Kommunens handläggning av bostadsanpassningsbidrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunens handläggning av bostadsanpassningsbidrag"

Transkript

1 Revisionsrapport Kommunens handläggning av bostadsanpassningsbidrag Smedjebackens kommun Maj 2010 Hans Åkerman

2 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning Inledning Granskningens avgränsning Metod Bakgrund Historik Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag med mera - handläggningsrutiner Revisionell kommentar Granskningens resultat Hur mycket kostar bostadsanpassningsbidraget i kommunen i jämförelse med liknande kommuner? Iakttagelser Revisionell kommentarer Hur handläggs bostadsanpassningsbidraget i Smedjebackens kommun? Iakttagelser Revisionell kommentar Finns tydliga riktlinjer samt en ansvars- och befogenhetsfördelning för handläggningen av bostadsanpassningsbidrag? Iakttagelser Revisionell kommentar Sker regelbundna uppföljningar och utvärderingar av de beslut som fattas och hur redovisas verksamheten till Miljö- och byggnadsnämnd och kommunfullmäktige? Iakttagelser Revisionell kommentarer

3 Sammanfattning och revisionell bedömning Smedjebackens kommuns revisorer har uppdragit åt Komrev inom PricewaterhouseCoopers att granska om kommunen tillämpar ändamålsenliga rutiner för handläggningen av bostadsanpassningsbidrag vilka tillförsäkrar att verksamheten bedrivs rättssäkert och med god ekonomisk hushållning. Revisorerna vill speciellt ha belyst kommunens kostnadsläge i förhållande till jämförbara kommuner, om det finns tydliga riktlinjer för verksamhets samt hur uppföljning och utvärdering av verksamheten utförs. Kostnaderna för bostadsanpassningsbidraget i Smedjebacken är högre än i jämförbara kommuner. Kostnader per beslut är förhållandevis låg. Beslutsvolymen är dock större än i jämförbara kommuner. Handläggaren arbetar i huvudsak i enlighet med gällande lagstiftning. Dock sker handläggningen inte strikt i enlighet med gällande lagstiftning och förvaltningslagens bestämmelser. Miljö- och byggnadsnämnden har inte fastställt riktlinjer och handläggningsrutiner för hanteringen av bostadsanpassningsbidrag i kommunen. Miljö- och byggnadsnämnden bör genom att upprätta riktlinjer tillförsäkra sig om att verksamheten även fortsättningsvis behåller en god kvalitet och kostnadseffektivitet. Granskningen visar att Smedjebackens kommun handlägger bostadsanpassningsbidrag ändamålsenligt, rättssäkert och kostnadseffektivt. Miljö- och byggnadsnämnden har dock inte fastställt mål, ambition och riktlinjer för verksamheten. Nämnden behöver utveckla riktlinjer för handläggningen av bostadsanpassningsbidrag. Riktlinjerna bör innefatta nämndens ambitioner för verksamheten samt: Rutiner för när kommunens handläggare anlitar entreprenör Rutiner för hur skriftlig fullmakt från sökande ska upprättas då handläggaren övertar upphandling och genomförande av anpassningsåtgärder Rutiner för regelbunden uppföljning och utvärdering av verksamhetens kvalitet och effektivitet behöver upprättas av ansvarig nämnd Rutiner dokumentation bör införas i verksamheten Riktlinjerna behöver också fastställa rutiner för hur handläggningen av bostadsanpassningsbidrag ska följas upp och utvärderas. 3

4 1 Inledning Sveriges kommuner har sedan 1984 beslutanderätten för beviljande av bostadsanpassningsbidrag. Bidraget har tidigare varit finansierat med statsbidrag. Bidraget från staten har successivt avvecklats och från och med 1993 helt tagits bort. Regler för hur bidraget ska beviljas framgår av lagen om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574) med mera samt Boverkets föreskrifter. Kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidraget har under de senaste åren endast ökat marginellt. Däremot är de regionala och lokala skillnaderna stora. Under 2008 varierade kostnaderna i Sveriges kommuner mellan 18 och 353 kronor/invånare). Kommunens handläggning av bostadsanpassningsbidragsärenden följer förvaltningslagens regler. Mindre än 1 % av besluten överklagas. Av dessa leder var femte överklagande till rättelse i förvaltningsdomstol. Revisionsfråga Har Smedjebackens kommun ändamålsenliga rutiner för handläggningen av bostadsanpassningsbidrag vilka tillförsäkrar att verksamheten bedrivs rättssäkert och med god ekonomisk hushållning? Kontrollmål/granskningsmål Granskningen ska besvara följande frågeställningar: Hur mycket kostar bostadsanpassningsbidraget i kommunen i jämförelse med liknande kommuner? Finns tydliga riktlinjer samt en ansvars- och befogenhetsfördelning för handläggningen av bostadsanpassningsbidrag? Sker regelbundna uppföljningar och utvärdering av de beslut som fattas? Rapporteras hur verksamheten utvecklas till ansvarig nämnd och fullmäktige? 1.1 Granskningens avgränsning Granskningen avgränsas till miljö- och byggnadsnämndens ledning, styrning och uppföljning av handläggningen av bostadsanpassningsbidrag. 1.2 Metod Intervjuer med ansvarig handläggare av bostadsanpassningsbidrag, chef för miljö- och byggkontoret samt ordförande miljö- och byggnadsnämnden. Granskning av relevanta dokument. 4

5 2 Bakgrund 2.1 Historik Sverige införde 1959, ett statligt bidrag, det så kallade invalidbostadsbidraget, till specialinredda lägenheter för rörelsehindrade personer. Handikapputredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1972:30) att tillämpningsområdet för bidraget skulle utvidgas och ändrade namn på bidraget till bostadsanpassningsbidrag 1. De nya reglerna innebar en utökning av de personer som hade möjlighet att ansöka om bidraget, till i princip samtliga med långvariga eller bestående funktionsnedsättningar vilka hade behov av särskilda anpassningsåtgärder i bostaden. Ansökan gjordes hos kommunen och länsbostadsnämnden fattade beslut i ärendet övertog kommunerna beslutanderätten i vissa ärenden som rörde bidrag till bostadsanpassning. Från och med övertog kommunerna också en del av kostnaderna för bostadsanpassningsbidraget. Den första januari 1993 övertog kommunerna hela kostnadsansvaret för bostadsanpassning och återställning. De tidigare förordningarna ersattes då också med den nuvarande lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. 2.2 Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag med mera - handläggningsrutiner Förhandsbesked ska inte lämnas Beslut ska i normalfallet fattas efter att samtliga handlingar inkommit Anpassningsåtgärden ska i normalfallet igångsättas efter att beslut fattats Entreprenadavtalet ska ingås mellan entreprenör och bidragstagare Om kommunens handläggare bistår sökanden ska en skriftlig fullmakt ha givits av sökande (undantag kan göras i brådskande fall, då ska den muntliga fullmakten dokumenteras) Ett ärende om bostadsanpassningsbidrag får inte avgöras om uppgifter från någon annan än sökanden har tillförts ärendet, innan att sökanden fått tillfälle att yttra sig över uppgifterna I normalfallet ska underrättelse om beslut ske skriftligt (på den sökandes begäran ska alltid en skriftlig underrättelse ges, kommunikationsplikten gäller inte om kommunen tänker bifalla ansökan helt och hållet) När en kommun får uppgifter i ett ärende om bostadsanpassningsbidrag på ett annat sätt än genom en handling ska dessa antecknas, om uppgifterna kan ha betydelse för utgången i ärendet. 1 Kungörelsen (1973:327) om bostadsanpassningsbidrag 2 Förordningen (1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag 5

6 Det är från rättssäkerhetssynpunkt viktigt att alla för ärendets bedömning behövliga uppgifter redovisas i akten. Även uppgifter som inte direkt tillför ärendet sakuppgifter, utan enbart rör ärendets yttre gång, måste i stor utsträckning dokumenteras. Sådana uppgifter kan gälla att kontakt förekommit med parter, andra personer eller myndigheter eller att handläggaren besökt den plats ärendet rör. Även om dokumentationen av det senast nämnda slaget inte har betydelse för själva utgången av ärendet är den ändå av stort värde. Den är en av förutsättningarna för insyn i och kontroll av verksamheten både från den egna förvaltningsledningen och från utomstående tillsynsmyndigheter. Även parters och allmänhetens insyn i myndighetens verksamhet underlättas av detta slags dokumentation. Vidare kan ett handläggarbyte i hög grad försvåras av brister i beskrivningen av vad som förekommit i ett ärende. 3 Kommunen får inte ta betalt för sådan hjälp som den är skyldig att lämna enligt förvaltningslagen, till exempel: för att informera om hur ansökan går till hjälpa sökanden med att fylla i ansökningsblanketten och göra enklare ritningar och förslag till lösningar besiktning av utförda arbeten Möjligheten till att villkora beslut för att möjliggöra återanvändning av hjälpmedel berörs i förarbetena 4 till lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag med mera men saknar stöd i gällande lagstiftning. Enligt tillsynsmyndighetens (Boverkets) uppfattning saknas stöd i lagen att villkora ett beslut, men också att, i ett nytt ärende, bevilja en åtgärd i form av en begagnad produkt 5. Även Jordabalkens regler om fasta installationer har vissa rättsliga återverkningar i sammanhanget. Trots bristerna i lagstöd återanvänder en övervägande majoritet av Sveriges kommuner installationer (enlig Boverkets kommunenkäter återanvänder 95 % av kommunerna installerade hjälpmedel i sin verksamhet). Kommunerna har ofta utarbetat rutiner för hanteringen och överenskommer vanligtvis om återlämnandet på frivillig väg. De installationer som exempelvis är föremål för återanvändning är hissar/lyftanordningar, ramper och rullstolsgarage. I rapporten Återanvändande av hissar och större installationer finansierade med bostadsanpassningsbidrag 6 föreslår utredaren följande förändringar i lagen för att underlätta återanvändning av installerade hjälpmedel: Återlämnandet ska, enligt Boverkets förslag, bygga på frivillighet. Sökanden äger produkten och får avgöra om han eller hon vill lämna tillbaka denna till kommunen. Denna lösning stämmer också överens med hur kommunerna hanterar dessa frågor idag. 3 JO, , dnr och Prop 1992/93:58 (sidan 27) 5 Rapport, Boverket 1994:11 Bostadsanpassningsbidrag en uppföljning av kommunernas verksamhet. 6 Boverket februari

