Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad?

Transkript

1 Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? En utvärdering av lokalt klimatstrategiarbete Faugert & Co Utvärdering Annelie Helmersdotter Eriksson (projektledare) Sven Faugert Karin Eduards Petra Salino Jakob Hellman Berit Goldstein Lennart Thörnqvist Lise-Lotte Fylking

2

3 Innehållsförteckning Executive Summary 1 Sammanfattning 5 1. Inledning Bakgrund Vårt uppdrag Metod Arbetets upplägg Arbetets Etapp I Arbetets Etapp II Disposition av rapporten Stöd till klimatstrategiarbete och olika stödformer Klimatstrategiarbete vad är det? Stödformer Aktörer för klimat(strategiskt)arbete Kommunbilden utifrån breddenkäten Sökta och mottagna stöd Olika stödformers bidrag till processen Stödens påverkan på förekomsten och innehållet Ansvaret för klimatfrågorna Drivkrafter och kontext Har strategiarbetet lett till åtgärder och effekter? Sammanfattande kommentar De sex fallstudierna Avesta kommun, Dalarnas län Fakta om kommunen Drivkrafter och kontext Åtgärder och Effekter på olika nivåer Framtida stöd Sammanfattande kommentar Hässleholms kommun, Skåne län Fakta om kommunen Drivkrafter och kontext Åtgärder och Effekter på olika nivåer Framtida stöd Sammanfattande kommentar 42 Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? i

4 4.3 Kramfors kommun, Västernorrlands län Fakta om kommunen Drivkrafter och kontext Åtgärder och Effekter på olika nivåer Framtida stöd Sammanfattande kommentar Nässjö kommun, Jönköpings län Fakta om kommunen Drivkrafter och kontext Åtgärder och Effekter på olika nivåer Framtida stöd Sammanfattande kommentar Täby Kommun, Stockholms Län Fakta om kommunen Drivkrafter och kontext Åtgärder och Effekter på olika nivåer Framtida stöd Sammanfattande kommentar Älvsbyns kommun, Norrbottens län Fakta om kommunen Drivkrafter och kontext Åtgärder och effekter på olika nivåer Framtida stöd Sammanfattande kommentar Sammanfattande bild av fallstudiekommunerna Syntes, analys och slutkommentarer Nyttan med och andra effekter av själva klimatstrategiarbetet Betydelsen av Naturvårdsverkets och andras stöd till de lokala strategiprocesserna Förutsättningar, framgångsfaktorer och hinder för ett framgångsrikt strategiarbete Förslag till hur stimulans, främjande och nyttiggörande av lokala klimatstrategier kan göras Avslutande reflexioner 66 ii Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad?

5 Figurförteckning Figur 1: Kontext och drivkrafter. Figur 2: Effekter på olika nivåer. Figur 3: Kommuners mognadsfaser. Figur 4: Urval till fallstudier. Figur 5: Olika stödformers bidrag till processen. Figur 6: Bidrag till processen en jämförelse mellan stödformerna. Figur 7: Jämförelse mellan stödformerna vad stödet har gett. Figur 8: Stödformernas bidrag till innehållet i klimatstrategierna. Figur 9: Bidrag till klimatstrategiernas innehåll en jämförelse mellan stödformerna. Figur 10: Viktiga drivkrafter i klimatstrategiarbetet. Figur 11: Främjande och hindrande faktorer. Figur 12: Andel kommuner med konkreta åtgärder till följd av klimatstrategiarbetet. Figur 13: Effekter i kommunen som geografiskt område. Figur 14: Effekter i kommunens interna verksamhet. Figur 15: Förslag på framtida stöd från staten. Figur 16. Samband kommungrupp förslag till framtida stöd. Figur 17: Fallstudiekommunernas drivkrafter, främjande faktorer, hinder och aktörer de samverkar med. Bilagor 1. Litteraturlista 2. Referenser vid fallstudierna 3. Intervjuguide för fallstudieintervjuerna 4. Förteckning över intervjupersoner 5. Enkätresultat 6. Öppna svar från enkäterna Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? iii

6

7 Executive summary Environment issues have since the 1960 s been separated from other policy areas. There has now been a shift in focus where environment and climate work is the whole society s concern. Both councils and regions are considered to be important actors in the environment and climate work. Several governmental subsidies have been initiated for a number of different activities on the local and regional level. These have been analysed and assessed in many evaluations with focus on effects of climate investments, forms of subsidies, dissemination of results, continued work after rejected applications etc. This evaluation is concentrated on a fairly different aspect, so far not as thoroughly investigated as other aspects, namely the work of local climate strategy and the forms for subsidies through which the Swedish Environmental Protection Agency (the Swedish EPA) has channelled economic support. Four channels are in focus: EnergiIntelligent Dalarna (initiated by The County Administrative Board of the Dalarna region), coaching by Klimatkommunerna (Climate Municipalities, an association of municipalities, counties and regions), Klimp (the Swedish EPA s Climate Investment Programme) and REKLIM (initiated by The Association of Swedish Regional Energy Agencies). The central questions for this evaluation are: Benefit and other effects of the climate strategy work itself, The importance of the Swedish EPA s and other actors support for the local strategy processes, and Conditions, success factors and obstacles for a successful strategy work. Giving suggestions for how to design stimulus, promotion and utilization have also been included in this assignment. Our work has been conducted in two phases. Phase I was designed as a pre-study with overview of the vast amount of documents and literature, development of an evaluation model and selection of municipalities for the continued work. In phase II, case studies in the municipalities of Avesta, Hässleholm, Kramfors, Nässjö, Täby and Älvsbyn were conducted along with a nationwide survey. The selected case study municipalities aimed at demonstrating the different angles to the evaluation questions due to the different conditions and granted, or not granted, subsidies of the municipalities. Survey results The conducted survey, sent to all municipalities in Sweden, gave several interesting results. E.g. six out of ten municipalities continued their climate strategy work despite of rejected applications. The survey also showed the supplement of different forms of support, which is necessary since the needs of the municipalities differ widely. The majority of the respondents, 88 percent, already have or are about to decide upon a climate strategy (or similar document). Though information is lacking on how updated a climate strategy document should be, at least three quarters of the municipalities have undertaken concrete actions due to their strategy work. The survey confirmed that both conditions and possibilities differ among the municipalities. Many of the respondents stressed the necessity for sustainability as well as endurance in the continued support. The case studies brought a deepened understanding to complement the survey results. Avesta The municipality of Avesta has been granted support from EnergiIntelligent Dalarna and the city council has adopted a thorough and ambitious energy- and climate strategy. The support gave contribution and assistance to the working process as well as to the content of the climate strategy. Support was, from Avesta s perspective, Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? 1

8 timely as Avesta had taken a decision about proceeding with revising their energy plan. The municipality had a fairly good organisation for climate work with the steering and working group, explicit political support and close relations for cooperation with the county administrative board, neighbour municipalities and other actors. Effects of the climate strategy work can be traced in local governing documents, increased level of knowledge in Avesta and promoted cooperation and exchange of experiences within the region. Hässleholm Hässleholm has received support from Klimp and is considered to be well advanced in their environmental work. A first climate strategy was decided upon in The work is mainly conducted by the environmental manager and the climate communicator. The municipality seems to have a broad net of contacts with other municipalities, the County Administrative Board, the Regional Development Council etc. Both politicians and civil servants are highly engaged in climate and environmental issues. Climate strategy work contributes in creating awareness within the municipality organisation and within society, facilitates implementing activities and maintains the pace in the climate work. Kramfors Despite three applications for Klimp support, no support has been granted to Kramfors. The rejections did not contain any motivation for the decision. Rejections combined with key competence leaving, have prevented further efforts regarding climate work in Kramfors. Discussions are re-opened on how to go about. A suggestion is to create a working group for regional growth, placed in the organisation just under the city council. No economic funding is reserved for climate strategy work or climate activities though. Climate work in Kramfors has so far brought enterprises closer to the municipality in seeing Kramfors more of a cooperation partner in environment and climate issues. Nässjö Nässjö has received support from REKLIM, which has been described as a prerequisite for work on climate issues in Nässjö. A climate strategy has partly been decided upon by the city council. The working process aimed for a Klimp application and was conducted with big haste and was isolated and badly anchored with other actors. One consequence of the rejection of the Klimp application, was that only parts of the strategy document was accepted and that the continued work has been postponed. It is hard to see any visible effects of the climate strategy work. Täby In Täby the work with the Klimp application was cancelled because of the resources needed. Täby has not received any support at all for climate work. In fact the term climate is not used in this municipality, not in their environment plan or any other place. The municipality itself asserts that climate is integrated in all the municipality s activities. However, there are no resources reserved for climate activities and the issue is not very high up on the political agenda. Täby has a tradition of cooperation with the neighbouring municipalities where environment is an issue. The national parties program of Moderaterna (the conservatives) is increasingly focusing on environment and climate, which also facilitates the local work regarding these issues. Älvsbyn Älvsbyn is situated in the far north of Sweden. The municipality has received and very much appreciated support from Klimatkommunerna s coaching. Cooperation with other cooperating municipalities in Klimatkommunerna has failed because of geographical distance and travel restrictions due to a harsh economic situation. The organisation of climate strategy work is small but has nonetheless presented an elaborated strategy document. No contacts have been taken during the working 2 Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad?

9 process with the County Administrative Board or to any great extent with other municipalities. The effects of the strategy work are primarily that politicians now show interest in these issues. Benefits of the work, support and prerequisites for success In conclusion, the benefits of climate strategy work is that it contributes to identifying problems, structuring work, endurance and priorities as well as pushes for new and old activities, maintains pace, increases cooperation among departments, increases knowledge etc. Among the visible effects of climate strategy work are higher levels of activities (primarily Klimp) and other government documents are affected which are of great importance for the municipality s environment profile. Awareness of and higher visibility of climate work are other effects. Enterprises view of the municipality as a cooperation partner is another effect. No effects are so far visible on the regional level. On the other hand, it is difficult to prove the causality between an activity and effects on the regional and societal level. The media focus on climate issues are considered by most to be of great help. The importance of support from the Swedish EPA and others to the local processes is proved to be significant. Economic funding for concrete activities is needed as well as support for the working processes. Especially the latter is in many municipalities proven to have been scaling up the work in order to correspond with the national environmental quality objectives. A more sustainable know-how is needed as well as stable personnel resources. Cooperation and networks are vital in this respect. Among driving forces and obstacles for a successful strategy work, media s and politicians interest are noted. Politicians and civil servants engagement and interest is crucial, as well as willingness to take responsibility for reduction of environment impact, desire for explicit environment profiles etc. Obstacles to be mentioned are lack of personnel resources, the economic situation for the municipality, division of labour in the working process, the political agenda, deficient statistics, and lack of communication. From these driving forces and obstacles we can derive success factors such as: The importance of political agenda to prioritise climate issues Presence of engagement with politicians and civil servants Anchoring climate issues and activities with stakeholders and actors is best done in dialogue and participation Appropriate organisation and a clarity where responsibility lies Combination of action plan and monitoring Reservation of adequate resources Access to networks, cooperation with other municipalities etc Access to know-how Common use of resources decreases the risk of putting the work aside Continued stimulus to climate strategy work Beside more resources, which both the case studies and the survey results indicate is significant, we also want to stress other factors such as improved statistics, documenting and dissemination of experience, working processes, activities, content in the strategies, information and tips. It is obvious that the needs of municipalities differ due to size, geographical location, resources, and access to networks. Future support must therefore be flexible and adapt to the municipalities diverse prerequisites and needs. We believe that central government agencies can coordinate information and support to a great extent. Due to the fact that a vast majority already has or soon will have to decide upon a climate strategy, the question is raised: how can the government best assist in the future? So far support has focused on beginning the work and producing a climate Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? 3

10 strategy. A shift of focus is needed for the future where greater emphasis should be on maintaining the work process and promote focus in work according to the environmental quality objectives both on national and regional level. The Swedish EPA should work towards regular monitoring and in cooperation with central and regional government agencies coordinate information and conduct assembled analysis. Swedish EPA can also contribute with dissemination of good examples and develop the design and collection of needed statistics. To correspond to municipalities varied needs, the future support ought to be offered in diverse forms. This gives the municipalities possibilities to make the best of their own situation. 4 Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad?

