Riktlinjer för insatser riktade till befolkning

Transkript

1 Riktlinjer för insatser riktade till befolkning Utifrån Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland Befolkningsmålet Innehåll

2 1. Bakgrund och Uppdrag Bakgrund Uppdrag Principiella utgångspunkter för förslag och utmaningar Mål- och styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen Landstingets vision Politisk plattform En god hälsa för hela befolkningen nationella folkhälsomål Länsstrategi för folkhälsoarbete FN:S Konvention om barnets rättigheter och nationella strategin för dess genomförande Kommentar Mål- och styrdokument Uppfyllandet av befolkningsmålet idag utmaningar till imorgon Verksamheter med ett strategiskt folkhälsouppdrag Folkhälsocentrums (Sektionen för folkhälsoarbete) - uppdrag FoU centrums (Samhällsmedicinska verksamheten) - uppdrag Smittskydd/Vårdhygien - uppdrag Politiken - uppdrag Kommentar: Verksamheter med ett strategiskt folkhälsouppdrag Befolkningsinriktade verksamheter som representerar en eller flera hälsans bestämningsfaktorer Kulturverksamheten uppdrag Fritid-/Friluftsverksamheten - uppdrag Utbildningsverksamheten uppdrag Organisationsbidrag uppdrag Demokrati- och jämställdhetsfrågor/verksamhet uppdrag Habilitering och hjälpmedel - uppdrag Kommentar: Befolkningsinriktade verksamheter Hälso- och sjukvården förebyggande och/eller hälsofrämjande respektive behandlande/åtgärdande verklsamheter Folktandvården, barnhälsovården, SESAM-mottagningar, Ungdomsmottagningar samt Familjecentraler - uppdrag Hälso- och sjukvården uppdrag Interna stöd- och servicefunktioner med uppdrag som berör bestämningsfaktorer till befolkningens hälsa Sektionen för miljöstöd - uppdrag Sektionen för Barnrättsfrågor - uppdrag Landstingets centrala upphandlingsenhet uppdrag Landstingets Service fastigheter - uppdrag Övriga strategiska resurser Information Informationsenheten uppdrag Implementering och Uppföljning 17. 2

3 Riktlinjer för Insatser riktade till befolkning Kort version Detta är en kort version av dokumentet Riktlinjer för Insatser riktade till befolkning. I den kompletta versionen redogörs mer utförligt för hur folkhälsans bestämningsfaktorer samt de nationella folkhälsomålen relaterar till de formulerade riktlinjerna/uppdragen för respektive verksamhet. Den kompletta versionen omfattar också en bilaga som beskriver modernt folkhälsoarbete samt dess teorier och empiri. Denna korta version omfattar dock riktlinjerna och uppdragen till verksamheterna i sin helhet. 1. Bakgrund och Uppdrag: Riktlinjer för Insatser riktade till befolkning Bakgrund Landstinget Sörmland fastställde i oktober 2006 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland (förkortad PHL). Policyn omfattar en uppdelning på insatser riktade till befolkning, individ samt personal. Avgränsningen Insatser riktade till befolkning har följande övergripande inriktning: Landstinget Sörmland ska arbeta för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Alla människor ska ha möjlighet att uppnå bästa möjliga hälsa utifrån sina förutsättningar. Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland, Den övergripande inriktningen följs av en viss precisering, dock utan fördelning av ansvar och uppdrag inom organisationen: Folkhälsa är det samlade begreppet för hela befolkningens hälsotillstånd, hälsan bör vara så bra och så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoarbete innebär ett brett spektrum av insatser för att påverka människors livsvillkor och levnadsvanor. Vissa grundläggande förutsättningar måste finnas för att befolkningen ska ha en god hälsa. Sysselsättning, ekonomisk trygghet och sociala nätverk är några förutsättningar som är grundläggande för detta. En god hälsa ökar möjligheterna för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Kulturupplevelser är en viktig komponent i ett rikt och friskt liv. Landstinget har ett ansvar för att kontinuerligt kartlägga och följa befolkningens hälsa. Detta ger en inblick i människors livsvillkor och kunskap om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Landstinget är därmed en viktig aktör när det gäller att identifiera och motverka ojämlikhet i hälsa. Sådan kunskap är också viktig att sprida och kommunicera samt utgör ett viktigt verktyg när det gäller att stärka och stödja det lokala folkhälsoarbetet. Insatser för att förbättra folkhälsan kan även ske genom insatser som ökar personalens kunskapsnivå och medvetenhet. Landstinget har en viktig roll i att sprida samt utveckla metoder för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland,

4 1.1.2 Uppdrag Denna skrivning syftar till att tydliggöra, konkretisera samt utveckla riktlinjer för delmålet Insatser riktade till befolkning 1 inom Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Insatser riktade till befolkning benämns synonymt även Befolkningsmålet i detta dokument. Som stöd och styrning åt uppdraget används följande frågeställningar: a) Vilka av landstingets övriga styrdokument uppmärksammar och ger stöd åt ett folkhälso-, befolknings- och/eller samhällsperspektiv? b) Vilka verksamheter inom landstinget har idag, i någon mån, uppdrag/verksamhet som är i linje med Befolkningsmålet respektive vilka verksamheter har förutsättningar för inriktning/uppdrag i linje med målet? c) Hur kan Befolkningsmålet tydliggöras, upprätthållas och utvecklas dels inom verksamheter som redan idag har uppdrag/verksamhet i linje med målet, dels inom andra verksamheter med förutsättningar för inriktning/uppdrag i linje med målet? Svaren utifrån frågeställning (c) utgör tillika riktlinjer för verksamheternas fortsatta inriktning, insatser och arbete för uppfyllande av Befolkningsmålet Principiella utgångspunkter för förslag och utmaningar Den principiella utgångspunkten i detta dokument är att hela tiden utgå från verksamheternas grunduppdrag. Uppfattningen är att är att ställda riktlinjer inte ska hamna i konflikt med ordinarie uppdrag utan snarare att den samlade uppsättningen ordinarie uppdrag utgör själva möjligheten för uppfyllande av befolkningsmålet. Dessutom är ambitionen att ordinarie uppdrag berikas och underlättas genom befolkningsmålets riktlinjer. 1 Insatser riktade till befolkning benämns även Befolkningsmålet i detta dokument då den senare benämningen blivit vedertagen i redovisningar, internt arbete, diskussioner m m. 4

5 2. Mål- och styrdokument Landstingets folkhälsouppdrag respektive befolknings- och samhällsuppdrag uttrycks i flera styr- och måldokument på olika nivåer. Nedan refereras de i sammanhanget mest relevanta punkterna inom respektive dokument Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Landstinget skall planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård Landstingen och kommunerna skall medverka vid finansiering, planering och genomförande av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete Landstingets vision Vi (landstinget) arbetar för att alla människor i länet, i olika skeden av livet, tillförsäkras en god livskvalitet och ett gott liv. För oss är samverkan med andra aktörer inom och utom länet ett naturligt arbetssätt. Resurserna satsas där de behövs och på ett rättvist sätt Vi arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna Politiska plattformen Landstingets samtliga verksamheter ska bidra till ett gott liv för invånarna för hälsa och trygghet i vardagen och för ett livskraftigt framtida Sörmland. Folkhälsa är en avgörande välfärdskomponent. Folkhälsa handlar om rättvisa. Dagens skillnader i livsvillkor mellan olika grupper visar sig i form av ojämlik hälsa. En politik mot segregation, diskriminering och utanförskap och för minskade klyftor ger stora hälsovinster. Kultur ska betraktas som en viktig del av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Vi ska verka för att nya arenor för mötet mellan befolkning och kulturen skapas. Vi ska verka för att mångfalden i föreningslivet stärks Nationella Folkhälsomål Det övergripande Nationella Folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. De elva målområdena utgår från de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel 5