7 Boverket konstaterar att lagen, mot denna bakgrund, behöver kompletteras med regler som behandlar kommunens kompetens att bevilja bidrag till större installationer med begagnade produkter samt avtala med sökanden om ett återlämnande på frivillig väg. I anslutning till ovanstående förslag till förändring av lagreglerna föreslår Boverket också att kostnader för återställning och lagerhållning ytterligare regleras i lagen. 2.3 Revisionell kommentar Som framgår ovan ska behovet av bostadsanpassningsbidraget bedömas efter ansökan från den enskilde i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser. I ansökan ska funktionsnedsättningen styrkas samt kostnaden för anpassningen verifieras genom offert. Våra granskningar av kommuner runt om i landet har visat att organisation och handläggning av bidraget varierar relativt stort mellan olika kommuner. Inte sällan saknas politiskt beslutade riktlinjer och handläggningen avviker i vissa delar från lagstiftarens intentioner. Bristen på styrning har sannolikt effekter både på ändamålsenlighet, rättsäkerhet och kostnadseffektivitet inom kommunens handläggning av dessa ärenden. 7

8 3 Granskningens resultat 3.1 Hur mycket kostar bostadsanpassningsbidraget i kommunen i jämförelse med liknande kommuner? Kostnaderna i rikets kommuner varierar mellan 18 kr/invånare och 353 kr/invånare. I genomsnitt fattas 7 bostadsanpassningsbidragsbeslut per 1000 invånare Iakttagelser Smedjebackens kostnader för bostadsanpassningsbidrag är högre än i de jämförbara kommuner 7 vi valt att jämföra kostnaderna mot, under den tidsperiod som granskats. Kostnaderna är dock i nivå med den genomsnittliga kostnaden i kommunerna i Dalarnas län 8. Kostnad bostadsanpassningsbidrag per invånare i Smedjebackens kommun kronor Genomsnitt jmf Smedjebacken Genomsnitt Dalarna år Som framgår under punkt 3.1 är skillnaderna i kostnaderna för bidraget relativt stora mellan olika kommuner. Några tydliga orsakssamband är svåra att identifiera. Kostnaderna i de kommuner (vilka har liknande strukturella förutsättningar) vi jämfört Smedjebacken med varierar under verksamhetsåret 2008 mellan 47 kronor/invånare och 164 kronor/invånare (Smedjebackens kommuns kostnader för bostadsanpassningsbidraget under år 2008 var 129 kronor/invånare). Bland kommunerna i Dalarnas län finner vi liknande 7 Vi har valt att jämföra kommunen med ett genomsnitt av kostnaderna i kommuner med liknande strukturella förutsättningar som Smedjebacken. De kommuner som ingår i jämförelsegruppen är: Ovanåker, Gnesta, Tibro, Grästorp, Askersund, Torsås, Kungsör, Trosa, Dorotea och Eksjö. 8 Se graf Antal BAB-beslut jmf Smedjebacken 8

9 variation i kostnaderna för bidraget. I Mora kostar bidraget 52 kronor per kommuninvånare medan det i Älvdalen kostar 206 kronor 9. Antal beslut per 1000 invånare, Smedjebackens kommun 9,5 9 8,5 8 antal beslut 7,5 7 Genomsnitt jmf Smedjebacken Genomsnitt Dalarna 6,5 6 5, år I rapporten redovisad statistik bygger på den datainsamling som Boverket 10 årligen genomför. De kostnader som redovisas är ett genomsnitt av kommunens kostnader under redovisningsåret och de närmast föregående två åren. Redovisningsmetoden bidrar till att minska effekterna av tillfälliga variationer i kostnaderna och därigenom underlättar för iakttagaren att upptäcka tendenser i kostnadsutvecklingen. Ovanstående graf visar att Smedjebackens kommun handlägger fler bostadsanpassningsärenden än jämförelsekommunerna med liknande strukturella förutsättningar. Nivån ligger dock under den genomsnittliga beslutsvolymen hos kommunerna i Dalarnas län. 9 Skillnaderna hämtade från Boverkets redovisning av kommunernas kostnader för Boverkets publikationer, Bostadsanpassningsbidragen 2004, Bostadsanpassningsbidragen 2005 osv, den senaste Bostadsanpassningsbidragen 2008 har ISBN: Publikationerna finns att beställa från Boverkets publikationsservice, Box 534, Karlskrona eller på Boverkets hemsida 9

10 Kostnad per beslut, bostadsanpassningsbidrag, Smedjebackens kommun kronor Snitt jmf Smedjebacken Snitt Dalarna år Med utgångspunkt i Boverkets statistiska material är den genomsnittliga kostnaden för fattade beslut dock lägre än i jämförelsekommunerna. Tendensen i kommuner med liknande strukturella förutsättningar är att kostnaderna ökar. Smedjebackens genomsnittliga kostnader för bostadsanpassningsbesluten tenderar att sjunka Revisionell kommentarer Boverkets statistik visar att kostnaderna för bostadsanpassningsbidraget i Smedjebacken, genom tid varit högre än kostnaderna i de grupper av kommuner vi valt att jämföra kommunen med 11. En annan iakttagelse är att kommunen fattar fler, men relativt sett billigare beslut än kommuner med liknande strukturella förutsättningar. Tendensen är tydlig även då jämförelsen görs med länets kommuner. En förklaring till kommunens kostnadsnivå har med stor sannolikhet sin förklaring i hur handläggningen av inkomna ansökningar organiseras. En viktig faktor som säkerligen bidrar till kostnadseffektivitet är handläggarens byggnadstekniska kompetens. För att utreda vilka ytterligare delar i verksamheten som bidrar till ökad (eller minskad) kostnadseffektivitet behöver en mer fördjupad analys genomföras. Boverket har i sin statistik även tagit med yttre faktorer som antal personer äldre än 80 år samt andel enfamiljshus. I denna jämförelse verkar dessa faktorer inte ha betydelse för jämförda kommuners kostnader. Däremot framför handläggaren en teori om att den förhållandevis kuperade mark där många av fastigheterna i Smedjebacken är belägna skulle kunna vara en fördyrande faktor. Någon möjlighet att värdera denna teori mot nationella fakta finns dock inte. 11 I jämförelse med Dalarnas kommuner är Smedjebackens kostnader relativt nära genomsnittskostnaderna för länet 10

