Konferensdokumentation

Transkript

1 Konferensdokumentation Idrott och mångfald 4-5 november 2009 i Karlstad

2 Är invandrare och homosexuella lika välkomna till idrotten som andra? Frågan diskuterades på den första nationella konferensen om idrott och mångfald i Karlstad den 4-5 november. Konferensen inleddes med dans av Dans i Värmland och därefter hälsade konferensens moderatorer: Per Dalebjer, Värmlands Idrottsförbund och Kajsa Ravin, Karlstad kommun, välkomna till Karlstad och konferensen Idrott och Mångfald. Därefter var det dags för de tre representanterna från de arrangerande organisationera: Karlstad kommun, Karlstad Universitet och Värmlands Idrottsförbund. Lena Melesjö Windahl Karlstads Kommun inledde med att hälsa alla 170 deltagare välkomna till konferensen och till Karlstad. Hon berättade att Karlstad Kommun arbetar mycket med mångfald och man gör en hel del tillsammans med idrottsrörelsen och där finns det ännu mer att göra. Thomas Blom, prorektor på Karlstads Universitet var mycket stolt över att hälsa konferensdeltagarna välkomna till Karlstads Universitet. Ett universitet som skapar möjligheter till möte mellan människor. Tillsammans med kommunen gör man en stor satsning på idrottslokaler på Kronoparken och man ser idrotten som ett möjligt kitt för att öka mångfalden och mötet mellan universitetet och de boende på Kronoparken. Avslutningsvis tog Malin Olin, ordförande Värmlands Idrottsförbund, vid och lyfte fram glädjen och gemenskapen som det viktiga med idrotten där Allas rätt att vara med är en viktig värdegrund. Malin uppmanade konferensdeltagarna att lära om och av varandra. - Kunskap ger förmåga att förändra, avslutade Malin.

3 Jesper Fundberg - Idrott och mångfald om att utmana normer Jesper Fundberg som är lektor för idrottsvetenskap på Malmö högskola var först ut av föreläsarna den här konferensen. Jespers huvudbudskap är att det är viktigt att utmana normer. Vad finns det för normer? Hur får vi fatt i dem? Jesper har gjort en utredning av Handslaget där man studerade 10 förbund. Han har sett en vana i att prata jämställdhet, men när det kommer till att diskutera klass och etnicitet så försköts de frågorna långt utanför den egna organisationen. I sina studier har Jesper sett att det är viktigt att arbeta med målgruppen man vill attrahera. Det vanligaste felet man gör är att man sitter på sin kammare och kommer på idéer och sen går ut och gör det för de andra. Jesper refererade till sin avhandling: Kom igen gubbar!, där han följde ett pojklag i tre år. Fokus låg på att studera fostran om manlighet. Jesper pratar om tre saker utifrån sin avhandling: - Var inte en kärring - Bögavstånd - Invandrarkillen är för macho och ibland för kärring. Generellt sett handlar den manliga fostran om att hålla avstånd och inte tappa kontrollen. Det är först när vi vunnit, t.ex. en match, som vi kan släppa kontrollen och visa vad vi verkligen känner och tycker. När vi pratar om normer, menar Jesper att det är viktigt att vi får syn på oss själva och vår relation i förhållande till andra. Normer är relationella. Vilket innebär att när vi beskriver andra beskriver vi oss själva. Vi har svårt att se det som är utanför den egna normen. Jesper betonar HUR-frågan. Idrotten jobbar mycket med policyprogram där vi ger direktiv om mångfald och jämställdhet, men det räcker inte säger Jesper. Vi behöver fundera över HUR detta ska gå till. - HUR handlar om normer och vardagen. Det är i vardagen vi skapar de här normerna. VI och dom, hur vi skapar ett VI! Normer handlar om rätt och fel. Normer finns inte om vi inte har det andra. Normer är relationellt och situationellt och det ser olika ut i olika situationer. - Det självklara naturliga och enkla behöver det andra för att kunna se sig själv som NORMAL. Det är inte DE ANDRA vi ska studera utan normerna. Vi måste bråka lite med normerna, avslutar Jesper.

4 Fotbollsbögen - en föreställning av och med Mårten Svedberg Mårten Svedbergs föreställning Fotbollsbögen berörde och väckte starka känslor hos konferensdeltagarna. Idén till pjäsen uppkom ur en för Mårten självupplevd situation på en bögklubb. Pjäsen auktualiserar frågan om det är okej att komma ut som bög i fotbollen, ja inom idrotten överhuvudtaget. Det är en pjäs som skapar diskussion bland skolungdomar och i lag där Mårten har spelat pjäsen. - Ungdomar tar till sig pjäsen bra, men auktoriteter, lärare och ledare har svårt att ta till sig det, berättar Mårten.

5 Karin Mattsson Weijber och Leif Magnusson reflekterar över dag 1 Karin Mattsson Weijber, ordförande RF inledde med att referera till Jesper Fundbergs föreläsning om normer. - Är problemet att vi är som vi är? Eller har vi så låg tolerans för att andra är som de är? Visst är det viktigt att bråka med normerna. - Det gäller att komma till göra-delen. Mårtens pjäs har ett viktigt budskap. Det är lätt att vi gömmer oss bakom en massa ursäkter och säger att det där problemet ligger hos fotbollen istället för att arbeta med det. Det är också lätt att raljera över policys, men om vi inte hade haft dem, hur skulle det då se ut? Policydokumenten är till för att göra det ännu enklare för oss inom idrotten. Karin avslutade med att betona det personliga ansvaret. - Vi lägger ofta saker utanför oss själv istället för att ta det personliga ansvaret. Vi är faktiskt medskyldiga till det som sker. Leif Magnusson, som är chef för mångkulturellt centrum i Botkyrka betonade även han HUR-frågan. Leif lyfte också ledarskapets funktion och mångfald är en kärnverksamhet som vi måste kunna för att kunna syssla med idrott idag. - Som ledare är det viktigt att vara uppmärksam. Vardagsrasismen är svår att se. HUR-frågan borde vara den centrala frågan, precis som Jesper sa. Svaren på frågorna finns idag redan i idrotten men är inte framprocessad på något intressant systematiskt sätt. Det gäller att få in frågorna i ledarskapsutbildningarna. Suzanne Lundvall - Idrott som integrationsprojekt - på vems villkor? Suzanne Lundvall som är forskare på GIH i Stockholm inledde dag 2 med att frågan om vi ska ha en idrott åt alla eller en idrott för alla? Vill vi jobba och utveckla ett samhälle som utgår från mångfald eller mångkulturellt samhälle där everything goes? - En viktig fråga att diskutera är hur representationen av mångfald ser ut på strukturell nivå. AIK-styrelse, Riksidrottsstyrelsen, RF:s ungdomsråd, i din förening? Suzanne har i sina studier av Handslaget ansökningar ställt frågan om vem som öppnar dörrren för vem och till vad man öppnar man dörren? - Det finns risk att vi gör etnicitet till en symbolisk förklaring som ska förklara alla problem utan att titta på hur det egentligen är, menar Suzanne.

6 Kärlek eller rädsla - Gunilla Lindström Gunilla Lindström öppnade sitt föredrag med att berätta om sin egen karriär som landslagsspelare i bordtennis. - Men, var jag öppen med min homosexualitet? Näe Sedan gick hon på Bosön i slutet av 70-talet. - Men, var jag öppen med min homosexualitet? Näe Gunilla började sedan arbeta på Svenska Bordtennisförbundet med olika sysslor, allt från kontorsvaktmästare, ungdoms-/utbildningskonsulent till förbundskapten för damlandslaget. Hon började sin nuvarande sysselsättning på SISU idrottsutbildarna i Stockholm år Men var jag öppen, jaa! Vilken reaktion blev det? Ingen. Alla hade så klart förstått att jag var lesbisk från första början! Jag vågade börja prata om det, det var hos mig det hade legat. Rädslan, säger Gunilla. Gunilla pratade om vilka fördomar vi har eller tror vi att det är sanningar? Betyder det egentligen något vilken sexuell läggning vi har? Är det mer accepterat om man rider eller om man spelar hockey? Det är ju idrott vi sysslar med? Idrottaren måste få vara sig själv för att kunna prestera sitt bästa. Gunilla ställde frågan: - Varför har vi inte kommit längre? Och hon gav ett svar på sin egen fråga: - Kan det vara omklädningsrummen som är en bidragande anledning? Det var många frågor som diskuterades under Gunillas seminarie som blev mycket av en dialog och mindre av en monolog. Sport, diversity and policymaking in Rotterdam - Gerard van der Linden Gerard Van Der Linden från Rotterdams kommun gav en bild av de trender och den utveckling som man ser inom sport och idrott i Rotterdam. Rotterdam är en kommun med invånare med 47 % immigranter och 170 nationaliteter. Integrationen är ett faktum och Gerard menar att man kan ställa sig frågan om vem som integrerar med vem. Befolkningen i Rotterdam är relativt ung och väldigt varierande. Bland de unga är nästan 90 % immigranter. Fram till 2001 ökade antalet som idrottade mer än en gång i veckan, men från och med 2001 har den här siffran stabiliserats. Den här siffran vill man nu öka från 50 % till 70 % till Och här gäller det att få med alla invånare och framförallt immigranterna. Trenden är att äldre sportar mindre än de yngre och högutbildade sportar mer. Bland immigranter ser det liknande ut, men siffrorna ligger 20-25% lägre än de övriga i Rotterdam. Gerard tror att anledningen till detta är att man inte erbjuder rätt aktiviteter och därför arbetar Rotterdams kommun för att skapa större variation i aktiviteterna för att attrahera fler aktiva. Det finns en hel del likheter mellan Rotterdam och Sverige och flera av de projekt man driver där liknar projekt och satsningar vi gör här i Sverige. Gerard påpekar att det är viktigt att erbjuda ett varierat föreningsliv för att attrahera nya grupper inom idrotten. Vi bör också vara öppna för att organisera vår idrott så att fler blir intresserade av att delta i den.

7 Liten till eliten - Ismet Tursic Norrby IF har 220 aktiva, 200 är invandrare. Stämpeln har varit bråkiga blattar som ingen vill ha att göra med. Men de är på väg att ta revansch. - Norrby IF är inte bara en fotbollsförening, det är mycket socialarbete också, säger Ismet Tursic, ungdomsansvarig. I stadsdelen Norrby i Borås ligger andelen första och andra generationens invandrare på procent. Många problem om man vill se det så. - Jag ser det hellre som möjligheter, säger Ismet Tursic, fotbollsnörden som kom till Sverige från Bosnien-Herzegovina Ismets filosofi är: tydlighet, konsekvens och respekt. Börjar träningen klockan 17 så ska spelarna vara där då. Att släntra in lite då och då är inte okej. Det får konsekvenser. - Kommande träning är dörren låst för alla som kom för sent. Det handlar mycket om att man ska visa andra människor respekt. Norrby IF är inte längre blattarnas förening. Det är en idrottsförening på väg upp. Och vem vet? Snart kanske de är i kapp det allsvenska Boråslaget IF Elfsborg. Göran Patriksson reflekterade Göran Patriksson, som är professor på Idrottshögskolan i Göteborg fick äran att reflektera över konferensens två dagar. Och Görans betyg var bra: - Det har varit en bra konferens, som har varit väl organiserad från start till mål. Vi har fått lyssna till flera bra föreläsare. Och det har varit både gripande och laddande. Ni har varit med på en bra och givande stimulerande och tankegivande konferens. Göran avslutade med en uppmaning till konferensdeltagarna: - Ta med stafettpinnen ut i era verksamheter!

8