6 2.1.5 Länsstrategi för folkhälsoarbete Huvudansvaret för folkhälsoarbetet ur ett befolkningsperspektiv åvilar kommuner och landstinget Hälsoupplysning och information om levnadsvanor (rökning, alkohol, matvanor mm) är inte tillräckligt för att nå en god folkhälsa. Insatser måste framför allt vidtas kring människors livsvillkor och den fysiska miljö de vistas i. Folkhälsoarbete är exempel på frågor som inte kan hanteras för sig i en bestämd beslutsnivå eller i ett avgränsat beslutsområde, utan berör alla samhällssektorer på alla nivåer. Landstinget samlar redan idag in och tillhandahåller olika bakgrundsdata som är viktiga för folkhälsoarbetet och det är naturligt att så sker även i fortsättningen FN:S Konvention om barnets rättigheter och nationella strategin för dess genomförande Datainsamling och kartläggning av barn och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa (artikel 2) Prövningar av barnets bästa vid beslut som rör barn och unga, direkt eller indirekt (artikel 3) Aktiva prioriteringar av barnets rättigheter (artikel 4) Helhetssyn och samverkan för barnets bästa (artikel 6) Skapa former för barn och ungas delaktighet och inflytande (artikel 12) Information och kunskapshöjande insatser om barnets rättigheter (artikel 42) Kommentar Mål- och styrdokument De mest påtagliga gemensamma nämnarna för de olika mål- och styrdokumenten är: Hälso- och sjukvården är endast en av många aktörer i folkhälsoarbetet Folkhälso- och befolkningsperspektiv behövs både i hälso- och sjukvårdens planeringsprocesser (behovsstyrning) men även i övriga landstingsuppdrag. Landstinget behöver samverka med andra samhällsaktörer för fullföljande av sitt folkhälso- och befolkningsuppdrag Folkhälso- och befolkningsperspektiv är till stor del synonymt med jämlikhetsperspektiv; verksamheter och uppdrag ska identifiera, nå och stärka utsatta grupper för mer jämlika förutsättningar till hälsa. 6

7 3. Uppfyllandet av befolkningsmålet idag - uppdrag till imorgon Befolkningsmålet innebär ett förhållningssätt där respektive verksamhet sätts i ett större sammanhang och betraktas utifrån befolkningens hela livssituation och samhällets samlade behov. Det går idag att urskilja fem kategorier av verksamheter och funktioner som på något sätt relaterar till befolkningsmålet inom Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland. I landstinget finns: Strategiska folkhälsouppdrag Befolkningsinriktade verksamheter som representerar en eller flera av folkhälsans bestämningsfaktorer eller har en strategisk roll i sammanhanget. Hälso- och sjukvårdens verksamheter som utför ett systematiskt men i huvudsak individcentrerat förebyggande och/eller hälsofrämjande arbete. Hälso- och sjukvårdens verksamheter som utför ett individcentrerat och i huvudsak behandlande/åtgärdande arbete. 2 Interna stöd- och serviceverksamheter med uppdrag som i någon mån berör befolkningens hälsa I det följande görs en genomgång av verksamheter inom de fem kategorierna. För respektive verksamhet formuleras riktlinjer i form av uppdrag kring hur verksamheten kan utvecklas i linje med strävan i Befolkningsmålet / Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland. Landstinget Sörmland ska arbeta för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Alla människor ska ha möjlighet att uppnå bästa möjliga hälsa utifrån sina förutsättningar. Insatser riktade till befolkning (Befolkningsmålet ) Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland, I viss mån överlappar de två kategorierna inom hälso- och sjukvården varandra då det kan finnas både förebyggande och behandlande inslag samt i en och samma verksamhet. 7

