Vaccinuppföljning i andra länder. Bilaga 8 till Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vaccinuppföljning i andra länder. Bilaga 8 till Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning"

Transkript

1 Vaccinuppföljning i andra länder Bilaga 8 till Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning

2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Förkortningar... 4 Vaccinuppföljning i andra länder... 8 Nordiska länderna... 9 Danmark... 9 Norge Finland Island En sammanfattning av de olika typerna av vaccinationsregister som används i de nordiska länderna ges i tabell 1 nedan Andra länder Nederländerna Storbritannien USA Kanada Australien Vaccinationsregister i ett urval av länder Sammanfattning Nordiska länderna Andra länder Vaccinuppföljningssystem i andra länder för potentiell applikation i Sverige Referenser... 37

4 Förkortningar ABC Active Bacterial Core Surveillance, övervakningssystem för fem allvarliga bakterieinfektioner i USA ACCA ACIP ACIR AIRA APSU Advisory Committee on Causality Assessment, rådgivande kommitté för utvärdering av allvarliga biverkningar och potentiella orsakssamband med vaccination i Kanada Advisory Committe in Immunization Practices, rådgivande nationell kommitté inom vaccinområdet i USA Australian Childhood Immunisation Register, vaccinationsregister för det nationella vaccinationsprogrammet i Australien American American Immunization Registry Association, organisation som arbetar med att utveckla implementeringen av vaccinationsregister i USA Australian Pediatric Surveillance Unit, nätverk av barnläkare för aktiv övervakning av ovanliga sjukdomar bland barn i Australien ASPREN ATAGI Australian Sentinel Practice Research Network, sentinelsystem med allmänläkare för sjukdomsövervakning i Australien Australian Technical Advisory Group on Immunizations, expertkommitté för vaccinationsfrågor i Australien AvoHILMO Nationell databas över barnvaccinationer i Finland BPSU CAEFI CCGs CDC CHISs CIDM CIC British Paediatric Surveillance Unit, aktivt övervakningssystem i Storbritannien där barnläkare inrapporterar specificerade sjukdomar Canadian Adverse Events Following Immunization, central databas för vaccinbiverkningar i Kanada Clinical Commission Groups, regionala NHS-enheter som genomför hälsoarbetet på fältet i Storbritannien Centers for Disease Control and prevention, nationella smittskyddsmyndigheten i USA Child Health Information Systems, lokala register över barnvaccinationer i Storbritannien Centre for Infectious Diseases and Microbiology, centrum för infektionssjukdomar och mikrobiologi i Australien Canadian Immunization Committee, kommitté som tar fram vägledning om vaccinationsprogram i Kanada 4

5 CIOMS CIRN CISA CNDSS COVER DAEN DDV ESEN FDA FHI GP HC IISs IMPACT INoPSU IOM JCVI MHRA MIS MPR MSIS Council for International Organisations of Medical Science, en internationell organisation etablerad av WHO och UNESCO, som arbetar med säkerhetsfrågor rörande vacciner och andra läkemedel Canadian Immunization Registry Network, arbetsgrupp för att koordinera procedurer i registernätverk i Kanada Clinical Immunization Safety Assessment, vaccinsäkerhetsnätverk i USA Canadian Notifiable Disease Surveillance System, nationellt system för anmälningspliktiga sjukdomar i Kanada Cover of Vaccines Evaluated Rapidly, program i Storbritannien för snabba registeruttag av vaccinsäkerhetsdata Database of Adverse Event Notifications, central biverkningsdatabas i Australien Det Danske Vaccinationsregister European Sero-Epidemiology Network, europeiskt seroepidemiologiskt nätverk Food and Drug Administration, Läkemedelsverket i USA Folkehelseinstituttet i Norge General Practitioner, allmänläkare Health Canada, Läkemedelsverket i Kanada Immunization Informations Systems, vaccinationsregister Immunization Monitoring Program Active, aktivt sjukhusbaserat övervakningssystem av allvarliga vaccinbiverkningar i Kanada International Network of Paediatric Surveillance Unit, internationellt nätverk av barnläkare för sjukdomsövervakning Institute of Medicine, vaccinsäkerhetskommitté i USA Joint Committee on Vaccination and Immunisation, kommitté som producerar beslutsunderlag och ger råd i vaccinationsfrågor till hälsoministeriet i Storbritannien Medicines and Healthcare products Regulatory Agency, Läkemedelsverket i Storbritannien Meldesystemet for infektionssygdomme i Danmark Mässling-påssjuka-röda hund vaccin Meldingssystem for smittsomme sykdommer i Norge 5

6 NACI NCIRS NCVIA NHANES NHS NIC NICS NIS NNDSS NRBM NVAC PAEDS PBAC PHAC PHE National Advisory Committee on Immunization, kommitté som tar fram beslutsunderlag om vaccinationer i nationella programmet i Kanada National Centre for Immunisation Research and Surveillance, nationellt centrum för vaccinforskning i Australien National Childhood Vaccine Injury Act, amerikansk lag som förpliktigar hälso- och sjukvårdspersonal att anmäla definierade biverkningar kopplade till specifika vaccin National Health and Nutrition Examination Survey, regelbundna nationella folkhälsoundersökningar i USA som kombinerar enkäter, intervjuer, fysiska undersökningar och provtagningar för exempelvis immunitetsundersökningar National Health Services, statliga myndigheter som driver den offentliga sjukvården i Storbritannien National Immunization Committee, kommitté som övervakar genomförandet av vaccinationsprogrammen i Australien National Immunization Coverage Survey, nationell övervakning av vaccinationstäckning baserade på telefonbaserade intervjuer i Australien National Immunizations Surveys, nationella undersökningar av vaccinationstäckning med telefonbaserade intervjuer av ett representativt urval av barnhushåll i USA National Notifiable Diseases Surveillance System, central databas för anmälningspliktiga sjukdomar i Australien Referenslaboratorium för bakteriell meningit i Nederländerna National Vaccine Advisory Committee, rådgivande kommitté inom vaccinområdet i USA Paediatric Active Enhanced Disease Surveillance, nätverk av barnläkare för sjukdomsövervakning i Australien Pharmaceutical Benefits Advisory Committee, kommitté som tar fram underlag om vacciners kostnadseffektivitet i ett samhällsperspektiv i Australien Public Health Agency of Canada, central hälsomyndighet i Kanada Public Health England, central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvårdsområdet i Storbritannien Praeventis Nationellt vaccinationsregister i Nederländerna PCT Primary Care Trusts, tidigare administrativa enheter av NHS med ansvar för hälsovården i Storbritannien 6

7 RIVM SSI SYSVAK TGA THL VAERS VAU VSD Nationella institutet för folkhälsa och miljö i Nederländerna Statens Serum Institut i Danmark Webbaserat informationssystem för vaccinationer i Norge Therapeutic Goods Administration, Läkemedelsverket i Australien Institutet för hälsa och välfärd, central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvårdsområdet i Finland Vaccine Adverse Event Reporting System, central databas över rapporterade vaccinbiverkningar i USA som drivs gemensamt av CDC och FDA Vaccine Analytic Unit, enhet som utvärderar långtidssäkerhet med vaccinationer i USA Vaccine Safety Datalink. Ett amerikanskt system som sammanlänkar vaccinationsregister med medicinska journaler för att övervaka vaccinsäkerhet i nio distrikt 7

8 Vaccinuppföljning i andra länder Barnvaccinationsprogrammen i Europa och andra höginkomstländer är väletablerade och relativt homogena med avseende på de sjukdomar man vaccinerat mot länge t.ex. stelkramp, difteri och polio, medan nya vaccin introducerats på olika sätt i olika länder beroende på regional sjukdomsbörda och andra lokala överväganden. En översiktsbild över vaccinationsprogrammen i olika länder i Europa och världen kan man få på ECDC:s och WHO:s webbsidor (http://vaccine-schedule.ecdc.europa.eu/pages/scheduler.aspx; Antalet vaccinationer som ingår i de olika nationella vaccinationsprogrammen varierar liksom vaccinationsschema avseende typ av vaccin, antal doser och tidpunkt för vaccinering. Vaccinerna som ingår i barnvaccinationsprogrammen är oftast kostnadsfria och erbjuds av de nationella hälsovårdssystemen i landet, medan vacciner till vuxna eller sådana som ligger utanför programmen bekostas av den enskilde, t.ex. TBE-vacciner i Sverige. Vaccinationerna kan i vissa länder vara obligatoriska, exempelvis inför skolstart. Det finns stora variationer avseende system för datainsamling om vaccinationer, allt från administrativa system och specifika studier till populationsbaserade datoriserade inmatningssystem. Dessa nationella olikheter gör det svårt att jämföra övervakning och data för vaccinationstäckning mellan länder samt att utvärdera programmens effektivitet och genomslag. Frågan om hur vaccinuppföljningen sker och hur den skiljer sig från den i Sverige behandlas i denna rapport främst avseende våra nordiska grannländer med tanke på likheter i sjukdomsepidemiologi, vaccinationsprogram, vaccinationsschema (grundimmunisering 3, 5 och 12 månader), reglering av smittskyddet, klimat och socioekonomisk bakgrund. Programmen i länderna har också undergått liknande typ av ändringar/anpassningar under senare år vad gäller tillägg och tidpunkter för förnyelsedoser. För att vidga perspektivet inkluderas också några andra länder inom och utom Europa såsom Storbritannien, Nederländerna, USA, Kanada och Australien. Tillgången till och kvaliteten på data om vaccinuppföljningen skiljer sig mellan länder och underlaget för denna rapport baseras mestadels på webbaserad information inom vaccinområdet som återfinns på ländernas webbplatser samt en begränsad litteratursökning. De flesta länder har ett uppföljningsprogram innefattande vaccinationstäckning, sjukdomsförekomst (med klinisk rapportering och laboratorierapportering), mikrobiologisk epidemiologi och biverkningsrapportering. Inte alla använder regelbundna seroimmunitetsstudier. De flesta länder har mer detaljerad information om användning av nationella eller subnationella vaccinationsregister än om andra övervakningssystem. 8

9 Nordiska länderna Danmark I Danmark är Sundhedsstyrelsen och Statens Serum Institut (SSI) centrala förvaltningsmyndigheter för hälso- och sjukvårdsfrågor. Läkemedelsverket (Lægemiddelstyrelsen) är inte längre en fristående myndighet utan ingår i Sundhedsstyrelsen sedan februari I förordningen om vaccination av vissa smittsamma sjukdomar från år 2008 ges regler om barnvaccinationer. Regeringen bestämmer vilka vaccinationer som ska ingå i programmet, medan Sundhedsstyrelsen utfärdar föreskrifter om hur programmet ska genomföras. Vaccinerna tillhandahålls kostnadsfritt av SSI. De fem regionerna (som närmast motsvarar landstingen i Sverige) är skyldiga att svara för avgiftsfria barnvaccinationer i programmet upp till 18 års ålder. Privatpraktiserande läkare ansvarar för barnhälsovården och genomför alla barnvaccinationer. Vaccinationer får endast utföras av läkare. Alla vaccinationer registreras av läkaren i ett så kallat vårdinsatsregister som utgör underlag för kostnadsersättning. Barnvaccinationsprogrammet i Danmark Omfattningen och utformningen av barnvaccinationsprogrammet är i stort sett samma som i Sverige frånsett tidpunkt för vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR) dos ett (15 månader) och dos två (4 år) jämfört med Sverige (18 månader respektive 6-8 år i Sverige). För revaccination av kikhosta-difteri-stelkramp-polio vid fem års ålder används ett lågdosvaccin (fulldosvaccin i Sverige vid 5-6 år). De kombinationsvacciner som används i det danska programmet under spädbarnsåret skiljer sig från dem som används i Sverige, men skyddar mot samma sjukdomar. Uppföljningstid för olika vacciner skiljer sig mellan länderna beroende på olika tidpunkt för introduktion av vacciner i programmet. Tiden är något kortare för vissa vacciner som MPR (infört 1987; Sverige 1982) och något längre för andra som pneumokockvaccination (infört 2007; Sverige 2009) och HPV-vaccination (infört 2009; Sverige 2012). När det gäller kikhosta infördes vaccinationen betydligt senare än i Sverige, men har i Danmark fortsatt utan uppehåll sedan I Danmark ges ingen påfyllnadsdos mot kikhosta i tonåren. Vaccinuppföljning Det är SSI som ansvarar för vaccinuppföljningen. Det framgår från beskrivningar av övervakningen av vaccinspecifika sjukdomar att samma grundpelare som i Sverige används med undantag av regelbundna seroepidemiologiska undersökningar. Sjukdomsövervakning Samtliga vaccinsjukdomar i programmet är anmälningspliktiga enligt lag (Meldesystemet for infektionssygdomme, MIS) och rapporteras till SSI och till Embedslægeinstitutionen. Statistik på vaccinationstäckning har tidigare baserats på att SSI tagit emot data om antal vaccinationer från Sundhedsstyrelsen t.ex. barnvaccinationer och vaccinationer till riskgrupper. När det gäller 9

10 vaccinbiverkningar som anses vara allvarliga ska de anmälas till Sundhedsstyrelsen enligt gällande praxis. Vaccinationsregistrering När HPV-vaccination infördes 2009 beslutades att ett nationellt elektroniskt vaccinationsregister skulle inrättas genom SSI:s försorg. Det Danske Vaccinationsregister (DDV) togs i bruk i februari 2013 (1). I DDV registreras vaccinationer som ingår i sjukförsäkringen, medan vacciner som ges på sjukhus eller egenbetalda vacciner t.ex. resevacciner inte ingår. SSI tar emot data om vaccinationer från läkemedelsdatabasen och sjukförsäkringsregistret. Uppgifter som registreras är personnummer, vaccinatörens identitet, vaccinnamn, vaccinkod, vaccindos, vaccinationsdatum och satsnummer. Registret innehåller historisk information om alla vaccinationer från sjukförsäkringen från år 1996 och framåt. DDV innehåller också information om vacciner som är utskrivna på recept med ett personnummer och information om uthämtning från år En ny interaktiv webbplats har utvecklats av SSI baserad på DDV där vaccinationstäckningen i realtid kan ses för vaccinerna i programmet på lokal, regional och nationell nivå (www.ssi.dk/data). Data publiceras med tre månaders fördröjning. Enskilda individer har också möjlighet att registrera vaccinationer man fått innan registret togs i bruk. Allmänheten har möjlighet att få ut vaccinationskort över sina vaccinationer från DDV. Registerstudier I Danmark, precis som i Sverige, finns en god tradition av att genomföra epidemiologiska studier med hjälp av personnummer och samkörning av data från olika registerkällor. I en översiktsartikel från år 2006 redovisas ett antal epidemiologiska registerbaserade studier av det danska barnvaccinationsprogrammet med syfte att undersöka vaccineffektivitet och vaccinsäkerhet (2). En forskningsdatabas skapades med information om alla administrerade barnvaccinationer från år 1990 och framåt, kallad the Childhood Vaccination Database. Den innehåller data från en nationell hälso- och försäkringsdatabas där läkare rapporterar in givna vaccinationer, datum för vaccination och vilket vaccin som getts. De danska registerstudierna är bland de största och mest detaljerade (historiskt) prospektiva barnvaccinationsstudierna i världen. Studieresultaten visar bl.a. att endast en påfyllnadsdos i förskoleåldern för kikhosta förebygger bara en liten del av de fall med kikhosta som förekommer bland spädbarn, att vaccination med MPR och med thimerosal-innehållande vacciner inte ökade risken för autism, samt att de barnvacciner som använts i Danmark inte ökat risken för typ 1-diabetes. De danska registerstudierna har givit mycket värdefulla data och har uppmärksammats internationellt. Det stora behovet av dessa vaccinuppföljningsstudier anges av SSI som ett viktigt skäl till att etablera DDV. Detta mot bakgrund av att effekt och säkerhet inför godkännande av ett nytt vaccin är utvärderat i kontrollerade studier under ideala förhållanden, medan vaccination i verkliga livet innebär massvaccination av heterogena populationer och många gånger med ofullständigt vaccinationsschema. Vaccinets effektivitet 10

11 ( effectiveness ) och säkerhet i ett vaccinationsprogram är svår eller omöjlig att förutsäga baserat på data i registreringsstudierna. SSI påpekar att registerbaserade studier är essentiella för evidensbaserade beslut om vaccinpolicy i programmen både nu och i framtiden. SSI förutser att med det nya datoriserade nationella DDVregistret kommer medicinska och ekonomiska effekter av barnvaccinationsprogrammet att kunna utvärderas på ett mer kvalitetssäkert sätt. Norge I Norge är Helsedirektoratet ansvarigt för folkhälsofrågor i ett brett perspektiv. Folkehelseinstituttet (FHI) är nationell expertmyndighet inom ett brett område innefattande bl.a. smittskydd och vaccinationer. Inom vaccinområdet ska FHI övervaka de norska vaccinationsprogrammen och upphandla vacciner för landet. Det norska Läkemedelsverket (Statens Legemiddelverk) har samma uppgifter som motsvarande i Sverige, men fattar också beslut om subventioner av läkemedel/vaccin. Det är regeringen som tar beslut om vaccinationer i det nationella programmet och som står för hela eller delar av kostnaden för vaccinationen. Det finns 19 fylkeskommuner som svarar för regional statlig administration och 430 kommuner. Det är kommunerna som svarar för primärvård och staten för specialistvård. Vaccinationsverksamheten och allmänna vaccinprogrammet är kommunernas ansvar under ledning av en kommunläkare och regleras i föreskrifter. FHI utfärdar bestämmelser om hur vaccinationen ska ges och tillhandahåller information om vaccinationerna bl.a. i en elektronisk handbok. Det finns en lagstadgad skyldighet att registrera alla barnvaccinationer i det norska vaccinationsregistret (SYSVAK). Barnvaccinationsprogrammet i Norge Omfattningen och utformningen av barnvaccinationsprogrammet är för närvarande i stort sett samma som i Sverige, men från 2016 har man beslutat införa allmän vaccination mot rotavirusinfektion. Tidpunkt för MPR-doserna skiljer sig där dos ett ges vid 15 månader (Sverige 18 månader) och dos två vid elva år (Sverige 6-8 år) samt påfyllnadsdos av DTP-IPV vid sju år (Sverige 5-6 år). Uppföljningstiden är längre i Norge för vissa vaccinationer som pneumokocker (infört 2006; Sverige 2009) och HPV (infört 2009; Sverige 2012). Vaccin mot kikhosta introducerades 1952 och har följts utan uppehåll sedan dess. En tonårsbooster mot kikhosta vid 15 års ålder har nyligen introducerats. Norge har också beslutat att fortsätta med påfyllnadsvaccination mot kikhosta vart tionde år till vuxna. Vaccinuppföljningen Det är FHI som ansvarar för vaccinuppföljningen. Av tillgängliga beskrivningar av övervakningen för vaccinspecifika sjukdomar framgår att samma grundpelare som i Sverige används, med undantag av regelbundna seroepidemiologiska undersökningar. De verktyg som används i övervakningen är följande: i) nationella vaccinationsregistret (SYSVAK) ii) anmälningsplikt för smittsamma sjukdomar (MSIS) 11

12 iii) iv) data från referenslaboratorier (vid FHI) nationella biverkningsregistret Vaccinationstäckningen övervakas med hjälp av det nationella vaccinationsregistret (SYSVAK) (se nedan). Sjukdomsövervakning Sjukdomsförekomst övervakas genom att alla vaccinsjukdomar i programmet är anmälningspliktiga. Både behandlande läkare och mikrobiologiska laboratorier ska rapportera och anmälan skickas till Meldingssystem for smittsomme sykdommer (MSIS). MSIS är det nationella övervakningssystemet för smittsamma sjukdomar och är ett nationellt hälsodataregister. Rapporteringen sker idag genom pappersformulär eller elektroniska länkar med laboratoriesvar, vilka kan påverkas om man gör en uppdatering av laboratoriedata utan att uppdatera länken. I en nylig rapport kring utvärdering av MSIS påtalas att en automatisk överföring av rapporteringen från vårdjournaler vore önskvärd (3). En betydande del av anmälningarna från laboratorier följdes inte upp med en klinisk anmälan från rekvirerande läkare. Vidare noterades att vaccinationsstatus inte alltid är ifyllt (jämförande studie med SYSVAK). I Norge används ett påminnelsesystem för att öka inrapportering i MSIS, vilket givit positiva resultat. I nuläget används omkring tre heltidstjänster för att kvalitetssäkra MSIS med påminnelser och uppdatering av registret. Förhoppningen är en vidareutveckling av registret med elektronisk överföring och med kvalitetssäkring genom samkörning av relevanta register t.ex. patientdata, dödsorsaksdata och vaccindata. Mikrobiologisk övervakning FHI har sedan 2005 en nationell referensfunktion för mikrobiologiska laboratorier vad gäller de sjukdomar som ingår i barnvaccinationsprogrammet, med undantag av HPV. Referensfunktionen innebär att laboratoriet (FHI) ska: 1) utföra referensdiagnostik 2) upprätthålla en samling av bakterie-/virusstammar och referensmaterial 3) ge vetenskapligt råd och stöd 4) delta i samarbete och forskning 5) bistå i övervakning, beredskap och utbrottshantering Allt provmaterial som gäller anmälningspliktiga sjukdomar ska skickas till FHI:s referenslaboratorium som utför primärdiagnostiken. För HPV-vaccination har en långsiktig nationell plan utvecklats för att övervaka förekomsten av HPV och virustypfördelningen bland unga flickor (urinprov), cellförändringar och livmoderhalscancer. Biverkningsuppföljning Misstänkta biverkningar efter vaccination övervakas av Statens Legemiddelverk i samarbete med FHI. Sedan 2009 registreras alla misstänkta biverkningar i SYSVAK. FHI överför därefter aktuella data till Statens Legemiddelverks biverkningsdatabas för läkemedel. 12

13 Vaccinationsregistrering Det nationella vaccinationsregistret (SYSVAK) är ett rikstäckande elektroniskt hälsodataregister som varit i bruk sedan SYSVAK är reglerat i en särskild föreskrift (Forskrift om innsamling og behandling av helseopplysninger i Nasjonalt vaksinasjonsregister (SYSVAK-registerforskriften)). Av föreskriften framgår att ändamålet för att samla in och behandla vissa bestämda hälsodata är att: 1) ge underlag för den enskildas vaccinationsstatus, 2) utvärdera förekomst av biverkningar, 3) ge underlag för bedömning av vaccinationstäckning på nationell och lokal nivå och säkerställa en hög täckning, 4) ge myndigheter möjlighet att producera bidrag till internationell statistik om vaccinationer, samt 5) ge underlag för forskning som avser att utveckla kvaliteten på tillgängliga vacciner. Registret får inte användas för andra syften än de angivna. FHI är databehandlingsansvarig (personuppgiftsansvarig) för registret. Sjukvårdspersonal har registreringsplikt och vaccinationer registreras utan samtycke. Uppgifter som ska rapporteras är namn och personnummer, vårdgivare, tidpunkt för vaccination, vaccinkod, typ av vaccin, satsnummer, kontraindikationer eller annan orsak till utebliven vaccination och misstänkta biverkningar. Efterregistrering av vaccinationer t.ex. de givna utomlands ska också göras. Allmänheten kan få ut ett vaccinationskort över sina vaccinationer via en speciell nättjänst ( Mine vaksiner`) som är kopplad till SYSVAK. Sedan år 2009 har SYSVAK expanderat och innehåller även information om HPVvaccinationer som har givits utanför programmet (till äldre flickor, pojkar och vuxna) och andra vacciner, t.ex. influensa A(H1N1)pdm09, säsongsinfluensa samt resevaccin. För registrering av dessa vacciner krävs samtycke, förutom för vaccination mot pandemisk influensa där registreringen är obligatorisk. Denna expansion kom till när vaccinering mot den pandemiska influensan 2009 krävde en förenklad registrering. Ett särskilt internetbaserat system utvecklades, vilket möjliggjorde en registrering av information från vården direkt in i SYSVAK. Genom detta kunde man följa vaccinationstäckning, både regionalt och nationellt i realtid. I efterhand kunde även konstateras att omkring 90 procent av pandemivaccinationerna hade blivit registrerade i SYSVAK. Data i SYSVAK används till att aktivt följa övervakning av vaccinationstäckning, besluta kring eventuella interventioner och åtgärder samt till uppföljning av vaccineffektivitet, vaccinsvikt och vaccinbiverkningar. Det nationella vaccinationsregistret i Norge har visats vara ett värdefullt verktyg i den epidemiologiska övervakningen både för forskning och för kvalitetskontroll (4). Tillförlitliga data om vaccinationer finns tillgängliga i realtid och kan användas på individnivå i utbrottssituationer eller när misstanke finns om svikt eller misstänkta biverkningar av ett givet vaccin. Finland I Finland är Institutet för hälsa och välfärd (THL) central förvaltningsmyndighet under ministeriet med arbetsuppgifter som i Sverige utförs av Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet. Vaccinationsfrågor sorterar under 13

14 verksamhetsområdet Hälsoskydd på THL och innefattar tre avdelningar, en för vaccinationer och immunskydd, en för smittskydd och en för miljöhälsa. Sex regionförvaltningsverk (tidigare län) svarar för regional statlig administration. Det kommunala självstyret på lokal nivå är grundlagsskyddat. Det finns 336 kommuner som ansvarar för primärvården, medan specialiserad sjukvård (sjukhusvård) sker genom s.k. samkommuner i samverkan med 20 sjukvårdsdistrikt. Regeringen beslutar om vaccinationsprogrammens omfattning genom en särskild förordning (Vaccinationsförordningen). THL svarar för upphandling av vacciner och utfärdar anvisningar om hur vaccinationerna ska utföras. Det finska läkemedelsverket svarar för godkännande av vacciner och biverkningsrapportering. Vaccinationer enligt barnvaccinationsprogrammet är reglerade i en förordning och ingår i det kommunala ansvaret för barn- och skolhälsovård. Vacciner i programmet är avgiftsfria. Barnvaccinationsprogrammet i Finland Utformningen av barnvaccinationsprogrammet är i stort sett samma som i Sverige, men omfattningen är större. I Finland ingår tolv sjukdomar i det nationella programmet. År 2009 infördes vaccination mot rotavirusinfektion vid två, tre och fem månaders ålder och år 2007 infördes årlig vaccination mot säsonginfluensa av barn sex till 36 månader i programmet. HPV-vaccination av flickor kommer att införas i november 2013 och sannolikt vaccination av barn mot vattkoppor (varicella). Tidpunkter för MPR dos ett och två är tolv månader (Sverige 18 månader) respektive sex år och för påfyllnadsdos av difteri-stelkramp-kikhostapoliovaccin (DTP-IPV) fyra år (Sverige 5-6 år). En tonårsbooster mot kikhostadifteri-stelkramp (dtp) ges vid års ålder. Uppföljningstiden är något kortare i Finland för vaccination mot pneumokocker (infört 2010; Sverige 2009). Riskgruppsvaccination omfattar även TBE-vaccin i Finland. Vaccinuppföljningen Det är THL som ansvarar för vaccinuppföljningen. Utifrån beskrivningar av övervakningen för vaccinspecifika sjukdomar framgår att samma grundpelare som i Sverige används. Vaccinationstäckning har tidigare beräknats vartannat år genom att undersöka vaccinationsrapporter/journaler från BVC på ett randomiserat urval av 1000 barn som fyllt två år, men från 2012 ska alla hälsocentraler rapportera barnvaccinationsdata till en nationell databas kallad AvoHILMO (se nedan). Sjukdomsövervakning Sjukdomsförekomst övervakas genom att alla vaccinsjukdomar är anmälningspliktiga för såväl behandlande läkare som mikrobiologiska laboratorier. Anmälan ska skickas till THL som driver ett nationellt register för smittsamma sjukdomar (NIDR). Det är också obligatoriskt att skicka in mikrobiologiska isolat till THL. Biverkningsuppföljningen är THL:s ansvar, men biverkningsregistret tillhör formellt finska Läkemedelsverket. 14

15 Vaccinationsregistrering Från 2012 ska vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet registreras i en nationell databas kallad AvoHILMO. Det är ett primärvårdsregister, medan det för slutenvård finns ett särskilt register kallat HILMO. Det finns ingen tydlig reglering av dessa register ännu, men nya lagar kommer att referera till dessa register. THL avser att i den finska Smittskyddslagen lägga till en paragraf om behovet av registrering av vaccinationsdata för övervakning av det nationella programmet (ikraftträdande år 2015). Vårdgivare förväntas avidentifiera data. Av detta skäl behövs inget samtycke till registrering från föräldrarna, vilket dock krävs om personnummer ska användas i forskningsstudier. Uppgifter som ska rapporteras av alla hälsocentraler innefattar personnummer (som avidentifieras), födelseort, datum för vaccination, vaccinnamn, satsnummer och vaccinkod. Registret är fortfarande nytt avseende vaccinationsregistrering och man har haft en del initiala problem med saknade och inkorrekta data samt att vissa hälsocentraler inte rapporterar in vaccinationerna, men validering av data pågår. Under 2010 utvecklades ett temporärt nationellt vaccinationsregister baserat på vaccinationsrapporter/-journaler från hela landet för att undersöka narkolepsisignalen associerad med Pandemrix. Detta register har nu använts i en studie för att undersöka om vaccinationstäckningen i barnvaccinationsprogrammet påverkats av uppmärksamheten och oron kring förekomst av narkolepsi (5). Man använde populationsbaserade vaccinationsdata rapporterade under perioden 2009 till 2011 i analysen. Vaccinationstäckningen beräknades med hjälp av nämnardata från födelseregistret. Konklusionen var att ingen påverkan/sänkning av vaccinationstäckningen i barnprogrammet observerades och att täckningen för de två senast introducerade vaccinerna, rotavirus och pneumokocker, också var hög, vilket tyder på en god acceptans i befolkningen. Studien illustrerar nyttan av nationella vaccinationsregister i vaccinuppföljningen. Island Det isländska hälso- och sjukvårdsystemet är statligt. Landet är indelat i åtta regioner, 23 län och 98 kommuner. Under hälsoministeriet finns en rådgivande Nationell kommitté för smittsamma sjukdomar. Statsepidemiologen har ansvar för sjukdomsövervakning, utbrottshantering och organisation av vaccinationer. Barnvaccinationerna är avgiftsfria. Barnvaccinationsprogrammet på Island Omfattningen och utformningen av barnvaccinationsprogrammet är i stort sett samma som i Sverige frånsett att man också vaccinerar mot meningokocker grupp C vid sex och åtta månaders ålder. Tidpunkt för MPR dos ett är 18 månader medan dos två ges vid tolv år (Sverige 6-8 år). Vidare ges påfyllnadsdos av vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta och polio vid fyra års ålder med ett lågdosvaccin (dtp+ipv), medan den i Sverige ges vid 5-6 årsålder och med fulldosvaccin (DTP+IPV). En tonårsbooster med dtp+ipv ges vid 14 års ålder. 15

16 Vaccinuppföljning Utifrån beskrivningar av övervakningen för vaccinspecifika sjukdomar framgår att samma grundpelare som i Sverige används med undantag av regelbundna seroepidemiologiska undersökningar. Vaccinationstäckningen, biverkningar och vaccineffektivitet övervakas genom rapportering av vaccinationer (med personnummer) till en nationell interaktiv elektronisk databas som kan länkas till andra hälsodataregister (6). Sjukdomsövervakning Angående sjukdomsförekomst finns både anmälningspliktiga sjukdomar (avidentifierade) och rapporteringsskyldiga sjukdomar (med personnummer), vilka ska rapporteras av både behandlande läkare och mikrobiologiska laboratorier. Anmälan skickas till statsepidemiologen och data registreras i ett nationellt register. Vaccinationsregistrering En pilotstudie startades 2003 avseende en central databas för vaccinationer. Vaccinationsdatabasen kopplades via internet till det elektroniska journalsystemet vid 15 hälsocentraler med automatisk dataöverföring. Historiska vaccinationer inmatades i efterhand. Hälso- och sjukvårdspersonal hade åtkomst till individuella vaccinationsdata. Projektet var framgångsrikt och avslutades Efter det beslutade ministeriet år 2007 att alla hälsoinstitutioner på Island skulle anslutas till databasen. På detta sätt kan alla vaccinationer registreras i realtid. Information om vaccinationsstatus finns tillgängligt i hela landet. Förhoppningen är att man med en nationell databas kan övervaka både sjukdomar, vaccinationer, biverkningar och andra hälsorelaterade resurser. En sammanfattning av de olika typerna av vaccinationsregister som används i de nordiska länderna ges i tabell 1 nedan. Vaccinationsregistren skiljer sig mellan de nordiska länderna vad gäller funktionell status, omfattning av uppgifter som registreras, användningsområden och tillgänglighet. 16

17 Tabell 1. Typ av data/källa som används för att mäta vaccinationstäckning i de nordiska länderna, tidigare, nuläge och framtida data/källa (Modifierad från Nohynek HM, 2012) (7). Land Vaccineringsenhet Tidigare data/källa Nuläge data/källa Data/källa Danmark Läkare Total aggregerad/ Försäkringskassan Finland Sjuksköterska Delurval/ Barnhälsovårdjournaler Norge Sjuksköterska Total aggregerad/ Barnhälsovårdsjournaler Sverige Sjuksköterska Total aggregerad/ Barn och skolhälsovårdsjournaler Total aggregerad/ Försäkringskassan Individurval från populationsregister/ Barnhälsovårdsjournal Total individ/ Vaccinationsregister (SYSVAK) Total aggregerad/ Barnhälsovårdsjournaler (HPV individ (Svevac) Total individ/ Försäkringskassan (DDV, 1 feb 2013) Individurval från populationsregister/ Barnhälsovårdsjournaler tills nationellt vaccinregister skapats Total individ/ Vaccinationsregister (SYSVAK) Total individ/ Vaccinregister (1 jan 2013) Andra länder Nederländerna I Nederländerna är Nationella institutet för folkhälsa och miljö (RIVM) central förvaltningsmyndighet under ministeriet, med arbetsuppgifter som i Sverige utförs av Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet. Det finns fyra avdelningar varav Centre for Infectious Disease Control ansvarar för vaccinationsprogrammet med uppföljning, övervakning, epidemiologiska studier och laboratoriediagnostik. En annan RIVM-avdelning, Regional Coordination of Programmes/Purchase, Storage and Distribution (RCP/IOD), ansvarar för att tillhandahålla vaccinerna och genomförandet av programmet. Det finns tolv provinser och 415 kommuner. Vaccinationer administreras på lokal nivå av barnhälsokliniker och primärvården. Det nationella vaccinationsprogrammet implementerades 1957 och omfattar barn upp till 19 års ålder. Barnvaccinationsprogrammet i Nederländerna I Nederländerna används ett annat vaccinationsschema än i de nordiska länderna med tre doser vid två, tre och fyra månaders ålder för primärimmunisering följt av en påfyllnadsdos vid elva månader (s.k. 3+1 schema). Programmet omfattar vaccination mot tolv sjukdomar och förutom de sjukdomar vi vaccinerar mot i Sverige ingår även hepatit B-vaccination sedan 2011 samt vaccination mot meningokocker grupp C vid 14 månaders ålder sedan MPR dos ett ges vid 14 17

18 månaders ålder och dos två vid nio års ålder. Förnyelsedoser mot difteri-stelkrampkikhosta-polio ges vid fyra års ålder och vid nio års ålder. Vaccination mot pneumokocker och mot HPV introducerades i programmet 2006 respektive Vaccinuppföljning I en årsrapport av RIVM för år 2012 redovisas arbetet med vaccinationer och övervakning av vaccinsjukdomar i Nederländerna (8). Uppföljningen av vaccinsjukdomarna innefattar fem grundpelare, liksom i Sverige men med tillägg av mortalitets- och morbiditetsövervakning. Statistik på vaccinationstäckning baseras på en nationell databas (Praeventis) där alla vaccinationer i det allmänna programmet registreras på individuell nivå (se nedan). Sjukdomsövervakning Alla sjukdomar i vaccinationsprogrammet är anmälningspliktiga, formellt enligt lag från 2008, men vissa sjukdomar har registrerats sedan slutet av 1800-talet. Anmälningsplikten gäller både för behandlande läkare och för mikrobiologiska laboratorier. Sjukdomarna klassificeras i fyra kategorier (A, B1, B2, C) med olika krav på tidsrapportering och interventionsstrategi för att hindra smittspridning. Laboratoriedata innehåller endast begränsad information om patienterna och ofta görs inte laboratoriekonfirmering av självläkande vaccinsjukdomar. Mortalitetsövervakning baseras på data i ett nationellt register med dödscertifikat som grund. Även information om sjuklighet insamlas baserat på registerdata om sjukhusinläggningar (patientdata från primärvården finns inte registrerad). Det anmärks att data på mortalitet och sjuklighet inte alltid är av bästa kvalitet, särskilt inte när det gäller sjukdomar som uppkommer sporadiskt. Mikrobiologiska analyser Mikrobiologisk typning med analys av skiften i distribution av typer och förändringar av smittämnen utförs kontinuerligt. Det finns ett referenslaboratorium för bakteriell meningit (NRBM), dit mikrobiologiska laboratorier ute i landet frivilligt skickar in blod- och likvorprover för analys. Nio sentinellaboratorier skickar också in prover på alla patienter med invasiv pneumokocksjukdom. Även virologiska laboratorier skickar veckovis in information om positiva resultat till RIVM. Dock saknas nämnardata för ovanstående övervakningar, dvs. uppgift om antal genomförda tester. Seroimmunitetsstudier Seroimmunitetsstudier, där ett slumpmässigt urval av Nederländernas befolkning regelbundet lämnar blodprov och svarar på enkäter ( PIENTER surveys ), har utförts år och år Extraprover tas i områden med låg vaccinationstäckning eller från immigranter. Biverkningsuppföljning Biverkningsuppföljningen baseras på en förstärkt spontanrapportering och redovisas årligen som aggregerade data. Övervakningen av biverkningar har sedan 2011 överförts till ett särskilt center för farmakovigilans (Lareb) som aktivt arbetat 18

19 med att öka rapporteringen och att utföra systematiska studier baserade på enkäter och länkning av registerdata. Årlig utvärdering av vaccineffektivitet ingår i rutinövervakningen. Vaccinationsregistrering Praeventis är ett elektroniskt nationellt vaccinationsregister som implementerades 2005 och drivs av RIVM (9). Endast vaccinationer i det allmänna programmet registreras. Allmänheten har inte direkttillgång till registret, men har rätt att begära datautdrag för sina egna vaccinationer. Praeventis är länkat till befolkningsregistret och får kontinuerliga uppdateringar om alla nyfödda och avlidna barn samt om adressändringar genom användning av personnummer. Registret innehåller således data om alla barn oavsett deltagande i vaccinationsprogrammet och utnyttjas även för andra syften. Uppgifter som registreras är vaccinnamn, dosnummer, datum för vaccination, vårdgivare samt skäl till avböjande av vaccination. Databasen används till att övervaka vaccinationsprocessen med automatisk validering av data, utskick av kallelser och påminnelser samt kontroll av vaccinlager. Registret är ett essentiellt verktyg för utvärdering av vaccinationstäckning och RIVM publicerar årlig nationell statistik för specifika födelsekohorter. Även regional och lokal statistik publiceras för att upptäcka och åtgärda bristande täckningsgrad. Statistik på vaccinationstäckning används även för tolkning av seroimmunitetsdata. Vaccinationsregistret kan samköras med sjukdomsregister för att utvärdera vaccinsäkerhet och vaccineffektivitet. Inför kliniska studier som rör vaccinationsprogrammet t.ex. enkätundersökningar är det möjligt att utnyttja registret för rekrytering av vaccinerade och ovaccinerade individer. Storbritannien Storbritannien har nyligen genomfört en stor omorganisation inom hälsoområdet. Public Health England (PHE) är från 1 april 2013 den centrala förvaltningsmyndigheten inom hälso- och sjukvårdsområdet, vilken skapats genom sammanslagning av flera myndigheter, inkluderande Health Protection Agency (HPA). Inom PHE finns Avdelningen för hälsoskydd med en underliggande enhet som ansvarar för frågor inom smittskydd, smittsamma sjukdomar och övervakning. Den brittiska hälso- och sjukvården bedrivs och finansieras i statlig regi och är avgiftsfri för patienten. Vacciner i det allmänna vaccinationsprogrammet upphandlas centralt av departementet. Hälso- och sjukvårdsdepartementet tillhandahåller information om vaccinationer i programmet i en e-bok, The Green Book. National Health Services (NHS) England har tagit över ansvaret från den tidigare organisationen med Primary Care Trusts (PCT) och därmed också för vaccinationsprogrammen. Regionala NHS-enheter ska genomföra arbetet på fältet genom Clinical Commission Groups (CCGs) som inkluderar alla husläkare (General Practitioners (GP)) inom ett geografiskt område. Joint Committee on Vaccination and Immunisation (JCVI) har en nyckelroll inom vaccinationsområdet. Det är en kommitté som producerar beslutsunderlag och ger råd i vaccinationsfrågor till hälsoministeriet. JCVI ger rekommendationer (i praktiken beslut) om nya vacciner eller annan ändring i barnvaccinationsprogrammet efter 19

20 förfrågan från ansvarig minister. Medicines and Healthcare products Regulatory Agency (MHRA) har motsvarande uppgifter som Läkemedelsverket i Sverige. Barnvaccinationsprogrammet i Storbritannien I Storbritannien ingår 14 sjukdomar i det nationella vaccinationsprogrammet med introduktion av rotavirusvaccination för spädbarn och influensavaccination (nasalt vaccin) för barn 2-17 år under Vaccination mot meningokocker grupp C infördes 1999 och ges i tre doser vid tre månader och månader, följt av en påfyllnadsdos vid 15 års ålder (från 2014 endast två doser vid 12 månader och 14 år). I Storbritannien används ett mer komplext vaccinationsschema (3+1 schema) än i de nordiska länderna med tre doser mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-hib vid två, tre och fyra månaders ålder, följt av en påfyllnadsdos mot Hib vid månaders ålder. Första påfyllnadsdos med difteri-stelkramp-kikhosta-poliovaccin ges först vid 3-5 års ålder. Andra påfyllnadsdosen av difteri-stelkramp-poliovaccin ges vid 15 års ålder. Kvinnor i graviditetsvecka 28 till 38 rekommenderas vaccin mot kikhosta. Pneumokockvaccination infördes 2006 och administreras i ett 2+1 schema (2, 4 och månader). MPR dos ett och två administreras i åldern månader respektive 3-5 år. HPV-vaccination introducerades 2008 för flickor 13 år. Storbritannien kommer också att införa allmän vuxenvaccination mot bältros för personer över 70 år med en catch-up vaccination upp till 79 år. Vaccinuppföljning Storbritannien har förutom den uppföljning som bedrivs i Sverige vissa kompletterande övervakningssystem. Vaccinationstäckningen övervakas med hjälp av två registersystem, dels populationsbaserade Child Health Information Systems (CHISs) vad gäller barnvaccinationer dels ett GP register vad gäller selektiva vaccinationsprogram för vuxna (se nedan). Sjukdomsövervakning Sjukdomsförekomst följs genom att majoriteten av vaccinsjukdomarna (undantag Hib och HPV) är anmälningspliktiga för behandlande GP och mikrobiologiska laboratorier. Anmälan ska skickas till lokal smittskyddsansvarig och motsvarande HPA-enhet inom PHE. Mikrobiologisk epidemiologi följs kontinuerligt. Data på sjukdomar och laboratorieresultat rapporteras till centrala elektroniska databaser. Förutom detta passiva övervakningssystem för sjukdomsförekomst finns ett aktivt system, British Paediatric Surveillance Unit BPSU (http://www.rcpch.ac.uk/bpsu). Barnläkare inrapporterar varje månad information om sjukdomar utifrån en i förväg definierad lista. Detta har resulterat i en förstärkt övervakning, framförallt när det gäller MPR, Hib och vattkoppor. Andra länder har följt efter och det har bildats ett internationellt nätverk för barnläkare, International Network of Paediatric Surveillance Unit INoPSU (http://www.inopsu.com/), där mer än barnläkare ingår. Seroepidemiologi Storbritannien genomför systematiskt årliga seroepidemiologiska studier för utvalda vaccinsjukdomar baserat på överblivna serumprover i utsedda laboratorier 20

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Eva Netterlid Susanne Andrén SMI-dag Stockholm 23/4 2013 Sjukdomar Mikrobiell typning Vaccinations - register Vaccinations täckning Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Uppföljning av det nationella Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Seroimmunitet Sjukdomar Vaccinationstäckning Eva Netterlid Mikrobiell typning Vaccinations - register Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation

Sammanhållen vaccinationsinformation Sammanhållen vaccinationsinformation 10:e årliga Konferensen i Omvårdnadsinformatik 15 maj 2014 Lars Midbøe, leg sjuksköterska, handläggare/projektledare SKL Sjuksköterskors centrala roll motivera ge råd

Läs mer

Nya Vaccinationsregistret - Hur har det gått? SMI-dag Östersund 2014-11-18

Nya Vaccinationsregistret - Hur har det gått? SMI-dag Östersund 2014-11-18 Nya Vaccinationsregistret - Hur har det gått? SMI-dag Östersund Användning av registret enligt lagen Ändamål med personuppgiftsbehandlingen 6 Personuppgifter får behandlas för: 1. framställning av statistik

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten

Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten Ny föreskrift och vägledning Hur påverkar nya barnvaccinationsföreskriften

Läs mer

Uppföljning av nationella vaccinationsprogram. Omfattning och uppskattad kostnad

Uppföljning av nationella vaccinationsprogram. Omfattning och uppskattad kostnad Uppföljning av nationella vaccinationsprogram Omfattning och uppskattad kostnad Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala

Läs mer

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm mona.insulander@sll.se 2015 Sidan 1 Vilka vacciner har barnet fått hittills?

Läs mer

Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015

Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015 Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015 Utbildningsdag om barnvaccinationsprogrammet i Eskilstuna sept 2015 Ann Lindstrand Enheten

Läs mer

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. 1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar

Läs mer

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne 2017 Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Nya Föreskrifter för barnvaccinationsprogrammet och ny Vägledning från

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Kommittédirektiv Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

PMO-guide primärvården

PMO-guide primärvården Vaccination Registreringar på andra enheter visas när du klickar på. Detta måste göras varje gång du öppnar journalen. För mer information se guiden Huset. Registrera vaccination i Svevac Enligt ackrediteringsvillkoren

Läs mer

Aktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand

Aktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand Aktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand Vaccinbristen situationen Pågående och tilltagande brist 2014-2015 som är internationell BCG beror på produktionsproblem SSI, restnoteringar

Läs mer

Vaccindagen Dagens Medicin. Peter Iveroth Smittskyddsläkare Region Jönköpings Län

Vaccindagen Dagens Medicin. Peter Iveroth Smittskyddsläkare Region Jönköpings Län Vaccindagen Dagens Medicin Peter Iveroth Smittskyddsläkare Region Jönköpings Län Är användandet av vacciner i Sverige "lagom" stort? Vad, om något, behöver förändras? Hur kan det ske? Nationellt vaccinråd

Läs mer

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. SHV Göteborg 14/2, 2012

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. SHV Göteborg 14/2, 2012 Presentation Svevac Informationssystem för vaccinationer Susanne Andrén SHV Göteborg 14/2, 2012 Informationssystem eller e-tjänst för vaccinationer Vårdgivare inom landsting Kommunal vård Privata vårdgivare

Läs mer

Läkemedelsverkets säkerhetsuppföljning av HPV vaccinationer Riksstämman 2012

Läkemedelsverkets säkerhetsuppföljning av HPV vaccinationer Riksstämman 2012 Läkemedelsverkets säkerhetsuppföljning av HPV vaccinationer Riksstämman 2012 Ingemar Persson 2012-11-28 Oro för vacciners säkerhet.. H1N1-vaccinationerna 2009-2010 (Pandemrix) Oväntad händelse: Narkolepsi

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Inledande bestämmelse

Inledande bestämmelse Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Användningen av BCGvaccin Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 6/2006 ISSN 1238-5875 2 ANVÄNDNINGEN AV BCG-VACCIN FOLKHÄLSOINSTITUTETS VACCINATIONSREKOMMENDATION

Läs mer

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013 Upphandling 2015 Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se Pneumokocker MPR DTaP-IPV (4-val.) DTaP-IPV-Hib (5-val.) DTaP-IPV-Hib-HBV (6-val.) Hepatit B HPV dtap Överprövning

Läs mer

Vad händer när vaccin tar slut?

Vad händer när vaccin tar slut? Vad händer när vaccin tar slut? Läkemedel i Skåne 9-10 mars 2016 Mariette Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Helena Isberg Kornfält, Barnhälsovårdsöverläkare Andreas Lövquist, Strategisk inköpare Per Hagstam,

Läs mer

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi

Läs mer

Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010. Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006

Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010. Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006 Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010 Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 02/2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C02/2006 ISBN 951-740-601-0

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION REKOMMENDATION Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2011 2012 PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 60 00 www.thl.fi 5 2011 Rekommendation

Läs mer

Dokumentera vaccination

Dokumentera vaccination Dokumentera vaccination Klicka på Ordination i journalen, på den ordination vars givna vaccin ska dokumenteras. Klicka i den lilla rutan framför vaccintyp under rubriken Vaccinationer som ingår i ordinationen,

Läs mer

Rekommendation om pneumokockvaccinering. hör till medicinska riskgrupper REKOMMENDATION

Rekommendation om pneumokockvaccinering. hör till medicinska riskgrupper REKOMMENDATION Rekommendation om pneumokockvaccinering av barn under 5 år som hör till medicinska riskgrupper Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013

Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013 REKOMMENDATION Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 029 524 6000 www.thl.fi

Läs mer

TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren 2011 2015

TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren 2011 2015 TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren 2011 2015 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi 1 2011 1 TBE-VACCINATIONSKAMPANJEN

Läs mer

Remiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Remiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram SOCIALDEPARTEMENTET s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Peter Iveroth Datum Vår beteckning 2016-09-30 09/2016 Ert datum Er beteckning 2016-06-10 S2013/00240/FS Remiss: Riskgruppsvaccinationer

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Landgren Läkemedelschef 040-675 36 67 maria.landgren@skane.se MOTIONSSVAR Datum 2016-10-21 Dnr 1601849 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion. Inför vaccination mot

Läs mer

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem? Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem? Allmänmedicinsk fortbildningsakademi: april 2014 Ann Lindstrand, barnläkare, specialist i folkhälsa/socialmedicin Vad vaccineras barn

Läs mer

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga. Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga Ann Sofie Cavefors 22 okt 2013 Vaccinationer räddar 3 miljoner liv årligen

Läs mer

Ny ordning för nationella vaccinationsprogram. Lars Hedengran (Socialdepartementet)

Ny ordning för nationella vaccinationsprogram. Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremiss Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 februari 2012 Göran Hägglund Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Fakta om pneumokocker och vaccin

Fakta om pneumokocker och vaccin Fakta om pneumokocker och vaccin Invasiv (allvarlig) pneumokocksjukdom är en fruktad sjukdom. Dödligheten är hög och de som överlever hjärnhinneinflammation får ofta bestående men. Barn under två år är

Läs mer

Vaccinationer på BVC

Vaccinationer på BVC Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Läs mer

Vad vinner vi med de nya vaccinerna?

Vad vinner vi med de nya vaccinerna? Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro 4-5 feb 2009 Örebro, onsdagen den 4 februari 2009 Vad vinner vi med de nya vaccinerna? aglindberg@gmail.com Vad vann vi med de gamla? Tidigt 1800-tal: Vad vinner

Läs mer

Vaccination av barn och ungdomar

Vaccination av barn och ungdomar Vaccination av barn och ungdomar Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer Andra utgåvan, 2017-01-25 Vaccination av barn och ungdomar Vägledning för vaccination enligt föreskrifter

Läs mer

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. 2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-06-09 Motion 2015:8 av Håkan Jörnehed (V) och Jonas Lindberg (V), bilaga 1

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-06-09 Motion 2015:8 av Håkan Jörnehed (V) och Jonas Lindberg (V), bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-09 1 (3) HSN 1502-0293 Handläggare: Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, p 6 Yttrande över motion 2015:8 av

Läs mer

Barnhälsovårdsdagarna 2015. Okt 2015 Ann Lindstrand

Barnhälsovårdsdagarna 2015. Okt 2015 Ann Lindstrand Barnhälsovårdsdagarna 2015 Okt 2015 Ann Lindstrand Folkhälsomyndighetens nya ansvar från 1 juli 2015 Ansvaret för att samordna, utveckla och följa upp Smittskyddsarbetet på nationell nivå flyttar till

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Ny föreskrift och vägledning

Ny föreskrift och vägledning Ny föreskrift och vägledning Avvikelser ofullständigt vaccinerade Dokumentation, vaccinationsregistret Eva Netterlid Utbildningsdag med inriktning på barnvaccinationsprogrammet Linköping 7 november 2016

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2015-05-29 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda

Läs mer

Arbetsgruppsmöte 22/3

Arbetsgruppsmöte 22/3 Arbetsgruppsmöte 22/3 Agenda Referenslaboratorier och fåtalsdiagnostik 10:00-10:15 Samling med kaffe och fralla 10:15-10:45 Introduktion (Lena Dillner -Hans Gaines) 10:45-12:30 Grupparbete Efterfrågan

Läs mer

HPV vaccination. Bakgrund - sjukdomsbörda. Sjukdomsbörda Sverige. Bakgrund - virologi. Nationell uppföljning av vaccinationsprogrammen

HPV vaccination. Bakgrund - sjukdomsbörda. Sjukdomsbörda Sverige. Bakgrund - virologi. Nationell uppföljning av vaccinationsprogrammen ce (% of cases tested) ce (% of cases tested) L1 Bakgrund - virologi HPV vaccination Region Skåne 2012-02-06 Smittskyddsinstitutet Humant papillomvirus (HPV) >100 typer, ~40 typer infekterar genitalt Virus

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14 Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version 2015-12-14 Denna version har reviderats enligt följande: Sid. 5. Informationen i andra stycket under tabellen har kompletterats Sid.

Läs mer

Nationell handlingsplan för att hindra spridning av mässling och röda hund

Nationell handlingsplan för att hindra spridning av mässling och röda hund Nationell handlingsplan för att hindra spridning av mässling och röda hund Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

Avtal om Kundens användning av Svevac Bilaga 2 - Instruktioner gällande behandling av personuppgifter

Avtal om Kundens användning av Svevac Bilaga 2 - Instruktioner gällande behandling av personuppgifter Avtal om Kundens användning av Svevac Bilaga 2 - Instruktioner gällande behandling av personuppgifter Mellan Inera och Kund Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Syfte... 2 4. Personuppgiftsansvar...

Läs mer

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013

Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Vaccinationsrapporter per hälsocentral 2013 Bakgrund År 2012 ordnade THL utbildningsdagar om registrering av vaccinationer och om vaccinationsregistret för administratörerna av hälsovårdscentralernas patientdatasystem.

Läs mer

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn SMI-dag 051012 Rose-Marie.Carlsson@smi.ki.se Avvikelser från vaccinationsprogrammet 1. Vad har eleven fått hittills? 2. Vad fattas jämfört vaccinationsprogrammet?

Läs mer

LIKA RÄTT TILL VACCINATION! Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre

LIKA RÄTT TILL VACCINATION! Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre LIKA RÄTT TILL VACCINATION! Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre 1 Undersökningens bakgrund Syftet med undersökningen har varit att se vilka attityder som finns kring vacciner och ett vaccinationsprogram

Läs mer

Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk

Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd

Läs mer

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare Vaccinations- ordination Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare Målsättning Skydd mot sjukdomen för den enskilde Begränsa spridning i samhället Förebygga allvarlig sjukdom minska sequele minska

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer inom Stockholms län Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg ÄRENDET Motionärerna

Läs mer

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Särskild vaccinationsinsats mot polio Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet

Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering.

Läs mer

Ny ordning för nationella vaccinationsprogram

Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Socialutskottets betänkande 2011/12:SoU20 Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2011/12:123 Ny ordning för nationella vaccinationsprogram

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Ny ordning för nationella vaccinationsprogram

Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Betänkande av Vaccinutredningen Stockholm 2010 SOU 2010:39 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2013 ÅRSRAPPORT

Barnvaccinationsprogrammet. i Sverige 2013 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2013 ÅRSRAPPORT Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2013 Årsrapport Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens beställningsservice c/o Strömberg, 120 88

Läs mer

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012 Presentation Svevac Informationssystem för vaccinationer Susanne Andrén Gävleborg 16-17/1, 2012 ett nationellt informationssystem för vaccinationer Informationssystem eller e-tjänst för vaccinationer Vårdgivare

Läs mer

LATHUND- Svevac Registrering av person och vaccination. 2014-11-25 Landstinget i Jönköpings län Smittskydd Vårdhygien

LATHUND- Svevac Registrering av person och vaccination. 2014-11-25 Landstinget i Jönköpings län Smittskydd Vårdhygien LATHUND- Svevac Registrering av person och vaccination 04--5 Landstinget i Jönköpings län Smittskydd Vårdhygien . Inloggning till Svevac. SITHS-kort SITHS-kortet måste vara isatt i datorn innan start av

Läs mer

Remiss svar BLF - FoHM 00076-2016-113 1

Remiss svar BLF - FoHM 00076-2016-113 1 Barnläkarföreningens arbetsgrupp för vaccinationer tackar för möjligheten att yttra sig angående de vaccin som är aktuella i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet. Att man omvandlar tidigare

Läs mer

Yttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Yttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Åke Örtqvist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-08-02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, P 24 1 (4) HSN 2016-3330 Yttrande över remiss från Socialdepartementet om

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Vaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården

Vaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården Vaccinationer till människor på flykt Rekommendationer till hälso- och sjukvården Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se. Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte

Läs mer

LATHUND- Svevac Registrering av person och vaccination Landstinget i Jönköpings län Smittskydd Vårdhygien

LATHUND- Svevac Registrering av person och vaccination Landstinget i Jönköpings län Smittskydd Vårdhygien LATHUND- Svevac Registrering av person och vaccination 04-0-0 Landstinget i Jönköpings län Smittskydd Vårdhygien . Inloggning till Svevac. SITHS-kort SITHS-kortet måste vara isatt i datorn innan start

Läs mer

Vaccination av barn 131121

Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Lagar, vaccinologi, tidpunkter för doser och dosintervall Vacciner i det nationella programmet; fokus på polio, mässling och BCG Vaccinationer utanför

Läs mer

Vaccination mot influensa och lunginflammation

Vaccination mot influensa och lunginflammation Vaccination mot influensa och lunginflammation Vaccination mot influensa och Grundavgift Vaccin kostnad lunginflammation Grundavgiften vid vaccinering 1 kr enligt prislista Influensavaccin 1 kr enligt

Läs mer

Influensarapport för vecka 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 9 (23/2-1/3).

Influensarapport för vecka 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 9 (23/2-1/3). rapport för 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget 9 (23/2-1/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Mer information om ändringen av samtyckeshantering i Svevac

Mer information om ändringen av samtyckeshantering i Svevac Mer information om ändringen av samtyckeshantering i Svevac I Svevac finns en funktion för att registrera patientens samtycke till projekt, men för vårdgivarens egen uppföljning av de vaccinationer och

Läs mer