Graviditeten vecka för vecka

Transkript

1 Graviditeten vecka för vecka Graviditetskalender - beräkna vecka Mycket händer under graviditeten I den här texten kan du bland annat läsa om hur kvinnans kropp påverkas, till exempel hur moderkakan och navelsträngen bildas, om vanliga graviditetsbesvär som illamående och trötthet, och vad man kan göra för att lindra besvären. Här finns även information om livsstil och hälsa, hur man äter rätt och undviker sådant som kan skada fostrets utveckling. Läs också om vanliga tankar och känslor inför ett barns ankomst. Särskilt under graviditetens första del är många kvinnor känsligare än vanligt, vilket ofta beror på att man påverkas av en mängd hormoner. Mot slutet av graviditeten är det bra att börja förbereda sig för förlossningen. Hitta i artikeln Graviditetskalender - beräkna vecka Vad händer vecka 1-12 Vad händer vecka Vad händer vecka Hur påverkas kroppen? Vanliga graviditetsbesvär Livsstil och hälsa Tankar och känslor Graviditetskalender fostrets utveckling vecka för vecka I graviditetskalendern nedan kan du se bilder och läsa om fostrets utveckling och vad som händer i kvinnans kropp vecka för vecka under hela graviditeten. Du kan gå direkt till den graviditetsvecka du vill läsa om genom att klicka på veckonumret i kalendern. Räkna ut graviditetsvecka och födelsedatum Om du vill räkna ut vilken graviditetsvecka du eller din partner är i klickar du på fliken Beräkna graviditetsvecka och fyller i datum för senaste mens. Då får du fram aktuell graviditetsvecka och även ett beräknat födelsedatum för ditt barn. Om du redan har fått ett beräknat födelsedatum kan du i stället ange det direkt. Läs sedan om vad som händer i fostrets utveckling för just denna vecka. 1 av

2 Vad händer vecka 1-12 Bilder i kapitlet Sju dagar efter befruktningen har ägget hittat en plats att fästa sig på inne i livmodern. Första delen av graviditeten Graviditetsbeskedet är för många starten för en stor förändring i livet. Om man väntar sitt första barn är allt nytt, och det kan kännas både spännande och oroande. Om man tidigare fått ett eller flera barn kan man ha andra förväntningar. Varje graviditet är unik, och därför kan man aldrig helt förbereda sig på hur det kommer att bli. Graviditeten brukar delas in i tre delar, de så kallade trimestrarna. Den första trimestern pågår till och med vecka 12, den andra mellan vecka 13 och 24, och den tredje från vecka 25 till att barnet föds. Under den första delen av graviditeten utvecklas embryot från en enda cell till ett foster som har alla kroppsdelar på 2 av

3 plats. Det är vanligt att man mår illa under första trimestern, och att det går över sedan. Att man är extra känslig är också vanligt i början. Det beror bland annat på den förändrade hormonbalansen i kroppen. Hur man upplever graviditeten beror på många olika saker. Vissa mår bättre än de hade trott att de skulle, andra får graviditetsbesvär som gör att de upplever graviditeten som ansträngande. Vissa kvinnor kan bli så illamående att de blir sängliggande under flera veckor, medan andra kan leva nästan som vanligt under hela graviditeten. Läs mer i kapitlet Vanliga graviditetsbesvär. Är man trött och mår illa kan man behöva hjälp med sysslor som man klarar i vanliga fall, för att man ska må så bra som möjligt. Till viss del kan man själv påverka hur man mår, genom att till exempel äta rätt och motionera. För det kommande barnets skull ska man också avstå från bland annat alkohol så snart man vet att man är gravid. När det gäller fostrets utveckling från vecka till vecka ser den nästan exakt likadan ut för alla. Kvinnans kropp kommer också att förändras på ungefär samma sätt för de flesta. Läs mer i kapitlet Hur påverkas kroppen. Men hur man upplever förändringarna är mycket olika för olika kvinnor. Vecka 1-2 De två första veckorna av den tid som räknas in i graviditeten är man faktiskt inte gravid. Det beror på att man räknar den senaste mensens första dag som graviditetens första dag. Ägglossningen sker oftast ungefär 2 veckor senare, och det är först då som ägget kan befruktas. Vissa känner av sin ägglossning. Man kan till exempel få en diffus värk över en av äggstockarna, eller en liten blödning. En del får mer sexlust i samband med ägglossningen. Vid ägglossningen stiger kroppstemperaturen cirka en halv grad och fortsätter att ligga på den nivån under hela graviditeten. Efter ägglossningen vandrar ägget in i äggledaren. Där kan det ligga och vänta i ett halvt till ett och ett halvt dygn. Efter samlag simmar spermierna upp genom livmodern och möter ägget i äggledaren, där befruktningen sker. Eftersom spermier kan överleva flera dagar, ända upp till en vecka i sällsynta fall, kan de vänta på ägget om man har samlag en eller ett par dagar före ägglossningen. Ibland, men det är ovanligt, kan det befruktade ägget bli ett så kallat utomkvedshavandeskap. Vecka 3 När ägget har blivit befruktat börjar det förflytta sig ner till livmodern. Efter tre till fyra dagar når det fram. Så fort ägget är befruktat börjar det dela sig i flera celler. Någon dag senare börjar ägget likna ett mullbär, och kallas därför morula som betyder mullbär på latin. Ägget har ännu ingen koppling till mammans blod, utan innehåller själv den näring som det behöver. Det är den så kallade gulesäcken som står för näringen, till dess att moderkakan har bildats. Sju dagar efter befruktningen brukar det befruktade ägget ha hittat en plats att fästa sig på inne i livmodern. Cellerna i äggets yttre skikt blir klibbiga för att få fäste, och börjar bädda in sig i livmoderslemhinnan. De ska sedan bilda moderkakan, som oftast kommer att sitta i den övre delen av livmodern. I samband med att ägget fäster i 3 av

4 livmodern är det ganska vanligt att man får en liten blödning. Vecka 4 Ägget bäddar nu in sig ordentligt i livmoderns slemhinna. Celldelningen fortsätter och cellerna bildar två grupper. Den ena gruppen ska utvecklas till själva fostret, som än så länge kallas grodd. Just nu består grodden bara av två tunna lager med celler och ser ut som en liten platta. Den ena änden är bredare, det är groddens huvudände som börjar växa och utvecklas först. Vid den smalare änden av grodden sitter den så kallade häftstjälken, som senare kommer att bli navelsträngen. Den förbinder grodden med den andra gruppen av celler, som ska bli till moderkakan och fosterhinnorna. De ska ge näring och skydd åt det blivande fostret, och den här veckan är det framförallt de som utvecklas. De här cellerna börjar nu utsöndra graviditetshormon, så kallat hcg. Det är det hormon som senare ger utslag i urinprovet om man gör ett graviditetstest, men det är ännu för tidigt att göra testet. Än så länge vet man oftast inte om att man är gravid, även om det händer att vissa redan kan känna det. Ibland kan det vara svårt för ägget att få fäste inne i livmodern. Då kommer det ut med mensen innan man ens har märkt att man har varit gravid. Vecka 5 Mensen är försenad och har inte kommit på några dagar, men ännu har man inte några riktigt säkra tecken på att man är gravid. Vissa börjar redan må illa och vara trötta, andra känner att brösten är ömtåliga och spända. Några känner av humörsvängningar, ungefär som man kan göra när man ska få mens. Grodden är nu ungefär en millimeter lång. Den består av tre lager med celler, de så kallade groddbladen, som ska bli olika delar av kroppen. Det översta lagret kommer bland annat att bli hjärnan, nervsystemet och huden. Sidorna på det lagret viker sig uppåt och bildar ett rör där ryggmärgen och hjärnan utvecklas. Mellanlagret kommer att bli ben, muskler, blodkärl och brosk. Början till ryggkotor och muskler syns som förtjockningar på groddens sidor. Det undre lagret med celler kommer bland annat att bilda magsäcken, tarmarna och levern. Nu har grodden fått alla nödvändiga celler på plats för att kunna fortsätta att utvecklas till människa och kallas därför för embryo. Det betyder något som växer. De här veckorna, från och med vecka fem till och med vecka tio, är mycket viktiga eftersom det är nu som alla organen och deras funktioner blir till. Från vecka fem går det oftast att få veta om man är gravid genom att testa sin urin. Man kan testa redan någon dag efter att mensen har uteblivit, men så tidigt ger testet ibland inte utslag trots att man är gravid. Om testet visar att man är gravid stämmer det alltid, hur tidigt man är gör det. Graviditetstest kan man göra på mödravårdscentralen, MVC, eller så kan man köpa ett test på apotek eller i butik och göra det hemma. Vecka 6 Nu har mensen dragit två veckor över tiden för de flesta, och många vet att de är gravida. Brösten kan vara spända 4 av

5 och man kan må illa. Det är också vanligt att man är väldigt trött och många behöver gå hem och sova efter jobbet varje dag. Allt detta är som det ska. Det är kroppens sätt att tala om att man är gravid. Den här veckan börjar hjärtat att slå i det lilla embryot, som nu är cirka fyra millimeter långt och liknar en liten, böjd larv. Det som ska bli armar bildas i början av veckan, och mot slutet av veckan bildas det som ska bli ben. Det syns en antydan till var de kommer att sitta. Armarna kommer även i fortsättningen att utvecklas före benen. Inuti embryot går den blivande tarmen från huvudänden till stjärtänden. De inre organen som magsäcken, tarmarna och njurarna är på väg att bli till. Det som ska bli hjärnan, ryggmärgen och det centrala nervsystemet fortsätter att utvecklas, liksom ryggkotorna. Fosterhinnorna har bildats, men än så länge finns nästan inget fostervatten. Häftstjälken, som ska bli navelsträngen, är än så länge kort. Den ska växa så den blir lång och elastisk, och kommer att omges av ett lager med skyddande gelé för att tåla fostrets alla rörelser senare under graviditeten. Vecka 7 Vid det här laget känner man sig mer och mer gravid. Magen kan kännas uppblåst på grund av att tarmarna arbetar långsammare och man kan vara illamående och trött. Vissa har redan ökat i vikt. Embryot är ungefär en centimeter långt. Det som ska bli ögon syns som två fördjupningar på var sin sida av huvudet, och börjar få mörkt pigment. Ett veck som ska täcka ögat håller på att växa fram. På sidorna av huvudet sitter också några små knoppar, som senare ska smälta ihop och bilda ytterörat. Näsan håller på att utvecklas och det bildas broskanlag till skelettet. Mun och näsa har fortfarande ett gemensamt hål, där tungan börjar ta form. Armarna och benen växer fram, och det finns en över- och underdel på dem. Händerna börjar synas som små paddlar. Tidigt i embryots utveckling finns i ryggslutet något som liknar en svans, som brukar försvinna i vecka nio. Embryot har börjat bilda sitt blod, och hjärtat pumpar runt blodet i de blodkärl som redan har utvecklats. Hjärtat sitter i en utbuktning mitt på embryot alldeles ovanför häftstjälken, den blivande navelsträngen. Nu syns det vid en ultraljudsundersökning att hjärtat slår. Vecka 8 Nu växer livmodern och blir lika stor som en apelsin, men den går ännu inte att känna utifrån. Vissa behöver kissa mycket oftare än vanligt. En orsak kan vara att livmodern trycker mot urinblåsan. 5 av

6 Embryot är närmare två centimeter långt. Än så länge mäts embryots längd som en rak linje från huvudet till stjärten. Nu kan embryot göra några enkla rörelser. Armen har fått en armbåge, på händerna börjar fingrarna växa ut med simhud emellan, och tårna börjar utvecklas. Ögonen håller på att få ögonlock, men ligger ännu långt ut på sidan av huvudet. I munnen håller gommen, tungan och anlag för tänder på att bildas. En liten del av tarmen ligger i navelsträngen strax utanför magen. Det beror på att tarmarna växer till så snabbt att de inte får plats inne i kroppen. Vecka 9 Embryot är nu ungefär två till tre centimeter långt. Det börjar få ett ansikte med ögon och öron och huvudet har fått en nacke. Anlagen till näsan börjar synas. Fingrarna har växt ut längre och simhuden mellan dem börjar försvinna. Tårna håller också på att utvecklas. Den svans som tidigare fanns i embryots ryggslut försvinner nu. De inre delarna av könsorganen, äggstockar eller testiklar, finns redan. Det yttre könsorganet bildas nu ur två veck och en liten könsknopp ovanför dem. Nu i början ser det likadant ut hos alla foster vare sig de är pojkar eller flickor. Hjärnans och nervsystemets utveckling går framåt med god fart. Vecka 10 Från den här veckan kallas embryot för foster. Nu finns de flesta av kroppens organ. I fortsättningen måste de både växa till och börja fungera. 6 av

7 Nervcellerna utvecklas nu intensivt. Fostret är ungefär fyra centimeter långt och väger runt fem gram. Huvudet är mycket stort, lika stort som resten av kroppen. Fostret har fått hand- och fotleder. På fingrarna har små naglar börjat formas, och även runda fingertoppar. Ögonen och näsan syns tydligt. Tidigare låg ögonen långt ut på sidorna av huvudet, men nu är de nästan på rätt plats. Ytterörats form har bildats genom att de små knopparna på sidorna växt samman. Runt vecka 10 brukar man skriva in sig på mödravårdscentralen, MVC. Dit går man sedan regelbundet för att kontrollera att man själv och fostret mår bra. Vecka 11 Fortfarande syns det oftast inte att man är gravid, men man brukar känna det mycket tydligt. Den trötthet som många känner signalerar att man ska ta det lugnt. Fostret har blivit ungefär fem centimeter långt och väger runt åtta gram. Det har armar och ben och kan röra sig. Ännu känner man inte några rörelser från fostret, men om man undersöks med ultraljud syns det att det rör sig. Nu börjar könsorganet få sin rätta form. Hos en pojke växer de två vecken ihop och bildar en pung. Könsknoppen växer och dras ut för att forma en penis. Hos en flicka blir vecken kvar och bildar blygdläppar, och könsknoppen bildar flickans klitoris. Ögonen har täckts av tunna ögonlock. Fostrets lungor har kommit en bit i sin utveckling och är fyllda av fostervatten. Tarmarna som en tid har legat i navelsträngen får nu plats att dra sig in i bukhålan där levern, bukspottkörteln och andra organ växer till. Vecka 12 Efter den här veckan är den största risken för missfall över. Moderkakan och navelsträngen har helt tagit över tillförseln av näring och syre till fostret. Vanligtvis har illamåendet och tröttheten börjat avta efter de första tolv veckorna. Vissa har gått upp några kilo i vikt, andra kan i stället ha gått ner något. Fostret har tunn, genomskinlig hud. Det är ungefär sex centimeter långt och väger knappt 15 gram. På fingertopparna börjar det unika mönstret, fingeravtrycket, att bildas. Överläppen får sin amorbåge och fingernaglarna blir tydligare. Skallbenen håller på att bildas. Nu kan fostret röra både armar och ben och ser ut som en liten människa. Ansiktsdragen har börjat komma fram, och ögonen är slutna. Nästan alla organ och funktioner finns på plats, även om mycket mer tid behövs för den fortsatta utvecklingen fram till födelsen. 7 av

8 Mer på 1177.se På mödravårdscentralen Utomkvedshavandeskap - graviditet utanför livmodern Vad händer vecka Bilder i kapitlet Fostret växer i livmodern och magen kan börja bukta ut lite grann. Här är fostret i 20:e veckan och 24 cm långt. Andra delen av graviditeten När den andra delen av graviditeten börjar brukar de flesta ha skrivit in sig på mödravårdscentralen, MVC. Dit går man på regelbundna besök för att kontrollera att man själv och fostret mår bra, och där kan man få svar på sådant man undrar om graviditeten. Vid det här laget har vissa en mage som syns, andra kanske inte märker så mycket mer än att magen blir bullig på kvällen. Många blivande föräldrar brukar vänta med att berätta om graviditeten tills man passerat vecka tolv, då den största risken för missfall är över. En del tycker det är roligt att nu få tala om nyheten, andra vill hellre behålla det för sig själva. Den andra trimestern är ofta en positiv tid. Många, men inte alla, mår bra och känner att de kan leva ungefär som de brukade göra innan de blev gravida. Graviditeten blir alltmer synlig med den växande magen, men kroppen är ännu inte så stor och tung. Illamåendet är över för de flesta och många är inte längre lika trötta. Fostret kommer att ge sig till känna genom att sparka så att man kan uppleva dess närhet, något som många upplever mycket positivt. Vissa börjar planera för ett liv med barn, andra vågar inte ta ut någon glädje i förskott. Men oavsett om man väljer att skaffa utrustning till barnet eller inte, behöver man börja planera så att man har tid och ork med den första tiden med ett litet barn. Den blivande mamman behöver också tid att vila och hämta kraft inför den stundande förlossningen. Vecka 13 Fostret har fått lite mer fostervatten kring sig och kan röra sig mer obehindrat. Det är ungefär sex och en halv centimeter långt och väger cirka 60 gram. Ögonen sitter fortfarande brett isär, 8 av

9 och öronen sitter fortfarande långt ned. Öronen kommer att flyttas upp från halsen och ögonen kommer snart att ha sin rätta placering. Fostrets skelett har hittills varit mjukt, men håller på att bli hårt. Om man skulle röntgas nu skulle fostrets skelett också synas. Hjärtat har slagit i många veckor. Under den tid som barnet ligger i magen har det en särskilt anpassad blodcirkulation. Hjärtat pumpar runt blodet, men det passerar i stort sett inte lungorna. Eftersom fostret inte behöver använda lungorna ännu tar blodet en genväg genom hjärtat. För att möjliggöra detta finns ett hål mellan hjärtats två förmak. När barnet föds och tar sitt första andetag trycks hålet samman. Vecka 14 De flesta börjar nu få en liten mage. Om man tidigare har fött barn blir magen oftast större betydligt tidigare. Det beror på att livmodern kan bli mer framåttippad efter den första graviditeten och synas tydligare utifrån. Fostret har blivit åtta centimeter långt, mätt från huvud till stjärt. Det har fått händer och fötter, fingrar och tår. Huden är tunn och genomskinlig, och täckt av små tunna hårstrån. Små hudflagor från barnet finns i fostervattnet. Fostret kan röra sig i vattnet nu, och även göra sväljrörelser. Rörelserna är inte viljestyrda ännu. Hos pojkfoster utvecklas prostatakörteln och sädesblåsan. Vecka 15 Det börjar synas mer att det är något på gång och många måste köpa större kläder. Vissa som har fött barn tidigare tycker sig känna redan nu att barnet rör sig, men det är fortfarande ganska ovanligt. Fostret växer snabbt och väger knappt 100 gram. Den här veckan blir det ungefär 14 centimeter långt, mätt från topp till tå. Nu kan fostret få in tummen i munnen, men fortfarande inte styra sina rörelser eftersom nervsystemet ännu är så pass outvecklat. Läpparna börjar få en fylligare form eftersom fett håller på att lagras in. Omkring vecka 15 erbjuds alla kvinnor i Sverige över 35 år att göra fostervattenprov eftersom risken för kromosomavvikelser ökar med åldern. Även kvinnor med en ärftlig sjukdom i familjen får detta erbjudande. Vecka 16 9 av

10 Nu känner många sig piggare igen. Illamåendet kan ha försvunnit och vissa som har fött barn förut kan börja känna att det är något som rör sig i magen. Det kan kännas som pirrande bubblor eller som en fisk som sprattlar till. Fostret är cirka 16 centimeter långt och väger runt 150 gram. Naglarna på fingrar och tår börjar bli tjockare. Benen i kroppen blir allt hårdare och nervsystemet fungerar. Det syns vid en ultraljudsundersökning genom att fostret rör sig med samordnade rörelser. Det har gott om plats att röra sig i magen. Ögonlocken är slutna, och bakom dem rör sig ögonen långsamt. Redan nu har fostret troligtvis utvecklat sitt smaksinne. Fostret kan höra och rycker till om något plötsligt ljud uppträder nära magen. Ljudnivån inne i magen är annars ungefär lika hög som när man står vid en trafikerad gata eftersom alla ljud i mammans kropp förstärks i fostervattnet. Kanske är det vanan vid ljud som är förklaringen till att vissa barn tycks sova bättre i rum som inte är helt tysta. Vecka 17 Vanligtvis har man nu gått upp mellan två och fem kilo. Vissa börjar känna av att kroppens slemhinnor blir mer svullna. Läs mer om det i kapitlet Vanliga graviditetsbesvär. Fostret börjar nu få mer barnlika proportioner. Kroppen växer fort och växer ikapp huvudet. Längden är ungefär 18 centimeter och vikten ungefär 180 gram. På huvudet och ögonbrynen har hårrötterna börjat växa och bli grövre. Fostret lagrar in så kallat brunt fett i kroppen. Det bruna fettet hjälper barnet att hålla sig varmt efter födelsen. En del av det försvinner så småningom. Nu börjar också fosterfett att bildas av körtlar i huden. Fosterfettet ligger som ett skyddande lager på den ömtåliga huden, så att den inte blöts upp av fostervattnet. Vecka 18 Vid den här tiden brukar den första ultraljudsundersökningen göras. Ofta är det först nu som man som partner på riktigt kan ta till sig att ett barn är på väg. Ultraljud görs för att bättre 10 av

11 kunna beräkna när barnet kommer att födas. Som blivande förälder är det lätt att mentalt ställa in sig på det datum för förlossningen som man får. Men man kan aldrig veta säkert och det kan dröja drygt två veckor efter beräknad tid innan barnet kommer. När man fått ett ungefärligt förlossningsdatum kan man också ansöka hos försäkringskassan om havandeskapspenning, som kan tas ut från vecka 32. Havandeskapspenning är till för friska kvinnor som har arbeten som är tunga eller innebär andra risker, och därför inte kan arbeta hela graviditeten. Fostret väger nu 250 gram, är 20 centimeter långt och har börjat lagra på sig mer fett i kroppen. Fingrar och tår börjar se mer färdiga ut och man kan ana alla de små linjer som senare kommer att bli fingeravtryck. Vecka 19 Nu kan man känna livmodern under naveln och den är ungefär lika stor som huvudet på ett nyfött barn. De flesta känner att fostret rör sig vilket brukar kännas extra bra om man tidigare har haft svårt att tro att det verkligen finns ett barn där inne. Man mår ofta bättre och känner sig piggare eftersom graviditeten går in i ett lugnare skede. Fostret är nu ungefär 22 centimeter långt, väger runt 280 gram och kan knäppa sina händer. Fosterfettet är tjockt och täcker hela fostret. Huden över hela kroppen har även fått små tunna hårstrån, som kommer falla av innan fostret är fullgånget. De har också till uppgift att skydda den känsliga huden. I magsäcken och tarmarna börjar den vätska bildas som kommer att behövas för matsmältningen. Bakom anlagen för mjölktänderna finns nu även anlagen för de permanenta tänderna som barnet ska få senare i barndomen. Flickfostrets äggstockar har redan fått anlag till hennes framtida äggceller. Vecka 20 Halva graviditeten har gått. Man börjar få en mage som alla kan se och livmodern når ända upp till naveln. Fostret väger nu ungefär 350 gram och är runt 24 centimeter långt. Det har fått ögonfransar och kanske lite hår på huvudet. Ögonlocken är färdiga. Fingrarnas naglar växer, men de täcker inte hela fingertoppen än. Svettkörtlarna blir färdiga nu, men fostret kommer inte att börja svettas förrän efter sin födsel. Fostret har fått känsel, och kan reagera på smärta. Det kan göra avancerade rörelser som till exempel bakåtkullerbytta. Vecka av

12 Fostret har nu alla sina kroppsdelar på plats och ligger och samlar på sig mer fett som näringsreserv. Det har blivit ungefär 26 centimeter långt och ökat i vikt till omkring 400 gram. Ytteröronen börjar få sin slutgiltiga form och sitter nu på rätt plats på fostrets huvud. Fostret kan höra och reagerar på både ljud och ljus. Livet i livmodern är inte ansträngande för fostret, det lever i ett viktlöst tillstånd och behöver inte göra av med mycket energi. Det är fortfarande väldigt outvecklat och skulle inte kunna överleva utanför mammans mage. Vecka 22 Fostret har fortfarande slutna ögon, men kan se ljus och mörker genom de tunna ögonlocken. Forskning har visat att synen börjar utvecklas redan i slutet på första trimestern, och att den nu börjar fungera. Vikten har ökat till 450 gram, längden till 27 centimeter. Fram till ungefär mitten av graviditeten växer foster ganska lika. Det är därför ultraljudsundersökningen som ger ett ungefärligt förlossningsdatum görs före vecka tjugo. Efter det börjar de individuella skillnaderna synas tydligare. Vissa barn ska bli långa och smala, andra kortare. Fostrets vikt påverkas dessutom av vad kvinnan äter under sin graviditet och hur hon lever. Vecka 23 Livmodern når nu strax över naveln. Fostret väger runt 550 gram och är 28 centimeter långt. Sedan någon tid finns det mekonium, den första grönsvarta avföringen, i tarmen. Det händer att fostret bajsar redan innan det föds, då färgas fostervattnet grönt av avföringen. Fostret rör sig mycket, speciellt på kvällarna kan det vara mycket gymnastik i magen. Många kvinnor tycker det känns bra, men några upplever det som obehagligt. Vecka av

13 Man kan ha gått upp fem till sju kilo, vissa ännu mer. Fostret väger cirka 650 gram och är ungefär 30 centimeter långt. Huden, som tidigare har varit helt genomskinlig, börjar bli tjockare och täcks av fosterfett. Nu kan fostret suga på tummen, det är en träning inför att suga på bröstet. Ibland börjar fostret att hicka, då känns det som om det klickar till i magen. De små blodkärlen i lungorna, kapillärerna, växer som mest mellan vecka 16 och 24. Först när fostret är runt 24 veckor kan det börja andas luft, om det skulle födas så tidigt. Mer på 1177.se Fostervattenprov På mödravårdscentralen Regler om arbetsmiljö när man är gravid Ultraljudsundersökning av graviditet Vad händer vecka Bilder i kapitlet Under sista delen av graviditeten blir magen allt större och en del kvinnor känner att det tynger mycket nedåt bäckenet. Här är fostret i 28:e veckan och 39 cm långt. Sista delen av graviditeten Under den sista tredjedelen blir graviditeten mycket påtaglig. Magen är stor, man känner fostret ofta och det får inverkan på hur man lever. Många kan leva nästan som vanligt, men man behöver ta större hänsyn till behovet av pauser och regelbunden vila. Vissa mår så bra som aldrig förr. Men hur man mår beror på många saker, och allt kan man inte påverka själv. Om graviditeten är önskad och om man har omgivningens stöd är det lättare att må bra. Det är svårare om man har graviditetsbesvär eller andra problem i livet. I periodens början är graviditeten fortfarande inne i ett ganska lugnt skede även om fostret har vuxit så att det fyller ut magen. Det är aktivt och kan röra sig runt. Barn som föds så tidigt som i slutet på andra trimestern eller början på den tredje har större chanser i dag än tidigare att överleva utan komplikationer. Längre fram i den sista trimestern känner en del att de blir mer trötta igen. Man blir allt tyngre, magen allt större och vissa känner att det tynger mycket nedåt bäckenet. Som partner till en gravid kvinna blir graviditeten mer påtaglig ju längre den går. Vissa kan känna av liknande 13 av

14 symtom som kvinnan har haft, till exempel illamående och viktuppgång. Man räknar med att det gäller så många som upp till var femte partner till en gravid kvinna. Det är bra att börja tänka på hur man kan förbereda sig för förlossningen, vilket stöd och vilken hjälp man vill ha. Blivande föräldrar kan gå på kurser hos MVC för att förbereda sig både inför förlossningen och inför att bli föräldrar. På MVC kan man även få svar på de flesta frågor som rör graviditeten, förlossningen och tiden efter. Vissa MVC ordnar speciella kurser eller föreläsningar för olika grupper av blivande föräldrar, till exempel dem som fött barn tidigare eller är ensamstående. Många sjukhus ordnar dessutom föreläsningar där man får veta mer om hur det fungerar just där. Vecka 25 Fostret är ungefär 33 centimeter och väger runt 700 gram. Det kan knyta sina händer och även få tag på sina fötter. Näsborrarna börjar öppna sig. Fostret kan nu känna smärta och reagerar på beröring, till exempel från en tvilling. Det har en egen rytm i magen då det sover eller är vaket. Fostret liknar alltmer ett nyfött barn i kroppens proportioner, och har samlat på sig mer fett. Vecka 26 Nu utvecklar fostret sina lungor. Det tränar på att andas genom att dra in och ut fostervatten i lungorna. Fostret kan nu öppna och stänga sina ögon. Ytteröronen är helt färdiga och sitter på rätt plats. Längden är nu cirka 35 centimeter och vikten är ett knappt kilo. Vecka 27 Livmodern har vuxit och dess översta del finns nu mellan naveln och revbensbågen. 14 av

15 Fostret väger runt ett kilo, och kan vara omkring 37 centimeter långt. Håret kan ha börjat växa ut. Vissa barn kommer att födas med mycket och långt hår, medan andra inte har något hår alls när de föds. Det finns ännu gott om plats för fostret att röra sig på. Många foster är mer vakna på kvällen, då man kan märka att det sparkar mer i magen. När fostret rör sig tränar det upp sin fysik för att bli starkare i kroppen. De flesta barn skulle överleva nu om de skulle födas för tidigt. Varje vecka, även dagar, gör stor skillnad. Om barnet skulle födas nu klarar tarmarna av att ta emot modersmjölk. Lungorna har utvecklats mycket, men även om barnet nu skulle klara av att andas luft behöver lungblåsorna ännu mer tid för att utvecklas fullt ut. Vecka 28 Livmodern är nu så stor att den påverkar hur man kan röra sig. Man kan fortfarande vara aktiv, men kroppen säger ifrån om man tar i för mycket. Då kan man få sammandragningar vilket innebär att livmodern drar sig samman och blir hård. Fostret väger omkring 1200 gram, och är cirka 39 centimeter långt. Hos pojkar har testiklarna börjat vandra ner genom ljumskkanalen från buken mot pungen. När en pojke är nyfödd undersöks alltid om testiklarna har vandrat hela vägen ner, annars följs det upp senare. Vecka 29 Fostret väger nu runt 1400 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Det är tillräckligt stort för att kunna sparka på revbenen och även slå mot urinblåsan. En del kan sparka så hårt att man blir öm under revbenen. Ännu behöver fostret inte vända sig med huvudet nedåt eftersom det fortfarande finns gott om plats att ändra läge. Fostret kan drömma nu. I undersökningar har det visat sig att fostret har perioder av drömsömn. Vecka 30 Nu växer fostret mycket, och kommer att öka med ungefär 200 gram i veckan fram till förlossningen. Just nu kan fostret väga runt 1600 gram. Det är omkring 41 centimeter långt. Fostret har så gott om plats att det kan vända sig och växla mellan att ligga med stjärten eller huvudet nedåt. Först om 15 av

16 några veckor behöver det lägga sig tillrätta med huvudet nedåt. Vecka 31 Livmodern börjar närma sig revbenens nedre kant och många känner att de blir tyngre. Man kan ha gått upp ungefär 8-10 kilo. Hur mycket man går upp i vikt är olika. På MVC kan man få veta om man går upp lagom mycket. Fostret väger runt 1800 gram. Längden är ungefär 43 centimeter. Fingernaglarna har vuxit ut ännu mer och når fingertoppen. Fostret kan fixera blicken och ser bättre skillnad på ljus och mörker. Det verkar som om det även kan börja känna igen och reagera på musik som spelas vid upprepade tillfällen. Vecka 32 Nu träffar man barnmorskan på MVC oftare än tidigare under graviditeten. Ibland görs ett extra ultraljud i vecka 32 för att kontrollera att barnet växer som det ska. Om moderkakan tidigt under graviditeten låg nära den inre modermunnen, livmoderns öppning, brukar det kontrolleras att den nu sitter högre upp. De som har tunga arbeten kan ansöka hos försäkringskassan om att få havandeskapspenning, som kan tas ut från och med nu. Havandeskapspenning är till för friska gravida kvinnor som på grund av arbetets utformning inte kan arbeta. Om man ska gå någon kurs som förbereder inför förlossningen är det dags att välja detta nu. Fostret väger cirka två kilo, och är runt 44 cm långt. Hos förstföderskor kan barnet redan ha lagt sig med huvudet nedåt, men om det finns gott om plats kan det även fortsätta att snurra runt. För omföderskor kan det dröja ända fram till vecka 37 innan barnet lägger sig med huvudet nedåt. Vecka 33 Fostret ökar snabbt i vikt och väger nu cirka 2200 gram. Längden är ungefär 45 centimeter. Om barnet skulle födas nu kan det under ett par veckors tid behöva lite andningshjälp, extra värme och hjälp att få i sig tillräckligt med näring för att må bra. Det finns gott om fostervatten, det är vanligt att det finns nästan en liter. Vattnet gör att fostret kan röra sig fritt och att livmodern inte trycker direkt mot fostret. Fostervattnet är lite grumligt, vitaktigt i färgen och har en doft som påminner lite om hav och tång. Vecka 34 Nu är fostret så moget att om förlossningen startar försöker inte förlossningspersonalen skjuta upp födseln. Om barnet föds är det fortfarande ömtåligt, och behöver extra värme och mat. Men många klarar sin andning bra och långt ifrån alla behöver ligga i kuvös. 16 av

17 Vikten är uppe i ungefär 2300 gram, och längden i 46 centimeter. Vecka 35 Nu ökar man snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till fostret, som nu väger ungefär 2400 gram. Det har blivit knappt 47 centimeter långt. Fostret har lagt på sig mer fett. Huden är tjockare och har fått en ljusrosa färg. Det ulliga hår som tidigare funnits på kroppen är borta, och huden är täckt av rikligt med skyddande fosterfett. Om barnet skulle födas nu kan det vara så insmort att huden är vit och kletig av allt fett. Fettet gör att huden blir mycket mjuk. De flesta barn ligger med huvudet nedåt. När barnet har ställt in sig på rätt sätt känner många en lättnad. Nu börjar det bli mer verkligt, snart kan barnet komma. Livmodern har vuxit sig så hög att den når upp under revbensbågen. Vecka 36 Fostret börjar förbereda sig på att födas. Det tränar andning, men inte när det sover djupt. Fostret har nu längre perioder av både sömn och aktivitet. Det rör sig lika ofta som förut men kan inte ta ut svängarna på samma sätt. Därför upplever man oftare att det i stället puffar och gör svepande rörelser. Njurarna är nu färdigutvecklade. Fostret har blivit omkring 47 centimeter långt. Det lägger på sig ungefär fjorton gram fett varje dag, och väger i den här veckan runt 2800 gram. Pojkar är ofta något tyngre än flickor. Det skiljer ungefär etthundra till två hundra gram mellan pojkar och flickor. Vecka av

18 Nu betraktas barnet som fullgånget, det vill säga att det är färdigt att födas, mellan vecka 37 och 42. Det väger ungefär 3 kilo och är cirka 48 centimeter långt. De allra flesta barn har vänt sig med huvudet nedåt. Ibland har huvudet sjunkit ner ordentligt i bäckenet och då brukar barnmorskan säga att det har blivit fixerat. Det betyder att barnet har sjunkit ner så långt att huvudet inte går att rucka på utifrån. Det är en fördel om barnet kommer ut med huvudet först eftersom huvudet är hårdare och större än resten av kroppen. Dessutom går förlossningen lättare. Om barnet ligger med stjärten nedåt, så kallad sätesbjudning, brukar man få komma till förlossningsavdelningen för ett försök att vända barnet. Om det inte lyckas diskuterar man med läkaren vilket som är det bästa sättet för barnet att födas, på vanligt sätt eller med kejsarsnitt. Vecka 38 I den här veckan väger barnet runt 3200 gram, och är omkring 49 cm långt. De allra flesta barn ligger med huvudet nedåt nu. När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Förlossningen är jobbig även för barnet. När livmodern drar ihop sig som mest går det under ett ögonblick inget blod med syre och näring in till barnet, som så att säga får "hålla andan" under några sekunder. Men barnet klarar detta väl, och har till exempel lagrat extra näring som det kan använda. Barnet har också lagt på sig fett under huden för att det inte ska bli kallt när det kommer ut i en betydligt svalare värld. Underhudsfettet fungerar också som energireserv den första tiden efter födseln. Vecka 39 Barnet väger omkring 3400 gram, och är ungefär 50 cm långt. Det fyller ut hela magen och är ganska tungt. Många blivande mammor längtar intensivt efter att graviditeten ska vara över. Man behöver sova och äta ordentligt för att orka med förlossningen. Om det är första barnet kan förlossningen ta upp till något dygn och det är inte ovanligt att man förlorar både en och två nätters sömn. Barnet är nu förberett för sin födelse. Det har fått mycket näring och även skydd mot vissa sjukdomar genom att det har fått moderns antikroppar. De kommer att skydda barnet den första tiden innan det har bildat egna. Barnets hjärna väger cirka 400 gram. Den utvecklas hela tiden och kommer inte vara helt färdig förrän barnet är 18 av

19 runt två år. Tånaglarna har vuxit ut nu och täcker hela tån. Vecka 40 Nu har de beräknade 40 graviditetsveckorna gått. Men för många kan det ännu dröja några dagar innan förlossningen sätter igång, eftersom det är vanligare att föda efter vecka 40. Många kvinnor känner sig uppgivna och trötta på graviditeten när den är fullgången. Man vill bara att barnet ska komma ut. En del funderar över om det är möjligt att sätta igång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Men förlossningen kan inte tvingas igång, och det är bäst att barnet får komma när det är klart. Det kan vara bra att prata med sin barnmorska om hur man kan må bättre i slutet av graviditeten. Förlossningen sätts bara igång på sjukhuset om det finns mycket starka skäl för det. Det kan vara att 42 veckor har gått, eller till exempel att man har högt blodtryck eller att barnet växer dåligt. I genomsnitt väger ett barn i den här veckan ungefär 3600 gram och är cirka 51 centimeter långt, men vikten och längden kan variera mycket. Vikten ligger oftast mellan 2800 och 4500 gram och längden mellan 47 och 55 centimeter. Moderkakan är stor som en vanlig omelett och väger runt ett halvt kilo. Den kommer att fortsätta ge fostret näring ännu en tid. Vecka Nu är det inte långt kvar men det är vanligt att man helt tappar tron på att graviditeten kommer att ta slut. Man kan uppleva det som att barnet faktiskt inte tänker komma ut. Då kan det vara bra att veta att nästan alla barn kommer ut innan de har blivit överburna, det vill säga före vecka 43. De allra flesta förlossningar kommer igång av sig själv, innan det blir aktuellt med igångsättning. Det är lite olika mellan olika sjukhus när förlossningen sätts igång, men det vanligaste är runt slutet på vecka 42 eller början på vecka 43. Om man väntar längre finns det risk att barnet inte mår bra. Det kan till exempel handla om att moderkakan inte längre fungerar som den ska, eftersom den blir mindre välfungerande ju längre tiden går. Efter vecka 40 växer barnet fortfarande, fast inte lika snabbt som tidigare. Vikten är oftast mellan 2900 och 4700 gram och längden mellan 48 och 56 centimeter, men kan variera mer. Mer på 1177.se Förlossning På mödravårdscentralen 19 av

20 Vändningsförsök inför förlossning Hur påverkas kroppen? Kroppen anpassar sig till graviditeten Under graviditeten förändras kroppen på flera olika sätt. Till exempel skapas moderkakan, som är ett helt nytt organ, så att kroppen ska kunna ge näring till ett eller flera foster. Den växande livmodern kommer att trycka undan andra organ i magen. Graviditetshormonerna påverkar kvinnan både fysiskt och psykiskt. Omställningen kan påverka både kvinnan och hennes partner, som båda kanske börjar fundera på hur livet som förälder kommer att utveckla sig. Moderkakan Moderkakan sitter fäst på insidan av livmoderväggen och växer precis som fostret under graviditeten. En moderkaka som från början sitter långt ned flyttas ofta upp under graviditeten, eftersom den dras uppåt när även livmodern växer. Mot slutet av graviditeten väger den runt ett halvt kilo. Moderkakan består av miljontals små hålrum där fostrets blod kan ta upp syre och näring utan att komma i kontakt med den blivande mammans blod. Genom moderkakan kommer också fostrets slaggprodukter över till kvinnans blod, och bryts sedan ner i hennes lever och njurar. RH-negativ blodgrupp Moderkakan är konstruerad så att kvinnans och fostrets blod inte ska kunna mötas. Trots allt kan det ibland hända. Om man har en blodgrupp som kallas Rh-negativ och bär på ett foster som har Rh-positiv blodgrupp, kan man börja bilda antikroppar mot fostrets blod. Om man är Rh-negativ kontrolleras det därför flera gånger under graviditeten om man har börjat bilda antikroppar. För att det inte ska bildas antikroppar får man en spruta om man till exempel ska göra ett fostervattenprov. Efter förlossningen får man också en sådan spruta om barnet är Rh-positivt. Fosterhinnorna och fostervattnet Fosterhinnorna täcker hela insidan av livmodern och även navelsträngen. Det är i fosterhinnorna och i moderkakan som fostervattnet produceras. I början finns det bara lite vatten men senare blir det mer, upp till två liter. En anledning till att fostret ligger i vatten är att det ska kunna röra sig ordentligt. Vätskan skyddar också fostret om man skulle råka ut för stötar eller få ett slag mot magen. Fostervattnet behövs även för att fostret ska kunna öva sig att göra andningsrörelser och att svälja. Det bildas hela tiden nytt fostervatten och ungefär varannan till var tredje timme har hela mängden förnyats. Navelsträngen Navelsträngen är förbindelsen mellan fostret och moderkakan. I början av graviditeten är navelsträngen kort, och kallas då för häftstjälken. Den kommer att växa ut och när det är dags att föda är den cirka 50 centimeter lång. Den innehåller tre blodkärl som transporterar näring och syre till fostret och för bort slaggprodukter. Det är inte ovanligt att barnet föds med navelsträngen runt halsen eller runt kroppen. Det är sällan ett problem men många oroar sig för detta. Då kan det vara skönt att veta att navelsträngen oftast kan föras över barnets huvud eller i ovanligare fall klippas av innan hela barnet kommer ut. Skyddande barriärer Moderkakan och fosterhinnorna skyddar även barnet mot infektioner, främst de som orsakas av bakterier. Som skydd mot bakterier bildas det också slem i körtlarna i livmodertappen. Slemmet, som ibland kallas slemproppen trots att det inte är frågan om någon propp, fungerar som en barriär mot bakterier så att de får svårt att ta sig in till livmodern. När man sedan närmar sig förlossningen börjar livmodertappen öppna sig och slemmet rinner ut. Immunförsvaret förändras En del kvinnor blir ofta förkylda under graviditeten. Det beror på att immunförsvaret förändras under graviditeten, för att man inte ska stöta ut fostret. Vissa som har så kallade autoimmuna sjukdomar kan i stället må lite bättre under graviditeten. Exempel på sådana sjukdomar är ledgångsreumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar. Att gå upp i vikt Man kan vara orolig för att gå upp i vikt när man är gravid, och då är det bra att prata med sin barnmorska om det. Att man ökar i vikt är en naturlig del av graviditeten. För de flesta brukar det vara bra att öka ungefär tio till tolv kilo under hela graviditeten. Om man var mycket smal innan man blev gravid behöver man oftast gå upp mer, och om man var kraftigt överviktig behöver man i stället se till att man inte går upp fullt så mycket. 20 av