Hur kan filmavtalets finansiering breddas?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2003-06-26 Hur kan filmavtalets finansiering breddas?"

Transkript

1 Hur kan filmavtalets finansiering breddas? Svenska Filminstitutets förslag till nya finansieringsmöjligheter

2 Hur kan filmavtalets finansiering breddas? 1. Inledning Stora förändringar på marknaden...3 Nya visningsfönster revolutionerar filmmarknaden...3 Film och television...4 Ny teknik ger nya format Förstärkt finansiering...4 Avtal eller lag? Exempel på utländska finansieringsmodeller...5 Frankrike... 5 Le Centre National du Cinéma (CNC)... 5 Film- och TV-fonden...6 Franska TV-bolag...6 Finansieringsmodellen i jämförelse med svensk modell... 7 Danmark... 7 Danska TV-bolag...8 Norge...8 Tyskland...8 Storbritannien...8 Brittiska TV-bolag...9 Skattelättnader...9 Olika skatteincitament...9 Skattesubventioner...9 Investeringsfonder Svenska skatter och avgifter inom kulturområdet Kassettskatt Reklamskatt...11 Koncessionsavgifter...11 Koncessionsutredningen Punktskatter EU:s konkurrensregler Förslag till parterna (13)

3 1. Inledning Videobranschens utträde ut filmavtalet samt den uteblivna framgången med att få relevanta intressenter att teckna hängavtal, illustrerar svårigheterna med att på frivillig grund knyta nya parter till avtalet. För att uppnå ett lyft i den nationella filmpolitiken är det dock nödvändigt med en förstärkning. Vi befarar emellertid att eftersläpet är så stort att man måste överväga lagstadgad delfinansiering enligt utländsk modell. Detta förutsätter att man samtidigt ger avtalet en form och ett innehåll som tillgodoser alla berörda parters behov. Som underlag till de fortsatta förhandlingarna och med hänvisning till ovanstående har Filminstitutet studerat vissa kompletterande finansieringsmöjligheter baserat på följande frågeställningar:! Hur ser den svenska marknaden för film ut i dag?! Vad betyder de nya formaten för filmpolitiken?! Vem skall finansiera filmpolitiken? 2. Stora förändringar på marknaden Nya visningsfönster revolutionerar filmmarknaden Filmavtalet bygger på grundtanken om att där film visas skall medel föras tillbaka till filmpolitiken. När filmavtalet såg dagens ljus var biografen det dominerande visningsfönstret. Så är inte fallet i dag. Mindre än 30 % av omsättningen på en genomsnittlig svensk långfilm genereras via bioexploatering, en siffra som stadigt sjunker. Ungefär 50 % härstammar istället från video- och DVD-distributionen, vars omsättning sedan 1997 (då filmavtalet sades upp) till år 2002 har ökat med hela 116 % att jämföra med biografernas 42 %. Resterande intäkter, d.v.s. 20 %, kommer från TV-visningar och VOD (video on demand). Sistnämnda distributionsform förespås att öka kraftigt i samband med att stora delar av befolkningen får tillgång till film via bredband. Den teknologiska konvergensen sammansmältningen av media, data och telekommunikation har sprängt de gamla ramarna för filmvisning på bioduk. Idag ses filmindustrin som en central innehållsleverantör till de audiovisuella medierna. Finansieringen av dagens filmavtal reflekterar således inte utvecklingen av den svenska marknaden för film. Vid sidan av det statliga bidraget är biografavgiften dominerande då den idag utgör ca 50 % av det statliga bidraget. På TV-sidan är det endast SVT och TV4 som deltar. Utöver detta tillkommer producentföreningen, vilka dock bidrar med endast ett marginellt belopp. Under den förra avtalsperioden deltog som sagt videobranschens organisationer i finansieringen av avtalet men drog sig ur med hänvisning till att de fick för lite igen för insatsen. Detta innebär att den del av filmmarknaden som omsätter mest, inte överhuvudtaget bidrar till finansiering av filmpolitik och produktion av ny svensk film. Detsamma gäller de kommersiella TV-kanaler som i betydlig grad baserar sin programverksamhet på långfilmer samt som leverantörer av film över bredband och nät. Kort sagt kan vi fastslå att finansieringen av det nuvarande filmavtalet inte avspeglar den våldsamma utveckling som distributionen av film har genomgått de senaste decennierna. 3 (13)

4 Film och television Gränssnittet mellan spelfilm på TV och dramatiska kvalitetsproduktioner för TV blir ständigt svårare (och mer ointressant) att definiera. I många länder har det därför etablerats särskilda stöd för att stimulera TV-bolagens engagemang i filmproduktion. Det har även etablerats stöd till dramatisk kvalitetsproduktion för TV och TV-filmer i anknytning till de nationella filmstöden. Programmaterial som produceras för televisionen kommer att kunna visas direkt på biograf inom några få år då den digitala biografen blivit en realitet. I övergången till digital distribution av film på DVD, digital-tv och snart på bio ökar dessutom behovet för stöd till digitalisering av viktiga delar av filmarvet i små länder som Sverige. Att vidareutveckla och bredda samarbetet mellan TV och film måste vara en central målsättning för den framtida film- och mediapolitiken. Filmavtalet har i sin nuvarande form inte fungerat tillfredsställande på denna punkt. Ny teknik ger nya format Gränserna mellan den traditionella biograffilmen och andra audiovisuella uttryck håller på att försvinna. Live action och animation används i allt större utsträckning för samma produktioner. På animationsområdet är dataspelen en interaktiv vidareutveckling av den animerade filmen. För många ungdomar är dessutom dataspelen den viktigaste källan till upplevelser av rörlig bild. Dessa nya uttrycksformer som bär med sig oändliga möjligheter har hittills varit alltför lite beaktade inom kulturpolitiken. Kulturpolitiskt sett bör det vara lika viktigt att säkra utveckling och kvalitetsproduktion av dessa nya audiovisuella uttrycksformer, som de mer traditionella. Det är frågan om att säkra en svensk innehållsproduktion för de nya visningsfönstrena. Internationellt sett blir det allt vanligare att multimediaområdet också omfattas av den nationella filmpolitiken och de institutioner som förvaltar denna. CNC i Frankrike har en egen avdelning för detta satsningsområde. Det gäller även Storbritannien som satsar på utveckling och experiment och nya digitala distributionsformer. Inom Norden kan vi slå fast följande: Danmark satsar starkt på interaktivitet, multimedia och new media för vilket det danska filminstitutet har tilldelats särskilda medel. Denna utveckling gäller även Norge och Finland. I ett kommande filmavtal bör man därför överväga att inkludera även dessa nya audiovisuella uttrycksformer. Dels för att säkra en svensk kvalitetsproduktion inom de interaktiva medier som engagerar många barn och unga men också för att denna marknad även bör kunna beaktas som grund för finansiering av sådan produktion och utveckling. 3. Förstärkt finansiering Avtal eller lag? Filminstitutet anser att behovet av förstärkt finansiering av den svenska filmpolitiken är akut och överordnat organisationsform. Om man väljer en rent statlig modell, en fortsatt avtalskonstruktion eller en blandningsmodell med inslag av punktskatter måste avgöras utifrån vilken modell som ger den starkaste finansiella grunden. 4 (13)

5 Vi kommer i det följande att presentera några alternativa modeller från länder som det är naturligt att jämföra Sverige med. Grundmodellen med en fond varifrån det fördelas statliga medel till produktion av film är genomgående i Europa. Det finns även en klar tendens till att denna grundmodell på senare tid kompletterats med ytterligare stöd och incitament motiverade av de stora förändringarna på marknaden. I många länder finns dessutom omfattande stödprogram för att locka till sig utländska filmprojekt i syfte att stimulera filmen som näring och industri. Dessa omfattas dock inte av denna redogörelse, med undantag för de som redan åtnjuter skatteincitamenten som omnämns. 4. Exempel på utländska finansieringsmodeller Frankrike Frankrike är intressant att studera då det var här som det svenska filmavtalets skapare hittade sin viktigaste inspiration. Frankrike är också det land som haft de största filmpolitiska ambitionerna i Europa, något som resulterat i en stark och levande filmoch biografkultur. Det franska filmstödet har två grundstenar:! Film- och TV-fonden! TV-kanalernas investeringar Le Centre National du Cinéma (CNC) Filminstitutet CNC är en myndighet som lyder direkt under kulturdepartementet och som har till uppgift att förvalta Film- och TV-fonden samt att genomföra den filmkulturella verksamheten. CNC finansieras genom medel från TV, video, biografer och den franska staten. De stödformer CNC har administreras i nära samarbete med branschen och stödbesluten fattas av olika nämnder bestående av enbart branschfolk. CNC väljer oftast erkända personligheter från branschen även för att leda de utredningar som ligger till grund för eventuella reformer. CNC Film- och TV-fond (436 M ) Film- & Videofond (225 M ) 75 % Automatiskt stöd 25 % Selektivt stöd TV-fond (211 M ) Filmkulturell verksamhet (28 M ) 100 % 64 % 100 % Biobiljettavgift (97 M ) 85 % 15 % Videoavgift (12 M ) 36 % TV-avgift (327 M ) Kulturdepartementet (28 M ) 5 (13)

6 Film- och TV-fonden Den franska Film- och TV-fonden, som ligger till grund för hela det audiovisuella stödsystemet, finansieras således genom punktskatter på filmens samtliga marknader vilka direktförs till CNC. På samma sätt som i Sverige är alltså den franska filmproduktionen beroende av hur branschen går. Även det franska kulturdepartementet bidrar, men endast till filmkulturella ändamål som t.ex. filmrestaurering, arkivverksamhet och utbildning. Grundidén är alltså att de som exploaterar film ska bidra till att fransk film produceras och vårdas. Följande punktskatter gäller för olika visningsfönster. Distributörer/biografer biljettavgift 11,0 % TV-bolag (privata som public service) skatt på omsättning 5,5 % Video/DVD skatt på leverantörsomsättning 2,0 % Tillsammans har detta gett CNC ungefär 400 M per år, varav TV:s bidrag utgör ca 70 % av totalfinansieringen och därmed är den främsta källan för fransk filmfinansiering. I samband med de nu sjunkande annonsintäkterna har detta faktum dessvärre medfört stora bekymmer. För att öka CNC:s intäkter har man därför beslutat att höja avgiften inom den sektor som har störst tillväxt, nämligen videosektorn. Från den 1 juli i år höjer man skatten till 3,5 % samtidigt som man flyttar skatten från leverantörsledet till konsumentledet. Förflyttning innebär ett rejält tillskott för CNC och har faktiskt inte väckt några direkta protester från branschen. Den ytterligare höjningen till 5 % som planeras, förväntas däremot orsaka visst motstånd. Den enkla filosofin är vidare att alla som bidrar givetvis ska få något tillbaka. Detta gäller såväl producenter, distributörer, biografer och filmtekniska företag. Inhemska som utländska. För att detta ska kunna uppfyllas har man i de flesta fall olika former av stöd, vanligtvis ett stöd avsett för fransk film och ett för utländsk film. Franska TV-bolag Det har alltid setts som ett självklart intresse för de franska TV-bolagen att landet ska ha en kreativ och dynamisk filmproduktion. Beskattningen av bolagets omsättning är dock ett krav som följer med sändningstillståndet. Franska kulturdepartementet har emellertid insett vikten av att de skattebetalande TV-bolagen också känner att de får något tillbaka. Man har därför inte bara inrättat en filmfond utan också en TV-fond. Två tredjedelar av TV-bolagens skattepengar avsätts till TV-fonden och endast en tredjedel går till film- och videofonden. Förutom att TV-bolagen beskattas har de även förbundit sig att investera en viss del av omsättningen i fransk filmproduktion. Detta sker inte via CNC utan efter eget val, om än utifrån ett antal ställda krav: En viss del av investeringarna måste göras i oberoende produktioner eller lågbudgetfilmer för att undvika att TV-bolagen koncentrerar investeringarna till ett fåtal högkommersiella filmer och därmed motverkar mångfald. Den del av de totala investeringarna som får utgöras av s.k. pre-sales (köp av TV-rättigheter) är reglerade för att begränsa TV-bolagens kontroll över de kommersiella rättigheterna. 6 (13)