11 Sammanfattning Från att miljöfrågor på 1960-talet har varit åtskilda från övriga politikområden, ses nu miljö- och klimatarbete vara något som angår hela samhället. Både kommuner och regioner lyfts fram som betydelsefulla aktörer i miljö- och klimatarbetet. En rad statliga stöd har getts till olika insatser på just den lokala och regionala nivån vilket har granskats och bedömts i ett flertal utvärderingar 1 som fokuserat på effekter av klimatinvesteringar, olika bidragsformer, resultatspridning, arbetet efter ansökningars avslag etc. Denna utvärdering inriktar sig på något som inte har granskats lika ingående, nämligen det främst lokala klimatstrategiarbetet och på de stödformer genom vilka Naturvårdsverket har kanaliserat bidrag till detta, d v s EnergiIntelligent Dalarna, Klimatkommunernas coachning, Klimp samt REKLIM. Uppgiften har bestått i att besvara tre utvärderingsfrågor: Nyttan med och andra effekter av själva klimatstrategiarbetet, betydelsen av Naturvårdsverkets och andras stöd till de lokala strategiprocesserna, samt förutsättningar, framgångsfaktorer och hinder för ett framgångsrikt strategiarbete. I uppgiften har också ingått att ge förslag till hur stimulans, främjande och nyttiggörande av lokala klimatstrategier kan åstadkommas i fortsättningen. Arbetet har lagts upp i två etapper där Etapp I omfattade en förstudie med litteraturöversikt, vidareutveckling av analysmodell samt urval av kommuner inför nästa etapp. Etapp II har rymt fallstudier i de valda kommunerna Avesta, Hässleholm, Kramfors, Nässjö, Täby och Älvsbyn samt en breddenkät till landets samtliga kommuner. Fallstudiekommunerna valdes för att belysa utvärderingsfrågorna genom att de var olika till sin karaktär, hade skilda förutsättningar för klimatstrategiarbete och hade mottagit olika stöd samt i ett par fall inte hade mottagit något stöd. Enkätresultatet Den breddenkät som genomfördes gav en rad intressanta resultat. Bl a visade den att sex av tio kommuner som fått avslag på ansökningar om stöd, trots detta fortsätter sitt klimatstrategiarbete om än i varierande grad. Enkäten visade också att stödformerna kompletterar varandra genom att bidra till kommunernas arbete på olika sätt, vilket är ändamålsenligt då stödbehoven hos kommunerna skiljer sig åt. Hela 88 procent av kommunerna har redan antagit eller kommer inom kort att anta en klimatstrategi (eller motsvarande dokument). Även om detta inte säkerställer att själva strategidokumentet är levande så tydliggör enkätresultatet att klimatstrategiarbetet i sig har resulterat i konkreta åtgärder i ca tre fjärdedelar av kommunerna. Att både förutsättningar och möjligheter skiljer sig mellan olika kommuner bekräftades av enkätresultatet. Många svaranden pekade på behovet av fortsatt stöd, framförallt betonades långsiktighet och uthållighet. Fallstudierna fördjupade och gav konkretion åt det som kom fram av enkäten. Avesta Avesta inom Dalarnas län, har mottagit stöd från EnergiIntelligent Dalarna och kommunfullmäktige har där antagit en väl genomarbetad och ambitiös energi- och klimatstrategi. Stödet gav bidrag och hjälp till klimatstrategiprocessen såväl som till klimatstrategins innehåll. Erbjudandet om stöd kom för kommunens del lägligt i en tid 1 Exempelvis Klimpmiljarden kunde ha gjort mer för miljön, Lokala investeringsprogram i mål. Erfarenheter och resultat av tio års miljöarbete, Vad kan vi lära av LIP? Etc (se vidare bilaga 1) Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? 5

12 då de redan fattat beslut om att revidera sin dåvarande energiplan. Kommunen har en tämligen god organisation för klimatstrategiarbetet med arbets- och styrgrupp, tydligt politiskt stöd samt närhet till samarbete med både länsstyrelsen, grannkommuner samt övriga aktörer. Klimatstrategiarbetet tycks ha gett effekter på flera av kommunens styrdokument, kunskapshöjning bland aktörer i kommunen samt främjat samarbeten och erfarenhetsutbyten inom regionen. Hässleholm Hässleholm i Skåne län, har mottagit Klimp-bidrag och anses vara långt framme i sitt miljöarbete. En första klimatstrategi antogs år Arbetet bedrivs främst av miljöchefen och den anställda klimatkommunikatören. Kommunen förefaller ha ett brett kontaktnät med andra kommuner, länsstyrelsen, regionförbundet m fl. Engagemang finns hos både tjänstemän och politiker. Effekter är inte alldeles enkelt att peka på, men klimatstrategiarbetet hjälper till att hålla tempot i klimatarbetet, hjälper till att skapa en medvetenhet både inom kommunens egen organisation och hos allmänheten samt underlättar genomförande av åtgärder. Kramfors Trots tre ansökningar om Klimp-bidrag nådde inte Kramfors kommun i Västernorrlands län ända fram och har inte fått något stöd. Avslagen innehöll ingen återkoppling om varför deras ansökningar inte beviljades. Detta i kombination med att den drivande tjänstemannen slutade har resulterat i att klimat- och klimatstrategiarbetet har varit vilande. Tankar finns dock nu på att återuppta arbetet via en planerad tillväxtgrupp som organisatoriskt är tänkt att vara placerad direkt under kommunstyrelsen. Inga ekonomiska medel är avsatta för klimat- och klimatstrategiarbetet. Det hittillsvarande arbetet har hittills fört med sig att näringslivets syn på kommunen har förändrats till att nu se kommunen som en samverkanspart i miljö- och klimatfrågor. Nässjö Nässjö kommun i Jönköpings län har mottagit stöd från REKLIM. Det stödet har beskrivits som en förutsättning för att överhuvudtaget påbörja ett klimatstrategiarbete. Nässjö arbetade fram en klimatstrategi som i delar antogs av kommunfullmäktige. Arbetsprocessen med att ta fram strategidokumentet lades upp i syfte att sedan kunna söka Klimp-bidrag och gick snabbt, isolerat och med svag förankring med andra aktörer. Mot bakgrund av att Klimp-bidraget inte beviljades, att klimatstrategin inte antogs i sin helhet och att arbetet legat vilande i väntan på att en ny organisation ska komma till stånd, är det svårt att påvisa några konkreta effekter av klimatstrategiarbetet. Täby I Täby kommun i Stockholms län, påbörjades arbetet med en Klimp-ansökan men lades ner då det krävde en alltför stor arbetsinsats. Täby har inte mottagit något stöd för klimatarbete. Det finns en miljöplan men vare sig där eller någon annanstans har ordet klimat använts i någon större omfattning. Kommunen själva menar att miljöoch klimatfrågor är integrerade i all verksamhet och det finns inga resurser avsatta för att arbeta med klimat mer ingående. Det finns en stark tradition av samverkan inom flera områden, däribland miljö även om frågan inte getts så stort politiskt fokus i kommunen. Att det nationella partiprogrammet för Moderaterna numera har större fokus på miljö och klimat underlättar även att driva frågorna på den lokala nivån. Älvsbyn Nära Piteå, Luleå och Boden ligger Älvsbyns kommun i Norrbottens län. Älvsbyn har mottagit stöd från Klimatkommunernas coachning vilket har varit uppskattat. Samverkan med andra Klimatkommuner har dock inte kommit till stånd p g a stora avstånd och restriktioner när det gäller konferens- och reseutgifter till följd av finanskrisen. Organisationen för klimatstrategiarbetet är liten, men man har efter 6 Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad?

13 omtag lyckats bilda en arbetsgrupp som fört arbetet i hamn. Arbetsgruppen har inte haft kontakt med länsstyrelsen i klimatfrågor eller i strategiarbetet, och inte heller med andra kommuner i någon större omfattning. Effekten av coachningen, som gav möjlighet att påbörja klimatstrategiarbetet har framförallt varit att arbetet har väckt intresse hos politikerna. Nyttan med arbetet, stödet och förutsättningar för framgång Sammanfattningsvis framträder bilden att nyttan av klimatstrategiarbete består i att det ger hjälp till att identifiera problem och strukturera arbetet, det ger långsiktighet, prioriterar och ger draghjälp åt genomförande av nygamla åtgärder, tempot upprätthålls, det ökar samarbetet över förvaltningsgränserna och ökar kunskapen om klimatfrågor etc. Bland de synliga effekterna av klimatstrategiarbetet märks genomförande av åtgärder i högre grad (gäller primärt stödet från Klimp), att det ger avtryck i interna styrdokument såväl som att det har stor betydelse för kommunens miljöprofil. Medvetenhet om och synlighet hos klimatarbetet är andra märkbara effekter samt att andra aktörer uppfattar kommunen som samverkanspart i dessa frågor. På regionnivå syns än så länge inga tydliga effekter, men det är å andra sidan svårt att leda i bevis vad som egentligen ger upphov till effekter på samhälls- och regionnivå. Det är för närvarande en stor medial uppmärksamhet vilket av de flesta anses ge draghjälp och sätta klimatproblem på dagordningen. Betydelsen av Naturvårdsverkets och andras stöd till de lokala strategiprocesserna vittnar många om är stor. Ekonomiska bidrag till olika åtgärder behövs, men det är framförallt processinriktat stöd som tycks behövas i många kommuner för att klimatstrategiarbetet ska få den utbredning och omfattning som är önskvärd mot bakgrund av de övergripande klimatpolitiska målen. Det behövs en mer långsiktig uppbyggnad av kompetens, och en mer permanent personalresurs inom olika nyckelområden. Samverkan samt nätverk är viktiga komponenter här. Bland drivkrafter och hinder för ett framgångsrikt strategiarbete märks generellt den politiska och mediala draghjälpen. Drivkrafter som framträder är tjänstemäns och politikers vilja och engagemang, en allmän vilja att ta ansvar för minskning av klimatpåverkan, önskemål att hålla en hög miljöprofil i kommunen etc. Bland hinder framhålls brist på personalresurser, kommunens ekonomiska situation, arbetsfördelningen i det klimatstrategiska arbetet, den politiska agendan, bristfällig statistik, bristande kommunikation etc. Ur dessa drivkrafter och hinder ser vi följande framgångsfaktorer: Att den politiska agendan prioriterar klimatfrågor Förekomst av engagemang hos tjänstemän och politiker i samverkan Förankring hos berörda bör ske med dialog och delaktighet i klimatfrågor och åtgärder Ändamålsenlig organisering samt en tydlighet om var i organisationen ansvaret finns. Kombination av handlingsplan och uppföljning Avsättande av tillräckliga resurser Tillgång till nätverk, samverkan med andra kommuner m fl Tillgång till rent kunskapsstöd Gemensamt resursutnyttjande minskar risken för att arbetet läggs helt åt sidan. Fortsatt stimulans till klimatstrategiarbete Bland förslagen till hur stimulans, främjande och nyttiggörande av lokala klimatstrategier kan åstadkommas lyfts det utöver mer resurser, i både breddenkät och fallstudier, fram att statistiken bör förbättras, att dokumentera och sprida erfarenheter kring arbetsformer, åtgärder, och innehåll i strategierna, information och tips generellt etc. Det är påtagligt att behoven hos kommuner skiljer sig markant åt beroende på storlek, geografisk placering, resurser, tillgång till nätverk etc. Framtida Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? 7

14 stöd måste därför vara flexibelt och anpassas till kommunernas olika förutsättningar och behov. Vi tror också att centrala myndigheter kan samordna information och stöd i större utsträckning. Att majoriteten av kommunerna redan antagit eller kommer inom kort att anta en klimatstrategi (eller motsvarande dokument), reser frågan vad staten i framtiden kan och bör bidra med? Stödet har hittills inriktats på att få igång strategiarbete och åtgärder, men behöver skifta fokus till att hålla liv i processen och främja inriktning av arbetet i enlighet med övergripande klimatmål på regional och nationell nivå. Naturvårdsverket bör verka för återkommande uppföljning, samordning av information och samlad analys i samarbete med centrala och regionala statliga myndigheter. Naturvårdsverket kan också medverka till att sprida goda exempel och förbättra stödet till den statistikförsörjning kommunerna behöver. Att även framgent erbjuda olika slags stödformer svarar mot kommunernas i mångt och mycket skilda behov. Anpassade stöd ger var och en av Sveriges 290 kommuner möjligheter att göra det bästa av de givna förutsättningarna. 8 Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad?

15 1. Inledning 1.1 Bakgrund Miljövård bör ses som en hela samhällets angelägenhet menade den statliga naturresursutredningen för över 40 år sedan. 2 Det fanns i samhället då ingen självklar förståelse för att även påverkan från små källor behövde begränsas, exempelvis individers påverkan, istället inriktades arbetet på industrins miljöpåverkan. I mitten av 1980-talet uppmärksammades miljöfrågorna återigen då skogsdöd, uttunning av ozonskiktet etc. börjat framträda och ses som allvarliga hot. Livsstil och miljö kopplades nu ihop och var och en underströks ha personligt ansvar för miljön. 3 FNs kommission för miljö och utveckling lanserade 1987 begreppet hållbar utveckling där ekonomiska och sociala förhållanden är tätt sammanbundna med god miljö. 4 Därmed sågs ett behov av att samtliga delar av samhället involverades i miljöarbetet och hade del i påverkan på miljön, ca 20 år efter att naturresursutredningen först pekat på det. Detta följdes upp i handlingsprogrammet Agenda 21 som antogs av FN 1992 i Rio de Janeiro, där vikten av att involvera medborgare lokalt betonades. 5 På den politiska agendan fanns nu i större omfattning nyttjandet av skatter och avgifter på miljöstörande verksamheter. I början av talet började styrmedlet skatt på energi och utsläpp av bl a koldioxid och svavel användas - miljöpolitiken decentraliserades och individualiserades. År 1995 antogs Sverige som medlem i EU vilket delvis har medfört ett annat fokus. Sverige sågs vid inträdet i unionen som ett föregångsland inom miljöpolitik. Sverige har haft ståndpunkten att verka för en högre ambitionsnivå inom hela EU istället för att sätta fullt fokus på det inhemska arbetet. EUs omfattande lagstiftning på miljöområdet ger dock fortfarande utrymme för nationell utveckling av miljöpolitik och lagstiftning. 6 Miljöskyddslagen, som var den första nationella miljölagstiftningen och trädde i kraft 1969, utvecklades i och med miljöbalkens 7 införande Där betonades ytterligare helhetssyn och försiktighetsprincipen. Av de inledande kapitlen framgår bl a att balken gäller för all verksamhet och att hushållning med råvaror och energi ska främjas. Samma år, 1999, antog riksdagen 15 miljökvalitetsmål i syfte att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt, däribland målen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. De 15 målen har sedan dess vidareutvecklats med delmål och ytterligare ett miljökvalitetsmål har antagits vilket gör att i dagsläget är miljökvalitetsmålen 16 till antalet. 9 För att skapa möjlighet till samverkan och samråd och därigenom nå de antagna miljökvalitetsmålen, inrättades Miljömålsrådet tre år senare av regeringen. 2 Bruk och missbruk av naturens resurser, 2009, C. Bernes, L. J. Lundgren 3 Ibid. 4 Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, 1987, FN Bruk och missbruk av naturens resurser, 2009, C. Bernes, L. J. Lundgren 7 Miljöbalken (SFS 1988:88) Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? 9

16 Rådet skrev i sin utvärdering 2008 att det var av särskilt stor betydelse att vidta åtgärder mot klimatförändringarna som påverkar de övriga miljökvalitetsmålen. 10 Åtgärder för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser har alltmer betonats både i Sverige och i andra länder. Några milstolpar har t ex varit FNs klimatpanels första utvärdering 1992 och Kyotoprotokollet 1997 som ställde krav på bindande åtaganden om utsläppsreduktioner, FNs klimatpanels fjärde utvärdering , som underströk behovet av att minska utsläppen med åtminstone 50 procent fram till år 2050, för att den globala medeltemperaturen inte ska stiga med mer än 2 o C. En temperaturökning som även den kommer att medföra stora förändringar av klimatet och krav på åtgärder för anpassning. Vidare antogs inom EU ett energi- och klimatpaket i slutet av 2008 som syftar till att reducera utsläppen av klimatpåverkande gaser. Sveriges riksdag antog under 2009 propositioner för klimat 12 och energi 13 med utsläppsmål och åtgärder för att begränsa utsläppen och även använda energi mer effektivt. Förhandlingar har nyligen förts för att nå en ny internationell överenskommelse om utsläppsbegränsningar (COP 15) som visade att arbetet måste både stärkas och fortgå för att uppnå ett avtal. Nya rön om förändringar i klimatet och dess påverkan på samhället påverkade Sveriges regering att tillsätta Klimat- och sårbarhetsutredningen Utredningen slår fast i sina slutsatser nödvändigheten av att genast påbörja anpassningen till klimatförändringarna och att då dessa påverkar många grundläggande förutsättningar i verksamheter bör anpassningen genomsyra hela samhället. Utredningen pekar också på att en stor del av det faktiska arbetet kommer att utföras på lokal nivå, av enskilda, företag och kommuner. 14 Miljö- och klimatfrågor integreras alltmer i olika politikområden och kommunerna lyfts fram som en viktig länk i arbetet. Ett exempel på det är ett aktuellt förslag till ny plan- och bygglag, där det framgår av lagrådsremissen 15 att samhällsplaneringen spelar en viktig roll för att minska klimatpåverkande utsläpp och att bidra till klimatmålet Begränsad klimatpåverkan. I budgetpropositionen 16 lyfts både kommuner och regioner fram som viktiga aktörer i miljö- och klimatarbetet. En rad statliga stöd har getts till just insatser på lokal och regional nivå, bl a investeringsstöd, kunskapsstöd etc. Till följd av det har flera utvärderingar gjorts när det gäller effekter av klimatinvesteringar, olika bidragsformer, resultatspridning etc. Kritiska synpunkter har förts fram och det har visat sig ta tid att omsätta övergripande klimatmål till konkret handling. Det finns emellertid fortfarande kunskapsluckor och behov att aktualisera den övergripande bilden och Naturvårdsverket har därför efter upphandling beställt denna utvärdering av det lokala och regionala klimatstrategiarbetet. Utvärderingsarbetet har genomförts av Faugert & Co Utvärdering och detta är vår rapport. 1.2 Vårt uppdrag I Naturvårdsverkets beställning av utvärderingen preciserades tre kärnfrågor som utvärderingen därmed har fokuserat på. De är: Nyttan med och andra effekter av själva klimatstrategiarbetet, 10 Miljömålen nu är det bråttom!, Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål, FN:s klimatpanel 2007, Syntesrapport, Naturvårdsverket rapport En sammanhållen klimat- och energipolitik, klimat, prop. 2008/09: En sammanhållen klimat och energipolitik, energi, prop. 2008/09: Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, SOU 2007:60 15 Lagrådsremiss, En enklare plan- och bygglag, Regeringen december Proposition 2009/10:1 10 Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad?

17 betydelsen av Naturvårdsverkets och andras stöd till de lokala strategiprocesserna, samt förutsättningar, framgångsfaktorer och hinder för ett framgångsrikt strategiarbete. Utvärderingen ska dessutom ge förslag till hur stimulans, främjande och nyttiggörande av lokala klimatstrategier kan åstadkommas i fortsättningen. Naturvårdsverket har kanaliserat ekonomiska bidrag till klimatstrategiarbete genom flera olika stödformer. De som stått i fokus i denna utvärdering är följande fyra kanaler: Klimp, Klimatinvesteringsprogram som handlagts av Naturvårdsverket, REKLIM som projektletts av de regionala energikontoren, Klimatcoachning som letts av Nätverket Klimatkommunerna, samt EnergiIntelligent Dalarna som bedrivits av länsstyrelsen Dalarna. Därutöver har vi i utvärderingen även berört Energimyndighetens satsning Uthållig kommun samt Lokala Investeringsprogram (LIP), stödformer som många kommuner har fått del av och som bidrar även de till klimatarbetet på lokal och regional nivå. Finansiella stöd är främst LIP och KLIMP som ger investeringsstöd medan de övriga är processtöd, d v s bidrag i första hand med kunskap, erfarenhetsutbyte, rådgivning etc kring själva processen att arbeta fram en klimat- och energistrategi. De aktörer som stått i fokus för vårt arbete är primärt kommuner och hur de arbetat med klimatstrategiarbetet. Den regionala nivån utgör en kontext, eller yttre förutsättning och påverkan, för dessa kommuner där länsstyrelser, regionförbund etc agerar i energi- och klimatfrågor. Verkligheten i det kommunala klimatstrategiarbetet är komplex med en mångfald av lokala och regionala arbets-, organisations- och samverkansformer, betydande skillnader i resurser, kompetens, traditioner och andra lokala förutsättningar mellan kommunerna, och i mängden aktörer och aktiviteter på området etc. Detta har understrukit nödvändigheten av att utvärderingen går på djupet och försöker urskilja vad olika faktorer betyder från ett kommunalt mottagarperspektiv. Utvärderingen har sett närmare på vad olika former av stöd (finansiellt stöd eller processtöd) erbjuder kommunerna i relation till deras egna prioriteringar och lokala problem, hur väl stöden svarar mot deras kompetens, resurser och praktiska förutsättningar i övrigt och vad kommunerna ges möjlighet att göra, utöver vad de hade kunnat göra ändå, eller vilken mernytta de olika stöden ger i klimatstrategiarbetet. En viktig avgränsning av vårt arbete är att vi undersökt hur processen, organisering och samverkan kring klimatstrategiarbetet fungerat. D v s själva klimatstrategidokumentet eller de åtgärder aktörerna förbinder sig att utföra (eller för den delen resultatet av dessa) står inte i fokus för denna utvärdering utan ligger utanför vår bedömning. 1.3 Metod För att besvara utvärderingens kärnfrågor skräddarsyddes en analysmodell. Den består av följande delar: a. Innehåll i olika stödformer ( erbjudande ) b. Drivkrafter och klimatproblem för kommuner c. Relationer till andra aktörer, arbetsformer för kommunala planeringsprocesser, personella och andra resurser samt andra påverkbara eller opåverkbara kontextfaktorer d. Kommunens klimatstrategiarbete, som leder fram till aktiviteter och åtgärder/investeringar inom klimatområdet Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? 11

18 Figur 1: Kontext och drivkrafter I figuren ovan betonas tre olika faktorer: stödformen i sig, kommunens drivkrafter och kontext, som sammantagna avgör hur klimatstrategiarbetet läggs upp och genomförs och i sin tur bestämmer vilka slags åtgärder som kommunerna prioriterar. Kommunens drivkrafter och kontext påverkar varseblivningen och värderingen av innehållet i olika tillgängliga stödformer, samtidigt som stödformerna kan påverka eller förstärka drivkrafter och kompensera för eventuella svagheter i kontexten. Genom att förstå dessa samband kan en korrekt analys av stödformens verkan på själva arbets- och planeringsprocesserna göras. När det gäller nytta och effekter av klimatstrategiarbetet kan dessa uppstå på olika nivåer och vara kortsiktiga eller långsiktiga. Utvärderingen har sökt bedöma hur effekterna ter sig på olika nivåer, se figuren nedan, för att kunna dra slutsatser om stödens betydelse eller påverkan i ett längre perspektiv och om det är någon skillnad mellan de olika stödformerna. 12 Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad?

19 Regionen inklusive andra aktörer (externa effekter) Kommunen som geografiskt område (externa effekter) Kommunens interna verksamhet (interna effekter) Figur 2: Effekter på olika nivåer En kontextfaktor att beakta om man vill förstå hur olika stödformer påverkar en kommun är kommunens mognadsfas på klimatarbetsområdet (se figur nedan). Om kommunen exempelvis har arbetat fram och vidmakthållit energiplaner sedan Lagen om kommunal energiplanering infördes 1977 borde de rimligen ha en vana, upparbetade processer och organisering som underlättar liknande arbete med klimatstrategier jämfört med de kommuner som tar i klimatrelaterade frågor för första gången. Det kan även vara så att kommuners strategiska arbete med energi- och klimatfrågor avstannar och de kvarblir i en viss fas. Det kan finnas flera steg emellan att påbörja strategiskt arbete med kommunal energiplan 1977 fram till dagens energioch/eller klimatstrategiska arbete: Figur 3: Kommuners mognadsfaser De tre ovan beskrivna analysperspektiven utgör den samlade utvärderingsmodellen eller referensramen för detta uppdrag. Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? 13

20 1.4 Arbetets upplägg Till utvärderingen har funnits en referensgrupp knuten med deltagare från Naturvårdsverket, Stockholms stad samt forskare vid Örebro Universitet Arbetets Etapp I Arbetet lades upp i två etapper där den första etappen fokuserade på förslag till urval av kommuner inför fallstudierna samt en utvecklad analysmodell. Som ovan nämnts har det lokala och regionala klimatarbetet utvärderats och belysts tidigare och en del av arbetet i Etapp I var en litteraturöversikt där vi orienterade oss utifrån vad som redan är skrivet inom och nära liggande området lokalt och regionalt klimatarbete. Vi har delvis översiktligt, delvis mer ingående studerat material som förstudier, utvärderingar, rapporter, förordningar, regleringsbrev, positionspapper, sammanställningar, presentationsmaterial, miljöhandlingsprogram, rapportering från media, årsrapporter, regionala samt lokala energi- och klimatstrategier, övriga lokala styrdokument, bidragsansökningar, beviljandebrev etc. (se Litteraturlista, bilaga 1). Vi genomförde även åtta explorativa intervjuer med nyckelpersoner i syfte att öka kunskapen och få preliminär insikt i eventuell nytta av klimatstrategiarbete, effekter av åtgärder, stödets betydelse etc. samt underlag för att formulera tentativa hypoteser om svar på de i utvärderingsuppdraget ställda utvärderingsfrågorna. Hypoteserna bearbetades sedan ytterligare i det fortsatta utvärderingsarbetet. De explorativa intervjuerna genomfördes med Naturvårdsverket, de fyra olika kanalerna för stöd samt några kommuner. I Etapp I gjordes också ett urval av kommuner inför de fallstudier som sedan genomfördes i Etapp II. Kriterierna för urval bestämdes i samråd med Naturvårdsverket. Syftet var att få ett urval som var tillräckligt varierat för att kunna belysa de här aktuella utvärderingsfrågorna. (Det betyder bland annat att vi inte eftersträvade ett representativt genomsnitt av Sveriges kommuner och att en annan uppsättning utvärderingsfrågor hade lett till ett annat urval.) Kriterierna omfattade följande: Gruppnamn: Indelningen är gjord av Sveriges kommuner och landsting 18 och består av nio grupper eller kommuntyper, indelade efter strukturella egenskaper som befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Detta avspeglar även till viss del storleken på kommunerna. Stödform: Här anges om kommunerna/aktörerna erhåller eller har erhållit stöd enligt någon av formerna LIP, Klimp, Klimatcoachning, Energikontorens REKLIM, EnergiIntelligent Dalarna eller via Uthållig kommun. (Stöden beskrivs närmare i kapitel 2, avsnitt 2.2.) Bedömning: Miljöaktuellt har rankat 19 landets kommuner efter en bedömning ur miljöperspektiv. Kommunrankingen bygger på flera olika undersökningar, bland annat Naturskyddsföreningens klimatindex för kommuner, Miljöaktuellts egen omfattande enkät där kommunernas förändringsbenägenhet undersökts etc. 17 Ulf E Andersson, Karin Hermansson, Tea Alopaeus samtliga från Naturvårdsverket, samt Eva Gustavsson, Örebro universitet och Charlotta Hedvik, miljöförvaltningen i Stockholms stad. 18 Källa: Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad?

21 Geografisk spridning: Klassificeringen här är gjord enligt NUTS indelning, d v s den regionala indelning som används inom EU för statistikredovisning. 20 Etapp 1 avslutades med en skriftlig rapport till utvärderingens referensgrupp där kommuntypifiering, fallstudieurval, utvärderingsfrågor/analysmodell samt planen för Etapp 2, redovisades samt diskuterades och förankrades med referensgruppen. Vi sökte som nämnts att få ett så varierat urval som möjligt som innehöll spridning mellan de olika stödformerna, olika storlekar och typer av kommuner, varierad bedömning när det gäller utvecklingsfas och ambitionsnivå i fråga om miljö- och klimatstrategiarbete samt geografisk spridning. De kommuner vi efter diskussion med referensgruppen valde som fallstudier var: Geografisk spridning Avesta Övriga kommuner EnergiIntelligent Dalarna, Uthållig kommun 167 Norra Mellansverige Hässleholm Övriga LIP, Klimp 10 Sydsverige Kramfors Övriga Inget mottaget stöd 32 Mellersta Norrland Nässjö Gruppnamn Stödform Bedömning Varuproducerande kommuner LIP, REKLIM 87 Småland med öarna Täby Förortskommun Inget mottaget stöd 259 Stockholm Älvsbyn Glesbygd LIP, Coachning 262 Översta Norrland Figur 4: Urval till fallstudier Tabellen ovan visar de valda kommunerna samt hur de fördelar sig utifrån urvalskriterierna. Genom att söka stor spridning när det gäller olika karakteristika hos kommunerna räknade vi med att få en större förståelse för kommunernas förutsättningar, kontext, vad som utgör framgångsfaktorer etc än om vi hade valt ett antal genomsnittkommuner, och att därigenom kunna ge mer nyanserade svar på utvärderingsfrågorna Arbetets Etapp II I arbetets Etapp II genomfördes fallstudier med besök i de valda kommunerna Avesta, Hässleholm, Kramfors, Nässjö, Täby och Älvsbyn. Sammanlagt genomfördes 35 intervjuer med personer som arbetade inom näringslivsenheten, miljö- och byggförvaltningen, tekniska kontoret, kommunala fastighetsbolag, energi- och klimatrådgivning, som klimatkommunikatör m fl. Vi har även intervjuat politiker, länsstyrelser samt företag av varierande storlek och med olika inriktning i kommunerna (se bilaga 4). Till stöd i intervjuerna hade vi en intervjuguide, framtagen i samråd med Naturvårdsverket och den referensgrupp som varit knuten till utvärderingen (se bilaga 3). Samtliga fallstudiekommuner har faktagranskat våra fallstudiebeskrivningar. 20 Källa: Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? 15

22 En webbaserad breddenkät skickades till Sveriges samtliga kommuner i syfte att få grepp om hur vanligt förekommande det är med klimatstrategier (eller motsvarande dokument), organisering av klimatstrategiarbetet, eventuella effekter därav etc. Även den är framtagen i samråd med Naturvårdsverket och referensgruppen (se bilaga 5). Utskicket skedde i två steg där ett brev först skickades av Naturvårdsverket där miljöchefen i respektive kommun ombads inkomma med ett namn till vilken enkäten sedan kunde skickas, alternativt meddela om de inte ville medverka. 88 kommuner svarade med en namngiven mottagare. Till resten av kommunerna skickades den webbaserade enkäten till info-adressen i varje kommun per e-post. En påminnelse gjordes. Enkätpopulationen blev 270 kommuner p g a att de sex fallstudiekommunerna inte inkluderades, två kommuner tackade nej till medverkan samt att några kommuner samarbetade i olika formationer kring just klimatstrategiska frågor och därför medgavs lämna gemensamma svar. Av 270 utskickade enkäter fick vi svar på 194 vilket gör en svarsfrekvens om 72 procent. I den bortfallsanalys vi gjort upptäcktes ingenting som skulle kunna snedvrida resultatet utifrån de aktuella urvalsdimensionerna geografisk placering, bedömning, stödform, eller gruppnamn. Ett väsentligt moment i utvärderingsarbetet var även ett tolkningsseminarium som genomfördes den 10 december med deltagare från Naturvårdsverket, referensgruppen, de olika stödformerna, Sveriges kommuner och Landsting m fl. 21 Syftet var dels att tolka de resultat utvärderingen visade på, dels att diskutera frågor som rörde framtida stöd etc. Seminariet gav ett värdefullt tillskott till utvärderingens syntes och analys. 1.5 Disposition av rapporten Rapporten inleds med en kort beskrivning av bakgrunden till den utvärdering som nu gjorts. I kapitel 1 återfinns också en beskrivning av vårt uppdrag, utvärderingens centrala frågor samt metod och genomfört arbete. Kapitel 2 ger en översikt över de olika stödformerna samt de aktörer som är involverade i dessa. Kapitel 3 behandlar den breddenkät som skickats ut till landets kommuner. Kapitlet avslutas med en sammanfattande kommentar. I kapitel 4 redogör vi för genomförda fallstudier. Varje avsnitt om respektive kommun avslutas med sammanfattande kommentarer samt kapitlet i stort avslutas även det med en översiktlig sammanfattning. I rapportens avlutande kapitel, kapitel 5, kommenteras resultatet och en sammanfattande analys görs. Rapporten avslutas med våra reflexioner. I bilaga finns litteraturlista, referenser vid fallstudierna, Intervjuguide för fallstudierna, förteckning över intervjupersoner, enkätformulär samt det totala enkätresultatet. 21 Deltagare i tolkningsseminariet var utöver Faugert & Co Utvärdering, Åsa Söderberg, Ulf E Andersson, och Tea Alopaeus från Naturvårdsverket, Andreas Lamppa från Klimatkommunerna, Eva Gustavsson från Örebro Universitet, Andreas Hagnell från SKL, Anna Sager från Energikontoren, Charlotta Hedvik från Stockholms stad samt Åke Axenbom från Energimyndigheten. 16 Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad?

23 2. Stöd till klimatstrategiarbete och olika stödformer 2.1 Klimatstrategiarbete vad är det? En klimatstrategi är en strategi för att strukturerat arbeta med utsläpp av klimatpåverkande ämnen och åtgärder för att reducera dem. Klimatstrategiarbete är alltså arbetet med att ta fram strategin och där strategin i sig syftar till aktiviteter och åtgärder som leder till minskade utsläpp. För att kunna föreslå åtgärder är kunskap om källorna till utsläppen nödvändig och det första steget är därför en kartläggning. En entydig och explicit definition av vad klimatstrategiarbete är och/eller bör innehålla finns inte. Klimatstrategiarbetet kan ändå ses som en process med flera steg från idé, omvärldsanalys, avgränsning, mål och åtgärder till uppföljning och revidering. Förankring för att skapa förståelse och delaktighet anses viktigt och bör genomsyra hela processen. För att få bidrag för Klimp-program ställdes krav på att i ansökan redovisa en klimatstrategi, vilket framgår av förordningen för Klimp 22. I förordningen definierades klimatstrategi som kommunens eller annan bidragssökandes källor till utsläpp av växthusgaser och en strategi för hur utsläppen skall kunna minskas. Det framgår också att klimatstrategin dels bör vara väl förankrad i kommunen och dels kan vara integrerad med annan kommunal planering. Avsikten var att de åtgärder som programmet omfattade, skulle vara prioriterade utifrån en helhetssyn på kommunens utsläpp av växthusgaser. Det samlade klimatutsläppet i kommunen synliggörs i såväl officiell statistik som statistik inhämtad från andra aktörer, exempelvis företag. Nationellt kommer de stora bidragen till klimatpåverkan från energiförsörjning, transporter, industriprocesser och jordbruk. Hur fördelningen ser ut lokalt varierar och beror på t ex vägtransporter, vilka industrier som finns och om det bedrivs jordbruk inom kommunen. I den nationella statistiken ingår utsläpp från dessa källor, men där ingår inte utsläpp från internationella transporter eller varor som produceras i andra länder och konsumeras i Sverige. Det finns översiktliga beräkningar 23 som visar att om vi tog hänsyn till det vi konsumerar i Sverige skulle utsläppen bli väsentligt högre för bl a klimatpåverkande gaser, jämfört med vad vi redovisar i den officiella statistiken. Hur statistiken är uppbyggd och hur nedbrytbar den är påverkar alltså hur välgrundad bilden av källor till utsläpp av växthusgaser blir och därmed också hur träffsäker strategin för hur utsläppen skall kunna minskas blir. Klimatstrategier och klimatstrategiarbete är på sätt och vis nytt, men sedan tidigare finns det krav på att alla kommuner ska ha en aktuell energiplan. Den beskriver tillförsel, distribution och användning av energi och enligt lagen om energiplanering (samt även den s k MKB-förordningen och Miljöbalken) 24 gäller att planerna ska miljöbedömas för att analysera hur miljön, hälsan och hushållningen påverkas av olika åtgärder och energisystem. En energiplan kan sägas ha fokus på energianvändningen i kommunen och hur den påverkar miljön. Det innebär att andra klimatpåverkande utsläpp i allmänhet inte ingår, å andra sidan finns det en naturlig koppling mellan klimatpåverkande utsläpp och energianvändning och energieffektivisering. Under det senaste året har även begreppet energi- och klimatstrategier börjat användas. Bl a ställs det i Energimyndighetens projekt Uthållig kommun krav på att deltagande kommuner ska ta fram en sådan strategi. I handbok för Uthållig kommun 25 beskrivs processen för att ta fram strategin och där sägs också att fokus i programmet 22 Förordning (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram 23 Konsumtionens miljöpåverkan, rapport 5903, Naturvårdsverket Lagen om kommunal energiplanering (1977:439), Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) samt Miljöbalken (1998:808) 25 Hjälpreda till hållbar handlingskraft Handbok för uthållig kommun, Energimyndigheten 2008 Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? 17