LÄRARHANDLEDNING till föreställningen VI HÄNGER INTE HÄR, VI GÅR RUNT 2016 FÖR HÖGSTADIET

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING till föreställningen VI HÄNGER INTE HÄR, VI GÅR RUNT 2016 FÖR HÖGSTADIET

2 Till dig, pedagog! Vi har gjort det här materialet för dig som vill arbeta vidare med föreställningen Vi hänger inte här, vi går runt med dina elever. Övningarna passar bra inom ämnena svenska och samhällskunskap men också inom fler skolämnen beroende på hur mycket tid du har. Tänk på att elevernas frågor och funderingar efter föreställningen är viktiga. Teater och andra kulturupplevelser har som syfte att framkalla just tankar, frågor och funderingar och du behöver inte ge några färdiga svar utan fundera tillsammans istället. Vi hänger inte här, vi går runt är en fristående fortsättning på Ung Scen Norrs första föreställning Man vänjer ju sig vid det vackra som visades för unga i Norrbotten under höstterminen 2015 och har setts av cirka 2500 unga i åldrarna år. Föreställningen togs fram i dialog med unga genom workshops i flera kommuner, en online-enkät som besvarades av 224 unga och vidare gjordes djupintervjuer med 54 ungdomar. Inför arbetet med Vi hänger inte här, vi går runt har vi fortsatt det undersökande arbetet om hur det är att vara ung men vidgat blicken och involverat unga från Botkyrka i arbetet. Denna gång vill vi föra in perspektivet landsort i kontrast till storstad. Vi ställer i föreställningen frågor som: -Är det skillnad på att växa upp i ett litet samhälle jämfört med att växa upp på en större ort, tror du? -Hur tror du att du, din identitet och dina drömmar påverkas av platsen där du bor? -Tror du att du skulle vara densamma om du gått högstadiet i Norrbotten, i en förort till Stockholm eller i Kristianstad? -Vilka drömmar föds ur olika uppväxtmiljöer, tror du? -Vad är en fördom, varför och hur uppkommer fördomar, tror du? -Tror du att vi har vi fördomar mot de som växer upp i andra uppväxtmiljöer än våra egna? Varför det? Tips! Ovanstående frågor kan också användas som en förberedande aktivitet innan ni ser föreställningen, t. ex som diskussionsfrågor i klassrummet eller som underlag för en skriv/forskningsuppgift för eleverna. När du ställer frågorna, tänk på att lägga till tror du?. Det minskar pressen på eleverna att leverera rätt svar. Efteråt kan eleverna också ARBETA vidare och sammanställa statistik över antal unga som bor i storstad/landsort i Sverige. De kan forska om fördomar, drömmar, om vad identitet är eller om den egna orten och vad som är unikt med den. 2.

3 INNEHÅLL: sid: övning: TEMA: PASSAR I LÄROämne: Föreställningsanalys konst, analys Sv/BiLD/SH/HI Min historia PLATS, SPRÅK, FAMILJ SV/SH/HI/RE Majoritet/Minoritet FÖRTRYCK, MINORITET, KULTUR SV/HI Resan som ingen hade planerat FLYKT, INTEGRAtION, KULTUR SV/RE Presskonferensen KONST, PRESENTATIONSTEKNIK SV Lekar SAMARBETE, GRUPP SV/DRAMA/IDROTT 20 LÄRARFORTBILDNING 20 KÄLLOR 3.

4 1.Föreställningsanalys Material: Whiteboardtavla med pennor. Mål: Analysera ett scenkonstverk/föreställning. I vår förra handledning fanns samma analysmodell. Den är väldigt användbar för analyser av olika slag, bok, dans, teater eller filmanalys och därför har vi med den även denna gång. Vänta med att värdera och kommentera er upplevelse och kom överens med elevgruppen om att allt som var med i föreställningen hörde till. Var och en utgår från sin egen upplevelse. Tänk dig att denna övning kommer att sluta med en whiteboardtavla full av klassens intryck av föreställningen de just sett. Tavlan består av fyra kolumner som nedan: VAD VARFÖR REFLEKTION SYFTE Vad? Be eleverna att så konkret som möjligt beskriva vad de sett, vad de hört ända in på detaljnivå. Ta även in det som faktiskt finns på scen, lampor, rekvisita, kläder, relationer, tempo och rytm. Vilken tid utspelar det sig? Skriv upp allas observationer i kolumnen Vad ner till minsta detalj. Varför? Fråga eleverna varför alla saker i Vad-kolumnen var med i föreställningen. Gå igenom sak för sak. Varför det såg ut som det gjorde? Varför lät det som det gjorde? Varför var relationerna som de var? Varför fanns det lampor? Varför såg rekvisitan ut som den gjorde? Varför hade de dessa kläder? Skriv upp alla svar under Varför. Reflektion: Nu är det dags att associera fritt och reflektera. Vilken känsla fick du med dig? Vilka tankar väcktes hos dig? Vilka teman fanns? Vad du hade ändrat på? Vilken figur skulle du vilja vara och varför? Vilken figur skulle du helst inte vilja vara och varför? Vem kände du mest sympati med? Ställ följdfrågor till elevernas reflektioner: - Hur tänkte du/vad menar du? Skriv upp alla reflektioner i kolumnen. Syfte: Fundera på om det fanns ett syfte med föreställningen, varför ville de visa er den? Fanns det något tema som du inte själv står för? Hur kunde det varit i stället? Skriv upp under Syfte. 4.

5 Om du behöver hjälp att komma ihåg föreställningens teman så har du en lista på några här: Om att inte känna sig svensk trots att man har svensk nationalitet. Om att satsa stenhårt på något som man tror man kommer kunna leva av i framtiden. Om att sluta spela fotboll för att man inte står ut med hur det ser ut i världen idag. Om att inte heja på Sverige. Om att respektera och vilja bli respekterad. Om att inte känna igen sig i hur kvinnor skildras i tv-spelen. Om att förlora sin identitet för att du måste flytta. Om att svika sina föräldrar. Om föräldrar som inte mår bra. Om att sluta tro på Gud. Om att känna sig som en främling överallt. Om att inte lita på någon. Om att längta efter att bli vuxen. Om att lära sig tycka om sig själv. Om machokultur i Norrbotten. Om att förlora i biljard mot en tjej. Om att bli mobbad för sin etnicitet. Om att ha ett smycke, en mössa eller något annat som säger något om den du är. Om att känna betygspress. Om vikarier. Om att inte få tala sitt eget språk. Om att tvingas lämna sin familj och växa upp någon annanstans. Om att känna sorg och skam för den man är. Om att inte få vara den du är. Om förtryck. Om att vara en minoritet. Tips! Nu är analysen klar och ni har material till språk, bild, samhällskunskap, eller historieuppgifter om ni väljer att jobba vidare. 5.

6 2. Min Historia Material: Frågorna nedan och penna. Mål: Att få syn på faktorer som påverkar den jag är, bland annat platsen jag bor på. Även mina egna val, mina föräldrars och deras föräldrars val och tiden jag lever i påverkar den jag är. Om mig själv: 1.Tre världshändelser jag kommer ihåg och hur jag fick information om dessa: Hur har samhället jag bor i förändrats under min livstid?. 3. Vilka språk har talats som vardagsspråk i min familj förr? Vilka används idag? Om det är andra språk som talas idag, varför är det så?. 4. Har vår familj varit inblandad i något som varit en del av ett större historiskt skeende t. ex att tvingas flytta pga krig, politik, åsiktsregistrering, nomadskolor, arbetsstugor?.. 5. Tillhör vår släkt en minoritet och har vi påverkats av det som hänt i historien? På vilket sätt? Tänk på att det finns många minoriteter... 6.

7 6. Har jag känt mig hemma där jag vuxit upp? Varför/varför inte?. 7. Påverkar platsen jag bor på den jag blir?. 8.Vilka andra saker påverkar mig och gör mig till den jag är?. 9. Vilka saker är viktiga i mitt liv?. När eleverna svarat på ovanstående frågor får de i hemuppgift att intervjua och ställa samma frågor till föräldrar eller mor- farföräldrar eller annan äldre släkting. Har ni tillgång till ännu äldre släktingars historier, använd er av dem. Jämför sedan informationen i elevernas svar med informationen i de frågor som de äldre släktingarna gett. Frågor att diskutera i klassen efter intervju med släkting: Har platsen stor betydelse för vilka vi blir? Jämför förr och nu? Hur fick de t. ex information om viktiga världshändelser förr i tiden jämfört med idag? Hur har samhället förändrats under deras livstid jämfört med under din livstid? Är språket viktigt för den man blir? Lever språken kvar eller håller vissa språk på att försvinna från familjerna, varför ser det ut som det gör? Vilka saker var viktiga i deras liv och vilka saker är viktiga i ditt liv? Vilka saker påverkar oss och gör oss till dem vi är? TIPS! Det finns säkert släktingar till några av eleverna som har spännande, läskiga eller roliga historier att dela med sig av. Bjud in dem att berätta för klassen. 7.

8 3. Majoritet/Minoritet Material: Pennor, papper och en kopia av dialogen (scenen) på nästa sida. Mål: Att skriva om en berättelse från en annan karaktärs perspektiv. 1. Dela upp eleverna i grupper om tre och tre. Uppgiften går ut på att läsa monologen i grupper och hitta teman i den. Här kommer en lista på några teman: Förtryck, historia, minoritet, att inte förstå språket, att skiljas från sin familj, att växa upp på en ny plats, stränga lärare, att inte få tala sitt språk, att vara rädd för myndigheter, att få stryk, att rymma, att känna sorg och skam för den man är, att ha ett hjärta förlamat av sorg, att vara förbannad för att man inte får vara den man är. Det finns ännu fler teman om man letar. 2. Samlas åter i helklass. Låt varje grupp skriva upp de teman de hittat i monologen på tavlan. 3. Läs upp vilka teman de skrivit upp på tavlan och diskutera vid behov vad monologen handlar om. Försök placera den i ett större perspektiv i historien; När har detta hänt? Var i världen har detta hänt? Varför har detta hänt? Hur såg samhället ut då och vad ansågs vara bra/dåligt för människor? Försök placera den i ett mindre perspektiv; Vad betydde den här händelsen för familjen och för barnens uppväxt? Dom blev bortförda från boplatsen, släkten, språket, på vilket sätt formade denna händelse deras identitet? 4. Nu ska eleverna gå tillbaka till grupperna som de var i tidigare. Grupperna ska skriva om berättelsen utifrån vilken karaktär de är i den. De kan välja mellan dessa karaktärers berättelse. Tänk på att använda argument som karaktären skulle använda och som är passande för tiden det utspelar sig i: Farmor 5 år: Den värsta dagen i mitt liv Myndighetsperson: En dag på jobbet då vi gjorde hembesök Farmors pappa: Den dagen när mina barn togs ifrån mig Läraren: Dagen när jag fick säga till på skarpen 5. Läs berättelserna högt för varandra eller i mindre grupper. 8.

9 SIRE & DABIN scen ur föreställningen: Vi hänger inte här, vi går runt. Ja, det började ju för jättelänge sen. Hela förtrycket alltså. Av mitt folk. Det har pågått i mer än hundra år. Jag tillhör ju en minoritet. I min släkt eller familj, så inträffade den första riktigt allvarliga händelsen, När min farmor var liten. Hon var kanske, fyra fem år. Ja fem tror jag. Då en dag, så kom det alltså människor hem till dom, min farmor och hennes familj, där de bodde. Bara klev in liksom. Myndighetspersoner, flera stycken. Tre stycken, tror jag. Och min farmor och hennes familj förstod ju inte ens vad de här människorna sa. Alltså språket, de förstod ingenting! Jag tillhör ju en minoritet, Ett folk med eget språk. Ja, så de gick bara in bland farmors saker och liksom började packa ihop. Kläder och sånt. Så här hårda var de. Bara rafsade runt. Och sen, bara, tog de med sig min farmor och hennes storebror. Slet dem ifrån deras pappa. Ja, min farmors mamma hade dött. I nån sjukdom, kommer inte ihåg vilken nu. Och då hade myndigheterna fått reda på det. Att de bodde bara med sin pappa. Ja, i alla fall. De bar och släpade bort farmor, och skrek en massa saker åt hennes pappa. Han vågade inte göra nåt. Han var ju rädd. Stod där helt livrädd och bara ropade efter barnen. 9.

10 DABIN & Och sen fick dom växa upp i en familj, långt långt bort från sin pappa. Farmor fick aldrig prata sitt språk. Det var förbjudet. I skolan slog läraren henne över händerna med linjalen när hon pratade på sitt språk. Tyst! Så pratar vi inte här! Har du svårt att förstå ditt lilla apansikte? Hon fick ett nytt namn. Hon försökte rymma massor av gånger. Sprang och sprang... Men hon var ju liten och hittade inte. När hon till slut fick åka hem och hälsa på sin pappa, efter jättelång tid, kom hon inte ihåg språket. De kunde inte prata med varann. Min pappa säger att hennes hjärta är förlamat. Att hon känt för mycket sorg. Och att hon tvingats bli en annan. Men att det inte gått. Och att den sorgen liksom runnit in i min pappa och hans syskon. Så den finns väl hos mig. Min farmors sorg. Inte för att jag känner mig sorgsen, direkt. Men förbannad är jag väl. För att man fortfarande inte kan få vara den man är. 10.

11 4. Resan som ingen hade planerat Material: Reseskildringen nedan, papper och pennor. Mål: Att känna empati med människor som av olika anledningar varit tvungna att lämna sina hemländer, familjer, kulturer och starta ett nytt liv i Sverige. Platsen vi växer upp på och lever på är viktig för många. Familjen, språket och kulturen påverkar vilka vi blir. Vad skulle hända om det plötsligt inträffade något som gjorde att vi var tvungna att lämna allt vi varit vana vid och hamnade på ett helt annat ställe med ett annat språk, annan mat osv? Människor har under en längre tid flytt undan krig inte så långt från oss. Under hösten 2015 ställdes saker och ting på sin spets när en våg av flyktingar sköljde över Europa och Sverige tog emot många flyktingar på kort tid. Den här övningen är en reseskildring som är tänkt att få eleverna att reflektera kring hur det skulle kännas om vi drabbades av en katastrof. Du kan välja att kopiera upp övningens fem delar eller så läser du högt varje del och låter eleverna skriva ner i sina häften. Viktigt att eleverna får en del i taget och att de inte får fortsätta på nästa del förrän de skrivit klart föregående del. 11.

12 Del 1 50 miljoner människor lever idag som flyktingar och varje dag tvingas människor fatta det svåra beslutet att lämna sina hem. Vi som bor i Sverige behöver sällan fatta beslut om flykt. Men i den här berättelsen händer en dag det otänkbara. En naturkatastrof drabbar Sverige. Farliga kemikalier läcker ut i omgivningarna, regnet fräter huden, vattnet går inte att dricka och luften kommer snart att börja fräta sönder lungorna. Så händer det att du och din familj tvingas göra som de 50 miljoner människor världen över: Ni måste fly! Tiden är knapp och det finns inte så många alternativ. Du måste lämna ditt hem, din stad, ditt land. Flera europeiska länder är drabbade och enda chansen att överleva är att fly till ett land långt borta. Ni får reda på att det finns en ö-grupp i Stilla havet som tar emot miljöflyktingar. Det är många som försöker ta sig dit just nu och din familj bestämmer sig för att ni också ska söka asyl där. Ni reser redan tidigt nästa morgon och dina föräldrar talar om att för att ha en chans att komma undan får du bara ta med dig tio av dina tillhörigheter. Skriv vad du skulle vilja packa ner och varför du har valt just de sakerna. Skriv också ner fem saker eller personer som du inte kan ta med dig, men som du kommer sakna, till exempel huset ni bor i, bästa kompisen, fotbollsklubben osv: 12.

13 Del 2 Resan blir lång och det är kaos i trafiken då det är många som vill fly. Ni anländer till Öresundsbron runt midnatt efter ett och ett halvt dygn. Du sitter med din allra käraste ägodel i sätet bredvid dig. Du är trött och hungrig, men hoppfull inför att äntligen vara på väg bort från en säker död. I gränskontrollen får du och din familj veta att ni har alldeles för mycket packning och du måste lämna hälften av det du har tagit med dig vid gränskontrollen, annars får ni inte åka vidare. Skriv vilka fem saker du lämnar kvar och varför? 13.

14 Del 3 Innan ni når landets gräns hamnar ni på en närliggande ö. Färjan som skulle ta er över har gått sönder och ni måste ta mindre båtar. Det är många människor som ska med båten, det blir väldigt trångt och du tvingas lämna allt förutom en sak. Skriv vad du väljer att ta med dig och hur det känns att lämna de fyra andra sakerna som har färdats så långt med dig. 14.

15 Del 4 När ni kommer fram till ön möts ni av gränspolisen, som för er direkt till en flyktingförläggning. Här är de flesta från Italien och Polen, länder som också är drabbade av samma naturkatastrof. De kan varken svenska eller engelska och det är svårt att kommunicera. De verkar vara upprörda över något, men du vet inte vad. I landet du har hamnat i, ett land som nu hyllas världen över för sin generösa flyktingpolitik, finner du två problem. Det första är kommunikationen. Det andra är att insektsodling är en stor matindustri. Insekterna, i form av maskar, spindlar, baggar och myror odlas dels för sin proteinrikedom, dels för att de är ett miljövänligt alternativ till kött. När du äntligen får börja skolan efter fem månaders väntan på en plats, inser du att insektsfödan förekommer i nästan alla maträtter; spagetti med larvsås, spindelsoppa och skalbaggsgratäng är mycket populära rätter. Regeringen har fastslagit att insektsföda ska serveras i alla skolor och uppmuntrar alla att äta dem dagligen, eftersom de är både mättande och har många positiva hälsoeffekter. Insekter har nu odlats i ditt nya land i många år och alla har vant sig vid dem, tycker att de är både goda och nyttiga. De som inte äter insekter riskerar att framstå som konstiga, omoderna och gammalmodiga. Nu måste du förhålla dig till hur du ska göra. Ska du börja äta insekter eller ska du riskera att framstå som konstig? Skriv hur du gör och varför. 15.

16 Del 5 Efter drygt ett år får du och din familj äntligen veta att ni har fått uppehållstillstånd. Det innebär att ni får stanna i landet och behöver inte fly mer. Sverige, likt många europeiska länder är fortfarande farliga att vistas i, men nu vet du i alla fall att du kan bygga ett liv i ditt nya land. Du får veta att i en förort utanför staden där du och din familj har blivit placerade, bor det många svenska familjer. Där pratar majoriteten svenska, firar jul och midsommar och där kan man köpa sill och knäckebröd. Du och din familj funderar på om ni ska flytta dit eller om ni ska satsa på att lära er det nya språket och integreras i samhället så fort som möjligt. Skriv ner hur ni väljer och varför. Avsluta berättelsen med att skriva var du befinner dig fem år senare. 16.

17 Del 6 När alla skrivit klart kan ni gärna sätta er ner i mindre grupper och prata om övningen. Vilka tankar och känslor väckte berättelsen och övningen? Var noga med att inte ställa direkta frågor till eleverna då det kan finnas elever som har erfarenheter av att fly och deras specifika erfarenheter kan vara svåra och känsliga att diskutera i grupp. Låt eleverna, utifrån deras tankar bestämma vad samtalet ska handla om. Foto: Urban Jörén TIPS! Som avslutning kan var och en skriva ett litet introduktionsbrev om er själv som läraren i den nya klassen kommer att läsa upp för de andra eleverna ett par dagar innan du börjar. I brevet kan du berätta om var du kommer ifrån, din familj, kulturen och era vanor, varför ni har flytt, er historia, vilka fritidsintressen du har, vad du är van att äta. Skriv också om hur du vill bli emottagen i din nya klass, om du är orolig för eventuella kulturkrockar och hur ni på bästa sätt kan hjälpas åt att undvika missförstånd. 17.

18 5.Presskonferensen Material: pennor, papper samt utrymme för att kunna redovisa framför klassen. Mål: Att lära sig mer om olika yrkeskategorier som finns inom en teater. Träning i att redovisa/agera framför klassen eller andra. Föreställningen är ett resultat av många yrkesgruppers samarbete. Allt som ni noterat på tavlan i övning 1 (föreställningsanalys)ä r ett resultat av en rad konstnärliga beslut tagna av alla som varit med och skapat föreställningen. 1. Börja med att prata om vilka yrken som finns representerade i föreställningen och på en teater. Författaren/dramaturgen har skrivit manus. Regissören har fört över texten till golvet tillsammans med skådespelarna och instruerat dem. Scenografen har skapat scenen och bestämt utseende på alla sakerna som finns med. Kostymören har bestämt vilka kläder som ska användas. Maskören har ansvar för smink, mask och hår. Ljusdesignern har designat allt ljus. Utan den hade det varit helt mörkt på scenen! Finns det fler yrkesgrupper som kan arbeta på en teater? (Smed, snickare, målare, marknadsförare är några av dem). 2. Dela nu upp eleverna i små grupper. Förslagsvis 2-3 personer i varje grupp. Dela ut en yrkeskategori till varje grupp. Låt varje grupp genomföra ett rollspel som den yrkeskategori de representerar. Varje grupp ska reflektera över följande: Varför valde du att göra så som det blev i föreställningen? Vad är du mest stolt över? Vad var svårast att genomföra? Vad hade du gjort annorlunda om du hade haft en obegränsad budget till projektet? Titta gärna på anteckningarna på whiteboardtavlan där alla detaljer finns med och där du kan se vilka saker som hamnar i de olika yrkeskategorierna. 3. Varje grupp får några minuter till att repetera, därefter blir det presskonferens och de olika yrkena får berätta hur de jobbat med projektet. Om du hinner kan du förbereda ett par frågor att ställa till varje yrke inför presskonferensen. TIPS! Som ett komplement till denna övning kan ni besöka Ung Scen Norr och Norrbottensteatern. Vi tar er runt på teatern och ni får titta in i verkstäder, ateljéer och prata med personal som jobbar i huset. Vi kan anpassa studiebesöket utifrån era önskemål om tid och innehåll, allt från en halvtimma till ett par timmar. 18.

19 6.LEKAR Material: Ett klassrum med plats att röra sig i eller ännu bättre, ett stort tomt rum. Mål:Att leka och göra något kul tillsammans! När det finns tid över eller när gruppen behöver göra något annat, kanske öva sig i att se varandra i nya roller kan det vara bra med övningar där man får röra på sig. Om möjligt är det bra med lite plats i klassrummet, så flytta undan bord och stolar om det går. Bäst funkar ett rörelserum eller idrottshall. Klassiska lekar som de flesta känner till är t.ex: Fruktsallad Sätt er i ring på varsin stol. En person står i mitten av ringen, förslagsvis pedagogen. Tala om för eleverna vilka av dem som är antingen äpplen, bananer eller apelsiner. När du t. ex ropar äpple, ska samtliga äpplen byta plats. Samtidigt ska även personen i mitten försöka sno åt sig en plats i ringen. När personen i mitten ropar fruktsallad ska samtliga byta plats med varandra. Kan försvåras genom att alla måste byta plats om den till höger om dig är ledig. Musikstopp Här behövs en person som spelar musik och den kan inte vara med i leken. Ställ stolar med sitsen utåt i en ring (en mindre än antalet deltagare) Musiken spelar och alla går runt stolarna. När musiken stoppar ska alla sätta sig men en blir utan stol. Den kliver ut ur leken och tar en stol med sig ut. På samma sätt fortsätter leken och delägarna blir färre och färre. Den av de två sista deltagarna som sätter sig på sista stolen vinner. Mördarleken En person i gruppen blir, utan att de andra vet vem, utsedd till mördare innan leken startar. Alla går runt i rummet. Den som är utsedd till mördare blinkar diskret till personer som går runt och ramlar ihop i en hög på golvet efter att de fått en blinkning. Viktigt att den som blir mördad (får en blinkning) inte faller ihop för snabbt utan räknar exempelvis till 10 innan den faller. När deltagarna tror sig ha en aning om vem mördaren är kan man räcka upp handen och kalla till rättegång där man får gissa. De som blivit mördade kan självklart inte delta. Leken fortsätter tills någon har gissat vem mördaren är. Blinkleken Ställ stolar i en ring med sits inåt. Placera en person i varje stol och en person bakom varje stol. Vid en av stolarna sitter ingen utan det står bara en person bakom den tomma stolen. Denna personen ska försöka få en av de sittande personerna till att snabbt byta plats till dennes stol genom att blinka utan att den som står bakom stolen förstår och hinner klappa den sittande på axeln. Den som har en tom stol framför sig blinkar för att få någon till sig utan att den hinner bli klappad på av den som står bakom. De som står bakom stolarna måste ha sina händer på ryggen och alltså inte över axlarna på den som sitter liksom för att vakta. 19.

20 LÄRARFORTBILDNING Är du intresserad av teater och drama? Skulle du vilja lära dig mer om hur du kan jobba med det i skolan? Skulle du vilja vara vår röst på din skola? Du är välkommen att höra av dig till oss på Ung Scen Norr. Lästips: Prata scenkonst - En enkel metod för klassrummet av Anna Berg (Regionteater Väst) Jag är modigare nu -En kreativ handbok i drama av Anna Olofsson och Michaela Neumann (Studiefrämjandet Göteborg) Att slippa tänka själv - Filosofiska samtal som undersökande gemenskaper i skolan av Isak Benyamine, Liza Haglund, Anders J Persson (Riksteatern) Välkommen till Swede Hollow: en svensk slum - Artikel i Dagens Nyheter om hur det var att vara svensk i Amerika för länge sedan. KÄLLOR Föreställningsanalys och Presskonferensen är övningar lånade ur Prata scenkonst av Anna Berg. Hela skriften hittar du här : Resan som ingen hade planerat är en övning ur Ung Scen/Östs verktygslåda till föreställningen True colours. Mer info: Foto: Anna Huerta 20.

21 VI HÄNGER INTE HÄR, VI GÅR RUNT ÄR SKAPAD AV UNGA I BOTKYRKA & NORRBOTTEN, RIKSTEATERN & UNG SCEN NORR REGISSÖR Johanna Larsson SCENOGRAF & kostymdesigner Linda Wallgren DRAMATURGer NINNA TERSMAN, Marioan Hosseini SKÅDESPELARE Nora Bredefeldt, Maria Grudemo El hayek, Tobias Sondén & Josef Törner FILM Patrick Kretschek LJUDMIX FILM Jan Alvermark REGIASSISTENT Chantale Hannouch MASKÖR janina rolfart LJUSDESIGNer Anders Herbertzon VERKSAMHETSLEDARE UNG SCEN NORR Daniel Isakson KONSTNÄRLIG LEDARE BARN & UNGA RIKSTEATERN Bengt andersson FÖRESTÄLLNINGEN är en fristående fortsättning på UNG SCEN NORRS FÖRSTA PRODUKTION MAN VÄNJER JU SIG VID DET VACKRA FÖRFATTARE AV DENNA LÄRARHANDLEDNING MERVI JAAKO, DRAMAPEDAGOg UNG SCEN NORR LAYOUT Anna isakson MER info: Ung Scen Norr är Norrbottensteaterns unga scen samarbetar vi med: Arvidsjaur kommun, Pajala kommun, Gällivare kommun, Älvsbyns kommun, Jokkmokks kommun och Luleå kommun.