8 3.1 Verksamheter med ett Strategiskt folkhälsouppdrag Det strategiska folkhälsouppdraget innebär i huvudsak stimulans, stöd och åtgärder mot verksamheter och samhällsfunktioner snarare än direkt mot medborgare Riktlinjer för Folkhälsocentrums uppdrag utifrån befolkningsmålet Det strategiska folkhälsoarbetet vid Folkhälsocentrum / Sektionen för folkhälsoarbete ska i linje med de Nationella folkhälsomålen även fortsatt utgå från hälsans bestämningsfaktorer; livsvillkor och levnadsvanor. Arbetet ska primärt ha en strategisk inriktning d v s riktas mot verksamheter och funktioner inom landstinget, andra offentliga verksamheter, myndigheter, intresseorganisationer, frivilligverksamheter m m. Samverkan med dessa verksamheter och övriga insatser ska i första hand sikta till att stärka grupper i befolkningen med en ofördelaktig situation beträffande livsvillkor och levnadsvanor. Som länsaktör och expertorgan ska Folkhälsocentrum erbjuda metodstöd för kommunernas styrnings- och ledningsprocesser med fokus på hälsans bestämningsfaktorer genom verktyg som välfärdsbokslut och hälsokonsekvensbedömningar. Syftet är dels att samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa beaktas i kommunala styrnings- och ledningsprocesser, dels att de samhälleliga förutsättningarna kan mätas och följas upp i de kommunala planeringsprocesserna och uppföljningssystemen. Som ett medel för att identifiera utsatta grupper ska regelbundet befolkningsstudier genomföras i samverkan mellan Folkhälsocentrum / Sektionen för folkhälsoarbete och FoU-centrum / Samhällsmedicin. Befolkningsstudierna nyttjas dels i landstingets egen verksamhetsplanering men ska också, enligt bl a Länsstrategin, erbjudas som resurs i det länsgemensamma folkhälsouppdraget d v s för kommuner m fl. Folkhälsocentrum / Sektionen för folkhälsoarbete ska vara en kompetens- och stödfunktion för övriga verksamheters uppdrag utifrån Befolkningsmålet Riktlinjer för FoU centrums (Samhällsmedicinska verksamheten) uppdrag utifrån befolkningsmålet Den samhällsmedicinska verksamheten inom FoU-centrum ska även fortsatt samverka med Folkhälsocentrum inom det samhällsmedicinska uppdraget. I detta uppdrag ingår kontinuerlig produktion, sammanställning, analys samt målgruppsanpassad presentation av befolkningsstudier så som Liv och hälsa el dyl samt övrig epidemiologisk bevakning. Den samhällsmedicinska verksamheten inom FoU-centrum ska, utifrån resurser, bistå landstingets olika verksamheter i deras strävan mot uppfyllande av befolkningsmålet så som formuleras för respektive verksamhet i detta dokument. Utifrån uppdragen till flertalet verksamheter torde återkommande behov av stöd finnas bl a beträffande att: genomföra populationsbeskrivningar medverka till att upptäcka och tydliggöra prioriterade målgrupper utifrån urskiljande variabler i populationsbeskrivningarna som kön, ålder, svensk / utländsk bakgrund, funktionshinder samt utbildningsnivå / socioekonomisk status. genomföra fördjupade analyser av befintliga relaterade datamaterial 8

9 Riktlinjer för Smittskydd/Vårdhygiens uppdrag utifrån befolkningsmålet Smittskydd/Vårdhygien ska fortsätta utveckla samverkan med, för sitt befolkningsuppdrag, andra strategiska verksamheter så som t ex Folkhälsocentrum, FoU-centrum samt informationsverksamheten. Smittskydd/Vårdhygien bör ta del av och involveras i landstingets befolkningsstudier bl a för bevakning av utvecklingen kring sexuellt risktagande. Även övrig kunskap om samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bör integreras i det strategiska smittskyddsarbetet inklusive informationsinsatser Riktlinjer för Politikens uppdrag utifrån befolkningsmålet Kunskap och uppgifter om hälsans/ohälsans fördelning samt sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa ska regelbundet presenteras politiker med anpassning till behoven och uppdragen i olika politiska organ. Politiska beslut bör i tilltagande utsträckning beakta behovsanalyser som ser till befolkningens samlade situation utifrån livsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa. Politikens olika organ ska i konsekvens med ovan efterfråga befolkningsuppgifter och konsekvensanalyser som t ex HKB för att belysa folkhälsoaspekter i så många ärenden/underlag som möjligt. För allsidig förståelse för den sörmländska befolkningens behov är det angeläget med politiska samverkansorgan. För befolkningens förståelse för ökad behovsorientering inom politiken bör kunskapsunderlag som t ex Liv & Hälsa (vuxen/ung) spridas via etablerade interna och externa informationskanaler men även genom befolkningsinriktade verksamheter som kultur och utbildning samt friluftsliv. För att för att stärka befolkningens delaktighet och inflytande (Nationella Folkhälsomålet, målområde 1 samt 3) är det av vikt att allmänheten ges mest möjliga insyn i de politiska processerna och besluten i landstinget. Information om detta bör produceras i varierande form, språk och omfattning för att nå största möjliga antal undergrupper i befolkningen. Nya former för allmänhetens dialog med landstingets politiker bör likaså utvecklas liksom barn- och ungas möjlighet till inflytande. 9

10 3.1.9 Kommentar: Verksamheter med ett Strategiskt folkhälsouppdrag Uppdragen för de verksamheter som i sitt grunduppdrag har ett strategiskt folkhälsouppdrag (främst Folkhälsocentrum samt FoU-centrum/samhällsmedicin) handlar till viss del om att upprätthålla snarare än att etablera nya inslag i verksamheten. Detta kan eventuellt uppfattas som passivt och måttligt utmanande men faktum är att det kan vara svårt att över tid konsekvent upprätthålla en strategisk befolkningsinriktning där vissa insatser sker via aktörer utanför den egna organisationen. Det är viktigt att de strategiska folkhälsouppdragen kontinuerligt återkopplas till landstingsledningen samt ansvarigt politiskt organ för synliggörande av nyttan med denna typ av uppdrag. 3.2 Befolkningsinriktade verksamheter som representerar en eller flera av folkhälsans bestämningsfaktorer Med Befolkningsinriktade verksamheter som representerar en eller flera av folkhälsans bestämningsfaktorer avses landstingsverksamheter med befolknings- snarare än individfokus och med uppdrag som inte primärt har folkhälsosyfte men ändå är av sådan relevans Riktlinjer för Kulturverksamheternas uppdrag utifrån befolkningsmålet Landstingets olika kulturverksamheter ska ha kännedom om hur kulturkonsumtionen ser ut i befolkningen i stort samt vilka grupper man når respektive inte når med de egna verksamheterna. Särskilt prioriterade målgrupper ska definieras. Strategier ska finnas för att nå högprioriterade men uppenbart underrepresenterade grupper. Särskild vikt ska läggas vid urskiljande variabler som kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, funktionshinder samt socioekonomisk status/utbildningsnivå. Resultat från Landstingets befolkningsstudier som t ex Liv & Hälsa (vuxen/ung) ska presenteras vid och genom landstingets kulturverksamheter. Samverkan med andra samhällsaktörer är angeläget som medel för måluppfyllelse. 10

11 3.2.4 Riktlinjer för Fritids-/Friluftslivsverksamhetens uppdrag utifrån befolkningsmålet Landstingets verksamheter för friluftsliv ska ha kännedom om hur vanor kring friluftsliv ser ut i befolkningen i stort samt vilka grupper man når respektive inte når med den egna verksamheten. Särskilt prioriterade målgrupper ska definieras. Strategier ska finnas för att nå högprioriterade men uppenbart underrepresenterade grupper. Särskild vikt ska läggas vid urskiljande variabler som kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, funktionshinder samt socioekonomisk status/utbildningsnivå. Resultat från Landstingets befolkningsstudier som t ex Liv & Hälsa (vuxen/ung) ska presenteras vid och genom landstingets verksamheter för friluftsliv. Samverkan med andra samhällsaktörer är angeläget som medel för måluppfyllelse Riktlinjer för Utbildningsverksamheternas uppdrag utifrån befolkningsmålet Landstingets utbildningsverksamheter (Folkhögskolor, Naturbruk) ska ha kännedom om hur utbildningskonsumtionen ser ut i befolkningen i stort samt vilka grupper man når respektive inte når med den egna verksamheten. Särskilt prioriterade målgrupper ska definieras. Strategier ska finnas för att nå högprioriterade men uppenbart underrepresenterade grupper. Särskild vikt ska läggas vid urskiljande variabler som kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, funktionshinder samt socioekonomisk status/utbildningsnivå. Publika aktiviteter (öppet hus, konserter, utställningar m m) som arrangeras, ska informeras och i övrigt göras tillgängliga för mindre resursstarka grupper. Landstingets folkhögskolor ska fortsatt medverka i och följa det påbörjade systematiska nationella kvalitetsarbetet för folkbildningen, med grund i folkbildningspropositionen Resultat från Landstingets befolkningsstudier som t ex Liv & Hälsa (vuxen/ung) ska presenteras vid och genom landstingets utbildningsverksamheter. Samverkan med andra samhällsaktörer är angeläget Riktlinjer för Organisationsbidrags-verksamhetens uppdrag utifrån befolkningsmålet Landstingets bidragsverksamhet till olika typer av organisationer och föreningar ska omfatta kriterier som stärker organisationernas befolkningsperspektiv, jämställdhet samt förmåga att nå icke-etablerade grupper. Organisationernas samverkan med andra samhällsaktörer är angeläget som medel för måluppfyllelse. 11

12 Riktlinjer för Demokrati- och jämställdhetsfrågor/verksamhetens uppdrag utifrån befolkningsmålet Landstinget har ett uppdrag att bevaka och utveckla demokrati- och jämställdhetsfrågor internt men också ur ett befolkningsperspektiv. Arbetet med dessa frågor omfattar centrala bestämningsfaktorer för folkhälsan. Folkhälsorelevansen ska påtalas och tydliggöras i mesta möjliga sammanhang och skrivningar rörande demokrati- och jämställdhetsfrågor. Aktuella handläggare bör ha grundläggande kännedom om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Demokrati- och jämställdhetsfrågor ska beredas i nära samverkan med företrädare för det strategiska folkhälsouppdraget i landstinget. För att för att stärka befolkningens delaktighet och inflytande är det av vikt att allmänheten ges mest möjliga insyn i de politiska processerna och besluten i landstinget. Information om detta ska produceras i varierande form, språk och omfattning för att nå största möjliga antal undergrupper i befolkningen. Nya former för allmänhetens dialog med landstingets politiker ska likaså utvecklas Riktlinjer för Habilitering och hjälpmedels uppdrag utifrån befolkningsmålet För att kunna bevaka huruvida ambitionen om ökad Delaktighet och inflytande i samhället för funktionshindrade omsätts i praktiken är det av vikt att gruppen följs genom riktade befolkningsstudier. Habilitering och hjälpmedel ska, utifrån enkäter eller dylikt, kontinuerligt mäta graden av delaktighet och inflytande men även övriga livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos gruppen funktionshindrade. Det är angeläget att få mer kännedom om utsatta undergrupper, särskilt barn och unga, bland de funktionshindrade. Funktionshindrade barn och ungas möjlighet till dialog ska även i övrigt stärkas. 12

13 Kommentar: Befolkningsinriktade verksamheter Det finns delvis en gemensam struktur i utmaningarna i denna kategori av befolkningsinriktade verksamheter. Uppdragen syftar i ett första skede till att medvetandegöra verksamheter om ( deras ) bestämningsfaktors fördelning i befolkningen t ex fördelningen av kulturkonsumtion. Utifrån denna analys bestäms prioriterade målgrupper d v s grupper som har minst tillgång, men störst behov, av den aktuella bestämningsfaktorn. Därpå handlar det om att relatera den egna verksamhetens spridning till den aktuella bestämningsfaktorns fördelning i befolkningen. I viss mån kan det krävas nya eller förtydligade strategier för att nå de mest behövande grupperna i befolkningen med den egna verksamheten. För vissa verksamheter är dock detta arbets- och förhållningssätt naturligt och etablerat och de aktuella uppdragen ska då ses som bekräftelse på att det finns ett modernt folkhälso- och befolkningsperspektiv i verksamheten. Det nya uppdraget är då snarare att utveckla stabila samverkansformer med andra aktörer. 13

14 3.3 Hälso- och sjukvården - förebyggande och/eller hälsofrämjande respektive behandlande/åtgärdande verksamheter Riktlinjer för Folktandvårdens, Barnhälsovårdens, SESAMmottagningars, Ungdomsmottagningars samt Familjecentralers uppdrag utifrån befolkningsmålet Verksamheter med befolknings- och folkhälsouppdrag via individmöten, så som Folktandvården, Barnhälsovården, SESAM, Ungdomsmottagningar och Familjecentraler, ska känna till vilka grupper man når respektive inte når med den egna verksamheten. Särskilt prioriterade målgrupper ska definieras. Strategier ska finnas för att nå högprioriterade men uppenbart underrepresenterade grupper. Särskild vikt ska läggas vid urskiljande variabler som kön, svensk/utländsk bakgrund, funktionshinder samt socioekonomisk status/utbildningsnivå. Samverkan med andra samhällsaktörer/huvudmän är angeläget som medel för måluppfyllelse Riktlinjer för Hälso- och sjukvårdens uppdrag utifrån befolkningsmålet Hälso- och sjukvårdens resursallokering ska i tilltagande utsträckning väga in behovsanalyser baserade på befolkningsundersökningar som t ex landstingets Liv och Hälsa-studier eller motsvarande. Behovsanalyserna ska uppmärksamma särskilt utsatta kommuner/länsdelar samt särskilt utsatta befolkningsgrupper beträffande livsvillkor och levnadsvanor. Inom hälso- och sjukvården är det av vikt att man inom planeringsfunktioner samt hos strategisk personal har kännedom om hälsans respektive ohälsans fördelning i befolkningen samt sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och ohälsa. Utbildning på området ska ske inom ramen för den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen. Kunskap och uppgifter om hälsans/ohälsans fördelning i befolkningen samt hänsyn till sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och ohälsa ska integreras i patientnära verksamhet i form av Fem frågor om din hälsa samt Motiverande samtal. Metoderna utgör huvudåtgärder för det s k Individmålet inom Policy för ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting. Samverkan med andra samhällsaktörer/huvudmän är angeläget som medel för måluppfyllelse. För ökad förståelse för behovsorienteringen inom hälso- och sjukvården ska underlag som t ex Liv och Hälsa (vuxen/ung) också delges allmänheten via landstingets etablerade informationskanaler. 14

15 3.4 Interna stöd och servicefunktioner med uppdrag som berör bestämningsfaktorer till befolkningens hälsa Landstinget har ett antal interna stöd- och servicefunktioner. Uppdragen riktas primärt in mot egna verksamheter men med vissa konsekvenser i slutändan för både personal, patienter, befolkning och samhälle Riktlinjer för Sektionen för Miljöstöds uppdrag utifrån befolkningsmålet Strategiska åtgärder inom ramen för landstingets interna miljöarbete ska, utifrån ett normerande och opinionsbildande syfte, via befintliga informationskanaler göras kända för allmänheten, andra offentliga samt kommersiella verksamheter. Folkhälsorelevans är naturligt som delmotiv för miljöarbetet. Sektionen för miljöstöd ska fortsatt samverka med övriga delar av Folkhälsocentrum i lämpliga uppdrag Riktlinjer för Sektionen för Barnrättsfrågors uppdrag utifrån befolkningsmålet Strategiska åtgärder inom ramen för landstingets arbete med barnrättsfrågor ska, utifrån ett normerande och opinionsbildande syfte, via befintliga informationskanaler göras kända för allmänheten, andra offentliga samt kommersiella verksamheter. Folkhälsorelevans är naturligt som delmotiv för barnrättsarbetet. Sektionen för Barnrättsfrågor ska fortsatt samverka med övriga delar vid Folkhälsocentrum i lämpliga uppdrag Riktlinjer för Landstingets centrala upphandlingsenhets uppdrag utifrån befolkningsmålet Landstingets centrala upphandlingsenhet ska söka samverkan med landstingets olika kompetensresurser gällande etik, socialt ansvar, miljö och barnrättsfrågor för fullföljande av de intentioner som upphandlinspolicyn anger. Strategiska åtgärder vid upphandlingsenheten gällande etik, socialt ansvar, miljö och barnrättsfrågor ska, utifrån ett normerande och opinionsbildande syfte, via befintliga informationskanaler göras kända för allmänheten, andra offentliga samt kommersiella verksamheter. 15

16 3.4.8 Riktlinjer för Landstingets Service Fastigheters uppdrag utifrån befolkningsmålet Strategiska åtgärder vid Service Fastigheter gällande tillgänglighet, miljö och barnrättsfrågor ska, utifrån ett normerande och opinionsbildande syfte, via befintliga informationskanaler göras kända för allmänheten, andra offentliga samt kommersiella verksamheter. 3.5 Övriga strategiska resurser - Information Riktlinjer för Informationsenhetens uppdrag utifrån befolkningsmålet Landstingets informationsenhet ska ha grundläggande kännedom om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och ohälsa. Hänsyn till sambanden skall integreras i planering och informationsverksamhet då det är lämpligt. Strategier ska finnas för att information särskilt ska nå grupper med en ofördelaktig situation beträffande livsvillkor, levnadsvanor och ohälsa. I sådana strategier ska information även på andra språk än svenska ha en framträdande roll liksom lättlästa versioner. Strategiska åtgärder vid landstingets olika interna stöd- och servicefunktioner av befolkningsrelevans (t ex Miljöstöd, Barnrätt, Upphandling) ska, utifrån ett normerande och opinionsbildande syfte, via befintliga informationskanaler göras kända för allmänheten, andra offentliga samt kommersiella verksamheter. Det är även av vikt för att för att stärka demokratin och delaktigheten i samhället att allmänheten ges mest möjliga insyn i de politiska processerna och besluten i landstinget. Information om detta ska produceras i varierande form, språk och omfattning för att nå största möjliga antal undergrupper i befolkningen. För befolkningens och personalens förståelse för ökad behovsorientering ska kunskapsunderlag som t ex Liv & Hälsa spridas via informationsenhetens externa och interna kanaler. 16

17 4. Implementering och Uppföljning Implementeringen av riktlinjerna kommer att ske med stöd från Folkhälsocentrum. Respektive verksamhet kommer att erbjudas hjälp att tolka och konkretisera riktlinjerna/uppdragen. Även metod- och statistikstöd kommer att tillhandahållas. Ekonomiska behov prövas inom ramen för de medel som avsätts för implementeringen av Policy för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. De olika uppdrag som formuleras för landstingets verksamheter i detta dokument ska ses som långsiktigt eftersträvansvärda. Långsiktigheten är dock i praktiken varierande beroende på verksamhetens samt uppdragens karaktär. Ett generellt tak för fullföljandet av samtliga uppdrag bör dock vara 5 år. Årliga insatser samt redovisning sker enligt ordinarie struktur för budget, uppdrag, verksamhetskontrakt samt verksamhetsredovisning. Särskild uppföljning (i form av processutvärdering) ska ske vid två verksamheter. 17

18 Läs mer och ladda ned Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland H Beslutad av Landstingsstyrelsen ärende LS-LED Rapporten är skriven av Martin Ward Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland