Jorden, Maten, Folket, Makten

Transkript

1 Jorden, Maten, Folket, Makten Lärarhandledning

2 Inledning Under FN toppmötet i september 2000 antog FN, tillsammans med andra internationella organisationer och världsledare, de s.k. Millenniemålen. 1 Enligt en rapport från september 2004 räknar FN med att, om utvecklingen fortsätter, kommer länder i Asien, Latinamerika och norra Afrika uppnå målet om att halvera antalet människor i fattigdom till år Rapporten varnar dock för situationen i Afrika söder om Sahara, där antalet fattiga istället ökar. Orsakerna till varför dessa länder befinner sig i denna dystra situation är många men de mest signifikanta är den fortsatta spridningen av hiv/aids, de till synes oändliga krigen/konflikterna, den höga korruptionen och (eventuella) klimatförändringar. De svårigheter/utmaningar som Afrika söder om Sahara står inför, enligt FN-rapporten, motiverar till ett fortsatt arbete med att sprida kunskap om bl.a. matsituationen där och i andra delar av världen, där mat för dagen inte är en självklarhet. Genom filmen Jorden, Makten, Maten, Folket hoppas Svenska Röda Korset kunna bidra till en ökad insikt i problematiken runt tillräcklig tillgång till mat och genom informationen i denna lärarhandledning, ge en introduktion till vad den internationella rödakorsrörelsen gör i frågan. I slutet av häftet finns förslag på litteratur och frågor att fördjupa sig i/fortsätta diskussionen med. Filmen: Jorden, Maten, Folket, Makten Frilansjournalisten Bengt Nilsson har gjort filmen Jorden, Maten, Makten, Folket som handlar om orsakerna till matbristen i Etiopien. Filmen vill försöka hitta svar på varför 14 miljoner människor svälter i Etiopien och ytterligare många miljoner i grannländerna. Orsakerna till matsituationen i Etiopien är flera och det är relativt lätt att hitta och notera dem under filmens gång. Även om de olika orsakerna samspelar och förstärker varandra på ett komplext sätt, finns det möjlighet att studera och diskutera de olika orsakerna var för sig. Orsakerna kan sägas rymmas inom följande tematiska områden: mänskliga rättigheter och FN:s milleniemål (speciellt mål 1, 7 och 8), Miljö, Samhällsekonomi, Bistånd och Utvecklings-samarbete. Filmen börjar med att förklara den extrema orättvisan som finns i Etiopien eller åtminstone i huvudstaden Addis Abeba samtidigt som väldigt många inte har mat för dagen, är några få människor väldigt rika. Som exempel tar 1

3 filmen upp en slående kontrast mellan ett stort bröllop på ett fint hotell och livet för många tiggarbarn som lever på gatan. I Etiopien lever ca 80 procent av befolkningen i eller på gränsen till extrem fattigdom. Denna situation med många som hotas av svält eller svälter, har lett till ett biståndsberoende. Etiopien behöver därför hjälp utifrån för att klara av svälten i landet. De matlager som finns i Etiopien räcker inte till för att ge mat åt alla. Inbördeskrig Etiopien har ett blodigt förflutet. Från 1961 och fram till 1991 (30 år!) pågick ett inbördeskrig tog en militärjunta, Derg, över makten och styrde landet med järnhand i 17 år. Militärregimens ideologi har kallats för Afro-stalinistisk. De som på något sätt motsatte sig regimen förföljdes. Det var unga och utbildade som stod för motståndet mot regimens politik. Militärregimens svar var att avrätta många av dem som tillhörde motståndet. Denna brutala period i Etiopiens historia kallas för Den röda terrorn. Regimen använde extrema och orättfärdiga krigsmetoder under kriget mot gerillarörelsen i norra Etiopien (Tigray). Genom att t.ex. stänga vägarna för transport av mat från vissa provinser i Tigray, svalt man ut befolkningen i områden som antogs vara gerillafästen. Samtidigt ville regimen under denna tid förverkliga sin ideologi och delade ut land till bönderna. Fördelningen skedde utifrån antal barn i en familj. De som hade fler barn fick mer mark. Behovet av mark ledde därför till en barnexplosion och Etiopien uppvisade under denna tid ett högre födelsetal än de kringliggande länderna. Men varför fortsatte svälten efter inbördeskrigets slut? Rätten till land En del av svaret återfinns i frågan om rätten att äga mark. All mark i Etiopien ägs av staten och lånas ut till bönderna, vilket gör det möjligt för staten att avhysa bönder med kort varsel. Det innebär således att bönderna inte kontrollerar den grundläggande resursen för sin överlevnad och de gör därför inte heller några investeringar för att öka sin produktion. Torka, översvämningar och erosion Etiopien har ett märkligt klimat. När det regnar, regnar det väldigt mycket. Eftersom det inte ännu är vanligt att försöka ta till vara och förvara regnvatten, rinner det mesta ner till slättlandet där det avdunstar, som om

4 det aldrig funnits. 2 Som en konsekvens av den hänsynslösa skogsskövlingen, i jakten på bränsle till bl.a. matlagning, skyddas inte marken från det korta men intensiva regnet och odlingsbar mark förstörs genom erosion. Den etiopiske premiärministern Meles anser att de etiopiska bönderna har förutsättningar att bli självförsörjande. Han menar att bönderna i Kina kan överleva på hälften så stora jordbruk som bönderna i Etiopien. Huvudskillnaden är att man i Kina vet hur man tar till vara regnvatten (s.k. water harvesting) och hur man gräver vattenbrunnar Till skillnad från många andra bönder, har bonden Teklai i filmen tagit risken att investera på sin lånade mark, även om han kan bli avhyst när som helst. Teklai har grävt en brunn och bevattnar sina fält. Han får nu två skördar varje år och drömmer om än bättre skördar, bara han får tillgång till en pump. Att odla livsmedel lönar sig inte. I filmen visas t.ex. hur torka leder till svält i östra Tigray, samtidigt som ett överskott av mat produceras i västra Tigray. Beroendet av matbistånd har lett till en prisdumpning och det lönar sig helt enkelt inte längre att producera mat i Etiopien. Biståndet har blivit en affär och landet har därför inte haft någon chans att bygga upp en egen livsmedelsproduktion. 2 Nödvändigheten att samla in regnvatten är inte något unikt för Etiopien. Se t.ex.

5 Den rika delen av världen förstör den lokala marknaden i Etiopien. USA är den största bidragsgivaren till FN:s matprogram, World Food Programme, (WFP). Det finns mycket starka lobbygrupper i USA som vill att Amerika ska bidra med majs och vete. Därför köper amerikanska staten grödor av de inhemska jordbrukarna i USA för att sedan skicka iväg den som bistånd till exempelvis Etiopien, även om frakterna är dyra. Detta sker även om det finns mat som producerats i delar av Etiopien som inte drabbats av torka, missväxt eller annat. För den enskilde blir det billigare att ta emot gratis mat från USA. För de lokala bönderna i Etiopien innebär det att möjligheterna att sälja vad de producerat minskat dramatiskt. När bönderna inte har någon marknad ser de inte någon orsak att odla mer än vad de själva behöver och därmed minskar Etiopiens egna lager av mat. Kaffe den enda Etiopiska varan av värde för den rika världen Kaffet har varit Etiopiens främsta exportvara, vilket har betytt att många bönder har satsat på kaffeproduktion för att tjäna pengar. På senare år har världsmarknadspriset på kaffe sjunkit med 70 procent. Vi i Sverige tycker naturligtvis det är bra att kaffepriset går ner, men samtidigt minskar de etiopiska böndernas inkomst. Det har blivit en köparens marknad. Köparen har ett otroligt övertag bonden förlorar. Man kan dock stödja de etiopiska kaffeodlarna genom att handla Rättvisemärkt. Internationell handelspolitik Även om många faktorer behöver förbättras inom landet eller till och med på det lokala planet, måste samtidigt den internationella handelspolitiken ändras och bli mer rättvis. Idag satsar de rika länderna fem gånger så mycket på jordbrukssubventioner som på bistånd, vilket i praktiken också innebär att de fattiga länderna stängs ute från den internationella marknaden för jordbruks-produkter. Kvinnorna förlorar Av den totala tid som läggs på jordbruksproduktion i ett hushåll i Afrika är det kvinnorna som står för 70 procent. Kvinnan är alltså den främsta jordbrukaren i Afrika söder om Sahara. Kvinnorna står också för ca 50 procent av den tid som läggs ned på boskapsskötsel, 80 procent av tiden som används för insamlande av ved och 90 procent för den tid som behövs för att hämta vatten. 3 3 ILO, 1985

6 Det är framför allt de mest manuella sysslorna inom jordbruket som kvinnorna utför och generellt innebär detta att ju mindre mekaniserat jordbruket är, desto större är arbetsbördan för kvinnorna. När investeringar i familjens jordbruk uteblir (eftersom marken endast kan lånas), fortsätter man att använda de manuella brukarmetoderna. och därför inte kan delta i jordbruksarbetet. I de fall då en familj ändå, trots den dåliga marknaden, väljer att odla för försäljning i viss utsträckning (s.k. Cash-crops), förväntas kvinnan delta aktivt i denna produktion och samtidigt odla livsmedel för familjens försörjning nu med ännu mindre hjälp från mannen. En bidragande orsak till denna situation är att män i större utsträckning söker anställning utanför hemmet Det är lätt att lägga skulden på männen för den beskrivna situationen. Historiskt har det inte alltid varit en så till synes orättvis fördelning av arbete, där kvinnan får ansvara både för sysslorna inom och utanför hushållet. Kolonialismen orsakade många, stora förändringar i den afrikanska kulturen, också i arbetsfördelningen inom hushållet, och måste ses som en av flera orsaker till situationen idag. Etiopien Etiopien ligger på Afrikas horn och har sedan Eritreas självständighet 1993 ingen kustlinje. Landet är kuperat och har flera floder i höglandet, både i norr och söder (se karta). Klimat och vegetation växlar beroende på höjdförhållande. Landet hade förr stora områden med skog men den har genom åren skövlats och idag karakteriseras landskapet av stäpp och torrsavann. Östra Etiopien är extremt sårbart för torka och befolkningen har flera gånger drabbats hårt av perioder av svält.

7 De bästa klimatförutsättningarna för jordbruk finns i området Woina dega, beläget meter över havet (markerat med rött på kartan). Området är också den tätast befolkade höjdzonen i landet. elev slutar efter första året, då de behövs i jordbruket. Hälften av befolkningen är under 15 år. Den sexåriga grundskolan är obligatorisk och avgiftsfri, ändå börjar bara hälften av barnen i skolan och var tredje Jordbruket är den viktigaste näringen och står för hälften av landets BNP. Arbetslösheten är hög och många tvingas försörja sig som t.ex. gatuförsäljare i den informella sektorn. Den utbredda fattigdomen gör att en hemmamarknad för konsumtionsvaror i princip inte existerar. Det finns ungefär 70 olika etniska grupper inom landets gränser. Landet är en federation med nio regioner. Oppositionen mot regeringen är splittrad och svag och delar av den för en väpnad kamp mot regeringen. Landets lagstiftning är ålderdomlig och författningen efterlevs dåligt. Domstolarna är i realiteten inte oberoende och de mänskliga rättigheterna respekteras inte. Sjukvården och infrastrukturen är dåligt utbyggda och många utbildade lämnar landet. Etiopien är ett av de låginkomstländer (LIC) i Afrika söder om Sahara som inte har visat framsteg när det gäller att halvera den extrema fattigdomen. Etiopien är också ett land som har drabbats av svält minst en gång varje decennium. Mer information om Etiopien hittar du på: Utrikespolitiska Institutet: CIA: ml

8 Matbrist, svält, hunger Svält Enligt nationalencyklopedins definition är svält ett tillstånd till följd av uteblivet intag av energigivande och essentiella (livsnödvändiga) näringsämnen under längre tid, t.ex. i samband med katastrofer och belägringar. HUNGER PROJEKT SVERIGE definierar svält som en plötslig brist på mat i ett begränsat geografiskt område orsakad av krig, torka eller naturkatastrofer. 4 Svält får ofta stor uppmärksamhet med starka tidningsrubriker som manar till omfattande hjälpinsatser. Enligt definitionerna är svält alltså ett tillstånd utöver det vanliga som uppstår inom en ganska kort tidsrymd p.g.a. yttre omständigheter. Globalt sett drabbas eller hotas varje år ett varierande antal människor av svält enligt nämnda definitioner. I Röda Korsets World Disaster Report (2002) anges antal drabbade av torka/svält 1992 vara 40 miljoner. Motsvarande siffra för 1997 var 8,5 miljoner och år 2001 drabbades 86 miljoner människor. Ett snabbt agerande med t.ex. nödhjälp vid en s.k. svältkatastrof kan förhindra många dödsfall och oftast påverkar inte perioden av svält utvecklingen av ett barn eller en vuxen persons arbetsförmåga på längre sikt om svälten inte blir så akut att en människa dör förstås. Matbrist/hunger Långt fler människor är dock drabbade av en ständig brist på näringsriktig mat och går hungriga år in och år ut. Kanske är det en akut svältsituation som permanentats, kanske är det ett tillstånd som sakta växt fram över en längre tidsperiod och som till slut omfattar ett stort antal människor. Ca 150 miljoner barn levde i ett tillstånd av undernäring under Upp till 520 miljoner barn under fem år angavs samma tid lida av A-vitaminbrist. 5 Antalet människor som saknar tillgång till tillräckligt med mat och som därmed lever i ett tillstånd av under-/felnäring och ständig hunger har under flera år uppskattats till ca 800 miljoner, nästan 1/6-del av jordens befolkning. Tyvärr uppmärksammas inte lika ofta denna ständigt pågående katastrof av media som de mer akuta svältkatastroferna. En lång permanentad period av undernäring/felnäring eller långvarig svält hämmar ett barns fysiska tillväxt och mentala förmåga och är den situation som skördar flest dödsoffer. En kortvarig nödhjälp har här liten effekt. I stället krävs förändringar inom flera områden för att förbättra den drabbade befolkningens totala levnadssituation WHO 1999

9 Orsaker till svält Redan 1798 försökte Thomas Malthus förklara att svält orsakas av brist på mat p.g.a. för höga födelsetal och en matproduktion som inte ökar i takt med befolkningsökningen. Malthus menade att matproduktionen aldrig kunde öka i samma takt som befolkningen. Historien har visat att både Malthus och de akademiker som tagit upp hans teorier under senare delen av talet hade fel. Tack vare bl.a. utvecklade odlingsmetoder, redskap och förädlade grödor har produktionen av livsmedel totalt på global nivå hittills ökat i minst samma takt som jordens befolkning växt. Visserligen minskade 1985 och 1994 den globala produktionen av spannmål med ca 8 procent per person. Då tas inte hänsyn till att produktion av t.ex. potatis och cassava samtidigt ökade eller det faktum att stora arealer jordbruksmark i rika länder har lagts i träda för att förhindra överproduktion Som filmen Jorden, Maten, Makten, Folket exemplifierar med situationen i Etiopien, finns det trots denna totala globalt tillräckliga matproduktion, länder och områden i världen där akut och/eller mer permanent brist på mat är ett faktum. Nobelpristagaren (1998) Amartya Sen är en framstående kritiker av Malthus teori. Han menar att det kan vara hopplöst missvisande att bara se svält som en minskning av den genomsnittliga mattillgängligheten per capita. Amartya Sen visar istället att svält har inträffat även under år då den genomsnittliga matproduktionen har varit hög, exempelvis under svälten i Bangladesh För att förklara svält (akut och/eller långvarig) måste man i stället fokusera på individens egna möjligheter att påverka sin situation för att i första hand undvika svält och/eller förbättra sina levnadsvillkor. Dessa möjligheter påverkas av den legala, sociala, ekonomiska och politiska situationen i samhället, såväl som av individens eller en samhällsgrupps position/status i samhället i fråga. I sin bok The mystery of capitalism illustrerar den peruanske nationalekonomen Hernando de Soto hur brister i lagstiftningen leder till att människor lever i fattigdom eller är utsatta för svält. De Soto anser att varje människa är entreprenör till naturen och påpekar att man kan åka till vilken stad som helst i tredje världen och hitta någon/några som vill göra affärer med en. Hans poäng är att om det fanns fungerande lagar som motiverade människor att vara aktiva, skulle många fattiga få bättre möjlighet att ta sig ifrån risken för svält. Bristen på fungerande lagar, anser de Soto, är den stora skillnaden mellan utvecklingsländerna och utvecklade länder när det gäller ekonomisk utveckling.

10 Röda Korset Röda Korset är en världsomspännande organisation som består av Internationella rödakors-kommittén och Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen som samordnar alla nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar. Röda Korset finns i alla stater i världen. Internationella rödakorskommittén ( Internationella rödakorskommittén (engelsk förkortning ICRC) bildades 1863 och är rödakors-rörelsens ursprungsorganisation. Kommittén har sitt huvudkontor i Genève och arbetar över hela världen. Syftet är att skydda och hjälpa offren i väpnade konflikter. Kommittén arbetar utifrån Genèvekonventionerna och intar en särställning bland internationella organisationer, dels med hänsyn till sitt ansvar för Genèvekonventionernas utveckling och efterlevnad, dels tack vare de rättigheter och skyldigheter som konventionerna ger Röda Korset. Kommitténs viktigaste uppgifter är att: sprida kunskap om Röda Korsets grundprinciper och övervaka att de efterlevs medla mellan krigförande parter organisera skydd och hjälp till offren i konfliktdrabbade områden besöka krigsfångar och politiska fångar efterforska saknade och försvunna personer återförena splittrade familjer vidarebefordra rödakorsmeddelanden Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen ( Den internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (Federationen) som grundades 1919 är ett nätverk av alla nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar. Beredskap att lindra effekterna av och om möjligt förutse och förebygga katastrofer är en central del av Federationens och de nationella föreningars arbete runt om i världen. Människor som löper risk att hamna i situationer som hotar deras liv eller möjligheten att leva med åtminstone ett minimum av social och ekonomisk trygghet samt mänsklig värdighet definieras av rödakors- och rödahalvmånerörelsen som utsatta. Denna definition av utsatthet gäller för alla länder, således även för Sverige.

11 Federationen representerar de nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningarna i olika FN-organ som UNHCR (Flyktingorgan), UNICEF (Barnes rättigheter och skydd), ECOSOC (Ekonomisk och social utveckling). Federationen har också en permanent observatörstatus i nätverket ICVA (International Council of Voluntary Agencies). Nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar (t.ex. Idag finns 185 nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar i världen. Den svenska föreningen Svenska Röda Korset bildades Det får bara finnas en rödakors- eller rödahalvmåneförening i varje land. Symbolerna röda korset och röda halvmånen Bestämda regler Det finns bestämda regler för hur Röda Korsets symboler får användas. Både enligt svensk och internationell lagstiftning är det förbjudet för obehöriga att använda symbolen och den får inte heller användas i andra sammanhang. Undantag har gjorts för beredskapsregistrerade ambulanser, sjukhus och hemvärnssjukvårdare som i fredstid får märkas upp med skyddssymbolen. Skyddssymbol i krig Ett rött kors eller en röd halvmåne på vit botten är en skyddssymbol i krig. I en del muslimska länder används den röda halvmånen som symbol i stället för det röda korset. Vid en väpnad konflikt utgör symbolen ett synligt tecken på det skydd som Genèvekonventionerna ger. Symbolen ska uppmärksamma de stridande på deras skyldighet att respektera och garantera sårade, sjuka och sjukvårdspersonal ett fullvärdigt skydd. Organisationens symbol i fredstid Röda Korsets symbol i fredstid är ett rött kors på vit botten, alltid i kombination med namnet på den nationella föreningen för att inte förväxlas med skyddssymbolen. Röda Halvmånen används i en del muslimska länder. Läs mer om organisationens symboler på: d=12e4f ddc1256dd300578bf6

12 Röda Korset i Etiopien Etiopiska Röda Korset ( Etiopiska Röda Korset grundades 1935 och har varit medlem av Federationen sedan Etiopiska Röda Korset består av 11 regioner, 23 zoner, 41 woreda (distrikt) och cirka lokala kommittéer runt hela landet. Sedan 2002 arbetar Etiopiska Röda Korset tillsammans med Federationen för att försöka förhindra och lindra den svåra matkrisen som uppstått i samband med torka. Bl.a. genomförs aktiviteter runt om i landet för att förbättra tillgången till vatten och sanitet, motverka hiv/aids och katastrofberedskap, t.ex. utbildningar i första hjälpen. För att kunna genomföra dessa aktiviteter får föreningen också stöd från andra nationella rödakorsföreningar och Internationella rödakorskommittén. Svenska Röda Korset i Etiopien Svenska Röda Korsets Region Syd och Region Väst samarbetar direkt med Etiopiska Röda Korset i södra Omo respektive Gambella. Det inledda samarbetet ska leda till ökat erfarenhets-utbyte mellan rödakorsföreningarna i Etiopien och Sverige och en ökad internationell förståelse. Samarbetet innebär också ekonomiskt stöd till Röda Korset i södra Omo för utveckling av deras verksamhet. Ytterligare en viktig del i samarbetet är att genom olika former av utbildning stärka anställda och frivilliga i deras rödakorsarbete både i Sverige och i Etiopien. Södra Omo ligger i sydvästra Etiopien, där tretton etniska grupper lever sida vid sida, med egna språk och kulturer. Tolv av grupperna är nomader eller halvnomader. Södra Omo har den största skillnaden i kulturella aspekter jämfört med andra regioner i Etiopien. Det är ett drabbat område, mycket beroende på att infrastrukturen är dåligt utvecklad. Befolkningen i området är ständigt beroende av livsmedelshjälp utifrån och endast 30 procent har tillgång till hälsovård. Den största utmaningen för Röda Korset i Södra Omo är att göra sig ekonomiskt oberoende. Genom kaffeplantage, ambulansverksamhet, majskvarnar och en förskola försöker Röda Korset i södra Omo generera egna intäkter för verksamheter som ökad tillgång till rent vatten, förebyggande hälsovård inom hiv/aids och första hjälpen m.m. Samarbetet är en del av Svenska Röda Korsets program för Lokalt Internationellt Samarbete, eller LISA. LISA främjar internationell förståelse

13 och är en möjlighet för Svenska Röda Korsets medlemmar och frivilliga att bli delaktiga i Röda Korsets internationella arbete. Genom att bygga upp ett långvarigt samarbete mellan två kretsar vill Svenska Röda Korset gå ifrån stöd genom enkla penningtransaktioner, till att skapa möjlighet för lokala kretsar i Etiopien och Sverige att utbyta erfarenhet och kunskap och därmed stärka kapaciteten att utföra effektiva verksamheter för att stödja de mest utsatta. Just nu har många kretsar i Svenska Röda Korset samarbete med Röda Korskretsar eller distrikt i Uganda, Etiopien, Kenya, Ryssland, Litauen, Lettland och Nepal. Samarbetsprojekt har funnits inom Svenska Röda Korset sedan mitten av 1980-talet. Samarbetsprojekten är ett viktigt stöd till målet att det överallt ska finnas starka och väl fungerande rödakors- och rödahalvmåneföreningar, som genomför program för och tillsammans med utsatta människor samt har en god katastrofberedskap. Kortfattat ska ett samarbetsprojekt leda till: stärkt kapacitet hos Röda Korsets frivilliga en ekonomiskt starkare rödakorsförening på lång sikt stöd till program för utsatta grupper ökad internationell kunskap och förståelse "Cash for work" (pengar för arbete) Sedan 2003 stödjer Svenska Röda Korset ett projektet "Cash for work" i Wollo-distrikten i norra Etiopien. Kortfattat går projektet ut på att människor som lever i de utsatta områdena bidrar till förbättring av t.ex. vägar i området. För arbetet de utför får de pengar motsvarande den månadsranson mat som delades ut tidigare, enligt modellen food for work. Genom att betala ut pengar istället för mat får de utsatta en möjlighet att själva välja vad de vill prioritera i inköp. Samtidigt bidrar Cash for work till att den lokala ekonomin utvecklas. Genom att arbetet som utförs fokuserar på lokal infrastruktur och miljö-/hälsobefrämjande aktiviteter, som t.ex. underhåll av vägar, skydd av vattenkällor och bygge av toaletter är dessutom effekterna av projektet viktiga även på lång sikt. Dessutom, att ersätta med pengar istället för att organisera och genomföra utdelning av matransoner är mycket mer kostnadseffektivt och fler människor kan därmed hjälpas. I akuta situationer är dock utdelning av mat nödvändig, men det är viktigt att det endast sker under en kort och akut fas. Mer information om projektet "Cash for work":

14 Förslag till fortsatt arbete/fördjupning Vad omfattar de s.k. Milleniemålen? Vad är det som ska uppnås? Hur är hungersituationen i världen? Vilka länder och kontinenter är hårdast drabbade? Vilka orsaker till matbrist/hunger/svält anges i filmen? Hur hänger de samman? Hur påverkar den rika delen av världen Etiopiens möjligheter att ta sig ur situationen med ständigt återkommande matbrist för vissa delar av befolkningen? Hur är det att vara flicka/kvinna i Etiopien? Jämför t.ex. beräknad livslängd, utbildning och inkomst med pojkar/män i Etiopien och kvinnor i Sverige. Är genmodifierade grödor lösningen på hunger/matproblemen i världen? Vad talar för och vad talar emot? Hur definieras fattigdom? I Sverige är t.ex. potatis, ris och pasta vanlig mat. Vad är vanlig mat i Etiopien? Vad innebär Rättvisemärkt? Vilka Rättvisemärkta varor finns att köpa i Sverige? Undervisningsresurser och litteratur att fördjupa sig i Att undervisa för utveckling: en pedagogisk resurs för global medvetenhet Fountain, Susan. Översättning: Björn Nilsson förlag/år: Lund: Studentlitteratur, 1997; (Lund: Studentlitteratur) omfång: 337 sidor: ill; 23 cm originaltitel: Education fordevelopment. anmärkning: Även med tryckår: 2. tr, 1998; 3. tr, 1999; 4. tr, 2000; 5. 6.tr, 2002 ISBN: Boken innehåller förslag på praktiska övningar med inriktning på lokala och globala utvecklingsfrågor, lämpade för grundskolans alla stadier och gymnasiet. Litteratur från Forum Syd:

15 Ekologisk skuld ett hinder för utveckling: av Klas Rönnbäck Det talas ofta om de fattiga ländernas utlandsskulder och den skuldfälla många av dem sitter fast i. Men vem är egentligen skyldig vem? Enligt företrädare för en växande internationell kampanj har även de rika länderna en skuld en ekologisk skuld till de fattiga. Kampanjen menar att de rika länderna upprätthåller sin livsstil genom att exploatera de fattigas naturtillgångar en rovdrift som har pågått under lång tid och som inkräktar på framtida generationers möjligheter till överlevnad. I den här boken presenteras en rad artiklar som på olika sätt belyser vad den ekologiska skulden innebär samt vad vi kan göra åt den. Gratis i PDF-format Jordbruket och WTO: B?templates=conference_type1&id=main Tidigare producerade Europas bönder både djurfoder och kött, som i första hand såldes på hemmamarknaden. De nya handelsreglerna har tvingat bönderna att ställa om från foder- och köttproduktion till enbart köttproduktion, eftersom det billiga importerade fodret slagit ut det lokalt producerade. Följden är att EU idag producerar ett stort överskott av kött som dumpas på den internationella marknaden. Detta orsakar enorma kostnader för EU:s skattebetalare och slår ut lokal produktion i tredje världen. Det är en av de effekter av WTO:s jordbruksavtal som rapportförfattaren Peter Einarsson skildrar. Rapporten Jordbruket och WTO är utgiven av Forum Syd, Lutherhjälpen och Svenska Naturskyddsföreningen. Utgiven Gratis i PDF-format Afrika till salu: C?templates=conference_type1&id=main "Sluta skydda er egen cashewnöt-industri, annars blir det inga nya lån:" Detta ultimatum fick den moçambikiska regeringen av Världsbanken och Internationella Valutafonden. Deras recept för ökad tillväxt är avreglering av handeln. Men när Moçambique följde rådet blev effekten istället att bönderna fick mindre betalt för sina

16 nötter och närmare arbetare miste sina jobb. Protesterna inom det civila samhället växte och till slut gav kritiken resultat. I detta häfte beskrivs fallet med cashew-nötterna och flera andra exempel på effekter av den ekonomiska globaliseringen i några afrikanska länder. En rad afrikanska organisationer ger sin syn på utvecklingen. Författare är Karin Gregow. Utgiven sidor. Trade and hunger an overview of case studies on the impact of trade liberalisation on food security: by John Madeley In the discussion on liberalisation of the agricultural sector through the WTO Agreement of Agriculture and the World Bank and IMF structural adjustment programmes many NGO:s strongly stress the point that there is a need to assess the actual impact the liberalisation has had so far on food security, poverty, ecological sustainability, gender etc. There are already a number of impact assessments on agriculture and trade made by various NGO:s and UN agencies, small case studies as well as broader impact studies. To facilitate use of this information already available, the Swedish NGO:s Diakonia, Forum Syd, Lutherhjälpen and the Swedish Society for Nature Conservation asked John Madeley to track and gather as many as possible of recent relevant case studies by NGO:s and related institutions (universities, UN-agencies) on the impact of trade liberalisation on food security. 77 sidor. Gratis i PDF-format Inga givna vinster om WTO, världshandeln och utvecklingen i världen Världshandeln är en självklar del av varje svensks vardag. Att ha produkter från hela världen på frukostbordet är så naturligt att vi inte tänker på det. På samma sätt har fördelarna med en ökande världshandel framförts så ihärdigt att de närmast tas för givna. Men är det så självklart att ökad handel alltid leder till ökat välstånd? Får de fattiga det bättre? Vad händer med miljön? Alltfler enskilda och organisationer menar att det är dags att granska vad den nuvarande frihandeln i praktiken leder till för världens utveckling. Författarna till "Inga givna vinster" tar upp några centrala frågeställningar kring hur dagens regler för världshandel påverkar människor och miljö i nord och syd. Utgiven sidor

17 Länkar: FN:s barnfond: och FN:s utvecklingsprogram (UNDP): Sida: Svenska Röda Korset: Referenslitteratur Drèze, Jean, Sen, Amartya, Hussain, Athar: The Political Economy of Hunger, Oxford, Oxford Univ. press, Thomas, Caroline: Poverty, Development, and Hunger Baylis, John and Smith, Steve: The globalization of world Politics 1st edition, China; Oxford university press, Sen, Amartya: Poverty and Famines, An Essay on Entitlement and Deprivation, Oxford: Oxford university press Wikens, Ann: Katastrofbiståndsutredning: Fallstudie Etiopien, Stockholm, Liber Dyson, Tim: Population and Food, global trends and future prospects. Antonsson-Ogle, Britta m.fl: Nutrition, Agriculture and Health, when resources are scarce. 2nd revised edition, INU series on nutrition, Tryck och Bild, Uppsala University, Stock, Robert: Africa South of the Sahara, a geographical interpretation, Guilford Press, 1995.

18 Vill du veta mer? Kontakta ditt regionkontor Luleå Östersund Gävle Stockholm Örebro Göteborg Jönköping Gotland Kalmar Malmö Det här är Röda Korset Röda Korset är en religiöst och politiskt obunden organisation som finns i 185 länder över hela världen. Röda Korsets uppgift är att förhindra och lindra mänskligt lidande var det än uppstår och vem det än drabbar. Det här kan du göra Engagera dig i frivilligarbete, ge av din tid, där du bor. Bli medlem under ett år genom att sätta in 150:- på pg Glöm ej ange namn och adress. Skänk en gåva, pg Engagera ditt företag i ett givande samarbete. Gör Röda Korset till förmånstagare i ditt testamente. Framsidesbild: Röda Korset Övriga bilder: Bengt Nilsson. Form: Ingela Hallonquist. Mars Kontakta huvudkontoret för mer information, vi hjälper dig vidare. Svenska Röda Korset, huvudkontoret Box 17563, Hornsgatan 54, Stockholm Telefon , Fax E-post: info@redcross.se Besök vår hemsida