Dragmetoden en metods väg in på Räddningstjänsten

Transkript

1 SMO Revinge Niklas Hjelm Handledare: Patrik Svedenskiöld Ht 13 Kurs: Fördjupningsarbete Dragmetoden en metods väg in på Räddningstjänsten

2 Följande rapport är framtagen i undervisningen. Det huvudsakliga syftet har varit träning i problemlösning och metodik. Rapportens slutsatser och resultat har inte kvalitetsgranskats i den omfattning som krävs för kvalitetssäkring. Rapporten måste därför användas med stor försiktighet. Den som åberopar resultaten från rapporten i något sammanhang bär själv ansvaret. 2

3 1. Sammanfattning En snabb losstagning av en fastklämd person i ett krockat fordon kan vara livsavgörande. En metod som används av räddningstjänsten för att få loss fastklämda personer är Dragmetoden. Metoden innebär kort sammanfattat att räddningstjänsten drar isär det deformerade fordonet med kättingar. När Hurtigfrigöring slog igenom i Norge i början av 2000-talet möttes metoden av stor skepsis i Sverige. Metoden utvecklades och anpassades till ett svenskt arbetssätt. Dock har etableringen av metoden bland räddningstjänsterna gått relativt långsamt. Vad tycker räddningstjänsterna om Dragmetoden idag? Hur har etableringsprocessen av Dragmetoden gått till i Sverige? Denna studie är till stor del byggd på intervjuer med personer från sex räddningstjänster i Sverige. Relevanta personer på MSB (Myndigheten för skydd och beredskap) har även intervjuats samt litteratur har studerats. Dragmetoden håller på att etablera sig sakta men säkert på räddningstjänsterna i Sverige. Den misstro som fanns i Sverige mot metoden i början av 2000-talet är idag borta. Räddningstjänsterna med metoden som tillfrågats är nöjda med tekniken och dess resultat. Räddningstjänster utan metoden ser också positivt på tekniken. Anledningen till den långsamma etableringen var till en början skepsis mot metoden men idag handlar det mer om organisatoriska frågor. Hos samtliga tillfrågade räddningstjänster finns det intresse för att eventuellt införa metoden i framtiden. Att metoden inte finns på alla räddningstjänster kan bero på bland annat: brist på drivande individer, prioriteringar i organisationen, brist på nödvändig utrustning eller tröga förbund. Flera respondenter spår att metoden kan få en större roll på räddningstjänsten i framtiden. Dragmetoden är med största sannolikhet på räddningstjänsten för att stanna. 3

4 Innehåll 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE Frågeställning Avgränsning METOD Litteratur Intervju Urval Metodkritik RESULTAT Historik Så fungerar dragmetoden Räddningstjänster med metoden Räddningstjänsten Falköping/Tidaholm Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Karlstad Räddningstjänster utan metoden Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Kiruna Storstockholms Brandförsvar Vad säger MSB? Sandö-jämförelsen DISKUSSION SLUTSATS REFERENSER

5 2. Bakgrund Vid trafikolyckor finns det ett tydligt samband mellan det första omhändertagandet av patienten och utgången av skadeförloppet. Ett snabbt och professionellt omhändertagande ger större överlevnadschanser. En av de svåraste situationerna för räddningstjänsten är där en eller flera svårt skadade personer sitter fastklämda i ett fordon 1. När allvarligt skadade patienter sitter fastklämda i deformerade fordon är det av största vikt att få loss patienten så snabbt och säkert som möjligt för vidare transport till sjukhus. Det talas ofta om den gyllene perioden eller the golden hour 2. Kritiskt skadade patienter bör vara ute ur fordonet inom fem minuter efter att medicinskt ansvarig bedömt tillståndet. 3 Den traditionella metoden för att få loss fastklämda patienter hos räddningstjänsten är att använda hydrauliska cylindrar. Med dessa pressas de deformerade fordonen tillbaka till ett läge där patienten blir fri. Metoden är allsidig på de flesta typer av olyckor och är standard på räddningstjänsterna i Sverige idag, säger Göran Valentin 4, losstagningsinstruktör på MSB i Revinge och författare till Taktikboken Trafikolycka. En alternativ metod till den traditionella losstagningsmetoden är Dragmetoden. Metoden innebär kortfattat att demolerade fordon istället dras isär med hjälp av räddningsfordon och kättingar. På så sätt kan fastklämda personer frigöras. Metoden kräver vissa förutsättningar för att fungera på ett tillfredställande sätt. Finns dessa kan metoden dock vara betydligt snabbare än den traditionella 5. Dragmetoden härstammar från den norska metoden Hurtigfrigöring. När den introducerades i Norge i början av 2000-talet möttes den av skepsis i Sverige. Räddningsverket ansåg att metoden var mycket vårdslös och svår att kontrollera. Utrustningen som Norrmännen använde var mycket klumpig och ej avsedd för ändamålet. Metoden presenterades som en oslagbar metod och norrmännen var ganska kaxiga. Det är grunden till att Svensk räddningstjänst inte tog till sig arbetsmetoden, säger Magnus Thompson, styrkeledare på Räddningstjänsten Storgöteborg 6. Metoden utvecklades dock på räddningstjänsten i Göteborg och 2008 tog Räddningsverket fram officiella rutiner för metoden anpassade till svensk räddningstjänst. Efter det har flera räddningstjänster lärt sig metoden och börjat använda den i sina organisationer. I Sverige finns det olika namn av metoden exempelvis: Dragmetoden, Kättingmetoden, Lossdragning, Oslo-metoden eller Göteborgs-metoden men det är samma metod som menas. På MSB lär man idag ut Dragmetoden som en alternativ losstagningsmetod till SMO elever (Skydd mot olyckor) både i Revinge och i Sandö. 1 Valentin Göran, Taktikboken Trafikolycka, Informationsbolaget, 2011, sid 2 2 Jande-Waldau Charlotta, Winarve Birgitta, Prehospitalt akut omhändertagande, Räddningsverket, Valentin Göran, Taktikboken Trafikolycka, Informationsbolaget, Göran Valentin 5 Bilaga 1, Dragmetoden utkast 1, Losstagningslärarna Räddningsverket/MSB 6 Magnus Thompson 5

6 3. Syfte Hurtigfrigöring fick ett stort genomslag bland räddningstjänsterna i Norge när den kom i början på 2000-talet. Metoden etablerade sig snabbt och blev standard på räddningstjänsterna där 7. I Sverige har etableringsprocessen varit annorlunda. Här har implementeringen på räddningstjänsterna tagit längre tid och det finns många räddningstjänster som inte använder sig av metoden. Varför används dragmetoden hos vissa räddningstjänster men inte hos andra? Handlar det om tvivel eller nackdelar med metoden eller beror det på något annat? 3.1 Frågeställning Vad tycker ett urval av räddningstjänsterna i Sverige om Dragmetoden? Hur har etableringsprocessen av Dragmetoden sett ut på räddningstjänsterna? 3.2 Avgränsning Studien fokuserar på sex specifika räddningstjänster. Att undersöka alla räddningstjänster i hela Sverige är inte studiens syfte. Räddningstjänster både med och utan metoden finns representerade i studien. Norska källor som använts är fåtaliga då studien i första hand inriktar sig på etableringen av metoden i Sverige. Intervjuade personer från räddningstjänsterna har inte varit gemene brandman på stationerna. Istället fokuserar studien på de som är drivande i implementeringen av metoder eller personer i ledande positioner 8. 7 Brannmannen.no 8 Ryen Anne, Kvalitativ Intervju, Liber, 2004, sid 80 6

7 4. Metod 4.1 Litteratur Det finns väldigt begränsat med publicerad litteratur om Dragmetoden överlag, enligt Göran Valentin. Kunskapen finns istället i andra former hos MSB och internt på räddningstjänsterna 9. De publicerade verk som tar upp Dragmetoden i Sverige är Göran Valentins bok Taktikboken Trafikolycka, Dan Wargclous bok Räddning vid trafikolycka Personbil samt ett flertal artiklar ur Räddningsverkets tidning Sirenen. En jämförelse som gjordes mellan Dragmetoden och den traditionella metoden på MSB i Sandö 2011 har även studerats. Flera oberoende källor är att föredra men all litteratur som finns med i studien har en koppling till MSB. Detta gör att en del av resultatet har ett källkritiskt problem. Den berörda delen där litteraturen redovisas är dock inte byggd på åsikter. 4.2 Intervju Denna studie är till största delen byggd på intervjuer. Intervjuerna är inte gjorda på samma sätt och med exakt samma frågor. Intervjuer har istället gjorts på tre olika sätt i studien. På plats, telefonintervjuer samt intervjuer. Intervjuer på plats och i telefon har gjorts på ett naturalistiskt sätt som påminner om ett vanligt samtal med några fasta frågeställningar 10. För att göra studien mer lättläst är intervjuerna sammanställda i skrivspråk 11. De olika intervjumetodernas för- och nackdelar behandlas i metodkritik. Personer som intervjuats från MSB: Göran Valentin, Losstagningslärare på MSB i Revinge och författare till boken Taktik Trafikolycka samt Pekka Saari, Losstagningslärare, MSB Sandö Personer som intervjuats från räddningstjänsten: Mikael Ström, Styrkeledare och Christer Olofsson, Operativ chef, Räddningstjänsten Falköping/Tidaholm. Bo Johansson, Brandmästare, Storstockholms Brandförsvar. Magnus Thompson, Styrkeledare, Räddningstjänsten Storgöteborg. Peter Gunnarsson, Brandman, Räddningstjänsten Syd. Hans Stenmark, Insatschef, Räddningstjänsten Kiruna. Claes Hagenmarck, Brandförman, Räddningstjänsten Karlstad. 9 Göran Valentin 10 Ryen Anne, Kvalitativ Intervju, Liber, 2004, sid Trost Jan, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, 2009, sid 134 7

8 4.3 Urval De intervjuade personerna i den här studien är representanter för sin arbetsgivare. De är personer som är drivande och/eller tar beslut i respektive organisation och därför är studien inriktad på deras tankar och åsikter. Räddningstjänster som deltagit i studien är oberoende av varandra och spridda över hela landet 12. Litteratur och fakta om dragmetoden är tagna från Taktikboken Trafikolycka av Göran Valentin och Dan Wargclous bok Räddning vid trafikolycka Personbil. Dessa två böcker är idag de enda verken som går att uppbringa vad gäller Dragmetodens teknik. Ett antal artiklar från tidsskriften Sirenen samt en jämförelse mellan Dragmetoden och den traditionella metoden har också använts som källor. Alla litteraturkällor är kopplade till MSB. MSB är myndigheten som har till uppgift och ansvar att utveckla och utbilda räddningstjänsten och därmed öka samhällets förmåga att hantera olyckor. 4.4 Metodkritik Sex räddningstjänster har intervjuats med tre olika intervjumetoder. Intervjumetoder med olika för- och nackdelar. Resultatet kan ha påverkats av de olika metoderna. Samma metod i alla intervjuer skulle också kunnat användas. Vid intervjuer på plats är det lättare att ha en mer kvalitativ intervju. I en kvalitativ intervju ställs öppna frågor ställs samt att den intervjuade kan prata mer öppet om sina erfarenheter 13. Telefonintervjuer är inte lika lämpade för mer in- eller djupgående frågor och svar. Dessa intervjuer blir ofta mer strukturerade och standardiserande 14. Mailintervjuer blir väldigt strukturerade med fasta frågor och det är svårare att få personer att berätta mer än att just bara svara på frågorna. Metoden har dock sina fördelar. Bland annat får den intervjuade möjligheten att svara utförligare och mer eftertänksamt 15. Endast en person per Räddningstjänst har blivit intervjuad (förutom på Räddningstjänsten Falköping/Tidaholm). Det gör att den personen representerar hela sin arbetsgivare. Minst två oberoende källor är att föredra. Ett problem med litteraturinsamlingen är att det finns väldigt lite publicerat material att del av. Det som finns är även samtliga publicerat i MSB:s namn. Hur metoden används ute på räddningstjänsterna finns enligt Göran Valentin bara internt. 12 Ryen Anne, Kvalitativ Intervju, Liber, 2004, sid Jan Trost, Kvalitativa intervjuer sid. 7, Studentlitteratur, Jan Trost, Kvalitativa intervjuer sid. 22, Studentlitteratur, Ryen Anne, Kvalitativ Intervju, Liber, 2004, sid

9 5. Resultat Resultatet är uppdelat i sex delar. I historikdelen presenteras Dragmetodens ursprung, tidiga etablering och anpassning för den svenska räddningstjänsten. Därefter förklaras hur metoden fungerar i teorin enligt Dan Wargclous bok Räddning vid trafikolycka Personbil. Efterföljande två delar redogör för hur sex räddningstjänster ser på Dragmetoden. Har metoden etablerat sig på respektive räddningstjänst och varför/varför inte? Räddningstjänsterna med metoden är: Falköping/Tidaholm, Storgöteborg och Karlstad. De utan metoden är Räddningstjänsten Syd, Kiruna och Storstockholm. Sista två delarna i resultatet redogör för hur MSB ser på Dragmetoden samt en jämförelse mellan Dragmetoden och den traditionella metoden som gjordes på MSB i Sandö Historik Kättingmetoden (Dragmetoden) är egentligen ingen ny metod inom Svensk räddningstjänst. Den har använts så länge bilar har krockat, säger Magnus Thompson som var först i Sverige med att ta in metoden på Räddningstjänsten Storgöteborg. Det här var tiden innan hydraulverktygen slagit igenom och blivit standard på räddningstjänsterna. Kättingmetoden är väldigt lik det sätt som man jobbade på för ca år sedan på 60 och 70- talet. Man sågade stolpar med hjälp av bågsåg med metallblad och drog med vinsch och wire, säger Magnus. När hydraulverktygen sedan kom föll Dragmetoden i glömska fick metoden en nystart i Norge då Norska räddningstjänsten började med att dra isär deformerade bilar. Hurtigfrigöring (snabblosstagning) som det heter i Norge presenterades som en standardmetod för losstagning 16. Det var Räddningstjänsterna i Oslo med brandmannen Kjell Kjensli i spetsen som tog fram den nygamla metoden. Syftet var att få loss fastklämda personer snabbare. Något som uppmärksammats i ett läkarlarm från Ullevålds universitetssjukhus i Oslo Kirurgen Johan Pilgram Larsen menade att räddningstjänsten säkrade ihjäl folk på olycksplatsen. De kom helt enkelt inte in snabbt nog på sjukhuset 17. Hurtigfrigöringen skapades och fick ett stort genomslag på räddningstjänsterna i Norge. I en artikel i tidsskriften Injury redovisade läkare och Kjell Kjensli patienter med inre blödningars behov att snabbt komma in till sjukhus. Hurtigfrigöring kunde vid många tillfällen halvera tiden dessa patienter satt fastklämda. Sedan i början på 2000-talet blev metoden standard på räddningstjänsterna i Norge Magnus Thompson 17 Brannmannen.no 18 Sirenen, 08 Nr6 9

10 Finessen bakom Hurtigfrigöring är att det krävs mycket mindre energi att dra tillbaka en deformerad skyddsbur än att trycka ihop den, berättade Kjell Kjensil till tidningen Sirenen Göran Valentin på MSB i Revinge har hört två olika versioner varför det blev just metoden med kättingar som togs fram. En version att den här metoden med kättingar användes var på grund av olyckor som hände på de svåråtkomliga bergen kring Oslo. Räddningsfordon hade svårt att ta sig fram till platserna. Man använde då invånarnas traktorer som man kopplade kättingar på och drog. Det är den snälla versionen, säger Göran. Den andra lite elakare versionen säger att vissa räddningstjänster i Norge även hade bärgningsfordon på stationen som bemannades av brandmän. När sparkrav kom på räddningstjänsterna att denna resurs skulle försvinna uppfann man den här metoden så fordonen tvingades kvar på stationerna. Vilken version som är sann och om någon är det vet jag inte och det är förmodligen en kombination av flera faktorer som gjorde att det blev just den här metoden, säger Göran Valentin 20. Räddningstjänsten Storgöteborg blev tidigt intresserade av metoden även om de ansåg att norrmännen gjorde många fel enligt Magnus Thompson. Utrustningen de använde var klumpig och ej avsedd för ändamålet. De presenterade metoden som oslagbar och de var ganska kaxiga. Magnus använde sina erfarenheter från byggbranschen och tog fram bättre utrustning och rutiner. Räddningstjänsten Storgöteborg började sedan använda Kättingmetoden runt 2004 som ett komplement till den traditionella metoden, något som kunde användas vid vissa situationer fick en grupp från Räddningsverket tillsammans Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund i uppdrag att utvärdera Dragmetoden för att se om det var något som behövdes i Sverige. Om så var fallet skulle även gruppen anpassa metoden till säkerhetsregler och arbetsformer som gäller i Sverige. Detta för att förhindra en stor mängd av egenkomponerade speciallösningar av metoden. Vi vill styra upp och se till att metoden används på ett säkert sätt, både för personal och skadade. Inte minst vill vi ha acceptans från den medicinska expertisen, sade Dan Wargclou, Räddningsverket till tidningen Sirenen Ulf Björnstig som då var professor inom enheten för kirurgi vid Umeå Universitet fick tillsammans med inbjuden ambulanspersonal utvärdera metoden med medicinsk synvinkel. Resultatet av utvärderingen blev att metoden absolut kunde användas även i Sverige som ett komplement till övriga losstagningsmetoder, framförallt till kritiska patienter. Rutiner och instruktioner för svenska förhållanden togs fram Sirenen, 05 Nr2: 20 Göran Valentin 21 Magnus Thompson 22 Sirenen, 08 Nr6: 23 Bilaga 1, Dragmetoden utkast 1, Losstagningslärarna Räddningsverket/MSB 10

11 Den svenska modellen av Hurtigfrigöring är i stort sett samma metod bara det att vi har mycket mer säkerhet kring draget. Så som de gör i Norge skulle vi aldrig kunna göra här. Vi har mycket tydligare regler kring säkerheten på våra räddningstjänster vad gäller säkerhetszoner, vinschning och så vidare, menar Göran Valentin. Efter 2008 har allt fler räddningstjänster fört in Dragmetoden i sina organisationer enligt Göran. Metoden har slagit igenom bredast i Mellansverige. Räddningstjänsterna i Göteborg och Borås var de första i landet som började använda metoden och det är också de som idag använder metoden flitigast Så fungerar dragmetoden Trots Räddningsverkets rekommendationer finns det idag flera mindre varianter på hur Dragmetoden utförs i landet. Följande beskrivning är en kort sammanfattning av Räddningsverkets rutiner för hur dragmetoden bör utföras 25. Dragmetoden är en metod som kan användas till att få ut fastklämda personer ur deformerade fordon. Metoden bör i första hand användas till kritiska patienter men kan även användas när den traditionella metoden inte fungerar. Metoden kan även användas till att få loss fastklämda avlidna ur fordon. En förutsättning för att metoden kan användas är det deformerade fordonets placering. Fordonet bör vara placerat så att det finns plats för ett räddningsfordon med vinsch på ena hållet och en möjlighet till mothåll på det andra. Bild: MSB 24 Göran Valentin 25 Wargclou Dan, Räddning vid trafikolycka Personbil, MSB, Advant AB, 2010 sid

12 Styrkeledaren bestämmer om dragmetoden ska användas baserat på patientens status, fordonets placering och så vidare. Säkerhetsmannen skyddar mot brand och gör fordonet strömlöst. Tillträde till patienten skapas och en sjukvårdare ska snabbt komma in till patienten. Uppkopplingar av kättingarna görs på dragsidan och mothållsidan samtidigt. På dragsidan kopplas kättingar från vinschen via en wire med block runt A-stolpen vid patienten samt eventuellt en runt ratten. Vid två fastklämda i framsätet bör kättingar kopplas runt båda A- stolparna. På mothållsidan sätts kättingarna högt i C eller D- stolparna. Idag är det många räddningstjänster som sätter kättingar runt båda A-stolparna om det är möjligt och struntar i rattstången, säger Göran Valentin 26. Styrkeledaren med bra överblick styr vinschningen via tecken till vinschskötaren (verktygsmannen). Den deformerade bilen sätts nu i spänn och A-stolparna klipps högt samt dörrar öppnas (eventuellt sprids upp). Efter det dras bilen ytterligare med vinschen och man skapar utrymme för den fastklämde att komma loss och bli utlyft. Spänningen i wiren bör slacka lätt när det är dags för utlyftet för att kunna tillåta räddningspersonal att röra sig i skyddszonerna utan risk. 27 Inga personer får finnas inom skyddszonerna under dragmomentet. Bild: MSB 26 Göran Valentin 27 Wargclou Dan, Räddning vid trafikolycka Personbil, MSB, Advant AB, 2010 sid

13 5.3 Räddningstjänster med metoden 5.3.1Räddningstjänsten Falköping/Tidaholm Mikael Ström, Styrkeledare, Christer Olofsson, Operativ Chef På Räddningstjänsten i Falköping/Tidaholm har Dragmetoden eller Lossdragning som det kallas här använts sedan Ett flertal anställda på räddningstjänsten här ingår även i Rescue Team Skaraborg. RTS åker runt i världen och tävlar i losstagning. De har vunnit SM och även representerat Sverige på VM i losstagning i både Sydafrika och USA. Rescue Team är våra experter när det kommer till trafik. De har ett genuint intresse för metoder och tekniker och vi uppmuntrar det. Deras kunskaper ramlar ju tillbaka i organisationen, säger Christer Olofsson som är operativ chef på räddningstjänsten Falköping/Tidaholm. En av medlemmarna i RTS är styrkeledaren Mikael Ström. Han berättar att de första intrycken av lossdragningsmetoden gav blandade intryck. När vi såg metoden via filmklipp från Norge i början på 2000-talet när de drog och brötade med bilarna skrattade vi. Vi och många andra räddningstjänster i Sverige byggde under den här tiden upp våra rutiner och stort fokus låg på stabilisering och att bilen knappt fick röra sig en millimeter, berättar Mikael Ström. Samtidigt var grundidén intressant. Skulle det kunna vara något för räddningstjänsten eller Rescue Team i framtiden? Den stora skadan faktiskt är skedd. Att få en snabb losstagning vid kritiska patienter kan rädda liv och då kanske man får frångå vissa rutiner och principer, menar Mikael. Men att metoden skulle komma till Falköping/Tidaholm vid tidpunkten runt år 2010 berodde dock i första hand på ett annat problem än just kritiska patienter. Det hade skett några dödsolyckor under en period med personer som avlidit fastklämda i sina bilar. Diskussionen som uppkom då var: Hur och var ska vi göra losstagningen av den avlidne. Det fanns inget bra ställe att ta vägen på. Då såg vi lossdragningen som en bra lösning på det problemet. Att göra klart snabbt och enkelt på plats utan att behöva krypa omkring inuti den dem demolerade bilen tillsammans med den avlidne, berättar Mikael. Förslaget lades in till ledningen och 2010 åkte Mikael och en kollega ner till Borås för att lära sig metoden. Kättingar köptes in och utbildningen av lagen sköttes internt. I efterhand har även Mikael varit med och utbildat flera andra räddningstjänster i Skaraborg. För mig var inget svårt beslut att ta in metoden till vår organisation. Jag litar på våra medarbetares omdöme. Sen att det var en billig investering gjorde ju saken lättare. Utrustningen kanske går på kronor och utbildningskostnaden var liten då vi kunde göra det internt i vårt utbildningsprogram, berättar Christer. 13

14 Metoden har använts skarpt tre gånger i Falköping/Tidaholm och resultatet har varit gott. Det hade säkert fungerat med de traditionella metoderna men det hade tagit längre tid. Det är ett metodval och inget ersätter det andra utan det är ytterligare ett sätt att lösa problemet på, säger Mikael. För att nya metoder ska landa och bli använda i organisationen är det bäst när det är individer och inte nödvändigtvis chefer som driver processen. Har sen metoden eller tekniken inget förtroende av styrkeledarna eller brandmännen kommer den heller inte att användas. Man gör istället det man är bekväm och van vid. Varför inte Dragmetoden har spridit sig snabbare bland räddningstjänsterna i Sverige tror Mikael beror mycket på att många räddningstjänster lever kvar i det gamla. Att det inte ska röra sig för mycket för att det är farligt och att det vi har fungerar är två vanliga argument, säger Mikael. Dragmetoden kan bli allt viktigare i framtiden. Säkerhetsburarna i bilarna blir byggda i allt hårdare material och det kanske inte kommer att gå att klippa hursomhelst i framtiden. Foto: Räddningstjänsten Falköping/Tidaholm Man kan alltid dra tillbaka konstruktionen som den var innan, oavsett hur hård säkerhetsburen är, säger Mikael. 14

15 5.3.2 Räddningstjänsten Storgöteborg Magnus Thompson, Styrkeledare Räddningstjänsten Storgöteborg var den första räddningstjänsten i Sverige att börja använda Kättingmetoden som den heter här. En stor del i det är Magnus Thompson. Magnus hade under lång tid arbetat som armerare i byggbranschen och detta gav honom värdefulla erfarenheter när han tog fram utrustning och upplägg för Kättinglosstagning i organisationen. Den utrustning som jag har tagit fram liknar den jag använde under mina år som armerare. Då användes den som lyftutrustning. Under mina 18 år på byggena arbetade jag mycket med byggkranar. Mina gamla erfarenheter från byggena och mina nya kunskaper om losstagning har varit avgörande för mitt tänk och upplägg om kättingmetoden. Det och att jag inte har framfört metoden som en universell snabblosstagning utan bara ett verktyg bland andra, har troligen varit avgörande för att många räddningstjänster idag använder sig av samma utrustning och metod som vi, säger Magnus. Räddningstjänsten Storgöteborg är väldigt nöjd med metoden och de bedömer att den har varit direkt avgörande till att rädda livet på två till tre personer. Kättingmetoden har också använts där den traditionella metoden med hydraulverktyg inte fungerat och vid fastklämda personer i mindre lastbilar där bra mothåll har varit ett problem. Metoden även besparat räddningspersonalen onödig psykisk påfrestning i flera fall där det handlat om att plockat ut omkomna ur bilvrak. Lite kuriosa i sammanhanget är att cirka räddningstjänster i Norge har köpt samma utrustning som jag tagit fram och cirka 20 andra har bytt till en liknande. Det nuvarande arbetssättet och utrustning som de använder även i Norge idag är i stort sett samma som det vi tagit fram. Kanske lite missvisande att fortfarande kalla metoden för Oslometoden, säger Magnus Räddningstjänsten Karlstad Claes Hagenmarck, Brandförman På Räddningstjänsten i Karlstad ser man kättingmetoden som ett utmärkt komplement till traditionell losstagning med hydraulverktyg. Räddningstjänsten tog till sig metoden efter att varit på utbildning i Örebro. Där berättade brandmän från Norge och norska luftambulansen om Hurtigfrigöring och dess bakgrund, hur metoden fungerar och varför man tagit fram just den här metoden för losstagning. Räddningstjänsten i Karlstad valde en variant av Kättingmetoden med fyra lika kättingar, något som skiljer sig från utgångskonceptet. Metoden implementerades i organisationen under Vi har inte så stora erfarenheter av kättingmetoden än på verkliga insatser än. Vi har prövat metoden vid ett tillfälle men då var olycksbilen så demolerad att metoden inte fick rätt effekt. Förutom det tillfället har det inte skett någon ytterligare passande situation för att pröva metoden på, berättar Claes Hagenmarck, brandförman och en drivande kraft vid intagandet av metoden på Räddningstjänsten i Karlstad. 15

16 Skepsisen till metoden som fanns i Sverige i början på 2000-talet kan bero på att metoden lades fram på ett felaktigt sätt av norrmännen. Det jag hörde i början var att man i Norge kopplade kättingar och sedan "slet" man upp bilen. Det är inte så det fungerar idag. Enligt mig är det lika stort säkerhetstänk med kättingmetoden som losstagning med hydraulverktyg. Kättingmetoden kan inte ersätta hydraulverktyg men den är ett utmärkt komplement. Metoden har även fördelar då det finns flera fastklämda och det är svårt att komma in med hydraulverktygen i bilen, säger Claes. Det viktigaste för att lyckas med att implementera en ny metod på räddningstjänsten handlar om att alla måste tro på metoden samt att det måste finnas god möjlighet att öva. Idag finns det ingen skepsis mot metoden. Att metoden inte använts oftare i Karlstad beror inte på rädsla eller osäkerhet kring metoden. Det måste bara vara rätt metod vid rätt läge. Jag upplever att kättingmetoden tagits emot väl inom organisationen. Det har inte varit svårt att implementera kättingmetoden i våra skiftlag. Vi har också visat metoden när vi utbildat nya räddningsmän i beredskap vilket jag också upplever mottagits positivt. Många tycker metoden är enkel och snabb, säger Claes. Foto: Räddningstjänsten Falköping/Tidaholm 16

17 5.4 Räddningstjänster utan metoden 5.4.1Räddningstjänsten Syd Peter Gunnarsson, Brandman, station Jägersro Räddningstjänsten Syd innefattar kommunerna: Malmö, Lund, Kävlinge, Eslöv och Löddeköpinge. Här finns inte Dragmetoden i verktygslådan. Peter Gunnarsson är brandman i Räddningstjänst Syd på station Jägersro och arbetar även som timlärare på MSB i Revinge. I Skåne finns det en stark tradition av att jobba med hydraulverktyg, både hos Rsyd och hos SÖRF (Sydöstra Skånes Räddningsförbund). Varför inte Dragmetoden etablerat sig i Rsyd är enligt Peter komplicerat. Hos oss har fokus de senaste åren legat mer på det breddade uppdraget än det operativa. Sen har det alltid fungerat bra med hydraulverktygen och vi är vana att jobba med det konceptet. En tredje anledning till att vi inte har metoden är risken med rygg och nackskador som kan förvärras. Det borde ju dock vara underprioriterat en kritisk patient, säger Peter. Räddningstjänsten är konservativ. Det tar tid att ändra på saker, speciellt så länge det som finns fungerar. Varför det tar tid att få in nya metoder kan också bero på storleken på organisationen. Att ändra något kan vara en lång process som kräver kraft från hela organisationen. Därför orkar man inte gå igenom den processen för ofta, det kostar för mycket, säger Peter. Peter har erbjudit sig att utvärdera metoden för Rsyd:s räkning. Det har dock blivit lagt åt sidan av ledningen så länge. Det finns andra områden som är högre prioriterade. Det är inte säkert att metoden kommer alls till Rsyd. Om metoden kommer så lär det hursomhelst dröja ett antal år, tror Peter. Peter är positiv till Dragmetoden och ser det som ett bra komplement till den traditionella losstagningsmetoden. Att få igång processen med en ny metod kräver dock sina eldsjälar. Ska man få in något nytt på räddningstjänsten krävs det tid och engagemang av individer i organisationen. Cheferna driver inte sådana frågor utan någon underifrån måste ta tag i det. Sen gäller det att kunna övertyga chefen med bra argument, säger Peter. Idag finns det många räddningstjänster i Sverige som använder metoden. Det är lätt att slå sig till ro och tycka att det man har fungerar bra. Man måste vara ödmjuk och nyfiken. Vi måste bli bättre på att lyssna på varandra i räddningssverige. Förr var det som om varje räddningskår skulle uppfinna hjulet själva. Idag finns mera forum att dela erfarenheter och kunskaper på, säger Peter. 17

18 5.4.2 Räddningstjänsten Kiruna Hans Stenmark, Insatschef, Räddningstjänsten Kiruna På räddningstjänsten i Kiruna använder man sig inte av Dragmetoden. Insatschefen Hans Stenmark pratar om för- och nackdelar med metoden. Att man är beroende av två bilar är ett problem. Olycksbilen bör stå på vägen och det kan i så fall vara svårt att komma förbi olyckan med ett räddningsfordon. Skadorna på personerna i bilen kan också bli värre om man måste flytta på den. Det finns även fördelar med metoden, speciellt vid lastbil eller bussolyckor. En erfarenhet som räddningstjänsten i Kiruna vid ett tillfälle fick se med egna ögon. Kiruna är grannkommun med Narvik i Norge och har bra samarbete med räddningstjänsten där. Vid ett tillfälle kom Narviks räddningstjänst först till en bussolycka med fastklämd patient och kopplade snabbt upp sina Hurtigfrigöringskättingar. Det hade varit svårt att hitta bra mothåll för vår hydrauliska cylinder i bussen och då passade ju dragmetoden som ett bra alternativ. Metoden fungerade, berättar Hans. Det är inte omöjligt att metoden kan komma till räddningstjänsten i Kiruna i framöver. Jag tror att metoden skulle kunna fungera som ett alternativ till den traditionella losstagningen med hydraulcylindrar. Vi har helt enkelt bara inte prioriterat att utbilda oss i tekniken än. Det finns dock funderingar på att lära oss Hurtigfrigöring av Narvik i framtiden, säger Hans Foto: MSB 18

19 5.4.3 Storstockholms Brandförsvar Bo Johansson, Brandmästare, Storstockholms Brandförsvar Storstockholms Brandförsvar är Sveriges största räddningstjänst. Förbundet består av tio kommuner i Stockholms omnejd. Idag finns inte Dragmetoden som en officiell metod inom förbundet. Vi var med och tittade på metoden i vevan när Storgöteborg tog in den i mitten på 2000-talet, berättar Bo Johansson som är Brandmästare i SSBF. Bo arbetar med metodansvar för olika typer av trafikolyckor. Någon etablering av Dragmetoden blev det dock inte i SSBF, främst på grund av två orsaker. För det första fick vi inte fick några klartecken från ambulansläkaren i utredningsgruppen. Vi var tvungna att veta om han tyckte det var en vettig metod utifrån patientens säkerhet eller inte. Om han tyckte metoden var dålig vet jag inte, han ville helt enkelt inte uttala sig, säger Bo. Det var dock inte den avgörande anledningen till att metoden inte kommit in i förbundet. Den stora anledningen är att vi inte har några vinschar på våra räddningsfordon. Detta innebär att vi med Dragmetoden skulle få dra isär de krockade bilarna genom att använda våra fordon som dragkraft och backa. Precis som de gjorde i Norge från början, säger Bo. Backningsvarianten av metoden var aldrig aktuell då den ansågs alldeles för osäker. Införandet av Dragmetoden lades på is. Bo har dock följt metodens intåg och resultat på räddningstjänsterna i Sverige och nu ska metoden seriöst utvärderas igen för SSBF. Sen ett antal år finns i förbundet en enhet på Brännkyrka brandstation som heter RTR, Ras och Tung Räddning. Där finns det nu en vinsch på förstabilen. Vi ska nu under året pröva Dragmetoden på Brännkyrka station och sen titta på utfallet. Är det gott kan vi ha kvar resursen där och kunna åka med den på andra områden i förbundet. Hur mycket vi kommer att använda oss av metoden får tiden får utvisa, säger Bo. Oavsett hur utfallet blir finns det inga planer att ha metoden på varje station i förbundet. Det finns 15 heltidsstationer i förbundet och det skulle krävas en alldeles för stor utbildningsinsats. Även om metoden inte finns i den officiella verktygslådan hos SSBF har ändå kättingar används vid ett par tillfällen. Tillfällen då den traditionella metoden inte fungerat. Det har hänt att vi dragit isär lastbilar och större fordon när våra verktyg inte räckt till. Då har det improviserats fram utan några rutiner eller regelrätt utrustning, säger Bo. Dragmetoden är ett intressant alternativ och metoden kan få en allt större roll i framtiden. Säkerhetsburarna i bilarna blir allt hårdare. Jag är väldigt imponerad av de verktyg vi har idag, det jag är mindre imponerad av är vikten på dem. I dagsläget kan vi klippa 95 ton med vår stora sax men den väger ju nästan 19 kilo. Det har hänt ganska mycket de senast tio åren så vi får se vad nästa stora grej är. Många pratar om batteriverktyg men de verktygen är ofta ännu tyngre. Dragmetoden skulle absolut kunna bli grejen. Om inte annat så är det kostnadsmässigt mycket billigare att satsa på den metoden. Det är inte så dyra grejer man behöver, säger Bo. 19

20 5.5 Vad säger MSB? På MSB i Revinge har man länge haft kunskap om metoden. Man har mer eller mindre lärt ut den sedan Idag lärs den ut till SMO-studenter (skydd mot olyckor) som en alternativ losstagningsmetod. På räddningsinsats (deltidsbrandmän) får de kännedom om metoden. Vid SMO-utbildningen på MSB i Sandö har man lärt ut Dragmetoden till SMO-elever i drygt två år 28. Enligt Göran Valentin som är en av de ledande experterna inom losstagning i räddningssverige är saken självklar. Man ska ha den här metoden på räddningstjänsten idag. I Sverige är vi förtjusta i att stabilisera fordon och göra allt så lugnt och säkert för patienten som det möjligtvis går. Men i vissa situationer kan statusen på patienten vara så dålig att man får bortse från saker som säkra utlyft, rygg- och nackskador. Då är det överlevnad som gäller och då ska patienten ut så snabbt som möjligt, säger Göran 29. Dragmetoden kan vara väldigt snabb om förutsättningarna är rätt. Det finns dock ingen anledning att använda metoden till ej kritiska patienter. Dessa ska behandlas på säkrast möjliga sätt med säkra uttag. Dragmetoden är ingen metod som alltid ska eller kan användas men den är ett bra komplement till den traditionella losstagningen. Att ha metoden i verktygslådan är en billig investering sett till både material och utbildning, säger Göran. Pekka Saari som är losstagningslärare på MSB i Sandö håller med om att det är ett utmärkt komplement och påpekar att metoden skulle kunna få ännu större plats i framtiden med tanke på alla nya alternativa bränslen som finns idag. Tänk olyckor med hybrid-, el- eller gasbilar. Där måste vi verkligen tänka på hur vi ska göra. Idag måste vi ibland välja bort hydraulcylindern på grund av riskerna med högspänning eller gasläckor. Skulle vi istället kunna utnyttja dragmetoden då? Sandö-jämförelsen 2011 gjordes en jämförelse mellan den traditionella metoden och Dragmetoden på MSB i Sandö. Syftet var att få fram vilken metod som snabbast fick loss den fastklämda patienten samt vilken metod som upplevdes säkrast. De båda metoderna jämfördes vid övningsolyckor med ett antal likadana eller liknande bilmodeller. Sammanfattningen av analysen säger att dragmetoden i genomsnitt var 1,5 minuter snabbare än den traditionella och att metoden upplevdes som säkrare både för räddningspersonal och för patient Pekka Sarri 29 Göran Valentin 30 Pekka Sarri 31 Björstig, Näsman, Söderholm, Jämförelse mellan två metoder för losstagning av fastklämda bilåkare MSB-metoden mot Dragmetoden, MSB, 2011, 20

21 Rapporten har dock fått kritik från flera håll att vara missvisande. Det var ingen rättvis jämförelse, tycker Peter Gunnarsson från Räddningstjänsten Syd. En av grejerna han reagerade på var att den stora nackdelen med kättingmetoden som är placeringen av det krockade fordonet inte var med i beräkningen. Bilarna stod helt perfekt för dragmetoden. Allt var dukat och klart liksom, såklart det går snabbt då. I verkligheten är det sällan så. När vi kör den traditionella metoden behöver vi inte samma ytor. Jag kände personligen inte att det var en rättvis jämförelse, säger Peter 32. Även Göran Valentin har tankar om rapporten. Det var även någonting i själva flödesschemat som inte stämde med vår traditionella metod. Saker gjordes inte riktigt som vi lär ut här, säger Göran 33. Foto: MSB 32 Peter Gunnarson 33 Göran Valentin 21

22 6. Diskussion Metoddiskussion Syftet med studien är att undersöka hur räddningstjänsterna ser på Dragmetoden idag. Den viktigaste metoden blev därför att prata direkt med representanter på räddningstjänsterna. Att intervjua på olika sätt (direkt, telefon, mail)har inneburit vissa problem. Att utveckla tankegångar och svar på de frågor som faktiskt ställdes var betydligt svårare när intervjun gjordes via mail. Vid direkt och telefonintervjuer var det istället problematiskt att få de intervjuade att hålla sig till studiens syfte. Det var lätt att respondenterna kom in på sidospår. Resultatdiskussion Syftet med den här studien var inte att påverka varken läsare eller intervjuade personer om Dragmetodens för eller nackdelar. På alla sex tillfrågade räddningstjänster som är oberoende av varandra har det funnits en röd tråd i inställningen till Dragmetoden. Denna inställning är positiv. Samtliga räddningstjänster samt MSB ser metoden som ett bra alternativ till den traditionella hydraulmetoden. När Hurtigfrigöring slog igenom i Norge i början av 2000-talet möttes metoden av stor skepsis i Sverige. Detta enligt Magnus Thompson på grund av att metoden i sig slog bort många rutiner och principer som byggts upp kring trafikolyckor på räddningstjänsterna i Sverige. Magnus menar att grundidén som norrmännen hade med metoden var god men utförandet behövde anpassas till de svenska räddningstjänsternas säkerhetstänk. Efter att förbättringar av utrustningen samt framtagandet av säkrare rutiner gjorts finns det idag väldigt liten, om någon skepsis mot Dragmetoden bland räddningstjänsterna i Sverige. Att etableringsprocessen av Dragmetoden gått långsammare bland räddningstjänsterna i Sverige än i Norge kan bero på flera orsaker. Claes Hagenmarck tror att misstron mot Dragmetoden levde kvar länge i Sverige på grund av hur metoden presenterades av norska räddningstjänsten. Han hörde i början att de slet upp bilarna i Norge. Detta kan ha lett till att det tog en lång tid innan metoden blev ordentligt accepterad. Nu när Dragmetoden är accepterad finns det istället andra anledningar till att metoden inte tillämpas överallt. På Räddningstjänsten Syd kan det bero på andra prioriteringar inom organisationen eller trögheten inom förbundet. I Storstockholms brandförsvar fanns det inga vinschar på räddningsfordonen. Mikael Ström menar att en vanlig orsak att man inte tagit in metoden är att man på många räddningstjänster helt enkelt är tillfreds med den traditionella metoden. Räddningstjänsten Falköping/Tidaholm, Syd och Karlstad belyser i den här studien det viktiga med att ha drivande individer för att föra in nya idéer och metoder. Eldsjälar som vill förbättra organisationen. I de tre räddningstjänsterna med Dragmetoden har det framkommit att 22

23 metoden kommit till deras organisation via personer med intresse i losstagning. Att metoden förfinats och anpassats som den gjort till svensk räddningstjänst beror också på eldsjälar med specifika intressen och kunskaper (byggbranschen). Avsaknad av sådana individer kan vara en orsak till att metoden inte kommit till organisationen. Många räddningstjänster idag består av förbund med flera medlemskommuner. Sådana organisationer kan uppfattas som tröga och vissa frågor kan ta lång tid att genomföra. Besluten måste ibland gå igenom flera instanser. Att införa nya metoder är en lång process som kräver kraft från hela organisationen. Därför orkar man inte gå igenom den processen för ofta, det kostar för mycket, säger Peter Gunnarsson vid Räddningstjänsten Syd. Framtiden ser ljus ut för Dragmetoden. Erfarenheter och kunskaper sprids och etablerandet går långsamt framåt bland Räddningstjänsterna. Att metoden skulle kunna få spela en större roll i framtiden är något som flera förutspår. Om det beror på allt hårdare material i säkerhetsburarna som Mikael Ström i Falköping och Bo Johansson i Stockholm pratar om. Eller om det är på grund av fordon med nya drivmedel som Pekka Saari på MSB tror får framtiden utvisa. Troligt är i alla fall att Dragmetoden är här för att stanna. 7. Slutsats Vad tycker ett urval räddningstjänsterna i Sverige om Dragmetoden? Till en början fanns det en stor skepsis mot metoden i Sverige. Idag är metoden efter ett antal förbättringar accepterad som ett bra komplement till den traditionella metoden med hydraulverktyg bland räddningstjänsterna. Hur har etableringsprocessen av Dragmetoden sett ut på räddningstjänsterna? Dragmetoden etablerar sig sakta men säkert bland räddningstjänsterna i Sverige. Ofta är det drivande individer som gjort att Dragmetoden implementeras i organisationen. Att flera räddningstjänster inte har metoden idag kan till exempel bero på: avsaknad av drivande eldsjälar inom losstagning, trögheten i förbund, olika prioriteringar i organisationerna eller ej kompatibel utrustning/fordon. Flera respondenter i studien spår att metoden kommer få en allt viktigare plats bland losstagningen i framtiden. 23

24 8. Referenser Intervjuer: Bo Johansson, Brandmästare, Storstockholms Brandförsvar, telefonintervju, 18/ Christer Olofsson, Operativ chef, Räddningstjänsten Falköping/Tidaholm, intervju Falköping, 6/ Claes Hagenmarck, Brandförman, Räddningstjänsten Karlstad, intervju via . Göran Valentin, Losstagningslärare på MSB i Revinge och författare till boken Taktik Trafikolycka, intervju i Revinge, 17/ samt via mail. Hans Stenmark, Insatschef, Räddningstjänsten Kiruna, intervju via . Magnus Thompson, Styrkeledare, Räddningstjänsten Storgöteborg, via . Mikael Ström, Styrkeledare, Räddningstjänsten Falköping/Tidaholm, telefonintervju, 24/ Pekka Saari, Losstagningslärare, MSB Sandö, via . Peter Gunnarsson, Brandman, Räddningstjänsten Syd, intervju i Lund 23/ Skriftliga källor: Björstig, Näsman, Söderholm, Jämförelse mellan två metoder för losstagning av fastklämda bilåkare MSB-metoden mot Dragmetoden, MSB, 2011, f%c3%b6relse%20mellan%20tv%c3%a5%20losstagningsmetoder%20av%20fastkl%c3%a4 mda%20bil%c3%a5kare.pdf Brannmannen.no Jande-Waldau Charlotta, Winarve Birgitta, Prehospitalt akut omhändertagande, Räddningsverket, 2003, Ryen Anne, Kvalitativ Intervju, Liber, 2004 Sirenen, 05 Nr2: Sirenen, 08 Nr6: Trost Jan, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, 2009 Valentin Göran, Taktikboken Trafikolycka, Informationsbolaget, 2011 Wargclou Dan, Räddning vid trafikolycka Personbil, MSB, Advant Produktionsbyrå AB, 2010, Bilaga 1: Dragmetoden utkast 1, Losstagningslärarna Räddningsverket/MSB 24