11 3.2 Hur handläggs bostadsanpassningsbidraget i Smedjebackens kommun? Iakttagelser Bostadsanpassningsärenden handläggs av en byggnadsinspektör inom miljö- och byggkontoret. Handläggaren hanterar även andra byggnadsärenden såsom bygglov med mera. Nuvarande tjänsteman har erfarenhet av handläggning av bostadsanpassningsbidrag från perioden innan kommunen övertog ansvaret från staten. Kommunen informerar om bostadsanpassningsbidraget på sin hemsida. På hemsidan finns länkar till lagen och Boverkets handbok. Sidan innehåller också ansökningsblankett och instruktioner om de handlingar som sökanden behöver bifoga sin ansökan. Ansökan görs av sökanden, ofta med hjälp av anhörig, arbetsterapeut eller biståndshandläggare inom socialtjänsten. Det är vanligt att anhöriga eller arbetsterapeut ringer handläggaren och förhör sig om möjligheterna att få bidrag till bostadsanpassning. Intyg från arbetsterapeut infodras regelmässigt och tillställs ofta handläggaren redan innan ansökan inkommit. Ibland fyller handläggaren eller assistent på miljö- och byggkontoret i ansökan till sökande för underskrift. Ansökan diarieförs i miljö och byggnadsnämndens verksamhetssystem/diarium (EDP Byggreda). Då behov av snabba anpassningsåtgärder uppkommer 12, igångsätts åtgärden innan ansökan inkommit. Handläggaren har vid dessa tillfällen endast ett muntligt besked, från exempelvis en biståndshandläggare, om att sökanden önskar bidrag för anpassningsåtgärden. I enstaka fall fattas också muntliga beslut om enklare åtgärder. Den avvikande handläggningen innebär att äldreomsorgen minimerar kostnaden för färdigbehandlade patienter på sjukhus. Dock sker detta på bekostnad av rättsäkerhet och delaktighet från den enskilde. Handläggaren för bostadsanpassningsbidrag genomför, vid mer omfattande anpassningsåtgärder, gemensamma hembesök tillsammans med arbetsterapeut för att få ett så brett underlag för beslutet som möjligt. Då handläggaren har en bred byggnadsteknisk kompetens har hon goda förutsättningar att bedöma det rimliga i det anpassningsåtgärder som ansökan gäller. I de flesta ansökningarna tar handläggaren på sig att anlita entreprenör för uppdraget. Förvaltningen tillämpar inte fullmakt vid dessa tillfällen. Sökandens samtycke till att kommunen övertar upphandlingen inhämtas inte. Beslutet fattas som regel då handläggaren får besked om vad åtgärden kostar. I beslutet anges vilka åtgärder som innefattas i beslutet och bidragsbeloppet. Bidraget utbetalas oftast direkt till entreprenören efter att anpassningsåtgärden genomförts. Rutinen skiljer sig från Boverkets handbok där beslutet ska grundas på av sökande presenterat underlag, oftast intyg från arbetsterapeut och offert från anlitad entreprenör. Handläggaren är medveten om den avvikande hanteringen men 12 Akuta behov av insatser uppstår exempelvis då äldre är färdigbehandlade inom sjukvården och ska skrivas ut till hemmet. I enstaka fall upplever handläggaren att hon utsätts för stark press från socialtjänsten då äldre skrivs ut från sjukhus. Ofta förväntar sig ansvariga inom socialtjänsten att anpassningsåtgärden ska genomföras omgående vilket gör det svårt för handläggaren att hantera ärendet korrekt enligt gällande lagstiftning. 11

12 ser svårigheter i att begränsa den service som förvaltningen ger sökande (och i förekommande fall socialförvaltningens äldreomsorg). Vid beslut om anpassningsåtgärder vilka innefattar ramper, olika sorters hissar med mera använder kommunen ibland begagnad utrustning. Bostadsanpassningsbidraget går då till montering av hjälpmedlet och kommunen återtar ibland 13, på anhörigas begäran installationen då behov av anpassningsåtgärd inte längre föreligger. Då sökande äger installationen behöver han/hon följaktligen inte återlämna hjälpmedlet. Ofta upplever dock anhöriga det som positivt att kommunen tar hand om utrustningen då den inte längre behövs. Handläggaren på miljö- och byggkontoret utför inspektioner av utförda större anpassningar. Vid mindre anpassningsåtgärder såsom borttagning av trösklar genomförs ingen systematisk uppföljning. Ärendena dokumenteras i miljö- och byggnadsnämndens verksamhetssysten vilket har formen av ett diarium. Möjlighet till löpande daganteckningar finns vilket handläggaren använder sig av i enstaka ärenden. Huvudsakligen använder sig handläggaren av egna minnesanteckningar i pågående ärenden. Då bostadsanpassningsbidragsärendena inte särskiljs från övriga ärenden är det förenat med viss ansträngning att ta fram en sammanställning av dessa ärenden. Handläggaren har också sammanställt en lista över ärenden i en excelfil ur vilken diarienummer och data om hustyp framgår. Ur sammanställningen framgår även kostnader och i viss mån vilken typ av åtgärd som vidtagits Revisionell kommentar Handläggningen sker inte, i alla delar, i enlighet med gällande lagstiftning och förvaltningslagens bestämmelser. Områden som behöver utvecklas inom handläggningen av bostadsanpassningsbidrag är: Rutiner för då kommunens handläggare anlitar externa entreprenörer Rutiner för hur skriftlig fullmakt inhämtas från sökande då handläggaren övertar upphandlingen av anpassningsåtgärder Ansvarig nämnd behöver utveckla rutiner för uppföljning och utvärdering av verksamhetens kvalitet och effektivitet För att göra det möjligt att följa och utvärdera handläggningen behöver rutiner för dokumentation i bostadsanpassningsbidragsärenden införas 13 Under förutsättning att installationen kan återanvändas 12

13 3.3 Finns tydliga riktlinjer samt en ansvars- och befogenhetsfördelning för handläggningen av bostadsanpassningsbidrag? Iakttagelser Handläggaren arbetar i enlighet med lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag med mera, Boverkets handbok och BAB-guiden 14. Handläggaren har också hjälp av samråd med övriga handläggare av bostadsanpassningsbidrag i länet samt av Föreningen kommunalt bostadsstöds hemsida 15. Utöver en av miljö- och byggnadsnämnden utfärdad delegation, senast reviderad har nämnden inte utfärdat ytterligare riktlinjer för verksamheten 16. Delegationen ger handläggaren mandat att fatta beslut upp till fyra basbelopp. Avslag på ansökan är inte delegerad till tjänsteman utan dessa beslut fattas av nämnden. Miljö- och byggnadsnämndens ordförande beskriver att nämnden genom delegationen uppfattar att de har möjlighet att utöva viss kontroll över kostnadsutvecklingen inom handläggningen. Nämnden har inte övervägt att upprätta riktlinjer för verksamheten. Ordföranden uppfattar det dock som en brist att nämnden inte upprättat riktlinjer för verksamheten vilka reglerar handläggningen. Dels skapar riktlinjer ett stöd för handläggningen och dels ökar nämndens förutsättningar att styra och samordna verksamheter vilka ligger inom dess ansvarsområde. Smedjebackens kommun har en vision om att kommunen ska vara säker och trygg att bo i. Denna ambition är känd och präglar till viss del handläggarens inställning till sin uppgift. Vid intervjutillfället diskuterade förvaltningen förutsättningar för att erbjuda så kallad spisvakt till äldre, en anpassning som inte ryms inom lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag men som innebär ökad trygghet för många äldre. De rutiner som tillämpas för verksamheten har utvecklats av de tjänstemän som handlagt anpassningsärenden under de år lagen varit gällande. Handläggaren beskriver att omgivningens förväntningar på snabb service ibland är mycket stora och svåra för henne som enskild tjänsteman att ändra på. Mot denna bakgrund upplever hon det förhållandet att nämnden fattar alla avslagsbeslut som en fördel då hon inte själv behöver stå för dessa beslut. Chefen för miljö- och byggkontoret beskriver att handläggaren utför arbetsuppgifterna självständigt och informerar honom och nämnden om ärenden av principiell karaktär. I komplicerade ärenden diskuterar handläggaren möjliga lösningar med chefen för miljöoch byggkontoret. 14 Utgiven av Leif Jahlenius LJ-utbildning, information om utbildningsföretaget finns på hemsidan under mail-adressen 15 På hemsida diskuteras samt ges förslag på olika anpassningsåtgärder. Föreningens hemsida finns på 16 Förvaltningen för miljö och bygg har tydliga, generella rutiner för hur ärenden ska hanteras inom förvaltningen, Dokumenterade rutiner Smedjenbackens kommun Miljö och bygg, odaterat internt dokument. 13

14 Under intervjuerna framkommer att handläggaren har en regelbunden dialog med miljöoch byggnadsnämnden rörande bostadsanpassningsbidraget. I denna dialog har utkristalliserats vissa informella policys. Bland annat att nämnden är något mer generös med bidrag till vissa anpassningsåtgärder (exempelvis ändringar av badrum) för att förebygga behov av framtida åtgärder i dessa fastigheter. Nämnden fattar också, i vissa enstaka ärenden, beslut om att bevilja anpassningsåtgärder utan att ange kostnaden för åtgärden 17. I dessa beslut ger nämnden uppdrag till handläggaren att genomföra den beslutade åtgärden. Förfarandet är snarast att betrakta som en utökad delegation till handläggaren i dessa ärenden Revisionell kommentar Tydliga politiskt beslutade riktlinjer och handläggningsrutiner för hanteringen av bostadsanpassningsbidrag saknas i Smedjebackens kommun. Handläggaren arbetar i huvudsak i enlighet med gällande lagstiftning. Dock finns områden där miljö- och byggnadsnämnden genom att utforma riktlinjer behöver tillförsäkra sig om att verksamheten även i framtiden bibehåller en god kvalitet och kostnadseffektivitet (i detta sammanhang kan vi konstatera att handläggaren erbjuder allmänhet och socialtjänst en service som sträcker sig längre än vad lagstiftaren kräver). Områden som bör innefattas i nämndens riktlinjer är lokala ambitioner för verksamheten, kund/brukarfokus samt reglering inom tidigare berörda områden som rutiner vid anlitande av extern entreprenör. Förutom att upprättande av riktlinjer ger miljö- och byggnadsnämnden möjligheter att systematiskt följa upp verksamhetens kvalitet, tillförsäkrar också riktlinjerna att verksamheten bedrivs i enlighet med nämndens intention. 3.4 Sker regelbundna uppföljningar och utvärderingar av de beslut som fattas och hur redovisas verksamheten till Miljö- och byggnadsnämnd och kommunfullmäktige? Mindre än 1 % av de bostadsanpassningsbeslut som fattas av Sveriges kommuner överklagas (ca 20 % av förvaltningsdomstolarnas domar leder till ändringar i beslutet). Boverket tar emot klagomål/år vilket i praktiken är den tillsyn som verket utövar. Boverket planerar dock att mer aktivt utöva tillsyn av kommunernas handläggning av bidraget Iakttagelser De delegationsbeslut som fattas av handläggaren redovisas vid nämndens sammanträden. Besluten diskuteras också regelbundet i miljö- och byggnadsnämnden. Samtliga överklagade ärenden samt förvaltningsrättens domar redovisas för och beslutas av nämnden. 17 Anledningen till dessa carte blache-beslut är att entreprenören inte uppgivit ett pris för åtgärden då beslutet fattas men att kostnaden med stor sannolikhet kommer att överstiga fyra basbelopp. 14

15 Verksamhetens kostnader följs upp i samband med uppföljning av nämndens budget. Någon mer systematisk uppföljning av kvalitet och servicenivå inom verksamheten genomförs inte. Redovisningen till kommunfullmäktige sker i samband med nämnden verksamhetsplanering och årsbokslut. Det förekommer också att ordföranden på fullmäktiges begäran redogör för bostadsanpassningsbidraget vid andra tillfällen. Ordföranden uppfattar att kommunfullmäktige har ett intresse för att följa hur bidraget utvecklas under året Revisionell kommentarer Miljö- och byggnadsnämnden genomför i praktiken ingen uppföljning av verksamhetens effektivitet och kvalitet. Nämnden bör i samband med att riktlinjer upprättas, också utveckla ett system för kvalitetsuppföljning och avvikelsehantering inom handläggningen av bostadsanpassningsbidrag. 15

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

2. Nuvarande adress om annan än den där bidrag söks Postnummer och postort

2. Nuvarande adress om annan än den där bidrag söks Postnummer och postort Sänds till Fylls i av Stadsbyggnadskontoret STADSBYGGNADSKONTORET Ansökan om Fastighetsbeteckning bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsavdelningen Box 8314 104 20 Stockholm Tfn vxl 08-508 27 300

Läs mer

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum 2013-03-21 1 (14)

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum 2013-03-21 1 (14) 2013-03-21 1 (14) Plats och tid Vita rummet, kommunkontoret, Surahammar Måndagen den 21 mars 2013, klockan 09.00-10.30 Beslutande Tobias Nordlander (S) ordf. Börjee Ahlin (S) Per Jörgensen (S) Benny Andersson

Läs mer

Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag?

Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag? Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag? Bostadsanpassningsbidraget är ett ekonomiskt bidrag som du som har en bestående funktionsnedsättning kan söka för att anpassa din bostad. Du ansöker genom att

Läs mer

Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.

Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Beslut Datum 2013-05-07 Diarienummer 1363-4455/2011 Makarna NN Bjurholms kommun 916 81 Bjurholm Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Slutsatser 1. Boverket riktar ingen kritik

Läs mer

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. i Alvesta kommun

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. i Alvesta kommun Information om bidrag till Bostadsanpassning i Alvesta kommun Innehållsförteckning Vad är bostadsanpassningsbidrag?...1 Bostadsanpassning i korthet...1 Bostaden...2 Nybyggnad...2 Köp eller byte av bostad...2

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG

ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG 1(7) ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG Ansökan skickas till: Vadstena kommun, Individ- & familjeomsorgen, 592 80 Vadstena Fylls i av kommunen Fastighetsbeteckning Dnr Datum Ankomststämpel Personuppgifter

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

Fastighetsbeteckning. Antal personer i hushållet

Fastighetsbeteckning. Antal personer i hushållet ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG ARJEPLOGS KOMMUN Datum Fastighetsbeteckning UPPGIFTER OM SÖKANDEN M.M Sökandes namn Sökandes adress Postnummer och postort Den funktionshindrande namn Sänds till Miljö-,

Läs mer

Ansökan om bostadsanpassningsbidrag

Ansökan om bostadsanpassningsbidrag 1(2) Ansökan om bostadsanpassningsbidrag KOMMUNENS UPPGIFTER Diarienummer Kommunens stämpel Fastighetsbeteckning 1. Personuppgifter (den person ansökan avser) Förnamn: Efternamn: Personnummer: Adress:

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Revisionsrapport Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Härryda kommun Juni 2009 Lars Näsström Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Tidigare granskningsarbete...3

Läs mer

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner Revisionsrapport Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner Uppvidinge kommun Jard Larsson 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollfrågor

Läs mer

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se

Läs mer

Riktlinjer för delegation 1

Riktlinjer för delegation 1 STYRDOKUMENT GRUNDDOKUMENT BILAGA L Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 1 januari 2007 Antagen: KF 246/2006 Riktlinjer för delegation 1 1 Allmänt Att "delegera" innebär att flytta över rätten

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Granskning av föreningsbidrag och bidrag till studieförbund

Granskning av föreningsbidrag och bidrag till studieförbund Revisionsrapport Granskning av föreningsbidrag och bidrag till studieförbund Motala kommun Maj 2009 Karin Jäderbrink 2009-05-18 Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun 30Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Budgetprocessen... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag av kommunens

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Verkställighet och återrapportering av beslut

Verkställighet och återrapportering av beslut Revisionsrapport Verkställighet och återrapportering av beslut Motala kommun April 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

ANSÖKAN OM BOSTADsANPASSNINGS- BIDRAG

ANSÖKAN OM BOSTADsANPASSNINGS- BIDRAG ANSÖKAN OM BOSTADsANPASSNINGS- BIDRAG Handlingar som ska lämnas in till kommunen - Ett (1) exemplar av ansökan - Intyg från arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig om att åtgärderna är nödvändiga

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Finspångs kommun augusti 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Uppdrag och revisionsfråga...1

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN AVSEENDE SERVERINGSTILLSTÅND Enligt 8 kap 9 alkohollagen (2010:1622) ska kommunen tillhandahålla riktlinjer för tillämpningen

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Magnus Lander (mp) Håkan Andersson Inger Karlsson Ulla Johansson, 40 Yvonne Högrud, 41. Solveig Eriksson Socialförvaltningen 2011-04-29

Magnus Lander (mp) Håkan Andersson Inger Karlsson Ulla Johansson, 40 Yvonne Högrud, 41. Solveig Eriksson Socialförvaltningen 2011-04-29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (12) 2011-04-26 Plats och tid Kullängen, Hallsberg, kl 08.30-09.50 Beslutande Magnus Andersson (s) Gunnel Hedström (s) Roland Johansson (s) Inger Larsson (s) Inga-Lill Thim

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 stans

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 stans www.pwc.se Revisionsrapport FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 av insyn utförd assi- Granskning kommunens vid privat personlig stans Karlshamns kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Örnsköldsviks kommun Granskning av kommunens beviljande av bostadsanpassningsbidrag

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Örnsköldsviks kommun Granskning av kommunens beviljande av bostadsanpassningsbidrag Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Örnsköldsviks kommun Granskning av kommunens beviljande av bostadsanpassningsbidrag Innehåll 1. Bakgrund...2 1.1. Syfte och revisionsfrågor...2

Läs mer

Myndighetsutövning mot enskild m m

Myndighetsutövning mot enskild m m 1 (15 ) Fastställd av 2005-03-23, 32 Reviderad av (ON): 2006-10-25, 120, ON 2007-11-28, 211, ON 2008-03-26, 57, ON 2009-06-24, 119, ON 2009-12-16, 233, ON 2010-03-31, 59, ON 2010-12-15, 202, ON 2011-06-22

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

Personliga assistenter - Köp av tjänster

Personliga assistenter - Köp av tjänster Revisionsrapport Personliga assistenter - Köp av tjänster Östersunds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning 3 2.4

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten Härryda kommun 2009-05-25 Hans Gåsste, Certifierad kommunal revisor 2009-05-25 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...4

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden REVISIONSRAPPORT 1(8) KR 2014/0014 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh,1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

Beställningstrafiken

Beställningstrafiken www.pwc.se Granskningsredogörelse Beställningstrafiken Skelleftebuss Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och revisionsfråga...2

Läs mer

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell

Läs mer

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Allmänna utskottet 2012 06 07 49 5 Socialnämnden 2012 06 20 103 8 Dnr 2011/645 70 Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Bilagor: Övergripande granskning av socialnämnden 2011 Tjänsteutlåtande

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av hantering av bygglovsansökningar. Eslövs kommun. Juni 2010 Adrian Göransson, Revisionskonsult

Revisionsrapport. Granskning av hantering av bygglovsansökningar. Eslövs kommun. Juni 2010 Adrian Göransson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av hantering av bygglovsansökningar Eslövs kommun Juni 2010 Adrian Göransson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Fastighetsnämndens delegeringsordning. Fastställd av fastighetsnämnden den 13 februari 2015 10, Dnr 20/2015

Fastighetsnämndens delegeringsordning. Fastställd av fastighetsnämnden den 13 februari 2015 10, Dnr 20/2015 delegeringsordning Fastställd av fastighetsnämnden den 13 februari 2015 10, Dnr 20/2015 PRINCIPER FÖR BESLUT MED STÖD AV DELEGERINGSBESTÄMMELSER Innebörd Att fatta beslut med stöd av delegeringsbestämmelser

Läs mer

Delegations- och verkställighetsordning för kultur- och fritidsnämnden i Norrköpings kommun

Delegations- och verkställighetsordning för kultur- och fritidsnämnden i Norrköpings kommun DELEGATIONS- OCH VERKSTÄLLIGHETSORDNING Delegations- och verkställighetsordning för kultur- och fritidsnämnden i Norrköpings kommun Diarienummer KFN 2015/0002 Fastställd av kultur- och fritidsnämnden 2015-01-28.

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut PROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 2013-02-26 15 55 Dnr 2012.397 107 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Kommunens revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Södertälje kommun. Granskning av upphandling och hantering av avtal inom social- och omsorgskontoret och samhällsbyggnadskontoret

Södertälje kommun. Granskning av upphandling och hantering av avtal inom social- och omsorgskontoret och samhällsbyggnadskontoret Revisionsrapport 5/2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna 2014 Södertälje kommun Granskning av upphandling och hantering av avtal inom social- och omsorgskontoret och samhällsbyggnadskontoret Innehåll

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Jan-Åke Ahlin Lizanne Byström Inger Karlsson. Magnus Andersson Socialförvaltningen 2009-06-17. Socialnämnden 2009-06-24

ANSLAG/BEVIS. Jan-Åke Ahlin Lizanne Byström Inger Karlsson. Magnus Andersson Socialförvaltningen 2009-06-17. Socialnämnden 2009-06-24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (13) 2009-06-11 Plats och tid Kommunhuset, Hallsberg, kl 14.30-16.00 Beslutande Inga-Britt Ritzman (s) Lars Bohman (s) Magnus Andersson (s) Roland Johansson (s) Inga-Lill Thim

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

... Helena Andrén.... Leif-Åke Johansson.... Staffan Korsgren BEVIS

... Helena Andrén.... Leif-Åke Johansson.... Staffan Korsgren BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Tekniska nämnden 2010-05-18 1 (12) Plats och tid Konferensrummet, tekniska kontoret, Rådhuset, Askersund 2010-05-18, kl.15.00-17.30. Beslutande Leif-Åke Johansson (s), ordförande

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Granskning av handläggningen av bygglovsärenden

Granskning av handläggningen av bygglovsärenden Revisionsrapport Granskning av handläggningen av bygglovsärenden Trelleborgs kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga 1 1.3 Metod och

Läs mer

Vägledning för bidrag vid vissa studier

Vägledning för bidrag vid vissa studier 2015-02-24 ALL 2015/341 Vägledning för bidrag vid vissa studier Till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga Beslutad 2015-02-13 av Leif Näfver, Avdelningschef Inledning Syftet med den här

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 juni 2014 KLAGANDE Skövde kommun 541 83 Skövde MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 20 februari 2013 i mål

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av styrdokument

Granskning av kommunens hantering av styrdokument Granskning av kommunens hantering av styrdokument Smedjebackens kommun Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...... 3 1 Bakgrund och syfte......

Läs mer

Nämndens insyn och kontroll av vårdentreprenad i Brålanda. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Datum 2011-01-27. Författare Hans-Lennart Stenqvist

Nämndens insyn och kontroll av vårdentreprenad i Brålanda. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Datum 2011-01-27. Författare Hans-Lennart Stenqvist Nämndens insyn och kontroll av vårdentreprenad i Brålanda Vänersborgs kommun Revisionsrapport Datum 2011-01-27 Författare Hans-Lennart Stenqvist Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Bakgrund och revisionsfråga...

Läs mer

Statusrapport. Beslutsfattande rörande bostadsanpassning 2014-02-17

Statusrapport. Beslutsfattande rörande bostadsanpassning 2014-02-17 Statusrapport Beslutsfattande rörande bostadsanpassning 2014-02-17 R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Uppdrag...1 2 Bakgrund...1 3 Kostnader...1 4 Ursprunglig ansökan...1 4.1

Läs mer

Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida 2013-01-22 1 (13)

Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida 2013-01-22 1 (13) 2013-01-22 1 (13) Plats och tid Älmhults kommunhus 22 januari 2013 kl. 8.30 10.45 Beslutande Övriga deltagande Vidar Lundbäck (C), ordförande Ann Johansson (S), andre vice ordförande Annelie Olin (C) Gun-Britt

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

Socialnämndens arbetsformer

Socialnämndens arbetsformer Revisionsrapport Socialnämndens arbetsformer Anneth Nyqvist Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Inledning 2.1 Bakgrund 2.2 Revisionskriterier 2.3 Avgränsning 2.4 Granskningsmetod

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Svedala kommun. Granskning av ärendehantering

Svedala kommun. Granskning av ärendehantering Svedala kommun Granskning av ärendehantering Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 4 2.1 Uppdrag och revisionsfrågor... 4 2.2 Metod och avgränsning... 4 3. Bakgrund... 5 3.1 Risker och brister...

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 juni 2014 KLAGANDE Skurups kommun Ombud: Kommunjurist Bengt Hagberg Skurups kommun 274 80 Skurup MOTPART AA Ombud: BB Neurologiskt handikappades

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

Revisionsrapport Botkyrka kommun

Revisionsrapport Botkyrka kommun Revisionsrapport Ärendehantering inom socialnämnden Lars Högberg Botkyrka kommun Innehåll 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund och uppdrag 2 3 Metod 2 4 Nationellt regelverk 3 5 Resultat av granskningen 4 5.1

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer