Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga

Transkript

1 Elin Gottfridsson Närvårdsstrateg Tfn E-post Beredningen för barn och unga Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga Härmed översänds kallelse och handlingar till beredningens sammanträde. Tid: Torsdagen den 26 mars 2015 kl , gruppmöten från kl Plats: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1 Uppsala. Sammanträdet äger rum i lokal Blåklockan. Dagordning Gruppmöten Lokal: Blåklockan (majoriteten) Liljekonvaljen (oppositionen) Länsbarnombudsmannen Martin Price presenterar sig och sitt uppdrag Utdelning av ipads Sammanträde Vänligen meddela eventuellt förhinder till sekreteraren innan mötet. Med vänlig hälsning Elin Gottfridsson Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Beredningen för barn och unga torsdagen den 26 mars 2015 kl , gruppmöten från kl Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende 14 Öppnande av sammanträdet Jeannette Escanilla 15 Anmälan av övriga frågor 16 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 17 Val av justerare I tur: 18 Länsbarnombudsmannen informationsärende Martin Price 19 Utdelning av ipads 20 Beredningens ekonomi informationsärende Elin Gottfridsson 21 Inkomna skrivelser för kännedom 22 Inbjudningar till konferenser eller liknande 23 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande 24 Svar på motion om tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer 25 Beredningens verksamhetsplan för mandatperioden med tillhörande aktivitetsplan för 2015 utkast 26 Information från presidiet 27 Övriga frågor 28 Nästa sammanträde 29 Avslutning

3 FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) Plats och tid Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala, , kl Beslutande Övriga deltagande Elin Gottfridsson, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Elin Gottfridsson Paragrafer Ordförande Jeannette Escanilla (V) Justerande Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för barn och unga Sammanträdesdatum Den 26 mars 2015 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets ledningskontor, registrator Datum för anslags nedtagande Underskrift Elin Gottfridsson Utdragsbestyrkande

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 14 Öppnande av sammanträdet Ordföranden Jeannette Escanilla (V) förklarar sammanträdet öppnat och hälsar ledamöterna välkomna. 15 Anmälan av övriga frågor Följande övriga frågor anmäls: Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 16 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Förslag till beslut Beredningen fastställer förslaget till föredragningslista med tillägg av de övriga frågor som anmäls. 17 Val av justerare Förslag till beslut Beredningen utser att jämte ordföranden justera protokollet. Justering sker den kl. på landstingets ledningskontor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 18 Länsbarnombudsmannen informationsärende Förslag till beslut Beredningen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Länsbarnombudsmannen Martin Price gästar beredningen och informerar om sitt uppdrag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 19 Utdelning av ipads Förslag till beslut Beredningen beslutar att handlingar och andra dokument fortsättningsvis distribueras digitalt. Ärendet På sammanträdet delas ipads ut till närvarande ledamöter. Tillhörande användaravtal undertecknades och information om hur läsplattan får användas delas ut. Fortsättningsvis kommer handlingar och andra dokument att skickas digitalt till ledamöterna. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 20 Beredningens ekonomi informationsärende Förslag till beslut Beredningen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Beredningen erhåller vid sammanträdet information om förbrukade medel hittills Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 21 Inkomna skrivelser för kännedom Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga inkomna skrivelser till handlingarna. Ärendet Följande skrivelser redovisas vid beredningens sammanträde: - Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Svar till revisorerna (Landstingsstyrelsen). - Fastställelse av sammanträdesdatum för 2015 (Beredningen för äldre och funktionsnedsatta). - Återkoppling angående HVB-hemmen (Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration). Ledamöterna har enligt tidigare beslut erhållit inkomna skrivelser för kännedom digitalt tillsammans med möteshandlingarna. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 22 Inbjudningar till konferenser eller liknande Förslag till beslut Beredningen beslutar om deltagande. Ärendet Vid dagens sammanträde föreligger följande inbjudningar: - Folkhälsodagen 15 april, Stockholm SUF-konferens, Hur blir det för barnen? 6 maj, Uppsala. - Nordiska barnavårdskongressen, augusti, Åbo. - Barnsäkerhetsforum 6-7 oktober, Karlstad. Beredningen diskuterar hur kontaktdagar kan användas samt hur gemensamma studiebesök kan samordnas för att inte ledamöter besöker samma verksamheter vid olika tillfällen. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 Hur lägger vi pusslet för att minska folkhälsoklyftorna? - - Dagens Medicin Sida 1 av BILAGA 22a Hur lägger vi pusslet för att minska folkhälsoklyftorna? Välkommen till Health Navigators och Dagens Medicin Agendas seminarium som presenterar modeller för konkreta folkhälsoinsatser som ger resultat, och diskuterar vad som krävs för att uppnå den nya regeringens mål att ta bort de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation Registrering och kaffe Välkommen till Folkhälsodagen Dagens moderatorer inleder dagen. Del 1: Introduktion: Skillnader i folkhälsa en aktuell utmaning Skillnader i folkhälsa - hur ser det ut i Sverige i dag? SKL har tillsammans med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten tagit fram Öppna jämförelser kring folkhälsa och den senaste rapporten från 2014 avslöjar stora hälsoklyftor i Sverige i dag. Den ger en förståelse för problemet, vilket är grundläggande för att kunna attackera det på rätt sätt. Vilka hälsoklyftor finns det? Vilka klyftor ökar respektive minskar? Finns det grupper som är särskilt utsatta? Johan Carlson, generaldirektör, Folkhälsomyndigheten.

12 Hur lägger vi pusslet för att minska folkhälsoklyftorna? - - Dagens Medicin Sida 2 av Att minska skillnaderna - vad kan vi åstadkomma under en generation? Den nya regeringens uttalade ambition på folkhälsoområdet är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Vilka klyftor är viktigast att angripa för att lyckas? Vad ska stå högst upp på agendan för de kommande åren? Agneta Karlsson, statssekreterare hos folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström Hur kan sjukförsäkringssystemet bidra till att minska skillnaderna i folkhälsa? Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister Förebygga ohälsa vad kan och bör samhället och läkarna göra? Läkarförbundet har tagit initiativ till ett eget folkhälsoprogram. Rubriken på programmet är "Det ska vara lätt att göra rätt" och handlar om vad som krävs av samhället för en god och jämlik hälsa och läkarprofessionens roll i detta arbete. Vad kan och bör professionen ha för roll i att förebygga ohälsa? Vad ligger inom professionens ansvar? Ove Andersson, andre vice ordförande, Läkarförbundet Kort paus med kaffe och frukt Ett regionperspektiv hur kan man arbeta på nya sätt med folkhälsa? Region Skåne har i budgeten för 2015 fattat ett beslut om en omfattande satsning på folkhälsa. Målet är att uppnå en mer jämställd och jämlik hälsa. Ett särskilt prioriterat område är den ökande psykiska ohälsan, vilket kommer involvera inte bara hälso- och sjukvården utan även samverkan med andra samhällsaktörer. Hur har satsningen utformats? Vilka är lärdomarna från tidigare satsningar? Vilka nya arbetssätt kommer prövas? Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Skåne. Del 2: I praktiken: Konkreta folkhälsoinsatser som ger resultat Vad kännetecknar framgångsrika folkhälsoinsatser? Arbete för att skapa jämlik hälsa innebär att påverka människors livssituation, vilket ofta kräver brett samarbete mellan olika aktörer. Vägen dit handlar om att nå en gemensam bild av problemet och av möjliga lösningar, vilket kräver processer för dialog och gemensamt lärande utifrån mätbara resultat. I verkligheten är detta komplext att genomföra, så vi ställer frågan hur genomför man framgångsrika folkhälsoinsatser i praktiken? Margareta Kristensson, professor och överläkare i socialmedicin, Linköpings universitet Kan vi förebygga fetma hos dem med störst risk och störst behov? Att rikta språk- och kulturanpassade insatser till målgrupper som tidigare varit svåra att nå ger resultat i det förebyggande arbetet mot övervikt och fetma. Vad kan vi lära av Stockholms läns landstings arbete med att rikta förebyggande insatser till de med stora behov? Birger Forsberg, chef för folkhälsoenheten, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting, ansvarig profession, deltagande familjer och Health Navigator Från sjukskrivning till arbete hur kan risken för långtidssjukskrivning minskas? Vad skapar arbetsförmåga och kan vi utifrån ett arbetsförmågeperspektiv förebygga långtidssjukskrivning med rätt insatser? Erfarenheter från en randomiserad kontrollerad studie med rehabkoordinatorer i Stockholms läns landsting. Anne-Marie Norén, processledare för rehabgarantin och sjukskrivningsmiljarden, Stockholms läns

13 Hur lägger vi pusslet för att minska folkhälsoklyftorna? - - Dagens Medicin Sida 3 av landsting, rehabkoordinatorer, medverkande patienter och Health Navigator Lunch. Del 3: Vägen framåt: en handlingsplan för vad är viktigast och hur får vi nödvändiga strukturer på plats? Paneldebatt: Vad måste vi göra annorlunda fram till 2018 för att minska skillnaderna i folkhälsa? Medverkande: Johan Carlson generaldirektör, Folkhälsomyndigheten, Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Skåne, Elisabeth Skoog Garås, ansvarig för Öppna jämförelser, Sveriges Kommuner & Landsting, Ann Sjöström, områdeschef för Stockholms län norr, Försäkringskassan, Margareta Kristensson, professor i socialmedicin, Linköpings universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Expressen. Moderator: Christina Kennedy, chefredaktör Dagens Medicin Framgångsrika förebyggande insatser utanför sjukvården kan vara en del av lösningen hur kan kommunerna bidra till en förbättrad hälsa? I Norrköpings kommun har en modell för tidiga insatser etablerats för att hjälpa barn och unga på nya sätt. Modellen innebär nya lösningar för finansiering och effektuppföljning när resultaten ligger långt fram i tiden. Hur kan kommuner och landsting samarbeta för att stärka folkhälsan och vad kan vi lära oss från Norrköpings erfarenheter? Lars Stjernkvist, kommunalråd (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköpings kommun Möjliggörande av beteendeförändringar kommer att vara en del av lösningen hur kan stadsplanering fungera som ett verktyg för bättre folkhälsa? Arkitekten och stadsplaneraren Bianca Hermansen från Köpenhamn vill se ett perspektivbyte när ingenjörerna planerar för kommunikationer i urbana miljöer. Vi behöver lägga lika mycket kraft på att skapa strukturer för att underlätta beteendeförändring som på asfalt och kantsten. Hur får vi utväxling på nya miljöer så att de används för rörelse och att det är självklart att cykla till jobbet eller när du hämtar på dagis? "Det sunde valg, får ikke bare väre det lette valg, det får också väre det bedste valg!" Bianca Hermansen, arkitekt, Ph.D urban design, direktør CITITEK, Köpenhamn Summering av dagen vad har vi lärt oss och hur går vi vidare? Dagens moderatorer avslutar dagen Mingel ANMÄLAN ( S=202753X8093) Information

14 Hur lägger vi pusslet för att minska folkhälsoklyftorna? - - Dagens Medicin Sida 4 av När: 15 april 2015 Målgrupp: Sista anmälningsdag: 10 april 2015 Plats: Clarion Hotel Sign, Östra Järnvägsgatan 35, Stockholm Adress: Pris: 995 kronor + moms för anställda och förtroendevalda i vård och omsorg, samt företrädare för myndigheter, forskning och patientorganisationer. Ordinarie pris: kr + moms. Kontakt: Evelina Hådén evelina.haden@bbm.bonnier.se (mailto:evelina.haden@bbm.bonnier.se) +46 (0) Arrangör: Utställarinformation: Dagens Medicin Agenda i samarbete med Health Navigator (mailto:) Arrangörer (

15 Hur lägger vi pusslet för att minska folkhälsoklyftorna? - - Dagens Medicin Sida 5 av (

16 SUF-KonferENS 2015 BILAGA 22b Hur blir det för barnen? Kunskap och erfarenheter från brukare, praktiker och forskare om föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Program onsdag 6 maj på Uppsala Konsert och Kongress Konferensen inleds Invigningstal Cecilia Sjölander, Allmänna Barnhuset SUF Kunskapscentrum Idag och imorgon När mamma har Asperger syndrom Mamma Anna Thalén berättar utifrån sina erfarenheter. Hur är det för barnen? Fika Support children: Empower their parents! Working in respectful partnership with parents with intellectual disabilities in residential family homes. Viss översättning sker under föreläsningen. Marja Hodes, Psykolog och doktorand vid universitetet i Amsterdam Toolkit Helena Andreasson, Hälsa och habilitering, berättar om Toolkit som är ett samtalsverktyg om föräldraskap Bensträckare Kommunikationsstöd i samtal med barn Logoped Lena Nilsson visar vilka kommunikationsstöd som kan användas vid samtal med barn Lunch på Uppsala Konsert och Kongress I samband med lunchen har vi miniutställningar där du kan prata mer med några av föreläsarna och träffa andra viktiga aktörer inom SUF-området Barnens röster Vi lyssnar till intervjuer med barn gjorda av Fredrik Norén från Barnombudsmannen Paneldebatt Politiker, tjänstemän och föräldrar Fika Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Hur blir det när föräldrarna har liknande svårigheter? Eva Videnberg, behandlare vid Neuropsykiatriska behandlingsenheten BUP Uppsala Sammanfattning av dagen och avslutningstal Sven-Erik Pistol, SUF-Kunskapscentrum. Frågor till föreläsare? Skicka SMS till Tillgänglig dokumentation från dagen publiceras efter 12 maj på:

17 SUF-SEMINARIER - ingår i konferensavgiften! 5 MAj 2015, Kungsgärdets center, St:Johannesgatan 28 i Uppsala. Dagen innan SUF-konferensen arrangerar vi tre parallella seminarier: 1. Supporting Parents: Two wonderful ways to help parents in raising their children Parenting is a rewarding, but a rather complex, job. When a parent has an intellectual Disability, can parenting be even more challenging. Family support is a respectful way to engage the parents and helps the child to develop in a positive way. One of the most powerful ways to do this is to help parents in how they can support their child. During the seminary there will be focus on two methods. The first is an introduction to the video-feedback intervention, VIPP-LD. This treatment is designed for parents with Mild Intellectual Disabilities and Borderline Intellectual Functioning and focuses on positive parenting. The objective is to enhance parental sensitivity. The principles of this method will be explained, several examples will be shown and everyone will have a chance to practice it themselves. The second method is the early intervention program, Small Steps. This program is used in families where the child has developmental delays. It has been adjusted for parents with intellectual disabilities and gives parents tools to follow the development of their child in a very positive way. Detta seminarium riktar sig särskilt till dig som arbetar med familjebehandling, föräldrastöd eller barn med utvecklingsförseningar. Marja Hodes, Psykolog och doktorand vid universitetet i Amsterdam. 2. Föräldrautbildningsprogrammet Parenting Young Children (PYC) Möter du som familjebehandlare/familjepedagog föräldrar som har behov av ett konkret och hembaserat föräldrautbildningsprogram för att utveckla förmågor i grundläggande omsorg, säkerhet och samspel? PYC är ett australiensiskt föräldrautbildningsprogram som är framtaget för föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning som har barn yngre än sju år och nu finns utbildningen i Sverige. Anna berättar mer om programmet och dess arbetssätt. Anna Nylén, Behandlingssekreterare, Regional samordnare för Parenting Young Children, PYC. 3. Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF Föräldraförmågan hos föräldrar med IF är omtvistad, bl.a. utifrån rapporter av höga nivåer av beteendeproblem hos barnen, bristande lyhördhet hos föräldrarna, och en oro att föräldrarna inte kan ge sina barn en trygg anknytning. Befintlig forskning, t.ex. om beteendeproblem hos barnen, är dock knapphändig och har sällan tagit hänsyn till andra aspekter än att föräldern har IF. I detta seminarium diskuterar vi forskningsläget utifrån vår egen studies publicerade och opublicerade preliminära resultat, samt övrig befintlig forskning på området. Pehr Granqvist, Professor i utvecklingspsykologi Tommie Forslund, Psykolog, doktorand i utvecklingspsykologi Alla som anmäler sig till konferensen den 6 maj har möjlighet att kostnadsfritt anmäla sig till något av våra seminarier. Vi har begränsat antal platser. Så först till kvarn gäller... Anmälan sker via hemsidan via samma formulär som anmälan till SUF-konferensen:

18 BILAGA 22c Barnets bästa i ett nordiskt perspektiv goda exempel och utmaningar Ett särdrag i de Nordiska länderna är deras förmåga att jämna ut skillnaderna i välbefinnande. Med tanke på barns uppväxt och utveckling innebär detta universella grundläggande tjänster för alla. Tjänsterna gör det också möjligt att erbjuda stöd i olika livssituationer för alla barn och familjer. Den Nordiska modellen har garanterat att barnets bästa förverkligas för barn som från olika utgångspunkter förbereder sig för vuxenlivet. Enligt Konventionen om barnets rättigheter förverkligas barnets bästa när tillräckligt stöd garanteras för föräldrar och deras fostran. Särskild uppmärksamhet bör därtill ägnas åt behov hos barn som placeras utanför hemmet samt åt hur man kan stödja rehabilitering av familjer i svåra livssituationer. Barnets bästa kan inte bedömas om barnet själv inte är involverat i sina egna angelägenheter. Barnets deltagande och delaktighet är avgörande för den fortlöpande verksamheten och för utvecklingen av tjänster för barn och familjer. Som tema för kongressen ville den nordiska planeringsgruppen enhälligt lyfta konceptet Barnets bästa. Det är viktigt att dela erfarenheter med kollegor om hur barnets bästa förverkligas i olika tjänster och insatser samt i utvecklingsarbetet. Minst lika viktigt är att höra om de utmaningar som finns på dessa punkter och hur man har kunnat svara på utmaningarna i olika nordiska länder. Och hur kommer den nordiska välfärdsmodellen att se ut i framtiden. Stödet till de mest utsatta har varit en del av vår framgång. Varmt välkomna till en kongress med spännande möten, stimulerande föreläsningar och workshops! Pentti Arajärvi Professor Ordförande för Centralförbund för Barnskydd Seppo Sauro Verkställande direktör Centralförbund för Barnskydd

19 BILAGA 22d Barnsäkerhetsforum 2015 Säkerheten i och kring skola KARLSTAD 6-7 OKTOBER 2015 Välkommen till Barnsäkerhetsforum 2015, som anordnas av Barnsäkerhetsrådet som samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Konferensen vänder sig till dig som arbetar med barn- och barnsäkerhet eller skade- och olycksförebyggande inom områdena förskola, skola och fritidshem. SYFTE OCH TEMA Skolan är en miljö där barn och unga vistas stor del av sin tid och där det sker ett relativt stort antal olyckor. Att arbeta för att främja barn och ungas säkerhet och miljö i skolan är därför ett fokus för barnsäkerhetsrådets arbete och för konferensen. Konferensens utgår ifrån ett brett perspektiv på säkerhet och trygghet i skolan där barns rättigheter till utvecklande och stimulerande miljöer är en central aspekt, liksom barns rätt till delaktighet och inflytande i beslut de berörs av, samt aspekter som berör barns hälsa i skolmiljön. PROGRAM OCH ANMÄLAN Program och anmälan till Barnsäkerhetsforum finner du på LÄMNA DITT BIDRAG Arbetar du med skade- och olycksförebyggande frågor som rör området förskola, skola eller fritidshem och vill presentera detta på konferensen. Det kommer även finnas en utställningsyta i anslutning till konferensen. Skicka förslag till presentation eller anmälan om utställning till: barnsakerhetsforum@msb.se Plats Karlstad Congress Culture Center (KCCC)

20 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 23 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Förslag till beslut Beredningen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Enligt tidigare beslut ska ledamöter som deltagit i konferens, studiebesök eller liknande ge en skriftlig återrapport på nästkommande sammanträde. Bilaga 23 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

21 BILAGA 23 Beredningen för barn och unga Rapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Namn: Alf Ahlstedt Kurs, konferens eller studiebesök: Studiebesök vid familjecentralen i Håbo, ett samverkansprojekt Tid och plats: kl i öppna förskolan Bålsta centrum Sammanfattning: I öppna förskolans lokaler pågår ett gemensamt projekt med familjecentral. Projektet bedrivs gemensamt mellan Håbo kommun, Uppsala läns landsting och Svenska kyrkan Håbo pastorat. Samordningsansvaret har en tjänsteman vid Håbo kommun, varför kommunen får ses som exekutiv huvudman. Familjecentralen är medlemmar i Föreningen för Familjecentralers Främjande vilken är rikstäckande. Syftet är att vara en resurs för barnfamiljer i kommunen, och målgrupperna är barn upp till 6 år och deras föräldrar. Det bedrivs även föräldrautbildning av olika slag för föräldrar med barn upp till 12 år enligt konceptet COPE. Även tonårs-cope finns på programmet, samt flera andra inriktningar Det beskrevs som ett mycket framgångsrikt projekt vilket lockat många besökare. De deltagande representanterna visade stor entusiasm och engagemang. De beskrev även ett väl fungerande samarbete mellan de olika huvudmännen. De hade även ambitionen att sprida sitt koncept till fler platser i kommunen, varav Skokloster pekades ut som ett prioriterat område. Familjecentraler enligt detta upplägg faller väl inom Närvårdskonceptet, som just bygger på aktiv samverkan mellan ffa kommun och landsting. Att andra organisationer i samhället vill medverka och vara delaktiga är en styrka i samhällsförankringen. Att familjecentralerna bör kopplas ihop med de redan befintliga och tillblivande Närvårdsprojekten är viktigt. Att utveckla olika parallellprocesser och parallellprojekt, är sällan produktivt eller vare sig verksamhets- eller kostnadseffektivt. Landstinget har intresse av att stötta en god förebyggande verksamhet i syfte att verka för en god hälsa och utveckling ur såväl somatiskt, psykiatriskt och socialt perspektiv. Detta har även kommunerna, varför det är ett gemensamt intresse som delas av hela samhället tillika. Dessa satsningar bör ske på ett sätt som garanterar verksamhetseffektivitet, kostnadseffektivitet, uthållighet och ett utvecklande genomförande. Att Landstinget från sitt perspektiv även måste ha ett länsövergripande förhållningssätt med behovsprioritering är självklarhet.

22 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 24 Svar på motion om tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer Förslag till beslut Beredningen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med vad som anförs enligt bilaga. Ärendet Beredningen för barn och unga har ombetts att yttra sig över Folkpartiets motion: Tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer. Bilaga 24 Kopia till: Landstingsstyrelsen Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

23 BILAGA Dnr CK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Roos Tfn E-post Beredningen för barn och unga Svar angående motion om tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer Förslag till beslut Beredningen för barn och unga föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med vad som anförs i redovisningen av ärendet. Ärendet I en motion av Lina Nordquist (FP) föreslås att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra till landstingsstyrelsen att se över tandvårdens roll i arbetet mot våld i familj och nära relation. I motionen framförs vikten av att se över sätt att öka kunskapen och medvetenheten hos Folktandvårdens medarbetare, att utveckla riktlinjer och rutiner vid Folktandvården för tidig upptäckt och bemötande vid våld i familj eller nära relation och att utreda förutsättningarna för att utveckla en struktur för samverkan mellan Folktandvården, landstingets barnhälsovård och kommunernas socialtjänst. Folktandvården och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har beretts möjlighet att yttra sig över motionen. Folktandvården anser att tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer är en viktig fråga som bör prioriteras i enlighet med det som framförs i motionen. Folktandvården har riktlinjer och rutiner för barn som far illa. Riktlinjerna är framtagna i samarbete med barnhälsovården och har kommunicerats till samtliga klinikchefer och arbetsledare som sedan i sin tur förmedlat kunskapen till övrig personal. Socialtjänsten har besökt flera kliniker för information och diskussion angående riktlinjer och rutiner. Samverkan mellan Folktandvården, barnhälsovården och socialtjänsten fungerar bra, men kan utvecklas ytterligare. Folktandvården framför, i likhet med motionären, att det är viktigt att öka medarbetarnas kunskap och medvetenhet om våld i familj och i nära relationer och att ytterligare utbildningsinsatser därför är önskvärda. Förvaltningen rekommenderar tandhygienisterna som en passande grupp för utbildning eftersom de ansvarar för en stor del av undersökningarna på barn och vuxna. En tandhygienist på Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

24 2 (2) varje klinik skulle kunna få särskilt ansvar för dessa frågor och få en mer omfattande utbildning. Totalt rör det sig om cirka 25 personer som kan få utbildning under en halvdag. Dessa personer bör sedan kunna utbilda övrig personal på sina respektive kliniker. Det är viktigt att all personal har en grundläggande insikt i frågorna för att våga ta upp ämnet i patientmötet. NCK framför också betydelsen av kunskap om våld i nära relationer och nödvändigheten av att personalen har kännedom om den fortsatta handläggningen och hur patienten ska få fortsatt stöd. NCK föreslår att en utbildningsdag med lokala rutiner för upptäckt och bemötande av våldsutsatthet bör utvecklas i landstinget och anser, precis som Folktandvården, att en framgångsfaktor är att en medarbetare per klinik får särskilt ansvar för dessa frågor. Folktandvården har idag inga rutiner eller riktlinjer för misstanke om våld mot vuxna i nära relationer. NCK har utvecklat och formulerat rutiner för att identifiera våldsutsatthet inom hälso-och sjukvården. Denna rutin skulle kunna vara ett bra verktyg även för Folktandvårdens personal. En Pingpong-utbildning för all vårdpersonal inom både tandvård och sjukvård skulle kunna öka medarbetarnas kunskap och medvetenhet för frågan samt också vara lättillgänglig för personalen. I det fortsatta arbetet med att öka kunskapen om våld mot barn och i nära relationer är det viktigt att även privata behandlare ges möjlighet att ta del av utbildningsinsatser med mera. Beredningen för barn och unga anser att motionen lyfter viktiga utvecklingsmöjligheter och som kommer att tas tillvara i landstingets fortsatta arbete. Frågan gällande våld mot barn i nära relationer kommer att bevakas av beredningen.

25

26

27

28 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 25 Beredningens verksamhetsplan för mandatperioden med tillhörande aktivitetsplan för 2015 utkast Förslag till beslut Beredningen beslutar att ge presidiet i uppdrag att ta fram slutgiltigt förslag på verksamhetsplan till sammanträdet i maj. Ärendet Beredningens presidium har arbetat fram ett utkast till verksamhetsplan för mandatperioden, vilken ska kompletterade med tillhörande aktivitetsplan för På den gemensamma planerings- och utbildningsdag 16 april kommer beredningarnas verksamhetsplaner att diskuteras. Därefter gör presidiet uppdatering och verksamhetsplanen samt tar fram förslag till aktivitetsplan för I bilaga till ärendet återfinns utkast till verksamhetsplan. Bilaga 25 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

29 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 26 Information från presidiet Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Presidiet informerar om att tre presidiemöten har ägt rum där fokus har varit framtagande av verksamhetsplan. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

30 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 27 Övriga frågor Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

31 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 28 Nästa sammanträde Ärendet Nästa sammanträde äger rum den 6 maj kl på landstingets konferenscentrum i Uppsala (gruppmöten fr.o.m. kl ). Gemensam planerings- och utbildningsdag den 16 april i Uppsala. Dagordning och mer information kommer inom kort. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

32 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 29 Avslutning Ordföranden Jeannette Escanilla (V) förklarar sammanträdet avslutat. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande