Det här är den vanligaste spontana förklaringen till skillnader mellan sjukhusen. Ålderssammansättningen i patientunderlaget varierar något mellan sjukhusen. I de nationella strokeriktlinjerna finns dock inga rekommendationer om att olika patientgrupper med TIA (t.ex. olika åldersgrupper) ska utredas eller behandlas olika. Jämfört med stroke är patientgruppen med TIA snarare mer homogen eftersom alla patienter med TIA per definition är återställda efter episoden. Hos patienter med stroke görs ibland ställningstagandet att avstå från vissa insatser eller åtgärder om hjärnskadan är mycket uttalad, detta ställningstagande är inte aktuellt vid TIA. 17

18 Olika definitioner av TIA (se avsnittet Bakgrund och på kan påverka antalet rapporterade patienter. Detta borde dock inte påverka uppgifter om utredning och behandling eftersom nationella riktlinjerna anger samma rekommendationer för TIA som för lindrig hjärninfarkt. 1.3 OM ÅRETS TIA-DATA Deltagande sjukhus I den här rapporten har de flesta sjukhus namn som anger var de är placerade geografiskt. Vissa sjukhusnamn anger dock inte detta (tabell 1). Tabell 1. Tabellen visar sjukhus där den geografiska platsen inte framgår av sjukhusnamnet. Sjukhusnamn Akademiska Capio S:t Göran Höglandssjukhuset Kullbergska Mälarsjukhuset NÄL (Norra Älvsborgs Sjukhus) Ryhov Sahlgrenska Sunderbyn Södersjukhuset Vrinnevisjukhuset Östra Ort Uppsala Stockholm Eksjö Katrineholm Eskilstuna Trollhättan/Uddevalla Jönköping Göteborg Luleå/Boden Stockholm Norrköping Göteborg Jämfört med 2014 har ytterligare fem sjukhus (Karolinska Huddinge, Piteå, Sundsvall, Södertälje och Östersund) börjat registrera TIA för De fem akutsjukhus som 2015 inte deltog i Riksstrokes TIA-register finns i tabell 2. Tabell 2. Akutsjukhus som under 2015 inte registrerade TIA-patienter i Riksstroke. Danderyd Nyköping Sollefteå Södersjukhuset Visby 18

19 1.3.2 Antal registrerade vårdtillfällen för TIA Under 2015 registrerades vård- eller besökstillfällen för TIA vid 67 sjukhus i Riksstroke (tabell 3). Antalet vårdtillfällen är 91 fler än för Som jämförelse kan nämnas att motsvarande siffror för stroke för helåret 2015 var vårdtillfällen vid 72 sjukhus. Tabell 3. Tabellen visar antal TIA-patienter som rapporterades till Riksstrokes register 2015, samt patienternas medelålder. Sjukhus Antal registrerade TIA Medelålder Akademiska Alingsås Arvika Avesta Bollnäs Borås Capio S:t Göran Enköping Falun Gällivare Gävle Halmstad Helsingborg Hudiksvall Hässleholm Höglandssjukhuset Kalix Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Karolinska Huddinge Karolinska Solna Kiruna Kristianstad Kullbergska Kungälv Köping Landskrona Lindesberg Linköping Ljungby Lycksele Sjukhus Antal registrerade TIA Medelålder Mora Motala Mälarsjukhuset Mölndal Norrtälje NUS Umeå NÄL Oskarshamn Piteå Ryhov Sahlgrenska SkaS Lidköping SkaS Skövde Skellefteå Sunderbyn Sundsvall SUS Lund SUS Malmö Södertälje Torsby Trelleborg Varberg Vrinnevisjukhuset Värnamo Västervik Västerås Växjö Ystad Ängelholm Örebro Örnsköldsvik Östersund Östra RIKET

20 På sjukhusnivå finns det, inte överraskande, ett nära samband mellan antalet registreringar av stroke och TIA (figur 1). Det finns dock sjukhus som proportionellt redovisar fler eller färre TIA-insjuknanden än vad som kan förväntas utifrån antalet strokeinsjuknanden. För tre patienter registrerade för stroke i Riksstroke registreras ungefär en med TIA eller amaurosis fugax. Skulle antalet TIA i Sverige uppskattas utifrån antalet strokeregistreringar skulle ungefär personer insjukna i TIA årligen. Sambandet mellan antalet registrerade insjuknanden i stroke respektive TIA Antal TIA R= 0, Antal stroke Figur 1. Figuren visar sambandet mellan antalet registreringar av stroke och TIA under Slutsatser Sjukhus med lågt antal TIA-registreringar i förhållande till antalet registrerade stroke bör se över rutinerna för att registrera i Riksstrokes TIA-modul. Vid sjukhus med mycket högt antal TIA-registreringar i förhållande till antalet stroke kan det vara motiverat att, åtminstone genom stickprov, se om TIA möjligen överdiagnostiseras. Genom bland annat AKUT-kampanjen ökar allmänhetens medvetenhet om symtom på TIA och stroke. Det här innebär att strokeförebyggande insatser efter TIA kan göras för långt fler än vad som tidigare beräknats. Tolkningsanvisningar Med stor sannolikhet är täckningsgraden för TIA olika vid olika sjukhus. Andelen inlagda på sjukhus (se särskilt avsnitt nedan) är hög. Det kan innebära att andelen inlagda faktiskt är hög, men det är också möjligt att sjukhusen i huvudsak rapporterar inlagda patienter till Riksstroke. Vid mindre sjukhus kan det finnas spontana variationer från år till år i antalet registrerade TIA i Riksstroke 20

21 1.4 PATIENTSAMMANSÄTTNING Kön och ålder Något fler män (52 ) än kvinnor (48 ) registrerades under 2015 i TIA-registret. Medelåldern var 72 år för män och 75 år för kvinnor (74 år totalt). Medelåldern varierade mellan sjukhusen från 71 till 79 år (tabell 3). Slutsatser Könsfördelningen är ungefär densamma vid TIA som vid stroke. Bland män är medelåldern ett år lägre för patienter med TIA jämfört med patienter med stroke. Bland kvinnor är skillnaden tre år Fördelning av TIA-diagnoser Diagnosen ospecificerad TIA (diagnoskod G45.9) sattes på de allra flesta (86 ) patienter med TIA. Diagnosen amaurosis fugax (övergående blindhet; diagnoskod G45.3) sattes hos 6 av TIA-patienterna. Andelen TIA med diagnosen amaurosis fugax varierade från 0 25 mellan sjukhusen. I den här rapporten redovisar vi patienter med amaurosis fugax tillsammans med övriga TIA-patienter. Tolkningsanvisning De flesta patienter med amaurosis fugax brukar remitteras till en medicin- eller neurologklinik för utredning och sekundärpreventiva insatser. Det är dock möjligt att det vid enstaka sjukhus finns andra rutiner som gör att bortfallet kan bli relativt stort i just den här patientgruppen. Detta kan särskilt gälla patienter med amaurosis fugax. En del sjukhus kan ha som rutin att registrera amaurosis fugax som ospecificerad TIA. 21

22 1.4.3 Riskfaktorer Av TIA-patienterna hade: 18 tidigare haft stroke 17 tidigare haft TIA eller amaurosis fugax 16 tidigare känt förmaksflimmer 4 nyupptäckt förmaksflimmer 17 diabetes Dessutom var 11 av patienterna rökare. Andelen patienter med olika riskfaktorer är mycket lik andelen för tidigare år. I tidigare TIA-rapporter har vi även redovisat ABCD2-score som tagits fram för att bedöma risken för tidig stroke efter TIA. Studier har visat att en inte obetydlig andel av alla tidigare stroke efter TIA inträffar hos patienter med låg risk enligt ABCD2, och den praktiska betydelsen av detta riskscore har ifrågasatts eftersom det inte innebär ändrad handläggning och behandling i klinisk praxis (skyndsam utredning och behandling är aktuellt hos alla patienter med TIA oavsett riskscore). Riksstroke har därför beslutat att ta bort redovisning av ABCD2 score i föreliggande och kommande rapporter. 1.5 AMBULANSTRANSPORT, TID TILL SJUKHUS OCH INLÄGGNING Ambulanstransport Om indikatorn Ambulanstransport Vetenskapligt underlag Prioritet enligt nationella riktlinjer Skyndsam handläggning och tidigt insatt terapi minskar risken för stroke 3. Omhändertagande i ambulans för patienter med akuta strokerelaterade symtom: Prio 2. De nationella strokeriktlinjerna rekommenderar ett skyndsamt omhändertagande av patienter med TIA. Inom ramen för den svenska AKUT-kampanjen har SOS Alarm rekommenderat ambulanserna att högprioritera sjukhustransport av patienter med akuta strokesymtom, som inkluderar TIA. Andelen TIA-patienter som anlände med ambulans redovisas i tabell 4. I hela riket var andelen 56, med variation mellan sjukhusen från 35 till 74. Frågan om ambulanstransport har visat sig vara svår att besvara på några sjukhus, eftersom den uppgiften inte framgår av den vanliga journalen. Bortfallet i hela riket var 5. 22

23 Tabell 4. Tabellen visar andelen TIA-patienter som anlände med ambulans, andelen som lades in på sjukhus samt medianvårdtid under Sjukhus Inkommit med ambulans, Inlagda på sjukhus, Medianvårdtid, dagar Akademiska Alingsås Arvika Avesta Bollnäs Borås Capio S:t Göran Enköping Falun Gällivare Gävle Halmstad Helsingborg Hudiksvall Hässleholm Höglandssjukhuset Kalix Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Karolinska Huddinge Karolinska Solna Kiruna Kristianstad Kullbergska Kungälv Köping Landskrona Lindesberg Linköping ,5 Ljungby Lycksele Sjukhus Inkommit med ambulans, Inlagda på sjukhus, Medianvårdtid, dagar Mora Motala Mälarsjukhuset Mölndal Norrtälje NUS Umeå NÄL Oskarshamn Piteå Ryhov Sahlgrenska ,5 SkaS Lidköping SkaS Skövde Skellefteå Sunderbyn Sundsvall SUS Lund SUS Malmö Södertälje Torsby Trelleborg Varberg Vrinnevisjukhuset Värnamo Västervik Västerås Växjö Ystad Ängelholm Örebro Örnsköldsvik Östersund Östra RIKET

24 1.5.2 Tid till sjukhus Om indikatorn Tid till sjukhus Vetenskapligt underlag Prioritet enligt nationella riktlinjer Skyndsam handläggning och tidigt insatt terapi minskar risken för stroke 3. Omhändertagande i ambulans för patienter med akuta strokerelaterade symtom: Prio 2. I riket som helhet kom 46 till sjukhus inom tre timmar efter symptomdebuten, en minskning med 2 jämfört med föregående rapport. Siffran för de som kom senare än 24 timmar efter symtomdebuten var 14 (en ökning med 1 jämfört med 2014). Tidsuppgifter saknades hos 6 av patienterna. Andelen patienter som sökte vård inom tre timmar redovisas per landsting/region i figur 2. Variationerna mellan landsting/regionerna var måttliga. Andelen patienter som kom till sjukhus inom vissa definierade tidsintervall efter symtomdebut visas sjukhusvis i figur 3. Variationerna var större på sjukhusnivå än på landstings-/regionsnivå. Andelen till sjukhus inom 3 timmar 3 tim 4,5 tim 24 tim > 24 tim Södermanland Värmland Region Östergötland Region Gävleborg Västmanland Uppsala Region Kronoberg Skåne Stockholm Norrbotten Västernorrland RIKET Västerbotten Blekinge Kalmar Dalarna Halland Region Jönköpings län Region Örebro län Region Jämtland Härjedalen Västra Götaland Figur 2. Figuren visar tidsintervall från symtomdebut till ankomst till sjukhus, per landsting/region under

25 Andelen till sjukhus inom 3 timmar 3 tim 4,5 tim 24 tim > 24 tim Mälarsjukhuset Bollnäs Torsby Sunderbyn Köping Skellefteå Kullbergska Hudiksvall SUS Lund SkaS Lidköping Lindesberg Ljungby Linköping Akademiska Avesta Karlskrona Norrtälje Karlstad Capio S:t Göran Arvika Trelleborg Motala Vrinnevisjukhuset SUS Malmö Borås Oskarshamn Kiruna Ystad Helsingborg Växjö Kungälv Falun Halmstad Västerås Ängelholm Kristianstad Karolinska Solna Östra Lycksele Sundsvall Karlskoga Örnsköldsvik RIKET Piteå Kalmar Ryhov Enköping Gävle Södertälje Höglandssjukhuset Karolinska Huddinge Värnamo Östersund NUS Umeå Västervik Landskrona Varberg Hässleholm Örebro Karlshamn Kalix Gällivare SkaS Skövde Alingsås NÄL Mora Mölndal Sahlgrenska Figur 3. Figuren visar tidsintervall från symtomdebut till ankomst till sjukhus, per sjukhus under

26 Om indikatorn Andelen patienter vårdade på sjukhus Vetenskapligt underlag Skyndsam handläggning och tidigt insatt terapi på sjukhus eller i särskild akut öppenvårdsorganisation minskar risken för stroke 3. Prioritet enligt nationella riktlinjer Akut utredning och behandling på sjukhus: Prio 1. Som tabell 4 visar var andelen registrerade TIA-patienter som lades in på sjukhus mycket hög vid nästan alla sjukhus. Sammantaget i riket behandlades 95 av TIA-patienterna i slutenvård. Siffrorna liknar de från närmast föregående rapport Vårdtider Patienternas vårdtid beräknas inklusive både inläggnings- och utskrivningsdag. Medianvårdtiden i riket var tre dagar (tabell 4), vilket var oförändrat jämfört med föregående år. Medianvårdtiden varierade från en till fem dagar. Slutsatser Sjukhusen tycks till hög grad följa de nationella riktlinjerna när det gäller hur de handlägger patienter med TIA. Andelen TIA-patienter som söker vård tidigt (inom tre timmar) är hög. 14 av TIA-patienterna söker vård senare än ett dygn efter insjuknandet. Tolkningsanvisningar Att intervallet mellan symtomdebut och ankomst till sjukhus varierar så mycket mellan landstingen och mellan sjukhusen kan ha flera orsaker, bland annat att: (a) patienter som söker vård sent efter insjuknandet registreras i mindre utsträckning vid vissa sjukhus (b) patienternas sökmönster kan variera, så att de i vissa delar av landet oftare först söker sig till primärvården, något som fördröjer ankomsten till sjukhus (c) det kan finnas socioekonomiska skillnader, till exempel en stor del ensamboende, vilket bidrar till att patienten söker vård sent (d) det kan finnas skillnader i befolkningens kunskap om hur de ska agera när TIA-symtom uppträder. En påtaglig strokerisk föreligger om inte tidig behandling sätts in. Den höga andelen vårdade på sjukhus kan avspegla det faktum att TIA-patienter som utreds och behandlas i öppenvård inte alltid registreras. Eftersom vårdtiden innefattar både inläggnings- och utskrivningsdag är det i praktiken svårt att reducera medianvårdtiden till under två dagar, såvida TIA-patienterna inte utreds och behandlas i öppenvård. 26

27 1.6 DIAGNOSTISERING AV TIA-PATIENTER Bilddiagnostik av hjärnan Om indikatorn Bilddiagnostik av hjärnan Vetenskapligt underlag Prioritet enligt nationella riktlinjer Datortomografi: Prio 1. Datortomografi och MR är väldokumenterade undersökningar för att hitta hjärninfarkt, blödningar inne i hjärnvävnaden (intracerebrala blödningar), tumörer med mera hos patienter med TIA 3. MR vid osäker diagnos efter klinisk bedömning och datortomografi: Prio 2. Tabell 5. Tabellen visar andelen patienter under 2015 undersökta med datortomografi, MR eller någon av dessa undersökningar, per sjukhus. Sjukhus Datortomografi, MR hjärna, Datortomografi eller MR, Akademiska Alingsås Arvika Avesta Bollnäs Borås Capio S:t Göran Enköping Falun Gällivare Gävle Halmstad Helsingborg Hudiksvall Hässleholm Höglandssjukhuset Kalix Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Karolinska Huddinge Karolinska Solna Kiruna Kristianstad Kullbergska Kungälv Köping Sjukhus Datortomografi, MR hjärna, Datortomografi eller MR, Landskrona Lindesberg Linköping Ljungby Lycksele Mora Motala Mälarsjukhuset Mölndal Norrtälje NUS Umeå NÄL Oskarshamn Piteå Ryhov Sahlgrenska SkaS Lidköping SkaS Skövde Skellefteå Sunderbyn Sundsvall SUS Lund SUS Malmö Södertälje Torsby Trelleborg Varberg Vrinnevisjukhuset Värnamo

28 Tabell 5. Forts. Sjukhus Datortomografi, MR hjärna, Datortomografi eller MR, Västervik Västerås Växjö Ystad Ängelholm Sjukhus Datortomografi, MR hjärna, Datortomografi eller MR, Örebro Örnsköldsvik Östersund Östra RIKET Totalt undersöktes de allra flesta TIA-patienterna (97 ) med datortomografi medan 10 undersöktes med en magnetröntgen (MR) av hjärnan. Andelen undersökta med antingen datortomografi eller MR var 97 (tabell 5). Alla dessa andelar är samma som Andelen undersökta med MR varierade högst påtagligt mellan sjukhusen, från Av de 841 patienter som undersöktes med MR påvisades en färsk infarkt i 10 av fallen. (OBS att den definition av TIA som används i Riksstroke baseras på tid som symptomen varar och inte på MR fynd; patienter med fullständig symtomregress inom 24 timmar ska registreras som TIA även om MR påvisar en akut ischemisk förändring) Bilddiagnostik av halskärl Om indikatorn Bilddiagnostik av halskärl Vetenskapligt underlag Relationen mellan stenosgraden i halskärlen (oavsett undersökningsmetod) och strokerisk är väldokumenterad 3. Prioritet enligt nationella riktlinjer Skyndsam ultraljudsundersökning: Prio 2. Övriga metoder för halskärls-diagnostik: Inget ställningstagande i de nationella riktlinjerna. Av samtliga patienter med TIA undersöktes 55 med ultraljud halskärl, 20 med DT-angiografi, och 2 med MR-angiografi. Jämfört med föregående år har användningen av ultraljud minskat med 4 och en motsvarande ökning ses för DT-angiografi. Nästan alla halskärlsundersökningar utfördes inom den första veckan efter insjuknandet. Analyser på sjukhusnivå (tabell 6) visar att de flesta sjukhusen oftast använde ultraljud halskärl, men vid nio sjukhus användes DT-angiografi oftare än ultraljud halskärl. 28

29 Tabell 6. Tabellen visar andelen patienter under 2015 som tidigt undersöktes med ultraljud halskärl, DT- eller MR-angiografi respektive långtids-ekg, per sjukhus. Sjukhus Ultraljud halskärl*, DT-angiografi*, MR-angiografi*, Ja, Långtids-EKG Nej, beställt till efter utskrivningen, Akademiska Alingsås Arvika Avesta Akademiska Alingsås Arvika Avesta Bollnäs Borås Capio S:t Göran Enköping Falun Gällivare Gävle Halmstad Helsingborg Hudiksvall Hässleholm Höglandssjukhuset Kalix Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Karolinska Huddinge Karolinska Solna Kiruna Kristianstad Kullbergska Kungälv Köping Landskrona Lindesberg Linköping Ljungby Lycksele Mora Motala Mälarsjukhuset Mölndal Norrtälje

30 Tabell 6. Forts. Sjukhus Ultraljud halskärl*, DT-angiografi*, MR-angiografi*, Ja, Långtids-EKG Nej, beställt till efter utskrivningen, NUS Umeå NÄL Oskarshamn Piteå Ryhov Sahlgrenska SkaS Lidköping SkaS Skövde Skellefteå Sunderbyn Sundsvall SUS Lund SUS Malmö Södertälje Torsby Trelleborg Varberg Vrinnevisjukhuset Värnamo Västervik Västerås Växjö Ystad Ängelholm Örebro Örnsköldsvik Östersund Östra RIKET *Genomförd under vårdtiden eller 28 dagar före insjuknandet. 30

31 1.6.3 Långtids-EKG Om indikatorn Långtids-EKG Vetenskapligt underlag Prioritet enligt nationella riktlinjer Med hjälp av långtids-ekg (Holter-EKG) i stället för enstaka EKG kan förmaksflimmer identifieras hos ytterligare ca 5 av TIA-patienterna 4,5. Arytmiscreening med Holter-EKG eller Holter eventrecorder för att upptäcka paroxysmalt förmaksflimmer: prioritet 4 Hos 64 av TIA-patienterna gjordes långtidsregistrering med EKG under det akuta vårdtillfället, en ökning med 5 jämfört med rapporten för För ytterligare 6 gjordes det efter vårdtillfället. Sjukhusen gör långtidsregistreringar av EKG för att upptäcka oregelbunden hjärtrytm, framför allt förmaksflimmer, som är en möjlig orsak till mindre proppar i hjärnan. Andelen patienter som fick långtids-ekg är något högre jämfört med Variationerna mellan sjukhusen var mycket stora, under sjukhustiden. Vid sex av sjukhusen var det vanligast med Långtids-EKG efter att patienten blivit utskriven (tabell 6). Slutsatser Så gott som alla TIA-patienter undersöks med datortomografi av hjärnan, vilket är i enlighet med de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna rekommenderar en MR-undersökning av hjärnan om det fortfarande finns osäkerhet över diagnosen efter den kliniska bedömningen och datortomografin. Tillämpningen av den här rekommendationen varierar kraftigt mellan sjukhusen. I Sverige undersöks halskärlen med bilddiagnostik hos drygt sju av tio TIA-patienter, dock med stora variationer mellan sjukhusen. Det pågår en viss förskjutning mot färre ultraljudsundersökningar och fler DT-angiografier. Samtliga sjukhus använder MR-angiografi mycket sparsamt. Användningen av långtidsregistrering med EKG för att upptäcka förmaksflimmer har ökat något jämfört med rapporten för Tolkningsanvisningar Hos patienter med TIA är det vanligt att det antingen finns klara kontraindikationer mot halskärloperation eller att patienterna själva uttrycker att de inte önskar en operation. Hos dessa patienter finns ingen anledning att genomföra bilddiagnostik av halsartärerna. Därför kan andelen undersökta inte nå 100. Men det är oklart vilken den optimala andelen undersökta patienter är. Vid mindre sjukhus kan slumpmässiga variationer göra att andelen undersökta avviker kraftigt från riksgenomsnittet. 31