Vaccinuppföljning i andra länder. Bilaga 8 till Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vaccinuppföljning i andra länder. Bilaga 8 till Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning"

Transkript

1 Vaccinuppföljning i andra länder Bilaga 8 till Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning

2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Förkortningar... 4 Vaccinuppföljning i andra länder... 8 Nordiska länderna... 9 Danmark... 9 Norge Finland Island En sammanfattning av de olika typerna av vaccinationsregister som används i de nordiska länderna ges i tabell 1 nedan Andra länder Nederländerna Storbritannien USA Kanada Australien Vaccinationsregister i ett urval av länder Sammanfattning Nordiska länderna Andra länder Vaccinuppföljningssystem i andra länder för potentiell applikation i Sverige Referenser... 37

4 Förkortningar ABC Active Bacterial Core Surveillance, övervakningssystem för fem allvarliga bakterieinfektioner i USA ACCA ACIP ACIR AIRA APSU Advisory Committee on Causality Assessment, rådgivande kommitté för utvärdering av allvarliga biverkningar och potentiella orsakssamband med vaccination i Kanada Advisory Committe in Immunization Practices, rådgivande nationell kommitté inom vaccinområdet i USA Australian Childhood Immunisation Register, vaccinationsregister för det nationella vaccinationsprogrammet i Australien American American Immunization Registry Association, organisation som arbetar med att utveckla implementeringen av vaccinationsregister i USA Australian Pediatric Surveillance Unit, nätverk av barnläkare för aktiv övervakning av ovanliga sjukdomar bland barn i Australien ASPREN ATAGI Australian Sentinel Practice Research Network, sentinelsystem med allmänläkare för sjukdomsövervakning i Australien Australian Technical Advisory Group on Immunizations, expertkommitté för vaccinationsfrågor i Australien AvoHILMO Nationell databas över barnvaccinationer i Finland BPSU CAEFI CCGs CDC CHISs CIDM CIC British Paediatric Surveillance Unit, aktivt övervakningssystem i Storbritannien där barnläkare inrapporterar specificerade sjukdomar Canadian Adverse Events Following Immunization, central databas för vaccinbiverkningar i Kanada Clinical Commission Groups, regionala NHS-enheter som genomför hälsoarbetet på fältet i Storbritannien Centers for Disease Control and prevention, nationella smittskyddsmyndigheten i USA Child Health Information Systems, lokala register över barnvaccinationer i Storbritannien Centre for Infectious Diseases and Microbiology, centrum för infektionssjukdomar och mikrobiologi i Australien Canadian Immunization Committee, kommitté som tar fram vägledning om vaccinationsprogram i Kanada 4

5 CIOMS CIRN CISA CNDSS COVER DAEN DDV ESEN FDA FHI GP HC IISs IMPACT INoPSU IOM JCVI MHRA MIS MPR MSIS Council for International Organisations of Medical Science, en internationell organisation etablerad av WHO och UNESCO, som arbetar med säkerhetsfrågor rörande vacciner och andra läkemedel Canadian Immunization Registry Network, arbetsgrupp för att koordinera procedurer i registernätverk i Kanada Clinical Immunization Safety Assessment, vaccinsäkerhetsnätverk i USA Canadian Notifiable Disease Surveillance System, nationellt system för anmälningspliktiga sjukdomar i Kanada Cover of Vaccines Evaluated Rapidly, program i Storbritannien för snabba registeruttag av vaccinsäkerhetsdata Database of Adverse Event Notifications, central biverkningsdatabas i Australien Det Danske Vaccinationsregister European Sero-Epidemiology Network, europeiskt seroepidemiologiskt nätverk Food and Drug Administration, Läkemedelsverket i USA Folkehelseinstituttet i Norge General Practitioner, allmänläkare Health Canada, Läkemedelsverket i Kanada Immunization Informations Systems, vaccinationsregister Immunization Monitoring Program Active, aktivt sjukhusbaserat övervakningssystem av allvarliga vaccinbiverkningar i Kanada International Network of Paediatric Surveillance Unit, internationellt nätverk av barnläkare för sjukdomsövervakning Institute of Medicine, vaccinsäkerhetskommitté i USA Joint Committee on Vaccination and Immunisation, kommitté som producerar beslutsunderlag och ger råd i vaccinationsfrågor till hälsoministeriet i Storbritannien Medicines and Healthcare products Regulatory Agency, Läkemedelsverket i Storbritannien Meldesystemet for infektionssygdomme i Danmark Mässling-påssjuka-röda hund vaccin Meldingssystem for smittsomme sykdommer i Norge 5

6 NACI NCIRS NCVIA NHANES NHS NIC NICS NIS NNDSS NRBM NVAC PAEDS PBAC PHAC PHE National Advisory Committee on Immunization, kommitté som tar fram beslutsunderlag om vaccinationer i nationella programmet i Kanada National Centre for Immunisation Research and Surveillance, nationellt centrum för vaccinforskning i Australien National Childhood Vaccine Injury Act, amerikansk lag som förpliktigar hälso- och sjukvårdspersonal att anmäla definierade biverkningar kopplade till specifika vaccin National Health and Nutrition Examination Survey, regelbundna nationella folkhälsoundersökningar i USA som kombinerar enkäter, intervjuer, fysiska undersökningar och provtagningar för exempelvis immunitetsundersökningar National Health Services, statliga myndigheter som driver den offentliga sjukvården i Storbritannien National Immunization Committee, kommitté som övervakar genomförandet av vaccinationsprogrammen i Australien National Immunization Coverage Survey, nationell övervakning av vaccinationstäckning baserade på telefonbaserade intervjuer i Australien National Immunizations Surveys, nationella undersökningar av vaccinationstäckning med telefonbaserade intervjuer av ett representativt urval av barnhushåll i USA National Notifiable Diseases Surveillance System, central databas för anmälningspliktiga sjukdomar i Australien Referenslaboratorium för bakteriell meningit i Nederländerna National Vaccine Advisory Committee, rådgivande kommitté inom vaccinområdet i USA Paediatric Active Enhanced Disease Surveillance, nätverk av barnläkare för sjukdomsövervakning i Australien Pharmaceutical Benefits Advisory Committee, kommitté som tar fram underlag om vacciners kostnadseffektivitet i ett samhällsperspektiv i Australien Public Health Agency of Canada, central hälsomyndighet i Kanada Public Health England, central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvårdsområdet i Storbritannien Praeventis Nationellt vaccinationsregister i Nederländerna PCT Primary Care Trusts, tidigare administrativa enheter av NHS med ansvar för hälsovården i Storbritannien 6

7 RIVM SSI SYSVAK TGA THL VAERS VAU VSD Nationella institutet för folkhälsa och miljö i Nederländerna Statens Serum Institut i Danmark Webbaserat informationssystem för vaccinationer i Norge Therapeutic Goods Administration, Läkemedelsverket i Australien Institutet för hälsa och välfärd, central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvårdsområdet i Finland Vaccine Adverse Event Reporting System, central databas över rapporterade vaccinbiverkningar i USA som drivs gemensamt av CDC och FDA Vaccine Analytic Unit, enhet som utvärderar långtidssäkerhet med vaccinationer i USA Vaccine Safety Datalink. Ett amerikanskt system som sammanlänkar vaccinationsregister med medicinska journaler för att övervaka vaccinsäkerhet i nio distrikt 7

8 Vaccinuppföljning i andra länder Barnvaccinationsprogrammen i Europa och andra höginkomstländer är väletablerade och relativt homogena med avseende på de sjukdomar man vaccinerat mot länge t.ex. stelkramp, difteri och polio, medan nya vaccin introducerats på olika sätt i olika länder beroende på regional sjukdomsbörda och andra lokala överväganden. En översiktsbild över vaccinationsprogrammen i olika länder i Europa och världen kan man få på ECDC:s och WHO:s webbsidor (http://vaccine-schedule.ecdc.europa.eu/pages/scheduler.aspx; Antalet vaccinationer som ingår i de olika nationella vaccinationsprogrammen varierar liksom vaccinationsschema avseende typ av vaccin, antal doser och tidpunkt för vaccinering. Vaccinerna som ingår i barnvaccinationsprogrammen är oftast kostnadsfria och erbjuds av de nationella hälsovårdssystemen i landet, medan vacciner till vuxna eller sådana som ligger utanför programmen bekostas av den enskilde, t.ex. TBE-vacciner i Sverige. Vaccinationerna kan i vissa länder vara obligatoriska, exempelvis inför skolstart. Det finns stora variationer avseende system för datainsamling om vaccinationer, allt från administrativa system och specifika studier till populationsbaserade datoriserade inmatningssystem. Dessa nationella olikheter gör det svårt att jämföra övervakning och data för vaccinationstäckning mellan länder samt att utvärdera programmens effektivitet och genomslag. Frågan om hur vaccinuppföljningen sker och hur den skiljer sig från den i Sverige behandlas i denna rapport främst avseende våra nordiska grannländer med tanke på likheter i sjukdomsepidemiologi, vaccinationsprogram, vaccinationsschema (grundimmunisering 3, 5 och 12 månader), reglering av smittskyddet, klimat och socioekonomisk bakgrund. Programmen i länderna har också undergått liknande typ av ändringar/anpassningar under senare år vad gäller tillägg och tidpunkter för förnyelsedoser. För att vidga perspektivet inkluderas också några andra länder inom och utom Europa såsom Storbritannien, Nederländerna, USA, Kanada och Australien. Tillgången till och kvaliteten på data om vaccinuppföljningen skiljer sig mellan länder och underlaget för denna rapport baseras mestadels på webbaserad information inom vaccinområdet som återfinns på ländernas webbplatser samt en begränsad litteratursökning. De flesta länder har ett uppföljningsprogram innefattande vaccinationstäckning, sjukdomsförekomst (med klinisk rapportering och laboratorierapportering), mikrobiologisk epidemiologi och biverkningsrapportering. Inte alla använder regelbundna seroimmunitetsstudier. De flesta länder har mer detaljerad information om användning av nationella eller subnationella vaccinationsregister än om andra övervakningssystem. 8

9 Nordiska länderna Danmark I Danmark är Sundhedsstyrelsen och Statens Serum Institut (SSI) centrala förvaltningsmyndigheter för hälso- och sjukvårdsfrågor. Läkemedelsverket (Lægemiddelstyrelsen) är inte längre en fristående myndighet utan ingår i Sundhedsstyrelsen sedan februari I förordningen om vaccination av vissa smittsamma sjukdomar från år 2008 ges regler om barnvaccinationer. Regeringen bestämmer vilka vaccinationer som ska ingå i programmet, medan Sundhedsstyrelsen utfärdar föreskrifter om hur programmet ska genomföras. Vaccinerna tillhandahålls kostnadsfritt av SSI. De fem regionerna (som närmast motsvarar landstingen i Sverige) är skyldiga att svara för avgiftsfria barnvaccinationer i programmet upp till 18 års ålder. Privatpraktiserande läkare ansvarar för barnhälsovården och genomför alla barnvaccinationer. Vaccinationer får endast utföras av läkare. Alla vaccinationer registreras av läkaren i ett så kallat vårdinsatsregister som utgör underlag för kostnadsersättning. Barnvaccinationsprogrammet i Danmark Omfattningen och utformningen av barnvaccinationsprogrammet är i stort sett samma som i Sverige frånsett tidpunkt för vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR) dos ett (15 månader) och dos två (4 år) jämfört med Sverige (18 månader respektive 6-8 år i Sverige). För revaccination av kikhosta-difteri-stelkramp-polio vid fem års ålder används ett lågdosvaccin (fulldosvaccin i Sverige vid 5-6 år). De kombinationsvacciner som används i det danska programmet under spädbarnsåret skiljer sig från dem som används i Sverige, men skyddar mot samma sjukdomar. Uppföljningstid för olika vacciner skiljer sig mellan länderna beroende på olika tidpunkt för introduktion av vacciner i programmet. Tiden är något kortare för vissa vacciner som MPR (infört 1987; Sverige 1982) och något längre för andra som pneumokockvaccination (infört 2007; Sverige 2009) och HPV-vaccination (infört 2009; Sverige 2012). När det gäller kikhosta infördes vaccinationen betydligt senare än i Sverige, men har i Danmark fortsatt utan uppehåll sedan I Danmark ges ingen påfyllnadsdos mot kikhosta i tonåren. Vaccinuppföljning Det är SSI som ansvarar för vaccinuppföljningen. Det framgår från beskrivningar av övervakningen av vaccinspecifika sjukdomar att samma grundpelare som i Sverige används med undantag av regelbundna seroepidemiologiska undersökningar. Sjukdomsövervakning Samtliga vaccinsjukdomar i programmet är anmälningspliktiga enligt lag (Meldesystemet for infektionssygdomme, MIS) och rapporteras till SSI och till Embedslægeinstitutionen. Statistik på vaccinationstäckning har tidigare baserats på att SSI tagit emot data om antal vaccinationer från Sundhedsstyrelsen t.ex. barnvaccinationer och vaccinationer till riskgrupper. När det gäller 9

10 vaccinbiverkningar som anses vara allvarliga ska de anmälas till Sundhedsstyrelsen enligt gällande praxis. Vaccinationsregistrering När HPV-vaccination infördes 2009 beslutades att ett nationellt elektroniskt vaccinationsregister skulle inrättas genom SSI:s försorg. Det Danske Vaccinationsregister (DDV) togs i bruk i februari 2013 (1). I DDV registreras vaccinationer som ingår i sjukförsäkringen, medan vacciner som ges på sjukhus eller egenbetalda vacciner t.ex. resevacciner inte ingår. SSI tar emot data om vaccinationer från läkemedelsdatabasen och sjukförsäkringsregistret. Uppgifter som registreras är personnummer, vaccinatörens identitet, vaccinnamn, vaccinkod, vaccindos, vaccinationsdatum och satsnummer. Registret innehåller historisk information om alla vaccinationer från sjukförsäkringen från år 1996 och framåt. DDV innehåller också information om vacciner som är utskrivna på recept med ett personnummer och information om uthämtning från år En ny interaktiv webbplats har utvecklats av SSI baserad på DDV där vaccinationstäckningen i realtid kan ses för vaccinerna i programmet på lokal, regional och nationell nivå (www.ssi.dk/data). Data publiceras med tre månaders fördröjning. Enskilda individer har också möjlighet att registrera vaccinationer man fått innan registret togs i bruk. Allmänheten har möjlighet att få ut vaccinationskort över sina vaccinationer från DDV. Registerstudier I Danmark, precis som i Sverige, finns en god tradition av att genomföra epidemiologiska studier med hjälp av personnummer och samkörning av data från olika registerkällor. I en översiktsartikel från år 2006 redovisas ett antal epidemiologiska registerbaserade studier av det danska barnvaccinationsprogrammet med syfte att undersöka vaccineffektivitet och vaccinsäkerhet (2). En forskningsdatabas skapades med information om alla administrerade barnvaccinationer från år 1990 och framåt, kallad the Childhood Vaccination Database. Den innehåller data från en nationell hälso- och försäkringsdatabas där läkare rapporterar in givna vaccinationer, datum för vaccination och vilket vaccin som getts. De danska registerstudierna är bland de största och mest detaljerade (historiskt) prospektiva barnvaccinationsstudierna i världen. Studieresultaten visar bl.a. att endast en påfyllnadsdos i förskoleåldern för kikhosta förebygger bara en liten del av de fall med kikhosta som förekommer bland spädbarn, att vaccination med MPR och med thimerosal-innehållande vacciner inte ökade risken för autism, samt att de barnvacciner som använts i Danmark inte ökat risken för typ 1-diabetes. De danska registerstudierna har givit mycket värdefulla data och har uppmärksammats internationellt. Det stora behovet av dessa vaccinuppföljningsstudier anges av SSI som ett viktigt skäl till att etablera DDV. Detta mot bakgrund av att effekt och säkerhet inför godkännande av ett nytt vaccin är utvärderat i kontrollerade studier under ideala förhållanden, medan vaccination i verkliga livet innebär massvaccination av heterogena populationer och många gånger med ofullständigt vaccinationsschema. Vaccinets effektivitet 10

11 ( effectiveness ) och säkerhet i ett vaccinationsprogram är svår eller omöjlig att förutsäga baserat på data i registreringsstudierna. SSI påpekar att registerbaserade studier är essentiella för evidensbaserade beslut om vaccinpolicy i programmen både nu och i framtiden. SSI förutser att med det nya datoriserade nationella DDVregistret kommer medicinska och ekonomiska effekter av barnvaccinationsprogrammet att kunna utvärderas på ett mer kvalitetssäkert sätt. Norge I Norge är Helsedirektoratet ansvarigt för folkhälsofrågor i ett brett perspektiv. Folkehelseinstituttet (FHI) är nationell expertmyndighet inom ett brett område innefattande bl.a. smittskydd och vaccinationer. Inom vaccinområdet ska FHI övervaka de norska vaccinationsprogrammen och upphandla vacciner för landet. Det norska Läkemedelsverket (Statens Legemiddelverk) har samma uppgifter som motsvarande i Sverige, men fattar också beslut om subventioner av läkemedel/vaccin. Det är regeringen som tar beslut om vaccinationer i det nationella programmet och som står för hela eller delar av kostnaden för vaccinationen. Det finns 19 fylkeskommuner som svarar för regional statlig administration och 430 kommuner. Det är kommunerna som svarar för primärvård och staten för specialistvård. Vaccinationsverksamheten och allmänna vaccinprogrammet är kommunernas ansvar under ledning av en kommunläkare och regleras i föreskrifter. FHI utfärdar bestämmelser om hur vaccinationen ska ges och tillhandahåller information om vaccinationerna bl.a. i en elektronisk handbok. Det finns en lagstadgad skyldighet att registrera alla barnvaccinationer i det norska vaccinationsregistret (SYSVAK). Barnvaccinationsprogrammet i Norge Omfattningen och utformningen av barnvaccinationsprogrammet är för närvarande i stort sett samma som i Sverige, men från 2016 har man beslutat införa allmän vaccination mot rotavirusinfektion. Tidpunkt för MPR-doserna skiljer sig där dos ett ges vid 15 månader (Sverige 18 månader) och dos två vid elva år (Sverige 6-8 år) samt påfyllnadsdos av DTP-IPV vid sju år (Sverige 5-6 år). Uppföljningstiden är längre i Norge för vissa vaccinationer som pneumokocker (infört 2006; Sverige 2009) och HPV (infört 2009; Sverige 2012). Vaccin mot kikhosta introducerades 1952 och har följts utan uppehåll sedan dess. En tonårsbooster mot kikhosta vid 15 års ålder har nyligen introducerats. Norge har också beslutat att fortsätta med påfyllnadsvaccination mot kikhosta vart tionde år till vuxna. Vaccinuppföljningen Det är FHI som ansvarar för vaccinuppföljningen. Av tillgängliga beskrivningar av övervakningen för vaccinspecifika sjukdomar framgår att samma grundpelare som i Sverige används, med undantag av regelbundna seroepidemiologiska undersökningar. De verktyg som används i övervakningen är följande: i) nationella vaccinationsregistret (SYSVAK) ii) anmälningsplikt för smittsamma sjukdomar (MSIS) 11

12 iii) iv) data från referenslaboratorier (vid FHI) nationella biverkningsregistret Vaccinationstäckningen övervakas med hjälp av det nationella vaccinationsregistret (SYSVAK) (se nedan). Sjukdomsövervakning Sjukdomsförekomst övervakas genom att alla vaccinsjukdomar i programmet är anmälningspliktiga. Både behandlande läkare och mikrobiologiska laboratorier ska rapportera och anmälan skickas till Meldingssystem for smittsomme sykdommer (MSIS). MSIS är det nationella övervakningssystemet för smittsamma sjukdomar och är ett nationellt hälsodataregister. Rapporteringen sker idag genom pappersformulär eller elektroniska länkar med laboratoriesvar, vilka kan påverkas om man gör en uppdatering av laboratoriedata utan att uppdatera länken. I en nylig rapport kring utvärdering av MSIS påtalas att en automatisk överföring av rapporteringen från vårdjournaler vore önskvärd (3). En betydande del av anmälningarna från laboratorier följdes inte upp med en klinisk anmälan från rekvirerande läkare. Vidare noterades att vaccinationsstatus inte alltid är ifyllt (jämförande studie med SYSVAK). I Norge används ett påminnelsesystem för att öka inrapportering i MSIS, vilket givit positiva resultat. I nuläget används omkring tre heltidstjänster för att kvalitetssäkra MSIS med påminnelser och uppdatering av registret. Förhoppningen är en vidareutveckling av registret med elektronisk överföring och med kvalitetssäkring genom samkörning av relevanta register t.ex. patientdata, dödsorsaksdata och vaccindata. Mikrobiologisk övervakning FHI har sedan 2005 en nationell referensfunktion för mikrobiologiska laboratorier vad gäller de sjukdomar som ingår i barnvaccinationsprogrammet, med undantag av HPV. Referensfunktionen innebär att laboratoriet (FHI) ska: 1) utföra referensdiagnostik 2) upprätthålla en samling av bakterie-/virusstammar och referensmaterial 3) ge vetenskapligt råd och stöd 4) delta i samarbete och forskning 5) bistå i övervakning, beredskap och utbrottshantering Allt provmaterial som gäller anmälningspliktiga sjukdomar ska skickas till FHI:s referenslaboratorium som utför primärdiagnostiken. För HPV-vaccination har en långsiktig nationell plan utvecklats för att övervaka förekomsten av HPV och virustypfördelningen bland unga flickor (urinprov), cellförändringar och livmoderhalscancer. Biverkningsuppföljning Misstänkta biverkningar efter vaccination övervakas av Statens Legemiddelverk i samarbete med FHI. Sedan 2009 registreras alla misstänkta biverkningar i SYSVAK. FHI överför därefter aktuella data till Statens Legemiddelverks biverkningsdatabas för läkemedel. 12

13 Vaccinationsregistrering Det nationella vaccinationsregistret (SYSVAK) är ett rikstäckande elektroniskt hälsodataregister som varit i bruk sedan SYSVAK är reglerat i en särskild föreskrift (Forskrift om innsamling og behandling av helseopplysninger i Nasjonalt vaksinasjonsregister (SYSVAK-registerforskriften)). Av föreskriften framgår att ändamålet för att samla in och behandla vissa bestämda hälsodata är att: 1) ge underlag för den enskildas vaccinationsstatus, 2) utvärdera förekomst av biverkningar, 3) ge underlag för bedömning av vaccinationstäckning på nationell och lokal nivå och säkerställa en hög täckning, 4) ge myndigheter möjlighet att producera bidrag till internationell statistik om vaccinationer, samt 5) ge underlag för forskning som avser att utveckla kvaliteten på tillgängliga vacciner. Registret får inte användas för andra syften än de angivna. FHI är databehandlingsansvarig (personuppgiftsansvarig) för registret. Sjukvårdspersonal har registreringsplikt och vaccinationer registreras utan samtycke. Uppgifter som ska rapporteras är namn och personnummer, vårdgivare, tidpunkt för vaccination, vaccinkod, typ av vaccin, satsnummer, kontraindikationer eller annan orsak till utebliven vaccination och misstänkta biverkningar. Efterregistrering av vaccinationer t.ex. de givna utomlands ska också göras. Allmänheten kan få ut ett vaccinationskort över sina vaccinationer via en speciell nättjänst ( Mine vaksiner`) som är kopplad till SYSVAK. Sedan år 2009 har SYSVAK expanderat och innehåller även information om HPVvaccinationer som har givits utanför programmet (till äldre flickor, pojkar och vuxna) och andra vacciner, t.ex. influensa A(H1N1)pdm09, säsongsinfluensa samt resevaccin. För registrering av dessa vacciner krävs samtycke, förutom för vaccination mot pandemisk influensa där registreringen är obligatorisk. Denna expansion kom till när vaccinering mot den pandemiska influensan 2009 krävde en förenklad registrering. Ett särskilt internetbaserat system utvecklades, vilket möjliggjorde en registrering av information från vården direkt in i SYSVAK. Genom detta kunde man följa vaccinationstäckning, både regionalt och nationellt i realtid. I efterhand kunde även konstateras att omkring 90 procent av pandemivaccinationerna hade blivit registrerade i SYSVAK. Data i SYSVAK används till att aktivt följa övervakning av vaccinationstäckning, besluta kring eventuella interventioner och åtgärder samt till uppföljning av vaccineffektivitet, vaccinsvikt och vaccinbiverkningar. Det nationella vaccinationsregistret i Norge har visats vara ett värdefullt verktyg i den epidemiologiska övervakningen både för forskning och för kvalitetskontroll (4). Tillförlitliga data om vaccinationer finns tillgängliga i realtid och kan användas på individnivå i utbrottssituationer eller när misstanke finns om svikt eller misstänkta biverkningar av ett givet vaccin. Finland I Finland är Institutet för hälsa och välfärd (THL) central förvaltningsmyndighet under ministeriet med arbetsuppgifter som i Sverige utförs av Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet. Vaccinationsfrågor sorterar under 13

14 verksamhetsområdet Hälsoskydd på THL och innefattar tre avdelningar, en för vaccinationer och immunskydd, en för smittskydd och en för miljöhälsa. Sex regionförvaltningsverk (tidigare län) svarar för regional statlig administration. Det kommunala självstyret på lokal nivå är grundlagsskyddat. Det finns 336 kommuner som ansvarar för primärvården, medan specialiserad sjukvård (sjukhusvård) sker genom s.k. samkommuner i samverkan med 20 sjukvårdsdistrikt. Regeringen beslutar om vaccinationsprogrammens omfattning genom en särskild förordning (Vaccinationsförordningen). THL svarar för upphandling av vacciner och utfärdar anvisningar om hur vaccinationerna ska utföras. Det finska läkemedelsverket svarar för godkännande av vacciner och biverkningsrapportering. Vaccinationer enligt barnvaccinationsprogrammet är reglerade i en förordning och ingår i det kommunala ansvaret för barn- och skolhälsovård. Vacciner i programmet är avgiftsfria. Barnvaccinationsprogrammet i Finland Utformningen av barnvaccinationsprogrammet är i stort sett samma som i Sverige, men omfattningen är större. I Finland ingår tolv sjukdomar i det nationella programmet. År 2009 infördes vaccination mot rotavirusinfektion vid två, tre och fem månaders ålder och år 2007 infördes årlig vaccination mot säsonginfluensa av barn sex till 36 månader i programmet. HPV-vaccination av flickor kommer att införas i november 2013 och sannolikt vaccination av barn mot vattkoppor (varicella). Tidpunkter för MPR dos ett och två är tolv månader (Sverige 18 månader) respektive sex år och för påfyllnadsdos av difteri-stelkramp-kikhostapoliovaccin (DTP-IPV) fyra år (Sverige 5-6 år). En tonårsbooster mot kikhostadifteri-stelkramp (dtp) ges vid års ålder. Uppföljningstiden är något kortare i Finland för vaccination mot pneumokocker (infört 2010; Sverige 2009). Riskgruppsvaccination omfattar även TBE-vaccin i Finland. Vaccinuppföljningen Det är THL som ansvarar för vaccinuppföljningen. Utifrån beskrivningar av övervakningen för vaccinspecifika sjukdomar framgår att samma grundpelare som i Sverige används. Vaccinationstäckning har tidigare beräknats vartannat år genom att undersöka vaccinationsrapporter/journaler från BVC på ett randomiserat urval av 1000 barn som fyllt två år, men från 2012 ska alla hälsocentraler rapportera barnvaccinationsdata till en nationell databas kallad AvoHILMO (se nedan). Sjukdomsövervakning Sjukdomsförekomst övervakas genom att alla vaccinsjukdomar är anmälningspliktiga för såväl behandlande läkare som mikrobiologiska laboratorier. Anmälan ska skickas till THL som driver ett nationellt register för smittsamma sjukdomar (NIDR). Det är också obligatoriskt att skicka in mikrobiologiska isolat till THL. Biverkningsuppföljningen är THL:s ansvar, men biverkningsregistret tillhör formellt finska Läkemedelsverket. 14

15 Vaccinationsregistrering Från 2012 ska vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet registreras i en nationell databas kallad AvoHILMO. Det är ett primärvårdsregister, medan det för slutenvård finns ett särskilt register kallat HILMO. Det finns ingen tydlig reglering av dessa register ännu, men nya lagar kommer att referera till dessa register. THL avser att i den finska Smittskyddslagen lägga till en paragraf om behovet av registrering av vaccinationsdata för övervakning av det nationella programmet (ikraftträdande år 2015). Vårdgivare förväntas avidentifiera data. Av detta skäl behövs inget samtycke till registrering från föräldrarna, vilket dock krävs om personnummer ska användas i forskningsstudier. Uppgifter som ska rapporteras av alla hälsocentraler innefattar personnummer (som avidentifieras), födelseort, datum för vaccination, vaccinnamn, satsnummer och vaccinkod. Registret är fortfarande nytt avseende vaccinationsregistrering och man har haft en del initiala problem med saknade och inkorrekta data samt att vissa hälsocentraler inte rapporterar in vaccinationerna, men validering av data pågår. Under 2010 utvecklades ett temporärt nationellt vaccinationsregister baserat på vaccinationsrapporter/-journaler från hela landet för att undersöka narkolepsisignalen associerad med Pandemrix. Detta register har nu använts i en studie för att undersöka om vaccinationstäckningen i barnvaccinationsprogrammet påverkats av uppmärksamheten och oron kring förekomst av narkolepsi (5). Man använde populationsbaserade vaccinationsdata rapporterade under perioden 2009 till 2011 i analysen. Vaccinationstäckningen beräknades med hjälp av nämnardata från födelseregistret. Konklusionen var att ingen påverkan/sänkning av vaccinationstäckningen i barnprogrammet observerades och att täckningen för de två senast introducerade vaccinerna, rotavirus och pneumokocker, också var hög, vilket tyder på en god acceptans i befolkningen. Studien illustrerar nyttan av nationella vaccinationsregister i vaccinuppföljningen. Island Det isländska hälso- och sjukvårdsystemet är statligt. Landet är indelat i åtta regioner, 23 län och 98 kommuner. Under hälsoministeriet finns en rådgivande Nationell kommitté för smittsamma sjukdomar. Statsepidemiologen har ansvar för sjukdomsövervakning, utbrottshantering och organisation av vaccinationer. Barnvaccinationerna är avgiftsfria. Barnvaccinationsprogrammet på Island Omfattningen och utformningen av barnvaccinationsprogrammet är i stort sett samma som i Sverige frånsett att man också vaccinerar mot meningokocker grupp C vid sex och åtta månaders ålder. Tidpunkt för MPR dos ett är 18 månader medan dos två ges vid tolv år (Sverige 6-8 år). Vidare ges påfyllnadsdos av vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta och polio vid fyra års ålder med ett lågdosvaccin (dtp+ipv), medan den i Sverige ges vid 5-6 årsålder och med fulldosvaccin (DTP+IPV). En tonårsbooster med dtp+ipv ges vid 14 års ålder. 15

16 Vaccinuppföljning Utifrån beskrivningar av övervakningen för vaccinspecifika sjukdomar framgår att samma grundpelare som i Sverige används med undantag av regelbundna seroepidemiologiska undersökningar. Vaccinationstäckningen, biverkningar och vaccineffektivitet övervakas genom rapportering av vaccinationer (med personnummer) till en nationell interaktiv elektronisk databas som kan länkas till andra hälsodataregister (6). Sjukdomsövervakning Angående sjukdomsförekomst finns både anmälningspliktiga sjukdomar (avidentifierade) och rapporteringsskyldiga sjukdomar (med personnummer), vilka ska rapporteras av både behandlande läkare och mikrobiologiska laboratorier. Anmälan skickas till statsepidemiologen och data registreras i ett nationellt register. Vaccinationsregistrering En pilotstudie startades 2003 avseende en central databas för vaccinationer. Vaccinationsdatabasen kopplades via internet till det elektroniska journalsystemet vid 15 hälsocentraler med automatisk dataöverföring. Historiska vaccinationer inmatades i efterhand. Hälso- och sjukvårdspersonal hade åtkomst till individuella vaccinationsdata. Projektet var framgångsrikt och avslutades Efter det beslutade ministeriet år 2007 att alla hälsoinstitutioner på Island skulle anslutas till databasen. På detta sätt kan alla vaccinationer registreras i realtid. Information om vaccinationsstatus finns tillgängligt i hela landet. Förhoppningen är att man med en nationell databas kan övervaka både sjukdomar, vaccinationer, biverkningar och andra hälsorelaterade resurser. En sammanfattning av de olika typerna av vaccinationsregister som används i de nordiska länderna ges i tabell 1 nedan. Vaccinationsregistren skiljer sig mellan de nordiska länderna vad gäller funktionell status, omfattning av uppgifter som registreras, användningsområden och tillgänglighet. 16

17 Tabell 1. Typ av data/källa som används för att mäta vaccinationstäckning i de nordiska länderna, tidigare, nuläge och framtida data/källa (Modifierad från Nohynek HM, 2012) (7). Land Vaccineringsenhet Tidigare data/källa Nuläge data/källa Data/källa Danmark Läkare Total aggregerad/ Försäkringskassan Finland Sjuksköterska Delurval/ Barnhälsovårdjournaler Norge Sjuksköterska Total aggregerad/ Barnhälsovårdsjournaler Sverige Sjuksköterska Total aggregerad/ Barn och skolhälsovårdsjournaler Total aggregerad/ Försäkringskassan Individurval från populationsregister/ Barnhälsovårdsjournal Total individ/ Vaccinationsregister (SYSVAK) Total aggregerad/ Barnhälsovårdsjournaler (HPV individ (Svevac) Total individ/ Försäkringskassan (DDV, 1 feb 2013) Individurval från populationsregister/ Barnhälsovårdsjournaler tills nationellt vaccinregister skapats Total individ/ Vaccinationsregister (SYSVAK) Total individ/ Vaccinregister (1 jan 2013) Andra länder Nederländerna I Nederländerna är Nationella institutet för folkhälsa och miljö (RIVM) central förvaltningsmyndighet under ministeriet, med arbetsuppgifter som i Sverige utförs av Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet. Det finns fyra avdelningar varav Centre for Infectious Disease Control ansvarar för vaccinationsprogrammet med uppföljning, övervakning, epidemiologiska studier och laboratoriediagnostik. En annan RIVM-avdelning, Regional Coordination of Programmes/Purchase, Storage and Distribution (RCP/IOD), ansvarar för att tillhandahålla vaccinerna och genomförandet av programmet. Det finns tolv provinser och 415 kommuner. Vaccinationer administreras på lokal nivå av barnhälsokliniker och primärvården. Det nationella vaccinationsprogrammet implementerades 1957 och omfattar barn upp till 19 års ålder. Barnvaccinationsprogrammet i Nederländerna I Nederländerna används ett annat vaccinationsschema än i de nordiska länderna med tre doser vid två, tre och fyra månaders ålder för primärimmunisering följt av en påfyllnadsdos vid elva månader (s.k. 3+1 schema). Programmet omfattar vaccination mot tolv sjukdomar och förutom de sjukdomar vi vaccinerar mot i Sverige ingår även hepatit B-vaccination sedan 2011 samt vaccination mot meningokocker grupp C vid 14 månaders ålder sedan MPR dos ett ges vid 14 17

18 månaders ålder och dos två vid nio års ålder. Förnyelsedoser mot difteri-stelkrampkikhosta-polio ges vid fyra års ålder och vid nio års ålder. Vaccination mot pneumokocker och mot HPV introducerades i programmet 2006 respektive Vaccinuppföljning I en årsrapport av RIVM för år 2012 redovisas arbetet med vaccinationer och övervakning av vaccinsjukdomar i Nederländerna (8). Uppföljningen av vaccinsjukdomarna innefattar fem grundpelare, liksom i Sverige men med tillägg av mortalitets- och morbiditetsövervakning. Statistik på vaccinationstäckning baseras på en nationell databas (Praeventis) där alla vaccinationer i det allmänna programmet registreras på individuell nivå (se nedan). Sjukdomsövervakning Alla sjukdomar i vaccinationsprogrammet är anmälningspliktiga, formellt enligt lag från 2008, men vissa sjukdomar har registrerats sedan slutet av 1800-talet. Anmälningsplikten gäller både för behandlande läkare och för mikrobiologiska laboratorier. Sjukdomarna klassificeras i fyra kategorier (A, B1, B2, C) med olika krav på tidsrapportering och interventionsstrategi för att hindra smittspridning. Laboratoriedata innehåller endast begränsad information om patienterna och ofta görs inte laboratoriekonfirmering av självläkande vaccinsjukdomar. Mortalitetsövervakning baseras på data i ett nationellt register med dödscertifikat som grund. Även information om sjuklighet insamlas baserat på registerdata om sjukhusinläggningar (patientdata från primärvården finns inte registrerad). Det anmärks att data på mortalitet och sjuklighet inte alltid är av bästa kvalitet, särskilt inte när det gäller sjukdomar som uppkommer sporadiskt. Mikrobiologiska analyser Mikrobiologisk typning med analys av skiften i distribution av typer och förändringar av smittämnen utförs kontinuerligt. Det finns ett referenslaboratorium för bakteriell meningit (NRBM), dit mikrobiologiska laboratorier ute i landet frivilligt skickar in blod- och likvorprover för analys. Nio sentinellaboratorier skickar också in prover på alla patienter med invasiv pneumokocksjukdom. Även virologiska laboratorier skickar veckovis in information om positiva resultat till RIVM. Dock saknas nämnardata för ovanstående övervakningar, dvs. uppgift om antal genomförda tester. Seroimmunitetsstudier Seroimmunitetsstudier, där ett slumpmässigt urval av Nederländernas befolkning regelbundet lämnar blodprov och svarar på enkäter ( PIENTER surveys ), har utförts år och år Extraprover tas i områden med låg vaccinationstäckning eller från immigranter. Biverkningsuppföljning Biverkningsuppföljningen baseras på en förstärkt spontanrapportering och redovisas årligen som aggregerade data. Övervakningen av biverkningar har sedan 2011 överförts till ett särskilt center för farmakovigilans (Lareb) som aktivt arbetat 18

19 med att öka rapporteringen och att utföra systematiska studier baserade på enkäter och länkning av registerdata. Årlig utvärdering av vaccineffektivitet ingår i rutinövervakningen. Vaccinationsregistrering Praeventis är ett elektroniskt nationellt vaccinationsregister som implementerades 2005 och drivs av RIVM (9). Endast vaccinationer i det allmänna programmet registreras. Allmänheten har inte direkttillgång till registret, men har rätt att begära datautdrag för sina egna vaccinationer. Praeventis är länkat till befolkningsregistret och får kontinuerliga uppdateringar om alla nyfödda och avlidna barn samt om adressändringar genom användning av personnummer. Registret innehåller således data om alla barn oavsett deltagande i vaccinationsprogrammet och utnyttjas även för andra syften. Uppgifter som registreras är vaccinnamn, dosnummer, datum för vaccination, vårdgivare samt skäl till avböjande av vaccination. Databasen används till att övervaka vaccinationsprocessen med automatisk validering av data, utskick av kallelser och påminnelser samt kontroll av vaccinlager. Registret är ett essentiellt verktyg för utvärdering av vaccinationstäckning och RIVM publicerar årlig nationell statistik för specifika födelsekohorter. Även regional och lokal statistik publiceras för att upptäcka och åtgärda bristande täckningsgrad. Statistik på vaccinationstäckning används även för tolkning av seroimmunitetsdata. Vaccinationsregistret kan samköras med sjukdomsregister för att utvärdera vaccinsäkerhet och vaccineffektivitet. Inför kliniska studier som rör vaccinationsprogrammet t.ex. enkätundersökningar är det möjligt att utnyttja registret för rekrytering av vaccinerade och ovaccinerade individer. Storbritannien Storbritannien har nyligen genomfört en stor omorganisation inom hälsoområdet. Public Health England (PHE) är från 1 april 2013 den centrala förvaltningsmyndigheten inom hälso- och sjukvårdsområdet, vilken skapats genom sammanslagning av flera myndigheter, inkluderande Health Protection Agency (HPA). Inom PHE finns Avdelningen för hälsoskydd med en underliggande enhet som ansvarar för frågor inom smittskydd, smittsamma sjukdomar och övervakning. Den brittiska hälso- och sjukvården bedrivs och finansieras i statlig regi och är avgiftsfri för patienten. Vacciner i det allmänna vaccinationsprogrammet upphandlas centralt av departementet. Hälso- och sjukvårdsdepartementet tillhandahåller information om vaccinationer i programmet i en e-bok, The Green Book. National Health Services (NHS) England har tagit över ansvaret från den tidigare organisationen med Primary Care Trusts (PCT) och därmed också för vaccinationsprogrammen. Regionala NHS-enheter ska genomföra arbetet på fältet genom Clinical Commission Groups (CCGs) som inkluderar alla husläkare (General Practitioners (GP)) inom ett geografiskt område. Joint Committee on Vaccination and Immunisation (JCVI) har en nyckelroll inom vaccinationsområdet. Det är en kommitté som producerar beslutsunderlag och ger råd i vaccinationsfrågor till hälsoministeriet. JCVI ger rekommendationer (i praktiken beslut) om nya vacciner eller annan ändring i barnvaccinationsprogrammet efter 19

20 förfrågan från ansvarig minister. Medicines and Healthcare products Regulatory Agency (MHRA) har motsvarande uppgifter som Läkemedelsverket i Sverige. Barnvaccinationsprogrammet i Storbritannien I Storbritannien ingår 14 sjukdomar i det nationella vaccinationsprogrammet med introduktion av rotavirusvaccination för spädbarn och influensavaccination (nasalt vaccin) för barn 2-17 år under Vaccination mot meningokocker grupp C infördes 1999 och ges i tre doser vid tre månader och månader, följt av en påfyllnadsdos vid 15 års ålder (från 2014 endast två doser vid 12 månader och 14 år). I Storbritannien används ett mer komplext vaccinationsschema (3+1 schema) än i de nordiska länderna med tre doser mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-hib vid två, tre och fyra månaders ålder, följt av en påfyllnadsdos mot Hib vid månaders ålder. Första påfyllnadsdos med difteri-stelkramp-kikhosta-poliovaccin ges först vid 3-5 års ålder. Andra påfyllnadsdosen av difteri-stelkramp-poliovaccin ges vid 15 års ålder. Kvinnor i graviditetsvecka 28 till 38 rekommenderas vaccin mot kikhosta. Pneumokockvaccination infördes 2006 och administreras i ett 2+1 schema (2, 4 och månader). MPR dos ett och två administreras i åldern månader respektive 3-5 år. HPV-vaccination introducerades 2008 för flickor 13 år. Storbritannien kommer också att införa allmän vuxenvaccination mot bältros för personer över 70 år med en catch-up vaccination upp till 79 år. Vaccinuppföljning Storbritannien har förutom den uppföljning som bedrivs i Sverige vissa kompletterande övervakningssystem. Vaccinationstäckningen övervakas med hjälp av två registersystem, dels populationsbaserade Child Health Information Systems (CHISs) vad gäller barnvaccinationer dels ett GP register vad gäller selektiva vaccinationsprogram för vuxna (se nedan). Sjukdomsövervakning Sjukdomsförekomst följs genom att majoriteten av vaccinsjukdomarna (undantag Hib och HPV) är anmälningspliktiga för behandlande GP och mikrobiologiska laboratorier. Anmälan ska skickas till lokal smittskyddsansvarig och motsvarande HPA-enhet inom PHE. Mikrobiologisk epidemiologi följs kontinuerligt. Data på sjukdomar och laboratorieresultat rapporteras till centrala elektroniska databaser. Förutom detta passiva övervakningssystem för sjukdomsförekomst finns ett aktivt system, British Paediatric Surveillance Unit BPSU (http://www.rcpch.ac.uk/bpsu). Barnläkare inrapporterar varje månad information om sjukdomar utifrån en i förväg definierad lista. Detta har resulterat i en förstärkt övervakning, framförallt när det gäller MPR, Hib och vattkoppor. Andra länder har följt efter och det har bildats ett internationellt nätverk för barnläkare, International Network of Paediatric Surveillance Unit INoPSU (http://www.inopsu.com/), där mer än barnläkare ingår. Seroepidemiologi Storbritannien genomför systematiskt årliga seroepidemiologiska studier för utvalda vaccinsjukdomar baserat på överblivna serumprover i utsedda laboratorier 20

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Eva Netterlid Susanne Andrén SMI-dag Stockholm 23/4 2013 Sjukdomar Mikrobiell typning Vaccinations - register Vaccinations täckning Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Vad vinner vi med de nya vaccinerna?

Vad vinner vi med de nya vaccinerna? Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro 4-5 feb 2009 Örebro, onsdagen den 4 februari 2009 Vad vinner vi med de nya vaccinerna? aglindberg@gmail.com Vad vann vi med de gamla? Tidigt 1800-tal: Vad vinner

Läs mer

TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren 2011 2015

TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren 2011 2015 TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren 2011 2015 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi 1 2011 1 TBE-VACCINATIONSKAMPANJEN

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2015-05-29 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Vaccination inför och efter njurtransplantation

Vaccination inför och efter njurtransplantation Vaccination inför och efter njurtransplantation Jag har rensat bort tabeller, figurer och andra illustrationer då det inte är tillåtet att distribuera dessa bilder pga copy-right. Marianne Jertborn Infektion,

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Bakgrund År 2012 ordnade THL utbildningsdagar om registrering av vaccinationer och om vaccinationsregistret för administratörerna av hälsovårdscentralernas patientdatasystem.

Läs mer

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012 Presentation Svevac Informationssystem för vaccinationer Susanne Andrén Gävleborg 16-17/1, 2012 ett nationellt informationssystem för vaccinationer Informationssystem eller e-tjänst för vaccinationer Vårdgivare

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Leif Ekholm BHV-öl, ÖLL 2013-11-28 Modifierad efter presentation tillsammans med Eva Netterlid, SMI, 2013-10-08. Socialstyrelsen

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Bakgrund År 2012 ordnade THL utbildningsdagar om registrering av vaccinationer och om vaccinationsregistret för administratörerna av hälsovårdscentralernas patientdatasystem.

Läs mer

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Stockholm Landsting samt Stockholm Stad? Marie Johannesson Skolöverläkare, Stockholms Stad Ledningsdagarna 22-23 september

Läs mer

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder BILAGA Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder (Komplettering och anpassning till det svenska vaccinationsprogrammet) Christina C Fåhraeus Barnläkare Hälsans vårdcentrum Juni

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering 1 (2) RA-MS 2013:40 Riksarkivets föreskrifter om gallring hos Smittskyddsinstitutet; beslutade den 15 oktober 2013. Riksarkivet

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet ationsprogrammet Avvikelser-ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera Socialstyrelsen ansvarar för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid, SMI

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio Kunskapsakuten/ Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio olika sjukdomar i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Läs mer

SVENSKA LUNGRAPPORTEN

SVENSKA LUNGRAPPORTEN SVENSKA LUNGRAPPORTEN ALLMÄNHETENS KÄNNEDOM OCH ERFARENHETER AV LUNGBESVÄR Ett informationsmaterial för journalister från Pfizer AB Presskontakt: Ulrika Goossens, informationschef, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com

Läs mer

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden TOPRA 2014 Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden Margareth Jorvid, Methra Uppsala AB, LSM group Malmö, 23 september 2014 ENABLING AND PROMOTING EXCELLENCE

Läs mer

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

NPL i Hälso och sjukvården

NPL i Hälso och sjukvården Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Övervakning av influensa säsongen 2013-2014

Övervakning av influensa säsongen 2013-2014 Övervakning av influensa säsongen 2013-2014 SMI-dag om influensa, 2 oktober 2013 Hélène Englund AP-E, SMI död intensivvård sjukhusvård smittade Hälsorapport Nyhet: Nytt populationsbaserat övervakningssystem

Läs mer

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VAD SÄGER LANDSTINGET? Ur Hälsoundersökning av vuxna asylsökande och nyanlända invandrare Vaccinationsstatus kontrolleras och alla vuxna erbjuds vaccination

Läs mer

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Författare: Ann-Sofie Cavefors och Thomas Arvidsson, Centrala Barnhälsovården i Göteborg

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer

Läs mer

Deltagarinformation och samtyckesdokument

Deltagarinformation och samtyckesdokument INFORMATION TILL DELTAGARENS FÖRÄLDER / VÅRDNADSHAVARE OCH SAMTYCKESDOKUMENT Undersökningens namn och nr: 111442 (10PN-PD-DIT-043) Regionalt randomiserad, kontrollerad undersökning i fas III/IV, där effekten

Läs mer

Kvalitetsregisterdag 2009-04-22

Kvalitetsregisterdag 2009-04-22 Kvalitetsregisterdag 2009-04-22 Patientdatalagen och kvalitetsregister Camilla Ziegler Enheten för juridik Region Skåne 1 Nationella och regionala kvalitetsregister Syfte Inrättats för ändamålet att systematiskt

Läs mer

Antal doser vid HPV-vaccination. Beslutsunderlag avseende 2-dosschema

Antal doser vid HPV-vaccination. Beslutsunderlag avseende 2-dosschema Antal doser vid HPV-vaccination Beslutsunderlag avseende 2-dosschema Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016

Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016 Version 7 1(10) Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016 Vaccinationsstart måndag 2 november 2015... 2 Nytt om kampanjen... 2 Frågeformulär till patient inför vaccination...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Vaccination av barn och ungdomar

Vaccination av barn och ungdomar 184 Ändrad 2015-03-04, s 187 Rose-Marie Carlsson, Försvarsmedicincentrum, Västra Frölunda Sven-Arne Silfverdal, Barnhälsovårdsenheten, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Inledning Vaccinationer är en

Läs mer

Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) (RS/80/2015)

Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) (RS/80/2015) Förslag till beslut Regionstyrelsen 1(2) Samordningskansliet 2015-01-16 Tfn: 063-14 76 36 E-post: helge.jonsson@regionjh.se Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45)

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Rådgivningens vaccinationsguide

Rådgivningens vaccinationsguide Rådgivningens vaccinationsguide Mannerheims Barnskyddsförbund Institutet för hälsa och välfärd Andra linjen 17, 00530 Helsingfors PB 30, 00271 Helsingfors tel. 075 324 51 tel. 029 524 6000 mll@mll.fi www.thl.fi

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Mässling, påssjuka, röda hund Sjukdomar, komplikationer Sjukdomsbördan i Sverige före vaccination och nu Mässling och

Läs mer

Frågor och svar för Nationellt substansregister för läkemedel (NSL)

Frågor och svar för Nationellt substansregister för läkemedel (NSL) Frågor och svar för Nationellt substansregister för läkemedel (NSL) Frågor och svar för Nationellt substansregister för läkemedel (NSL)... 1 1. Information om filen... 2 1.1. Hur söker man i registret?...

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Sammanhållen vaccinationsinformation Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Projektet Sammanhållen Vaccinationsinformation Uppdrag från Sveriges Kommuner

Läs mer

Vad ska en TB-plan för Sverige innehålla?

Vad ska en TB-plan för Sverige innehålla? Vad ska en TB-plan för Sverige innehålla? Anpassad till nationell situation Politisk förankrad för att säkra finansiering Säker tillgång till läkemedel Riktade åtgärder för att nå våra riskgrupper Vilka

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Frågeställningar från projektet

Frågeställningar från projektet Frågeställningar från projektet Förlossningsvården (FV) Fråga FV B 1: Idag står FV2, barnrapport och observationslista på mammans personnummer. Hur är det imorgon? Borde det inte vara barnets? Svar FV

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet GÄLLER FRÅN JANUARI 2010 Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination?

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. LifeGene

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. LifeGene 20 Datum Diarienr 2011-12-16 766-2011 Karolinska Institutet Box 281 171 77 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. LifeGene Datainspektionens beslut Datainspektionen förelägger Karolinska

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Livet på De Geergymnasiet är spännande. Här kan du läsa om vad som händer just nu. 2015-05-13

Livet på De Geergymnasiet är spännande. Här kan du läsa om vad som händer just nu. 2015-05-13 Livet på De Geergymnasiet är spännande. Här kan du läsa om vad som händer just nu. Veckomeddelande v 21 2015-05-13 MÖTEN/KONFERENSER To 21/5 13.00 Skyddsrond Linghallen SCHEMABRYTANDE V 21 APL RL12 ES13b

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism:

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism: Kapitel Inledning Allmän del En av de viktigaste åtgärderna för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar är att vaccinera hela eller delar av befolkningen. Förutom ett personligt skydd är vaccinationer

Läs mer

Nationell kommunikationsstrategi för vacciner och vaccinationsprogram

Nationell kommunikationsstrategi för vacciner och vaccinationsprogram Nationell kommunikationsstrategi för vacciner och vaccinationsprogram Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Rådgivningens vaccinationsguide

Rådgivningens vaccinationsguide Rådgivningens vaccinationsguide Mannerheims Barnskyddsförbund Institutet för hälsa och välfärd Andra linjen 17, 00530 Helsingfors PB 30, 00271 Helsingfors tel. 075 324 51 tel. 0206 106 000 mll@mll.fi www.thl.fi

Läs mer

Biverkningar vid vaccinationer

Biverkningar vid vaccinationer Biverkningar vid vaccinationer Vilka biverkningar ska rapporteras? Nya oväntade biverkningar Mindre vanliga och sällsynta biverkningar (FASS) Sådant som tycks öka i frekvens Sådant som tycks öka i allvarlighetsgrad

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen

Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen il l i Direktiv 2010/84/EU och EU-Förordning 1235/2010 Annika Wennberg Christer Backman Koordinator EU-Koordinator Vetenskaplig och Regulatorisk Strategi

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer