Jorden, Maten, Folket, Makten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jorden, Maten, Folket, Makten"

Transkript

1 Jorden, Maten, Folket, Makten Lärarhandledning

2 Inledning Under FN toppmötet i september 2000 antog FN, tillsammans med andra internationella organisationer och världsledare, de s.k. Millenniemålen. 1 Enligt en rapport från september 2004 räknar FN med att, om utvecklingen fortsätter, kommer länder i Asien, Latinamerika och norra Afrika uppnå målet om att halvera antalet människor i fattigdom till år Rapporten varnar dock för situationen i Afrika söder om Sahara, där antalet fattiga istället ökar. Orsakerna till varför dessa länder befinner sig i denna dystra situation är många men de mest signifikanta är den fortsatta spridningen av hiv/aids, de till synes oändliga krigen/konflikterna, den höga korruptionen och (eventuella) klimatförändringar. De svårigheter/utmaningar som Afrika söder om Sahara står inför, enligt FN-rapporten, motiverar till ett fortsatt arbete med att sprida kunskap om bl.a. matsituationen där och i andra delar av världen, där mat för dagen inte är en självklarhet. Genom filmen Jorden, Makten, Maten, Folket hoppas Svenska Röda Korset kunna bidra till en ökad insikt i problematiken runt tillräcklig tillgång till mat och genom informationen i denna lärarhandledning, ge en introduktion till vad den internationella rödakorsrörelsen gör i frågan. I slutet av häftet finns förslag på litteratur och frågor att fördjupa sig i/fortsätta diskussionen med. Filmen: Jorden, Maten, Folket, Makten Frilansjournalisten Bengt Nilsson har gjort filmen Jorden, Maten, Makten, Folket som handlar om orsakerna till matbristen i Etiopien. Filmen vill försöka hitta svar på varför 14 miljoner människor svälter i Etiopien och ytterligare många miljoner i grannländerna. Orsakerna till matsituationen i Etiopien är flera och det är relativt lätt att hitta och notera dem under filmens gång. Även om de olika orsakerna samspelar och förstärker varandra på ett komplext sätt, finns det möjlighet att studera och diskutera de olika orsakerna var för sig. Orsakerna kan sägas rymmas inom följande tematiska områden: mänskliga rättigheter och FN:s milleniemål (speciellt mål 1, 7 och 8), Miljö, Samhällsekonomi, Bistånd och Utvecklings-samarbete. Filmen börjar med att förklara den extrema orättvisan som finns i Etiopien eller åtminstone i huvudstaden Addis Abeba samtidigt som väldigt många inte har mat för dagen, är några få människor väldigt rika. Som exempel tar 1

3 filmen upp en slående kontrast mellan ett stort bröllop på ett fint hotell och livet för många tiggarbarn som lever på gatan. I Etiopien lever ca 80 procent av befolkningen i eller på gränsen till extrem fattigdom. Denna situation med många som hotas av svält eller svälter, har lett till ett biståndsberoende. Etiopien behöver därför hjälp utifrån för att klara av svälten i landet. De matlager som finns i Etiopien räcker inte till för att ge mat åt alla. Inbördeskrig Etiopien har ett blodigt förflutet. Från 1961 och fram till 1991 (30 år!) pågick ett inbördeskrig tog en militärjunta, Derg, över makten och styrde landet med järnhand i 17 år. Militärregimens ideologi har kallats för Afro-stalinistisk. De som på något sätt motsatte sig regimen förföljdes. Det var unga och utbildade som stod för motståndet mot regimens politik. Militärregimens svar var att avrätta många av dem som tillhörde motståndet. Denna brutala period i Etiopiens historia kallas för Den röda terrorn. Regimen använde extrema och orättfärdiga krigsmetoder under kriget mot gerillarörelsen i norra Etiopien (Tigray). Genom att t.ex. stänga vägarna för transport av mat från vissa provinser i Tigray, svalt man ut befolkningen i områden som antogs vara gerillafästen. Samtidigt ville regimen under denna tid förverkliga sin ideologi och delade ut land till bönderna. Fördelningen skedde utifrån antal barn i en familj. De som hade fler barn fick mer mark. Behovet av mark ledde därför till en barnexplosion och Etiopien uppvisade under denna tid ett högre födelsetal än de kringliggande länderna. Men varför fortsatte svälten efter inbördeskrigets slut? Rätten till land En del av svaret återfinns i frågan om rätten att äga mark. All mark i Etiopien ägs av staten och lånas ut till bönderna, vilket gör det möjligt för staten att avhysa bönder med kort varsel. Det innebär således att bönderna inte kontrollerar den grundläggande resursen för sin överlevnad och de gör därför inte heller några investeringar för att öka sin produktion. Torka, översvämningar och erosion Etiopien har ett märkligt klimat. När det regnar, regnar det väldigt mycket. Eftersom det inte ännu är vanligt att försöka ta till vara och förvara regnvatten, rinner det mesta ner till slättlandet där det avdunstar, som om

4 det aldrig funnits. 2 Som en konsekvens av den hänsynslösa skogsskövlingen, i jakten på bränsle till bl.a. matlagning, skyddas inte marken från det korta men intensiva regnet och odlingsbar mark förstörs genom erosion. Den etiopiske premiärministern Meles anser att de etiopiska bönderna har förutsättningar att bli självförsörjande. Han menar att bönderna i Kina kan överleva på hälften så stora jordbruk som bönderna i Etiopien. Huvudskillnaden är att man i Kina vet hur man tar till vara regnvatten (s.k. water harvesting) och hur man gräver vattenbrunnar Till skillnad från många andra bönder, har bonden Teklai i filmen tagit risken att investera på sin lånade mark, även om han kan bli avhyst när som helst. Teklai har grävt en brunn och bevattnar sina fält. Han får nu två skördar varje år och drömmer om än bättre skördar, bara han får tillgång till en pump. Att odla livsmedel lönar sig inte. I filmen visas t.ex. hur torka leder till svält i östra Tigray, samtidigt som ett överskott av mat produceras i västra Tigray. Beroendet av matbistånd har lett till en prisdumpning och det lönar sig helt enkelt inte längre att producera mat i Etiopien. Biståndet har blivit en affär och landet har därför inte haft någon chans att bygga upp en egen livsmedelsproduktion. 2 Nödvändigheten att samla in regnvatten är inte något unikt för Etiopien. Se t.ex.

5 Den rika delen av världen förstör den lokala marknaden i Etiopien. USA är den största bidragsgivaren till FN:s matprogram, World Food Programme, (WFP). Det finns mycket starka lobbygrupper i USA som vill att Amerika ska bidra med majs och vete. Därför köper amerikanska staten grödor av de inhemska jordbrukarna i USA för att sedan skicka iväg den som bistånd till exempelvis Etiopien, även om frakterna är dyra. Detta sker även om det finns mat som producerats i delar av Etiopien som inte drabbats av torka, missväxt eller annat. För den enskilde blir det billigare att ta emot gratis mat från USA. För de lokala bönderna i Etiopien innebär det att möjligheterna att sälja vad de producerat minskat dramatiskt. När bönderna inte har någon marknad ser de inte någon orsak att odla mer än vad de själva behöver och därmed minskar Etiopiens egna lager av mat. Kaffe den enda Etiopiska varan av värde för den rika världen Kaffet har varit Etiopiens främsta exportvara, vilket har betytt att många bönder har satsat på kaffeproduktion för att tjäna pengar. På senare år har världsmarknadspriset på kaffe sjunkit med 70 procent. Vi i Sverige tycker naturligtvis det är bra att kaffepriset går ner, men samtidigt minskar de etiopiska böndernas inkomst. Det har blivit en köparens marknad. Köparen har ett otroligt övertag bonden förlorar. Man kan dock stödja de etiopiska kaffeodlarna genom att handla Rättvisemärkt. Internationell handelspolitik Även om många faktorer behöver förbättras inom landet eller till och med på det lokala planet, måste samtidigt den internationella handelspolitiken ändras och bli mer rättvis. Idag satsar de rika länderna fem gånger så mycket på jordbrukssubventioner som på bistånd, vilket i praktiken också innebär att de fattiga länderna stängs ute från den internationella marknaden för jordbruks-produkter. Kvinnorna förlorar Av den totala tid som läggs på jordbruksproduktion i ett hushåll i Afrika är det kvinnorna som står för 70 procent. Kvinnan är alltså den främsta jordbrukaren i Afrika söder om Sahara. Kvinnorna står också för ca 50 procent av den tid som läggs ned på boskapsskötsel, 80 procent av tiden som används för insamlande av ved och 90 procent för den tid som behövs för att hämta vatten. 3 3 ILO, 1985

6 Det är framför allt de mest manuella sysslorna inom jordbruket som kvinnorna utför och generellt innebär detta att ju mindre mekaniserat jordbruket är, desto större är arbetsbördan för kvinnorna. När investeringar i familjens jordbruk uteblir (eftersom marken endast kan lånas), fortsätter man att använda de manuella brukarmetoderna. och därför inte kan delta i jordbruksarbetet. I de fall då en familj ändå, trots den dåliga marknaden, väljer att odla för försäljning i viss utsträckning (s.k. Cash-crops), förväntas kvinnan delta aktivt i denna produktion och samtidigt odla livsmedel för familjens försörjning nu med ännu mindre hjälp från mannen. En bidragande orsak till denna situation är att män i större utsträckning söker anställning utanför hemmet Det är lätt att lägga skulden på männen för den beskrivna situationen. Historiskt har det inte alltid varit en så till synes orättvis fördelning av arbete, där kvinnan får ansvara både för sysslorna inom och utanför hushållet. Kolonialismen orsakade många, stora förändringar i den afrikanska kulturen, också i arbetsfördelningen inom hushållet, och måste ses som en av flera orsaker till situationen idag. Etiopien Etiopien ligger på Afrikas horn och har sedan Eritreas självständighet 1993 ingen kustlinje. Landet är kuperat och har flera floder i höglandet, både i norr och söder (se karta). Klimat och vegetation växlar beroende på höjdförhållande. Landet hade förr stora områden med skog men den har genom åren skövlats och idag karakteriseras landskapet av stäpp och torrsavann. Östra Etiopien är extremt sårbart för torka och befolkningen har flera gånger drabbats hårt av perioder av svält.

7 De bästa klimatförutsättningarna för jordbruk finns i området Woina dega, beläget meter över havet (markerat med rött på kartan). Området är också den tätast befolkade höjdzonen i landet. elev slutar efter första året, då de behövs i jordbruket. Hälften av befolkningen är under 15 år. Den sexåriga grundskolan är obligatorisk och avgiftsfri, ändå börjar bara hälften av barnen i skolan och var tredje Jordbruket är den viktigaste näringen och står för hälften av landets BNP. Arbetslösheten är hög och många tvingas försörja sig som t.ex. gatuförsäljare i den informella sektorn. Den utbredda fattigdomen gör att en hemmamarknad för konsumtionsvaror i princip inte existerar. Det finns ungefär 70 olika etniska grupper inom landets gränser. Landet är en federation med nio regioner. Oppositionen mot regeringen är splittrad och svag och delar av den för en väpnad kamp mot regeringen. Landets lagstiftning är ålderdomlig och författningen efterlevs dåligt. Domstolarna är i realiteten inte oberoende och de mänskliga rättigheterna respekteras inte. Sjukvården och infrastrukturen är dåligt utbyggda och många utbildade lämnar landet. Etiopien är ett av de låginkomstländer (LIC) i Afrika söder om Sahara som inte har visat framsteg när det gäller att halvera den extrema fattigdomen. Etiopien är också ett land som har drabbats av svält minst en gång varje decennium. Mer information om Etiopien hittar du på: Utrikespolitiska Institutet: CIA: ml

8 Matbrist, svält, hunger Svält Enligt nationalencyklopedins definition är svält ett tillstånd till följd av uteblivet intag av energigivande och essentiella (livsnödvändiga) näringsämnen under längre tid, t.ex. i samband med katastrofer och belägringar. HUNGER PROJEKT SVERIGE definierar svält som en plötslig brist på mat i ett begränsat geografiskt område orsakad av krig, torka eller naturkatastrofer. 4 Svält får ofta stor uppmärksamhet med starka tidningsrubriker som manar till omfattande hjälpinsatser. Enligt definitionerna är svält alltså ett tillstånd utöver det vanliga som uppstår inom en ganska kort tidsrymd p.g.a. yttre omständigheter. Globalt sett drabbas eller hotas varje år ett varierande antal människor av svält enligt nämnda definitioner. I Röda Korsets World Disaster Report (2002) anges antal drabbade av torka/svält 1992 vara 40 miljoner. Motsvarande siffra för 1997 var 8,5 miljoner och år 2001 drabbades 86 miljoner människor. Ett snabbt agerande med t.ex. nödhjälp vid en s.k. svältkatastrof kan förhindra många dödsfall och oftast påverkar inte perioden av svält utvecklingen av ett barn eller en vuxen persons arbetsförmåga på längre sikt om svälten inte blir så akut att en människa dör förstås. Matbrist/hunger Långt fler människor är dock drabbade av en ständig brist på näringsriktig mat och går hungriga år in och år ut. Kanske är det en akut svältsituation som permanentats, kanske är det ett tillstånd som sakta växt fram över en längre tidsperiod och som till slut omfattar ett stort antal människor. Ca 150 miljoner barn levde i ett tillstånd av undernäring under Upp till 520 miljoner barn under fem år angavs samma tid lida av A-vitaminbrist. 5 Antalet människor som saknar tillgång till tillräckligt med mat och som därmed lever i ett tillstånd av under-/felnäring och ständig hunger har under flera år uppskattats till ca 800 miljoner, nästan 1/6-del av jordens befolkning. Tyvärr uppmärksammas inte lika ofta denna ständigt pågående katastrof av media som de mer akuta svältkatastroferna. En lång permanentad period av undernäring/felnäring eller långvarig svält hämmar ett barns fysiska tillväxt och mentala förmåga och är den situation som skördar flest dödsoffer. En kortvarig nödhjälp har här liten effekt. I stället krävs förändringar inom flera områden för att förbättra den drabbade befolkningens totala levnadssituation WHO 1999

9 Orsaker till svält Redan 1798 försökte Thomas Malthus förklara att svält orsakas av brist på mat p.g.a. för höga födelsetal och en matproduktion som inte ökar i takt med befolkningsökningen. Malthus menade att matproduktionen aldrig kunde öka i samma takt som befolkningen. Historien har visat att både Malthus och de akademiker som tagit upp hans teorier under senare delen av talet hade fel. Tack vare bl.a. utvecklade odlingsmetoder, redskap och förädlade grödor har produktionen av livsmedel totalt på global nivå hittills ökat i minst samma takt som jordens befolkning växt. Visserligen minskade 1985 och 1994 den globala produktionen av spannmål med ca 8 procent per person. Då tas inte hänsyn till att produktion av t.ex. potatis och cassava samtidigt ökade eller det faktum att stora arealer jordbruksmark i rika länder har lagts i träda för att förhindra överproduktion Som filmen Jorden, Maten, Makten, Folket exemplifierar med situationen i Etiopien, finns det trots denna totala globalt tillräckliga matproduktion, länder och områden i världen där akut och/eller mer permanent brist på mat är ett faktum. Nobelpristagaren (1998) Amartya Sen är en framstående kritiker av Malthus teori. Han menar att det kan vara hopplöst missvisande att bara se svält som en minskning av den genomsnittliga mattillgängligheten per capita. Amartya Sen visar istället att svält har inträffat även under år då den genomsnittliga matproduktionen har varit hög, exempelvis under svälten i Bangladesh För att förklara svält (akut och/eller långvarig) måste man i stället fokusera på individens egna möjligheter att påverka sin situation för att i första hand undvika svält och/eller förbättra sina levnadsvillkor. Dessa möjligheter påverkas av den legala, sociala, ekonomiska och politiska situationen i samhället, såväl som av individens eller en samhällsgrupps position/status i samhället i fråga. I sin bok The mystery of capitalism illustrerar den peruanske nationalekonomen Hernando de Soto hur brister i lagstiftningen leder till att människor lever i fattigdom eller är utsatta för svält. De Soto anser att varje människa är entreprenör till naturen och påpekar att man kan åka till vilken stad som helst i tredje världen och hitta någon/några som vill göra affärer med en. Hans poäng är att om det fanns fungerande lagar som motiverade människor att vara aktiva, skulle många fattiga få bättre möjlighet att ta sig ifrån risken för svält. Bristen på fungerande lagar, anser de Soto, är den stora skillnaden mellan utvecklingsländerna och utvecklade länder när det gäller ekonomisk utveckling.

10 Röda Korset Röda Korset är en världsomspännande organisation som består av Internationella rödakors-kommittén och Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen som samordnar alla nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar. Röda Korset finns i alla stater i världen. Internationella rödakorskommittén (www.icrc.org) Internationella rödakorskommittén (engelsk förkortning ICRC) bildades 1863 och är rödakors-rörelsens ursprungsorganisation. Kommittén har sitt huvudkontor i Genève och arbetar över hela världen. Syftet är att skydda och hjälpa offren i väpnade konflikter. Kommittén arbetar utifrån Genèvekonventionerna och intar en särställning bland internationella organisationer, dels med hänsyn till sitt ansvar för Genèvekonventionernas utveckling och efterlevnad, dels tack vare de rättigheter och skyldigheter som konventionerna ger Röda Korset. Kommitténs viktigaste uppgifter är att: sprida kunskap om Röda Korsets grundprinciper och övervaka att de efterlevs medla mellan krigförande parter organisera skydd och hjälp till offren i konfliktdrabbade områden besöka krigsfångar och politiska fångar efterforska saknade och försvunna personer återförena splittrade familjer vidarebefordra rödakorsmeddelanden Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (www.ifrc.org) Den internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (Federationen) som grundades 1919 är ett nätverk av alla nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar. Beredskap att lindra effekterna av och om möjligt förutse och förebygga katastrofer är en central del av Federationens och de nationella föreningars arbete runt om i världen. Människor som löper risk att hamna i situationer som hotar deras liv eller möjligheten att leva med åtminstone ett minimum av social och ekonomisk trygghet samt mänsklig värdighet definieras av rödakors- och rödahalvmånerörelsen som utsatta. Denna definition av utsatthet gäller för alla länder, således även för Sverige.

11 Federationen representerar de nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningarna i olika FN-organ som UNHCR (Flyktingorgan), UNICEF (Barnes rättigheter och skydd), ECOSOC (Ekonomisk och social utveckling). Federationen har också en permanent observatörstatus i nätverket ICVA (International Council of Voluntary Agencies). Nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar (t.ex. Idag finns 185 nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar i världen. Den svenska föreningen Svenska Röda Korset bildades Det får bara finnas en rödakors- eller rödahalvmåneförening i varje land. Symbolerna röda korset och röda halvmånen Bestämda regler Det finns bestämda regler för hur Röda Korsets symboler får användas. Både enligt svensk och internationell lagstiftning är det förbjudet för obehöriga att använda symbolen och den får inte heller användas i andra sammanhang. Undantag har gjorts för beredskapsregistrerade ambulanser, sjukhus och hemvärnssjukvårdare som i fredstid får märkas upp med skyddssymbolen. Skyddssymbol i krig Ett rött kors eller en röd halvmåne på vit botten är en skyddssymbol i krig. I en del muslimska länder används den röda halvmånen som symbol i stället för det röda korset. Vid en väpnad konflikt utgör symbolen ett synligt tecken på det skydd som Genèvekonventionerna ger. Symbolen ska uppmärksamma de stridande på deras skyldighet att respektera och garantera sårade, sjuka och sjukvårdspersonal ett fullvärdigt skydd. Organisationens symbol i fredstid Röda Korsets symbol i fredstid är ett rött kors på vit botten, alltid i kombination med namnet på den nationella föreningen för att inte förväxlas med skyddssymbolen. Röda Halvmånen används i en del muslimska länder. Läs mer om organisationens symboler på: d=12e4f ddc1256dd300578bf6

12 Röda Korset i Etiopien Etiopiska Röda Korset (http://www.ifrc.org/publicat/partner/etprofil.asp) Etiopiska Röda Korset grundades 1935 och har varit medlem av Federationen sedan Etiopiska Röda Korset består av 11 regioner, 23 zoner, 41 woreda (distrikt) och cirka lokala kommittéer runt hela landet. Sedan 2002 arbetar Etiopiska Röda Korset tillsammans med Federationen för att försöka förhindra och lindra den svåra matkrisen som uppstått i samband med torka. Bl.a. genomförs aktiviteter runt om i landet för att förbättra tillgången till vatten och sanitet, motverka hiv/aids och katastrofberedskap, t.ex. utbildningar i första hjälpen. För att kunna genomföra dessa aktiviteter får föreningen också stöd från andra nationella rödakorsföreningar och Internationella rödakorskommittén. Svenska Röda Korset i Etiopien Svenska Röda Korsets Region Syd och Region Väst samarbetar direkt med Etiopiska Röda Korset i södra Omo respektive Gambella. Det inledda samarbetet ska leda till ökat erfarenhets-utbyte mellan rödakorsföreningarna i Etiopien och Sverige och en ökad internationell förståelse. Samarbetet innebär också ekonomiskt stöd till Röda Korset i södra Omo för utveckling av deras verksamhet. Ytterligare en viktig del i samarbetet är att genom olika former av utbildning stärka anställda och frivilliga i deras rödakorsarbete både i Sverige och i Etiopien. Södra Omo ligger i sydvästra Etiopien, där tretton etniska grupper lever sida vid sida, med egna språk och kulturer. Tolv av grupperna är nomader eller halvnomader. Södra Omo har den största skillnaden i kulturella aspekter jämfört med andra regioner i Etiopien. Det är ett drabbat område, mycket beroende på att infrastrukturen är dåligt utvecklad. Befolkningen i området är ständigt beroende av livsmedelshjälp utifrån och endast 30 procent har tillgång till hälsovård. Den största utmaningen för Röda Korset i Södra Omo är att göra sig ekonomiskt oberoende. Genom kaffeplantage, ambulansverksamhet, majskvarnar och en förskola försöker Röda Korset i södra Omo generera egna intäkter för verksamheter som ökad tillgång till rent vatten, förebyggande hälsovård inom hiv/aids och första hjälpen m.m. Samarbetet är en del av Svenska Röda Korsets program för Lokalt Internationellt Samarbete, eller LISA. LISA främjar internationell förståelse

13 och är en möjlighet för Svenska Röda Korsets medlemmar och frivilliga att bli delaktiga i Röda Korsets internationella arbete. Genom att bygga upp ett långvarigt samarbete mellan två kretsar vill Svenska Röda Korset gå ifrån stöd genom enkla penningtransaktioner, till att skapa möjlighet för lokala kretsar i Etiopien och Sverige att utbyta erfarenhet och kunskap och därmed stärka kapaciteten att utföra effektiva verksamheter för att stödja de mest utsatta. Just nu har många kretsar i Svenska Röda Korset samarbete med Röda Korskretsar eller distrikt i Uganda, Etiopien, Kenya, Ryssland, Litauen, Lettland och Nepal. Samarbetsprojekt har funnits inom Svenska Röda Korset sedan mitten av 1980-talet. Samarbetsprojekten är ett viktigt stöd till målet att det överallt ska finnas starka och väl fungerande rödakors- och rödahalvmåneföreningar, som genomför program för och tillsammans med utsatta människor samt har en god katastrofberedskap. Kortfattat ska ett samarbetsprojekt leda till: stärkt kapacitet hos Röda Korsets frivilliga en ekonomiskt starkare rödakorsförening på lång sikt stöd till program för utsatta grupper ökad internationell kunskap och förståelse "Cash for work" (pengar för arbete) Sedan 2003 stödjer Svenska Röda Korset ett projektet "Cash for work" i Wollo-distrikten i norra Etiopien. Kortfattat går projektet ut på att människor som lever i de utsatta områdena bidrar till förbättring av t.ex. vägar i området. För arbetet de utför får de pengar motsvarande den månadsranson mat som delades ut tidigare, enligt modellen food for work. Genom att betala ut pengar istället för mat får de utsatta en möjlighet att själva välja vad de vill prioritera i inköp. Samtidigt bidrar Cash for work till att den lokala ekonomin utvecklas. Genom att arbetet som utförs fokuserar på lokal infrastruktur och miljö-/hälsobefrämjande aktiviteter, som t.ex. underhåll av vägar, skydd av vattenkällor och bygge av toaletter är dessutom effekterna av projektet viktiga även på lång sikt. Dessutom, att ersätta med pengar istället för att organisera och genomföra utdelning av matransoner är mycket mer kostnadseffektivt och fler människor kan därmed hjälpas. I akuta situationer är dock utdelning av mat nödvändig, men det är viktigt att det endast sker under en kort och akut fas. Mer information om projektet "Cash for work":

14 Förslag till fortsatt arbete/fördjupning Vad omfattar de s.k. Milleniemålen? Vad är det som ska uppnås? Hur är hungersituationen i världen? Vilka länder och kontinenter är hårdast drabbade? Vilka orsaker till matbrist/hunger/svält anges i filmen? Hur hänger de samman? Hur påverkar den rika delen av världen Etiopiens möjligheter att ta sig ur situationen med ständigt återkommande matbrist för vissa delar av befolkningen? Hur är det att vara flicka/kvinna i Etiopien? Jämför t.ex. beräknad livslängd, utbildning och inkomst med pojkar/män i Etiopien och kvinnor i Sverige. Är genmodifierade grödor lösningen på hunger/matproblemen i världen? Vad talar för och vad talar emot? Hur definieras fattigdom? I Sverige är t.ex. potatis, ris och pasta vanlig mat. Vad är vanlig mat i Etiopien? Vad innebär Rättvisemärkt? Vilka Rättvisemärkta varor finns att köpa i Sverige? Undervisningsresurser och litteratur att fördjupa sig i Att undervisa för utveckling: en pedagogisk resurs för global medvetenhet Fountain, Susan. Översättning: Björn Nilsson förlag/år: Lund: Studentlitteratur, 1997; (Lund: Studentlitteratur) omfång: 337 sidor: ill; 23 cm originaltitel: Education fordevelopment. anmärkning: Även med tryckår: 2. tr, 1998; 3. tr, 1999; 4. tr, 2000; 5. 6.tr, 2002 ISBN: Boken innehåller förslag på praktiska övningar med inriktning på lokala och globala utvecklingsfrågor, lämpade för grundskolans alla stadier och gymnasiet. Litteratur från Forum Syd:

15 Ekologisk skuld ett hinder för utveckling: av Klas Rönnbäck Det talas ofta om de fattiga ländernas utlandsskulder och den skuldfälla många av dem sitter fast i. Men vem är egentligen skyldig vem? Enligt företrädare för en växande internationell kampanj har även de rika länderna en skuld en ekologisk skuld till de fattiga. Kampanjen menar att de rika länderna upprätthåller sin livsstil genom att exploatera de fattigas naturtillgångar en rovdrift som har pågått under lång tid och som inkräktar på framtida generationers möjligheter till överlevnad. I den här boken presenteras en rad artiklar som på olika sätt belyser vad den ekologiska skulden innebär samt vad vi kan göra åt den. Gratis i PDF-format Jordbruket och WTO: B?templates=conference_type1&id=main Tidigare producerade Europas bönder både djurfoder och kött, som i första hand såldes på hemmamarknaden. De nya handelsreglerna har tvingat bönderna att ställa om från foder- och köttproduktion till enbart köttproduktion, eftersom det billiga importerade fodret slagit ut det lokalt producerade. Följden är att EU idag producerar ett stort överskott av kött som dumpas på den internationella marknaden. Detta orsakar enorma kostnader för EU:s skattebetalare och slår ut lokal produktion i tredje världen. Det är en av de effekter av WTO:s jordbruksavtal som rapportförfattaren Peter Einarsson skildrar. Rapporten Jordbruket och WTO är utgiven av Forum Syd, Lutherhjälpen och Svenska Naturskyddsföreningen. Utgiven Gratis i PDF-format Afrika till salu: C?templates=conference_type1&id=main "Sluta skydda er egen cashewnöt-industri, annars blir det inga nya lån:" Detta ultimatum fick den moçambikiska regeringen av Världsbanken och Internationella Valutafonden. Deras recept för ökad tillväxt är avreglering av handeln. Men när Moçambique följde rådet blev effekten istället att bönderna fick mindre betalt för sina

16 nötter och närmare arbetare miste sina jobb. Protesterna inom det civila samhället växte och till slut gav kritiken resultat. I detta häfte beskrivs fallet med cashew-nötterna och flera andra exempel på effekter av den ekonomiska globaliseringen i några afrikanska länder. En rad afrikanska organisationer ger sin syn på utvecklingen. Författare är Karin Gregow. Utgiven sidor. Trade and hunger an overview of case studies on the impact of trade liberalisation on food security: by John Madeley In the discussion on liberalisation of the agricultural sector through the WTO Agreement of Agriculture and the World Bank and IMF structural adjustment programmes many NGO:s strongly stress the point that there is a need to assess the actual impact the liberalisation has had so far on food security, poverty, ecological sustainability, gender etc. There are already a number of impact assessments on agriculture and trade made by various NGO:s and UN agencies, small case studies as well as broader impact studies. To facilitate use of this information already available, the Swedish NGO:s Diakonia, Forum Syd, Lutherhjälpen and the Swedish Society for Nature Conservation asked John Madeley to track and gather as many as possible of recent relevant case studies by NGO:s and related institutions (universities, UN-agencies) on the impact of trade liberalisation on food security. 77 sidor. Gratis i PDF-format Inga givna vinster om WTO, världshandeln och utvecklingen i världen Världshandeln är en självklar del av varje svensks vardag. Att ha produkter från hela världen på frukostbordet är så naturligt att vi inte tänker på det. På samma sätt har fördelarna med en ökande världshandel framförts så ihärdigt att de närmast tas för givna. Men är det så självklart att ökad handel alltid leder till ökat välstånd? Får de fattiga det bättre? Vad händer med miljön? Alltfler enskilda och organisationer menar att det är dags att granska vad den nuvarande frihandeln i praktiken leder till för världens utveckling. Författarna till "Inga givna vinster" tar upp några centrala frågeställningar kring hur dagens regler för världshandel påverkar människor och miljö i nord och syd. Utgiven sidor

17 Länkar: FN:s barnfond: och FN:s utvecklingsprogram (UNDP): Sida: Svenska Röda Korset: Referenslitteratur Drèze, Jean, Sen, Amartya, Hussain, Athar: The Political Economy of Hunger, Oxford, Oxford Univ. press, Thomas, Caroline: Poverty, Development, and Hunger Baylis, John and Smith, Steve: The globalization of world Politics 1st edition, China; Oxford university press, Sen, Amartya: Poverty and Famines, An Essay on Entitlement and Deprivation, Oxford: Oxford university press Wikens, Ann: Katastrofbiståndsutredning: Fallstudie Etiopien, Stockholm, Liber Dyson, Tim: Population and Food, global trends and future prospects. Antonsson-Ogle, Britta m.fl: Nutrition, Agriculture and Health, when resources are scarce. 2nd revised edition, INU series on nutrition, Tryck och Bild, Uppsala University, Stock, Robert: Africa South of the Sahara, a geographical interpretation, Guilford Press, 1995.

18 Vill du veta mer? Kontakta ditt regionkontor Luleå Östersund Gävle Stockholm Örebro Göteborg Jönköping Gotland Kalmar Malmö Det här är Röda Korset Röda Korset är en religiöst och politiskt obunden organisation som finns i 185 länder över hela världen. Röda Korsets uppgift är att förhindra och lindra mänskligt lidande var det än uppstår och vem det än drabbar. Det här kan du göra Engagera dig i frivilligarbete, ge av din tid, där du bor. Bli medlem under ett år genom att sätta in 150:- på pg Glöm ej ange namn och adress. Skänk en gåva, pg Engagera ditt företag i ett givande samarbete. Gör Röda Korset till förmånstagare i ditt testamente. Framsidesbild: Röda Korset Övriga bilder: Bengt Nilsson. Form: Ingela Hallonquist. Mars Kontakta huvudkontoret för mer information, vi hjälper dig vidare. Svenska Röda Korset, huvudkontoret Box 17563, Hornsgatan 54, Stockholm Telefon , Fax E-post: Besök vår hemsida

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna

Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna Ralph Sundberg Uppsala Conflict Data Program och Institutionen för Freds- och Konfliktforskning Uppsala Universitet An armed conflict is

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Köp årets julklappar från Oxfam

Köp årets julklappar från Oxfam Köp årets julklappar från Oxfam Från Oxford till världen Oxfam grundades i Oxford 1942 av en grupp akademiker. Idag arbetar vi över hela världen genom långsiktiga projekt, aktivt påverkansarbete och akuta

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar SCOUT PACK Det handlar om flyktingar Idag är 22 miljoner människor är på flykt. De är på flykt undan krig, förföljelse, oroligheter och naturkatastrofer. Av dessa är omkring 5,5 miljoner flyktingar i sina

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker. Att stilla hungern i en tid av kris I en tid när den ekonomiska krisen dominerar nyheterna är det viktigt att påminna oss själva om att inte alla jobbar på kontor eller i fabriker. Krisen drabbar framförallt

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?.

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?. \\i,lw-,?. 1.,..-1\., '-\. li. '-.) i; r vt.,j _ l uj µ...,! J LÚ Hur skulle det kännas am allt du ägde rymdes i en kundvagn? Fattigdom kan betyda många saker. nte bara att man inte har pengar eller mat

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset 99,85% Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset Den svenska modellen? Jonas Gardell på twitter 1 okt: Vi på Ikea tycker att kvinnor är

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

UNDP. Brasilien. Delegat: Pontus Källström

UNDP. Brasilien. Delegat: Pontus Källström UNDP Brasilien Delegat: Pontus Källström Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC Den nytillverkade vita Nissan-jeepen, som är en donation från Japan, kör fram på den dammiga vägen och sanden lägger sig som en dimma över framrutan. Här i Banteay Meancheyprovinsen,

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014 HUNGERPROJEKTET Näring och Hälsa RAPPORT 2014 Inledning Näring och hälsa är ett av de områden som prioriteras högt på den kommande universella hållbarhetsagendan. Tillgång till rent vatten, sanitet och

Läs mer

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF/Estey LIVET är en GÅVA som du kan ge vidare Vi vet att det går att skapa en bättre värld för alla barn. En värld där alla barn i alla

Läs mer

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA 1 MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA Vid mitten av 1700-talet när folkbokföringen infördes

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Den Globala Skolan Teskedsorden - Camilla Nagler - Teater med Ninja och Patrik - Christer Mattsson Frågor & funderingar Vad är Latinamerika?

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013 HUNGERPROJEKTET Ghana 2013 Inledning Hungerprojektet tackar alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat vårt arbete i Ghana. Med rapporten vill vi ge er kunskap,

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

SE HUNGERN LÄRARHANDLEDNING AV: TOVE SWAHN SEALY

SE HUNGERN LÄRARHANDLEDNING AV: TOVE SWAHN SEALY SE HUNGERN LÄRARHANDLEDNING AV: TOVE SWAHN SEALY 1 SE HUNGERN - LÄRARHANDLEDNING Den här programserien är UR:s bidrag till kampanjen Hungerhjälpen som år 2013 utmanade gymnasieelever landet runt att samla

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Universitetsutbildning utan arbetsgaranti

Universitetsutbildning utan arbetsgaranti Universitetsutbildning utan arbetsgaranti 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning I denna text vill vi besvara frågan Hur påverkar universitetsutbildningen ungdomars framtida möjligheter att få jobb?.

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som skapar en globalt hållbar värld

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Vad vet du om Fairtrade?

Vad vet du om Fairtrade? Uppdaterad januari 2015 Bild 1 Den här presentationen berättar kortfattat om vad Fairtrade är och hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Vad vet du om Fairtrade?

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Charity Ratings guide till att hjälpa de drabbade i Pakistan Uppdaterad 2010-08-30

Charity Ratings guide till att hjälpa de drabbade i Pakistan Uppdaterad 2010-08-30 Charity Ratings guide till att hjälpa de drabbade i Pakistan Uppdaterad 2010-08-30 Sedan månadsskiftet juli/ augusti har Pakistan drabbats av en översvämningskatastrof. Situationen har kontinuerligt förvärrats.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer