Synliggöra kvinnor -En studie om KvinnSams bidrag till genusforskningen

Transkript

1 Kandidatuppsats Synliggöra kvinnor -En studie om KvinnSams bidrag till genusforskningen Författare: Mimmi Granberg Handledare: Angela Zetterlund & Magnus Torstensson Examinator: Lars Seldén Termin: VT- 15 Ämne: Biblioteks- och informationsvetenskap Nivå: Kandidat Kurskod: 2BO01E

2 Abstract This study aims to examine in which ways the library of KvinnSam in Gothenburg contributes to gender studies. I examined how the work of KvinnSam can be viewed as a feminist project, what the work understands to be about and challenges that the library meets. Qualitative interviews with two librarians working at KvinnSam were performed, along with a one day visit. As a theoretical framework I used feminist theory, which is used in the analysis. A summary of earlier research and their methods is presented. The research of this study exhibited that the library may have an important role to play for further gender studies, and also in documenting records of women s history. It was also discovered that the library experiences challenges in regards to legitimacy, often having to defend its existence. I have come to the conclusion that KvinnSam makes women more visible, and can therefore be seen as a feminist project, which seems to be the main focus within the work of KvinnSam. Nyckelord KvinnSam, bibliotek, kvinnohistoriskt arkiv, genusforskning, feministisk forskning, kvinnor, Tack Jag vill rikta ett tack till Angela Zetterlund och Magnus Torstensson som varit ett stöd under denna uppsatsprocess. Jag vill likaså rikta ett tack till kurskamraterna, och till bibliotekarierna på KvinnSam. i

3 Innehåll 1. Inledning Disposition Bakgrund Akademiska bibliotekens roll för kunskapsbildning Kvinnans kamp för utbildning Kvinnor och forskning Feminism och feministisk forskning Genus och genusforskning KvinnSam- Nationellt bibliotek för genusforskning Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsningar 7 2. Tidigare forskning Kvinnor i akademin Feministisk forskning i vetenskaplig biblioteksverksamhet Metoderna i tidigare forskning 8 3. Val av teori Feministisk vetenskapsteori 9 4. Val av metod Urval Intervjuer Genomförande Etiska aspekter Forskarens roll Validitet Metod för analys Resultat Presentation av respondenterna Observation på KvinnSam KvinnSams utveckling och ansvar Arbetet med informationsförsörjning Publicering av forskning och samarbeten Motstånd och hinder KvinnSam möter KvinnSams bidrag till genusforskningen Framtida visioner Analys Varför slutade KvinnSam att främja publiceringen av kvinnor? Vikten av att synliggöra kvinnor och kvinnors historia KvinnSams existens måste förklaras Framtida visioner och resurser Hur KvinnSam bidrar till genusforskningen Konklusion kring frågeställningarna 22 ii

4 7. Diskussion Förslag till fortsatt forskning Källförteckning Opublicerade källor Publicerade källor Bilagor 28 Bilaga 1: Intervjuguide 28 Bilaga 2: Intervjufrågor bibliotekarierna 29 iii

5 1. Inledning Men man skulle kunna fråga sig: Vem tjänar på att feministiskt material osynliggörs? (Samuelsson, 2009, s. 46). Så uttryckte sig Jenny Samuelsson 2008, vilket är ett citat som är till grund för denna undersökning. När jag blev rekommenderad att skriva om KvinnSam- Nationellt biblioteket för genusforskning (ett specialbibliotek för kvinno-, mans- och genusforskning) vid Göteborgs Universitetsbibliotek, ville jag genast veta mer. Efter att ha läst en termin genusvetenskap på Linnéuniversitetet, råder det ingen tvekan om intresset för kvinnors historia och rättigheter, och hur kvinnors kunskaper ska synliggöras i den mansdominerade vetenskapsvärlden. Bibliotekslagen säger att: Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla (SFS 2013:801). Information är en viktig del i människans utveckling, där den som kan söka och använda den meningsfullt får bättre förutsättningar i livet. Informationen omvandlas till kunskap när mottagaren har tolkat och gett den mening (Lindqvist & Söderlind, 2013, s. 19f). Biblioteken har en central roll i att lagra information som kan plockas fram vid behov. Bibliotekens uppgift är bland annat att organisera och förvara information, så att den är lättåtkomlig för användarna (Lindqvist & Söderlind, 2013, s. 25). KvinnSam erbjuder bland annat databaser och arkiv med kvinnohistoriskt material, samt litteratur som rör genusfrågor. I och med att KvinnSam har olika informationskanaler, anser jag att det blir mer lättåtkomligt för forskare och studenter att finna material om kvinnohistoria och genusforskning. En av anledningarna till KvinnSams uppkomst var att underlätta för kvinnliga forskare att publicera sig (Göteborgs universitetsbibliotek, u.å.a). Även om det inte är bibliotekets syfte i dag, menar jag att KvinnSam utgör en viktig del i att synliggöra kvinnliga forskare, som i detta fall utgör majoriteten i genusforskning. Att det finns ett utrymme för de kvinnliga genusforskarna att publicera sig, och synliggöra sina kunskaper i kampen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Mitt syfte med denna studie är att se hur KvinnSam bidrar till genusforskningen. Det med fokus på användarens tillgång till information och bibliotekets specialsamlingar Disposition Dispositionen i denna studie är upplagd med en bakgrund i kapitel 1, för att ge en förförståelse om vad det är KvinnSam arbetar med samt en bakgrund till mina frågeställningar. Den som har förkunskaper om feministisk forskning och genusforskning behöver inte läsa kapitel och Under kapitel 2 presenteras tidigare forskning och olika metoder. I kapitel 3 beskrivs den feministiska vetenskapsteorin, som är en grund till analysen i kapitel 6. Jag beskriver mitt metodval i kapitel 4, och i kapitel 5 redovisas mitt empiriska resultat. I kapitel 7 sammanfattar jag denna studie med utgångspunkt i de relevanta delarna för varje kapitel Bakgrund För att ge en förståelse till bakgrunden och termer som är en grund för denna studie, har 1

6 jag valt att presentera och redogöra för de akademiska bibliotekens roll gällande forskning. Kvinnors kamp för kunskap och studier kommer att behandlas, även hur kvinnor utesluts i vetenskapens värld dominerad av män. Begrepp som genus och feminism samt dess forskningsområde redogörs. Detta för att ge en fördjupad förståelse om vad KvinnSam arbetar med, och en grund till den feministiska vetenskapsteorin som används i denna studie Akademiska bibliotekens roll för kunskapsbildning Biblioteken är en viktig del för forskningen och kunskapsbildningen. Det finns en tradition sedan långt tillbaka där högskolebiblioteken har burit ett stort ansvar för att tillgodose studenter och forskare med vetenskaplig information. Främst så handlar det om att upphandla och göra de digitala resurserna tillgängliga (Lindqvist & Söderlind, 2013, s. 111f). Bibliotekslagen säger: Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning (SFS 2013:801). Jag ser det som att universitetsbiblioteket har en viktig roll till samhällsutvecklingen, som växer i takt med människors kunskapsbildning. Här i Sverige prioriteras det mycket pengar på forskning. Det är staten som finansierar universitetens och högskolornas forskning samt forskarutbildningarna, och ett viktigt mål är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation med hög vetenskaplig kvalitet (Lindqvist & Söderlind, 2013, s. 100f) Kvinnans kamp för utbildning Kvinnor har inte alltid haft rätt till kunskap och utbildning men under talet började många ställa krav på förbättrade villkor. Genom utvecklingen av att höja kvinnornas ställning kom 1800-talet att kallas för kvinnoemancipationen. Det är en process som kan ses som den första feministiska vågen. Det byggdes ett föreningsväsende för att stärka sammanhållningen mellan kvinnor, just för att kunna visa att kraven var på allvar om kvinnors rätt till en formell utbildning. Det blev en fråga om hur utbildningssystemen skulle byggas upp för att dels kunna tillgodose kvinnors utbildningsbehov, men också för att avspegla den dåvarande samhällsstrukturen (Florin, 2011, s. 7ff). Det systemet som byggdes upp under talet kom att präglas av klass- och könsprinciper. Kunskapen som producerades vid de högre utbildningsinstitutionerna var avsedda för de blivande makthavarna, alltså männen i de högre samhällsklasserna. Många frågade sig varför det var männen som hade monopol på den teoretiska utbildningen, och varför inte kvinnor hade tillträde då det var många som ville ha högre uppsatta tjänster på universiteten och i politiken. Kvinnorna kunde med utbildning få bättre förutsättningar till att debattera och argumentera med vetenskapliga metoder, och en del kunde med utbildning visa på att männens kunskap inte alltid stämde. Med en utbildning så fanns det teoretiska kunskaper och en kritisk kultur, som kunde användas till att utmana männens maktposition. Fick några kvinnor en högre utbildning, så kom maktresurser som kunde vara hjälp till andra kvinnors kamp om kunskap (Florin, 2011, s. 10f). Flickskoleetableringen är bland de viktigaste händelserna för kvinnors kamp om kunskap, inrättad på ett privat initiativ av kvinnor under senare delen av 1800-talet (Florin, 2011, s. 15). Dock så var kursplanerna anpassade efter könen på barnen, vilket innebar att flickorna bland annat fick lära sig hushållssysslor medan pojkarna läste 2

7 kemiska formler och grammatik kom det en ny skolreform som gjorde att flickor fick samma läsmöjligheter som pojkarna. Vid vissa universitetsfakulteter fick kvinnor läsa och avlägga en akademisk examen 1873, och när kvinnor började studera i den manliga världen med teoretiska kunskaper som hade vetenskaplig grund, kunde könsintervallen till viss grad brytas (Florin, 2011, s. 17f). Även om den akademiska världen har förändrats genom århundraden, finns de traditionella särdragen och värderingarna kvar. Detta då de teoretiska kunskaperna och högre utbildningarna fortfarande hör ihop med den manliga identiteten, vilket kan ta tid att komma ifrån (Florin, 2011, s. 21) Kvinnor och forskning Även om kvinnor 1873 fick tillträde till universiteten, som gav mer makt över kunskapen, finns det en historia av kamp för kvinnorna i akademin. Det fanns motstånd och bakslag, som fortfarande visas i dag genom ojämlikhet mellan könen ju högre personerna är i systemet. Det har visats att det finns en dold diskriminering mot de akademiska kvinnorna, vilket går att läsa mer om i kapitel 2. Männen har högre löner och får större andel av forskningsanslagen samt bidragen. Det är männen som än i dag utgör majoriteten i akademin, och är verksamma i områden med högre status (Florin, 2011, s. 12f). Kvinnorna belyses inte på samma sätt som männen i den könsfördelade akademiska sfären. Även om jämställdhet är en viktig del för akademins legitimitet och grund till rättvisa för individen, så är det inte jämt fördelat mellan könen i många avseenden. Kvinnorna dominerar bland studenterna, men är inte högre upp i den akademiska hierarkin. Enligt en rapport från Högskoleverket 2008 så var det ungefär 20% av professorerna som var kvinnor (Lindqvist & Söderlind, 2013, s. 114f). Enligt Universitetskanslersämbetets personalstatistik i dagsläget, är det 25% av professorerna som är kvinnor, vilket visar på att ökningen sker i långsam takt (Universitetskanslersämbetet, 2015). Dessa starka traditioner är därmed något som bör granskas kritiskt, och ses över för framtida jämställdhet i akademin. Jag är medveten om att det finns invändningar mot att det skulle vara en ojämställdhet högre upp i akademins hierarki. Denna studie bygger på ett feministiskt perspektiv som ser att männen är fler än kvinnorna, och vill synliggöra samt jämna ut det. Ser vi det till fler perspektiv så finns det de som menar att det inte råder ojämställdhet i akademin längre. Jag har mött argument om att det är betydligt fler kvinnor än män i en del områden, som humaniora. Ett argument om ojämlikheten är att det kan vara ett historiskt problem som tar tid att komma ikapp, det kan vara tekniska problem med mera. Det viktiga menar jag är att se olika aspekter som kan bidra till skillnaderna i akademin, att det finns invändningar mot mannens maktposition. Jag är likaså medveten om att det finns termer som är värdeladdade. Min studie bygger på en feministisk teori som är kritiskt, och därför använder jag mig till viss del av dessa termer, exempelvis kamp. I en rapport som gjorts vid Göteborgs universitet, visas det på en stor skillnad mellan män och kvinnor vid vetenskaplig publicering i områdena naturvetenskap och medicin. Det är kvinnorna som missgynnas vid utdelningen av de stora bidragen och blir i mindre grad än män citerade, lyssnade på och får mindre inbjudningar till olika nätverk. I det stora hela så försämras kvinnors meriteringsmöjligheter, hade det varit mer jämt vid publicering samt vid utdelning av de stora anslagen, hade det kunna stärka forskningen (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2013). 3

8 Feminism och feministisk forskning Feminismen utgår ifrån att kvinnor generellt sätt har en sämre ställning än männen, och en som anser att denna situation bör förändras kan kallas för feminist. Det finns olika feministiska inriktningar, men den gemensamma för alla är att män och kvinnor ska ha lika villkor i samhället. Människor ska ha lika skyldigheter, rättigheter och möjligheter oavsett sitt kön (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014). Vetenskapsrådet skriver: Det skulle inte ha funnits någon genusforskning om det inte funnits en feministisk drivkraft. Genusforskningen är ett kunskapsfält. Feminism är både en politisk rörelse och ett kunskapsfält, då kallat feministisk forskning eller feministisk teori (Vetenskapsrådet, 2005, s. 5). Det är vanligt att den feministiska forskningen och genusforskningen används synonymt för kunskapsfältet, men vissa forskare skiljer åt dessa fält. Den feministiska forskningen har ett kritiskt synsätt med ett maktperspektiv. Det går att se feminism som ett kunskapsfält men också en politisk rörelse, medan genusforskningen är ett kunskapsfält (Vetenskapsrådet, 2005, s. 5) Genus och genusforskning Genus är ett begrepp som kommer från grammatiken och betyder att producera, vilket syftar till distinktionen mellan olika typer, i detta fall skillnader mellan kön och avsaknaden av kön. Det är ett begrepp som syftar till att se de kulturella skillnaderna mellan kvinnor och män, grundat i den biologiska uppdelningen hona och hane som ses vara från olika planeter (Connell, 2009, s. 22f). Genus är hämtat från engelskans Gender som betyder genus och kön (Hirdman, 2003, s. 11). Genus handlar främst om de sociala relationerna där individer och grupper agerar, där varaktiga beteende i relationerna kallas strukturer. Genus är en social struktur med vikten på förhållanden till människokroppen (Connell, 2009, s. 24f). I varje samhälle finns en genusordning. Den består av alla föreställningar om kvinnligt och manligt som föreligger på en viss plats vid en viss tid och allt det som dessa för med sig i fråga om vem som gör vad, vem som kan bestämma vad, hur vi uppfattar oss själva och varandra, kollektivt och individuellt. Föreställningar och berättelser om kön, genus, genomsyrar vårt tänkande och präglar inte bara sexualitet och familjeliv utan också arbetsmarknad, politik, religion, juridik etc. (Vetenskapsrådet, 2005, s. 3). Genus benämner de maskulina och feminina könsegenskaperna som tillskrivs människor via sociala processer. Det är en identitet som skapas och är föränderlig, och utgår från att den kulturen vi lever i formar våra handlingar, attityder med mera. Vi människor formas utifrån aspekter som bland annat klass, och uppmanas av samhället att utöva kvinnlighet eller manlighet beroende på vårt biologiska kön (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014). Yvonne Hirdman är känd för det så kallade genuskontraktet, och menar på att det finns en naturlig ordning som är framställd mellan kvinnan och mannen. Det är en jämlik ojämlikhet som innebär att båda parterna ska upprätthålla sin plats, just för att jämlikheten inte ska missförstås (Hirdman, 2003, s. 86). För att uttrycka det mer informellt handlar genus om hur samhället förhåller sig till 4

9 människokroppen och de många konsekvenserna för det `förhållningssättet får både i vårt privatliv och för mänsklighetens framtid (Connell, 2009, s. 25). Genusforskningen sätter betydelsen av genus, därmed manligt och kvinnligt i sociala och kulturella konstruktioner. Det är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som finns i de traditionella ämnesdisciplinerna samt i den egna disciplinen genusvetenskap. Genusforskningen studerar maktförhållanden mellan könen, där kvinnor och mäns liv samt livsvillkor undersöks i nutid och dåtid. Aspekter som sexualitet, etnicitet och klass undersöks ofta i relation till genus. I genusforskningen så studeras det på olika nivåer, från familjerelationerna till en institutionell nivå (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014). Det som var kvinnoforskning har utvecklats till att bli genusforskning, då kvinnoforskarna började använda begreppet genus, som sedan början av 1980-talet använts i den feministiska forskningen. En anledning till detta är att ordet genus visar på underordning och tvång i relationen man och kvinna. Tidigare användes könsrollsbegreppet men det förlorade sin kraft, könsroller är nära genustänket med män och kvinnor i sociala processer (Hirdman, 2003, s. 11f). Nina Lykke pekar på att namnbytet från kvinnoforskning till genusforskning, gör att studier av män också innefattas där det i forskningsfältet har integrerats kritiska studier av män och maskuliniteter (Lykke, 2009, s. 10). Könsroller bygger på att det biologiska könet regisserar fram det, för att det behövs. Det gör att könsroller delar upp kön som kropp och könsorgan, biologi och natur. Begreppet upprätthåller frågan om det är könet eller rollen som är grunden till människors uppträdande. Genom att istället använda genus, kan vi komma från uppdelningen och istället försöka förstå tankar/föreställningar hos människor, i förhållande till kultur och social konstruktion (Hirdman, 2003, s. 13f). Med genus kan vi diskutera hur genus görs, och bli friare från tanken om Man och Kvinna, som genomsyrar bland annat politiken och arbetet (Hirdman, 2003, s. 16). Forskare har genom att använda ordet genus kunnat visa på kvinnors underordning som en föränderlig social position. Det genom att genus är frikopplat från det biologiska könet och betraktar istället relationen mellan socialt, kulturellt och kroppsligt som något suddigt. Kroppar behandlas på olika sätt beroende på normer och kulturer för kvinnor och män (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2012) KvinnSam- Nationellt bibliotek för genusforskning År 1958 startade bibliotekarierna Asta Ekenvall, Rosa Malmström och Eva Pineus (ordförande i Fredrika-Bremer-Förbundets Göteborgsavdelning) på eget initiativ verksamheten Kvinnohistoriskt arkiv, i dag KvinnSam- Nationellt bibliotek för genusforskning (Göteborgs universitetsbibliotek, 2010). Det främsta syftet med verksamheten är att bevaka och förteckna litteratur som rör genusfrågor, även att arkivera kvinnohistoriskt material samt ge referensservice (Göteborgs universitetsbibliotek, u.å.b). KvinnSam är ett arkiv som har samlingar med material från den svenska kvinnorörelsen, och portaler som är främst till för undervisning av kvinnohistoria. Ett urval av dessa inkluderar kvinnor i arbetet, kvinnors kamp för kunskap samt kampen för rösträtt. KvinnSam har utvecklats sedan start till att bli ett av Nordens största bibliotek för genusforskning med samarbetspartner i Sverige och utomlands, där Nationella sekretariatet för genusforskning är en av de största samarbetspartnerna (Göteborgs universitetsbibliotek, 2010). 5

10 KvinnSam samlar in arkivmaterial från kvinnor och kvinnoföreningar som är knutna till kvinnorörelsen, och förtecknar litteratur om kvinnor. Vid uppkomsten av KvinnSam arbetades det med att underlätta för kvinnliga forskare att publicera sig, genom att skapa förlagsserien Kvinnohistoriskt arkiv (Göteborgs universitetsbibliotek, u.å.a). För att kunna förteckna litteratur om kvinnor så skapades en kortkatalog där böcker, artiklar och kapitel registrerades efter ett ämnesordssystem med kvinnan som normen. Denna kortkatalog kom sedan att digitaliseras under 1990-talet och döptes till KVINNSAM (Göteborgs universitetsbibliotek, u.å.b). KvinnSam har flera databaser, där KVINNSAM är störst med litteratur från universitetsbibliotekets samlingar. I databasen GREDA går det att söka efter genusforskare, och svenska avhandlingar med genusperspektiv förtecknas i GENA (Göteborgs universitetsbibliotek, u.å.b). JÄMDA är en jämställdhetsdatabas med litteratur som rör jämställdhet. Här finns det bland annat doktorsavhandlingar, rapporter och lagar (Göteborgs universitetsbibliotek, u.å.c). Det går att söka i Göteborgs universitetsbiblioteks handskriftsdatabas efter arkiv och brev, och delar av arkivmaterialet har digitaliserats tillgängligt i de kvinnohistoriska portalerna. I en bilddatabas finns det inskannade fotografier och de äldre kvinnotidskrifterna inskannade i fulltext (Göteborgs universitetsbibliotek, u.å.b). Eftersom att KvinnSam har flera olika informationskanaler för kvinnohistoria och genusforskning, vill jag därför undersöka hur det kan bidra till fortsatt arbete med genusforskning. Detta då jag anser att KvinnSam borde ha en betydelse för forskningen Problemformulering Kvinnors historia och kvinnors kunskaper har länge varit relativt dolda, och här kan det akademiska biblioteket KvinnSam ha en roll att spela, det med sitt bevarande av kvinnors historia samt ett unikt arkivmaterial. Vid uppkomsten av KvinnSam var en av bibliotekets huvudsakliga uppgifter att synliggöra dem kvinnliga forskarna, som varit dolda. Enligt den svenska bibliotekslagen ska biblioteken bidra till samhällets demokratiska utveckling genom kunskapsförmedling. Därför vill jag undersöka hur KvinnSam med sitt material och tjänster bidrar till genusforskningen, och därmed synliggörandet av samhällets strukturer och arbetet mot jämställdhet. Jag saknar studier om hur ett bibliotek inriktat mot kvinno/- mans/- och genusforskning kan bidra till fortsatt forskning, och via kunskapsförmedling bidra till ett demokratiskt samhälle där alla inkluderas lika. Jag vill därför undersöka hur KvinnSam bidrar till genusforskningen, genom att titta på hur bibliotekarierna uppfattar arbetet med KvinnSam, och hur biblioteket med sina tjänster är forskningsstödjande Syfte och frågeställningar Mitt syfte med denna studie är att ta reda på hur KvinnSams arbete är med och bidrar till genusforskningen. Det har lett till följande frågeställningar: 1. På vilket sätt är KvinnSam ett feministiskt projekt i dag? 2. Vad uppfattar de som ansvarar för KvinnSam att arbetet handlar om? 3. Vilka hinder och utmaningar uppfattar de som ansvarar för KvinnSam behöver hanteras nu och framåt? 6

11 Avgränsningar För att kunna göra ett arbete genomförbart behöver undersökningen avgränsningar. I min studie har jag valt att begränsa mitt syfte till hur KvinnSam kan ha bidragit till genusforskningen, då det kan bli betydligt svårare att fastställa om det faktiskt har det. Även om det hade varit intressant att intervjua flera olika aktörers perspektiv, som hur forskare och användarna ser på KvinnSams roll för genusforskningen, har jag begränsat mig till att undersöka hur bibliotekarierna ser på denna fråga. Jag vill se genom att intervjua bibliotekarier som jobbar på KvinnSam hur de uppfattar bibliotekets betydelse för genusforskningen, som kommer med dess informationskanaler och arkivsamlingar. Även vilka nutida och framtida utmaningar som finns med KvinnSam. Jag kommer inte att göra en studie av KvinnSams ämnesordlistor i de olika databaserna, sådana studier har redan gjorts. Jag är inte ute efter att kritiskt granska hur deras material har indexerats, utan jag vill undersöka hur deras informationskanaler har hjälpt att studera kvinnohistoria och försett genusforskare med material till fortsatta studier. Detta är inte en studie om ämnesordlistor, utan en studie om KvinnSams bidrag till genusforskningen och vilka hinder det finns. Dock så kommer det i forskningsöversikten att belysas vikten av att hitta den feministiska forskningen med hjälp av feministiska termer, som är en viktig aspekt till att finna material som tillgodoser informationsbehoven användarna har. 2. Tidigare forskning I detta kapitel ger jag en kortare introduktion gällande forskning om vilka hinder de kvinnliga forskarna möter under deras tidiga karriärer. Jag ger en bakgrund till Jenny Samuelssons avhandling som belyser vikten av att synliggöra den feministiska kunskapen på biblioteken. Jennifer Gilley skriver om att kvinnohistoriskt arkiv är viktigt för dokumentbevaring av kvinnohistoria, och här ser jag att KvinnSam har en viktig roll. Dessa studier kommer att vara en utgångspunkt i min analys, då jag ser att det finns viktiga resonemang som visar på KvinnSams betydelse för genusforskningen. Den tidigare forskningen är en grund till att kunna besvara mina frågeställningar om hur KvinnSam är ett feministiskt projekt i dag, hur bibliotekarierna ser på arbetet med KvinnSam och vilka utmaningar som finns. Under kapitel 2.3 går jag igenom metoderna för den tidigare forskningen, och visar även på att det finns en diskussion om huruvida det ska finnas en specifik feministisk forskningsmetod eller inte Kvinnor i akademin Det finns en studie från 2013 där kvinnliga postdoktorer vid fjorton stora forskningsuniversitet i USA deltog. Studien innefattar dem individuella karriärsvalen, och hur postdoktorerna upplever att deras kön påverkas i den manligt dominerande vetenskapskulturen samt upplevda hinder som påverkar deras val (Schick Case & Richley, 2013, s. 327). De som deltog i studien hade ett hopp om att göra skillnad för nuvarande och framtida kvinnliga forskare genom att dela med sig av sina egna erfarenheter (Schick Case & Richley, 2013, s. 346). Dessa kvinnor möter genus- och familjefördomar i den mansdominerade kulturen, och kan behöva anpassa sig efter strukturerna för att göra framgång som kvinnlig forskare (Schick Case & Richley, 2013, s. 327). 7

12 2. 2 Feministisk forskning i vetenskaplig biblioteksverksamhet Jenny Samuelsson belyser problemet med att osynliggöra den feministiska kunskapen i kunskapsorganisatoriska sammanhang. Forskningen, både svensk och utländsk, har alltså tydligt klargjort att feministiskt material utesluts från normen och är nedvärderad i systemen, om de överhuvudtaget syns (Samuelsson, 2009, s. 29). Samuelsson betonar vikten av att definiera den feministiska forskningen som ett kunskapsfält där kunskap produceras, och att det kan utvecklas kunskapsorganisatoriskt (Samuelsson, 2009, s. 29). Samuelsson menar att kunskapsorganisation formar och upprätthåller en praktik som är grundade i specifika intressen, och reflekterar samhällets maktstrukturer genom indexeringen och klassificeringen. Hon menar att informationssystemen bör vara anpassade efter olika kontexter, då användare har olika informationsbehov som kommer ur sociala, kulturella och historiska sammanhang (Ibid., 2009, s. 31). Jennifer Gilley säger att informationssökningen för åtkomst av kvinnoforskningens material är komplicerat då ämnesorden i databaserna är för breda, vilket gör det svårare för bibliotekarierna att samla in material till forskare (Gilley, 2007, s. 220). Gilley betonar vikten med att ha ett kvinnofokuserat arkiv, då det är en viktig del i dokumentbevaringen av kvinnohistoria (Ibid., 2007, s. 226). Hon svarar i sin artikel på för- och nackdelar med ett separat bibliotek för kvinnostudier, genom att ha tittat på ett kvinnobibliotek i Illinois och ett Ohio. Biblioteket i Illinois gick mindre bra då det inte fanns nog med resurser och personal, vilket gjorde att biblioteket hade få öppettimmar och lite utnyttjande av materialet. Däremot så var det många studenter som utnyttjade kvinnobiblioteket i Ohio, vilket kan bero på att kvinnobiblioteket höll öppet som resterande av biblioteket i byggnaden, och att det var mer lättåtkomligt att hitta kvinnoforskningen (Ibid., 2007, s. 228) Metoderna i tidigare forskning Erika Svedberg och Annica Kronsell diskuterar huruvida det behövs speciella feministiska metoder eller inte, om själva metodvalet kan påverka den feministiska forskningens resultat. De nämner Audre Lorde som menar att det behöver utvecklas en bättre feministisk metod för att inte fortsätta reproducera rasistiska och sexistiska strukturer. Anne Oaklet har en annan uppfattning än Lorde, och menar att inte behövs en feministisk metod för att studera könsordningen. Både kvantitativ och experimentell forskning är förenlig med feminism då det inte är själva tillvägagångssättet som gör forskningen feministisk, utan insikten om metoden i förhållande till forskningsproblemet. Svedberg och Kronsell tar Oaklets ståndpunkt och menar att forskaren bör vara kritisk och reflektera, att metodvalet bör styras utifrån forskningsfrågan, där det kan finnas olika metoder till ett projekt (Svedberg & Kronsell, 2003, s. 11f). Metoden som användes i studien om postdoktorer är baserad på feministiskt ostrukturerade intervjuer. Det möjliggör för de deltagande att svara på frågorna, prata spontant och lägga till egna frågor. För att hitta potentiella deltagare använde de en online- katalog vid Midwestern research University, och sökte efter termerna research associate och post doctoral fellowship. Forskningskriterierna var kön, grad och medborgarskap- vilket gav tio deltagare till studien. De vände sig sedan till fler ställen för att hitta deltagare (Schick Case & Richley, 2013, s. 333f). Studien visade att kvinnorna dagligen strider med konkurrensen från männen och könsfördomar. När kvinnorna bryter könsrollerna kan de bli straffade och en del får mindre trovärdighet, 8

13 samt förlorar tillgång till nätverk. Studien visade att när kvinnorna blir mammor blir diskrimineringen extra tydlig, då många får problem att balansera yrket med föräldraskap vilket gör att ett antal slutar (Ibid., 2013, s. 329ff). Min fundering är om det beror på att kvinnan inte längre betraktas som en yrkeskvinna, utan går över till att ses som en mamma, och därmed förlorar sin yrkesstatus. I Jenny Samuelssons avhandling analyserades avhandlingar från databasen GENA, till att identifiera vilka som hade ett feministiskt perspektiv. Avgränsningen var litteraturvetenskap och sociologi, där Samuelsson använde sig av KvinnSams ämnesspecifika system till att analysera med två kunskapsorganisationssystem (Samuelsson, 2009, s. 30). De slutsatserna som kunde dras i avhandlingen var att kunskapsorganisation också bör synliggöra de strukturerna feministiska texterna kritiserar, som könsförtryck. Det är viktigt att diskutera vetenskap och kunskap i relation till kunskapsorganisation, för att förhoppningsvis kunna synliggöra feministiska kunskaper och forskning i bibliotekskatalogerna (Ibid., 2009, s. 45). 3. Val av teori I min studie av KvinnSams betydelse för genusforskningen har jag valt att utgå från den feministiska vetenskapsteorin, detta då jag anser att den är mest lämplig för den studie jag genomför. Jag ska undersöka är hur KvinnSam är ett feministiskt projekt, vad arbetsuppgifterna uppfattas vara och vilka utmaningar det finns. Jag menar att denna teori kan hjälpa mig att svara på dessa frågor. Hade jag valt en teori inom Biblioteksoch informationsvetenskapen hade jag inte kunnat analysera KvinnSams utveckling i takt med genusforskningen, och inte heller använda ett feministiskt normkritiskt perspektiv mot kunskapsorganisationen och ojämställdheten i akademin. Då KvinnSam arbetar med att främja och synliggöra kvinnor, menar jag därför att den feministiska vetenskapsteorin kan hjälpa mig på bästa sätt till att kunna analysera. Den feministiska vetenskapsteorin kritiserar den traditionella vetenskapen där männen är i fokus och att forskningen bedrivits av män för män. Konsekvenserna av detta blir att vetenskapen är riktad mot män, de andra grupperna utesluts. Kvinnors kunskaper synliggörs inte på samma sätt, vilket kan leda till att samhället och vetenskapen utgår från mannens kunskaper (Gemzöe, 2002). Samuelsson skriver att vetenskapen förändrar samhället och genom att synliggöra kvinnors liv ur deras perspektiv, så kan andra bli påverkade av det (Samuelsson, 2009, s. 34f). Jag väljer att utgå ifrån att kunskap är makt och att den feministiska vetenskapsteorin kritiserar männens makt i vetenskapens värld Feministisk vetenskapsteori Den feministiska kritiken mot den traditionella vetenskapen, vilket räknas som den grundläggande kunskapen, har visat att den är indränkt i androcentrism (Gemzöe, 2002, s. 125). Androcentrism är ett begrepp som feminismen använder för att visa på vetenskapens fokusering på män, och männens aktiviteter. Den feministiska vetenskapsteorin ger kritik riktat mot den traditionella vetenskapens falska anspråk på universalism, och menar att vetenskapen som har bedrivits av män handlar om män, och därmed är vetenskapen ett ensidigt perspektiv som inte är till för alla människor (Ibid., 2002, s. 118f). 9

14 Det är inte enbart den traditionella vetenskapen som feminismen kritiserar, utan arbetar också med att formulera en ny vetenskapsteori. Den nya vetenskapsteorin grundar sig bland annat i hur kvinnors intressen gynnas av kunskapen feminister för fram, samt vilka förhållningssätt feminister bör ha till sina egna vetenskapliga projekt. Det finns fyra olika faser som har växt fram med utvecklingen av den feministiska vetenskapsteorin. Den första fasen i framväxten av den feministiska vetenskapen var kritiken mot präglande av det manliga perspektivet i forskning, där människan i litteratur- och kulturhistorien jämställdes med mannen medan kvinnan var osynlig. Den andra fasen kom att bli synliggörandet av kvinnor, där kvinnor började skriva om kvinnors historia och liv i världens olika kulturer. Denna fas växte fram i samband med kvinnorörelsens framväxt, som då hade ett behov av kunskap om kvinnors liv, och med synliggörandet av kvinnor och den nya kunskapen kom den tredje fasen (Gemzöe, 2002, s. 125f). I den tredje fasen omprövas den traditionella vetenskapen. Kvinnoforskare kunde genom studier visa på att samhället och historien bygger på organiseringen kring ett kön, och är en struktur i samhället på alla nivåer. Med begreppet genus kom den nya dimensionen av det teoretiska perspektivet, där de skilda aspekterna av könsstrukturen är kulturella och sociala konstruktioner. Studierna kom att riktas mot både män och kvinnor med ett genusperspektiv, för att kunna uppmärksamma de tvetydiga genuskonstruktionerna mellan de olika könen. Den fjärde fasen växte fram i slutet av 1980-talet, som kritiserade de egna begreppen och problematiserade vetenskapens förutsättningar. Fjärde fasen betonar skillnaden mellan olika kvinnor, och bland dessa skillnader finns aspekter som sexuell läggning, ålder och etnicitet. Genom att se skillnaden på olika kvinnor, har det visat sig att det är den vita heterosexuella medelklasskvinnan som dominerar i den feministiska forskningen. Denna fas visar på hur den västerländska feminismen dominerar i förhållande till andra grupper av kvinnor, och ifrågasätter detta förhållandet. Fasen utmanar inte bara den traditionella forskningen, utan ifrågasätter också forskarsamhällets självförståelse. Med den feministiska forskningens framväxt kan vi se att könet spelar roll i hur vetenskapen utövas (Gemzöe, 2002, s. 127f). Den feministiska utgångspunkten är att vidga det mänskliga då människan inte är identisk med mannen. Det finns ett samband mellan olika former av makt och makten att beskriva världen, vilket är just därför det har varit viktigt att sprida kunskap om kvinnor. Genom att kritisera den patriarkala (mannens makt i samhället) vetenskapen och lyfta fram kvinnor, har feminismen gett nya perspektiv på makt och kunskap. En feministisk tes menar att den manligt dominerade vetenskapen har svårare att greppa hur maktutövning sker i samband med den vetenskapliga verksamheten, där producerandet av kunskap har gynnat en viss grupp av människor. Den kunskap som har producerats har tagit i utgångspunkt i en liten del av mänskligheten, och använts till den som sitter i centrum och görs till normen, den som är mest verklig. Kvinnor och andra grupper i samhället än män är marginaliserade, och får inte erkännandet av sin kunskap på samma sätt som de med auktoritet. De feministiska forskarna har fått kämpa mer för en ny syn på vetenskapens innehåll, men också för att förändra de patriarkala strukturerna av auktoritet och kunskap (Gemzöe, 2002, s. 128f). Till min analys kommer jag att använda de tre första faserna från den feministiska vetenskapsteorin. Jag använder faserna som en grund till att analysera hur det manliga perspektivet präglar forskningen, men också till att analysera synliggörandet av kvinnor och kvinnohistoria. Med denna teori kommer jag också kunna analysera KvinnSams 10

15 arbete i relation till att det nya feministiska perspektivet som visade på organiseringen kring ett kön. 4. Val av metod Studierna som jag har redovisat i kapitel 2.3 har främst använt kvalitativa metoder. Enligt Svedberg och Kronsell så finns det feministiska forskare som har olika ståndpunkter i om det ska finnas en speciell feministisk metod. De menar själva att en kvantitativ och experimentell forskning är förenlig med feminism, att det viktiga är att vara kritisk och reflektera. Det är själva forskningsfrågan som bör styra metoden (Svedberg & Kronsell, 2003, s. 12). Jag har använt en kvalitativ metod då jag ansåg att den var mest förenlig med denna typ av studie, eftersom jag vill få fram bibliotekariernas tankar och erfarenheter. Schick Case och Richley (2013) använde sig av ostrukturerade intervjuer, och min intervju med bibliotekarien blev ostrukturerad. Detta efter att en halvstrukturerad intervju med biblioteksföreståndaren gav uttömmande svar. Jag har även samlat in material om KvinnSam från deras hemsida och olika dokument, som är presenterat i kapitel 1.3. Det gjorde att jag fick en ökad förförståelse om arbetet med KvinnSam, innan intervjuerna genomfördes. För att kunna genomföra dessa intervjuer åkte jag till Göteborg, där jag fick följa med en dag och se deras verksamhet och hur de jobbar. Det gav mig en djupare inblick i deras arbete samt i hur biblioteket ser ut Urval Som tidigare nämnt tar en kvalitativ metod tid att utföra, och därför fick det bli två bibliotekarier som deltog i studien. Detta är tillräckligt för att kunna få en inblick i KvinnSam ur olika människors perspektiv och erfarenheter. Anledningen till att jag anser att två bibliotekarier är nog många till denna studie är för att jag hade fått liknande svar av alla, om denna studie hade varit bredare hade jag kunnat intervjua andra aktörer också, och då med andra frågor till dessa personer. Jag kontaktade KvinnSam och efterfrågade intervjuer med två bibliotekarier, och fick utföra intervjuer med två stycken som har varit verksamma på KvinnSam sedan 90-talet. Detta ledde till jag kunde få utförligare svar och fick träffa två stycken som har sett verksamhetens utveckling. Hade jag fått intervjua bibliotekarier som arbetat på KvinnSam i exempelvis tre år, hade jag eventuellt inte fått lika utförliga och ingående svar, då dessa inte sett lika mycket av utvecklingen av KvinnSam Intervjuer Med en kvalitativ metod är fördelarna att det sätts få gränser på informationen som kan ges. Det finns möjlighet för varje respondent att komma fram med detaljer, som öppnar upp förståelsen för ett fenomen. Genom att utföra intervjuer till denna studie kan jag få en bredare bild av verksamheten, och jag håller mig öppen för att denna metod är flexibel vilket innebär att mina frågeställningar kan komma att justeras. Dock så är jag medveten om nackdelen med att utföra en kvalitativ metod, då den kan bli resurskrävande. Det tar längre tid att göra en ingående intervju, vilket gör att jag får prioritera att avgränsa till två respondenter (Jacobsen, 2002, s. 142f). Jag vill kunna gå in på djupet och ta del av variationerna hos deltagarna, för att få ett så brett svar som möjligt och kunna ställa följdfrågor (Jacobsen, 2002, s. 147). Intervjuer 11

16 är bra till att kunna se det specifika hos varje person, medan en kvantitativ metod mer hade fokuserat på hur mycket, och i denna studie är det svårt att mäta mitt syfte med studien (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 160). Jag valde att använda halvstrukturerade intervjuer för att kunna få spontanare samtal med följdfrågor Genomförande När jag kontaktade Kvinnsam beskrev jag min studie och fick klartecken på att genomföra intervjuer. Jag gjorde en intervjuguide som sedan skickades till bibliotekarien jag hade kontakt med, så att de skulle kunna förbereda sig inför den kommande intervjun. Då jag valde att göra en halvstrukturerad intervju, gjorde det att jag kunde ställa följdfrågor och att respondenterna inte behövde låsa sig fast vid en fråga, utan kunde ge utförliga svar som också tillhörde andra intervjufrågor. Jag fick tillåtelse att spela in via mobilen det som diskuterades under intervjuerna, vilket gjorde att jag sedan kunde transkribera och få ut detaljer från intervjun, som sedan har varit till stor nytta för den empiriska resultatredovisningen. Då jag upplevde att biblioteksföreståndaren som jag intervjuade först gav utförliga svar, kunde jag därför ha ett mer spontant samtal med bibliotekarien, då mycket redan hade svarats på. Hon fick delvis frågor från intervjuguiden, men också prata fritt samt svara på mina spontana frågor. Det ledde till att jag kunde fylla på med material som inte kom fram under första intervjun, och att jag därmed kunde få uttömmande svar till resultatredovisningen Etiska aspekter Det är viktigt vid en forskningsintervju att reflektera över hur de etiska frågorna ska behandlas vid en intervju (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 88). Därför är det viktigt att informera de deltagande om studiens syfte samt att se hur anonyma de vill vara. Det är viktigt att gå igenom konfidentialitet för att de deltagande ska bli informerade om vilka som får tillgång till intervjuerna, för att sedan bestämma om de vill medverka (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 107). Jag fick ett muntligt samtycke om att spela in intervjuerna samt att delge information om de deltagande, detta då det inte fanns någon önskan om att vara anonym. Jag har tagit beslutet att skriva fingerade namn, detta då jag vill hålla en viss distans från deras privata liv. Båda är medvetna om att deras identiteter kan identifieras, och menar att de inte har ett behov av att vara hemliga (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 109) Forskarens roll Forskarens roll som person och dess integritet avgör hur vetenskaplig kunskapens kvalitet och hållbarhet blir, det genom de etiska besluten som tas i undersökningens process. Besitter forskaren kännedom om de etiska riktlinjerna och värdefrågorna, kan denne göra val som är positivt för de vetenskapliga och etiska intressena (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 111). Jag besitter en kännedom om genusvetenskap och feminism efter att ha läst Genusvetenskap A, vilket gör att jag har en bakgrund till det jag ska studera. Efter att ha pratat med bibliotekarierna och besökt KvinnSam, har jag fått en djupare bild av arbetet. Detta ser jag som en styrka till att kunna utföra denna studie, då jag tillsammans med mina tidigare kunskaper besitter en förförståelse. 12

17 4. 6 Validitet Det är validiteten som bestämmer om metoden i undersökningen undersöker det tänkta (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 296). Med validering så bör forskaren kontrollera och ifrågasätta, samt tolka resultaten för att se om forskningsprocessen är försvarbar. Forskningsresultatens trovärdighet och tillförlitlighet kontrolleras när undersökningen granskas och ifrågasätts (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 299). Respondenterna tilläts att tala fritt utifrån frågorna när jag utförde intervjuer av det halvstrukturerade slaget, vilket gör att en bild närmare verkligheten har skapats än om intervjuerna hade varit helt slutna och strukturerade. Resultaten är inte någon universell sanning, vilket inte heller är menat att få fram, utan denna studie är till för att förstå hur två av dem som arbetar på KvinnSam ser på olika fenomen Metod för analys För att kunna skriva en resultatredovisning samt en analys, har jag valt att strukturera informationen från intervjuerna i olika delområden. Rubriker är gjorda för att belysa de olika delområdena som togs upp under intervjuerna, och till att ge en struktur så att läsaren kan få en tydligare bild av de olika diskussionerna som uppkom. För att kunna skapa dessa rubriker har jag utgått från min datainsamling, där observationen på KvinnSam, intervjuerna samt insamlingen från bibliotekets hemsida varit till grund för resultatredovisningens och analysens struktur. Likaså har den feministiska vetenskapsteorin varit en grund till rubrikerna, genom att teorin synliggör kvinnor, vilket diskuteras i intervjuerna och tas med som delområden. I resultatredovisningen kapitel 5, uppkom rubriken om KvinnSams utveckling och ansvar då det var en aspekt att diskutera vid intervjuerna, för att kunna se bibliotekets utveckling och hur tiden som ansvarsbibliotek såg ut. En rubrik med KvinnSams arbete med informationsförsörjning är konstruerad, detta då det är en viktig del i arbetet med KvinnSam, att tillgodose forskare och studenter med information så att det kan fortsätta bedrivas studier i genusforskning. En rubrik om samarbeten och publicering av forskare tas med, detta då jag upptäckte att bibliotekarierna på KvinnSam har samarbete med bland annat det Kungliga biblioteket. Anledningen till att jag har skrivit om detta område under samma rubrik som publicering av forskare, är för att KvinnSam har databaser som synliggör genusforskare, och här vill det Nationella sekretariatet för genusforskning samarbeta för att utveckla databaserna. Ett avsnitt handlar om vilka motstånd och hinder KvinnSam möter, vilket är en av mina frågeställningar till denna studie, som jag ville synliggöra genom en egen rubrik. Syftet med denna studie var att se hur biblioteket bidrar till genusforskningen, och därför valde jag att skapa en rubrik för detta delområde som diskuterades under intervjuerna. En rubrik har skapats om KvinnSams framtida visioner, detta för visa hur bibliotekarierna vill fortsätta utveckla biblioteket, vilket jag ser som relevant för ett fortsatt arbete. Rubrikerna till analysen i kapitel 6, blev ett sätt att strukturera hur jag skulle analysera informationen i resultatredovisningen som ansågs vara mest relevant. Då studien bland annat belyser kvinnors position i den akademiska världen, samt att KvinnSam till en början arbetade med att publicera kvinnor, skapade jag därför en rubrik om varför KvinnSam slutade med att publicera kvinnor. Detta för att kunna analysera synliggörandet kvinnliga forskare, och med hjälp av den feministiska vetenskapsteorin 13

18 har jag använt ett normkritiskt perspektiv i analysen. En rubrik om vikten av att synliggöra kvinnor och kvinnors historia belyses därefter, detta delområde skapades då KvinnSam har ett kvinnohistoriskt arkiv med unikt material, som jag ansåg vara viktigt att ta med i analysen. I intervjuerna diskuterades det mycket om att bibliotekarierna ständigt måste förklara KvinnSams existens, och därför skapade jag en rubrik om detta, för att kunna se vad det kan bero på. Efter det följer en rubrik om framtida visioner och resurser, då bibliotekarierna hade önskat mer resurser till att kunna utveckla biblioteket. Jag har valt att ta med en rubrik där jag analyserar KvinnSams bidrag till genusforskningen, detta då det var mitt syfte med studien och jag såg ett behov av att tydliggöra detta, att genomföra en analys av hur biblioteket faktiskt kan bidra med sina resurser till genusforskningen. I analysen tar jag hjälp av den tidigare forskningen till att kunna stödja mina argument om hur KvinnSam kan vara ett feministiskt projekt, utmaningarna och hinder samt vad arbetet med KvinnSam uppfattas handla om. 5. Resultat Jag kommer i detta kapitel att redogöra för resultaten från datainsamlingen, som resulterade i information från respondenterna. Informationen kommer att delges under olika rubriker med utgångspunkt i studiens frågeställningar om hur KvinnSam är ett feministiskt projekt, arbetsuppgifterna som finns och utmaningarna med biblioteket. Rubrikerna delar in varje relevant område från datainsamlingen, som gör resultaten mer överskådliga Presentation av respondenterna De båda bibliotekarierna som deltog i denna studie har varit verksamma på KvinnSam sedan 1990-talet, och har haft varierade arbetsuppgifter. Gemensamt för de båda är att de hamnade av en slump på KvinnSam, den ena via timanställning och den andra vid praktiken på bibliotekarieutbildningen. Den ena bibliotekarien kan vi kalla för Sandra, som är biblioteksföreståndare på KvinnSam sedan något år tillbaka. Hon har ansvar för den organisatoriska biten som innefattar verksamhetsplanering samt att ha kontakt med nationella och internationella samarbetspartners. Den andra bibliotekarien kan vi kalla för Eva, som via en slump under bibliotekarieutbildningen hamnade på KvinnSam. Hon har en bakgrund i humaniora som upplevs vara till nytta vid tjänsten på KvinnSam. Eva har tidigare undervisat och deltagit i olika sökprojekt, just nu arbetar hon med att digitalisera de äldre kvinnotidskrifterna vilket innebär att scanna och lägga ut det på hemsidan Observation på KvinnSam Genom att jag granskade materialet från KvinnSams webbsida, kunde jag få en bakgrund om biblioteket, vilket gav mig ökad förståelse vid intervjuerna. I deras informationsbroschyr står det att biblioteket har en egen läsesal, där det finns läsplatser och litteratur, som tidskrifter och böcker (Göteborgs universitetsbibliotek, 2010, s.14). När jag besökte biblioteket som är integrerat i Göteborgs universitetsbibliotek: Humanistiska biblioteket, fick jag se att de har en informationsdisk i sin läsesal. Det visade sig att det inte gick resursmässigt att ha personal som sitter där ofta, men jag upplever det som att de gjort en bra lösning på problemet. Detta genom att dörrarna till deras arbetsrum som ligger intill är öppna, vilket gör att besökarna kan gå dit istället för att få hjälp. Jag upplever det som ett bra sätt att ha kontakt med besökarna, att 14