Samverkansteam för barn och föräldrar i konfliktfyllda separationer. Linköping

Transkript

1 Samverkansteam för barn och föräldrar i konfliktfyllda separationer Linköping

2 Varför samverkansteam? 10% av föräldrar som skiljer sig utvecklar långvariga konflikter Samarbetssamtal fungerar bra vid intressekonflikter Vid värdekonflikter krävs ofta fler insatser Minska glappet mellan det vi vet och det vi gör Vårdnadstvisterna ett samhällsproblem som inte uppmärksammats ökat med 50% Föräldrar med låg utbildning/inkomst, utländsk bakgrund, vuxna skilsmässobarn och föräldrar som bildat familj tidigt Förekomst i kriminalregistret två gånger så vanligt Förekomst av missbruk tre gånger så vanligt

3 Samverkansteam för barn och föräldrar i samband med separation Ett lärandestyrt utvecklingsarbete i Malmö, Helsingborg, Nacka, Västerås och Norrköping Samordnas av Stiftelsen Allmänna Barnhuset med stöd av regeringen Övergripande målet är att utveckla bättre anpassade arbetsmodeller som involverar både föräldrar och barn i processen i syfte att uppnå trygga relationer mellan dem Syftet är att pröva om ett samordnat och tvärprofessionellt stöd kan bidra till att konflikter och skadeverkningar minskar för barn och föräldrar

4 Fyra delmål i projektet Erbjuda ett samordnat tvärprofessionellt stöd till barn och föräldrar samverkansteam Pröva DOORS ett gemensamt frågeformulär som stöd för bedömning av vilka behov och insatser barn och föräldrar har Erbjuda insatser till barn och föräldrar Utveckla olika former för barns delaktighet samt sätt att förmedla och synliggöra barnets situation och önskemål

5 Systematiskt förbättringsarbete - PGSA-cykeln och genombrottsmetoden i lärandeprojektet MÅL Vad är det vi vill uppnå? MÅTT Hur vet vi att en förändring är en förbättring? IDÈER Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar?

6 Start med kartläggning i fem kommuner Utifrån befintliga nätverk, lokala förutsättningar och behov Information, råd, stöd, konfliktlösning och behandling Samverkanspartners, barn och föräldrar Hur märker ni i er verksamhet när ett barn har föräldrar som har svårigheter att samarbeta? Vad erbjuder ni? Gör ni anpassningar i verksamheten? Förslag på förändringar? Personal från 70 olika verksamheter, 35 barn i olika åldrar och 44 föräldrar svarade på frågorna via enkät och/eller intervjuer.

7 Vad säger professionella; Många barn berättar inte om konflikten mellan föräldrarna Barn blir budbärare, är lojala och mår dåligt Föräldrarna berättar ofta att de har samarbetssvårigheter men tappar fokus på barnet Föräldrar i konflikt har ofta andra problem också Många föräldrar kommer till BVC på 3-årskontrollen och berättar att de separerat och undrar om Kalle 2 år kan bo växelvis? Det behövs specialistkompetens för att hjälpa föräldrar i konflikt Ekonomi är ofta ett stort bekymmer i separerade familjer Förskola/skola måste få vara en frizon för barnen, många föräldrar kontaktar skolkurator om samarbetsproblem. Behövs stöd till barnen och enskilt stöd till föräldrar Vi behöver bli bättre på att samverka, bidra med olika kompetens

8 Vad säger barnen; Finns det flera barn än jag som har det så här? Vuxna ska ha stora öron, tid att lyssna Alla barn ska få någon att prata med när föräldrarna skiljs Jag tycker någon kan säga till mina föräldrar att de ska sluta bråka. De behöver veta att jag blir arg och ledsen Föräldrar ska inte skicka meddelanden genom barnen, det blir jobbigt att komma ihåg Jag hade behövt prata med någon direkt, höll inne känslorna jättelänge Fortsätt vara gift för barnens skull. Har man sagt ja i kyrkan ska man leva ihop hela tiden

9 Vad säger föräldrarna; Vad behöver man tänka på i samband med separation? Vill ha hjälp att hantera och härbärgera svåra känslor. Det väcker mycket att separera Nätverket är viktigt och behöver stötta både barn och föräldrar, inte gå in i konflikten Det behövs något mer handfast mellan samarbetssamtal och tingsrätt typ så här ska ni göra med barnen Var mer proaktiva, ha barnen med i rummet Det hjälper inte att lyssna på föräldrarnas konflikt, man mår bra av tydlighet och ramar och konkreta råd

10 Mål 1: Organisera en tvärprofessionell samverkan i samverkansteam BVC BUP Skola/ Förskola Skuldrådgivare Familj Samverkansteam Lokal samordnare Socialtjänst utredning Öppenvård Familjerätt Socialtjänst Mottagning

11 Forskare följer upp och utvärderar Berth Danermark, professor i sociologi vid Örebro universitet, följer samverkansprocessen Genom spindeldiagram mäts olika variabler i samverkan vid flera tillfällen under projekttiden Har samverkansteamets insatser bidragit till en förbättrad situation för barn? Har samverkansförmågan ökat i teamet? Har samverkansteamet bidragit till ett samordnat stöd för den separerade familjen

12 Mål 2: Pröva DOORS - ett systematiskt frågeformulär som vägledning för stöd och insatser Ökad chans att ge rätt hjälp Familjer i konflikt har ofta fler belastningar Ger en samsyn och tydlighet vad som är problematiskt både i relation till familjen och mellan professionella Möjligt att använda för att följa upp och utvärdera arbetet

13 DOORS - Detection Of Overall Risk Screen Risk bortförande, våld, omsorgbrist, suicid, utvidgad suicid Samsyn mellan professionella Dörr in till stöd och insatser Stöd i navigerandet mellan olika aktörer Utarbetat av ett forskarteam, Australien, Kanada, USA Validerat 10 områden separation, konflikt, mående x 2, föräldraförmåga x 2, barnets mående, säkerhet, säkert beteende, stressfaktorer

14 Mål 3: Erbjuda insatser till barn och föräldrar Vilket stöd/vilka insatser erbjuder vi idag och för vilka är det hjälpsamt? Målet är att erbjuda ett lättillgängligt behovsanpassat stöd för barn och familjer. Vad behöver vi introducera eller utveckla?

15 Insatstrappa för barn och föräldrar Screening - DOORS frågeformulär Generella insatser - t ex råd, stöd, samarbetssamtal, BIFF föräldragrupper, Skilda världar barngrupper Riktade insatser insatser som traditionellt behovsprövas för den enskilde med biståndsbeslut, t ex föräldrabehandling, familjebehandling Specialiserade insatser t ex BUP, för barn som utvecklat en egen problematik

16 Mål 4: Utveckla och pröva former för barnets delaktighet Det enskilda barnet har rätt till delaktighet (och rätt att avstå) Barn är experter på sin situation och kan ge viktig information. Besluten blir bättre! Balansen mellan omsorgsperspektivet och barnets rättigheter Pröva nya arbetssätt i små steg där barnet är delaktigt, t ex att låta barn komma till tals i samarbetssamtal

17 Utvärdering av barns och föräldrars upplevelser Maria Eriksson, professor i socialt arbete vid Mälardalens högskola utvärderar Vilka barn och föräldrar kommer i kontakt med ST? I vilken grad implementeras DOORS? Vilka stöd och hjälpinsatser erbjuds? Hur uppfattar barn och föräldrar kontakterna? Hur mår barn och föräldrar före och efter insatser?

18 Barn föräldrar svåra skilsmässor Område som berör många och som behöver stärkas Riskfyllt för barn att leva i en konflikthärd Såväl barn som föräldrar behöver stöd Viktigt att prova alternativa arbetssätt än de gängse Skadeverkningar bör minska med tidiga insatser, om hjälpen blir mer differentierad och om stödet samordnas

19 Nuläge i projektet Arbetet har påbörjats med sex separerade familjer 2015 och åtta familjer 2016 Målet är femton familjer under projekttiden (alla tackar inte ja till forskningsdelen och det är fler familjer som intervjuas än som blir aktuella för team och/eller forskning). Flera ingångar till teamet, de flesta via skola och familjerätt Ingen ny insats utan en samverkansmodell. Någon i samverkansteamet följer familjen genom hela processen. Vi har fått nya glasögon, ser mer av helheten och vad som krävs för att familjen ska få rätt stöd. I vårt team finns representanter från socialtjänstens barngrupp, familjerätt, skola, barnhälsa och familjebehandlare. Många verksamheter finns tillgängliga för teamet via öppen ingång till insatser som annars kräver utredning och biståndsbeslut.

20 Nuläge i projektet Då vi arbetar med familjen i teamet blir det tydligt vilket stöd som inte är tillgängligt trots att behov finns Många av teamets familjer har en komplex problematik och flera professionella kontakter. Trots det har föräldrar inte uppfattat att de fått den hjälp de behöver. Insatserna har inte varit samordnade utan de olika hjälparna har arbetat med sin del utan kontakt med de andra. Det är en utmaning att släppa föreställningen att arbetsuppdelning är effektivt. Hur arbetet är organiserat kan vara försvårande, men får inte utgöra ett hinder för teamets arbete. Hjälpande och försvårande faktorer analyseras löpande Vi är mycket positiva till teamets arbete och möjligheten att använda varandras kunskap och erfarenheter. Vi hänvisar inte till andra utan arbetar tillsammans. Då kompetenser utanför teamet behövs följer vi med i processen. Vi arbetar kontinuerligt med att sprida kunskap om samverkansteam genom informations- och dialogmöten hos olika samverkanspartners

21 Här är vi 2017 visioner! Vårdnadstvisterna har minskat och barn och föräldrar mår bättre Samsyn utifrån barnets behov, växeldra (inte någon annans bord) Verksamheten är väl förankrad hos politiker! Barn vet att man kan få hjälp och stöd; barngrupper som Skilda världar har återinförts i kommunen Föräldragrupper finns parallellt till barngrupperna Det är välkänt hos allmänheten och professionella att familjer som separerar vänder sig till samverkansteam för stöd och hjälp

22 Vill du veta mer? Hör av dig till någon av oss i samverkansteamet! Celia Nordin Rappestad, Familjerätt inom socialkontoret och lokal samordnare i Norrköping, Mona Björklund, Familjerätt inom socialkontoret Karin Eriksson, Familjerätt inom socialkontoret Charlotte Forssén, Barnhälsan inom region Östergötland Anna Granberg, Barngruppen inom socialkontoret Maria Wikström, Familjebehandlingsteamet inom socialkontoret Hanna Forsberg Jonsson, Centrala elevhälsan inom utbildningskontoret

23