7 De fem fria markbundna kanalerna skall investera 3,2 % av sin omsättning i filmproduktion samt 16 % i TV-produktioner. Pay-TV kanalerna har andra villkor eftersom de helt och hållet baserar sig på film och dessutom har första visningsrätt i TV. Systemet innebär att TV-kanalerna förvisso är tvingade att både bidra genom beskattning och investera, men att de i hög grad själva avgör var deras pengar ska satsas. De största kanalerna har dessutom ofta dotterbolag med uppgift att hantera investeringarna. Som samproducent äger de andelar i filmerna, vilket är betydligt mer förmånligt än att enbart köpa visningsrätter. De har dessutom tillgång till CNC:s automatiska stödsystemet. Finansieringsmodellen i jämförelse med svensk modell Frankrikes modell är den finansieringsordning som den svenska i utgångspunkten har störst likhet med. Skillnaden är dock TV-bolagens starka roll och att man i Frankrike har utvidgat ordningen efterhand som nya visningsfönster har tillkommit. Den viktigaste skillnaden är dock att modellen är baserad på punktskatter förankrade i lagstiftningen, inte genom frivilliga avtal. Utöver den rena stödfördelningen subventionerar staten även investeringsfonder (s.k. SOFICAS, se investeringsfonder) vilket ytterligare möjliggör för producenter att hitta finansiering. Finansiering av en genomsnittlig fransk films budget (ca 4,7 M ): TV-bolag (direktinvesteringar) 40 % Producentens bidrag 32 % CNC:s film- och videofond 10 % SOFICA (investeringsfond) 6 % Utlandsförsäljning 6 % Distributörers investeringar 6 % Observera att TV-bolagen utöver det som direktinvesteras i den aktuella filmen, även bidrar till CNC:s film- och videofond. Danmark I Danmark har man en helstatlig filmfinansiering i likhet med våra andra nordiska grannländer. Inga riktade skattepengar går till filmproduktion, däremot är momsen på biobiljetter 25 %. Den ambitiösa filmpolitik som Danmark har fört de senaste åtta åren bygger på förutsättningar om hög konstnärlig kvalitet och bredd kombinerat med en utveckling av filmen som industri. Det vill säga den är i betydligt högre grad än den svenska, näringspolitiskt motiverad. Som en förutsättning för sändningstillstånden för de danska TV-bolagen DR och TV2 finns bestämmelser om i vilken omfattning bolagen ska bidra till dansk filmproduktion. Under år 2003 hade det danska filminstitutet följande finansiering. Danska kulturdepartementet DR TV2 322 mdkk 60 mdkk 60 mdkk 442 mdkk 7 (13)

8 Danska TV-bolag Av TV-bolagens bidrag är 92 mdkk öronmärkta för produktion av spelfilm och kortoch dokumentärfilm samt till talangutveckling. Det är TV-bolagen själva som avgör vilka filmer de vill investera i, men genom det s.k. sammanhängande avtalet som har upprättats mellan Filmavtalet och Mediaavtalet , regleras användningen av TV-bolagens bidrag. Bland annat sägs att! TV-bolagen i ökat omfång ska bidra till att stärka oberoende producenter,! TV-bolagens redaktionella frihet och ekonomiska dispositionsrätt ska respekteras så långt det är möjligt,! de filmer som TV-bolagen investerar i ska vara avsedda för både TV-sändning och Filminstitutets video/dvd-distribution,! det ska vara fritt för TV-bolagen att själva besluta vilka filmer de vill engagera sig i samt hur stort deras ekonomiska engagemang ska vara,! det ska vara möjligt för TV-bolagen att själva påverka filmens intjäningsmöjligheter på den kommersiella marknaden genom att särskilda avtal med producenten upprättas. De särskilda avtalen är en form av standardkontrakt som Filminstitutet, Producentföreningen och TV-bolagen gemensamt upprättar för de filmer TV-bolagen investerar i. Norge Norge har en helstatlig ordning på ungefär 395 mnok årligen. Till skillnad från de flesta länder tas det däremot inte ut någon moms på biobiljetter. Utöver det statliga bidraget överförs en del av koncessionsbidraget från kommersiella TV2 till Filmfonden som sedan fördelar pengarna till dramatiska kvalitetsproduktioner för TV. År 2002 var detta bidrag ca 25 mnok, d.v.s. ungefär 6 % av det statliga anslaget till filmpolitik. Det är vidare en uttalad ambition att storleken på anslaget till dramaproduktioner skall öka ytterligare. Tyskland Tyskland är i dagsläget i färd med att besluta om en ny filmlag. Den tyska filmpolitiken är komplicerad eftersom den sker på två nivåer; delstatsnivå och federal nivå. I likhet med Frankrike och Sverige har man emellertid en avgift på biobiljetter som återförs till filmpolitiska ändamål. Likaså önskar man att införa en avgift på video och DVD. Tyskland befinner sig för närvarande i notifieringsprocess med EU. Storbritannien Den brittiska filmpolitiken finansieras huvudsakligen genom the National Lottery och olika skatteincitament. Kulturdepartementet bidrar därutöver med anslag till Film Council och de tre nationella Film Commissions. Totalt omfattar den statliga filmpolitiken 176 M, fördelat på följande vis. Lottery Fund 67 M Skatteincitament 67 M Kulturdepartementet 42 M 8 (13)

9 De senaste årens negativa trend har varit att endast hälften av de filmer som produceras i Storbritannien faktiskt får biopremiär. Främst gäller det små lågbudgetfilmer som finansierats genom privatkapital endast och som därför saknar det viktiga branschkontaktnätet. År 2001 fördes drygt 83 M av de statliga medlena (exkl. skatteincitament) över till filmproduktion, bl.a. med syftet att höja kvaliteten på de filmer som produceras. En viktig funktion för den statliga insatsen på filmområdet är att uppmuntra investeringar i brittisk filmproduktion. Brittiska Film Council arbetar för en mer distributionsdriven finansieringstrategi där huvudsyftet är att göra det möjligt för de producerade filmerna att hitta ut på marknaden och därmed ge dem en publik. Brittiska TV-bolag Investeringarna från TV-bolag med Public-serviceuppdrag har varit ett misslyckande, då bolagen istället valt att köpa rättigheter främst till amerikanska filmer. BBC saknar helt en sammanhängande filmstrategi och är betydligt mindre involverat i inhemsk filmproduktion än Public-servicebolag i de flesta andra EU-länder. Skattelättnader Skattelättnaderna har däremot varit mycket framgångsrika och genererat stora investeringar i storskaliga Hollywood-produktioner. Problem har dock uppstått i och med systemet med sale-and-leaseback * vilket gjort det kostsamt för staten. För närvarande pågår en utvärdering av de existerande skattelättnaderna inom filmområdet som beräknas vara klar i slutet av år Film Council har nyligen börjat arbeta efter en förnyad filmpolitik med målsättningar som till en del påminner om den danska filmpolitiken:! Öka branschens tillväxt och lönsamheten! Öka tillgången till riskkapital och privatkapital! Öka spridningen av den nya tekniken Olika skatteincitament Skattesubventioner Favourable tax regime, en idé som har sitt ursprung i Storbritannien och Kanada, finns idag i många länder med filmpolitiska ambitioner, utformad på lite olika sätt men oftast som investeringsfonder eller som direkta skatteavdrag för producenterna. I Storbritannien finns som tidigare nämnts sale-and-leaseback * vilket är fördelaktigt för säljare och köpare men dyrt för staten. Skattesubventioner genererar förvisso inte mer pengar att fördela i stöd, däremot gör det producenterna mindre stödberoende. I de flesta länder är skattelättnaderna reglerade för att gynna en viss typ av film och en viss typ av producenter, allt i ett kulturpolitiskt syfte. Danmark håller för närvarande på att titta på finansieringsalternativ under detta system som komplement till det existerande stödsystemet. * Sale-and-leaseback: Producenten säljer filmen till en köpare som har möjlighet att göra skatteavdrag, för att sedan leasa tillbaka den (vanligtvis på 15 år). På så vis ger staten först ett skatteavdrag för själva filmproduktionen, sedan också skatteavdrag till det bolag som köper den. 9 (13)

10 De evalueringar som har genomförts visar att skattesubventioner fungerar bra när det gäller att attrahera utländska produktioner. Det är dock mindre träffsäkert för den inhemska produktionen vad beträffar kvalitet och visning. Investeringsfonder Investeringsfonder är en annan form av skattesubventioner med syftet att öka tillgången på riskkapital. Subventionen vänder sig således inte till producenten utan till investeraren. En framgångsrik modell av investeringsfond är den franska SOFICA som år 2000 bidrog med drygt 38 M till 59 franska filmer. Fonden bildades 1985 i syfte att uppmuntra investerare att placera pengar i långfilms- och TV-produktioner. Ungefär 6 % av franska filmers finansiering kommer från olika SOFICAS. Det kapital som placeras i SOFICA-fonder (från privatpersoner likväl som företag) är skattebefriat. SOFICA har högt renommé eftersom de endast tillåts investera i produktioner som är registrerade hos CNC eller hos de franska producenterna. Vilka projekt SOFICA investerar i avgörs genom en allmän värdering av projektets artistiska och finansiella bärighet samt genom rekommendation av en utvald expertkommitté. Det ställs samtidigt krav på SOFICAS, t.ex. att de måste investera minst 35 % i oberoende produktioner omvandlades SOFICA till fonder med garanterad avkastning och under perioden har ca 550 M tillförts franska film- och TV-produktioner via SOFICA. De tre mest aktiva SOFICA-fonderna är Studio Images, Cofimages och Sofinergie. Några ytterligare exempel på länder med investeringsfonder:! Australien har ett system liknande det franska och som nu är inne på sitt femte år. Privata investerare får dra av 100 % av investeringarna och garanteras att få tillbaka åtminstone 55 % inom fem år.! EU-kommissionen startade för något år sedan investeringsfonden i2iaudiovisual, vilken dessvärre ännu inte varit möjlig för svenska bolag att söka stöd från.! Danmark har i några år planerat för en SOFICA-liknande fond och har även haft funderingar kring en nordisk sådan. Problemet har emellertid varit att hitta privata investerare som varit villiga att satsa riskkapital inom den skandinaviska filmindustrin. Filmproduktion för små marknader som de nordiska kommer ju alltid att vara förbundet med stora risker.! Hong Kong startade i år en investeringsfond (ett 2-årigt pilotprojekt) i syfte att hjälpa inhemska producenter att säkra banklån och att etablera en solid infrastruktur för filmfinansiering, men också för att stimulera den för tillfället svaga ekonomin i landet. Staten garanterar via fonden 50 % av de banklån som ges till kvalificerade filmer och producenten bidrar själv med 30 %. 5. Svenska skatter och avgifter inom kulturområdet Kassettskatt Lagen om kassettskatt infördes 1982 i syfte att kompensera rättighetsinnehavare. Skatten togs ut med 15 kronor per videokassett, vilken skulle erläggas vid omsättning eller uthyrning av inspelade eller oinspelade videokassettband kom videobranschen in som ny filmavtalspart och deras bidrag var en s.k. SFI-avgift på 10 (13)

11 videokassetter. Denna avgift kunde kvittas mot kassettskatten och en kompensation för mellanskillnaden utbetalades. Under den borgliga regeringen och i enlighet med den stora skattereformen avskaffades kassettskatten Bakgrunden var att kassettskatten inte längre ansågs bidra till att stärka upphovsrätten eller vara en förutsättning för att kunna kompensera rättighetsinnehavarna. Man menade heller inte att kopplingen mellan kassettskatten och filmavtalet var något motiv då det även fortsättningsvis skulle vara möjligt för Filminstitutet att ta ut SFI-avgifter. På detta sätt undergrävde man emellertid filmavtalets grundläggande logik om att samtliga visningsfönster ska bidra till filmpolitiken. I och med att kassettskatten togs bort och därmed kompensationen för SFI-avgifterna, försvann det incitament videobranschen hade för att medverka i avtalet i motsats till vad utredaren hade förutsatt och som resultat sa videobranschen upp avtalet fyra år senare. Under 80- och 90-talet införde de flesta länder en lag om tomkassettersättning för att kompensera upphovsmännen. I en del länder (t.ex. Frankrike, Tyskland och Italien) lagstiftades även att en viss del av ersättningen skulle användas för att stödja ändamål som är gemensamma för upphovsmännen, alltså inte enbart fördelas mellan rättighetshavarna. I Sverige infördes 1998 ett tillägg om tomkassettersättning i upphovsrättslagen (1960:729), men utan att stadga en viss del till gemensamma ändamål. Rättighetsinnehavarna själva avstår däremot frivilligt från en del av ersättningen som istället överförs till filmavtalet via filmproducenterna. Den skatt som alltså tidigare motiverat videobranschen att bidra till filmavtalet har istället medfört att filmproducenterna bidrar, men med ett avsevärt lägre belopp (ca 1,8 mkr per år). Reklamskatt Reklamskatten infördes 1972 i syfte att finansiera det kraftigt förstärkta presstödet. Skatten tas normalt ut med 11 % på reklamintäkterna och utöver tryckt reklam utgår skatt även på video och reklamfilm på biograf. Reklamskattelagen täcker däremot inte radio- och TV-reklam. En utredning tillsattes 1995 för att undersöka möjligheterna att utvidga skatten till att gälla även radio och TV. Resultatet blev att det ansågs omöjligt att åstadkomma en generell och konkurrensneutral skatt då endast de kanaler Sverige har jurisdiktion över (framförallt SVT och TV4) skulle komma att beskattas. TV3 och TV5 som tagit en allt större del av marknaden skulle inte kunna beskattas. Eftersom skatten dessutom vida överstiger statens kostnader för presstödet kan den inte heller anses finnas till endast i detta syfte. Slutsatsen blev således att då det inte är möjligt att införa en generell reklamskatt och då den inte längre existerar endast för att finansiera presstödet bör den avskaffas. Regeringen fattade också detta beslut, men har ännu inte kunnat genomföra det då det inte funnits finansiellt utrymme. Koncessionsavgifter I EU är det Sverige, Norge, Finland och Storbritannien som har systemet med koncessionsavgifter för reklam-tv. Jämförbara avgifter (såtillvida att de är tvingande, beroende av omsättningen samt finansierar statliga insatser) finns dock i andra länder, t.ex. Frankrike. Den svenska Lagen (1992:72) om koncessionsavgift på TV tillkom sedan man bestämt att det tredje marknätet skulle öppnas för reklamfinansierade sändningar. Syftet var att motverka effekterna av den bristfälliga konkurrens som uppstod då TV4 fick ensamrätt att sända reklam-tv över marknätet och därmed en i viss mån skyddad marknad. Koncessionsavgiften består av en fast och en rörlig del som hänger samman 11 (13)

12 med annonsintäkterna. Under år 2002 betalade TV4 ca 414 mkr i koncessionsavgifter. Ser man på utvecklingen i besläktade länder vore det inte orimligt att en del av dessa koncessionsavgifter avsattes till film/tv-drama. Koncessionsutredningen I maj 2003 offentliggjordes den utredning regeringen tillsatt för att se över reglerna om koncessionsavgifter. Slutsatserna var att avgifterna är fortsatt motiverade så länge det analoga marknätet finns för att inte ge TV4 konkurrensfördelar. När de analoga marksändningarna upphör (troligen i början av år 2008) menar man dock att i och med att de digitala sändningstillstånden ger samtliga rätt att sända reklam i rikstäckande marksändningar, finns inte längre någon anledning till fortsatta koncessionsavgifter. Utredningen föreslår därför att koncessionsavgifterna ska upphöra i samband med att det analoga nätet släcks ner. Förslaget att ta bort koncessionsavgiften grundar sig alltså på att den ursprungliga anledningen konkurrensaspekten har försvunnit. Enligt den proposition som ursprungligen låg till grund för lagen om koncessionsavgift, sågs det som en naturlig konsekvens att koncessionsavgiften skulle upphöra om även SVT fick tillstånd att sända reklam. Det var dock inte självklart att avgiften helt skulle försvinna då andra omvärldsförändringar kan utgöra skäl att ompröva avgiftens konstruktion och storlek. Att avgiftsbelägga det digitala marknätet i ett annat syfte, t.ex. för att finansiera svensk filmproduktion har däremot inte diskuterats. Med tanke på att marknätet endast är en av många distributionsvägar (andra är t.ex. satellit, kabel och internet), skulle en avgiftsbeläggning av det digitala marknätet däremot kunna innebära att TV-bolagen drar sig för att söka sändningstillstånd. Koncessionsavgift kommer troligen också, precis som i fallet med reklamskatt, endast att vara möjlig att påföra de kanaler som står under svensk jurisdiktion. Hittills är det tolv företag som har sändningstillstånd för det digitala marknätet. Tillstånden löper ut den 31 december Punktskatter Inom EU är det tillåtet att införa punktskatter under förutsättning att dessa inte leder till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater samt att de inte har en karaktär av omsättningsskatt (finns dock ingen tydligt definition av vad detta är). I Frankrike har man som tidigare nämnts punktskatter på både TV, video/dvd och biobiljetter och som dessutom är öronmärkta för CNC och deras film- och TV-fonder. En liknande punktskatt för video/dvd för Sveriges del, d.v.s. 3,5 % på detaljistledets omsättning 2.9 mdkr, skulle innebära ytterligare 101 mkr till filmavtalet. Bygger man vidare på filmavtalets grundläggande logik och på vad som nämnts under avsnittet Ny teknik ger nya format bör man även beakta vad en sådan punktskatt skulle generera från multimedia/dataspelsområdet samt vilken offensiv satsning det kan ge. En punktskatt om 3,5 % på multimedia/dataspelsdetaljisternas omsättning (uppskattningsvis 2,8 mdkr) skulle innebära ca 98 mkr. 12 (13)

13 6. EU:s konkurrensregler När nya finansieringsformer kommer på tal uttrycks det ofta tvekan om huruvida dessa kommer att godkännas av EU-kommissionen vid den nödvändiga notifieringen. Det är den viktigaste orsaken till att vi har nöjt oss med att i denna PM beskriva former för finansiering som tidigare godkänts av EU för andra medlemsländer. När avtal och filmpolitiska modeller skall förnyas och revideras ser vi gång på gång att kommissionen på nytt försöker ta upp stödformer och incitament som tidigare accepterats, till ny debatt. Detta har bl.a. skett när det gäller den nya tyska filmlagen. Här är det viktigt att kulturdepartementen i medlemsländerna inte låter de mest klåfingriga krafterna inom EU:s konkurrensmyndigheter få flytta fram sina positioner. De erfarenheter som SFI har gjort de senaste åren, bl.a. i samarbete med sina systerorganisationer i EU, visar att vi tillsammans kan lyckas med att säkra medlemsländernas rätt till nationell filmpolitik, anpassad till de enskilda ländernas bakgrund och behov. 7. Förslag till parterna Baserat på ovanstående genomgång föreslår Filminstitutet att man skyndsamt utreder! en revision av villkoren för SVT:s och TV4:s medverkan i filmavtalet som breddar den ekonomiska insatsen och samtidigt upplevs som mer angelägen för TVbolagen än dagens ordning.! modeller för punkskatter på de visningsformer som inte omfattas av nu gällande filmavtal. I samband med detta bör man även beakta filmpolitiska behov hos berörda branschintressenter (t.ex. stöd till produktion av kvalitetsdrama, insatser mot piratkopiering etc.).! multimedieområdet som en del av filmpolitiken. Ambitionen bör vara att stärka insatserna i utveckling och produktion av värdefullt audiovisuellt innehåll inom multimedia, speciellt med tanke på barn och unga. I samband med detta utreds multimediamarknaden som en möjlig finansieringskälla för en sådan satsning. Filminstitutet åtar sig gärna en roll i ett eventuellt utredningsarbete om parterna ser detta som önskvärt. 13 (13)

Vi ser positivt på att man gör en koppling till film som näring och att de kommersiella aktörerna har en avgörande roll i en ny filmpolitik.

Vi ser positivt på att man gör en koppling till film som näring och att de kommersiella aktörerna har en avgörande roll i en ny filmpolitik. Stockholm 2015-07-30 Kulturdepartementet Remissvar Framtidens filmpolitik Generellt Kulturdepartementets promemoria om en ny statlig filmpolitik visar på att man från statens sida har en vilja och ambition

Läs mer

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Svenska Bio lämnar härmed sitt yttrande över Kulturdepartementets promemoria Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Sammanfattning Att människor tillsammans

Läs mer

Kort går IG ut på att staten, via t ex Svenska Filminstitutet (eller annan myndighet), garanterar investeringar i filmverk.

Kort går IG ut på att staten, via t ex Svenska Filminstitutet (eller annan myndighet), garanterar investeringar i filmverk. Penguin Films J. Pingo Lindström www.penguinfilms.com info@penguinfilms.com FALUN 2015-07-31 REMISSVAR FRAMTIDENS FILMPOLITIK, DS 2015:31 BAKGRUND Mitt namn är Jesper Pingo Lindström och jag är filmproducent,

Läs mer

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006 FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2006-09-29 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2006-007 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Sveriges Dramatikerförbunds yttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik.

Sveriges Dramatikerförbunds yttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik. 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Sveriges Dramatikerförbunds yttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik. Om Sveriges Dramatikerförbund Sveriges Dramatikerförbund (SDF) har idag 660 medlemmar,

Läs mer

Filmfinansiering. En jämförelse av åtta europeiska länders statliga filmfinansiering

Filmfinansiering. En jämförelse av åtta europeiska länders statliga filmfinansiering Filmfinansiering En jämförelse av åtta europeiska länders statliga filmfinansiering 1 Kontakt: Svenska Filminstitutet, Box 27126, 102 52 Stockholm Telefon: 08 665 11 00 info@sfi.se www.sfi.se Produktion:

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

Halloj, det är din tur.

Halloj, det är din tur. Halloj, det är din tur. Under 2007 går västra och södra Sverige i tre etapper över till enbart digitala tv-sändningar i marknätet. I den här broschyren berättar vi mer om hur, när och varför digital-tv-övergången

Läs mer

Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31).

Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Remissvar - Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) 2015-08-03 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Riksorganisationen Folkets Hus och Parker (FHP) yttrande över departementsskrivelsen

Läs mer

Avtalet har från statens sida ingåtts med förbehåll för regeringens godkännande.

Avtalet har från statens sida ingåtts med förbehåll för regeringens godkännande. 2013 års filmavtal Parterna 1. Svenska staten, 2. Sveriges Biografägareförbund, Folkets Hus och Parker, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a., Filmoch TV-producenterna i Sverige

Läs mer

Handlingsplan. för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010

Handlingsplan. för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010 Handlingsplan för insatser inom biograf- och distributionsområdet 2008-2010 Innehåll Inledning Utgångspunkter Förändringar på kort sikt, inför 2008 1. Stöd till import och lansering av kvalitetsfilm 2.

Läs mer

Kulturdepartementet 10333 Stockholm. Stockholm den 8 februari 2010. Vägval för filmen Betänkande av Filmutredningen Svar på remiss SOU 2009:73

Kulturdepartementet 10333 Stockholm. Stockholm den 8 februari 2010. Vägval för filmen Betänkande av Filmutredningen Svar på remiss SOU 2009:73 Kulturdepartementet 10333 Stockholm Stockholm den 8 februari 2010 Vägval för filmen Betänkande av Filmutredningen Svar på remiss SOU 2009:73 Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna som är en av parterna

Läs mer

Sveriges Filmregissörer (SFR), om Framtidens filmpolitik Ds 2015:31

Sveriges Filmregissörer (SFR), om Framtidens filmpolitik Ds 2015:31 REMISSVAR SVERIGES FILMREGISSÖRER (SFR) FRAMTIDENS FILMPOLITIK 1 Kulturdepartementet Stockholm Sveriges Filmregissörer (SFR), om Framtidens filmpolitik Ds 2015:31 Inledning Sveriges Filmregissörer är ett

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

KLYS synpunkter på filmutredningens slutbetänkande Vägval för filmen SOU 2009:73

KLYS synpunkter på filmutredningens slutbetänkande Vägval för filmen SOU 2009:73 Stockholm den 4 februari 2010 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm KLYS synpunkter på filmutredningens slutbetänkande Vägval för filmen SOU 2009:73 Presentation KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares

Läs mer

Focus Germany 2011 Samma dag som årets filmfestival i Göteborg inleddes hölls ett seminarium om samproduktion av dokumentärfilm med fokus på

Focus Germany 2011 Samma dag som årets filmfestival i Göteborg inleddes hölls ett seminarium om samproduktion av dokumentärfilm med fokus på Focus Germany 2011 Samma dag som årets filmfestival i Göteborg inleddes hölls ett seminarium om samproduktion av dokumentärfilm med fokus på Tyskland. Seminariet arrangerades av North Sea Screen Partners,

Läs mer

En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116)

En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116) Sveriges TV-producenter ek för YTTRANDE SOU 2008:116 Föreningen Sveriges Filmproducenter 2009-03-16 En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116) Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissinstanserna Sveriges

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Svenska Filminstitutets bidrag till den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013

Svenska Filminstitutets bidrag till den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 Svenska Filminstitutet Box 27126,102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon 08-665 11 Fax 08-66118 20 www.sfi.se Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutets bidrag till den nationella

Läs mer

Remissvar på Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Remissvar på Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 3 augusti 2015 Remissvar på Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Sammanfattning - Sveriges Filmuthyrareförening UPA avstyrker regeringens förslag om att

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:3

Regeringens proposition 2005/06:3 Regeringens proposition 2005/06:3 Fokus på film en ny svensk filmpolitik Prop. 2005/06:3 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 september 2005 Göran Persson Leif Pagrotsky

Läs mer

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-04 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-005 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden.

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden. Du kan använda din nuvarande TV när du tar emot digital-tv, men du måste ha en box till varje TV-apparat. Boxen omvandlar den digitala signalen så att TV-apparaten kan visa TV-programmen. Företagen som

Läs mer

Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan!

Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! en del av Swedish Film Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! Aktuella utbildnings- och spelfilmer att strömma direkt i klassrummet Prova Utbildningsfilm i en månad utan kostnad! en del

Läs mer

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet Regeringsbeslut 87 2013-12-19 Ku2013/2333/MFI (delvis) Ku2013/2529/MFI Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Allt räknas OM RABATTER OCH ERBJUDANDEN TILL FILMPRODUKTION I EUROPA

Allt räknas OM RABATTER OCH ERBJUDANDEN TILL FILMPRODUKTION I EUROPA Allt räknas OM RABATTER OCH ERBJUDANDEN TILL FILMPRODUKTION I EUROPA Rapporten har producerats av QNB Analys & Kommunikation AB ANSVARIG SKRIBENT: Tobias Nielsén, QNB RESEARCH & TEXT: Tobias Nielsén och

Läs mer

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77) Modern Times Group 2015-03-23 Box 17054 SE-104 62 Stockholm Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången.

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Fler kanaler att välja på. 1. Varför digital-tv? Varför digital-tv? Beslut av Sveriges riksdag Riksdagen har bestämt att hela Sverige ska gå

Läs mer

PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 7 december 2010 www.publicaccess.

PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 7 december 2010 www.publicaccess. PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrevomradio,TV,filmochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 7december2010 www.publicaccess.se ledare Syndabockarna finns i Washington Nufårvieniförtidenframtidahistoriebeskrivningsomärbetydligtintressantareändenärupprörande.Detta

Läs mer

Vägval för filmen. Betänkande av Filmutredningen 2008. Stockholm 2009 SOU 2009:73

Vägval för filmen. Betänkande av Filmutredningen 2008. Stockholm 2009 SOU 2009:73 Vägval för filmen Betänkande av Filmutredningen 2008 Stockholm 2009 SOU 2009:73 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

rätt att dramatisera utgivet litterärt verk

rätt att dramatisera utgivet litterärt verk RAMAVTAL mellan Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Författarförbund avseende nyttjande av Sveriges Författarförbunds medlemmars verk mm i television om rätt att dramatisera utgivet litterärt verk

Läs mer

Kommentarer till Promemorian, Ds 2015:31 om Framtidens filmpolitik

Kommentarer till Promemorian, Ds 2015:31 om Framtidens filmpolitik Kommentarer till Promemorian, Ds 2015:31 om Framtidens filmpolitik ALLMÄNT: Vi välkomnar en helstatlig filmpolitik. För stora delar av den svenska filmbranschen har en statlig filmpolitik varit en viktig

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/0258(COD) 17.3.2009 ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44 Förslag till betänkande Ruth Hieronymi (PE420.136v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att:

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att: AVTAL 1. Parter Mellan Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, har denna dag träffats följande samarbetsavtal gällande regionalt växthus för ung film inom ramen för kulturnämndens

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

FILM I VÄST & TV-DRAMA EN UTVÄRDERING

FILM I VÄST & TV-DRAMA EN UTVÄRDERING EN UTVÄRDERING Film i Västs satsning på TV-drama 2000-2013 Upp till kamp i regi av Mikael Marcimain. Inledning Film i Väst har under hösten genomfört en översyn över bolagets strategi och kommunikation.

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

PUBLIC ACCESS 2010 : 1 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik

PUBLIC ACCESS 2010 : 1 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik PUBLIC ACCESS 2010 : 1 Nyhetsbrevomradio,TV,Internetochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 10januari2010 www.publicaccess.se ledare En riktig nyhetstimme i public service Trotsellertackvaredenstorawebbhajpenochallfragmentiseringavnyhetsflödetfinnsdetäven

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Utvärdering av automatiskt förhandsstöd

Utvärdering av automatiskt förhandsstöd Utvärdering av automatiskt förhandsstöd 1 Inledning Syftet med denna PM är att ge underlag för diskussion om det automatiska förhandsstödet och om stödet uppfyller sina syften, nämligen att attrahera ytterligare

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

Yttrande över Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Yttrande över Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) 1 (5) Remissyttrande Datum 2015-07-16 Diarienummer RS 1966-2015 Skickas per e-post till regeringskansliet ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Västra Götalandsregionen

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Utveckling av entreprenörskap och företagande samt samverkan mellan näringsliv och relevanta aktörer på filmområdet

Utveckling av entreprenörskap och företagande samt samverkan mellan näringsliv och relevanta aktörer på filmområdet Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon 08-665 11 00 Fax 08-661 18 20 www.sfi.se Utveckling av entreprenörskap och företagande samt samverkan mellan

Läs mer

Vad är mobil-tv och hur ser den framtida konsumtionen av mobil-tv ut? Aspiro förvärvar mobil-tv bolaget Rubberduck 2006-09-29

Vad är mobil-tv och hur ser den framtida konsumtionen av mobil-tv ut? Aspiro förvärvar mobil-tv bolaget Rubberduck 2006-09-29 Vad är mobil-tv och hur ser den framtida konsumtionen av mobil-tv ut? Aspiro förvärvar mobil-tv bolaget Rubberduck 2006-09-29 1 Bakgrund Aspiro har idag förvärvat 100% av Rubberduck för ca 25,2 MSEK Aktieägarna/anställda

Läs mer

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP/97/1100 Bryssel den 10 december 1997 Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället Europeiska kommissionen har på initiativ av kommissionsledamoten med ansvar

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 28.07.2004 KOM(2004) 524 slutlig SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning 2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik Teknikskifte i Sveriges skolor UR online med digital teknik Den nya tekniken Nedsläckningen av det analoga marknätet för televisionen har börjat. 2008 ska hela Sverige ha bytt till digitalt marknät. Teknikskiftet

Läs mer

14 medlemsbolag. Digital projektion. Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se. Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010

14 medlemsbolag. Digital projektion. Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se. Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010 Digital projektion Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010 Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se 14 medlemsbolag 1 Biografstatistik - världen Biografer Världen 150.000 (varav 109.000 kommersiella)

Läs mer

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Qualisys Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31 QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Fortsatt stor osäkerhet om finansieringen av OPTAx Systems Inc. Misslyckas OPTAx-finansieringen

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) SFS nr: 1994:193 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L3 Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) Utfärdad: 1994-04-14 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:1420 1 I denna förordning

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

Gemensam Framtid Förslag till rambudget 2014

Gemensam Framtid Förslag till rambudget 2014 Gemensam Framtid Förslag till rambudget 2014 Beslutad av kyrkostyrelsen den 7 april 2013 Inledning Kyrkostyrelsen lägger här fram sitt förslag till rambudget för år 2014. Under våren 2013 har styrelsen

Läs mer

Strategi för film och rörlig bild 2015-2020. Kulturnämnden 2015-03-12 Regionala utvecklingsnämnden 2015-03-13

Strategi för film och rörlig bild 2015-2020. Kulturnämnden 2015-03-12 Regionala utvecklingsnämnden 2015-03-13 Strategi för film och rörlig bild 2015-2020 Kulturnämnden 2015-03-12 Regionala utvecklingsnämnden 2015-03-13 Inledning... 3 Vision för film och rörlig bild... 6 Strategiska insatsområden... 6 Konstnärlig

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Holger och Thyra Lauritzens Stiftelse för främjande av filmhistorisk verksamhet

Holger och Thyra Lauritzens Stiftelse för främjande av filmhistorisk verksamhet Stiftelser och stipendier för filmare verksamma i Stockholm: Holger och Thyra Lauritzens Stiftelse för främjande av filmhistorisk verksamhet Stiftelsen har till ändamål att genom utdelande av anslag främja

Läs mer

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Canal Digital Kabel-TV Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Tv ska vara en trygghet och en självklarhet Vår affärsidé är att leverera det mest attraktiva utbudet till tv-tittarna och vi står för

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 6 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2013-06-13 Diarienummer KSN-2013-0868 Kommunstyrelsen Översyn av borgensprinciper Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

2009-05-12 103 33 STOCKHOLM

2009-05-12 103 33 STOCKHOLM 1 2009-05-12 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar betänkande (SOU 2009:16) Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur av Kulturutredningen Ku2009/241/KV Svenska Förläggareföreningen

Läs mer

Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning

Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning 1 PTS Att: 800-bandet@pts.se Diarienummer 09-9526 Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning Boxer TV-Access AB har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77) Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

Moving Media. Southern Sweden. En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden

Moving Media. Southern Sweden. En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden Moving Media Southern Sweden En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden Karin Johansson-Mex Utveckligssamordnare för film och rörlig bild Näringslivsutveckling Region Skåne Karin.mex@skane.se

Läs mer

Introduktion till MultiQ International AB

Introduktion till MultiQ International AB Introduktion till MultiQ International AB Vad gör MultiQ? MultiQ är ett ledande företag inom Digital Signage och bildskärmslösningar för publika miljöer - Kunder över hela världen men främst norra Europa

Läs mer

Yttrande över Ds 2015:31

Yttrande över Ds 2015:31 Regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Sveriges Television AB Säte: Stockholm KH-3T-012 Org. nr: 556 033-4285 Plusgiro: 154749-6 Bankgiro: 5555-0594 www.svt.se Stockholm 2015-08-03 Yttrande över

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Framtidens filmpolitik

Framtidens filmpolitik Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik Kulturdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se

Läs mer

Eurovision Song Contest Malmö 2013

Eurovision Song Contest Malmö 2013 Eurovision Song Contest Malmö 2013 En analys av direkta och dynamiska effekter Genomförd av Berglund&Wiberg consulting på uppdrag av Malmö stad och Region Skåne Juni 2013 Inledning På uppdrag av Malmö

Läs mer

FILM- OCH TV-PRODUKTION

FILM- OCH TV-PRODUKTION FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala

Läs mer

Nya former för finansiering av svensk film

Nya former för finansiering av svensk film Nya former för finansiering av svensk film Dokumentation av ett seminarium i arrangemang av Utbildnings- och kulturdepartementet den 7 juni 2006 Artikelnr: U06.038 Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå

Läs mer

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Finansiering av EPC-projekt Project Transparense OVERVIEW OF TRAINING MODULES I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Frågor och svar angående investering i Tegeliften

Frågor och svar angående investering i Tegeliften Frågor och svar angående investering i Tegeliften Varför ska bostadsrättsföreningarna satsa pengar? Räcker det inte om de privatpersoner som vill bli aktieägare blir det? En del av finansieringen kommer

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer