ÅRSREDOVISNING Bankens 157:e verksamhetsår. sparbanken nord. årsredovisning

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2008 Bankens 157:e verksamhetsår sparbanken nord årsredovisning

2 VD-KOMMENTAR Årsredovisning 2008, Sparbankens 157:e verksamhetsår Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredag den 3 april 2009 kl i Sparbanken Nords samlingssal, Piteå Det är roligt att vara vd för en sparbank. En god vinstnivå är basen i vår verksamhet. Och enligt sparbanksidén och grunden för vår verksamhet ska den goda vinsten sporra till ett samhällsansvar. Vårt samhällsansvar visar sig bland annat genom FramtidsBanken, dess samverkansprojekt Samtal för Framtiden samt framtidsprogrammet KNUFF för unga vuxna som nu är inne på sin fjärde årskull. En av klossarna i samhällsbygget är kultur års kulturspristagare är Båtsuoj i Slagnäs som genom engagemang och framåtanda gestaltar den skogssamiska kulturen på ett mycket gediget sätt. När jag blickar tillbaka på det gångna året minns jag det med glädje och värme. Inte bara för varje medarbetares goda insatser utan också för den extremt starka kundåterkopplingen vi fick genom den kundnöjdhetsmätning som Svenskt Kvalitetsindex gjorde under augusti/ september. Kundnöjdheten för Sparbanken Nords privatkunder hade ökat från 76,0 till 80,0 på ett år och med det fick vi den högsta uppmätta siffran i hela landet. Branschen hade ett genomsnitt på 71,8 och Sparbankerna i landet erhöll fina 75,6. Vi har under året fortsatt att stärka vår profil på bolånesidan genom ökad närhet till kunderna. Idag går sju av tio mäklade husköp i Piteå till vår bank. Samtidigt lanserade vi under våren 2008 ett bopaket under vinjetten Slopa topplånet, vilket skapade stor uppmärksamhet hos våra och andra bankers kunder. Och det blev succé för våra nya boende- och bilförsäkringar. Året inleddes med barnkalas på alla våra kontor. I augusti lockade vi var tionde Noliabesökare till vårt eget vattenhål på mässan. Den nyligt bortgångne profilen Harry Nyman berättade sagan om den lilla, lilla banken med det stora, stora hjärtat. I oktober besökte naturfotografen Mattias Klum Piteå och banken för att visa sina bilder och berätta om sitt engagemang inom miljöfrågor. Samtidigt anordnades en miljömarknad i bankens lokaler där närproducerade, ekologiska och rättvisemärkta produkter såldes. Kärnan i bankens arbete är förstås kundmötet, oavsett om det sker inne på något av våra kontor, via telefonbanken, internetbanken eller ett besök hos företagskunden. Under 2008 genomförde vi närmare kvalificerade kundmöten. Vi deltog i Swedbanks nyemission och förvärvade cirka preferensaktier. Ett viktigt strategiskt beslut för banken som ägare och samarbetspartner. Jag är också övertygad om att det långsiktigt är en god affär. Den internationella finanskrisen skapade svarta rubriker under hösten. Jag och Mattias Sandberg besökte alla kontor för att lugna oroliga kunder. Ett mycket uppskattat inslag. Affärsmässigt har vi under året haft en mycket stark tillväxt på in- och utlåningsvolymer. Våra samlade risker bedöms som måttfulla och granskas löpande enligt fastställda rutiner. Bankens finansiella ställning är god och utlåningskapaciteten är väl dimensionerad. Efter förhandlingar i slutet av verksamhetsåret och undertecknande av avtal några veckor in på 2009 kunde så Sparbanken Nord slutföra frågan om förvärv av kontoren i Kiruna, Pajala, Överkalix och Övertorneå med retroaktiv verkan från och med Man kan enkelt säga att bankens regionala profil med detta förvärv förstärks och fördjupas och begreppet Regionens egen bank får ett starkare och djupare innehåll. Avslutningsvis kan jag ödmjukt notera att 2008 varit ett framgångsrikt år för Sparbanken Nord. Jag vill tacka bankens kunder för förtroendet och medarbetarna för ett stort engagemang. Piteå i mars 2009 Erik Hägglöv INNEHÅLL VD-kommentar 2 Omvärlden 3-5 Förvaltningsberättelse 6-9 Fem år i sammandrag Resultaträkning 12 Balansräkning 13 Sammandrag avseende förändring i eget kapital 14 Kassaflödesanalys 15 Noter till de finansiella rapporterna Noter till resultaträkning Noter till balansräkning Företagsstyrning 33 Underskrifter och revisionsberättelse Huvudmän, styrelse, bankledning och revisorer Definitioner 38 2 årsredovisning 2008 sparbanken nord

3 OMVÄRLDEN Omvärldsanalys Internationell och svensk ekonomi 2008 Den amerikanska bolånekrisen blev startskottet till en världsomspännande finanskris. Efter investmentbanken Lehman Brothers fall i september 2008 övergick oron på de finansiella marknaderna i en akut förtroendekris. Den därpå kraftigt stigande riskaversionen har lett till kraftigt förhöjda riskpremier, akuta likviditets- och solvensproblem i det finansiella systemet och stora globala börsfall. Ett stort antal banker och kreditinstitut har antingen blivit uppköpta eller förstatligade. Den finansiella krisen påverkar alltmer den reala ekonomin genom högre riskpremier, stramare kreditvillkor och fallande tillgångspriser, vilket håller tillbaka investeringarna och hushållens konsumtion. Samtidigt har framtidstron bland hushåll och företag försvagats. Det har bidragit till en fördjupad global konjunkturnedgång som förutses långsamt vända upp tidigast under Kreditåtstramning och fallande tillgångspriser bidrar till att återhämtningen blir mer utdragen. Tillväxten i världsekonomin under 2009 förväntas bli den svagaste sedan början av 1980-talet. Nedgången blir tydligast i OECD-länderna där ekonomierna krymper. Det står också klart att tillväxtekonomierna kommer att påverkas mer än vad som tidigare förväntades, inte minst på grund av fallande råvarupriser. Omslaget i konjunkturen har på kort tid lett till en väsentligt lägre inflationstakt i omvärlden. Samtidigt har risken för deflation ökat på grund av finanskrisen och nedgången i tillgångspriserna. För att motverka en deflationistisk utveckling har omfattande ekonomisk-politiska stimulanspaket aviserats både i USA, EU och i Asien. Recession i svensk ekonomi under 2008 Finanskrisen och en svag omvärldskonjunktur har satt allt större avtryck på svenska ekonomin. Riksbanken började i oktober 2008 att genomföra ett flertal likviditetsoperationer genom att låna ut till svenska banker för att undvika en allvarligare kreditåtstramning. Samtidigt beslutade regeringen om en stabilitetsplan för finansiell stabilitet. I denna plan lanserades ett program för att garantera svenska bankers återfinansiering. Nationalräkenskaperna för tredje kvartalet 2008 visar att ekonomin befinner sig i en recession, dvs negativ BNP-tillväxt två kvartal i rad. Det är första gången sedan början av 1990-talet som ekonomin krymper. En minskad privat konsumtion och lagerneddragningar drog ned BNP-tillväxten medan investeringar och export fortsatte att växa om än i en allt långsammare takt. Inkommande statistik under det sista kvartalet 2008 visade att den svenska ekonomin har försvagats ytterligare. Antalet personbilsregistreringar nådde i december den lägsta nivån sedan Konjunkturnedgången sätter allt djupare spår på den svenska arbetsmarknaden. Antalet personer som varslades ökade med drygt under fjolårets sista kvartal, vilket på sikt kommer att leda till en betydande ökning i arbetslösheten under Merparten av varslen kommer från verkstadsindustrin samtidigt som konjunkturnedgången allt mer fördjupas. Swedbanks inköpschefsindex (PMI) föll i december till nya rekordlåga nivåer. Svensk ekonomi vilar på en stabilare grund jämfört med 1990-talskrisen Den svenska 1990-talskrisen var i stort sett en hemlagad kris i spåren av avregleringen av finansmarknaderna, ändrade skatteregler och en omställning till låg inflation. Försvaret av den fasta valutakursen gentemot en korg av utländska valutor ledde till ett rekordhögt ränteläge i svensk ekonomi, vilket pressade ned den inhemska efterfrågan investeringar och konsumtion. Samtidigt ifrågasattes Sveriges kreditvärdighet när de offentliga underskotten och statskulden sköt i höjden. Det innebar också ett krympande utrymme för finanspolitiska stimulansåtgärder. Svensk ekonomi har sedan 1990-talets början blivit allt mer internationaliserad och konkurrensutsatt. Det innebär att Sverige påverkas mer av internationella faktorer än tidigare, vilket är den främsta förklaringen till att svensk ekonomi nu befinner sig i en recession. Svensk ekonomi vilar dock idag på en stabilare grund jämfört med 1990-talskrisen. Stora överskott i bytesbalansen visar att svenskt näringsliv är konkurrenskraftigt. Införandet av överskottsmål och det finanspolitiska ramverket har bidragit till att stärka de svenska offentliga finanserna. Statsskulden har sjunkit till omkring 40% av BNP, vilket är bland de lägsta i EU. En expansiv finans- och penningpolitik och låg inflationstakt bidrar till att hushållens reala disponibelinkomst kommer att växa i en relativt god takt under det närmaste året trots den försämrade arbetsmarknaden. Exportutsikterna har påtagligt försämrats Den snabbt försvagade omvärldskonjunkturen har lett till markant försämrade exportutsikter för svenska exportföretag. Den snabba försämringen i konjunkturen och växande finansieringsproblem gör nu att investeringsplanerna ses över och att många projekt skjuts på framtiden. Förutom att efterfrågan på investeringsvaror sjunker i spåren av färre nyinvesteringar så begränsas exporten också av en vikande efterfrågan på råvaror. Kronförsvagningen under 2008 kan till viss del mildra nedgången i exporten men är otillräcklig för att kompensera den vikande världsmarknadstillväxten för svensk export. Ett exportfall under 2009 som är större än under lågkonjunkturåren 2001/2002 förefaller oundvikligt. Investeringstillväxten i den svenska ekonomin har avtagit. En minskad efterfrågan och ett lägre kapacitetsutnyttjande i näringslivet bidrar till den lägre investeringsbenägenheten samtidigt som finanskrisen försvårar företagens möjligheter att finansiera sina investeringar. Det var främst fallande bostadsinvesteringar som bidrog till att de totala investeringarna ökade långsammare under Nästa år sparbanken nord årsredovisning

4 OMVÄRLDEN förväntas investeringsnedgången sprida sig till fler branscher varför landets samlade investeringar beräknas minska för första gången sedan Det största investeringsfallet förväntas ske inom industrin och i bostadssektorn. Trygghetssparandet ökar i orostider En ökad oro om den framtida arbetsmarknaden och krympande förmögenhetsvärden är bidragande faktorer till att hushållen blivit allt mer pessimistiska om framtiden både om svensk ekonomi och om sin egen ekonomi. Sänkta skatter och lägre inflation gör dock att hushållens disponibla inkomster växer i en relativt hygglig takt, vilket kan hålla uppe den privata konsumtionen. Men fortsätter arbetsmarknaden att försämras i lika snabb takt som tidigare ökar det dock sannolikheten för ett högre hushållssparande. Snabb försämring på arbetsmarknaden Den svenska arbetsmarknaden var fram till första halvåret 2008 relativt stram trots mörkare globala konjunkturutsikter. Sannolikt fanns det en förväntan bland de svenska företagen att det skulle bli en relativt kortvarig nedgång och att finanskrisen skulle bli begränsad varför företagen bibehöll personalstyrkan. I samband med att den globala finanskrisen förvärrades och sedermera spred sig till den reala ekonomin har en påtaglig försämring på arbetsmarknaden skett de senaste kvartalen. Antalet nyanmälda lediga platser minskar samtidigt som varslen stiger till de högsta nivåerna sedan början av 1990-talskrisen. Den sysselsättningsminskning som skedde i slutet av 2008 kommer att intensifieras under 2009 när företagen anpassar arbetsstyrkan till den lägre efterfrågan. Det innebär också att produktivitetstillväxten i svensk ekonomi kommer att stiga efter två år i rad med negativ produktivitetsutveckling. Lägre räntor och minskad inflationstakt Kraftigt fallande globala råvarupriser, lägre räntor och en allt svagare arbetsmarknad pressar ned det inhemska pristrycket i snabb takt. Inflationen var i december 0,9 % jämfört med 4,4 % så sent som i september Den avtagande inflationstakten bedöms fortsätta under Den kraftiga försämringen i den svenska konjunkturen och ett lägre inflationstryck har lett till en påtaglig omsvängning i Riksbankens penningpolitik. I december beslutade centralbanken att sänka styrräntan med 1,75 procentenheter till 2 % från 3,75 %. Sedan räntehöjningen i början av september har styrräntan sänkts med hela 2,75 procentenheter och fler räntesänkningar kan komma under 2009 om konjunkturnedgången fortsätter. Samtidigt har regeringen beslutat om ytterligare stimulansåtgärder utöver de 30 miljarder som låg till grund i höstbudgeten Det sker bland annat genom att förstärka arbetsmarknadspolitiken och stimulera byggaktiviteten via ROT-avdrag. Norrbotten Den globala avmattningen i konjunkturen som startade under 2007 har under 2008 också påverkat länets företag. Enligt höstens Småföretagarbarometer har konjunkturindikatorn - en summering av nettotal för beställningar, omsättning och sysselsättning - sjunkit från 126 till 82 och ligger nu lika som riksnivån. Både tillverkningsoch tjänstesektorn har drabbats negativt. Trots detta ser 65 % av länets företag goda expansionsmöjligheter och det är en av de högsta andelarna i riket. En svagare efterfrågan och brist på lämplig arbetskraft ses av företagen som ett tillväxthinder. Förväntningarna i rapporten är dock att tillväxten ska backa ytterligare och att den svaga konjunkturen kommer att slå främst mot industriföretagen. Arbetsförmedlingens statistik för år 2008 visar på en ökning av antalet arbetslösa personer jämfört med år Totalt var 7005 personer arbetslösa (+1015 personer) vid årsskiftet vilket motsvarar 4,4 % av befolkningen mellan år. Antalet varsel har under hösten ökat (2360 personer) och det är en fördubbling jämfört med år En tredjedel av varslen återfinns inom offentlig sektor och tillverkningsindustrin. Inom byggsektorn är varslen färre än året innan vilket tyder på fortsatt stora investeringar. Norrbottens befolkningssiffror för år 2008 visar på en minskning med 925 personer för länet varav 426 personer i vår region. Endast två kommuner visar positiva tal, Arjeplog och Luleå. Födelseöverskott finns endast i Luleå och Piteå och resultatet blir en allt äldre befolkningsstruktur i många av länets kommuner. Det är trevligt att konstatera Arjeplogs befolkningssiffror med en positiv inflyttning med 83 personer. befolkningsutvecklingen i vår region Kommun Folkmängd 1970 Folkmängd 2006 Folkmängd 2007 Folkmängd 2008 Förändring 2008 Arjeplog Arvidsjaur Gällivare Jokkmokk Piteå Älvsbyn Totalt årsredovisning 2008 sparbanken nord

5 OMVÄRLDEN Svenska ränteutvecklingen Procent Börsutvecklingen, januari 2005 = 100 Index sparbanken nord årsredovisning

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Redovisning för verksamhetsåret 2008 Styrelsen för Sparbanken Nord får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2008, bankens 157:e verksamhetsår. Allmänt om verksamheten Verksamhet Bankens vision är att vi ska vara regionens egen bank och finnas mitt i människornas och företagens verklighet. Vi ska göra goda affärer och vara det naturliga och mest fördelaktiga bankalternativet. Den starka lokala anknytningen ger oss en naturlig närhet till våra kunder; hushåll, mindre och medelstora företag, kommuner och organisationer. Huvuddelen av vinsten återinvesteras i banken för att trygga kundnyttan, bankens soliditet och utveckling. En fortsatt expansion av exempelvis företagsutlåningen kräver hela tiden att banken ökar sitt egna kapital. Förenklat kan man säga att banken måste växa minst i takt med våra kunder och då speciellt våra företagskunder. Under fjolåret avsattes cirka 10 % av det framskattade rörelseresultatet till verksamhet som banken finner angelägen och ingår i begreppet FramtidsBanken. I årets vinstdisposition föreslås en avsättning på 2,5 mkr. Därtill kommer anslag till bankens två stiftelser. Verksamhetsområde De sex kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Piteå och Älvsbyn utgör bankens huvudsakliga verksamhetsområde. Gällande reglemente för banken fastställdes av Finansinspektionen och den fastställda förändringen gäller bankens rätt att driva värdepappersrörelse. Verksamheten är indelad i två regioner. Region Väst omfattande fem av våra kommuner och Region Piteå som omfattar Piteå kommun. Bankledning Bankledningen har under året bestått av Erik Hägglöv, vd, Ola Rönnqvist, företagschef och vice vd och Kjell-Åke Nilsson, regionchef. I affärsledningen (ledningsgruppen) ingår förutom bankledningen även Curt Burman, regionchef, Karin Hövenmark, ekonomichef, Erik Sandlund, kreditchef och Mattias Sandberg, finanschef. I ledningsgruppen ingår också Eva Lidén som ny personalchef från 1 juni samt från 1 december Christina Sandsten, marknadschef. Sekreterare är Iriam Bjuhr. För principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen hänvisas till not 10. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat, ställning och övriga förhållanden Resultat Rörelseresultatet minskade jämfört med föregående år med tkr till tkr eller med -38,4 %. I rörelseresultatet per 2008 finns en nedskrivning av finansiella tillgångar på tkr. Huvuddelen, eller tkr, avser bankens innehav av 2 miljoner stamaktier i Swedbank AB med en nedgång från en genomsnittlig anskaffningskurs på 67,71 kronor till en kurs på bokslutsdagen på 44,40 kronor. Nedgången av kursen på våra 1,7 miljoner preferensaktier, från 46,64 kronor till 44,40 kronor, bokförs via fond för verkligt värde. Samtal sker för närvarande med Finansinspektionen hur kursförändringar i vårt innehav av Swedbankaktier i framtiden ska bokföras. Detta mot bakgrund av att innehavet har karaktären av organisationsaktier avsedda att innehas under lång tid framöver. Bortsett från kostnader för nedskrivningar av finansiella tillgångar är rörelseresultatet tkr och årets rörelseresultat har i den jämförelsen ökat med tkr. Räntenettot skillnaden mellan intäkts och kostnadsräntor uppgick till tkr, en ökning med 20,2 %. Rörelsekostnaderna exklusive kreditförluster och avskrivningar uppgick till tkr, en ökning med 0,7 %. I kostnaderna ingår årets avsättning till resultatandelssystem för personalen med tkr inklusive löneskatt. Uppgifter om nyckeltal fem år i sammandrag som beskriver verksamheten, ställning och avkastning redovisas på sidan Eget kapital Det sammanlagda beskattade och obeskattade egna kapitalet uppgår till tkr efterföreslagen vinstdisposition. I det egna kapitalet ingår tkr i fond för verkligt värde. Motsvarande siffror för 2007 var tkr varav tkr ingick i fond för verkligt värde. 6 årsredovisning 2008 sparbanken nord

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under året med mkr eller 16,3 % och uppgick vid årsskiftet till mkr. Allmänheten gottgjordes räntor med 223 mkr. Marknadsvärdet på den totalt förmedlade stocken till Swedbank Robur uppgick vid årsskiftet till mkr, en minskning med 29,2 %. Utlåning Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till mkr, en ökning med mkr eller 19,9 %. Krediter har dessutom förmedlats och lyfts av till Swedbank Hypotek. Totalt uppgår den förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek till mkr, en minskning med 3,0 %. Affärsvolym Det samlade värdet av kundernas sparande, placeringar och lån i sparbanken, Swedbank Hypotek och Swedbank Robur uppgick vid årsskiftet till mkr. Motsvarande volym 2007 uppgick till mkr. Räknat efter affärsvolym är Sparbanken Nord den 3:e största sparbanken i landet ansluten till Sparbankernas Riksförbund. Om en jämförelse görs med alla sparbanker och alla sparbanksaktiebolag i landet oavsett om de är anslutna till Sparbankernas Riksförbund eller ej så är Sparbanken Nord 6:e största bank. Känslighetsanalys Förändring Allianser och partners Effekt på rörelseresultatet, tkr Marknadsräntan +/- 1,0 % Placeringsmarginal +/- 0,1 % Antal anställda +/- 10 st Löneförändring +/- 1,0 % 864 Övriga rörelsekostnader +/- 1,0 % 807 Kreditförlustnivå +/- 0,1 % Sparbankernas Riksförbund Företrädare för Sparbanken Nord har under året varit aktiva inom ramen för det samarbete som sker mellan landets olika fristående och delägda sparbanker. Erik Hägglöv har deltagit i olika affärsråd. Mattias Sandberg, Maria Hansson, Johan Häggström, Ove Marklund, Kjell-Åke Nilsson, Gunnel Bergman, Catarina Viklund samt Christina Sandsten har inom förbundets ram arbetat med skilda projekt. Swedbank Sparbanken har ett omfattande och långsiktigt samarbete med Swedbank och dotterbolagen Swedbank Hypotek, Swedbank Finans och Swedbank Robur. Banken har under verksamhetsåret ökat sitt innehav av aktier i Swedbank. finansiering genom Sparbanken Nord och Swedbank Hypotek. Samarbetet täcker hela landet och inkluderar såväl Swedbank som sparbanker. Koordinering av samarbetet och hanteringen av byggnadslån sker hos Sparbanken Nord. Totalt har ca familjer beviljats finansiering till sina husköp med en lånevolym på närmare 4 miljarder kronor sedan Sparbanksrörelsen och Swedbanks breda kontorsnät och stora kunskap inom boendefinansiering är viktiga förutsättningar i detta framgångsrika samarbete. Övriga samarbeten Under 2008 inleddes ett samarbete med Tre Kronor som till en början omfattar förmedling av villahem och bilförsäkringar. Det visade sig vara ett mycket lyckosamt samarbete, från april till december 2008 förmedlade Sparbanken Nord försäkringar. Samarbete med Piteortens försäkringsbolag omfattande förmedling av försäkringar gällande lantbruk och småföretag har fortsatt under Genom ett avtal med Folksam kan banken förmedla traditionella pensions- och kapitalförsäkringar samt sjuk- och olycksfallsförsäkringar. På motsvarande sätt kan Folksams rådgivare i länet förmedla vissa av Sparbankens tjänster till sina privatkunder. Bankservice Sverige AB var under 2008 ett företag som ägdes av ett antal sparbanker däribland Sparbanken Nord. Under augusti månad köpte Panaxia Security AB samtliga aktier i Bankservice Sverige AB och Sparbanken Nord överlät sitt aktieinnehav på aktier till ett värde av kr per aktie. Sparbanken Nord fortsätter sitt samarbete med Panaxia Security AB vad avser uppräkning av dagskassor, ATMladdningar och övrig värdehantering. Sparbankernas Affärsutveckling AB med 34 sparbanker som ägare har under året drivit ett antal affärsutvecklingsprojekt bland annat takräntelån och krav & inkasso med lyckat resultat. Sparbanken har sedan 2002 haft ett avtal om partnerskap inom ramen för den verksamhet som Connect Norr bedriver. Syftet med detta samarbete är att stimulera skapandet och utvecklingen av tillväxtföretag bland annat genom regionala nätverk. SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är för banken en naturlig samarbetspartner. SNS är en brobyggare mellan samhällsekonomisk forskning och samhällets beslutsfattare i näringsliv, politik, förvaltning, fackliga organisationer och medier. Stiftelser Före bankfusionen mellan dåvarande Pitedalens Sparbank och Nova Sparbank kom styrelserna i respektive bank överens om bildandet av stiftelser med ändamål som främjar utvecklingen inom Jokkmokks kommun. Stiftelserna ska erhålla kapital från Sparbanken Nord enligt en utbetalningsplan och i årets bokslut föreslås en utbetalning under 2009 på 800 tkr innebärande att därefter återstår följande utbetalningar: 800 tkr för 2010 samt 20 mkr För utbetalningarna gäller den restriktionen att de måste vara i överensstämmelse med gällande regelverk avseende bankens möjligheter att disponera överskott i verksamheten. Älvsbyhus Sparbanken Nord har under många år haft ett nära samarbete med AB Älvsbyhus - Sveriges största tillverkare av prefabricerade småhus. Samarbetet innebär att köpare av Älvsbyhus erbjuds en fördelaktig sparbanken nord årsredovisning

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Swedbanks nyemission Sparbanken Nord deltog i Swedbanks nyemission och garanterade minst sin ägarandel vilket resulterade i ett förvärv av ca preferensaktier. Tillsammans med Folksam, några Sparbanksstiftelser och övriga sparbanker bildar vi en stark ägargrupp som har närliggande intressen, värderingar och prioriteringar och som genom ömsesidigt förtroende kan påverka inflytandet i Swedbank. Sparbanken Nord är också övertygade om att det är en långsiktigt god affär. Bopaket Sparbanken Nord lanserade under våren ett uppmärksammat och uppskattat bopaket under namnet Slopa topplånet. Kunderna erbjöds 100 procents belåning till bottenlånevillkor. I paketet ingick också Sparbanken Nord-kortet samt en rabatt på bankens hemförsäkringar. Det generade ökade lånevolymer på omkring 225 miljoner, ökad försäljning av Sparbanken Nord-kortet samt rekordförsäljning av sakförsäkringar. Besök av Finansinspektionen (FI) Finansinspektionen är bankens tillsynsmyndighet. FI besökte banken den 13 maj 2008 för att granska bankens likviditetsriskhantering samt tillhörande rapportering. Sparbanken Nord är en av de nio största Sparbankerna i Sverige vilka alla blev granskade av FI. Bedömningen blev att finansieringssituationen i Sparbanken Nord är god. I bedömningen ingick några förslag på utvecklingsområden inom Finansfunktionen. FI besökte banken den 22 januari 2009 för att granska bankens tillstånd för värdepappersrörelse samt regelefterlevnaden inom värdepappersrörelsen. Sparbanken Nord är ett av cirka 110 värdepappersinstitut som granskats under 2008 och 2009 med anledning av det nya EU-direktiv kallat Mifid som infördes i Sverige 1 november Svenskt Kvalitetsindex Kunderna fortsätter att ha högt förtroende för oss. Kundnöjdheten hos privatkunderna ligger på 80,0 vilket är ett extremt högt värde. I åldrarna 30 till 39 år är nöjdheten speciellt hög. På företagsmarknaden ligger vi på 72,6 vilket är en bra bit över branschsnittet och högre än storbankerna. Dock har nöjdheten bland företagskunderna sjunkit något sedan föregående år. Finansiella instrument och riskhantering I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. För att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har Sparbanken Nords styrelse som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen, den övriga finansverksamheten samt övrig riskhantering. Vad gäller hanteringen av finansiella risker se vidare not 3. Klagomål Banken har en strävan att alltid arbeta med förbättringar av bankens produkter och tjänster. En viktig del i det arbetet är att ta missnöjda kunders klagomål på största allvar. Banken har en särskild policy som behandlar detta och som särskilt påpekar vikten av att aktivt lyssna på en missnöjd kund och snabbt och sakligt utreda vad som hänt. Banken har under år 2008 liksom tidigare år haft få klagomål och de har rört sig om relativt små belopp. Medarbetare och miljö Miljö Sedan hösten 2007 är Sparbanken Nord en miljöcertifierad bank. Att vara miljöcertifierad enligt ISO innebär att ständigt driva ett förbättringsarbete. Vi arbetar aktivt med att minska den negativa miljöpåverkan både internt och via våra kunder. Att vi arbetar på ett bra sätt bekräftades av våra interna och externa revisioner under året. Vårt arbete har lett till att vi har minskat kontoutdragsutskicken med 20 % under Här har Internetbanken och telefonbanken varit riktiga miljöhjältar. Kunden kan välja att avstå från att få kontoutdrag och låneaviseringar hemskickade, men ändå ha full kontroll på ekonomin. Vi har förmedlat drygt Sparbanken Nord kort som är ett betal- och kreditkort. Drygt 77 procent av bankkortskunder använder kortet i butiken. Genom att betala med kort istället för kontanter minskar vi koldioxidutsläppen. En hundralapp reser omkring 1000 mil på ett år. På sin eviga väg mellan bank, plånbok och butik och servicebox orsakar den ett utsläpp på cirka 500 kg koldioxid varje år. Varje gång kunden betalar med kort istället för med kontanter gör vi en god sak för miljön. Vi är också glada att vi har överträffat målet med förmedlade energilån. När våra kunder söker finansiering för att byta uppvärmningssystem ska energilånet vara det naturliga valet. En förmånlig finansiering som sparar miljön. 8 årsredovisning 2008 sparbanken nord

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Hälsa och friskvård I enlighet med tidigare beslutad satsning på ett strategiskt hälsoarbete har bankens egna hälsoinspiratörer tagit fram en Nord-klassiker. Där ingick sex etapper spridda i vårt verksamhetsområde: Andörjan (skidor), Dundret Runt (skidor), Infjärden runt (cykel), Broarna runt i Vuollerim (löpning), Stegräknar helg med minst steg samt Toppvandringen i Gällivare. Diplom kommer att delas ut till de 14 medarbetare som genomförde minst tre etapper av de sex. Utbildning All personal i banken har under året genomfört utbildning och kunskapsprov avseende EU s tredje penningtvättsdirektiv, som syftar till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Samtlig rådgivande personal har genomfört årlig kunskapsuppdatering med anledning av nyheter inom finansiell rådgivning, skatt, kapitalförsäkringar, regelverk och andra närliggande områden. En stor del av bankens rådgivande personal har också under 2008 genomfört utbildning och kunskapsprov avseende Sakförsäkringar. Per hade banken 31 certifierade privatrådgivare, 10 certifierade företagsrådgivare samt 15 Swedsec-licensierade placeringsrådgivare. Förutom de kompetenskrav som myndigheterna ställer på en bank, har vi kundernas krav och förväntningar att leva upp till. Det innebär att vi ständigt måste vara lyhörda och arbeta med att möta dessa krav. Förväntningar avseende framtida utveckling År 2009 har börjat bra för Sparbanken Nord. Stark inlåningstillväxt, god finansiell beredskap och en omstrukturering av lånestrukturen där krediter till mindre och medelstora företag samt privatpersoner prioriteras. Under mars månad undertecknades ett överlåtelseavtal avseende förvärv av Swedbanks kontor i Kiruna, Pajala, Överkalix och Övertorneå kommuner. Affären som omfattar fyra bankkontor och cirka 4 miljarder i affärsvolym överlåtes med verkan från och med Genom denna affär stärks Sparbanken Nord såsom regionens egen bank och banken kommer att ha en stark ställning i tio av Norrbottens fjorton kommuner. Resultatet för 2009 förväntas bli svagare än 2008 eftersom banken kommer att påverkas av lägre räntemarginaler, högre kreditförluster, engångskostnader för ovanstående kontorsförvärv och nya goodwill-avskrivningar. Bankens soliditet förväntas dock vara betryggande. Förslag till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust Förslag till vinstdisposition Årets resultat enligt balansräkningen tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - FramtidsBanken (allmännyttiga ändamål) tkr - Anslag till stiftelser 800 tkr - Överföring till reservfonden tkr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,49 (1,84). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till tkr ( tkr) och slutligt minimikapitalkrav till tkr ( tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. sparbanken nord årsredovisning

10 Fem år i sammandrag nyckeltal Volymutveckling Utlåning till allmänheten, Mkr förändring under året, % 19,9 18,0 7,1 8,8 10,2 Inlåning från allmänheten, Mkr förändring under året, % 16,3 13,3 15,8 11,5 6,5 Medelomslutning (MO), Mkr 2) förändring mot föregående år, % 14,7 16,9 10,6 8,4 5,5 Affärsvolym, Mkr förändring mot föregående år, % 5,3 7,1 11,1 12,6 7,3 Soliditets- och kapitaltäckningsmått Soliditet 2) 10,12 14,18 12,10 12,74 12,71 Kapitaltäckningsgrad 1) 2) ,16 15,86 15,01 Kapitaltäckningskvot 2) 1,49 1, Primärkapitalrelation 2) 13,07 15,13 18,06 17,67 16,82 Resultatmått Placeringsmarginal 2) 2,67 2,55 2,83 3,17 3,41 Rörelseintäkter/genomsnittlig affärsvolym 1,36 1,32 1,43 1,50 1,60 Rörelseresultat/genomsnittlig affärsvolym 0,26 0,45 0,50 0,48 0,51 Intjäningsförmåga 2) 0,91 1,48 1,89 1,77 1,81 Avkastning på totalt kapital 2) 0,71 1,32 1,55 1,49 1,55 Räntabilitet på eget kapital 2) 4,29 7,27 8,97 8,48 8,78 KI-tal före kreditförluster 3) 0,57 0,62 0,58 0,62 0,63 KI-tal efter kreditförluster 3) 0,62 0,66 0,65 0,68 0,68 P/P-tal R/P-tal Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 54,28 65,40 58,39 49,54 36,64 Andel osäkra fordringar 0,64 0,42 0,54 0,60 0,91 Kreditförlustnivå 0,25 0,20 0,39 0,31 0,29 Övriga uppgifter Medeltal anställda Antal kontor Definitioner av nyckeltalen ovan finns i slutet av årsredovisningen 1) Kapitaltäckningsgraden från är beräknad efter nya regler som infördes ) Övergången till redovisning enligt IFRS påverkar beräkningen av nyckeltalen. Redovisade värden är inte helt jämförbara med värden för åren som är beräknade enligt äldre principer. 3) Beräkning exkl. nedskrivning finansiella tillgångar. 10 årsredovisning 2008 sparbanken nord

11 Resultat- och balansräkningar Resultaträkning tkr Räntenetto Provisioner netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader 1) Kreditförluster Nedskrivning finansiella tillgångar Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner netto Skatter Årets resultat Balansräkning tkr Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Efterställda skulder Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital ) Inkl. avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar. Jämförelsetal för perioden är ej omräknade för övergång till redovisning enligt IAS 39. sparbanken nord årsredovisning

12 Resultaträkning Not Förändring i procent Ränteintäkter ,0 Räntekostnader ,8 Räntenetto ,2 Erhållna utdelningar ,2 Provisionsintäkter ,9 Provisionskostnader ,3 Nettoresultat av finansiella transaktioner ,4 Övriga rörelseintäkter ,5 Summa rörelseintäkter ,5 Allmänna administrationskostnader ,0 Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar ,5 Övriga rörelsekostnader ,1 Summa kostnader före kreditförluster ,9 Resultat före kreditförluster ,4 Kreditförluster netto ,2 Nedskrivning av finansiella tillgångar Rörelseresultat ,4 Bokslutsdispositioner ,4 Skatt på årets resultat 16, ,6 Årets resultat ,8 12 årsredovisning 2008 sparbanken nord

13 Balansräkning Not Förändring i procent Tillgångar Kassa ,5 Utlåning till kreditinstitut ,1 Utlåning till allmänheten ,9 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar ,1 Immateriella anläggningstillgångar 21 - Goodwill ,5 Materiella tillgångar 22 - Inventarier ,5 - Byggnader och mark ,1 Övriga tillgångar ,5 Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ,0 Summa tillgångar ,0 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - Inlåning ,3 - Upplåning ,6 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ,3 Avsättningar - Avsättningar för uppskjuten skatt Pensioner Efterställda skulder Summa skulder ,3 Obeskattade reserver ,2 Fond för verkligt värde Grundfond Reservfond ,7 Årets resultat ,8 Summa eget kapital ,2 Summa skulder och eget kapital ,0 Poster inom linjen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser - Garantier ,9 Åtaganden - Övriga åtaganden ,5 sparbanken nord årsredovisning

14 Sammandrag avseende förändring i eget kapital Grundfond Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital Ingående eget kapital Förmögenhetsförändringar redovisade mot eget kapital Överfört till reservfonden FramtidsBanken (allmännyttiga ändamål) Finansiella tillgångar som kan säljas - Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Skatt hänförligt till poster som redovisats direkt mot eget kapital Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital årsredovisning 2008 sparbanken nord

15 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering av poster som inte ingår i kassaflödet - Av- och nedskrivningar materiella tillgångar Nedskrivning finansiella tillgångar Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto Reavinst/reaförlust vid försäljning av materiella anläggningstillgångar -/ Reavinst/reaförlust finansiella tillgångar -/ Kreditförluster Övriga poster -/ Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Förändring i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten Ökning/minskning av värdepapper -/ Ökning av in- och upplåning från allmänheten Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut +/ Förändring av övriga tillgångar och skulder +/ Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Lösen förlagslån Utbetalda anslag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början 1) Likvida medel vid periodens slut 1) Årets kassaflöde ) I likvida medel ingår kassa och utlåning till kreditinstitut. sparbanken nord årsredovisning

16 NOTER Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om Sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2008 och avser Sparbanken Nord som är sparbank med säte i Piteå. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 43, Piteå. 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 3 april (b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 37) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. (e) Ändrade redovisningsprinciper IASB gjorde under hösten ändringar i IAS 39 och IFRS 7, som också godkänts för tillämpning i EU, som medger att finansiella tillgångar under vissa förutsättningar tillåts omklassificeras från innehav för handelsändamål om tillgången inte längre innehas med avsikten att sälja eller återköpa den i en nära framtid. Vidare tillåts numera också omklassificering från finansiella tillgångar som kan säljas om tillgången uppfyllde definitionen Lånefordringar och kundfordringar om den inte hade klassificerats som Finansiella tillgångar som kan säljas, om företaget avser och har förmåga att behålla den finansiella tillgången under förutsebar framtid eller till förfall. Sparbanken har ej omklassificerat några finansiella tillgångar (f) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår efter 2009 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har företaget ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter. (g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. (h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. (i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. (j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. 16 årsredovisning 2008 sparbanken nord

17 NOTER (k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar (l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. (m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. (n) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. (o) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. (p) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns in- och upplåning, leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till sparbanken nord årsredovisning

18 NOTER dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (q) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. (r) Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. (i) Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna För fastförräntad utlåning tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Månatligen utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. (s) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not 13. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräk- 18 årsredovisning 2008 sparbanken nord

19 NOTER ningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. (t) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsföres över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. (iii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande. (iv) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. - byggnader, rörelsefastigheter 2 % - maskiner och inventarier 3 5 år (u) Immateriella anläggningstillgångar (i) Goodwill Goodwill (inkråmsgoodwill) utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. (ii)avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioden för inkråmsgoodwill är 8 år. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. (v) Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. (x) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. (ii)kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt (y) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Inom styrelsen finns inrättat ett risk- och revisionsutskott (RRU) med särskilt ansvar för bl a riskhantering, intern kontroll och finansiell rapportering. Styrelsen har i särskilda instruktioner delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen eller RRU. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. sparbanken nord årsredovisning

20 NOTER Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Centrala kreditkommittén rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering håller sig sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym inom en rimlig nivå. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga i allt väsentligt till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För i princip alla företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. För privatkrediter tillämpas kreditscoring (värderar kundens återbetalningsförmåga). Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. Kreditriskexponering brutto och netto a b c d e f g efter gjorda reserveringar kreditrisk- Kreditrisk- Kreditrisk- Värdet av Värdet av Totalt Kreditriskexp. i exp. utom exp. brutto säkerheter säkerheter värde av exp. netto balansräkn balansräkn (A + B) avs. poster avs. poster säkerheter (C F) (bokf.v.) (verkl. v.) i BR utom BR Krediter 1) mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2) Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3) Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4) Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga 5) varav kreditinstitut svarar Summa Positioner i värdepapper m. m: emittent/motpart Stat - - Kommun - - Bostadsinstitut - - Övriga företag - icke finansiella finansiella Summa Total kreditriskexponering Kreditkvalitet 1) Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2) inklusive krediter till stat och kommun 3) inklusive bostadsrätter 4) inklusive bostadsrättsföreningar 5) inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 20 årsredovisning 2008 sparbanken nord