Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? En utvärdering av lokalt klimatstrategiarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? En utvärdering av lokalt klimatstrategiarbete"

Transkript

1 Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? En utvärdering av lokalt klimatstrategiarbete

2 Gör arbetet med klimatstrategier någon skillnad? En utvärdering av lokalt klimatstrategiarbete NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2010 Elektronisk publikation Omslag: IdéoLuck AB. Foton små: Sten-Allan Östby, Hans Runesson, Hallbo, Malmö Stad, SCA Forest Products. Foto stor: Piia Doyle

4 Förord Naturvårdsverket har finansierat utvecklingen av lokala klimatstrategier på olika sätt, inte bara genom klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) utan också i sex andra särskilda satsningar, varav tre nyligen har avslutats: EnergiIntelligent Dalarna, Klimatkommunernas projekt klimatcoachning samt Föreningen Sveriges Regionala Energikontors projekt REKLIM. Omfattningen av finansieringen och behovet av att få en bild av effekterna av arbetet med att utveckla lokala klimatstrategier motiverar en utvärdering av detta arbete. Naturvårdsverket har gett utvärderingsföretaget Faugert&Co Utvärdering AB i uppdrag att genomföra en utvärdering som rör tre frågor: nyttan med och andra effekter av själva klimatstrategiarbetet, betydelsen av Naturvårdsverkets och andras stöd till de lokala strategiprocesserna, samt förutsättningar, framgångsfaktorer och hinder för ett framgångsrikt strategiarbete. I uppgiften har också ingått att ge förslag till hur stimulans, främjande och nyttiggörande av lokala klimatstrategier kan åstadkommas i fortsättningen. Naturvårdsverket vill varmt tacka alla de intervjupersoner som delat med sig av kunskaper och erfarenheter och andra som lämnat underlag till utvärderingsarbetet. Utvärderingsarbetet har utförts av ett konsultteam lett av Annelie Helmersdotter Eriksson (projektledare) och Sven Faugert. En referensgrupp har varit knuten till arbetet. I den deltog Ulf E Andersson (beställarrepresentant), Karin Hermansson, Tea Alopaeus samtliga från Naturvårdsverket, samt Eva Gustavsson, Örebro universitet och Charlotta Hedvik, miljöförvaltningen i Stockholms stad. Författarna svarar ensamma för rapportens innehåll och slutsatser. Stockholm maj 2010 Naturvårdsverket 3

5 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 6 SUMMARY 11 1 INLEDNING Bakgrund Vårt uppdrag Metod Arbetets upplägg Arbetets Etapp I Arbetets Etapp II Disposition av rapporten 25 2 STÖD TILL KLIMATSTRATEGIARBETE OCH OLIKA STÖDFORMER Klimatstrategiarbete vad är det? Stödformer Aktörer för klimat(strategiskt)arbete 30 3 KOMMUNBILDEN UTIFRÅN BREDDENKÄTEN Sökta och mottagna stöd Olika stödformers bidrag till processen Stödens påverkan på förekomsten och innehållet Ansvaret för klimatfrågorna Drivkrafter och kontext Har strategiarbetet lett till åtgärder och effekter? Sammanfattande kommentar 48 4 DE SEX FALLSTUDIERNA Avesta kommun, Dalarnas län Fakta om kommunen Drivkrafter och kontext Åtgärder och Effekter på olika nivåer Framtida stöd Sammanfattande kommentar Hässleholms kommun, Skåne län Fakta om kommunen Drivkrafter och kontext Åtgärder och Effekter på olika nivåer Framtida stöd Sammanfattande kommentar Kramfors kommun, Västernorrlands län 62 4

6 4.3.1 Fakta om kommunen Drivkrafter och kontext Åtgärder och Effekter på olika nivåer Framtida stöd Sammanfattande kommentar Nässjö kommun, Jönköpings län Fakta om kommunen Drivkrafter och kontext Åtgärder och Effekter på olika nivåer Framtida stöd Sammanfattande kommentar Täby Kommun, Stockholms Län Fakta om kommunen Drivkrafter och kontext Åtgärder och Effekter på olika nivåer Framtida stöd Sammanfattande kommentar Älvsbyns kommun, Norrbottens län Fakta om kommunen Drivkrafter och kontext Åtgärder och effekter på olika nivåer Framtida stöd Sammanfattande kommentar Sammanfattande bild av fallstudiekommunerna 85 5 SYNTES, ANALYS OCH SLUT-KOMMENTARER Nyttan med och andra effekter av själva klimatstrategiarbetet Betydelsen av Naturvårdsverkets och andras stöd till de lokala strategiprocesserna Förutsättningar, framgångsfaktorer och hinder för ett framgångsrikt strategiarbete Förslag till hur stimulans, främjande och nyttiggörande av lokala klimatstrategier kan göras Avslutande reflexioner 96 6 BILAGA 1 LITTERATURLISTA 98 7 BILAGA 2 REFERENSER VID FALLSTUDIERNA BILAGA 3 INTERVJUGUIDE FÖR FALLSTUDIEINTERVJUER BILAGA 4 FÖRTECKNING ÖVER INTERVJUPERSONER BILAGA 5 ENKÄTRESULTAT BILAGA 6 ÖPPNA SVAR FRÅN ENKÄTEN 123 5

7 Sammanfattning Från att miljöfrågor på 1960-talet har varit åtskilda från övriga politikområden, ses nu miljö- och klimatarbete vara något som angår hela samhället. Både kommuner och regioner lyfts fram som betydelsefulla aktörer i miljö- och klimatarbetet. En rad statliga stöd har getts till olika insatser på just den lokala och regionala nivån vilket har granskats och bedömts i ett flertal utvärderingar som fokuserat på effekter av klimatinvesteringar, olika bidragsformer, resultatspridning, arbetet efter ansökningars avslag etc. Denna utvärdering inriktar sig på något som inte har granskats lika ingående, nämligen det främst lokala klimatstrategiarbetet och på de stödformer genom vilka Naturvårdsverket har kanaliserat bidrag till detta, d v s EnergiIntelligent Dalarna, Klimatkommunernas coachning, Klimp samt REKLIM. Uppgiften har bestått i att besvara tre utvärderingsfrågor: Nyttan med och andra effekter av själva klimatstrategiarbetet, betydelsen av Naturvårdsverkets och andras stöd till de lokala strategiprocesserna, samt förutsättningar, framgångsfaktorer och hinder för ett framgångsrikt strategiarbete. I uppgiften har också ingått att ge förslag till hur stimulans, främjande och nyttiggörande av lokala klimatstrategier kan åstadkommas i fortsättningen. Arbetet har lagts upp i två etapper där Etapp I omfattade en förstudie med litteraturöversikt, vidareutveckling av analysmodell samt urval av kommuner inför nästa etapp. Etapp II har rymt fallstudier i de valda kommunerna Avesta, Hässleholm, Kramfors, Nässjö, Täby och Älvsbyn samt en breddenkät till landets samtliga kommuner. Fallstudiekommunerna valdes för att belysa utvärderingsfrågorna genom att de var olika till sin karaktär, hade skilda förutsättningar för klimatstrategiarbete och hade mottagit olika stöd samt i ett par fall inte hade mottagit något stöd. Enkätresultatet Den breddenkät som genomfördes gav en rad intressanta resultat. Bl.a. visade den att sex av tio kommuner som fått avslag på ansökningar om stöd, trots detta fortsätter sitt klimatstrategiarbete om än i varierande grad. Enkäten visade också att stödformerna kompletterar varandra genom att bidra till kommunernas arbete på olika sätt, vilket är ändamålsenligt då stödbehoven hos kommunerna skiljer sig åt. Hela 88 procent av kommunerna har redan antagit eller kommer inom kort att anta en klimatstrategi (eller mot- 6

8 svarande dokument). Även om detta inte säkerställer att själva strategidokumentet är levande så tydliggör enkätresultatet att klimatstrategiarbetet i sig har resulterat i konkreta åtgärder i ca tre fjärdedelar av kommunerna. Att både förutsättningar och möjligheter skiljer sig mellan olika kommuner bekräftades av enkätresultatet. Många svaranden pekade på behovet av fortsatt stöd, framförallt betonades långsiktighet och uthållighet. Fallstudierna fördjupade och gav konkretion åt det som kom fram av enkäten. Avesta Avesta inom Dalarnas län, har mottagit stöd från EnergiIntelligent Dalarna och kommunfullmäktige har där antagit en väl genomarbetad och ambitiös energi- och klimatstrategi. Stödet gav bidrag och hjälp till klimatstrategiprocessen såväl som till klimatstrategins innehåll. Erbjudandet om stöd kom för kommunens del lägligt i en tid då de redan fattat beslut om att revidera sin dåvarande energiplan. Kommunen har en tämligen god organisation för klimatstrategiarbetet med arbets- och styrgrupp, tydligt politiskt stöd samt närhet till samarbete med både länsstyrelsen, grannkommuner samt övriga aktörer. Klimatstrategiarbetet tycks ha gett effekter på flera av kommunens styrdokument, kunskapshöjning bland aktörer i kommunen samt främjat samarbeten och erfarenhetsutbyten inom regionen. Hässleholm Hässleholm i Skåne län, har mottagit Klimp-bidrag och anses vara långt framme i sitt miljöarbete. En första klimatstrategi antogs år Arbetet bedrivs främst av miljöchefen och den anställda klimatkommunikatören. Kommunen förefaller ha ett brett kontaktnät med andra kommuner, länsstyrelsen, regionförbundet m fl. Engagemang finns hos både tjänstemän och politiker. Effekter är inte alldeles enkelt att peka på, men klimatstrategiarbetet hjälper till att hålla tempot i klimatarbetet, hjälper till att skapa en medvetenhet både inom kommunens egen organisation och hos allmänheten samt underlättar genomförande av åtgärder. Kramfors Trots tre ansökningar om Klimp-bidrag nådde inte Kramfors kommun i Västernorrlands län ända fram och har inte fått något stöd. Avslagen innehöll ingen återkoppling om varför deras ansökningar inte beviljades. Detta i kombination med att den drivande tjänstemannen slutade har resulterat i att klimat- och klimatstrategiarbetet har varit vilande. Tankar finns dock nu på att återuppta arbetet via en planerad tillväxtgrupp som organisatoriskt är tänkt att vara placerad direkt under kommunstyrelsen. Inga ekonomiska medel är avsatta för klimat- och klimatstrategiarbetet. Det hittillsvarande arbetet har hittills fört med sig att näringslivets syn på kommunen har för- 7

9 ändrats till att nu se kommunen som en samverkanspart i miljö- och klimatfrågor. Nässjö Nässjö kommun i Jönköpings län har mottagit stöd från REKLIM. Det stödet har beskrivits som en förutsättning för att överhuvudtaget påbörja ett klimatstrategiarbete. Nässjö arbetade fram en klimatstrategi som i delar antogs av kommunfullmäktige. Arbetsprocessen med att ta fram strategidokumentet lades upp i syfte att sedan kunna söka Klimp-bidrag och gick snabbt, isolerat och med svag förankring med andra aktörer. Mot bakgrund av att Klimp-bidraget inte beviljades, att klimatstrategin inte antogs i sin helhet och att arbetet legat vilande i väntan på att en ny organisation ska komma till stånd, är det svårt att påvisa några konkreta effekter av klimatstrategiarbetet. Täby I Täby kommun i Stockholms län, påbörjades arbetet med en Klimpansökan men lades ner då det krävde en alltför stor arbetsinsats. Täby har inte mottagit något stöd för klimatarbete. Det finns en miljöplan men vare sig där eller någon annanstans har ordet klimat använts i någon större omfattning. Kommunen själva menar att miljö- och klimatfrågor är integrerade i all verksamhet och det finns inga resurser avsatta för att arbeta med klimat mer ingående. Det finns en stark tradition av samverkan inom flera områden, däribland miljö även om frågan inte getts så stort politiskt fokus i kommunen. Att det nationella partiprogrammet för Moderaterna numera har större fokus på miljö och klimat underlättar även att driva frågorna på den lokala nivån. Älvsbyn Nära Piteå, Luleå och Boden ligger Älvsbyns kommun i Norrbottens län. Älvsbyn har mottagit stöd från Klimatkommunernas coachning vilket har varit uppskattat. Samverkan med andra Klimatkommuner har dock inte kommit till stånd p.g.a. stora avstånd och restriktioner när det gäller konferens- och reseutgifter till följd av finanskrisen. Organisationen för klimatstrategiarbetet är liten, men man har efter omtag lyckats bilda en arbetsgrupp som fört arbetet i hamn. Arbetsgruppen har inte haft kontakt med länsstyrelsen i klimatfrågor eller i strategiarbetet, och inte heller med andra kommuner i någon större omfattning. Effekten av coachningen, som gav möjlighet att påbörja klimatstrategiarbetet har framförallt varit att arbetet har väckt intresse hos politikerna. 8

10 Nyttan med arbetet, stödet och förutsättningar för framgång Sammanfattningsvis framträder bilden att nyttan av klimatstrategiarbete består i att det ger hjälp till att identifiera problem och strukturera arbetet, det ger långsiktighet, prioriterar och ger draghjälp åt genomförande av nygamla åtgärder, tempot upprätthålls, det ökar samarbetet över förvaltningsgränserna och ökar kunskapen om klimatfrågor etc. Bland de synliga effekterna av klimatstrategiarbetet märks genomförande av åtgärder i högre grad (gäller primärt stödet från Klimp), att det ger avtryck i interna styrdokument såväl som att det har stor betydelse för kommunens miljöprofil. Medvetenhet om och synlighet hos klimatarbetet är andra märkbara effekter samt att andra aktörer uppfattar kommunen som samverkanspart i dessa frågor. På regionnivå syns än så länge inga tydliga effekter, men det är å andra sidan svårt att leda i bevis vad som egentligen ger upphov till effekter på samhälls- och regionnivå. Det är för närvarande en stor medial uppmärksamhet vilket av de flesta anses ge draghjälp och sätta klimatproblem på dagordningen. Betydelsen av Naturvårdsverkets och andras stöd till de lokala strategiprocesserna vittnar många om är stor. Ekonomiska bidrag till olika åtgärder behövs, men det är framförallt processinriktat stöd som tycks behövas i många kommuner för att klimatstrategiarbetet ska få den utbredning och omfattning som är önskvärd mot bakgrund av de övergripande klimatpolitiska målen. Det behövs en mer långsiktig uppbyggnad av kompetens, och en mer permanent personalresurs inom olika nyckelområden. Samverkan samt nätverk är viktiga komponenter här. Bland drivkrafter och hinder för ett framgångsrikt strategiarbete märks generellt den politiska och mediala draghjälpen. Drivkrafter som framträder är tjänstemäns och politikers vilja och engagemang, en allmän vilja att ta ansvar för minskning av klimatpåverkan, önskemål att hålla en hög miljöprofil i kommunen etc. Bland hinder framhålls brist på personalresurser, kommunens ekonomiska situation, arbetsfördelningen i det klimatstrategiska arbetet, den politiska agendan, bristfällig statistik, bristande kommunikation etc. Ur dessa drivkrafter och hinder ser vi följande framgångsfaktorer: Att den politiska agendan prioriterar klimatfrågor Förekomst av engagemang hos tjänstemän och politiker i samverkan Förankring hos berörda bör ske med dialog och delaktighet i klimatfrågor och åtgärder Ändamålsenlig organisering samt en tydlighet om var i organisationen ansvaret finns 9

11 Kombination av handlingsplan och uppföljning Avsättande av tillräckliga resurser Tillgång till nätverk, samverkan med andra kommuner m.fl. Tillgång till rent kunskapsstöd Gemensamt resursutnyttjande minskar risken för att arbetet läggs helt åt sidan Fortsatt stimulans till klimatstrategiarbete Bland förslagen till hur stimulans, främjande och nyttiggörande av lokala klimatstrategier kan åstadkommas lyfts det utöver mer resurser, i både breddenkät och fallstudier, fram att statistiken bör förbättras, att dokumentera och sprida erfarenheter kring arbetsformer, åtgärder, och innehåll i strategierna, information och tips generellt etc. Det är påtagligt att behoven hos kommuner skiljer sig markant åt beroende på storlek, geografisk placering, resurser, tillgång till nätverk etc. Framtida stöd måste därför vara flexibelt och anpassas till kommunernas olika förutsättningar och behov. Vi tror också att centrala myndigheter kan samordna information och stöd i större utsträckning. Att majoriteten av kommunerna redan antagit eller kommer inom kort att anta en klimatstrategi (eller motsvarande dokument), reser frågan vad staten i framtiden kan och bör bidra med? Stödet har hittills inriktats på att få igång strategiarbete och åtgärder, men behöver skifta fokus till att hålla liv i processen och främja inriktning av arbetet i enlighet med övergripande klimatmål på regional och nationell nivå. Naturvårdsverket bör verka för återkommande uppföljning, samordning av information och samlad analys i samarbete med centrala och regionala statliga myndigheter. Naturvårdsverket kan också medverka till att sprida goda exempel och förbättra stödet till den statistikförsörjning kommunerna behöver. Att även framgent erbjuda olika slags stödformer svarar mot kommunernas i mångt och mycket skilda behov. Anpassade stöd ger var och en av Sveriges 290 kommuner möjligheter att göra det bästa av de givna förutsättningarna. 10

12 Summary Since the 1960 s environmental issues have been separated from other policy areas. There has now been a shift in focus with the result that matters concerning the environment and climate change are the concern of society as a whole. Both municipalities and regions are regarded as important actors in initiatives regarding the environment and climate change. A number of government subsidies have been put in place for a range of activities at the local and regional level. These have been analysed and assessed in a large number of evaluations, with the focus on the effects of climate investments, forms of subsidies, dissemination of results, continuation of work after applications are rejected etc. (These evaluations and other relevant reports are listed in appendix 1 of this report.)this evaluation focuses on a somewhat different aspect that has hitherto not been investigated as thoroughly as other aspects, namely the work on local climate change strategies and the forms of subsidies through which the Swedish Environmental Protection Agency (the Swedish EPA) has channelled economic support. Four channels are in focus: EnergiIntelligent Dalarna (initiated by the County Administrative Board of the Dalarna region), coaching by Klimatkommunerna (Climate Municipalities, an association of municipalities, counties and regions), Klimp (the Swedish EPA s Climate Investment Programme) and REKLIM (initiated by the Association of Swedish Regional Energy Agencies). The central issues for this evaluation are: Benefits and other effects of the actual work on climate change strategies, The importance of the Swedish EPA s and other actors support for the local strategy processes, and Conditions, success factors and obstacles for successful strategy initiatives. Suggestions for how to design stimuli, promotion and utilization have also been included in this assignment. Our work has been conducted in two phases. Phase I was designed as a pilot study with an overview of the vast amount of documents and literature, development of an evaluation model and selection of municipalities for the ongoing task. Phase II consisted of conducting case studies in the municipalities of Avesta, Hässleholm, Kramfors, Nässjö, Täby and Älvsbyn, along with a nationwide survey. The criteria for selection of the municipalities for the case study was to demonstrate the different focus of the evaluation 11

13 issues due to the differing preconditions, and whether subsidies were either granted or not granted for the municipalities. Survey results The survey, which was sent to all municipalities in Sweden, produced several interesting results. E.g. six out of ten municipalities carried on with their climate strategy work despite applications being rejected. The survey also showed that the forms of support complement each other, which is necessary since the needs of the municipalities differ widely. The majority of the respondents, 88 percent, have already decided upon a climate strategy (or similar document), or are about to. Although there is no information on how up-to-date a climate strategy document is, at least three quarters of the municipalities have undertaken concrete actions as a result of their strategy initiatives. The survey confirmed that there is a range of both conditions and possibilities among the municipalities. Many of the respondents identified a need for continued support, with a particular emphasis on a long term perspective and enduring assistance. The case studies produced a more profound understanding to complement the survey results. Avesta The municipality of Avesta has been granted support from EnergiIntelligent Dalarna and the city council has adopted a thoroughgoing and ambitious energy- and climate change strategy. The support contributed assistance to the working process as well as to the content of the climate strategy. From Avesta s perspective the support was timely as it had taken a decision to proceed with revision of its energy plan. The municipality had a fairly good organisation for climate initiatives with a steering and working group, explicit political support and close relationships for cooperation with the County Administrative Board, neighbouring municipalities and other actors. Effects of the climate strategy initiative can be traced in local governing documents, an increased level of knowledge in Avesta and the promotion of cooperation and exchange of experiences within the region. Hässleholm Hässleholm has received support from Klimp and is considered to be well advanced in its environmental initiatives. An initial climate strategy was decided upon in The work is carried out primarily by the environmental manager and the climate communicator. The municipality seems to have a broad network of contacts with other municipalities, the County Administrative Board, the Regional Development Council etc. Both politicians and civil servants are highly involved in climate and environmental 12

14 issues. Climate strategy initiatives are contributing to creating awareness within the municipal organisation and within society, facilitating the implementation of activities and maintaining the pace of the climate initiatives. Kramfors Despite having applied for Klimp support on three occasions, no support has been granted to Kramfors. The rejections did not contain any justification for the decision. The rejections, combined with the departure of key expertise, have prevented further climate initiatives in Kramfors. Discussions have been re-opened as to how to proceed. One suggestion is to establish a working group for regional growth, located within the organisation just beneath the city council. However, no economic funding has been reserved for climate strategy work or activities pertaining to climate Thus far, climate initiatives in Kramfors have brought the private sector closer to regarding the municipality as more of a collaborative partner in relation to environmental and climate issues. Nässjö The support that Nässjö has received from REKLIM has been described as a prerequisite for work on climate issues. A climate change strategy has been partly decided upon by the city council. The working process, which was targeted at a Klimp application, was conducted with great haste in isolation from other actors and was consequently poorly supported. One consequence of the rejection of the Klimp application was that only parts of the strategy document were accepted and that the work has been postponed. It is hard to see any visible effects of the climate strategy initiative. Täby In Täby work on the Klimp application was cancelled because of the resources needed. Täby has not received any support at all for its climate initiative. In fact the term climate is not used in this municipality, neither in its environmental plan nor elsewhere. The municipality itself maintains that climate is integrated in all the municipality s activities. However, no resources have been reserved for climate activities and the issue is not very high up the political agenda. Täby has a tradition of cooperating with neighbouring municipalities in environmental issues. The programme of the Moderaterna, a right-wing national party, is increasingly focusing on the environment and climate change, and this also facilitates local work with regard to these issues. Älvsbyn Älvsbyn is located in the far north of Sweden. The municipality has 13

15 received much appreciated support from Klimatkommunerna s coaching operation. Cooperation with other municipalities involved in Klimatkommunerna has failed due to geographic distance and travel restrictions resulting from a difficult economic situation. The organisation for the climate strategy initiative is small, but has nevertheless presented an elaborate strategy document. No contacts have been made with the County Administrative Board during the drafting process or to any great extent with other municipalities. The impact of the strategy initiative is primarily that politicians are now displaying an interest in these issues. Benefits of the work, support and prerequisites for success In conclusion, the benefits of work carried out on climate strategies is that it contributes to identifying problems, structuring initiatives and encouraging persistence and priorities. It also promotes new and old activities, maintains pace, enhances cooperation among departments and increases knowledge etc. The visible effects of climate strategies include higher levels of activity (primarily Klimp) and an effect on other internal policy documents that is of great importance for municipalities environmental profile. Awareness of and higher visibility of climate initiatives are other effects. The business world s view of the municipality as a collaborative partner is another effect. Thus far there are no visible effects at the regional level. On the other hand, it is difficult to prove causality between an activity and effects at the regional and societal level. The media focus on climate issues is generally considered to be of the greatest assistance. The importance of support from the Swedish EPA and others for the local processes has proven to be significant. Economic funding for concrete activities is needed, as well as support for the working processes. In particular the latter has proven in many municipalities to have scaled up the work in order to correspond with the national environmental quality objectives. More long term skills development is needed, as well as more permanent personnel resources within various key areas. Cooperation and networks are vital in this respect. Notable driving forces and obstacles for successful strategy work are the interest of the media and politicians. The involvement and interest of politicians and civil servants is crucial, as is the willingness to take responsibility for reducing environmental impact, a desire for explicit environmental profiles etc. Obstacles to be mentioned are lack of personnel resources, the municipality s financial situation, the division of labour in the working process, the political agenda, inadequate statistics and lack of communication. 14

16 Success factors that can be derived from these driving forces and obstacles include: The importance of a political agenda to prioritise climate issues The commitment of politicians and civil servants to cooperate Getting the backing of stakeholders and other actors in relation to climate issues and activities is best done through dialogue and participation Appropriate organisation and clarity in terms of where responsibility lies Combination of an action plan and following-up Reserving adequate resources Access to networks, cooperation with other municipalities etc Access to know-how Common use of resources decreases the risk of the work being put aside Continued stimulus for climate strategy initiatives In addition to more resources, which both the case studies and the survey results indicate as significant, we also want to stress other factors such as improved statistics, documenting and disseminating experience, working processes, activities, content of the strategies, information and tips. It is obvious that the needs of municipalities differ due to size, geographic location, resources and access to networks. Future support must therefore be flexible and adapt to the municipalities diverse prerequisites and needs. We believe that central government agencies can coordinate information and support to a great extent. As the vast majority have already decided on a climate strategy, or will soon have to, the question arises: how can the Government best provide assistance in the future? So far support has focused on commencing the task and producing a climate change strategy. A shift of focus is needed for the future with greater emphasis on maintaining the working process and promoting focused work in accordance with the environmental quality objectives at both a national and a regional level. The Swedish EPA should work towards regularly monitoring and coordinating information in conjunction with central and regional government agencies, and conducting overall analyses. The Swedish EPA can also contribute by disseminating good examples and developing the design and collection of the statistics required. In order to correspond to the varied needs of municipalities, support in the future ought to be offered in a range of forms. This would enable the municipalities to make the best of their own situation. 15

17 1 Inledning 1.1 Bakgrund Miljövård bör ses som en hela samhällets angelägenhet menade den statliga naturresursutredningen för över 40 år sedan. 1 Det fanns i samhället då ingen självklar förståelse för att även påverkan från små källor behövde begränsas, exempelvis individers påverkan, istället inriktades arbetet på industrins miljöpåverkan. I mitten av 1980-talet uppmärksammades miljöfrågorna återigen då skogsdöd, uttunning av ozonskiktet etc. börjat framträda och ses som allvarliga hot. Livsstil och miljö kopplades nu ihop och var och en underströks ha personligt ansvar för miljön. 2 FNs kommission för miljö och utveckling lanserade 1987 begreppet hållbar utveckling där ekonomiska och sociala förhållanden är tätt sammanbundna med god miljö. 3 Därmed sågs ett behov av att samtliga delar av samhället involverades i miljöarbetet och hade del i påverkan på miljön, ca 20 år efter att naturresursutredningen först pekat på det. Detta följdes upp i handlingsprogrammet Agenda 21 som antogs av FN 1992 i Rio de Janeiro, där vikten av att involvera medborgare lokalt betonades. 4 På den politiska agendan fanns nu i större omfattning nyttjandet av skatter och avgifter på miljöstörande verksamheter. I början av 1990-talet började styrmedlet skatt på energi och utsläpp av bl.a. koldioxid och svavel användas - miljöpolitiken decentraliserades och individualiserades. År 1995 antogs Sverige som medlem i EU vilket delvis har medfört ett annat fokus. Sverige sågs vid inträdet i unionen som ett föregångsland inom miljöpolitik. Sverige har haft ståndpunkten att verka för en högre ambitionsnivå inom hela EU istället för att sätta fullt fokus på det inhemska arbetet. EUs omfattande lagstiftning på miljöområdet ger dock fortfarande utrymme för nationell utveckling av miljöpolitik och lagstiftning. 5 Miljöskyddslagen, som var den första nationella miljölagstiftningen och trädde i kraft 1969, utvecklades i och med miljöbalkens 6 införande Där betonades ytterligare helhetssyn och försiktighetsprincipen. Av de inledande kapitlen framgår bl.a. att balken gäller för all verksamhet och att hushållning med råvaror och energi ska främjas. 1 Bruk och missbruk av naturens resurser, 2009, C. Bernes, L. J. Lundgren 2 Ibid. 3 Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, 1987, FN 4 5 Bruk och missbruk av naturens resurser, 2009, C. Bernes, L. J. Lundgren 6 Miljöbalken (SFS 1988:88) 7 https://lagen.nu/1998:808 16

18 Samma år, 1999, antog riksdagen 15 miljökvalitetsmål i syfte att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt, däribland målen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. De 15 målen har sedan dess vidareutvecklats med delmål och ytterligare ett miljökvalitetsmål har antagits vilket gör att i dagsläget är miljökvalitetsmålen 16 till antalet. 8 För att skapa möjlighet till samverkan och samråd och därigenom nå de antagna miljökvalitetsmålen, inrättades Miljömålsrådet tre år senare av regeringen. Rådet skrev i sin utvärdering 2008 att det var av särskilt stor betydelse att vidta åtgärder mot klimatförändringarna som påverkar de övriga miljökvalitetsmålen. 9 Åtgärder för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser har alltmer betonats både i Sverige och i andra länder. Några milstolpar har t ex varit FNs klimatpanels första utvärdering 1992 och Kyotoprotokollet 1997 som ställde krav på bindande åtaganden om utsläppsreduktioner, FNs klimatpanels fjärde utvärdering , som underströk behovet av att minska utsläppen med åtminstone 50 procent fram till år 2050, för att den globala medeltemperaturen inte ska stiga med mer än 2 C. En temperaturökning som även den kommer att medföra stora förändringar av klimatet och krav på åtgärder för anpassning. Vidare antogs inom EU ett energi- och klimatpaket i slutet av 2008 som syftar till att reducera utsläppen av klimatpåverkande gaser. Sveriges riksdag antog under 2009 propositioner för klimat 11 och energi 12 med utsläppsmål och åtgärder för att begränsa utsläppen och även använda energi mer effektivt. Förhandlingar har nyligen förts för att nå en ny internationell överenskommelse om utsläppsbegränsningar (COP 15) som visade att arbetet måste både stärkas och fortgå för att uppnå ett avtal. Nya rön om förändringar i klimatet och dess påverkan på samhället påverkade Sveriges regering att tillsätta Klimat- och sårbarhetsutredningen Utredningen slår fast i sina slutsatser nödvändigheten av att genast påbörja anpassningen till klimatförändringarna och att då dessa påverkar många grundläggande förutsättningar i verksamheter bör anpassningen genomsyra hela samhället. Utredningen pekar också på att en stor del av det faktiska arbetet kommer att utföras på lokal nivå, av enskilda, företag och kommuner. 13 Miljö- och klimatfrågor integreras alltmer i olika politikområden och kommunerna lyfts fram som en viktig länk i arbetet. Ett exempel på det är ett aktuellt förslag till ny plan- och bygglag, där det framgår av lagrådsremissen 14 att samhällsplaneringen spelar en viktig roll för att minska 8 9 Miljömålen nu är det bråttom!, Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål, FN:s klimatpanel 2007, Syntesrapport, Naturvårdsverket rapport En sammanhållen klimat- och energipolitik, klimat, prop. 2008/09: En sammanhållen klimat och energipolitik, energi, prop. 2008/09: Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, SOU 2007:60 14 Lagrådsremiss, En enklare plan- och bygglag, Regeringen december

19 klimatpåverkande utsläpp och att bidra till klimatmålet Begränsad klimatpåverkan. I budgetpropositionen 15 lyfts både kommuner och regioner fram som viktiga aktörer i miljö- och klimatarbetet. En rad statliga stöd har getts till just insatser på lokal och regional nivå, bl.a. investeringsstöd, kunskapsstöd etc. Till följd av det har flera utvärderingar gjorts när det gäller effekter av klimatinvesteringar, olika bidragsformer, resultatspridning etc. Kritiska synpunkter har förts fram och det har visat sig ta tid att omsätta övergripande klimatmål till konkret handling. Det finns emellertid fortfarande kunskapsluckor och behov att aktualisera den övergripande bilden och Naturvårdsverket har därför efter upphandling beställt denna utvärdering av det lokala och regionala klimatstrategiarbetet. Utvärderingsarbetet har genomförts av Faugert & Co Utvärdering och detta är vår rapport. 1.2 Vårt uppdrag I Naturvårdsverkets beställning av utvärderingen preciserades tre kärnfrågor som utvärderingen därmed har fokuserat på. De är: Nyttan med och andra effekter av själva klimatstrategiarbetet, betydelsen av Naturvårdsverkets och andras stöd till de lokala strategiprocesserna, samt förutsättningar, framgångsfaktorer och hinder för ett framgångsrikt strategiarbete. Utvärderingen ska dessutom ge förslag till hur stimulans, främjande och nyttiggörande av lokala klimatstrategier kan åstadkommas i fortsättningen. Naturvårdsverket har kanaliserat ekonomiska bidrag till klimatstrategiarbete genom flera olika stödformer. De som stått i fokus i denna utvärdering är följande fyra kanaler: Klimp, Klimatinvesteringsprogram som handlagts av Naturvårdsverket, REKLIM som projektletts av de regionala energikontoren, Klimatcoachning som letts av Nätverket Klimatkommunerna, samt EnergiIntelligent Dalarna som bedrivits av länsstyrelsen Dalarna. Därutöver har vi i utvärderingen även berört Energimyndighetens satsning Uthållig kommun samt Lokala Investeringsprogram (LIP), stödformer som 15 Proposition 2009/10:1 18

20 många kommuner har fått del av och som bidrar även de till klimatarbetet på lokal och regional nivå. Finansiella stöd är främst LIP och KLIMP som ger investeringsstöd medan de övriga är processtöd, d v s bidrag i första hand med kunskap, erfarenhetsutbyte, rådgivning etc. kring själva processen att arbeta fram en klimatoch energistrategi. De aktörer som stått i fokus för vårt arbete är primärt kommuner och hur de arbetat med klimatstrategiarbetet. Den regionala nivån utgör en kontext, eller yttre förutsättning och påverkan, för dessa kommuner där länsstyrelser, regionförbund etc. agerar i energi- och klimatfrågor. Verkligheten i det kommunala klimatstrategiarbetet är komplex med en mångfald av lokala och regionala arbets-, organisations- och samverkansformer, betydande skillnader i resurser, kompetens, traditioner och andra lokala förutsättningar mellan kommunerna, och i mängden aktörer och aktiviteter på området etc. Detta har understrukit nödvändigheten av att utvärderingen går på djupet och försöker urskilja vad olika faktorer betyder från ett kommunalt mottagarperspektiv. Utvärderingen har sett närmare på vad olika former av stöd (finansiellt stöd eller processtöd) erbjuder kommunerna i relation till deras egna prioriteringar och lokala problem, hur väl stöden svarar mot deras kompetens, resurser och praktiska förutsättningar i övrigt och vad kommunerna ges möjlighet att göra, utöver vad de hade kunnat göra ändå, eller vilken mernytta de olika stöden ger i klimatstrategiarbetet. En viktig avgränsning av vårt arbete är att vi undersökt hur processen, organisering och samverkan kring klimatstrategiarbetet fungerat. D v s själva klimatstrategidokumentet eller de åtgärder aktörerna förbinder sig att utföra (eller för den delen resultatet av dessa) står inte i fokus för denna utvärdering utan ligger utanför vår bedömning. 1.3 Metod För att besvara utvärderingens kärnfrågor skräddarsyddes en analysmodell. Den består av följande delar: a. Innehåll i olika stödformer ( erbjudande ) b. Drivkrafter och klimatproblem för kommuner c. Relationer till andra aktörer, arbetsformer för kommunala planeringsprocesser, personella och andra resurser samt andra påverkbara eller opåverkbara kontextfaktorer d. Kommunens klimatstrategiarbete, som leder fram till aktiviteter och åtgärder/investeringar inom klimatområdet 19

21 Figur 1: Kontext och drivkrafter I figuren ovan betonas tre olika faktorer: stödformen i sig, kommunens drivkrafter och kontext, som sammantagna avgör hur klimatstrategiarbetet läggs upp och genomförs och i sin tur bestämmer vilka slags åtgärder som kommunerna prioriterar. Kommunens drivkrafter och kontext påverkar varseblivningen och värderingen av innehållet i olika tillgängliga stödformer, samtidigt som stödformerna kan påverka eller förstärka drivkrafter och kompensera för eventuella svagheter i kontexten. Genom att förstå dessa samband kan en korrekt analys av stödformens verkan på själva arbets- och planeringsprocesserna göras. När det gäller nytta och effekter av klimatstrategiarbetet kan dessa uppstå på olika nivåer och vara kortsiktiga eller långsiktiga. Utvärderingen har sökt bedöma hur effekterna ter sig på olika nivåer, se figuren nedan, för att kunna dra slutsatser om stödens betydelse eller påverkan i ett längre perspektiv och om det är någon skillnad mellan de olika stödformerna. 20

22 Figur 2: Effekter på olika nivåer En kontextfaktor att beakta om man vill förstå hur olika stödformer påverkar en kommun är kommunens mognadsfas på klimatarbetsområdet (se figur nedan). Om kommunen exempelvis har arbetat fram och vidmakthållit energiplaner sedan Lagen om kommunal energiplanering infördes 1977 borde de rimligen ha en vana, upparbetade processer och organisering som underlättar liknande arbete med klimatstrategier jämfört med de kommuner som tar i klimatrelaterade frågor för första gången. Det kan även vara så att kommuners strategiska arbete med energi- och klimatfrågor avstannar och de kvarblir i en viss fas. Det kan finnas flera steg emellan att påbörja strategiskt arbete med kommunal energiplan 1977 fram till dagens energioch/eller klimatstrategiska arbete: Figur 3: Kommuners mognadsfaser De tre ovan beskrivna analysperspektiven utgör den samlade utvärderingsmodellen eller referensramen för detta uppdrag. 21

23 1.4 Arbetets upplägg Till utvärderingen har funnits en referensgrupp knuten med deltagare från Naturvårdsverket, Stockholms stad samt forskare vid Örebro Universitet Arbetets Etapp I Arbetet lades upp i två etapper där den första etappen fokuserade på förslag till urval av kommuner inför fallstudierna samt en utvecklad analysmodell. Som ovan nämnts har det lokala och regionala klimatarbetet utvärderats och belysts tidigare och en del av arbetet i Etapp I var en litteraturöversikt där vi orienterade oss utifrån vad som redan är skrivet inom och nära liggande området lokalt och regionalt klimatarbete. Vi har delvis översiktligt, delvis mer ingående studerat material som förstudier, utvärderingar, rapporter, förordningar, regleringsbrev, positionspapper, sammanställningar, presentationsmaterial, miljöhandlingsprogram, rapportering från media, årsrapporter, regionala samt lokala energi- och klimatstrategier, övriga lokala styrdokument, bidragsansökningar, beviljandebrev etc. (se Litteraturlista, bilaga 1). Vi genomförde även åtta explorativa intervjuer med nyckelpersoner i syfte att öka kunskapen och få preliminär insikt i eventuell nytta av klimatstrategiarbete, effekter av åtgärder, stödets betydelse etc. samt underlag för att formulera tentativa hypoteser om svar på de i utvärderingsuppdraget ställda utvärderingsfrågorna. Hypoteserna bearbetades sedan ytterligare i det fortsatta utvärderingsarbetet. De explorativa intervjuerna genomfördes med Naturvårdsverket, de fyra olika kanalerna för stöd samt några kommuner. I Etapp I gjordes också ett urval av kommuner inför de fallstudier som sedan genomfördes i Etapp II. Kriterierna för urval bestämdes i samråd med Naturvårdsverket. Syftet var att få ett urval som var tillräckligt varierat för att kunna belysa de här aktuella utvärderingsfrågorna. (Det betyder bland annat att vi inte eftersträvade ett representativt genomsnitt av Sveriges kommuner och att en annan uppsättning utvärderingsfrågor hade lett till ett annat urval.) Kriterierna omfattade följande: Gruppnamn: Indelningen är gjord av Sveriges kommuner och landsting 17 och består av nio grupper eller kommuntyper, indelade efter strukturella egenskaper som befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Detta avspeglar även till viss del storleken på kommunerna. 16 Ulf E Andersson, Karin Hermansson, Tea Alopaeus samtliga från Naturvårdsverket, samt Eva Gustavsson, Örebro universitet och Charlotta Hedvik, miljöförvaltningen i Stockholms stad. 17 Källa: 22

24 Stödform: Här anges om kommunerna/aktörerna erhåller eller har erhållit stöd enligt någon av formerna LIP, Klimp, Klimatcoachning, Energikontorens REKLIM, EnergiIntelligent Dalarna eller via Uthållig kommun. (Stöden beskrivs närmare i kapitel 5, avsnitt 5.2.) Bedömning: Miljöaktuellt har rankat 18 landets kommuner efter en bedömning ur miljöperspektiv. Kommunrankingen bygger på flera olika undersökningar, bland annat Naturskyddsföreningens klimatindex för kommuner, Miljöaktuellts egen omfattande enkät där kommunernas förändringsbenägenhet undersökts etc. Geografisk spridning: Klassificeringen här är gjord enligt NUTS indelning, d v s den regionala indelning som används inom EU för statistikredovisning. 19 Etapp 1 avslutades med en skriftlig rapport till utvärderingens referensgrupp där kommuntypifiering, fallstudieurval, utvärderingsfrågor/analysmodell samt planen för Etapp 2, redovisades samt diskuterades och förankrades med referensgruppen. Vi sökte som nämnts att få ett så varierat urval som möjligt som innehöll spridning mellan de olika stödformerna, olika storlekar och typer av kommuner, varierad bedömning när det gäller utvecklingsfas och ambitionsnivå i fråga om miljö- och klimatstrategiarbete samt geografisk spridning. De kommuner vi efter diskussion med referensgruppen valde som fallstudier var: Avesta Gruppnamn Stödform Bedömning Övriga kommuner EnergiIntelligent Dalarna, Uthållig kommun Geografisk spridning Nässjö 167 Norra Mellansverige Hässleholm Övriga LIP, Klimp 10 Sydsverige Kramfors Övriga Inget mottaget stöd 32 Mellersta Norrland Varuproducerande kommuner LIP, REKLIM 87 Småland med öarna Täby Förorts-kommun Inget mottaget stöd 259 Stockholm Älvsbyn Glesbygd LIP, Coachning 262 Översta Norrland Figur 4: Urval till fallstudier Källa: 23

25 Tabellen ovan visar de valda kommunerna samt hur de fördelar sig utifrån urvalskriterierna. Genom att söka stor spridning när det gäller olika karakteristika hos kommunerna räknade vi med att få en större förståelse för kommunernas förutsättningar, kontext, vad som utgör framgångsfaktorer etc. än om vi hade valt ett antal genomsnittkommuner, och att därigenom kunna ge mer nyanserade svar på utvärderingsfrågorna Arbetets Etapp II I arbetets Etapp II genomfördes fallstudier med besök i de valda kommunerna Avesta, Hässleholm, Kramfors, Nässjö, Täby och Älvsbyn. Sammanlagt genomfördes 35 intervjuer med personer som arbetade inom näringslivsenheten, miljö- och byggförvaltningen, tekniska kontoret, kommunala fastighetsbolag, energi- och klimatrådgivning, som klimatkommunikatör m fl. Vi har även intervjuat politiker, länsstyrelser samt företag av varierande storlek och med olika inriktning i kommunerna (se bilaga 4). Till stöd i intervjuerna hade vi en intervjuguide, framtagen i samråd med Naturvårdsverket och den referensgrupp som varit knuten till utvärderingen (se bilaga 3). Samtliga fallstudiekommuner har faktagranskat våra fallstudiebeskrivningar. En webbaserad breddenkät skickades till Sveriges samtliga kommuner i syfte att få grepp om hur vanligt förekommande det är med klimatstrategier (eller motsvarande dokument), organisering av klimatstrategiarbetet, eventuella effekter därav etc. Även den är framtagen i samråd med Naturvårdsverket och referensgruppen (se bilaga 5). Utskicket skedde i två steg där ett brev först skickades av Naturvårdsverket där miljöchefen i respektive kommun ombads inkomma med ett namn till vilken enkäten sedan kunde skickas, alternativt meddela om de inte ville medverka. 88 kommuner svarade med en namngiven mottagare. Till resten av kommunerna skickades den webbaserade enkäten till info-adressen i varje kommun per e-post. En påminnelse gjordes. Enkätpopulationen blev 270 kommuner p.g.a. att de sex fallstudiekommunerna inte inkluderades, två kommuner tackade nej till medverkan samt att några kommuner samarbetade i olika formationer kring just klimatstrategiska frågor och därför medgavs lämna gemensamma svar. Av 270 utskickade enkäter fick vi svar på 194 vilket gör en svarsfrekvens om 72 procent. 24

26 I den bortfallsanalys vi gjort upptäcktes ingenting som skulle kunna snedvrida resultatet utifrån de aktuella urvalsdimensionerna geografisk placering, bedömning, stödform, eller gruppnamn. Ett väsentligt moment i utvärderingsarbetet var även ett tolkningsseminarium som genomfördes den 10 december med deltagare från Naturvårdsverket, referensgruppen, de olika stödformerna, Sveriges kommuner och Landsting m fl. 20 Syftet var dels att tolka de resultat utvärderingen visade på, dels att diskutera frågor som rörde framtida stöd etc. Seminariet gav ett värdefullt tillskott till utvärderingens syntes och analys. 1.5 Disposition av rapporten Rapporten inleds med en kort beskrivning av bakgrunden till den utvärdering som nu gjorts. I kapitel 4 återfinns också en beskrivning av vårt uppdrag, utvärderingens centrala frågor samt metod och genomfört arbete. Kapitel 5 ger en översikt över de olika stödformerna samt de aktörer som är involverade i dessa. Kapitel 6 behandlar den breddenkät som skickats ut till landets kommuner. Kapitlet avslutas med en sammanfattande kommentar. I kapitel 7 redogör vi för genomförda fallstudier. Varje avsnitt om respektive kommun avslutas med sammanfattande kommentarer samt kapitlet i stort avslutas även det med en översiktlig sammanfattning. I rapportens avlutande kapitel, kapitel 8, kommenteras resultatet och en sammanfattande analys görs. Rapporten avslutas med våra reflexioner. I bilaga finns litteraturlista, referenser vid fallstudierna, Intervjuguide för fallstudierna, förteckning över intervjupersoner, enkätformulär samt det totala enkätresultatet. 20 Deltagare i tolkningsseminariet var utöver Faugert & Co Utvärdering, Åsa Söderberg, Ulf E Andersson, och Tea Alopaeus från Naturvårdsverket, Andreas Lamppa från Klimatkommunerna, Eva Gustavsson från Örebro Universitet, Andreas Hagnell från SKL, Anna Sager från Energikontoren, Charlotta Hedvik från Stockholms stad samt Åke Axenbom från Energimyndigheten. 25

27 2 Stöd till klimatstrategiarbete och olika stödformer 2.1 Klimatstrategiarbete vad är det? En klimatstrategi är en strategi för att strukturerat arbeta med utsläpp av klimatpåverkande ämnen och åtgärder för att reducera dem. Klimatstrategiarbete är alltså arbetet med att ta fram strategin och där strategin i sig syftar till aktiviteter och åtgärder som leder till minskade utsläpp. För att kunna föreslå åtgärder är kunskap om källorna till utsläppen nödvändig och det första steget är därför en kartläggning. En entydig och explicit definition av vad klimatstrategiarbete är och/eller bör innehålla finns inte. Klimatstrategiarbetet kan ändå ses som en process med flera steg från idé, omvärldsanalys, avgränsning, mål och åtgärder till uppföljning och revidering. Förankring för att skapa förståelse och delaktighet anses viktigt och bör genomsyra hela processen. För att få bidrag för Klimp-program ställdes krav på att i ansökan redovisa en klimatstrategi, vilket framgår av förordningen för Klimp 21. I förordningen definierades klimatstrategi som kommunens eller annan bidragssökandes källor till utsläpp av växthusgaser och en strategi för hur utsläppen skall kunna minskas. Det framgår också att klimatstrategin dels bör vara väl förankrad i kommunen och dels kan vara integrerad med annan kommunal planering. Avsikten var att de åtgärder som programmet omfattade, skulle vara prioriterade utifrån en helhetssyn på kommunens utsläpp av växthusgaser. Det samlade klimatutsläppet i kommunen synliggörs i såväl officiell statistik som statistik inhämtad från andra aktörer, exempelvis företag. Nationellt kommer de stora bidragen till klimatpåverkan från energiförsörjning, transporter, industriprocesser och jordbruk. Hur fördelningen ser ut lokalt varierar och beror på t ex vägtransporter, vilka industrier som finns och om det bedrivs jordbruk inom kommunen. I den nationella statistiken ingår utsläpp från dessa källor, men där ingår inte utsläpp från internationella transporter eller varor som produceras i andra länder och konsumeras i Sverige. Det finns översiktliga beräkningar 22 som visar att om vi tog hänsyn till det vi konsumerar i Sverige skulle utsläppen bli väsentligt högre för bl.a. klimatpåverkande gaser, jämfört med vad vi redovisar i den officiella statistiken. Hur statistiken är uppbyggd och hur nedbrytbar den är påverkar alltså hur välgrundad bilden av källor till utsläpp av växthusgaser blir och därmed också hur träffsäker strategin för hur utsläppen skall kunna minskas blir. 21 Förordning (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram 22 Konsumtionens miljöpåverkan, rapport 5903, Naturvårdsverket

28 Klimatstrategier och klimatstrategiarbete är på sätt och vis nytt, men sedan tidigare finns det krav på att alla kommuner ska ha en aktuell energiplan. Den beskriver tillförsel, distribution och användning av energi och enligt lagen om energiplanering (samt även den s.k. MKB-förordningen och Miljöbalken) 23 gäller att planerna ska miljöbedömas för att analysera hur miljön, hälsan och hushållningen påverkas av olika åtgärder och energisystem. En energiplan kan sägas ha fokus på energianvändningen i kommunen och hur den påverkar miljön. Det innebär att andra klimatpåverkande utsläpp i allmänhet inte ingår, å andra sidan finns det en naturlig koppling mellan klimatpåverkande utsläpp och energianvändning och energieffektivisering. Under det senaste året har även begreppet energi- och klimatstrategier börjat användas. Bl.a. ställs det i Energimyndighetens projekt Uthållig kommun krav på att deltagande kommuner ska ta fram en sådan strategi. I handbok för Uthållig kommun 24 beskrivs processen för att ta fram strategin och där sägs också att fokus i programmet är klimatrelevanta frågor som är energirelaterade. Inte bara kommuner utan även landets länsstyrelser arbetar nu med energi- och klimatstrategier. Under 2008 hade de i uppdrag av regeringen att ta fram regionala sådana. Energimyndigheten bistod länsstyrelserna i det arbetet och har även gjort en sammanställning av resultaten 25. Enligt sammanställningen har alla länsstyrelser gjort en fördjupad nulägesbeskrivning av tillförsel, användning och produktion av energi. Energimyndigheten konstaterar dock att strategierna är olika till sin omfattning, karaktär och inriktning. Det varierar även hur strategiarbetet bedrivits och vilka som involverats. En klimatstrategi har i första hand fokus på utsläppen av växthusgaser, medan en energiplan har fokus på energianvändning. Genom att kombinera de båda synsätten i en energi- och klimatstrategi kan en mer heltäckande bild erhållas. Utvecklingen pekar också på att begreppet energi- och klimatstrategi alltmer används. De kommunala strategierna utgår i allmänhet från kommunen som geografiskt område, där den egna förvaltningen är en del och där kommunen också har olika påverkansmöjligheter för utsläpp från andra källor. Många åtgärder förutsätter också samverkan i ett större perspektiv t ex med regionala aktörer eller mellan närliggande kommuner. 2.2 Stödformer Fokus för denna utvärdering är dels Klimp-bidrag som är åtgärdsinriktat och kan antas ha en indirekt verkan på strategiarbetet genom att ställa förekomst 23 Lagen om kommunal energiplanering (1977:439), Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) samt Miljöbalken (1998:808) 24 Hjälpreda till hållbar handlingskraft Handbok för uthållig kommun, Energimyndigheten Sammanställning av länsstyrelsernas energi- och klimatstrategier, Energimyndigheten 2009, Dnr

29 av klimatstrategi som villkor för bidrag och dels de tre processinriktade stödformerna REKLIM, Klimatcoachning och EnergiIntelligent Dalarna som finansierats med stöd av Naturvårdsverket och där avsikten varit att arbeta fram en lokal klimatstrategi. Förutom dessa finns det även andra liknande stöd med annan finansiering som dock inte ingår i utvärderingen. Klimatinvesteringsprogram (Klimp) Klimatinvesteringsprogram (Klimp) 26 liksom föregångaren LIP är investeringsstöd med syfte att stödja åtgärder som minskar miljöpåverkan. LIP ( ) hade bredare miljöfokus medan Klimp ( ) avgränsades till åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser. Bidraget till Klimp bygger på samverkan mellan nationell och lokal nivå. Tanken är att kommuner, företag och andra aktörer ska stimuleras att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen och uppmuntrar lokalt engagemang och lokala initiativ. Förutom att det i ansökan ska ingå en klimatstrategi, ställs det också krav på uppföljning och information om programmen. Klimatstrategierna skulle ge grunden för att genomtänkta och kostnadseffektiva åtgärder prioriterades i programansökningarna. Normalt är det en kommun eller annan offentlig aktör som står för Klimpprogrammet, men även privata företag kan vara huvudman för en åtgärd. Av Sveriges kommuner har 67 beviljats Klimp-bidrag själva och ytterligare ett antal har beviljats bidrag via program med regional huvudman. Åtgärderna återfinns inom en mängd områden som trafik, energi och avfall. Totalt sett har ca en tredjedel av Klimp-bidragen gått till biogasprojekt. Sammanlagt har nästan 6 miljarder kr. beviljats i de båda programmen, varav ca 1,8 miljarder till Klimp. Åtgärderna beräknas minska utsläppen med ca 2 miljoner ton växthusgaser (CO 2 -ekvivalenter) årligen samt minska energianvändningen med 1.2 TWh per år. De sist beviljade programmen beräknas vara genomförda till REKLIM Stödet REKLIM 27 som även det finansieras av Naturvårdsverket, administreras regionalt via de regionala energikontoren. Stödet riktar sig framförallt till små kommuner för att få igång klimatarbetet. Energikontoren ger stöd i den processen och bidrar med kunskap om åtgärder. Syftet är att ta fram en klimatstrategi med mål och handlingsplan. Projektet pågick med en första etapp under 2008, där 32 kommuner deltog och pågår med en andra etapp nu. Krav för att få delta, förutom att det inte finns en antagen klimatstrategi, är att kommunen avsätter tid och resurser för att delta och samt inte uppbär annat motsvarande stöd

30 Klimatcoachning En tredje stödform som Naturvårdsverket finansierar är projektet Klimatcoachning 28 som leds av nätverket Klimatkommunerna, med Lunds kommun som värdkommun. Projektet startade 2007 och avslutas vid utgången av Även det riktar sig till mindre kommuner och syftar till att få igång klimatarbete med en strategi som grund. Totalt deltar 23 kommuner och från nätverket medverkar fyra kommuner som mentorskommuner. I juni 2009 hade 18 av de deltagande kommunerna tagit fram en klimatstrategi med handlingsprogram. Initialt kunde kommunerna få bidrag om kr för deltagande, men i övrigt är det kommunerna själva som avsätter resurser. Projektets stöd erbjuder vägledning, samverkan och utbyte av erfarenheter. Bl.a. erbjuds telefonrådgivning och en processguide som beskriver stegen för att få igång ett långsiktigt klimatarbete i kommunerna. EnergiIntelligent Dalarna EnergiIntelligent Dalarna 29 är ett program för regional energisamverkan och initierades 2004 under ledning av länsstyrelsen och i bred samverkan med lokala, regionala och nationella aktörer. Åtgärder är tänkta att genomföras regionalt och lokalt i Dalarna och ger former för en energisamverkan i ett tioårsperspektiv. Under 2007/2008 fick projektet bidrag från Naturvårdsverket för att även ge stöd till kommunernas arbete med klimatstrategier. Kommunerna erbjöds seminarier som tog upp olika delar av klimatstrategiarbetet samt malltexter som hjälp för att ta fram strategin. EnergiIntelligent Dalarna bedrivs numera med en permanent organisation och erbjuder länets kommuner en möjlighet till nätverk och erfarenhetsutbyte inom energiområdet. Projektet samverkar i sin tur med andra regionala projekt Dala-MaTs (miljöanpassat transportsystem), Byggdialog Dalarna och Gävle Dala Energikontor. Energimyndighetens Uthållig kommun Projektet Uthållig kommun 30, slutligen, drivs och stöds av Energimyndigheten. Det är inte föremål för utvärderingen, men har ändå tagits med eftersom det är många kommuner som deltar. Det startade som ett pilotprojekt med fem deltagande kommuner. Huvudprojektet som pågår nu och avslutas 2011, har 66 deltagande kommuner varav fyra var med i pilotprojektet och de är nu nestorkommuner för övriga. I huvudprojektet finns även ett regionalt spår, där Kalmar län utsetts som pilotlän. Förutom stöd från Energimyndigheten erbjuds kompetens från andra aktörer. Kommunerna i Uthållig kommun är indelade i s.k. kluster som främst är regionalt baserade. Förutom möten erbjuds en handbok, information på nätet, nyhetsbrev och stöd från Sveriges regionala energikontor. Deltagande

31 kommuner undertecknar en avsiktsförklaring där kommunen bl.a. förbinder sig att ta fram en energi- och klimatstrategi och ha den som bas för det fortsatta arbetet. Kommunerna väljer vad de vill arbeta med inom ett flertal teman som fysisk planering, energieffektivisering, näringslivsutveckling, information m.m. Förutom de ovan nämnda projekten pågår det även ett antal andra. Nätverket Klimatkommunerna som delvis finansieras av medlemsavgifter, ger stöd till medlemmarna med träffar och informationsutbyte. Det finns ett permanent kansli och genomför flera projekt utöver det om klimatcoachning. Ekokommunerna är ett annat nationellt projekt, med klimat som en del av en bredare inriktning. Bland regionala projekt kan nämnas Klimatplaner för Värmland, Hållbar Utveckling Väst, Klimatcoach Östergötland och Hållbar Mobilitet i Skåne. Även inom EU drivs liknande projekt och en del kommuner har finansiellt stöd från därifrån. Inom EU finns även kommissionens initiativ om Borgmästaravtal. I november hade det undertecknats av över 900 europeiska städer (varav 25 svenska) som har gjort ett åtagande om att minska utsläppen med mer än 20 procent till år Detta är åtaganden som också kommer att följas upp av EU. 2.3 Aktörer för klimat(strategiskt)arbete De stödprojekt, Klimp, REKLIM, Klimatcoachning och EnergiIntelligent Dalarna, som är i fokus för utvärderingen har finansiering från Naturvårdsverket, vilket gör Naturvårdsverket till en viktig aktör nationellt. Naturvårdsverket kommer in på många andra sätt också, i både klimat- och miljöarbetet. För miljömålet Begränsad Klimatpåverkan 31 är Naturvårdsverket miljömålsansvarig myndighet och samverkar där med bl.a. Energimyndigheten. De två myndigheterna är de som på nationell nivå främst ger kunskapsstöd i energi- och klimatfrågor och även stöd för arbete med klimatstrategier. Det finns ett flertal andra myndigheter som skulle kunna betraktas som aktörer och som arbetar med frågor som har stor betydelse för klimatpåverkan. Det är dels trafikverken, de är sektorsmyndigheter och arbetar i den rollen med miljöfrågor. Vägverket driver med flera andra myndigheter sedan några år projektet Den goda staden, som syftar till att ta utveckla hållbara transporter i stadsmiljö. Även Boverket skulle kunna ses som en aktör genom sitt ansvar för fysisk planering bl.a. för översiktsplanering och för att den vägen ta tillvara möjligheter att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser. Boverket har under några år drivit projektet Bygga-bo-dialog. I projektet som nyligen avslutats fanns totalt 44 aktörer med representanter för regeringen, myndigheter, kommuner samt bygg- och fastighetssektorn. Ytterligare en

32 statlig myndighet som skulle kunna ses som aktör är Jordbruksverket, eftersom den sektorn också bidrar till relativt stora utsläpp av växthusgaser. Alla dessa myndigheter arbetar på olika sätt med miljö- och klimatfrågor, även om de inte varit så aktiva i just klimatstrategiarbetet. Regionalt finns länsstyrelserna som statens förlängda arm för ett antal frågor. I miljömålsarbetet har länsstyrelserna en övergripande och samordnande roll som regionala miljömyndigheter. De ska arbeta tillsammans med andra regionala myndigheter och organ och i dialog med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att säkra att miljökvalitetsmålen och delmålen får genomslag i länen. Det innebär att länsstyrelserna är en naturlig aktör i arbetet med att begränsa klimatpåverkan. De har även fått ett ansvar att ta fram regionala energi- och klimatstrategier, där de i slutet av 2008 redovisade sina strategier till regeringen. I budgetpropositionen 32 har det aviserats att länsstyrelserna kommer att få en fortsatt roll i det arbetet och även medel för att bedriva det. För de regionala strategierna har Energimyndigheten en stödjande roll och har även gjort en sammanställning av länens strategier 33. Länsstyrelserna samverkar i det regionala arbetet med såväl regionala som lokala aktörer. På regional nivå kan det vara t ex kommunförbund, landsting och regionala energikontor. De regionala energikontoren har finansiering från Energimyndigheten och är en viktig del i energirådgivningen, där de stöttar de kommunala energirådgivarna. De har även en roll när det gäller att ta fram klimatstrategier och har svarat för ett av projektstöden som ingår i utvärderingen. Hur länen samverkar i det regionala arbetet varierar, vilket bl.a. framgår av Energimyndighetens sammanställning av de regionala energi- och klimatstrategierna. Det gäller både den regionala nivån och den lokala. På den lokala nivån företräds ibland kommunerna av det regionala kommunförbundet, medan det i andra fall är kommunerna själva som deltar. Likaså varierar det i vilken omfattning det är politiker och/eller tjänstemän som företräder kommunen. Vilka som räknas som lokala aktörer beror i sin tur på vilka avgränsningar som gjorts i den lokala klimatstrategin. Vanligen innefattas såväl den kommunala förvaltningen som kommunala bolag, företag och organisationer. Den kan även inkludera enskilda medborgare, ofta kommer de in som målgrupp för energirådgivningen, men även andra aspekter kan tänkas. Kommunens rådighet eller påverkansmöjligheter på olika aktörer skiljer sig givetvis åt beroende på aktör. Mycket av arbetet bygger på samverkan och 32 PROP. 2009/10:1 Utgiftsområde Sammanställning av länsstyrelsernas energi- och klimatstrategier, Energimyndigheten 2009, Dnr

33 information, men det är även möjligt för kommunen att använda sig av tillsyn enligt miljöbalken. 32

34 3 Kommunbilden utifrån breddenkäten I detta kapitel redovisas resultatet från den breddenkät vi har skickat till landets kommuner. Syftet var att teckna en helhetsbild när det gäller den upplevda nyttan med klimatstrategiarbetet, vad olika stödformer betytt och hur framgångsfaktorer och hinder totalt sett ser ut. Förutom att presentera svarsmönster från våra enkätfrågor så kommer vi även, när det är relevant, att visa på skillnader vad avser olika stödformer, förekomst av klimatstrategi samt kommuntyp 34. Dessutom knyter vi an till tidigare undersökningar som har gjorts med liknande inriktning, i första hand från SKL, Naturvårdsverket, Klimatkommunerna, Energimyndigheten och Naturskyddsföreningen. När procentandel anges i resultatbeskrivningen så är dessa beräknade på grundval av det totala antalet svarande på respektive fråga. För enkätformulär och det totala enkätresultatet, se bilaga 5 respektive Sökta och mottagna stöd De olika stödformerna skiljer sig åt vad gäller en rad aspekter såsom innehåll, avsändare, målgrupp och syfte. För varje angiven stödform (EnergiIntelligent Dalarna, Energikontorens REKLIM, Klimatkommunernas klimatcoachning, Klimp, LIP samt Uthållig kommun) så kunde respondenterna svara på fyra olika sätt. 35 Respondenten vet inte om kommunen har sökt stöd Vissa av stödformerna är inte så välkända och dessutom har inte alla tjänstemän kännedom om tidigare ansökningar. Kommunen har inte sökt stöd I de öppna svaren ger respondenterna ytterligare förklaring till varför de inte har sökt stöd. Det klart vanligaste skälet som angivits är att de nödvändiga 34 Jämförelsen bygger på Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning, som delar in Sveriges kommuner i 9 kategorier: storstäder (3 st), förortskommuner (38 st), större städer (27 st), pendlingskommuner (41 st), glesbygdskommuner (39 st), varuproducerande kommuner (40 st), övriga kommuner över invånare (34 st), övriga kommuner invånare (37 st), övriga kommuner mindre än invånare (31 kommuner). 35 EnergiIntelligent Dalarna representeras i enkäten endast av ett fåtal respondenter. Denna information ska därför tolkas med viss försiktighet. 33

35 resurserna har saknats inom kommunen och då avses framförallt ansökningsprocessen för Klimp och LIP, som anges som alltför krävande. Ett annat skäl som anges är att den politiska ledningen prioriterar andra frågor. Vidare har en del av stöden inte bedömts vara relevanta utifrån givna stödkriterier och ibland anser även kommunerna att de stöd de redan har erhållit är fullt tillräckliga. Av de kommuner som inte har sökt ett enda stöd finner vi en överrepresentation från främst glesbygdskommuner (som står för hela 34 procent av svarande i denna kategori) och förortskommuner (som utgör 24 procent av de svarande i denna kategori). Kommunen har sökt men inte erhållit stöd Svåraste stödformen att få har varit Klimp där 59 procent av samtliga kommuner som har sökt detta stöd i slutändan också har uppburit stöd. En intressant följdfråga är vad som har hänt efter det att ansökan har avslagits. Hur påverkas kommunernas klimatstrategiarbete av detta? Om ni har sökt men ej erhållit någon av ovan nämnda stödformer; hur har kommunens klimatstrategiarbete utvecklats efteråt? Andel respondenter 40% 30% 20% 10% 0% Det har avstannat helt Det har tappat fart Delar av strategin har genomförts ändå Det har inte påverkats nämnvärt Kan ej bedöma Figur 4: Hur har kommunens klimatstrategiarbete utvecklats efter avslag? Som framgår av Figur 4 så fortsätter de flesta kommuner trots avslag sitt klimatstrategiarbete som innan och genomför delar av strategin ändå. 60 procent av de svarande menar att klimatstrategiarbetet inte har påverkats av avslaget i någon större grad, eller att delar av strategin ändå har genomförts. Det här kan jämföras med en tidigare undersökning, som specifikt visade att 36 procent av alla åtgärder som nekats Klimp-bidrag har genomförts ändå, helt eller till större del 36. En del kommuner beskriver att många projekt fortskrider, men inte i samma omfattning och ofta försenade. Entusiasmen kan avta vid ett avslag vilket uttrycks i följande citat från enkäten: 36 Vad händer med åtgärder i KLIMP-ansökningar som fått avslag?, Naturvårdsverket 34

36 Ansökningar om LIP och KLIMP tar mycket tid och energi och många utomstående engageras i arbetet. När det blir avslag sjunker entusiasmen ned under utgångsläget. I större städer och förorter har klimatstrategiarbetet påverkats i särskilt liten utsträckning, och inte heller i glesbygdskommuner eller varuproducerande kommuner medför ett avslag särskilt stora problem. Gruppen övriga större kommuner tycks, om några, ha svårast att genomföra planerade åtgärder trots avslag. Kommunen har sökt och erhållit stöd Över hälften (54 procent) av de svarande kommunerna i enkäten har sökt och erhållit LIP. Strax därefter kommer Klimp (37 procent) och Uthållig kommun (31 procent). Det bör påpekas att det inte framgår av enkätsvaren om de stödda projekten fortfarande pågår eller om stödet är avslutat för kommunens del. 3.2 Olika stödformers bidrag till processen Vi ville med hjälp av enkäten också utföra en övergripande kartläggning av vilka olika slags erbjudanden som kommunerna uppfattar att olika stödformer från statliga och andra aktörer innehåller. De svarande kommunerna har därför fått bedöma hur väl vart och ett av de olika stöden har fungerat ur olika aspekter. 37 I Figur 5 redovisas de enligt respondenterna tre viktigaste delarna i erbjudandet rangordnade under respektive stödform Figur 5 visar enbart rangordningen av olika delar inom respektive stödform: EID* REKLIM Coachning** KLIMP LIP UK*** Erfarenhets- Sakkompetens Investeringsstöstöd Investerings- och kunskapsutbyte 1 Sakkompetens 2 Rådgivning/ guidning Rådgivning/ guidning 3 Erfarenhets- Sakkompetens och kunskapsutbyte * EID = EnergiIntelligent Dalarna Rådgivning/ guidning ** Coachning = Klimatkommunernas klimatcoachning ***UK = Uthållig kommun Figur 5: Olika stödformers bidrag till processen Erfarenhetsoch kunskapsutbyte Rådgivning/ Guidning och Sakkompetens Erfarenhetsoch kunskapsutbyte Erfarenhets- och kunskapsutbyte Sakkompetens Erfarenhetsoch kunskapsutbyte Sakkompetens Investeringsstöd (Respondenterna fick betygssätta dessa delar på en skala från 1-4 där 1 betyder Inte alls fungerat väl och 4 är Fungerat mycket väl). 38 Investeringsstöd ingick inte i Uthållig kommun och finns troligtvis med för att många av dessa kommuner även har uppburit LIP och/eller Klimp 35

37 Som tidigare har nämnts så skiljer sig de olika stödformerna åt vad gäller innehåll, avsändare, målgrupp och syfte. I bedömningen av stödformerna ser vi att främst mottagarna av coachningsstöd upplever att stödet gett dem utbyte i många aspekter som rör processen för klimatstrategiarbetet. Även mottagare av LIP och Klimp upplever att stödet har gett dem utbyte i flera aspekter. Vid en jämförelse mellan de totala snittbetygen (se Figur 6), så framkommer att Klimatkommunernas klimatcoachning sammantaget har rönt högst uppskattning när det gäller Sakkompetens, Rådgivning/guidning samt Tillgång till statistik eller övrig relevant information. Även gällande uppföljning av strategiarbete är klimatcoachning högst betygssatt. Uthållig kommun har fungerat starkast av alla stöd när det kommer till erfarenhetsoch kunskapsutbyte och Klimp ligger främst gällande samverkan med andra stödmottagare och när det kommer till investeringsstöd. För LIP och REKLIM hamnar investeringsstöd respektive erfarenhets- och kunskapsutbyte högst. Rådgivning/ guidning Erfarenhets- och kunskapsutbyte Samverkan med andra stödmottagare Sakkompetens Uppföljning av strategiarbete Tillgång till aktuell statistik eller övrig relevant information Investeringsstöd 1 Coachning UK Klimp Coachning Coachning Coachning Klimp 2 Klimp Coachning UK LIP Klimp REKLIM LIP 3 LIP LIP LIP Klimp UK Klimp UK 39 Figur 6: Bidrag till processen en jämförelse mellan stödformerna (I figur 6 ovan finns inte EnergiIntelligent Dalarna med p g a att de fyra svarande har rankat alla alternativ lika högt och skulle i en redovisning enligt ovan inte ge en rättvis svarsbild. En osäkerhetsfaktor när vi analyserar stödens betydelse är här kommuner som mottagit flera former av stöd i vissa fall anger de att det sker en sammanvägd bedömning, i andra fall väljs en given stödform. I detta sammanhang är det dock värt att framhålla att resultaten diskuterades vid vårt tolkningsseminarium, och att deltagarna då bedömde bilden som rättvisande och i överensstämmelse med deras erfarenheter från sina omfattande kontakter med kommunerna). 39 Investeringsstöd ingick inte i Uthållig kommun och finns troligtvis med för att många av dessa kommuner även har uppburit LIP och/eller KLIMP 36

38 3.3 Stödens påverkan på förekomsten och innehållet 77 procent av kommunerna i vårt urval uppger att de har en energiplan. Trots lagkrav är det alltså fortfarande 23 procent som saknar en sådan 40. Jämfört med den uppföljning av kommunala energiplaner som utfördes 2006 så har andelen utan energiplan ändå minskat något. 41 Idag blir det allt vanligare att kommuner slår ihop energiplanen med klimatstrategin då dessa båda dokument har många gemensamma nämnare. Flera respondenter uppger också att en gemensam energi- och klimatstrategi är under utarbetande. I SKL:s klimatrapport från 2007, framkommer att 80 procent av landets kommuner har antagit eller arbetar på handlingsplaner för klimatarbetet. 42 Denna siffra överensstämmer tämligen väl med vår undersökning där något fler, 88 procent, har antagit en klimatstrategi eller ett motsvarande strategiskt dokument alternativt har en pågående process för detta 43. Att 58 procent har antagit strategin i Kommunfullmäktige är en tydlig ökning jämfört med Energimyndighetens uppföljning av kommunal energiplanering från 2006, då 41 procent av kommunerna hade en klimatstrategi. I sammanhanget kan nämnas att 57 procent av de svarande kommunerna i Naturskyddsföreningens klimatindex hade antagit ett sektorsövergripande klimatmål. Vår undersökning visar att kommunstorlek och mottaget stöd har samband med förekomsten av klimatstrategi, något som även har framhållits av SKL. 44 De kommuner som inte har en pågående klimatstrategiprocess visar sig i regel vara små. Av de kommuner som inte har erhållit något stöd överhuvudtaget är det endast 34 procent som har en antagen klimatstrategi medan motsvarande siffra blir 68 procent för kommuner som erhållit någon form av stöd. Av kommuner som uppburit stöd har 8 procent inte en pågående process för detta ändamål medan motsvarande siffra är 25 procent för kommuner utan stöd. Detta visas tydligare i Figur 7 nedan. Antagen klimatstrategi Pågående process Ingen strategi eller pågående process Erhållit stöd Ej erhållit stöd 68 % 34 % 25 % 41 % 8 % 25 % Figur 7: Sambandet mellan erhållet stöd och antagen klimatstrategi 40 Lagen om kommunal energiplanering 41 Energimyndigheten - Kommunal energiplanering - En enkätundersökning av Sveriges kommuner 2006, där andelen utan energiplan var 27%. 42 SKL Tabellbilaga till klimatrapport Det bör påpekas att olika begrepp används i kommunerna och när vi hädanefter refererar till klimatstrategi så kan det alltså även innebära ett motsvarande strategiskt dokument som tituleras på ett något annorlunda sätt. 44 SKL Nationella miljömål - en lokal utmaning 37

39 Exempelvis Klimp förutsätter en klimatstrategi i ansökningsprocessen (ändå är det 7 procent av kommunerna som har erhållit detta stöd som inte ens anser sig ha en pågående process för att ta fram klimatstrategi) medan Uthållig kommun och REKLIM har som mål att kommunerna tar fram en klimatstrategi eller motsvarande. Och klimatcoachningens ursprungliga mål uttrycktes som att starta arbetsprocesser för att ta fram en klimatstrategi. Stödformerna tycks alltså ha påverkat förekomsten av en strategi eller såväl som pågående arbete med att ta fram en strategi men hur har stödformerna egentligen påverkat innehållet i klimatstrategin? Om vi ser på vad kommunerna hade kunnat göra ändå; vilken additionalitet/mernytta har de olika stöden gett kommunerna i klimatstrategiarbetet? Vi ställde frågan Vad stödet har tillfört innehållet i kommunens klimatstrategi? Respondenterna fick ta ställning utifrån en skala där 1 är i mycket låg grad och 4 är i mycket hög grad) I figur 8 redovisas de tre upplevda viktigaste bidragen till klimatstrategins innehåll, som kommunerna fått genom respektive stödform. EID REKLIM Coachning KLIMP LIP UK 1 Identifierat problemområden när det gäller klimatpåverkan 2 Bidragit med uppslag till åtgärder på klimatområdet 3 Samtliga alternativ graderades lika högt Tydliggjort mål för klimatarbetet Tydliggjort mål för klimatarbetet Prioriterat åtgärder ur ett klimatstrategiskt perspektiv Bidragit med uppslag till åtgärder på klimatområdet Bidragit med uppslag till åtgärder på klimatområdet Prioriterat åtgärder ur ett klimatstrategiskt perspektiv Tydliggjort mål för klimatarbetet Figur 8: Stödformernas bidrag till innehållet i klimatstrategierna. Bidragit med uppslag till åtgärder på klimatområdet Prioriterat åtgärder ur ett klimatstrategiskt perspektiv Tydliggjort mål för klimatarbetet Bidragit med uppslag till åtgärder på klimatområdet Identifierat problemområden när det gäller klimatpåverkan Prioriterat åtgärder ur ett klimatstrategiskt perspektiv Vid en jämförelse mellan stödformerna i figur 8, så ser vi att framförallt Klimp tycks ha gett stort utbyte vad gäller innehållet i strategin. Klimp upplevs framförallt ha bidragit med uppslag till åtgärder samt prioriterat åtgärder. Uthållig kommun är däremot starkare när det gäller att identifiera problemområden för klimatpåverkan och att ha tydliggjort uppföljningsbehovet av klimatarbetet. Klimatcoachning ligger främst vad gäller att ha tydliggjort mål för klimatarbetet. 38

40 Prioriterat åtgärder ur ett klimatstrategiskt perspektiv Identifierat problemområden när det gäller klimatpåverkan Bidragit med uppslag till åtgärder på klimatområdet Bidragit till ett bättre förankrat åtgärdsprogram Tydliggjort mål för klimatarbetet 1 Klimp UK Klimp Klimp Coachning 2 Coachning Klimp UK Coachning Klimp 3 UK REKLIM LIP UK UK Figur 9: Bidrag till klimatstrategiernas innehåll en jämförelse mellan stödformerna. I figur 9 ovan finns inte EnergiIntelligent Dalarna med p g a att de fyra svarande har rankat alla alternativ lika högt och skulle i en redovisning enligt ovan inte ge en rättvis bild. Följande respondenter ger två exempel på hur några av stödformerna har fungerat i detta avseende: Vi har redan planer, men Klimp och LIP har bidragit till att vi har kunnat genomföra aktiviteter på ett systematiskt sätt och tvingat oss att vid ansökan formulera tydliga mål. Kravet att ha en klimatstrategi i ansökningsförfarandet drev naturligtvis på processerna internt. Om det däremot har gett oss mer förankrade åtgärder, eller uppslag till åtgärder är kanske mer tveksamt. Att arbeta med uppföljning av klimatstrategiarbetet kan vara ett sätt att hålla processen levande och att exempelvis klargöra behov av revidering. Under tolkningsseminariet framhölls särskilt vikten av att budgetera för uppföljning för att säkerställa att det verkligen blir av. Vår enkät visar att 70 procent av kommunerna utvärderar eller följer upp klimatstrategiarbetet. Detta sker framförallt genom miljöredovisning eller miljöbokslut. I Naturskyddsföreningens undersökning var det 75 procent av kommunerna som hade eller planerade för en årlig uppföljning av klimatmålen 45. Kommunerna med stöd från Uthållig kommun tycks vara bäst på uppföljning; hela 90 procent av dessa följer upp eller utvärderar vilket stämmer med att just Tydliggjort uppföljningsbehovet av klimatarbetet graderades högst av kommuner som erhållit detta stöd. 45 Naturskyddsföreningen Klimatindex för kommuner

41 3.4 Ansvaret för klimatfrågorna I detta avsnitt behandlas organisatoriska och andra förutsättningar samt bakgrundsfaktorer av betydelse för klimatstrategiarbetet. Hur arbetet i kommunen är organiserat när det gäller att arbeta med klimatstrategiska frågor kan vara en viktig del i en framgångsrik process. Det handlar exempelvis om tjänstemannens position i organisationen, var ansvaret för klimatfrågorna ligger och vem/vilka som är drivande i klimatfrågorna. En kommun förtydligar detta så här: Avsaknaden av miljöstrateg i kommunen gör att tiden är knapp för annat arbete än myndighetsutövning inom miljöområdet. Enbart genom att analysera vilka som har svarat på enkäten, så tydliggörs vissa organisatoriska skillnader. I kommuner som inte har avsatt personella resurser till strategiskt klimatarbete kan vi anta att det är vanligare att miljöchefen svarar, alternativt en annan tjänsteman utan strategiskt ansvar såsom miljöinspektör. Det visar sig stämma. Förekomst av en klimatstrategi i kommunen påverkar vem i kommunorganisationen som svarar. I kommuner som inte har någon klimatstrategi eller en pågående klimatstrategiprocess, så har miljöchefen svarat i 50 procent av fallen, medan denna siffra för kommuner som har en antagen klimatstrategi är 23 procent - där är det i stället miljöstrateg (i en tredjedel av fallen) som är den vanligaste befattningen hos dem som svarat. Detta återspeglar sig troligtvis även i vem som främst driver klimatfrågorna i respektive kommun. Bland kommuner som har mottagit stöd så tonas miljöchefens roll ned till förmån för miljöstrategen eller en annan tjänsteman. Att politiker skulle vara de främst drivande framhålls enbart av 11 procent av kommunerna, Värt att notera är dock att det bara är tjänstemän som har svarat på enkäten. Många framhåller också att det är en gemensam växelverkan där flera personer är inblandade. 77 procent av kommunerna anser att huvudansvaret för klimatfrågorna ligger hos kommunstyrelsen. Enligt SKL så skulle detta kunna innebära goda förutsättningar för att flera förvaltningar och dess kompetens tas tillvara i processen 46. Bland de kommuner som inte har antagit en klimatstrategi eller har en sådan process pågående, så stiger andelen som ser huvudansvaret hos kommunstyrelsen i vår undersökning till 87 procent, vilket möjligtvis skulle motsäga detta. Ett stort antal respondenter förtydligar i enkäten att huvudansvaret för samtliga frågor utöver myndighetstillsyn ligger hos kommunstyrelsen. De flesta övriga kommuner har lagt ansvaret för klimatstrategiarbetet på den facknämnd som ansvarar för miljö. 46 SKL läget i landet en enkätundersökning om klimatanpassning i den fysiska planeringen 40

42 Det bör även framhävas att ovanstående inte säger oss något om hur klimatstrategiarbetet i detalj är organiserat i kommunerna. Enkäten ger inte besked om förekomsten av exempelvis styrgrupper eller arbetsgrupper eller huruvida tjänsterna är deltidstjänster eller heltidstjänster. 47 Frågan belystes dock i fallstudierna (se kapitel 7). I syfte att nå en djupare förståelse kommer vi därför nu att se närmare på vad enkätresultaten säger oss om hur drivkrafter och kontext påverkar ett framgångsrikt klimatstrategiarbete. 3.5 Drivkrafter och kontext En viktig del i enkäten har varit att göra en övergripande identifiering av lokala drivkrafter och lokala kontextuella begränsningar. De fem drivkrafter i klimatstrategiarbetet som kommunerna anser vara viktigast presenteras i fallande ordning i Figur 10 (Poäng inom parentes från 1-4 där 1 är inte alls viktigt och 4 är mycket viktigt): Drivkraft Poäng 1 Tjänstemännens vilja och engagemang 3, 47 2 Politikernas vilja och engagemang 3, 32 3 Att ta vårt ansvar för att minska vår klimatpåverkan 3, 30 4 Att kommunen har en tydlig miljöprofil 3, 07 5 En allmän önskan om att ligga i framkant 2, 89 Figur 10. Viktiga drivkrafter i klimatstrategiarbetet. Figuren ovan rangordnar de drivkrafter som kommunerna framhåller och de främsta är till sin karaktär mjuka värden såsom vilja och engagemang. Den mer idealistiska drivkraften att ta vårt ansvar för att minska vår klimatpåverkan hamnar på plats tre och att kommunen har en tydlig politisk miljöprofil kommer därefter. Mer hårda och konkreta drivkrafter som akuta miljöproblem samt att attrahera företag eller att skapa sysselsättning anses däremot inte vara lika viktiga. En del respondenter nämner även viktiga drivkrafter utanför kommunen såsom mediebevakningen av klimatfrågan eller helt enkelt att omvärlden på olika nivåer förväntar sig att kommunen agerar. Politikernas vilja och engagemang rankas föga förvånande högt enligt figuren ovan. Något som också framhölls i Klimatkommunernas delrapport var att det politiska engagemanget är en avgörande faktor i form av ett mandat från beslutsfattarna till att avsätta tillräckligt med tid för tjänstemännen att jobba med frågorna 48. En respondent i vår undersökning är inne på samma spår: 47 Något som Klimatkommunerna framhåller som framgångsfaktorer i Projektet Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i småkommuner. Delrapport IV. 48 Projektet Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i småkommuner. Delrapport IV. 41

43 Som tjänsteman är det svårt att driva klimatfrågan om det inte finns politiskt stöd. Om man sedan inte har tillräckligt med tid att sköta alla sina olika arbetsuppgifter så går det som är minst aktuellt/politiskt gångbart bort. Detta sammantaget tydliggör att framgång i klimatstrategiarbete kräver utöver drivkrafter även en gynnsam kontext. Även om politikerna inte driver på frågorna så gör förekomsten av ett visst politiskt engagemang att arbetet främjas. Vi bad respondenterna därför även ta ställning till huruvida en rad olika kontextuella faktorer uppfattas som främjande eller hindrande i respektive kommun. Resultatet pekar i korthet på att engagemanget finns där från de flesta av aktörerna och verkar främjande för klimatstrategiarbetet, men samtidigt saknas till stor del de nödvändiga resurserna vilket i sin tur hindrar arbetet. Att den politiska ledningens engagemang rankas högt överensstämmer med att tre fjärdedelar av ordförandena i kommunstyrelser i hög grad var beredda att arbeta för att deras kommun skulle öka sina egna insatser i klimatarbetet enligt SKL:s undersökning från I Figur 11 nedan redovisas de mest frekvent angivna främjande respektive hindrande faktorerna: Främjande faktorer Hindrande faktorer 1 Engagemanget hos Tjänstemännen (69 %) Personalresurserna (75 %) Engagemanget hos den Politiska ledningen (67 %) Kommunens/regionens satsning på miljöenergi- eller klimatteknik (65 %) Andra kommuners engagemang (60 %) Länsstyrelsens intresse (56 %) respektive Centrala myndigheters intresse (56 %) Kommunens ekonomiska situation (59 %) Ansvarsfördelningen i klimatstrategiarbetet inom kommunen (39 %) Andra politiskt prioriterade frågor inom kommunen (37 %) Kommunens vana av strategiskt arbete/strategisk planering inom miljö- och klimatområdet (32 %) Figur 11. Främjande och hindrande faktorer. Kommunens/regionens satsning på miljö- energi- eller klimatteknik är en klar framgångsfaktor i 65 procent av kommunerna medan intresset eller engagemanget från andra kommuner, länsstyrelsen samt centrala myndigheter också framhålls som positivt i över hälften av kommunerna. Engagemang hos det lokala näringslivet däremot uppfattas inte påverka klimatstrategiarbetet och ses inte som en främjande faktor. Utöver resursbristen (personal och/eller ekonomiska resurser) framhävs den organisatoriska aspekten, uttryckt som ansvarsfördelningen i klimatarbetet som ett hinder samt i något mindre utsträckning andra politiskt prioriterade 42

44 frågor. Bristande stöd från staten framhölls som ett avgörande hinder av de kommunala tjänstemännen i SKL:s undersökning av miljömålen 2006, men i vår undersökning anger endast 2 procent att centrala myndigheters intresse framstår som ett hinder i klimatstrategiarbetet. Det skulle både kunna innebära att det statliga stödet eller intresset inte är lika viktigt för kommunernas klimatstrategiarbete jämfört med det lokala miljömålsarbetet men även att kommunerna har upplevt en förbättring under de senaste tre åren. Här måste vi dock tolka resultatet försiktigt då det är stor skillnad på frågornas karaktär. Medan SKL:s undersökning explicit frågade i vilken utsträckning som bristande stöd från staten sågs som ett hinder så har i vår undersökning centrala myndigheters intresse kunnat anges som en hindrande faktor. Generellt sett ser kommunerna fler främjande än hindrande faktorer, något som exemplifieras av följande positiva utsaga: Mycket talar för en positiv trend att vilja engagera sig från såväl politik, företagare och medborgare. Uppföljningen är mycket viktig och att samarbeta över sektorsgränser blir viktigt. Kommunen måste hitta ett delvis nytt arbetssätt. Ett flertal av ovanstående faktorer kan mycket väl vara beroende av strukturella egenskaper hos kommunerna såsom befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Olika kommuner har olika förutsättningar och därmed kan naturligtvis även främjande och hindrande faktorer skilja sig åt. Återigen använder vi SKL:s kommungruppsindelning när vi analyserar svarsmönster på frågan. En del intressanta skillnader kan vi då se. Det politiska engagemanget är i klart högre utsträckning en främjande faktor bland Sveriges största kommuner. Endast 32 procent av glesbygdskommunerna anger detta. Samma tendens finns även när det gäller engagemanget hos tjänstemännen samt satsningen på miljö- energi eller klimatteknik, om än i mindre utsträckning. Relativt sett är å andra sidan centrala myndigheters intresse en viktigare främjande faktor i glesbygdskommuner och övriga små kommuner än vad som är fallet för de övriga. När det gäller hindrande faktorer så finner vi inte samma tydliga uppdelning mellan stora och små kommuner. Det vi ser är att 93 procent av förortskommunerna ser personalresurser som en hindrande faktor. De mindre kommunerna möter däremot i högre utsträckning problem i form av andra politiskt prioriterade frågor. 43

45 3.6 Har strategiarbetet lett till åtgärder och effekter? Även om flera respondenter vittnar om att själva strategiprocessen har haft ett värde i sig, så vill vi även beröra genomförandet av åtgärder. I enkäten frågade vi kommunerna om klimatstrategiarbetet hade resulterat i konkreta åtgärder. 75 procent av alla svarande kommuner svarade att så var fallet. Bland kommuner som har erhållit någon typ av stöd så stiger andelen till 85 procent. I Figur 12 redovisas motsvarande uppgift för respektive stödform i procent. EID REKLIM Coachning KLIMP LIP UK 75 % 89 % 76 % 91 % 85 % 93 % Figur 12. Andel kommuner med konkreta åtgärder till följd av klimatstrategiarbetet. Vi frågade kommunerna både om vilka de viktigaste områdena som deras klimatstrategi omfattar är, och om vilka åtgärder från strategin som är genomförda i kommunen. Svaret på den första frågan anges i tur och ordning vara energieffektivisering, omställning från fossila bränslen samt fjärreller spillvärmeutbyggnad. Även satsningar på förnybar energi och miljöanpassade transportsystem hamnar högt. På frågan om vilka av dessa åtgärder som faktiskt är genomförda i kommunen så visar sig 55 procent av kommunerna genomfört omställning från fossila bränslen samt fjärr- eller spillvärmeutbyggnad (51 procent av kommunerna). Energieffektivisering som en åtgärd från klimatstrategin hamnar först på tredje plats med 37 procent av kommunerna och satsningar på förnybar energi har på motsvarande sätt genomförts i 31 procent av kommunerna. Endast 14 procent har genomfört åtgärder som innefattar tydliga energi-, miljö- och klimatkrav vid offentlig upphandling. Hur påverkar kommunernas erfarenhet vilka åtgärder som har genomförts? Vi gjorde en jämförelse mellan de kommuner som har haft en antagen klimatstrategi tidigare än 2007 och de som har antagit den första strategin 2007 eller senare. Det visar sig att de erfarna kommunerna har i betydligt större utsträckning genomfört åtgärder från respektive klimatstrategi. Exempelvis har 58 procent av de erfarna kommunerna genomfört fjärr- eller spillvärmeutbyggnad jämfört med 20 procent av de övriga. 42 procent av de förra har genomfört satsningar på förnybar energi medan endast 20 procent av de mindre erfarna kommunerna har gjort detta. Enkätresultatet säger inte något om kvaliteten på respektive satsning och därmed inte heller vilka faktiska klimateffekter respektive satsning har haft. Däremot har vi frågat kommunerna om effekterna av klimatstrategiarbetet i sin helhet. 44

46 Effekterna har delats in i effekter på kommunen som geografiskt område (vilket i sin tur delades upp mellan kommunens operativa verksamheter samt övriga delar av kommunen) respektive effekter på kommunens interna verksamhet. De effekter som respondenterna redan kunde se på kommunen som geografiskt område var framförallt omställning från fossila bränslen, minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser samt en ökad medvetenhet om klimatfrågorna. Fler miljöanpassade transporter samt en ökad kunskap om och engagemang för klimatfrågorna var något man i hög utsträckning förväntade sig att se. Se i Figur 13 hur respondenterna svarade på frågan om effekter i kommunen som geografiskt område: Kan redan se i kommunens operativa verksamheter Förväntar se i kommunens operativa verksamheter Kan redan se i övriga delar av kommunen Förväntar se i övriga delar av kommunen Omställning från fossila bränslen (74 %) Minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser (59 %) Ökad medvetenhet om klimatfrågorna (57 %) Ökad kunskap om klimatfrågorna (37 %) Ökat engagemang för klimatfrågorna (35 %) Fler miljöanpassade transporter (31 %) Omställning från fossila bränslen (52 %) Ökad medvetenhet om klimatfrågorna (44 %) Minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser (39 %) Fler miljöanpassade transporter (43 %) Ökad kunskap om klimatfrågorna (39 %) Satsningar på biogas, solenergi, vindkraft eller andra slag av förnybar energi (35 %) 4 Ökad synlighet för klimatfrågorna (52 %) Minskad bilanvändning (30 %) Ökad synlighet för klimatfrågorna (37 %) Ökat engagemang för klimatfrågorna (33 %) 5 Ökat engagemang för klimatfrågorna (46 %) Användning av ny miljöteknik (30 %) Ökat engagemang för klimatfrågorna (37 %) Minskning av den totala energianvändningen (30 %) Figur 13. Effekter i kommunen som geografiskt område. Något som en hel del av kommunerna har uppmärksammat är svårigheten att härleda en given effekt på kommunen som geografiskt område till just klimatstrategiarbetet. Om man ska tolka de öppna svaren så är detta metodproblem däremot mindre för effekterna av klimatstrategiarbetet på kommunens interna verksamhet. Därför presenterar vi i figur 14 samtliga effekter som respondenterna redan kan se: 45

47 Ökad medvetenhet om klimatfrågorna Ökad synlighet för klimatfrågorna Ökat samarbete över förvaltningsgränserna Klimatfrågorna med i kommunal planering och framtidsdiskussioner Ökad kunskap om klimatfrågorna Ökat engagemang för klimatfrågorna Mer strukturerat klimatarbete i kommunen Ny prioritering av investeringsprojekt Helt nya typer av investeringsprojekt Längre planeringshorisont 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Andel respondenter Figur 14. Effekter i kommunens interna verksamhet. Över hälften av kommunerna anser att klimatstrategiarbetet har lett till en ökad medvetenhet om, en ökad synlighet för, en ökad kunskap om samt ett ökat engagemang för klimatfrågorna. Dessutom menar majoriteten att ett ökat samarbete över förvaltningsgränserna samt att klimatfrågorna finns med i kommunal planering och framtidsdiskussioner följer som effekter av klimatstrategiarbetet. Vi ser att det rör sig om både indirekta och direkta konkreta effekter på kommunens interna verksamhet! På frågan vad staten som aktör kan bidra med gällande klimatstrategiarbetet, svarade kommunerna i tur och ordning (Poäng inom parentes från 1-4 där 1 är inte alls viktigt och 4 är mycket viktigt): Förslag Poäng 1 Mer resurser och/eller bidrag 3,70 2 Mer aktuell statistik 3,40 3 Information, tips och råd generellt 3,28 4 Tydliggöra goda exempel 3,26 5 Styrande direktiv 3,20 Figur 15. Förslag på framtida stöd från staten I tabellen ovan hamnar mer resurser i topp vilket möjligtvis inte var helt oväntat, detta har framhållits i tidigare undersökningar. 49 Särskilt mer aktuell statistik underströks i de öppna svaren, och många kommuner pekar på ett stort behov för detta: Statistiken från SCB kommer ett år för sent. Osäkert underlag ger osäkra beslut. 49 SKL Nationella miljömål - en lokal utmaning 46

48 Viktigt för många kommuner att energistatistik finns nerbruten på lokal nivå i hög detaljeringsgrad. En av de tydligaste lärdomarna från Klimp, var att små kommuner hade svårt att mäkta med ansökningsprocessen och därför inrättades en rad processtöd såsom REKLIM och Klimatkommunernas klimatcoachning 50. En del respondenter uppmärksammade särskilt olika behov hos olika kommuner: Styrande direktiv är viktigt, små kommuner avsätter ofta inte tid och resurser att göra något, om det inte finns krav på att man ska arbeta med frågorna, speciellt inte i kristider. Vid en systematisk jämförelse i figur 16 mellan olika kommungrupper verkar det dock inte som det finns några tydliga skillnader vad avser befolkningsstorlek (rankningssiffror inom parentes): Tydliggöra goda exempel (3,50) Samtliga alternativ rankades lika högt Förort Mer resurser och/eller bidrag (3,77) Information, tips och råd generellt (3,50) Mer aktuell statistik (3,43) Större städer Mer aktuell statistik (3, 90) och Mer resurser och/eller bidrag (3,90) Styrande direktiv (3,55) Mer resurser och/eller bidrag (3,71) Tydliggöra goda exempel (3,52) Mer aktuell statistik (3,48) Mer resurser och/eller bidrag (3,65) Information, tips och råd generellt (3,35) Mer resurser och/eller bidrag (3,65) Mer aktuell statistik (3,25) Styrande direktiv (3, 15) Storstad Pendling Glesbygd Varuproducerande Övriga, större Mer resurser och/ eller bidrag (3,65) Mer aktuell statistik (3,25) Övriga, mellan Mer resurser och/eller bidrag (3,52) Tydliggöra goda exempel (3,39) Dokumentera erfarenheter (3,25) Information, tips och råd generellt (3,20) Dokumentera erfarenheter (3,35) Övriga, små Mer resurser och/ eller bidrag (3,71) Mer aktuell statistik (3,36) Figur 16. Samband kommungrupp förslag till framtida stöd Traditionen av strategiskt miljöarbete påverkar synen på vad staten som aktör kan bidra med. Kommuner som redan har en antagen klimatstrategi är överlag mer positiva till att staten ska kunna bidra. Exempelvis tycker 85 procent av dessa kommuner att det är mycket viktigt att staten bidrar med mer resurser/och eller bidrag. Bland kommuner som inte har pågående klimatstrategiprocess rankas Tydliggöra goda exempel (53 procent anser att 50 Synpunkter från dem som fick avslag på sin Klimp-ansökan år 2003, Gullers Grupp 47

49 det är mycket viktigt) högre än bland de kommuner som har en klimatstrategi. 3.7 Sammanfattande kommentar Att fokusera en utvärdering kring specifikt klimatstrategiarbete medför en del metodologiska problem, vilket visade sig både i skapandet och i tolkningarna av enkäten. För det första kan det vara svårt att avgränsa utvärderingen genom att attribuera effekter till i första hand klimatstrategiarbetet i en kommunal verklighet som är mer komplex än så och påverkas av många fler faktorer. Enkäten baseras på vad just vårt Klimatstrategiarbete har bidragit till - men det är ju så många andra omvärldsfaktorer som bidrar till hur miljöoch klimatarbetet utvecklas, såväl konjunktursvängningar som ekonomiska styrningar med skatter och dylikt. För det andra kan klimatstrategiarbetet ofta vara en pågående (och ibland helt nystartad) process, vilket i vissa fall kan försvåra ytterligare för respondenterna. Trots dessa metodproblem så gav vår enkätundersökning intressanta resultat på en lång rad områden. Vi har exempelvis kunnat visa att sex av tio kommuner i stort sett fortsätter sitt klimatstrategiarbete som innan och till stor del genomför delar av strategin ändå, trots avslag på ansökan om en viss stödform. Samtidigt är det åtta av tio kommuner som tycker att det är mycket viktigt att staten bidrar med mer resurser och/eller bidrag gällande klimatstrategiarbetet och nästan sex av tio kommuner tycker att det är mycket viktigt att staten bidrar med mer aktuell statistik. Att de olika stödformerna skiljer sig åt visste vi innan, men att olika delar av stödformerna uppskattades som de gjorde kanske inte var lika självklart, t ex att Klimp främst har bidragit till samverkan med andra stödmottagare och med uppslag till åtgärder på klimatområdet, att Klimatkommunernas klimatcoachning har främst gett kommunerna sakkompetens och bidragit till att tydliggöra mål för klimatarbetet. Det lokala klimatstrategiarbetet är i full gång i Sverige. 58 procent av kommunerna har redan antagit en strategi och ytterligare 30 procent har en pågående process för detta ändamål. Samtidigt bör inte dessa siffror övertolkas då detta inte säger något om hur levande själva dokumentet är i organisationen. Desto mer glädjande då att klimatstrategiarbetet i tre av fyra kommuner har resulterat i konkreta åtgärder. I vår enkät gavs även beskedet att det politiska engagemanget för klimatfrågorna är starkt i kommunerna. Två av tre kommuner menar att den politiska ledningens engagemang är en främjande faktor för klimatstrategiarbetet i den egna kommunen. Samtidigt verkar det 48

50 inte alltid räcka då både bristande personalresurser och kommunens ekonomiska situation hindrar arbetet. Då det förra (personal) i än högre grad än det senare (ekonomi) upplevs som ett hinder samtidigt som 37 procent ser andra politiskt prioriterade frågor som ett hinder, skulle en tolkning kunna vara att det handlar om ett prioriteringsproblem där det i och för sig stora politiska engagemanget inte räcker till när olika hänsyn ska tas. Att kommunerna har skilda förutsättningar såväl ekonomiskt som i övrigt framkom tydligt i enkäten. Exempelvis organiseringen av klimatstrategiarbetet ser olika ut. Många kommuner pekar på den förvaltningsövergripande karaktären, vilket bryter en trend för miljöfrågorna som ofta har betraktas som ett specialintresse. Samtidigt är det exempelvis långt ifrån alla kommuner som har inrättat en särskild tjänst för strategiska klimatfrågor. Mindre kommuner har generellt inte lika engagerade politiker eller tjänstemän och har därför en längre startsträcka för att få igång sitt klimatstrategiarbete. I enkäten framkom däremot inget tydligt mönster vad gäller efterfrågan på bidrag från staten i framtiden. Avslutningsvis pekar en av respondenterna på en avgörande aspekt av klimatstrategiarbetet då denne menar att de bevisade effekterna endast gällde under framtagandet av strategin. En långsiktighet i sammanhanget är viktigt för att inte arbetet ska stanna av efter hand. Även om en del tyder på att ett avslag på en ansökan inte behöver leda till avbrott i arbetet så beskriver en del respondenter potentiella negativa effekter av stödformerna då exempelvis projektanställningar betalas av Klimp-pengar för att sedan försvinna när projektet är över. Det behövs tillräckligt med stabilitet för att tjänsterna ska bli permanenta (för att kommunledningarna ska våga inrätta sådana tjänster). 49

51 4 De sex fallstudierna I detta kapitel återger vi vad som sammantaget framkommit i våra studier av de sex valda fallstudiekommunerna. 4.1 Avesta kommun, Dalarnas län Fakta om kommunen I Avesta kommun bor ca invånare. 51 Kommunen, 616 km 2 52 är belägen i södra Dalarna och gränsar till Västmanland. Dalälven flyter genom kommunen och kring den brer jordbruksbygden ut sig. Naturen är i övrigt omväxlande med skogar, sjöar och forsar. Kommunens historia präglas av att ha varit ett industri- och brukssamhälle med fokus det senaste århundradet på järnproduktion. Idag är ett av de största företagen i kommunen Outokumpu Stainless som producerar rostfritt stål. I övrigt finns träindustri, verkstadsindustri, Fors kartongfabrik som ägs av Stora Enso etc. Avesta är också en viktig järnvägsknut där Dalabanan och godsstråket genom Bergslagen möts. Industrisektorn, med Outokumpu och Fors kartongfabrik som stora bolag, står för 75 procent av kommunens energianvändning, följt av hushållen (8 procent) och transportsektorn (7 procent). Avesta är p g a de stora industrierna en kommun med mycket hög energitillförsel per invånare, över det nationella genomsnittet. Då industrin sedan 1990-talet har ökat sin produktion, har även energitillförseln ökat. Merparten av tillförseln består av fossila bränslen, el och träbränsle. Avesta har tillgång till vattenkraft där kommunen bedömer att ett ökat uttag skulle vara möjligt. Sökta och mottagna stöd Avesta har mottagit stöd inom EnergiIntelligent Dalarna samt Energimyndighetens Uthållig kommun. Stödet via EnergiIntelligent Dalarna har enhälligt uppfattats av politikerna som något positivt, vilket även har visat sig i högt politiskt deltagande i de seminarier länsstyrelsen anordnat inom ramen för satsningen. Stödet via EnergiIntelligent Dalarna har upplevts vara konkret och där länsstyrelsen med sina resurser och sin kompetens gett gott stöd. Reaktionerna på Uthållig kommun har varit blandade där kommunen 51 Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008, SCB 52 Land- och vattenareal i kvadratkilometer efter region, arealtyp och tid, SCB 50

52 upplever att det än så länge varit rätt mycket prat och lite verkstad. Utöver Avesta är fyra andra Dala-kommuner med även i Uthållig kommun. Avesta har tidigare sökt både LIP- och Klimp-bidrag utan framgång. Klimp söktes utan att de hade någon befintlig klimatstrategi. Kommunen menar att avslaget inte påverkade deras kommande klimatstrategiarbete nämnvärt. Tradition av miljöarbete Ett enklare Miljöledningssystem finns inom kommunen där det ingår att ta fram miljöplan och göra en intern genomgång. Miljöledningssystemet kom i stället för Agenda 21 som för Avesta avvecklades 2005, med den skillnaden att Agenda 21 ju blickade externt och miljöledningssystemet är avgränsat till den kommunala förvaltningen. Inom ramen för miljöledningssystemet togs en miljöpolicy fram 2006 som betonar kommunens medarbetare som en viktig resurs i arbetet för hållbar utveckling, och att bl a minska användningen av energi samt ändliga naturresurser etc. Mål- och budgetdokumentet innehåller avsnitt om miljöarbete på varje förvaltning vilket ingår i miljöledningssystemet. De båda industrierna Outokumpo och Fors Kartongfabrik är med i det nationella PFE-programmet (Programmet för energieffektivisering) 53 och ingår även i systemet för handel med utsläppsrätter. Avesta har haft Energiplan sedan I den översiktsplan som antogs 2007 beslutade kommunen om framtagande av en ny energiplan. Ungefär samtidigt påbörjade länsstyrelsen Dalarna projektet EnergiIntelligent Dalarna. Det blev en bra tajming och det passade väldigt bra. Efter remiss till statliga myndigheter, intresseorganisationer, politiska partier m fl, antogs Avestas Energi- och klimatstrategi av fullmäktige i juni Organisation kring klimat- och miljöarbete Det finns miljösamordnare på varje förvaltning. Miljökontoret/förvaltningen är inriktat på tillsyns- och lagfrågor och har inte ingått i arbetsgruppen för framtagandet av energi- och klimatstrategi. Kommunen har sedan 2001 också två energirådgivare som de delar med de västmanländska kommunerna Norberg och Fagersta. I arbetsgruppen för energi- och klimatstrategin ingår tekniska förvaltningen, energirådgivare, kommunala fastighetsbolaget, privat kraftbolag m fl. En styrgrupp med politisk representation har också funnits. Arbetsgruppen leds av en person placerad på näringslivsenheten nära ledningen och arbetsgruppen som skapades tycks ha fungerat väl. 53 Programmet för energieffektivisering (PFE) riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag och handhas av Energimyndigheten 51

53 Arbetsgruppen har gått igenom strategins åtgärder och fördelat ansvar och genomförandeuppdrag. Ansvaret ligger på förvaltningscheferna och här åvilar det arbetsgruppen att informera och förankra hos dessa chefer, vilket vid denna rapports tillkomst ännu inte är genomfört. Arbetsgruppen kommer att bestå. De har till uppgift att göra en årlig uppföljning, s k energi- och klimatbokslut där kommunstyrelsen är ytterst ansvarig att driva på det arbetet, och arbetsgruppen arbetar även med Uthållig kommun. Samverkan Den regionala samverkan har nämnts som betydelsefull och det nätverk som finns skapat av och runt länsstyrelsen är viktigt. Det verkar finnas täta kontakter med länsstyrelsen på flera områden, bl a närproducerad mat där länsstyrelsen har en anställd projektledare. EnergiIntelligent Dalarna startade som en åtgärd i Dalarnas miljömål, varför det inom regionen finns en naturlig koppling till annat miljöstrategiskt arbete. Åtgärdsprogrammet regionalt fastställdes 2006 och nu pågår genomförandet. Avesta samverkar även med Fagersta och Norberg då de sedan tre år bl a har en gemensam miljö- och byggnadsnämnd, Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. Den gemensamma förvaltningen är fysiskt placerad i Avesta och svarar för bland annat miljö-, bygg- och planfrågor i alla de tre kommunerna. Det finns även samarbete i gemensam upphandlingsenhet tillsammans med Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg. En upphandlingspolicy som berör miljökrav är beslutad att tas fram där. LRF är en annan aktör som kommunen samverkar med i bl a ett biogasarbete där LRF har varit drivande. LRF fungerar också som remissinstans för energi- och klimatstrategin samt medverkade aktivt i avsnittet om tema mat. En annan aktör som samverkan sker med är södra Dala-böndernas företag Biovärme. Företagskontakter finns naturligt genom näringslivsenhetens deltagande i strategiarbetet och verkar också vara täta. Outokumpu och Stora Ensos Fors är dialogpartner. Arena Avesta, en gruppering med representanter från kommunen, Svensk Handel Avesta, bankerna i Avesta samt vissa företag (dock inte de stora) samt kommunstyrelsens ordförande som även är Arena Avestas ordförande, finns också med i arbetet. 52

54 4.1.2 Drivkrafter och kontext Drivkrafter En drivkraft som lyfts fram är att det bör finnas ett explicit syfte, en mening, med energiarbetet och att det blir tydligt. Intervjupersoner pekar också på vikten av tydlighet i vad som ska göras och vem som är ansvarig för varje åtgärd. Å andra sidan pekar de på att målstyrning inte alltid är så lätt och att det är svårt att göra verkstad av strategin. Trovärdighet gentemot väljare lyfts fram som en annan drivkraft. Representanter från arbetsgruppen betonar även uppföljning och att få in strategin i kommunens rutiner, att följa upp mål, sätta nya och revidera mål. Om det arbetet sker då hålls det också levande. Kontext Främjande faktorer Främjande faktorer för klimatstrategiarbetet uppges vara politiskt intresse och stöd, vilket tycks finnas då många förtroendevalda oavsett partitillhörighet är intresserade och vill åstadkomma resultat. Det är viktigt att ledningen både har ett engagemang och är tydliga i det. Det har även betydelse att det finns en stor enighet kring hur frågan ska behandlas och hur arbetet ska göras. Att ingå i nätverk och olika regionala kluster med andra kommuner främjar också arbetet samt att kommunen de facto avsätter resurser för ett sådant här arbete. Att visa resultat från arbetet är betydelsefullt och att de engagerade får positiva incitament. Om inte resultat syns och de engagerade förlorar motivation får hela arbetet en back lash, d v s arbetets fart och driv påverkas negativt. Hindrande faktorer Som hindrande faktorer nämns svårigheter att nå längst ut i verksamheterna både inom kommunen och ut i samhället, till invånare och företag. Även att finna goda kanaler för förankringsarbetet och att verkligen få respons nämns. Länsstyrelsen påbörjade arbetet med mallar och dokument senare än beräknat vilket försenade klimatstrategiarbetets start i Avesta. Detta upplevs mer som försvårande än ett hinder. 53

55 En annan försvårande omständighet som nämns är att medvetenheten om vad som krävs för att implementera åtgärderna kommer senare hos remissinstanser vilket möjligen påverkar arbetsprocessen och det resultat den ska uppnå Åtgärder och Effekter på olika nivåer Stödet från EnergiIntelligent Dalarna omnämns som en förutsättning för Avesta. Ett strategiarbete skulle troligen ha skett ändå menar intervjupersoner, men stödet har påverkat klimatstrategins omfattning och ambitionsnivå. Kommunens interna verksamhet Bland effekter på kommunens interna verksamhet tycks energi- och klimatarbetet ha gett avtryck i flera styrdokument, exempelvis verksamhetsplanen för miljö, mål och budget i kommunens verksamhetsstyrning i översiktsplanen etc. Miljömålen syns explicit i budgeten även om det inte är stora resurser avsatta ca kr knutet till näringslivsenheten. Intervjupersoner upplever att det faktiska klimatarbetet än så länge känns trevande. Energi- och klimatstrategin antogs av fullmäktige i juni efter bred remiss, det har ännu inte avspeglat sig i budgeten för olika förvaltningar. Strategin ska följas upp årligen. Det som nu måste ske är att avsätta resurser och bilda nätverk för olika åtgärder. Kommunen som geografiskt område (externa effekter) Inom kommunen som geografiskt område kan klimatstrategiarbetet sägas ha skapat en viss kunskapshöjning hos t ex företag: det var ett positivt bemötande från företag när man insåg att det finns ekonomi i att spara energi. Energi- och klimatstrategin bygger till stor del på frivillighet samt områden och aktörer som kommunen inte har rådighet över. Vid denna rapports skrivande har själva arbetet med klimatstrategins åtgärder ännu inte påbörjats. Regionen inklusive andra aktörer (externa effekter) Avesta tillsammans med Hedemora kommun arbetar med en utredning om biogas som pågår nu, vilket är ett samarbete som möjligen kan ge erfarenhetsutbyte inom fler områden då Hedemora även är en ekokommun. När det gäller energi- och klimatstrategin menar Avesta att det valda arbetssättet med stöd av EnergiIntelligent Dalarna har varit ett effektivt sätt att ta fram ett sådant strategidokument, alla [berörda aktörer] står på ungefär samma nivå. De har med länsstyrelsens stöd arbetat systematiskt, arbetat med stationer, och kommit framåt. Den regionala samordning och samver- 54

56 kan mellan kommuner, bidrar till enhetligt arbetssätt. Det finns exempel på andra områden kommunerna inom regionen samverkar, t ex avfallsplanerna och miljöanpassat transportsystem Framtida stöd I framtida stöd önskas resurser, t ex pengar till infrastruktur (exempelvis för dubbelspår för tåg) samt riktade bidrag till klimatinvesteringar, typ ROTbidrag, och också möjlighet för bostadsföretag, bostadsrättsföreningar m fl att söka stimulansbidrag från olika myndigheter beroende på område. Ekodesigndirektivet skulle gå snabbare om man skickade med en peng menar en intervjuperson. Kombination av styrande direktiv och ekonomisk stimulans lyfts alltså fram som önskvärt. Samverkan på länsnivå bedöms också vara mycket betydelsefullt, både med andra kommuner samt med aktörer som Energikontoren som anses bör få utökat mandat. Kompetensstöd från länsstyrelsen/regionen lyfts fram. Även Region Dalarna skulle kunna ta en roll menar intervjupersoner, men det är då viktigt att undvika dubbelarbete mellan länsstyrelse och regionförbund. Uppföljning ses som något som bör ske även nationellt samt skapandet av en samlande statistikkälla. Även forskningens betydelse framhålls och då mer beteendevetenskaplig forskning i syfte att lära oss mer om hur attityder och beteenden kan förändras Sammanfattande kommentar Avesta kommun tycks ha ett brett politiskt stöd och engagemang. Kommunen tycks även ha en hög ambitionsnivå i sitt klimatstrategiarbete vilket avspeglas i det strategiska dokument som antagits. Dokumentet är väl genomarbetat och ambitiöst både i sina skrivningar och i målsättningar. Dokumentet tycks även inarbetas i kommunens verksamhetsstyrning och planeras att regelbundet följas upp. Det ger möjlighet till justeringar och att t ex senarelägga åtgärder. Det tycks med andra ord finnas en genomgripande och planerad arbetsprocess. Vi bedömer att arbetet har en god grund att stå på inom kommunen, men det finns farhågor att en hög ambitionsnivå inte ger resultat vilket leder till att engagemanget kan minska likväl som omfattningen på framtida arbetsinsatser. Länsstyrelsen Dalarnas satsning EnergiIntelligent Dalarna tycks utifrån vår uppfattning har fungerat mycket väl med tillfällen till erfarenhetsutbyte och 55

57 informationsträffar. Att Avesta ingår i ett kluster av kommuner som har existerande samverkan inom flera områden och har goda kontakter med andra aktörer såväl inom kommunen som i regionen tror vi underlättar ett sådant här arbete, både i form av kunskaps- samt erfarenhetsutbyte. 4.2 Hässleholms kommun, Skåne län Fakta om kommunen I Hässleholm som har en area om ca 1277 km 2, 54 bor det drygt invånare 55 och kännetecknas av stora naturområden med skogar och sjöar i norr och jordbruksmark främst i den södra delen. Näringslivet domineras av små och medelstora företag inom jordbruk, metall- och träindustri, möbel- och byggverksamhet samt IT. I Hässleholm är transportsektorn den största energianvändaren följt av hushållen samt industri- och byggsektorn. Hässleholm har en lägre energianvändning och lägre växthusgasutsläpp än riket i stort. Vindkraft och biogas är viktiga frågor för kommunen. De har ett vindkraftverk i dagsläget, men har i ett tillägg till gällande översiktsplan pekat ut prioriterade områden för vindkraftsetablering. Hässleholm har sedan den 6 oktober 2007 en biogasmack och får i dagsläget sin biogas från Kristianstads rötningsanläggning Karpalund. Sökta och mottagna stöd Hässleholm har mottagit Klimp-bidrag i tre omgångar som sammanlagt uppgår till 51 miljoner kronor. Bidraget finansierar en halvtidstjänst på Miljökontoret där kommunens klimatkommunikatör är samordnare. Kommunen har tidigare haft bidrag från LIP och Naturvårdsinvesteringsprogram, NIP. Tradition av miljöarbete Hässleholm är en kommun med gott rykte i miljöbranschen och kommer högt i Miljöaktuellts ranking av Sveriges bästa miljökommuner. De har haft ett aktivt miljöarbete sedan 1986 då kommunen fick sitt första miljöskyddsprogram 56. Det ersattes 1993 av ett nytt program. Under 1990-talet arbetade de aktivt med Agenda 21 som ledde till att ett Agenda 21- handlingsprogram antogs Under början av 2000-talet arbetade kommunen aktivt med både regionala och kommunala miljömål som mynnade ut i ett miljömålsprogram 57 för kommunen som antogs Miljömålsprogrammet ersatte miljöskydds- 54 Land- och vattenareal i kvardratkilometer efter region, arealtyp och tid, SCB 55 Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december, SCB 56 Hässleholms miljö från a till ö Miljöskyddsprogram Miljömålsprogram

58 programmet från 93 och Agenda 21 från -97. En första klimatstrategi 58 togs fram under våren En uppdatering av strategin gjordes under hösten Skillnaderna mellan de båda strategierna är dock inte så stora. För närvarande pågår en revidering av kommunens energiplan från 2001 och ett arbete pågår med att föra samman kommunens nya energiplan och klimatstrategi 60 i ett och samma dokument. Den nya planen behandlas på politisk nivå under innevarande år, Hässleholm har under hösten 2009 även undertecknat Borgmästaravtalet, som tillsammans med Miljömålen och Energi- och klimatplanen kommer att vara styrande för kommunen framöver. Organisation kring klimat- och miljöarbete I Hässleholms kommunorganisation bedrivs energi- och klimatarbetet främst i de kommunala bolagen, inom den kommunala energi- och klimatrådgivningen samt från Miljökontoret. Kommunen har i dagsläget ingen miljöstrateg eller kommunekolog. Arbetet är centrerat till miljökontorets miljöchef och miljökontorets klimatkommunikatör. Vid tiden för framtagandet av kommunens första Klimatstrategi 2004 fanns en projektledningsgrupp med representanter för olika förvaltningar och kommunala bolag. Kommunens dåvarande miljöstrateg samordnade framtagandet av strategin och fungerade också som samordnare för genomförandet av den. Samverkan Hässleholms kommun är sedan 2004 medlem i det nationella nätverket Klimatkommunerna. Utöver detta förefaller kommunen ha ett brett kontaktnät med olika aktörer i regionen och deltar i olika sammanhang där klimat och energi står i fokus. Länsstyrelsen används som rådgivande part och har funnits med i processen. Såväl politiker som tjänstemän upplever att arbetet blivit splittrat då frågan delas mellan Regionförbundet Skåne och Länsstyrelsen. Fokus tappas i själva arbetet och den regionala klimatdebatten blir inte lika fokuserad med delat ansvar, enligt den politiker vi talat med. 58 Klimatstrategi för Hässleholms kommun Ett steg i riktning mot det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan (2004) 59 Klimatstrategi för Hässleholms kommun Ett steg i riktning mot det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan (2004) reviderad (2006) 60 Energi- och Klimatplan för Hässleholms kommun (under arbete och ej antagen) 57

59 4.2.2 Drivkrafter och kontext Drivkrafter Kommunen har en lång tradition av att arbeta med miljöfrågor, vilket utan drivkrafter i kommunen inte hade varit görbart. Det har länge funnits en vilja bland tjänstemännen och på senare tid även bland politikerna att ligga i framkant vad gäller miljöfrågor. I början av 2000-talet handlade diskussionerna i kommunen om vad de skulle kunna göra för att komma vidare i processen med det dåvarande miljöskyddsprogrammet. Från politiskt håll beskrivs revideringen av 2004 års klimatstrategi som en fördjupning av Miljömålprogrammet. I viljan att komma vidare lockade också möjligheten att söka Klimp-bidrag. De såg bl a möjligheten att vidta åtgärder på fjärrvärmesidan. Vid samma tid beslutade också kommunen att gå med i nätverket Klimatkommunerna, i vilket det var ett krav att alla medlemmar skulle ha en klimatstrategi. Initiativet till den första klimatstrategin kom från kommunens Miljöchef. Medarbetares bakgrund och individuella intresse samt direktiv från regional och nationell nivå har haft en stor betydelse för vilken riktning arbetet tagit och tar, säger de. Den politiker som vi talat med menar att det nationella trycket och frågans mediala uppmärksamhet i kombination med en generellt ökad medvetenhet om klimatproblematiken fungerar som drivkrafter för politikerna. Idag är det legitimt att diskutera klimatfrågan i fullmäktige, vilket det inte upplevdes vara i början på 2000-talet. Kontext Främjande faktorer Engagerade och intresserade tjänstemän och politiker som arbetar med dessa frågor beskrivs som en främjande faktor och skapar förutsättningar för en bra process. Representanterna för Miljökontoret menar även att kontakten med andra kommuner i nätverk är en främjande faktor så tillvida att det skapar möjlighet till erfarenhetsutbyte och att lära av varandra. Alla behöver inte uppfinna hjulet igen, som intervjupersonerna uttryckte det. Hindrande faktorer Vid tiden för framtagandet av den första Klimatstrategin 2004 hade klimatfrågan inte den offentliga publiciteten som idag. Enligt den politiker vi talat med var det politiska intresset svalt och delar av politikerna frågade sig varför de skulle ta fram en klimatstrategi just då. Samma typ av skepsis fanns även när Miljömålsprogrammet skulle tas fram. Under senare delen av 58

60 2000-talet har det dock skett en förändring av det politiska engagemanget, en politisk samhörighet har vuxit fram de senaste åren. Den Klimatstrategi som skrevs 2004 och reviderades 2006 har inte varit ett levande dokument, enligt representanter för Miljökontoret. Ingen har pratat om den, ingen har efterfrågat den, säger de. När kommunens klimatkommunikatör började arbeta med detta för ett och ett halvt år sedan upptäckte hon att mycket i klimatstrategin kunde användas i en kombinerad energi- och klimatplan. De har därför valt att slå ihop allt i en Energi- och klimatplan för Hässleholms kommun som ännu inte är antagen av kommunfullmäktige. Den senare versionen beskrivs som mer heltäckande och med tydligt lokalt fokus. Enligt den politiker vi talat med tenderar den politiska processen ibland vara trög, vilket är ett hinder i processen - ekonomiska frågor i kommunen har prioriterats framför behandlingen av Energi- och Klimatplanen. Han upplever dock att det finns politisk konsensus i frågorna, oavsett partitillhörighet. Andra faktorer som beskrivs som hindrande är: Bräcklig organisation med få personella resurser gör att arbetet inte sprids brett i organisationen. Det hinns inte med. Att det inte finns någon samordnande funktion med specialistkunskaper i energi- och miljöfrågor på kommunen som arbetar strategiskt. Bristande tajming kan även utgöra ett hinder. Som exempel har intresset för biogasbilar initialt varit trögt innan det fanns en biogasmack i kommunen. Hur Klimp-bidraget är designat beskrivs också som ett hinder för framförallt små kommuner, bl a genom att en åtgärd inte får vara påbörjad innan Klimp-bidrag mottas, vilket medför svårigheter att hinna genomföra åtgärden med allt vad det innebär under den utsatta tiden Åtgärder och Effekter på olika nivåer I den första Klimatstrategin som togs fram 2004 har de nationella miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö varit ledande för kommunens lokala mål och åtgärder. Enligt Klimatstrategin för Hässleholms kommun ska åtgärdsförslagen ses som en vägledning och idékatalog för förvaltningar och kommunala bolag i deras arbete för att minska sin påverkan på växthuseffekten. I strategin framgår också vilken nämnd som bör ansvara för åtgärden. Listan av förslag på åtgärder är lång. Exempel på åtgärdsområden är övergång till miljövänliga energikällor, övergång till biogas, klimatutbildning av kommunens invånare, minskning av energianvändningen på olika sätt, skapa förutsättningar för minskad bil- 59

61 användning, samt även åtgärder som handlar om att begränsa klimatförändringarnas effekter tas upp. En klimatstrategi skapar en övergripande bild och fungerar som en sammanfattning och en plan över vilka åtgärder som borde vidtas, förutsatt att det är ett levande dokument. En representant för Länsstyrelsen menar att klimatstrategin är en bra metod för att strukturera klimatarbetet. Detta förutsätter dock att klimatstrategin är väl förankrad och är kopplad till budgeten och andra beslutsprocesser i kommunen. Hässleholms strategi har glömts bort och inte följts upp mer än vid revideringen Den uppföljning som gjorts har i stället skett i miljömålsarbetet plus att åtgärderna inom Klimp rapporteras till Länsstyrelsen en gång om året. Klimatstrategin var dock viktig för att få Klimp-bidrag som skapar konkreta effekter. Klimppengarna har betytt mer än själva klimatstrategin, enligt kommunen. Hässleholms kommun har fått Klimp-bidrag i tre omgångar. I Klimp var den totala bidragssumman kronor. Pengarna har fördelats på sju åtgärder inom främst biogas och fjärrvärmeområdet. För Klimp åren var den totala bidragssumman kronor. Denna gång fördelades pengarna på fyra åtgärder som handlar om Biogasbussar i stadstrafiken, Konvertering av avfallssystem för matavfall, Ombyggnad kyloch frysanläggning och Klimatkommunikation. Klimp har den högsta bidragssumma med kronor. Pengarna stödjer en Järnvägsanslutning på Hässleholm Nord samt studiecirklar och utställning om miljöbilar i regi av Vuxenskolan. Hässleholm genomför omfattande åtgärder inom transportsektorn där järnvägsanslutningen i Hässleholm är en viktig åtgärd. Åtgärderna tillsammans i kommunens tre klimatinvesteringsprogram beräknas minska utsläppen av koldioxidekvivalenter med ton per år. Val av åtgärder har gjorts i samråd med Länsstyrelsen Skåne. Enligt Länsstyrelsen 61 harmonierar Hässleholms Klimp-åtgärder väl med Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram. De eventuella negativa effekterna av stödformen anses små. Möjligen kan viljan och motivationen hos dem som sökt men som inte fått bidrag minska, enligt dem vi talat med inom kommunen. Vissa kommuner såsom Malmö, Kristianstad och Lund har fått Klimp-bidrag flera gånger. Andra kommuner i länet inte alls. 61 Länsstyrelsen i Skåne läns granskningsyttrande över verksamhetsrapporterna 2008 för de kommuner i länet som erhållit bidrag till åtgärder inom Klimatinvesteringsprogrammet enligt förordning (2003:262) Redovisning

62 Effekter - Kommunens interna verksamhet Klimatstrategiarbetet tycks inte ha påverkat kommunens interna verksamhet i någon högre grad. Samtidigt så understryker de intervjuade att utan klimatstrategiarbetet så skulle de tappa tempo. De upplever inte att de arbetar på något annat sätt än tidigare förutom att de arbetar mycket mer med extern information och därigenom har medvetenheten om klimatfrågan höjts såväl internt i kommunens organisation som externt. Effekter - Kommunen som geografiskt område Genom Klimatstrategiarbetet har det skapats en medvetenhet hos allmänheten och inom den kommunala organisationen som gör att förutsättningarna för de åtgärder som vidtas är god. Som ett resultat av Klimatstrategin har kommunen haft möjlighet att få Klimp-bidrag och som effekt av bl a åtgärderna som finansierats av Klimp ser kommunen effekter i form av bl a minskade utsläpp. Det har skett en kraftig minskning generellt i kommunen av växthusgasutsläppen mellan 1990 och 2007 som tros bero på att uppvärmning med olja har fasats ut och ersatts av fjärrvärme, biobränsle och värmepumpar. Biogasmacken i Hässleholm hade inte kommit till stånd utan Klimp-bidrag, så till vida att E.ON bara sätter upp mackar där de antar att behov finns. Hässleholm åtog sig i sitt första klimatinvesteringsprogram för att byta ut 70 bilar i kommunen till biogasbilar - 22 i privat sektor och 48 i kommunorganisationen, vilket gjorde att E.ON satte upp gasmacken. Kommunen har ännu inte riktigt lyckats uppnå målet med utbytta bilar än, men hoppas på att nå dit innan Klimp-programmet löper ut den 2 maj 201o. I kommunens andra Klimp-program för finns också en åtgärd där kommunen ska subventionera Skånetrafiken för utbyte av sina stadsbussar till biogasbussar. En åtgärd inom ramen för Klimp handlar om att få tillgång till lokal produktion av biogas via gårdsanläggningar med många enheter djur. Framtida och närtida effekter kan också fås om Järnvägsanslutningen på Hässleholm Nord hinner bli av före den 13 maj Effekter - Regionen inklusive andra aktörer Hässleholms kommun har haft mycket stöd från det nationella nätverket Klimatkommunerna i sitt eget arbete. De olika kommunerna har hjälpt varandra i arbetet med att skriva t ex Klimp-ansökningar och remissvar. Med inspiration och stöd i nätverket sökte kommunen sitt första Klimp-bidrag De är också sedan 2006 betalande medlem i nätverket Biogas syd som sammanför biogasintressenter. Kommunen har med nätverkets hjälp startat en diskussion om hur en infrastruktur för biogas skulle kunna se ut i kommunen där produktion och konsumtion kopplas ihop och samverkar. 61

63 4.2.4 Framtida stöd Såväl den politiker vi talat med liksom representanterna för Miljökontoret menar att det behövs morötter i klimatstrategiarbetet - det ökar motivationen och fungerar som en katalysator i arbetet. Någon ny form av klimatinvesteringsprogram är därför att önska. Det finns också ett behov av specifik kompetens som en miljöstrateg och en kommunekolog. Kommunen föreslår även att frivilliga avtal kan tecknas mellan kommuner och Energimyndigheten och koppla det till energieffektiviseringsutredningen 62. Detta gäller främst de kommuner som är med i Uthållig kommun, vilket Hässleholm inte är Sammanfattande kommentar Hässleholms kommun tycks ha haft ett fungerande miljöarbete generellt sedan 1980-talet och ett intresse för att utveckla och fördjupa sitt arbete. Klimatstrategin i sig tycks inte ha påverkat deras sätt att arbeta nämnvärt då strategin inte har varit ett levande dokument i verksamheten. Klimatstrategin har dock gett dem möjlighet att få Klimp-bidrag vid tre tillfällen samt varit ett viktigt dokument vid inträdet som medlem i Klimatkommunerna år Det ekonomiska tillskottet som Klimp har gett har gjort skillnad och erbjudit dem möjlighet att ta ett fastare grepp om kommunens arbete med energieffektivisering och nyttjandet av biogas. Hässleholm har nu valt att slå samman kommunens nya energi- och klimatplan och klimatstrategi till ett dokument för att minska risken för dubbelarbete och öka förutsättningarna för ett helhetsgrepp samt att dokumentet blir och förblir levande. 4.3 Kramfors kommun, Västernorrlands län Fakta om kommunen Kramfors kommun bildades 1974 och ligger i Västernorrlands län, med ca invånare 63 och en yta på km 2, 64 till största delen täckt av barrskog. Kommunen har länge lidit av negativ befolkningstillväxt som resultat av strukturförändringar inom framförallt skogsindustrin, men utflyttningen har avstannat något de senaste åren. Industrin och transportsektorn står för mer än 80 procent av det sammanlagda koldioxidutsläppet i Kramfors 65 genom förekomst av dels tunga industrier, dels tunga transporter och genomfartstrafik. Den största arbetsplatsen, förutom kommunen, är Mondi Packaging som tillverkar kraftpapper. 62 Sedan intervjutillfället är detta beslutat och ska implementeras. 63 Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december, SCB 64 Land- och vattenareal i kvardratkilometer efter region, arealtyp och tid, SCB 65 Enligt Klimatinvesteringsprogram 62

64 Kramfors hamnar ofta högt i rankningar som mäter ambitioner p g a högt satta mål i sin klimatstrategi. Bl a i Naturskyddsföreningens klimatindex för kommuner 2007, på delad 16e plats. Sökta och mottagna stöd Kramfors har ansökt om Klimp-bidrag vid tre olika tillfällen (2004, 2006 och 2007) men samtliga ansökningar har avslagits. En av de intervjuade berättar om hur deras arbete förfinats och förbättras i alla tre ansökningsomgångar och att de trodde sig ha en bra chans till beviljande av stöd i den sista omgången. De fick avslag även då och de upplevde att bedömningen var annorlunda i tredje gången, vi släppte några projekt och behöll spjutspetsarna, vi trodde det var rätt. Den kombinerade klimatstrategin och energiplanen som användes för ansökningarna hade sin bakgrund i tidigare kommunala och regionala miljörelaterade dokument 66, bl a energiplan. Klimatfrågorna medvetandegjordes via arbetsprocessen i kommunen vilket inspirerade till satsning, om än med viss skepsis hos både politiker och tjänstemän. För att komma tillrätta med utsläppsnivåerna krävdes samverkan med den lokala industrin och kommunen arbetade upp goda relationer med bl a SCA och Mondi Packaging som blev medsökande. Efter två avslag kände kommunen besvikelse men inspirerades av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen att ta ett omtag och söka igen. Kramfors behöll de projekt som upplevdes ha spjutspets, tog bort lågoddsarprojekt och lämnade in vad som uppfattades som en slipad ansökan. Kramfors blev enormt besvikna, som en av de intervjuade uttrycker det, när de fick det tredje avslaget. Motiveringen till avslaget uppfattades inte som tillräckligt tydlig och kommunen förstår än idag inte riktigt varför deras åtgärder inte räckte för att erhålla stöd. Organisation kring klimat och miljöarbetet Kramfors hade inget organiserat arbete med klimatfrågor innan initiativet att kombinera energi- och klimat i samma strategidokument kom. Kommunen instiftade en halvtidstjänst, placerad på Miljö- och byggkontoret för att specifikt genomföra Klimp-ansökan. Arbetet drevs av en entusiastisk och initierad person, en eldsjäl, som väckte ett intresse för energi- och klimatfrågor bland tjänstemän, politiker och näringslivet. Samtidigt som det tredje Klimp-avslaget, lämnade denne person sin tjänst på kommunen. Detta sammantaget ledde till bakslag för klimatarbetet och energi- och klimatstrategin dog. 66 Tidiga miljörelaterade dokument som har tagits fram inom kommunen är miljöprogrammen (1993 och 1999) samt miljöplattformen (2000) och man syftar även på den regionala tillväxtplanen, RTP). 63

65 Nu planerar kommunen omstart vad gäller energi- och klimatarbetet genom instiftande av en tillväxtgrupp som tar ett samlat grepp kring kommunens viktiga tillväxtrelaterade frågor. En av de intervjuade berättar om avslagets effekt, att allt klimatarbete avstannade och behovet av nystart: [ ] hoppas att det skall fungera så i den nya tillväxtgruppen, som skall integrera tvärfrågorna i sitt arbete. Inga direkta resurser är avsatta för klimatarbetet i Kramfors, men de intervjuade menar att det kan finnas nya möjligheter genom kunskaper om åtgärder inom energi- och klimatområdet som inte behöver kosta i det långa loppet. Dock upplevs att möjligheten inte alltid finns att ta en initial kostnad som sedan sänker driftskostnaderna då kopplingen inte alltid finns mellan kommunens drifts- och investeringsbudget. Här måste det till ett nytt tänk och politiska beslut för att möjliggöra omvärderingen av kostnader, enligt de intervjuade. Samverkan Kramfors uppfattar att det var viktigt för företagen att kommunen var med och drev klimatfrågan. Kommunens perspektiv och kontakter med länsstyrelsen och myndigheter gav klimatfrågan ett nytt värde, frågorna kunde drivas på ett annat sätt inom företagen med kommunens uppbackning. Utan att kunna locka med externa medel och den legitimitet som Naturvårdsverket står för hade samverkan med industrin i dessa frågor inte kommit till stånd, menar de intervjuade. I samband med Botnia-banans byggande pågår strategisk planering för att utveckla ett fungerande res- och transportnät där miljö och klimat är genomsyrande aspekter. Projekt med pendlarparkering, cykelbanor, fungerande offentlig transport etc. pågår. Kommunens representanter uppfattar dock målkonflikter mellan å ena sidan miljö och klimat och å andra sidan regionförstoring, där tillgänglighet inte alltid går hand i hand med miljö- och klimatsmarta lösningar. Att skapa synergier genom att samordna frågor är avgörande för att en liten kommun som Kramfors skall kunna driva dessa frågor, menar de. Frågor som klimat kan och bör samordnas med andra för att skapa mervärden, t ex frågor som energi, inköp, resursanvändning i stort, och hållbarhet. Kramfors ser samarbeten med andra kommuner i regionen och länsstyrelsen som en styrka och en tillgång. Bland annat nämns nätverksorganisationerna Arena Miljölänet och SekomY samt Energikontoret. 64

66 4.3.2 Drivkrafter och kontext Kramfors går nu in i en ny fas vad gäller klimatarbetet de intervjuade uppfattar en uppgift framför sig pedagogiskt svårare än tidigare på grund av den upplevelse av motgång som har levt kvar. Samtidigt kan klimatarbetet finna stöd i exempelvis medias rapportering, stigande bränslepriser och ökade kunskaper hos invånarna, företagen och politikerna. Kramfors inställning till risktaganden beskrivs som präglad av den lokala och regionala ekonomiska utvecklingen, vilket skapar mentala hinder för Kramfors som levt länge under knapphetens stjärna och bär på rädslan att kasta pengarna i sjön. Då blir det lättare att se risker snarare än möjligheter, menar en av de intervjuade. Drivkrafter Den övergripande drivkraften för de intervjuade i kommunen handlar om att skapa ett uthålligt samhälle - socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Andra drivkrafter som nämns under intervjuerna är att se andra lyckas, insikter om sambandet mellan energiåtgång, utsläpp och lönsamhet, konstruktivt ömsesidigt stöd tjänstemän/politiker, visionen om en hållbar livsstil, och att klimat- och resursfrågan är högst aktuell. Klimatfrågan ses som en utmaning som inspirerar och upplevs som en mer levande fråga än vissa andra kommunala problemställningar. Efter avslagen upplever Kramfors att det är svårt att motivera klimatarbetet. Med ett pånyttfött engagemang i och med tillväxtgruppens instiftande och ett visst politiskt stöd för att arbeta med klimatfrågorna kan klimatfrågan åter hamna på dagordningen i kommunen. Kontext Främjande faktorer Främjande faktorer som påverkar Kramfors i arbetet med klimatfrågor är medvetenhet om att det går att förändra, tillgång till kunskap och ett stödjande samarbetsklimat. De intervjuade menar också att det är viktigt att definiera mätbara mål och påvisa mervärden, att definiera vad som är kommunens gräns, geografiskt och ansvarsmässigt och organisera för delaktighet för att skapa gemensamma möjligheter. 65

67 Hindrande faktorer Hindrande faktorer är att det ibland är svårt att se nyttan med klimatarbetet i vardagen, svårt känna positiva effekter, för lite gräsrotstryck och mentala bilder som låser in. Vidare nämns svårigheter att få tillträde till rätt arenor, erfarenhet av motgångar, att klimat är en sovande fråga, att klimatfrågan inte är förankrad i verksamheten, att kommunen agerar reaktivt, att kunskapsutvecklingen går fort, att statistiken är bristfällig och att det ekonomiska läget är instabilt. Kommunens representanter ser systembegränsningar i bl a enkelspår på Botnia-banan och har ibland svårt att få ihop balansen när industrierna ökar produktionen som leder till ökade utsläpp. Ett strukturellt hinder som kommunen förutspår är effekten av höjda bränslepriser, vilket skulle kunna innebära ett högre tryck på offentliga färdmedel, där mängden tågtrafik är begränsad av spårens kapacitet Åtgärder och Effekter på olika nivåer Med Klimp-bidrag planerade kommunen för bl a en CO 2 minskning på 14 procent till Med kommunens egna insatser skulle minskningen av CO 2 stanna vid 1,2 procent. Tyvärr förefaller kommunens insatser ha ätits upp av ökade utsläpp till följd av industrins ökade produktionstal samt av ökat resande i kommunen. Inte ens de lägsta nivåerna som överenskoms i energi- och klimatplanen till 2012 kommer kunna uppnås, enligt de intervjuade. Kommunens interna verksamhet Kommunens talespersoner menar att klimatfrågan måste drivas på strategisk nivå klimat måste prioriteras högre inom kommunen, en fråga som måste gå på tvären. Klimatfrågorna kan inte förvaltas, de måste drivas, menar de tillfrågade och säger också att det är viktigt för varumärket Kramfors att kommunen fokuserar på klimat- och miljöfrågor. Flera menar att det märks att kommunen saknar ett ledningssystem vad gäller klimat, speciellt vid diskussioner om resurstilldelning, uppföljning och utvärdering. Det är inte tydliggjort vad kommunen kan och vill göra. En intervjuad pekar på att i den insomnade strategin dock finns viktiga och användbara utgångspunkter som tillväxtgruppen kommer att arbeta med vad gäller utvärdering och uppföljning av arbetet. Kommunens som geografiskt område (externa effekter) De effekter klimatstrategiarbetet har fört med sig för Kramfors handlar framförallt om att näringslivets syn på kommunen har förändrats där de mer ser kommunen som en samverkanspartner att driva utvecklingen tillsammans med. Kramfors har fått högre ranking i mätningar för näringslivskli- 66

68 matet och några av de intervjuade uppfattar att processerna kring klimatstrategin har påverkat. Kramfors har inte uppburit någon form av stöd. Idag genomförs flera av de projekt som industrin och kommunen samverkade kring i ansökan till Klimp av industrin själva. Intrycket är att industrin uppfattar att de gått så långt i processen att arbeta fram planerna för klimat- och energibesparande åtgärder att det faktum att Klimp-anslaget inte kom dem till godo inte kan utgöra ett hinder. Med anledningen av bl a ökade energipriser och ökad produktion ser företagen egna vinster i att verkställa projekten. Regionen inklusive andra aktörer (externa effekter) Kramfors upplever idag samverkan som en möjlighet att skapa utveckling i sådant som kommunen inte ensam kan råda över, i högre grad än tidigare. En av de intervjuade menar att det är av stor betydelse att tydligt hålla isär utveckling och tillsynsansvar genom att bl a låta olika personer sköta de olika funktionerna. Kommunen skulle gärna vilja vara en starkare påtryckande aktör i näringslivets arbete med klimatfrågor men ser inte tydligt hur detta ska kunna ske utifrån egna meriter. Västernorrlands län profilerar sig som miljölän och avser jobba samordnat med energi och klimat. Vid behov kan länsstyrelsen erbjuda framförallt kunskap inför eventuella åtgärder. Avsatta resurserna är dock begränsade Framtida stöd För Kramfors, med få invånare och uppfattat begränsat handlingsutrymme, är trycket utifrån avgörande för om kommunen ska avsätta resurser. Bidrag i form av resurser och kunskap ses som avgörande, men de intervjuade menar att dessa borde fokusera mer på kommunens drift och sätt att arbeta än att skapa strategier som sedan inte genomförs om bidragen uteblir. Några ser klimatstrategi som ett förhållandevis kortsiktigt verktyg som inte egentligen främjar implementeringen av klimatperspektiv i andra hållbarhetsaspekter som kommunen arbetar med. En uppfattad negativ effekt av arbetet med Klimp var att kommunen valde bort klimatvänliga investeringsprojekt till förmån för andra mer slagkraftiga projekt i sin energi- och klimatstrategi, i ambitionen att skapa en mer attraktiv ansökan. Den upplevda bristen på transparens i ansöknings- och tilldelningprocessen upplevdes som besvärlig, brister som Kramfors gärna ser att framtida stöd kommit till rätta med. Kommunen efterfrågar civilsamhällets stöd i arbetet med klimatfrågor och ser gärna ett stöd i folkbildningsprojekt eller liknande för att skapa större kännedom och starkare drivkrafter hos medborgarna att ta del i arbetet med klimatfrågor. 67

69 Länsstyrelsens representant menar att Klimp-bidraget och det system som omgärdade bidragsformen skapade en arena för att medvetandegöra och tänka nytt som saknas idag. Dagens externa finansieringsstöd erbjuds med fastare premisser, som t ex vindkraftverk. Representanten menar att Klimp inbjöd till lokal- och regionsspecifika lösningar med ibland udda förtecken, en inbjudan att tänka till utifrån de egna förutsättningarna Sammanfattande kommentar Kommunen vill vara med och påverka i klimatfrågor men har svårt att komma till handling efter motgångar med ansökningar. Vi uppfattar också att utan Klimp-ansökningarna hade kommunens arbete med klimatfrågan aldrig kommit igång på det sätt arbetet gjorde. Intrycket är att statliga pengar ger möjlighet till att driva frågan och lyfta upp den på dagordningen. Samtidigt som många var skeptiska, gav möjligheten till statliga pengar frågan legitimitet. I Kramfors drevs Klimp-arbetet till stor del av en person med ämneskompetens och drivkraft. Intrycket är att när det gäller Kramfors arbete har det varit personberoende. Samordning av insatser och samverkan förefaller avgörande för att något skall kunna åstadkommas, framförallt på klimatområdet. Motiveringen i Kramfors handlade ofta om snödd (ren och skär) vinning, det fanns pengar att tjäna på att t ex skära på konsumtion av energi genom återanvändning och effektivare system men stöd för att ta steget behövdes. 4.4 Nässjö kommun, Jönköpings län Fakta om kommunen Nässjö kommun ligger i Jönköpings län och omfattar 933 km 2 67 och har nära invånare 68. Nässjö är en varuproducerande kommun som till stor del är uppbyggd kring järnvägen och logistiknäring. En energibalans för kommunen har tagits fram som visar att trafik och transporter står för den allra största andelen koldioxidutsläppen. Andra samhällssektorer som har betydande utsläpp är industri och hushåll. Sökta och mottagna stöd Kommunen har tidigare haft LIP och ansökte i slutet av 2007 om Klimpbidrag, men denna ansökan avslogs. Under arbetet med att ta fram en klimatstrategi till nämnda ansökan, erbjöds Nässjö processtöd i detta arbete av 67 Land- och vattenareal i kvardratkilometer efter region, arealtyp och tid, SCB 68 Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december, SCB 68

70 Energikontoret Sydost (REKLIM) 69. Miljö- och byggnadsnämnden i kommunen ställde sig bakom detta och under sex månaders tid (2007) bidrog en kontaktperson på Energikontoret med framförallt statistikstöd och framtagandet av en energibalans. Organisation kring klimat och miljöarbetet Under hösten 2006 beslutade Miljö- och byggnadsnämnden att kommunen borde ta fram en klimatstrategi för att kunna ansöka om Klimp-bidrag för Nässjö Kommun. Detta arbete delegerades sedan till Miljö- och byggnadskontoret och i praktiken till en person. Denna tjänsteman rapporterade till en ledningsgrupp med personer från Miljö- och byggnadsnämnden som fick vidare information. Klimatstrategin skulle syfta till att få ett helhetsgrepp om klimatpåverkan på lokal nivå. Miljö- och byggnadsnämnden ställde sig positiv till klimatstrategin hösten 2007 och denna överlämnades därefter till kommunstyrelsen för antagande. Kommunstyrelsen beslutade i oktober samma år att anta klimatstrategin förutom den mål- och handlingsplan som fanns i dokumentet och återremitterade strategin till miljö- och byggnadsnämnden för att se till att den förankrades i partigrupper, nämnder och näringsliv 70. Denna gång var avsikten att föra samman energiplanen och klimatstrategi i ett dokument. Detta arbete slutfördes dock aldrig eftersom kommunledningen under vägen beslutade att förändra organisationen kring klimatfrågor. Under 2009 startade projektet Hållbar utveckling som nu drivs från Planerings- och utvecklingsavdelningen på Kommunledningskontoret. Inom projektet har tre prioriterade områden identifierats: Hälsa och livskvalitet, Trygghet och säkerhet samt Energi och klimat, och en arbetsgrupp med berörda tjänstemän har skapats till respektive område. En politisk styrgrupp leder arbetet och en referensgrupp med externa aktörer är inkopplad. Målet med projektet är att utarbeta ett övergripande dokument för hållbar utveckling där alla planer, mål och åtgärder kommer att samlas. Under detta paraply återfinns andra dokument som specificerar arbetet med dessa mål. Ett av dessa är Energi- och klimatstrategin. Nya horisontella mål tas fram med politikerna direkt involverade enligt modellen med ett övergripande styrsystem, balanced scorecard. Samverkan Enligt Klimatstrategin 2007 har kontakter med Länsstyrelsen i Jönköping skett kontinuerligt via telefon, e-post och vid exempelvis klimatträffar och transportseminarium. Inför Klimp-ansökan hölls samråd mellan Länsstyrelsens Klimp-ansvarige och representanter för Miljö- och byggkontoret, ord- 69 Energikontoret Sydost erbjöd samtliga kommuner i trakten att få stöd i arbetet med att ta fram en klimatstrategi (REKLIM). 70 Klimatstrategin var inte antagen i sin helhet då Klimp-ansökan gick in. 69

71 förande i miljö- och byggnämnden och de Klimp-sökande företagen. I Länsstyrelsens lägesrapport 2008 av länets Klimat- och energistrategi återfinns dock inte Nässjö på listan av kommunala initiativ att bygga vidare på. Det finns en samordning så planer och mål stämmer överens med riktningen för hela länet. En representant för kommunen har bl a deltagit i en arbetsgrupp för att ta fram en Klimat- och energistrategi i Jönköpings län. Samarbete med Länsstyrelsen i Jönköpings län beskrivs som gott. Under hösten 2009 har bl a möte mellan Nässjö kommun, Landshövding och länsråd genomförts gällande strategiska frågor där kommunens Klimatstrategi och energiplan var en huvudpunkt på dagordningen. Kommunens energirådgivare deltar även i ett nätverk av kommuner på det småländska höglandet som försöker gå åt samma håll enligt intervjupersoner genom att planera åtgärder och bedriver kampanjer etc. tillsammans, dock främst på energiområdet. Samarbetet när det gäller klimatfrågor ökar, i synnerhet med de andra kommunerna i nätverket, det kan dock utvecklas, säger de. Deras erfarenhet är dock att det är tungrott att samverka så många som i detta nätverk Drivkrafter och kontext De vi talat med beskriver en tydlig förändring över tid när det gäller arbetet med klimatfrågan. Under senare delen av 2000-talet har det blivit lättare att arbeta med dessa frågor. Intervjupersonerna beskriver att de har jobbat i motvind under en ganska lång tid. Rent politiskt så har klimatfrågorna specifikt och miljöfrågorna generellt dock en helt annan status idag. Mycket tack vare att klimatfrågan är medialt stor. Drivkrafter Drivkrafterna till att ta fram en Klimatstrategi har varit flera och på olika nivåer. Dels fanns det ett behov i kommunen av att få insikt i vilka risker och möjligheter som kan uppkomma i samband med förändringar i klimatet, dels för att skapa möjlighet för olika aktörer att söka bidrag för klimatinvesterande åtgärder. Den person som jobbat med kommunens första Klimatstrategi hade också varit på en Klimp-konferens, vilken skapade ett intresse. Det fanns ett intresse såväl internt (politiskt och på tjänstemannasidan) som externt i kommunen. Bakgrunden till hela projektidén Hållbar utveckling går tillbaka till 2002, då det inkom en motion till kommunfullmäktige om att minska kommunens oljeberoende. Det fanns då idéer om att inrätta en kommission för hållbar utveckling en idé som då blev vilande. Mot bakgrund av att det tidigare klimatstrategiarbetet inte riktigt hade fungerat och Agenda 21 var på väg bort så var tiden mogen att ta detta helhetsgrepp. Det nya angreppssättet är 70

72 tänkt att haka i de styrande dokument som finns och ta vid i det arbete som påbörjats och redan gjorts på bl a Miljö- och byggkontoret 71, vilket har underlättat starten för arbetet. Enligt dem vi har talat med känns arbetet högprioriterat idag. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter tas nu det nya dokumentet med nya förslag på mål - Nässjös Klimatstrategi- och energiplan fram i en arbetsgrupp med bred förankring. De anser att det nya helhetsgreppet kommer att föra med sig bättre intern samordning och bättre kommunikation. Kontext Främjande faktorer Från politiskt håll beskrivs framgångsfaktorer i klimatstrategiarbetet som tydligt uttalade mål, att klimatstrategiarbetet är en naturlig del i processen och att det finns en organisation bakom arbetet. Detta har dock inte gällt för arbetet med Klimatstrategin i Nässjö. Från tjänstemannasidan menar de att det behövs engagerade politiker och tjänstemän, att media lyfter frågan samt ekonomiska kännbara åtgärder som höga bensin- och oljekostnader. Arbetet bör också spridas på många aktörer, vilket underlättar förankringsprocessen. Någon menade också att det är viktigt att den interna organisationen i kommunen redan finns på plats när stöd som exempelvis REKLIM eller Klimp finns tillgängligt. En representant för Länsstyrelsen i Jönköpings län menar att tydligheten gällande vad kommunen kan bidra med i klimatarbetet ökar med en lokal klimatstrategi och det finns en större möjlighet att mobilisera medborgarna. Viktigt är dock att kommunens ledning engagerar sig i frågorna för att de ska få genomslag i den kommunala organisationen, säger Länsstyrelsens representant. Hindrande faktorer För Nässjös del förefaller arbetet med Klimatstrategin kantats av en rad försvårande omständigheter. En hindrande faktor handlar om hur arbetet med den första klimatstrategin förlöpte där det finns ett missnöje från såväl tjänstemannasidan som den politiska sidan. Svårigheterna med klimatstrategiarbetet förefaller ha flera grunder på olika nivåer. Den politiker vi talade med menar att det ytterst var ett systemfel. Klimatstrategiarbetet kom vid sidan av resterande kommunal verksamhet det levde sitt eget liv. Han menar att klimatstrategiarbetet måste genomsyra alla processer, vilket det inte gjort. Det gjordes försök exempelvis med att sätta samman en miljöpolitisk ledningsgrupp, men den hamnade även den vid sidan om linjen. Klimatstrategiarbetet nådde inte den politiska ledningen. 71 Miljövårdsprogram (1990), Agenda 21 (1995), Rätt färdriktning ett visionsdokument (2000), Nässjö kommuns Miljöpolicy och övergripande miljömål (2001), Den fördjupade översiktsplanen (2006), Policy vid fordonsanskaffning till Nässjö kommun (2005) samt de energi- och klimatstrategiplaner som finns. I Länsstyrelsens lägesrapport av länets Klimat- och energistrategi skriver de att Nässjös översiktsplan har ett bra och överskådligt energikapitel med helhetssyn och tydliga strategier/rekommendationer. Klimataspekterna kommer däremot inte in i redovisningarna. 71

73 Andra hindrande faktorer är svag organisation, bristande kommunikation och begränsad kunskap. Som liten kommun menar representanterna att de inte haft tillräckliga personella resurser när det gäller antal personer och adekvat kompetens för att skriva en Klimatstrategi. Detta tillsammans med att initiativet till att söka Klimp-bidrag kom från en enskild tjänsteman utan vare sig stark plattform eller kompetens, gjorde att de initialt tvekade inför att skriva en Klimpansökan. Att Klimatstrategin inte togs i kommunfullmäktige och att de fick avslag på sin Klimp-ansökan beror enligt dem själva på att organisationen kring den person som hade ansvaret för strategin var för svag (ensamarbete på en halvtidstjänst), personen i fråga kände inte till den kommunala ordningen, vilket fick konsekvenser för förankringsprocessen samt att personen upplevde osäkerhet kring vad som skulle vara med i strategin. Strategin hade behövt kommunicerats ut i den kommunala organisationen på ett annat sätt, menar de. Till detta kommer också att såväl Klimatstrategin som Klimp-ansökan skrevs under hård tidspress. Intervjupersoner menar att få små kommuner har tid att göra riktiga utredningar och analyser innan ansökningar om t ex Klimp, processerna blir för långa i den ideala arbetsprocessen. Man tar det som finns i lådorna, som de sa. Det råder också brist på mätbara faktorer. En kommunrepresentant pekade också på förutsättningar som att någon har detta som sin arbetsuppgift och därmed ges möjlighet att arbeta med detta. Den förutsättningen har inte funnits och arbetet har därför blivit hängande lite i luften. Att klimatstrategin inte är riktigt antagen av KS/ledningen påverkar också: Att arbeta med något som inte gillas helt av ledningen och som inte helt anses existera och där bollen för det fortsatta arbetet ligger hos kommunledningskontoret när man har fullt upp med sina andra arbetsuppgifter känns inte mest prioriterat klimatfrågan kan man arbeta med från andra håll under tiden Åtgärder och Effekter på olika nivåer Mot bakgrund av att strategin inte antogs i sin helhet i kommunfullmäktige och att arbetet har legat vilande i väntan på att en ny organisation för Klimatstrategiarbetet skall komma till stånd har de personer vi talat med haft svårt att nämna några direkta effekter. De menar också att de har svårt att skilja mellan klimatstrategiarbete och det övriga klimatarbete, då de går i varandra och innehåller samma saker. De har också arbetet med klimatfrågor långt innan klimatstrategiarbetet. En strategi bidrar dock till att samla ihop det på ett annat sätt än om det inte finns en strategi. En strategi skapar också förutsättningar för alla marscherar åt samma håll, som en politiker sade. 72

74 Effekter - Kommunens interna verksamhet Klimatstrategiarbetet har dock bidragit till en ökad synlighet och fokus på frågorna både internt och ute i kommunen. Den politiker som vi talat med menar att utan en Klimatstrategi tappar kommunen tempo, d v s så kan den fungera som en katalysator i arbetet. De anser inte att de jobbade på något nytt sätt i klimatstrategin 2007 jämfört med hur de arbetar generellt med klimat- och energifrågor. Däremot har erfarenheterna från det arbetet bidragit till hur de jobbar i den nya organisationen som styrs från Kommunledningskontoret det är ett nytt grepp. Det samlade greppet ökar möjligheten att identifiera målkonflikter och synergier samt öka förutsättningarna för långsiktighet. Stödet från Energikontoret beskrivs som en förutsättning för att Klimatstrategin skulle komma till stånd överhuvudtaget. REKLIM-stödet beskrivs enbart i positiva ordalag av den person som arbetade med dåvarande Klimatstrategi. REKLIM-stödet från Energikontoret Sydost påverkade viljan till och behovet av att samverka med andra aktörer, enligt kommunens dåvarande klimatstrategiansvarige. Framförallt bidrog Energikontoret med statistikstöd och hjälp med att ta fram en energibalans med energiflöden i diagramform. Effekter - Kommunen som geografiskt område inklusive andra aktörer På grund av att Klimatstrategin inte antogs i sin helhet av kommunfullmäktige och att Klimp-ansökan avslogs samt att arbetet därefter tills nyligen har legat vilande är det svart att spåra några egentliga effekter på regional nivå. De vi har talat med vittnar dock om en ökad medvetenhet kring dessa frågor som skapar goda förutsättningar för det kommande arbetet inom ramen för Hållbar utveckling Framtida stöd De förslag på framtida stöd som framkom handlade om samordning på regional nivå, tillgång till extern expertis och stöd till mindre projekt. Det förefaller finnas ett behov av en samlande kraft på regional nivå, bl a uttryckte de vi talat med på Miljö- och byggkontoret att de gärna skulle se någon typ av Energikontor i Jönköpings län som kan ta det övergripande ansvaret för samverkan i regionen. Enligt Länsstyrelsens lägesrapport av länets Klimat- och energistrategi har frågan tagits upp med Regionförbundet. De såg också ett behov av en renodlad klimatstrateg för hela Jönköpings län, men som jobbar med kommunernas specifika frågor. Även här går det att läsa i Länsstyrelsens lägesrapport av länets Klimat- och energistrategi att Länsstyrelsen har anställt en klimat- och energistrateg från 1 januari Önskemål framkom även att olika stöd och bidrag från olika aktörer borde 73

75 samordnas, så kommunerna bara behöver vända sig till en aktör för att ansöka om medel. Det finns också ett behov på kommunen att få tillgång och möjlighet att ta hjälp av extern expertis som kan bedöma vilka åtgärder som ger mest effekt på klimatet samt vilka åtgärder som är ekonomiskt genomförbara. Stöd för enskilda mindre projekt efterfrågas även, så att små kommuner med begränsade resurser har större möjlighet att få bidrag till bra åtgärder utan att skriva mycket omfattande ansökningar Sammanfattande kommentar Sammanfattningsvis tycks Nässjö kommun ha dragit lärdom av sina tidigare erfarenheter som bidragit till att de nu tar ett större helhetsgrepp om klimatoch energifrågorna. Frågorna har lyfts högre upp i organisationen och som vi tidigare har nämnt tycks det arbete som hittills har gjorts skapat en bra grund för det kommande arbetet i projektet Hållbar Utveckling. Detta skapar förutsättningar för långsiktighet. 4.5 Täby Kommun, Stockholms Län Fakta om kommunen Täby kommun, med ca invånare 72,och en yta om 61 km 2 73 ligger i nordöstra delen av Stockholms Län, och gränsar till Danderyd, Sollentuna, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker en förortskommun med genomfartstrafik men utan större värmeverk eller energikrävande industrier. I sin miljöplan 74 anger Täby kommun växthusgaser som det absolut allvarligaste hotet för samhällsutvecklingen. För Täbys del är vägtrafiken och energisektorn, framförallt uppvärmning av byggnader, påverkande utsläppskällor. Täbys utsläpp var enligt SCB (2004) enbart 1,5 procent av den kommun i Sverige med störst koldioxidutsläpp. Utsläppen är i Täby 1,3 75 ton per person och år (att jämföra med rikets genomsnitt på 6,4 och länets 4 ton per person och år) Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december, SCB 73 Land- och vattenareal i kvardratkilometer efter region, arealtyp och tid, SCB 74 Täby tar fram en miljöplan, arbetet befinner sig i sin slutfas, där man bryter ned nationella miljömål till lokala: begränsad klimatpåverkan, God vattenmiljö, Halva Täby grönt och God bebyggd miljö. 75 Även om siffran är korrekt ur gängse sätt att räkna statistik så finns det hos kommunen själva en insikt i att Täbybon bor större, konsumerar mer och kör mer bil än genomsnittet och därför borde en mer rättvisande bild peka på högre utsläppssiffra. 76 Utsläpp av fossil koldioxid i länet och i Täby enligt Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbunds utsläppsdata 2006, citerat från Täby Kommuns miljöplan daterad

76 Sökta och mottagna stöd Täby kommun påbörjade ansökan om Klimp-bidrag, men fullföljde inte och erhöll därmed inte heller något stöd. En av de intervjuade menar att när de insåg hur mycket kraft det tog att sammanställa en bra ansökan prioriterades att genomföra åtgärder direkt istället. Täby har sökt andra typer av stöd där de upplevde att möjligheterna var större att erhålla stöd. Tillsammans med övriga kommuner inom Oxunda vattensamverkan beviljades bidrag för vattenvårdsåtgärder. Bidragen har kommit från Jordbruksverket, och länsstyrelsen samt Regionplanekontorets miljövårdsfond. Täby har också beviljats bidrag från länsstyrelsen för lokalt naturvårdsarbete (LONA). Organisation kring klimat- och miljöarbetet Kommunen har enligt egen utsago arbetat länge med miljöfrågor och uppfattar miljöaspekten som avgörande för att skapa en hållbar tillväxt och regional utveckling. Miljöarbetet är integrerat i verksamheten, målen sätts i verksamhetsplanen. Mycket av detta arbete har dock skett relativt osynligt, och för tillfället arbetar kommunen med att ta fram en miljöplan, vilken förväntas antas i fullmäktige under första kvartalet Arbetet med miljöplanen har inkluderat verksamhetsövergripande seminarier, workshops och diskussioner som syftat till att öka medvetenheten och skapa förutsättningar för att frågorna förblir högt på dagordningen. I olika skeden har Täby påbörjat en energiplan. I mitten på 1990-talet fanns en energikommitté som arbetade med kommunens kraftförsörjning i samband med att kommunen avsåg etablera ett lokalt värmeverk. När arbetet med värmeverket bordlades avstannade även arbetet med energiplanen. Ett av skälen var att kommunen uppfattade att de saknade rådighet i energifrågan. De intervjuade tjänstemännen menar dock att en energiplan kunde fylla en funktion, bl a som påtryckningsmedel mot privata energiverk i kommunen. Några menar att det är mer troligt att en energiplan kommer till stånd nu med anledning av det planerade kraftvärmeverket, vilket sätter större fokus på frågan om kommunens ansvar. Begreppet klimat används inte fullt ut i kommunens arbete även om miljöplanen innehåller miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan. Flera menar dock att detta handlar om en begreppsmognad snarare än en insikt om klimatfrågans angelägenhet. Den politiska debatten om klimat har ännu inte kommit igång i kommunen, men flera intervjupersoner uppfattar att det finns en stark plattform i det integrerade miljöarbetet för att jobba med klimatfrågan. Täby uppfattar hållbar miljö som det gemensamma begreppet som inkluderar klimat, miljö och energi. 75

77 Inga resurser finns heller avsatta för att arbeta specifikt med klimat. En av de intervjuade menar att det gäller att jobba smart med små resurser och att det finns mycket att göra även med små medel. Det handlar om kreativitet, medvetenhet och styrning att det är fel att skylla ett bristande klimatarbete på bristande resurser. Samverkan Kommunen ser stora vinster i samverkan. Framförallt handlar det om att samla kompetenser och dra nytta av varandras förmågor. Kommunen har tillsatt en för Täby, Danderyd och Waxholm gemensam tillsynsmyndighet, SRMH 77, Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor. Täby är värd för kontoret, och menar att samlandet av tre kommuners områden har möjliggjort rekrytering av miljökompetens som kommunen inte själva kunnat attrahera. SRMH sköter även diverse miljörelaterade aktiviteter i främjande syfte, bl a en företagsutvecklingsservice där mindre företag kan få stöd att utveckla en enklare form av miljöledningssystem (Täby kommun har dock inget eget miljöledningssystem). SRMHs chef sitter i Täbys kommunledning för att drift och återkoppling skall säkerställas. I anslutning till SÖRABs 78 anläggning vid Hagby planerar Täby den ovan nämnda kraftvärmeanläggningen, som avses kopplas till fjärrvärmenätet, det s k Täbyinitiativet 79. Täby ser detta som en viktig del av den pågående satsningen på fjärrvärme, och ser även besparingar på avfallshanteringsområdet, som minskade transporter av avfall till förbränning på annan ort. SÖRAB driver också sedan september 2009 en biogas-mack även öppen för privatpersoner. SRMH och SÖRAB är tre exempel på regional samverkan där Täby uppfattar gränser bortom de egna geografiska som mer logiska områden för delaktighet. Som ytterligare exempel kan nämnas Samverkan Stockholm nordost, där kommunerna längs E18 mellan Danderyd och Norrtälje samverkar för att utveckla en gemensam regionkärna baserad på E18 och spårbunden kollektivtrafik, två aspekter med klimatförtecken som har stor inverkan på kommunens klimatvärden och där regionala frågor får lokala förtecken. 77 Den gemensamma nämnden har rollen av respektive kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd och svarar för myndighetsutövning enligt miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen m.m. Nämnden ska också bedriva miljöövervakning, ta fram underlagsmaterial för den kommunala planeringen och svara för information om miljö- och hälsoskyddsfrågor kopplade till verksamheten (www.taby.se 20e nov 2009). 78 Täby samäger SÖRAB Söderhalls Renhållningsverk AB, ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län med Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Upplands Väsby och Vallentuna, med Hagby Återvinningscentral geografiskt belägen vid gränsen mot Upplands Väsby, SÖRABs största anläggning. 79 Täby avser bygga ett öppet fjärrvärmenät, göra det möjligt att ansluta nätet till fjärrvärmenäten i våra grannkommuner och se till att det byggs ett kraftvärmeverk med avfall som bränsle 76

78 4.5.2 Drivkrafter och kontext Täby drivs med politisk majoritet av Moderaterna. De intervjuade moderatpolitiker som sitter i miljö- och hälsoskyddsnämnden ser partiprogrammet som ett av sina viktigaste verktyg, och uppfattar sig ha starka personliga intressen i att driva miljöfrågor. Centern och miljöpartiet uppfattas vara starka pådrivare och toppar ofta de förslag som läggs, vilket gröna Moderater uppfattar som en möjlighet. Samtidigt är Moderaterna med egen majoritet så starka att det är först när de markerar att frågan är viktig som den får utrymme i debatten. Några uppfattar att gröna frågor i Täby har fått en skjuts av att även Moderaterna på regeringsnivå driver miljöfrågor. Drivkrafter Kommunen förefaller erbjuda ett arbetsklimat där frågor kan debatteras och dryftas förhållandevis fritt. Det tycks dock som att de steg som tas är förhållandevis små. Drivkrafter i arbetet som nämns i intervjuerna är goda exempel, den egna visionen om en hållbar utveckling, kunskap och fakta som drivkraft att göra rätt saker och möjligheten att minimera klimatpåverkan. Motbilderna ( alltings djävlighet ), hur situationen kan bli om inget görs, tillsammans med faktorer som det allmänna samhällsklimatet, och ett djupt politiskt engagemang i kommunen åtföljt av engagerade individer är också viktiga drivkrafter. Intervjupersoner menar att även om det är viktiga och numera synliggjorda frågor, uppvägs detta inte av kommuninvånarnas omärkbara intresse i frågorna. Kontext Främjande faktorer Tillgång till kunskap och en genomsyrande medvetenhet anger intervjupersoner som viktiga villkor och främjande faktorer för arbetet med miljö och klimatfrågor. Andra viktiga faktorer är utbyte av erfarenheter med kollegor i andra kommuner, tillgång till arenor för samverkan och nätverksträffar eller nätverk i greppbar storlek möjliggör utbyte och att lära av andra, tydlig vision, tydligt uppdrag och ledningens stöd. 77

79 Hindrande faktorer Vid frågan om hinder reagerar flera av de vi intervjuar på ordets negativa värden och menar att hinder är något som man måste ta sig över. Täby kommun agerar i de frågor där de uppfattar att de har rådighet, att de kan göra skillnad, utifrån förutsättningar och mål. Täby ger också intryck av att vara en välskött kommun 80 med tydlig målstyrning. Andra hinder som anas i intervjuerna är avsaknad av styrmedel, bristande tid att lära nytt, en slimmad organisation, inga avsatta resurser och bristfällig statistik som inte passar Täbys behov Åtgärder och Effekter på olika nivåer. Täby arbetar med åtgärder såsom att bygga ut fjärrvärme, förtäta bebyggelsen, förlägga nya bostads- och arbetsområden i fungerande kollektivtrafiksystem, energieffektivisera de egna fastigheterna, bullerskydda samt ställa krav på fossilfria fordon och transporter. Andra visioner i Täby är Halva Täby grönt 81 samt samverkan med kommungrannar i frågor som inte känner geografiska gränser, som avfall, vattenfrågor och kollektivtrafik. Dessutom planerar och upphandlar Täby en entreprenör för en kraftvärmeanläggning i anslutning till SÖRAB, det regionala avfallshanteringsbolaget. Kommunens interna verksamhet Täby kommun arbetar med målstyrning i sin verksamhet. Flera av dem vi pratat med menar att Täby är mycket bra på detta, och när ett mål är satt så uppnås det. Täby sätter hellre nya mål och ser en serie mål som delar av en pågående process än skapar måluppfyllelse i projektform. Några menar också att speciellt på miljösidan är det viktigt att fatta beslut om att göra sådant som får effekt, inte bara resultat som syns. Eftersom kommunen inte har någon större mängd medel avsatta på området så har heller inte den ekonomiska krisen påverkat miljö- och klimatarbetet i kommunen. Insatserna består till stor del av arbetstid. Däremot har finanskrisen påverkat annat miljöarbete, t ex kommunens bullerskyddsåtgärder där budgeten beskurits vilket lett till att arbetet saktat ned en aning, även om samtliga pågående projekt genomförs. Flera ger intryck av att gröna frågor har fått ett uppsving i Täby de senaste åren arbetet med miljöplanen är ett tydligt exempel på detta. Avsikten är 80 Vid frågan om hinder reagerar flera av de vi intervjuar på ordets negativa värden och menar att hinder är något som man måste ta sig över. Täby kommun agerar i de frågor där de uppfattar att de har rådighet, att de kan göra skillnad, utifrån förutsättningar och mål. Täby ger också intryck av att vara en välskött kommun med tydlig målstyrning, enligt flera. 81 Avsikten är att halva kommunens geografiska ytan skall vara grön. Kommunen är direkt eller indirekt den största markägaren och har instiftat en speciell grön plan för att främja biologisk mångfald, användande och tillgänglighet av grönområden. 78

80 att systematisera det arbete som vi tidigare gjort mer av farten, tydliggöra vad vi gör och styra konsekvent och kunna utvärdera för att lära av det vi gör och utvecklas vidare, säger en av de intervjuade. Kommunen som geografiskt område (externa effekter) En stor del av Täbys verksamhet bedrivs är privatiserad vilket gör att kommunen inte upplever att de har rådighet över så stor del av den verksamhet som finns i Täby. Företag som SÖRAB genomför en del positivt klimatpåverkande arbete med kommunens samtycke. Dock är det inte kommunen själva som aktivt driver miljöfrågor för exempelvis företag. Vid upphandling verkar det som om det är resursrelaterade lönsamhetsaspekter som är en stark drivkraft. Regionen inklusive andra aktörer (externa effekter) Det finns flera exempel på samverkan, bl a i SRMH. Det finns dock inget som tyder på att just Täby skulle haft stor inverkan på hur klimatrelaterade frågor hanteras bland andra aktörer i regionen Framtida stöd Flera vi har pratat med uppfattar att bidrag på klimat- och miljöområdet inte alltid främjar utvecklingen. De ser en risk i att arbetet inte kommer ur projektfasen eftersom projekten skapats utifrån externt satta kriterier. Möjligheten att integrera miljö och klimat i det kommunala åtagandet och att ta ett generellt ansvar för frågorna måste främjas. Klimat- och miljöarbete måste genomsyra kommunens arbete för att det skall fungera, menar kommunchefen. Flera av de tillfrågade i kommunen ser gärna att Naturvårdsverket eller annan lämplig instans redovisar goda exempel, och samlar kunskap om åtgärder på klimatsidan som kan genomföras med större utväxling. Att veta att man gör rätt och skapar hållbara lösningar uppfattas viktigt. Ett annat önskemål som framkommer är att staten ur ett nationellt perspektiv skulle peka ut de klimatproblem som skulle kunna ge störst effekt att åtgärda, både ur ett kort och långt perspektiv, och samla nationella, regionala och lokala aktörer kring detta problem som en kraftsamling för att komma till rätta med dem. En av de intervjuade tycker att bl a Naturvårdsverket kunde bli mer synliga och arbeta ytterligare med folkbildning, ett sätt att skapa folktryck och förändring på individnivå. 79

81 4.5.5 Sammanfattande kommentar Täby kommun är en slimmad organisation med en stor del av verksamheten privatiserad. Tjänstemännen tycks ha vilja men inte vare sig tillräckligt stark kraft eller utrymme att driva miljöfrågorna på allvar. Det politiska stödet och intresset är ljummet miljö- och klimatfrågor har inte kommit högt upp på den politiska dagordningen. Att nu anta en miljöplan ses av flera inom kommunen som ett viktigt steg och en markering för att ge miljö- och klimatfrågorna större tyngd. Det finns en uppenbar risk dock att frågor som ska vara integrerade i all verksamhet (för)blir osynliga. Frågan är om ambitionsnivån är tillräckligt högt satt för att ge stöd till konkreta åtgärder och därigenom effekter på exempelvis klimatpåverkande växthusgaser. 4.6 Älvsbyns kommun, Norrbottens län Fakta om kommunen Älvsbyns kommun med en area av km 2 är belägen i den s k fyrkanten i Norrbotten, med närhet till Luleå, Piteå och Boden. Att Älvsbyn är en pendlingskommun påverkar att avbefolkningen inte sker i samma utsträckning som i andra norrlandskommuner. I Älvsbyn bor ca invånare 82 och kommunen kännetecknas av stora naturområden med skogar, bl a stor gammelskog, öppna landskap, sjöar, berg och Pite älv. Klimatet är inlandsklimat där inversion lätt bildas då höga berg ligger runt omkring älvdalen där samhället är lokaliserat. Näringslivet består av småföretag samt av tre stora företag. Polarbröd, Älvsbyhus och RFN (Robot Försöksplats Norrland). Transportsektorn svarar för den största energianvändningen följt av hushållssektorn samt industri- och byggsektorn. Älvsbyn är beroende av energi som produceras utanför kommunen. Vattenkraft saknas då Piteälv är skyddad. Även vindkraftverk saknas inom kommunen. Sökta och mottagna stöd Älvsbyn har mottagit coachning från Klimatkommunerna och har tidigare mottagit LIP-stöd. Klimatkommunernas stöd har varit mycket uppskattat och gett gott stöd upplever kommunen. På grund av avståndet har nätverkandet och samarbetet med andra kommuner dock inte varit så stort. Energikontoret Norrbotten har ett projekt kring energi och klimat nu, men Älvsbyn kommer inte att ansöka då de menar att de redan gjort denna resa och nu får de andra resa. Kontakten med Energimyndigheten har ökat under senare tid. 82 Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008, SCB 80

82 Tidigare sökte kommunen Klimp-bidrag men fick avslag då de inte hade en klimatstrategi. Själva pekar de på svårigheten för en liten kommun att göra en ansökan av det slaget: Det är i stort sett omöjligt för en liten kommun att rigga organisationen för att skriva ansökan. Och Vi klarar inte av att skriva en ansökan, vilket känns orättvist. Behovet av stöd ser annorlunda ut för en liten kommun än en stor understryker intervjupersoner. Tradition av miljöarbete Kommunen arbetade med Agenda 21 fram till Intervjupersoner upplever att då dokumentet arbetats fram var miljöfrågorna färdiga och arbetsintensitet och engagemang gick ned, arbetet med miljö var stendött. Då LIPbidrag mottogs vaknade det politiska intresset återigen och det finns politiskt intresse nu. Det är som natt och dag, som en intervjuperson uttryckte det. År 2000 antogs en energiplan av kommunfullmäktige som nu ska ersättas av den energi- och klimatstrategi som är ute på remiss. År 2006 ansökte de om bidrag om kr från Nätverket klimatkommunerna inklusive coachning genom Klimatkommunernas projekt, vilket beviljades och avsiktsförklaringen skrevs på, bidraget avgjorde enligt kommunen själva. Kommunen har i flera år subventionerat kollektivtrafiken i syfte att minska bilberoendet och åkandet. Det finns inga lokala miljömål för kommunen. De arbetar med de nationella målen då de regionala miljömålen uppfattas som trubbiga och svåra att bryta ned på lokal nivå. Organisation kring klimat- och miljöarbete I Älvsbyns kommun arbetar tre individer med miljöfrågor, främst med fokus på kontroll och tillsyn: Chefen för miljö- och bygg och räddningstjänsten samt två miljöinspektörer. Ingen miljöstrateg eller liknande finns, vilket upplevs som en svårighet då tiden inte riktigt räcker till för de tre individer som arbetar idag. Organiseringen av arbetet inför klimatstrategin upplevdes som svårt. Initialt var det tänkt att Budgetberedningen skulle fungera som klimatstrategiarbetets styrgrupp, och arbetsgruppen skulle bestå av förvaltningschefer. Förvaltningscheferna hade dock sällan tid att träffas. Efter ca ett halvår övergavs idén att forma en sådan grupp och istället handplockades vissa individer att ingå i gruppen, däribland från kommunala fastighetsbolaget, utvecklingsavdelningen, kommunstyrelsen, energibolaget, privat företag samt två gymnasieungdomar. Under det halvåret förlorades tid och energi, men med omtag så skapades alltså en ny grupp och nu finns ett förslag till strategidokument framme. 81

83 Den interna samordningen inom kommunen upplevs ha fungerat bra. Skoloch socialförvaltningen var inte riktigt med på tåget, men annars upplevdes arbetsgruppen vara en bred grupp och med klara roller. Det råder vid intervjusituationerna oklarhet om arbetsgruppen skulle bestå. Intervjupersoner menar att det beror inte bara på tjänstemännens utan även politikers engagemang och att pengar talar. Samverkan En del av Nätverket klimatkommunernas verksamhet och stöd är just nätverkande vilket inte Älvsbyn har kunnat delta i, dels p g a stora avstånd och dels med anledning av att det ekonomiska läget har krävt konferens- och reserestriktioner. Ingen annan Norrbottenkommun sökte heller coachningstöd, så ingen kommun har funnits i närområdet att utbyta erfarenheter med. Länsstyrelsen i Norrbotten har i sitt arbete i att ta fram en regional energioch klimatplan inte engagerat kommunerna direkt utan har verkat genom kommunförbundet. Inte heller upplever Älvsbyn att länsstyrelsen är en naturlig aktör att vända sig direkt till för råd, tips eller stöd. Kommunen har inte heller någon samverkan med Luleå Tekniska Universitet. Älvsbyn har visst utbyte med Umeå Universitet men då mer utifrån tillsynssidan. Aktörer som kommunen samverkar med är LRF, Energikontoret, företagen via företagarfrukostar, skolor, närbelägen folkhögskola m fl. Till energi- och klimatstrategin tillförde dessa aktörer sin kunskap om sina områden Drivkrafter och kontext Drivkrafter En drivkraft som lyfts fram är kontakten med andra aktörer. Det upplevs intressant vad andra kommuner gör och att ta del av deras erfarenheter i form av träffar på olika nivåer, exempelvis chefer, politiker, tekniska chefer, miljöchefer, Vägverkets nätverksträffar etc. Sånt får man energi ifrån. Det tar tid att samverka, men mervärdet upplevs tydligt vara ökad kunskap och förståelse för andras kontext och var deras begränsningar finns. Det kan även ge inspiration i det egna arbetet. 82

84 Kontext Främjande faktorer Det finns allmän information t ex i medierna och frågan finns tydligt i samhället på ett helt annat sätt nu, vilket upplevs vara en draghjälp. Ekonomiska styrmedel är också de en främjande faktor, exempelvis höjda energipriser. Hindrande faktorer Bland de hindrande faktorerna nämns det geografiska läget med behov av transporter och till stor del behov av bil. Även konkurrenskraft lyfts fram för industrin inom kommunen som trots sin geografiska belägenhet måste kunna konkurrera både nationellt och internationellt Åtgärder och effekter på olika nivåer I förslaget till energi- och klimatstrategi som arbetats togs fram under 2009, påpekas att det yttersta ansvaret för strategin visserligen vilar på kommunfullmäktige, men att alla invånare i kommunen på sikt bör bli delaktiga i klimatarbetet. Det slås också fast att energi- och klimatstrategin ska integreras i andra styrdokument såsom kommunens översiktplan och detaljplan, rese- och transportpolicy, riktlinjer för upphandling etc. Det förslag till strategidokument som nu föreligger är tänkt att antas innan sommaren 2010 tillsammans med översiktsplanen. Kommunens interna verksamhet Energi- och klimatstrategin för Älvsbyns kommun pekar bland åtgärdsområdena bl a på att Uppdatera kommunala planer så att de styr mot målen i energi- och klimatstrategin samt att arbeta för en Intern klimatkampanj inom kommunorganisationen. Då strategin alltjämt är på remiss är detta ingen synlig effekt vid denna rapports skrivande. Strategiarbetet som sådant anses av intervjupersoner vara viktigt ur prioriteringssynpunkt samt för att uppnå långsiktighet i sitt arbete. Genom stödet från coachningen upplever de ha fått ett bra stöd. Detta har främst fått effekten att väcka engagemang hos politiker och även ungdomar. Annars verkar inte klimatstrategiarbetet ha påverkat kommunens interna verksamhet i någon högre grad, utom möjligen då en höjd medvetandegrad som är svår att peka på är ett resultat av klimatstrategiarbetet enkom. Kommunen som geografiskt område (externa effekter) Inom kommunen som geografiskt område kan klimatstrategiarbetet sägas ha skapat en viss medvetenhet, kanske främst med anledning av deltagare i arbetsgruppen som arbetat med extern information i dagspress etc. Inom 83

85 ramen för klimatstrategiarbetet har företagarträffar, föreläsningar i skolor, informationsträffar för allmänheten etc. genomförts. Om informationsträffen för allmänheten inte lockade åhörare så gjorde företagarträffen det desto mer då nästan samtliga företagare i kommunen deltog. De åtgärder som prioriterats i själva energi- och klimatstrategin är inte påbörjade då strategidokumentet inte är antaget ännu. Den åtgärd som kan ha bäring på kommunen som geografiskt område är att Arbeta med information och kunskapsspridning till företag och allmänhet. Regionen inklusive andra aktörer (externa effekter) Älvsbyn har erhållit stöd genom Nätverket Klimatkommunerna i sitt eget arbete. Det finns dock inte spår av erfarenhetsutbyte mellan andra närliggande kommuner, länsstyrelsen, universitet eller högskolor. Möjligen kan det finnas möjligheter till påverkan och influenser i regionen genom den kontakt med Energikontoret och Energimyndigheten som nu tagits, men detta är allt för tidigt att se i detta läge Framtida stöd Intervjupersoner skulle gärna se att staten arbetade övergripande med ekonomiska styrmedel (skatter etc.) samt lagstiftning. Det finns också en uppgift i att ta fram indikatorer. Staten borde stå för blandning mellan piska och morot, menar en intervjuperson och åsyftar blandning mellan tvingande lagstiftning och ekonomiska stöd. Ekonomiskt stöd är önskvärt till kommunerna och länsstyrelser för att arbeta med sådana frågor. Då upplevelsen av coachning har varit positiv kan intervjupersoner från Älvsbyn även fortsättningsvis tänka sig stöd i liknande form: Coacher som jobbar samordnande är bra för att få struktur på arbetet på nationellt mer samlat och likartat Sammanfattande kommentar I Älvsbyns kommun tycks det finnas ett intresse på både politiker- och tjänstemannanivå, även om politiker upplevs vara nyvakna när det gäller klimatengagemang. Den mediala uppmärksamheten och diskussionen i stort i samhället bidrar, men även de ansökningar om stöd kommunen gjort tycks ha fäst uppmärksamhet på frågan. Små resurser till trots har de ändå processat fram en energi- och klimatstrategi som tycks vara anpassat till deras förutsättningar och ha en realistisk 84

86 ambitionsnivå. Huruvida detta blir ett levande dokument eller inte är vid tiden för denna rapport alltför tidigt att uttala sig om. Klart är att det stöd de mottagit från Nätverket Klimatkommunerna både tillfört kunskap och råd såväl som ett mindre ekonomiskt bidrag. För Klimatstrategiarbetet har det funnit en arbetsgrupp inom kommunen. Dock tycks kontakterna med aktörer utanför kommunens geografiska område vara sparsamma. En liten kommun med små resurser skulle kunna vara betjänta av erfarenheter, råd och tips från andra kommuner och aktörer i större utsträckning än som tycks ha skett i detta strategiarbete. 4.7 Sammanfattande bild av fallstudiekommunerna De sex fallstudiekommunerna skiljer sig alla åt vad gäller förutsättningar, mottagande eller inte av stöd, hur långt de kommit i sitt klimatstrategiarbete etc. En del har explicit politiskt stöd, nära samverkan och erfarenhetsutbyte med andra kommuner och aktörer. Det finns en egen kompetens inom kommunen och den fylls på genom deltagande i nätverk etc. Andra har svagt stöd, få möjligheter att ha en egen utvecklad kompetens och svaga förutsättningar att ta tillvara andra kommuners erfarenhet och kunnande. Organisationen kring miljö- och klimatfrågor skiljer sig också mycket åt. Detta tycks, föga förvånande, vara en springande punkt för vilket utrymme och vilken kraft frågorna får och det avspeglar givetvis även vilken tyngd frågorna ges inom kommunen av ledningen. I matrisen nedan lyfter vi fram bilden över de sex fallstudiekommunerna vad gäller påverkande faktorer som drivkrafter, främjande och hindrande faktorer och samverkan. Det görs översiktligt med nyckelord i varje kolumn: Avesta Drivkrafter Förekomst av explicit mening med arbetet Trovärdighet gentemot väljare Främjande faktorer Politiskt intresse och stöd Politisk enighet kring frågans vikt Nätverkskontakter Att kunna visa resultat Hindrande faktorer Nå ut till alla verksamheter/ aktörer Tidhållning i arbetet Omedvetenhet/ okunskap Samverkan med andra aktörer Grannkommuner Andra kommuner i regionen Länsstyrelsen LRF Företag 85

87 Hindrande faktorer Hässleholm Kramfors Nässjö Täby Älvsbyn Drivkrafter Vilja att ligga i framkant Vidta konkreta åtgärder Medial uppmärksamhet Medarbetares kompetens och intresse Önskan om uthålligt samhälle Förekomst av goda exempel Kunskapsbehov Politiskt intresse Tjänstemannaintresse Förekomst av goda exempel Egen vision om hållbar utveckling Kunskap Kontakt med andra aktörer för goda exempel och erfarenheter Främjande faktorer Politiskt intresse och stöd Engagerade tjänstemän Nätverkskontakter Medvetenhet om möjlighet till förändring Tillgång till kunskap Stödjande samarbetsklimat Kunna påvisa mervärden Tydliga mål Förekomst av Organisation bakom arbetet Engagerade politiker och tjänstemän Medias intresse Ekonomiska styrmedel Tillgång till kunskap Genomsyrande medvetenhet Utbyte av erfarenheter m andra kommuner Ledningens stöd Medias intresse Samhällsintresse Ekonomiska styrmedel Den politiska agendan Bräcklig organisation Avsaknad av kunnig samordnare Dålig tajming Stödets utformning Upplevda motgångar Den politiska agendan Dålig förankring Bristfällig statistik Dålig ekonomi Svag integrering av klimatstrategiarbetet Svagt intresse från politiska ledningen Svag organisation Bristande kommunikation Begränsad kunskap Kommuninvånares ointresse av frågan Politiska agendan Bristande resurser Bristfällig statistik Avsaknad av styrmedel Kommunens geografiska läge Konkurrenskraft Samverkan med andra aktörer Klimatkommunerna Andra kommuner i regionen Länsstyrelsen Andra kommuner i regionen Företag Länsstyrelsen Regionala nätverk Länsstyrelsen Företag Andra kommuner i regionen Grannkommuner Andra kommuner i regionen LRF Energikontoret Företag Skolor Figur 17: Fallstudiekommunernas drivkrafter, främjande faktorer, hinder och aktörer de samverkar med. Utifrån skilda premisser, tradition, organisering, drivkrafter, främjade och hindrande faktorer blir givetvis utfallet olika. En del har tydliga effekter på den interna verksamheten, några kan peka på effekter i kommunen som geografiskt område och få kan påvisa externa effekter i regionen eller hos andra aktörer. Det är kanske inte förvånande då det finns begränsningar i 86

88 hur långt kommunerna kan påverka aktörer de inte har rådighet över. Vidare tillkommer svårigheten att härleda effekter till sina egna insatser. Det som framgår av våra fallstudiekommuner är att det finns en rad faktorer som påverkar hur långt de kommit i sitt klimatstrategiarbete och även vilken höjd deras klimatstrategidokument sedan tar. En säker slutsats är att en mängd faktorer måste samverka för att miljö- och klimatstrategiarbetet ska ges goda förutsättningar samt komma i mål på ett fullgott sätt. 87

89 5 Syntes, analys och slutkommentarer För att fånga svaren på utvärderingsfrågorna, har vi till vår hjälp haft de utvärderingsperspektiv som redovisades i metodavsnittet. Här syntetiserar vi den bild som framkommit från både fallstudier och enkät, kommenterar den under respektive rubrik och återknyter på så vis till utvärderingsfrågorna. 5.1 Nyttan med och andra effekter av själva klimatstrategiarbetet Klimatstrategiarbete framträder som nyttigt för klimatarbetet på flera sätt och bidrar till att strukturera och effektivisera arbetsprocessen. Begreppet klimatstrategi är dock inte alldeles klart och det tycks ha lite olika innebörd för olika kommuner. Det finns inte heller en explicit vedertagen definition. Nytta med själva klimatstrategiarbetet Identifierad nytta med själva klimatstrategiarbetet oavsett stödform pekar på flera värden. De främsta värdena handlar om hjälp med att prioritera och skapa långsiktighet i klimatarbetet. Ett klimatstrategiarbete hjälper primärt till att: Prioritera, d v s vägleda vilka delar i strategiarbetet som bör få företräde såväl som vilka åtgärder som bör ges tyngd. Ett politiskt beslut om strategi höjer statusen på arbetet som punkt på den politiska dagordningen vilket även det underlättar själva arbetet. Klimatstrategiarbetet ger ny draghjälp åt en del nygamla åtgärder med ursprungligen energipolitiska förtecken, exempelvis fjärrvärme, spillvärmeutnyttjande, energieffektivisering och förnybar energi. Med en större medvetenhet och kunskap hos t ex politikerna tycks det som om klimatstrategiarbete kan ge draghjälp generellt åt miljöfrågor. Ge långsiktighet i arbetet. Klimatstrategiarbetet per se ger en planeringshorisont och långsiktigt arbete med mål och delmål som löper över flera år. Långsiktigheten främjas också av att detta blir ett åtagande som är bindande. Strategin och att jobba systematiskt med att ta ett steg i taget har medfört att politiker vågar ta beslut, ambitionsnivån kan höjas eller ändras över tid. Det finns konkreta åtgärder att besluta om och det ger en överblick över helheten. Detta arbetssätt är nytt för en del kommuner. Identifiera problem, t ex var utsläppskällorna finns. Ett klimatstrategiarbete strukturerar även åtgärdsarbetet, d v s bidrar till att ordna, organisera och forma såväl arbetets innehåll som form. 88

90 Upprätthålla tempot, d v s att arbetet håller styrfart och inte nedprioriteras i konkurrens med andra frågor och uppgifter. Utgöra katalysator. Klimatstrategiarbetet ses även som en katalysator för att påbörja tankar, arbete, åtgärder etc. Öka samarbete över förvaltningsgränserna. Ett klimatstrategiarbete involverar många aktörer både inom och utom den kommunala verksamheten och det som framförallt syns är ett ökat samarbete mellan olika förvaltningar inom kommunerna. Öka kunskapen om klimatfrågor. Att lyfta klimatfrågorna och arbeta med dem analyserande och strategiskt innebär i sig en kunskapshöjning hos många. Slutsatsen blir att klimatstrategiarbete i sig är av värde och hjälper till att hålla kvar frågan på dagordningen. Frågan är förstås om själva strategidokumentet hålls levande? Ett sätt att hålla liv i klimatstrategiarbetet är genom uppföljningar och effektmätningar, både av kommuner och från staten (länsstyrelser, Naturvårdsverket m fl). Effekter De direkta och omedelbara effekterna av själva klimatstrategiarbetet är väl synliga i en rad avseenden. Det är högst troligt att dessa synbara effekter i nästa led och på något längre sikt leder till effektivare åtgärder och mindre klimatpåverkan från åtskilliga kommuners sida. Att söka precisera eller kvantifiera denna minskade klimatpåverkan är knappast möjligt i detta läge och något som också ligger utanför detta utvärderingsuppdrag. Effekter kan sorteras på olika nivåer och vara kortsiktiga eller långsiktiga. I detta uppdrag har vi tagit fasta på tre olika nivåer där den första är kommunens interna verksamhet (interna effekter), kommunen som geografiskt område (externa effekter) och regionen inklusive andra aktörer (externa effekter). Kommunernas interna verksamhet Här ser vi exempel på att klimatstrategiarbetet ger avtryck i andra styrdokument, exempelvis verksamhetsplanen, mål och budget i översiktsplanen etc. Det är också av stor vikt för varumärket och kommunens profil att arbeta med dessa typer av frågor. Ökad medvetenhet och synlighet för klimatfrågorna samt ökat samarbete över förvaltningsgränserna nämns som de tre vanligast förekommande effekterna. 89

91 Kommunen som geografiskt område När det gäller kommunen som geografiskt område enligt enkäten nämns även här ökad medvetenhet samt synlighet för klimatfrågor. Därutöver nämns omställning från fossila bränslen där höga oljepriser är en betydande och påverkande bakgrundsfaktor. Det kan också handla om näringslivets syn på kommunen som samverkanspartner att driva utvecklingsfrågor med. Regionen inklusive andra aktörer Synen på kommunen och dess roll har med all säkerhet även betydelse för effekter på regionen inklusive andra aktörer. Här syns än så länge inte så mycket spår av effekter och liksom i de flesta effektmätningar är det svårt att påvisa vad som kan ha bidragit till uppkomsten av dessa effekter. En tydlig effekt på denna nivå är i alla fall en påbörjad och ökad samverkan med andra aktörer. Det finns också exempel på avsaknad av samverkan med både grannkommuner och länsstyrelser och att det där finns förbättringsutrymme. Diskussioner förs idag om att länsstyrelser ska få i uppdrag att samordna kommunernas klimatstrategier. Länsstyrelser har andra områden som näringslivsutveckling och miljömålsarbete som kan vara bra att knyta an till. Länsstyrelserna skulle också kunna erbjuda kontakter och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna i länet. Några av stöden har erbjudit nätverksmöjligheter och erfarenhetsutbyte och framförallt i kommuner med små resurser och liten organisation kring klimatarbetet är de lokala strategiprocesserna betjänta av tillgång till inspiration och energi som kontakter med andra kommuner ger. Klimatstrategiarbetet har resulterat i konkreta åtgärder i en majoritet av kommunerna. Det är framförallt omställning från fossila bränslen samt fjärreller spillvärmeutbyggnad som lyfts fram, följt av energieffektivisering och satsningar på förnybar energi. En del kommuner lyfter fram att det finns ekonomi i att spara energi, vilket uppfattats positivt både av kommunen själv och av företag. 5.2 Betydelsen av Naturvårdsverkets och andras stöd till de lokala strategiprocesserna Naturvårdsverkets Klimp, som erbjuder investeringsstöd utifrån kommunernas behov, skiljer sig från de andra aktuella stödformerna i det att Klimp är investeringsstöd inriktat på åtgärder. Den skillnaden Klimp har gjort är framförallt möjligheten att genomföra mängden åtgärder. Kraven på att ha 90

92 en klimatstrategi för att få investeringsbidrag har tjänat som draghjälp och ett indirekt stöd för själva strategiarbetet. Många som fått avslag menar ju att de inte gjort så stor skillnad eller att delar av strategin ändå genomförts. När det gäller de andra processinriktade stöden vittnar flera intervjupersoner om att stödet har varit avgörande för deras arbete. Inte så mycket det ekonomiska bidraget som stödet i att få tillgång till nätverk, sakkunskap, metodoch processtöd, erfarenhetsutbyte etc. Detta betyder mycket i tillförande av kraft då brist på kompetens och personella resurser ofta hindrar eller bromsar arbetet med klimatstrategier och då arbetet ofta är avhängigt av en person som ensam driver klimat- och klimatstrategiarbetet. De olika stödformerna har bidragit både till klimatstrategiarbetets process och innehåll. De svarande anser att stödet har bidragit till klimatstrategiernas process med ungefär samma hjälp för respektive stödform, främst nämns sakkompetens, rådgivning/guidning, erfarenhets- och kunskapsutbyte. Att Klimp och LIP främst har bidragit med investeringsstöd är föga förvånande då stödformerna är utformade för just det ändamålet. De övriga stödformerna har som ovan nämnts främst bidragit med mjuka värden, helt i linje med hur de är utformade. Vid jämförelse mellan stödformerna framkommer dock att de svarande ser olika värden i vad delarna i respektive stödform erbjuder processen för klimatstrategier. Klimatkommunernas Coachning upplevs erbjuda många positiva faktorer för de berörda kommunerna, t ex rådgivning/guidning, erfarenhets- och kunskapsutbyte, sakkompetens, uppföljning av strategiarbete samt tillgång till aktuell statistik eller övrig relevant information. Även mottagarna av Klimp-bidrag uppskattar många av nämnda faktorer, dock uppskattas stödet främst för samverkan med andra stödmottagare samt att det är ett investeringsstöd. REKLIM upplevs inte bidra lika mycket till klimatstrategiernas process. Även när det gäller klimatstrategiernas innehåll finns skilda uppfattningar av vad stöden främst har gett mottagarna. Klimp erbjuder många faktorer som de svarande upplever mycket positivt, t ex underlättat prioritering, gett uppslag till åtgärder samt bidragit till ett bättre förankrat åtgärdsprogram. Mottagarna av stödet Uthållig kommun uppskattar många faktorer såsom identifiering av problemområden och tydliggörande av uppföljningsbehovet av klimatarbetet. REKLIM, Coachning och LIP upplevs inte i lika stor utsträckning bidra till innehållet i klimatstrategierna. REKLIM och Coachning anses mest ha underlättat identifiering av problemområden samt tydliggörande av mål för klimatarbetet. 91

93 Tänkbara slutsatser skulle här kunna vara att ekonomiska åtgärdsinriktade bidrag förvisso är välkomna, men om syftet är att stärka eldsjälar och det arbete som förs i ofta mindre kommuner, är det mer av processinriktat stöd som behövs. Vid utformandet av stöd, i synnerhet om det inte innehåller investeringsbidrag, är det viktigt att det utformas så att det stärker själva klimatstrategiarbetets legitimitet. Som stöd för en fortsättning på klimatstrategiarbetet behövs ett mer långsiktigt arbete med att bygga upp kompetens inom olika nyckelområden. Olika former för samverkan samt nätverk med sammanhållande aktör är likaså det viktiga komponenter för fortsättning och stöd för klimatstrategiarbete. 5.3 Förutsättningar, framgångsfaktorer och hinder för ett framgångsrikt strategiarbete I vårt material finner vi en hel del exempel på både förutsättningar, främjande och hindrande faktorer. Ur dessa kan vi sedan dra slutsatser om vad som är framgångsfaktorer för ett lyckat klimatstrategiarbete. Övergripande främjande faktorer som många framhåller är den politiska och mediala draghjälpen. COP 15 är ett exempel på politiskt arbete som dessutom fyller stort medialt utrymme och ger näring till att detta är ett i högsta grad betydande och angeläget ämne. Att kommuner anser klimatstrategiarbete vara viktigt framgår inte minst av EUs s k Borgmästaravtal där i dagsläget (i slutet av 2009) 39 svenska kommuner undertecknat. Bland de tydligaste drivkrafterna som kommunerna pekar på är: Tjänstemännens vilja och engagemang Ta ansvar för att minska klimatpåverkan Politikernas vilja och engagemang Att kommunen har en tydlig politisk miljöprofil Därutöver nämns även en generellt ökad medvetenhet om klimatfrågorna, samhällsdebatten samt trovärdighet mot väljare. Bland andra faktorer som kan verka främjande märks: Kommunens/regionens satsning på miljö-, energi- eller klimatteknik Andra kommuners engagemang Centrala och regionala myndigheters intresse 92

94 Härutöver nämns även tillgång till nätverk/kluster, att kunna påvisa resultat för trovärdighet och att vidmakthålla energin i arbetet, tillgång till kunskap, intern samordning mellan olika förvaltningar och verksamheter, en väl planerad och bemannad organisation för arbetet samt även ekonomiska medel. Bland de faktorer som kan vara hindrande i kommuners kontext nämns: Brist på personalresurser Kommunens ekonomiska situation Arbetsfördelningen i klimatstrategiska arbetet samt organisationen för arbetet Andra politiskt prioriterade frågor Även svårigheter i att finna goda kanaler för förankringsarbetet nämns, d v s förankring av såväl problembild som åtgärder med kollegor inom kommunorganisationen som företag och verksamheter inom kommunens geografiska område. Vidare även bräcklig organisation, bristfällig statistik samt bristande kommunikation om arbetsprocessen och mål. Ur detta går det att peka på olika framgångsfaktorer. Dessa berör både interna och externa förhållanden: Hur den politiska agendan ser ut och vilka politiska frågor som är prioriterade spelar givetvis en stor roll. Om klimatfrågor hamnar långt ner på den politiska dagordningen blir det tungt och svårt för tjänstemän att driva sådana frågor. Engagemang och vilja hos individer är också en faktor som bidrar till framgång. Det måste dock vara politiker och tjänstemän i samverkan för att det ska ge effekt. Förankring både internt inom kommunens organisation och externt med andra aktörer är väsentlig då klimatfrågor och åtgärder oftast berör många aktörer. Dialog och delaktighet, kommunikation etc. är komponenter av förankringsprocessen som är av stor vikt att de genomförs och genomförs väl. Hur arbetet är organiserat har också stor betydelse, inte bara att det är organiserat i arbetsgrupp, styrgrupp etc. Det handlar om hur centralt i organisationen den drivande kraften finns, att arbetsgruppen rapporterar till kommunstyrelse, vilka funktioner med vilka mandat som ingår i arbetsgrupper, styrgrupper etc. Handlingsplan i styrdokument inklusive regelbunden uppföljning som kan ge återkoppling av både utfört arbete och de åtgärder som inte blivit genomförda. Resurser är självfallet en betydande framgångsfaktor, att det avsätts resurser i kommunens budget dels för att driva arbetet, men också för att genomföra åtgärder i egna verksamheten. 93

95 Nätverkande och samverkan med andra kommuner, sakkunniga etc. ger tillgång till mer kunskap, fler perspektiv, tips och idéer vilket också kan vara betydande i termer av förståelse och energi i arbetet. Rent kunskapsstöd kan även det behövas beroende på kommunens utgångsläge och resurser. Gemensamt resursutnyttjande. Den ekonomiska situationen går inte att bortse ifrån, men det finns grepp som kan minska kännbarheten för sådana svårigheter. Dels finns det åtgärder som inte behöver kosta så mycket dels kanske resurser gemensamt kan nyttjas mellan kommuner, nätverk eller andra aktörer. Att arbeta tillsammans och dela på kostnader kan också möjliggöra arbete och användning av kompetenser som annars inte skulle uppnåtts. 5.4 Förslag till hur stimulans, främjande och nyttiggörande av lokala klimatstrategier kan göras I intervjuer och enkätsvar lyfts följande områden fram som exempel på vad staten kan göra för att stödja klimatstrategiarbetet: Mer resurser och/eller bidrag för både arbetsprocesser samt åtgärder Mer aktuell statistik Dokumentera erfarenheter kring utbytet av olika arbetsformer, av olika åtgärder och innehåll i strategierna, av utformningen av dokument etc. Information, tips, goda exempel, råd generellt Höjd kunskap vid upphandling kan ställa krav på entreprenörer Satsningar på miljöteknik ses som en framgångsfaktor. Behovet av resurser samt anpassade stöd Det framgår tydligt att kommuner har mycket olika slags behov av stöd beroende på storlek, resurser, tillgång till nätverk, kontakt med aktörer för samverkan etc. En viss flexibilitet eller mångfald av stödformer bör få finnas kvar så att stödet kan anpassas till de mycket varierande behoven hos kommunerna. En viktig aspekt av stöd är tydlig motivering till avslag på ansökningar då denna typ av återkoppling kan främja fortsatt arbete på lokal nivå. Avsaknad av tydlig feedback kan riskera att klimatarbetet tappar tyngd och legitimitet och gör det svårt att återuppväcka politiskt intresse samt tjänstemäns ork att driva frågan. Att fortsätta ge anpassade stöd till kommunerna tror vi underlättar inrättande av permanenta resurser/tjänster för klimatstrategiarbete på lokal nivå, åtmin- 94

96 stone resurser för kommuner att dela på. Alla kommuner har energi- och klimatrådgivning som riktar sig till enskilda, bostadsrättsföreningar, företag m fl. Som stöd till dem finns regionala energikontor för flertalet men inte alla kommuner. Om alla kommuner fick tillgång till sådant stöd skulle det utan tvekan främja inte minst det konkreta åtgärdsarbetet. Samtidigt gäller det att komma ihåg att rådgivningen är begränsad till energirelaterade utsläpp och för andra sektorer t ex jordbruk behövs andra aktörer som rådgivare. Önskan om förbättrad statistik Ett behov de flesta kommuner verkar ha gemensamt är behovet av tillförlitlig och precis statistik. Här skulle staten kunna ge en betydande hjälp i att omhänderta detta problem. Exempelvis att verka för en förbättrad och mer precis nedbrytning av statistik på kommunal nivå samt att samla statistiken för att underlätta var kommunerna kan finna den. Uppföljning främjar en livaktig process Uppföljning främjar en livaktig process och kan både ge dokumentation och kan visa på goda exempel. Både länsstyrelserna och Naturvårdsverket bör följa upp klimatstrategierna för att hålla processen vid liv och främja genomförandet av åtgärder som verkligen ger klimatpåverkande effekter. Länsstyrelserna bör följa upp inriktning och innehåll i relation till övriga planer för utvecklingen inom respektive region och samordna sådant som regionala planeringsförutsättningar/gemensamma regionala referensscenarier. Naturvårdsverket kan följa upp framsteg och genomförande av åtgärder, främja erfarenhetsutbyte, ta fram förslag till löpande modifieringar av stöden allteftersom arbetena fortskrider etc. Detta kan eventuellt ske genom årliga kommunala eller regionala klimatstrategikonferenser i samarbete med Energimyndigheten. Naturvårdsverket kan ge möjlighet till sådan uppföljning vilken även kan göras när alla kommuner har lokala klimatstrategier och/eller energistrategier. Mer kunskap och medvetenhet behövs för krav vid upphandling Vad som endast nämnts av ett fåtal intervjupersoner och respondenter är upphandling och hur den höjda medvetenheten och kunskapen skulle kunna påverka även där. Några energi- och klimatstrategier vi tittat på berör även upphandlingsdokument som ett identifierat viktigt område. Här tror vi att det finns en del kvar att arbeta med, att kommunerna ser möjligheterna att förena Lagen om Offentlig Upphandling med klimatinriktning för att ställa krav på entreprenörer i sina upphandlingar. Kan Naturvårdsverket verka för underlättande av kravställande vid upphandling? Statligt stöd i miljöteknikfrågor framträder inte Till skillnad från intervjupersoner så framhålls i enkäten kommunens/regionens satsning på miljö-, energi- eller klimatteknik som en fram- 95

97 gångsfaktor. Regeringen lägger också rätt stor vikt vid miljöteknikfrågor, både från ett miljöpolitiskt och ett näringspolitiskt perspektiv. Det som inte nämns är behovet av eller vilken form ett eventuellt statligt stöd i miljöteknik skulle vara önskvärt. En förklaring till frånvaron av sådana kommentarer kan vara att sådana frågor handhas av andra kommunala tjänstemän än de som besvarat enkäten eller blivit intervjuade i fallstudierna. Kommunerna skulle kunna spela en central roll för utvecklingen av miljöteknik med stöd från staten, inte minst inom de områden där de själva ansvarar för verksamheten som t ex VA-frågor, avfall och energi. Aktörers samverkan underlättar På central nivå har Naturvårdsverket och Energimyndigheten naturliga roller när det gäller klimatfrågor, men det finns ett flertal andra verk som exempelvis Boverket, Vägverket m fl transportmyndigheter, Jordbruksverket och Livsmedelsverket som i hög grad berör klimatområdet. Samverkan vad gäller information och kunskapsspridning bedömer vi skulle underlätta för kommunerna. Sammanfattningsvis bör Naturvårdsverket verka för återkommande uppföljning, samordning av information och samlad analys i samarbete med centrala och regionala statliga myndigheter. Naturvårdsverket kan också medverka till att sprida goda exempel och förbättra stödet till den statistikförsörjning kommunerna behöver. 5.5 Avslutande reflexioner En framgångsrik klimatstrategi behöver bottna i ett reellt intresse hos politiker och tjänstemän att verkligen göra skillnad. Åtgärdsprogrammet bör finnas på plats innan åtgärder påbörjas och det är då systematik och prioriteringar sätts på prov med avsättning av resurser och omsättning av ord till handling. Mötet med verkligheten kommer när handlingsplanen följs upp. Fungerar det inte som planerat behöver förändringar göras, kanske behövs mer personalresurser eller tillskott av ekonomiska medel. Om det inte fungerar väl från början behöver inte det ses som något negativt, men ska ett uthålligt arbete komma till stånd så behöver alla berörda lära av sina erfarenheter. Organisationen är en central fråga. Det behövs eldsjälar för att driva arbetet, samtidigt som det i längden inte är tillräckligt med en eller några få entusiaster då en sådan organisation blir sårbar och bräcklig. Det behövs permanent tillgång till kompetens och permanenta resurser och ett tydligt ansvar och det behövs medverkan från olika förvaltningar. Den som leder arbetet bör sitta centralt inom kommunens organisation och ha ledningens explicita stöd för att driva arbetet. När strategin tas fram är dialog och delaktighet av 96

98 stor betydelse och att på olika sätt förankra det som senare ska genomföras i olika läger, det är angeläget både inom kommunens egna organisation, men inte minst med externa aktörer. Att verkligen nå ut är svårt och det gäller att inte ge upp utan att se det som ett långsiktigt arbete. Klimatarbetet med strategin som grund bör vara en del av kommunens ordinarie verksamhet och därmed en del av de generella kommunala styrdokumenten. Klimatarbetet kan ses som en stegvis process där nya områden efterhand berörs och där handlingsplan och aktiviteter förändras allt eftersom arbetet går framåt. Regelbunden uppföljning och redovisning i kommunstyrelsen där beslut tas om fortsatt inriktning och tilldelning av resurser gör klimatstrategin till ett levande dokument och klimatstrategiarbetet till en dynamisk process. Kommunen har olika roller. För den egna verksamheten och förvaltningen har kommunen den fulla rådigheten och kan fatta direkta beslut. För kommunala bolag eller verksamheter som upphandlas har kommunen fortfarande ansvar och kan styra genom upphandlingskrav och uppföljning. För övriga verksamheter inom kommunen som geografiskt område handlar det mycket om att påverka genom kommunikation och information, men också tillsynsvägen med stöd av miljöbalken. Bidrag exempelvis investeringsbidrag kan självklart främja åtgärdsarbetet, men även stöd till processer, samverkan och nätverk behövs, det visar vår utvärdering. Det senare behöver inte handla om så mycket pengar utan handlar mer om finansiering av personer som kan ge och medverka till sådant stöd. Kommunerna arbetar i många fall med integrerade energi- och klimatstrategier eller planer. Det kan ses som olika sidor av samma mynt, dels energianvändningen inom kommunen och dels klimatpåverkande utsläpp i kommunen. Sannolikt täcks alla väsentliga utsläppskällor in och också de flesta typer av åtgärder. Energi- och klimatfrågorna kan också ses som en del av det samlade miljöarbetet. Fördelen med ett integrerat arbete är att samla ihop miljöfrågorna och arbeta strategiskt och uthålligt med dem. Nackdelen kan möjligen vara att just klimatarbetet blir mindre prioriterat. 97

99 6 Bilaga 1 Litteraturlista Att arbeta med kommunala klimatstrategier. Erfarenheter från klimatcoachning (2008). SKL Klimatkommunerna. Bernes, Claes och Lundgren, Lars J. (2009). Bruk och missbruk av naturens resurser. Stockholm. Naturvårdsverket. ISBN Prop 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010 Bygg och fastighetssektorns miljöarbete (Rapport om särskilt sektorsansvar för miljömålsarbete) (2007). Karlskrona. Boverket. ISBN Den svenska klimatstrategins utveckling: en sammanfattning av Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontrollstation 2008 (2008). Eskilstuna och Stockholm. Statens Energimyndighet och Naturvårdsverket. ISBN ISSN Efterstudie- Attityd och kunskaper (2007). Linköpings kommun TEMPkontoret-Transport energi miljö projekt. TEM AB Marknadskommunikation. %C3%A5llbar%20milj%C3%B6/TEMP/Informationsmaterial/Efterstudie_ TEMP2007.pdf En enklare plan- och bygglag, Lagrådsremiss (2009). Regeringen. Prop 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi och klimat : positionspapper (2008). Stockholm. Sveriges kommuner och landsting. Energi som miljömål (2007). Eskilstuna. Statens Energimyndighet. ISSN EnergiIntelligent Dalarna, korttext inför klimatarbete (2008). Länsstyrelsen Dalarna. Ett upprop för klimatet. Klimat och energiarbetet i Värmlands län (2009). Länsstyrelsen och Region Värmland. A751ADF33BC9/143065/Klimatupprop_4juni.pdf 98

100 FN:s klimatpanel 2007 (2007). Naturvårdsverkets sammanställning. Följ Täby. Öppna fjärrvärmenäten (2009). Höglandsnytt.. Förordning (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram samt Na-turvårdsverkets allmänna råd angående klimatstrategi (2003). Svensk författnings-samling (SFS). 3k.pdf Förstudie Energi & mobilitetskontoret (2004). Linköpings kommun. 3k.pdf Förstudie- Mobilitets och Energikontoret. Linköpings kommun 1000 genomförda intervjuer (2004). Linköpings kommun. f Hjälpreda till hållbar handlingskraft- Handbok för uthållig kommun (2008). Energimyndigheten. kommun/etapp2/uk%20handbok%20v1.30tema.pdf I klimathotets kölvatten. (En specialrapport för Kairos Agora Omvärld) (2007, Nr 1). Kairos Future. Inkludera lokala och regionala nivån i klimatpolitiken, SKL i Almedalen 2007 (2007). Sveriges kommuner och landsting. iken_1.aspx Hagnell, Andreas (2007). Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner. Stockholm. Sveriges kommuner och landsting. Hagnell, Andreas (2007). Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner. Tabellbilaga till klimatrapport. Stockholm. Sveriges kommuner och landsting. Klimatcoaching - Stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner. Presentation. Klimatkommunerna. Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i småkommuner, delrapport 1 (2007). Klimatkommunerna. 99

101 Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i småkommuner, delrapport 2 (2008). Klimatkommunerna. Klimatindex för kommuner 2007 (2007). Naturskyddsföreningen.. /rapport_klimatindex.pdf Klimpmiljarden kunde ha gjort mer för miljön. Konjunkturinstitutets rapport om Klimp. d_18_web.pdf Kommunal energiplanering: en enkätundersökning av Sveriges kommuner (2006). Eskilstuna. Statens Energimyndighet. Kommunerna och Miljömålen: en utvärdering (2003). Stockholm. Naturvårdsverket. ISBN Kommunernas åtgärder inom klimat- och energiområdet. Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram (2009). Länsstyrelsen i Skåne län. A E6/0/Rapport_Uppfoljning_av_kommunernas_atgarder_inom_ klimat_energi.pdf Konsumtionens klimatpåverkan (2008). Stockholm. Naturvårdsverket. ISBN Lag (1977:439) om kommunal energiplanering. Local action on climate change: Swedish experiences (2009). Stockholm. Sveriges kommuner och landsting. Granberg, Gunnar (2008). Lokala investeringsprogram i mål: erfarenheter och resultat av tio års miljöarbete. Stockholm. Naturvårdsverket. ISBN Läget i landet en enkätundersökning om klimatanpassning i den fysiska planeringen. Sveriges kommuner och landsting. Miljöbalken. SFS (1988:88). Miljömål i kommunerna 2006 (2006). Sveriges kommuner och landsting. Miljömålen: nu är det bråttom. Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål 2008 (2008). Stockholm. Naturvårdsverket. ISBN Många kommuner saknar utsläppsmål (2007). Sveriges Radio. 100

102 Cox, Roland (2007). Nationella miljömål - en lokal utmaning. Stockholm. Sveriges kommuner och landsting. ISBN Nature, Not Human Activity, Rules the Climate. Summary for Policymakers of the Report of the Nongovernmental International Panel on Climate Change (2008). Heartland Institute. United States of America. vity_rules_the_climate_pdf.html Processutvärdering av TEMP-kontoret, Linköpings kommun. Delrapport II (2006). VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut _/klimp_/tg19tempverksam/tg19TEMPVerksamhetsrapport2005.swf?E nableprinting=true?enabledownloading=true Projekt REKLIM. Regionalt Energikontor och lokalt klimatarbete (2009). Projektet Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i småkommuner, delrapport 3 (2008). Klimatkommunerna. Regional klimat- och energistrategi för Kalmar län 2008 (2008). Länsstyrelsen i Kalmar län. mun/%c3%85rsrapport%20pilotl%c3%84net% pdf Reklim - Energikontoret i Mälardalen. Presentation. Energikontoret i Mälardalen. Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future (1987). FN. Sammanställning av länsstyrelsernas Energi och klimatstrategier (2009). Energimyndigheten. 004AEAC5/$file/energi-%20och%20klimatstrategier.PDF SKL i Almedalen 2007/Inkludera lokala och regionala nivån i klimatpolitiken (2007). Sveriges kommuner och landsting. gresshandlingar/verksamhetsberattelse pdf Slutpresentation TEMP (2007). Energi och mobilitetkontoret Linköpings kommun/tem AB Uppsala. 101

103 Stöd till kommunala klimatstrategier - EnergiIntelligent Dalarna. Presentation. Länsstyrelsen Dalarna. r%20sem%201.pdf Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. SOU 2007:60. Synpunkter från dem som fick avslag på sin Klimp-ansökan (2003). Gullers Grupp. Tilläggsuppdrag till klimatberedningen (2007). Energimyndigheten och Naturvårdsverket. 20till%20Klimatberedningen.pdf Tolv områden pekas ut för vindkraft- (2009). Hallands Nyheter. Trollhättan har Sveriges bästa klimatarbete (Pressmeddelande) (2008). Naturskyddsföreningen. Underhandsstudie Energi och mobilitetskontoret (2005). Linköpings kommun. %C3%A5llbar%20milj%C3%B6/TEMP/Informationsmaterial/Underhandst udie_presentation_temp2005.pdf Utvärdering av programmet Uthållig kommun : hur programmet fungerat och hur erfarenheterna ska spridas till andra kommuner (2007). Eskilstuna. Statens Energimyndighet. Utvärdering av information som styrmedel kopplat till Klimp (2007). Naturvårdsverket. Vad händer med åtgärder i Klimp-ansökningar som fått avslag? (2007). Naturvårdsverket & Ångpanneföreningen (ÅF-Consult AB). nomiska_styrmedel/investeringsprogram/klimp/rapport_klimpansokningar_avslag. pdf Wandén, Stig (2005). Vad kan vi lära av LIP? Stockholm. Naturvårdsverket. ISBN ISSN

104 Vindkraftverk hot mot skyddad natur (2009). Svenska Dagbladet. Årsrapport 2008 från pilotlänet Kalmar inom Uthållig kommun (2009). Energimyndigheten. mun/%c3%85rsrapport%20pilotl%c3%84net% pdf Lagen, Miljöbalk (1998:808). https://lagen.nu/1998:808 Miljöaktuellt, Hela listan: Här är Sveriges miljöbästa (och sämsta) kommuner. Dalarna. Energimyndigheten. Föreningen Sveriges Regionala Energikontor. Klimatkommunerna. Miljömål. Naturvårdsverket. Statistiska centralbyrån. Sveriges Kommuner och Landsting. UN Department of Economic and Social Affairs, The Division for Sustainable Development, Core Publications Agenda

105 7 Bilaga 2 Referenser vid fallstudierna Referenser Avesta: Energi- och Klimatstrategi för Avesta kommun (antagen juni 2009), Beslutsdel mål och åtgärder, samt Underlagsdel till strategin Energi- och klimatstrategi för Dalarnas län, Referenser Hässleholm: Hässleholms miljö från a till ö Miljöskyddsprogram 1993 Miljömålsprogram Klimatstrategi för Hässleholms kommun Ett steg i riktning mot det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan (2004) Klimatstrategi för Hässleholms kommun Ett steg i riktning mot det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan (2004) reviderad (2006) Energi- och Klimatplan för Hässleholms kommun (under arbete och ej antagen) Länsstyrelsen i Skåne läns granskningsyttrande över verksamhetsrapporterna 2008 för de kommuner i länet som erhållit bidrag till åtgärder inom Klimatinvesteringsprogrammet enligt förordning (2003:262) REDOVISNING

106 Referenser Kramfors: Klimatinvesteringsprogram Kramfors Kommun (Reviderad ) Klimatstrategi och energiplan för Kramfors kommun (Antagen av kommunfullmäktige ) Klimatstrategi och energiplan för Kramfors kommun (Antagen av kommunfullmäktige , reviderad ) Västernorrlands Klimat- och energistrategi, Länsstyrelsen Västernorrland oktober 2008 Pressmeddelande Länsstyrelsen, Publicerat Referenser Nässjö: Klimat- och energistrategi, Länsstyrelsens lägesrapport 31 oktober, 2008 Klimatinvesteringsprogram för Nässjö Kommun (2007) Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun, Arbetskopia Referenser Täby: Energistrategi för Stockholms län [Utkast], Länsstyrelsen i Stockholms län Grönplanen, Täby Kommun, antogs i Miljö- och byggnämnden i februari Miljöplan, Täby Kommun, utkast daterat (har du ett med senare datum?) Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens

107 Referenser Älvsbyn: Energi- och Klimatplan för Älvsbyns kommun (under arbete och ej antagen) Klimat- och energistrategi för Norrbottens län, Länsstyrelsen Norrbotten Kommunens inköpspolicy Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbete i Norrbottens län , Länsstyrelsen Norrbotten 106

108 8 Bilaga 3 Intervjuguide för fallstudieintervjuer Bakgrundsinfo 1. Intervjupersonens(-rnas) namn 2. Funktion (position, organisatorisk placering, fast anställd eller projektanställd) 3. Beskrivande bakgrund av personen Utbildning, karriär hittills, fokus (?), etc. 4. Har kommunen något ledningssystem, vad omfattar i så fall det? 5. Vilka styrdokument är de främst gällande? (ej strategier) exvis den årliga budgeten etc. (borra i om klimatstrategiarbetet också avspeglar sig i budgeten) Stödets betydelse (hur kommunerna har uppfattat erbjudandet ) 6. a) Hur såg miljöarbetet ut innan stödet? b) Fanns synergier mellan olika mål/policies? Konflikter? Består synergier/konflikter idag? 7. När startade klimatstrategiarbetet? Vad var motivet? 8. Hur ser kommunens Klimatarbete, inkl. ev. klimatstrategiarbete, ut idag (i stora drag)? Mål/syfte/avsikt Åtgärdsområden? Aktörer Politik- kontra tjänstefokus e. Borra särskilt i vilka sakområden (energi, transport el dyl) som kommunerna arbetar inom) Borra även i motiven för åtgärderna, hur väl grundad är deras analys? 9. Hur arbetar kommunen i sitt klimatstrategiarbete, vilket arbetssätt används? (något innovativt?= Nytt grepp?) 10. Finns annat strategiarbete (miljö, energi etc.) som kopplar till klimatarbetet? Vilka medverkar där? 11. Hur gick ansökningsfasen till? Politiskt intresse/stöd? Förankring? Samfinansiering? 12. I stora drag, hur tycker du att stödet (Klimp, coachning) har fungerat? a) Vad är viktigast i stödet? T ex kunskap, nätverk, ekonomiskt stöd, investeringsbidrag b) Vilka vinster ser din kommun i stödet för klimatstrategiarbetet (ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv)? c) Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att processtödet skall kunna användas? Vad kräver det? 13. Om stödet inte funnits, hur hade det sett ut i kommunen då vad gäller detta klimatstrategiarbete? Påverkas prioriteringarna? 14. Påverkar processtödet valet av aktörer att samverka med? Vad styr? 107

109 15. Vad/vilka inspirerar vad gäller klimatstrategiarbetet? Goda exempel? Var söker ni stöd och inspiration vad gäller klimatarbetet? (Styrmedelstillämpning, metoder, konkreta tekniska lösningar) 16. När det gäller miljöteknik och det utvecklingsarbete som pågår inom det området, i hur hög grad intresserar sig kommunen för det? (Borra i om det finns en koppling mellan klimatstrategiarbetet och miljöteknikutveckling) 17. Vilka samverkar kommunen med vad gäller klimatstrategier? (grannkommuner, regionförbund, länsstyrelser, formella och informella nätverk, LRF, Hushållningssällskap, företagarföreningar m fl?) Vad tillför de? Saknar IP några aktörer som man borde samverka med? Vinster med att inkludera dessa? Riskerar något perspektiv gå förlorat utan dessa aktörer? Vilka samverkansprocesser (samverkansrelationer, delar av samverkansprocessen) tycker du verkar ha fungerat bäst? Varför är det så? 18. Vad samverkar ni kring? (Målsättningar, ambitionsnivåer, scenarios/planering, dialog, samordnade projekt, mognadsgrad ser man gemensamma vinster, har man gemensam bild av vad som skall uppnås med samverkan?) 19. Vilka hinder och möjligheter ser kommunen i att samverka med olika aktörer? Vad ger denna samverkan? Mervärden? 20. Hade samverkan sett likadan ut utan de stöd som kommunen har (indirekt från NV)? Utveckla 21. Vilka resurser har kommunen? Kunskap? Kompetens? Resurser?, ekonomi? Var finns kompetensen? Finns regional högskola som resurs? Hur har den finansiella krisen påverkat? 22. Fungerade den organisation ni satte upp inom kommunen för hanteringen av klimatstrategiarbetet tillfredställande? På vilken nivå bildades arbetsgrupp/-er? Kunde arbetet organiserats annorlunda? Vinster med det? 23. Hur har samordningen internt inom kommunen fungerat? Borra i om det finns risk för dubbelarbete? (Finns det näraliggande aktiviteter? Energi? Miljö? Hållbarutveckling? Samordnas dessa arbeten i så fall?) Vem rapporteras klimatstrategiarbetet till inom kommunen? Kommunens drivkrafter 24. Vilka främjande och/eller hindrande faktorer för framgång (måluppfyllelse, arbeta fram klimatstrategi el dyl beroende på vilken kommunen är) upplever du i arbetet med klimatstrategier? 25. Vad kan kommunen göra för att påverka dessa främjande och/eller hindrande faktorer? Vad gör man (faktiskt och konkret) idag vad krävs? 26. Hur prioriterar/väljer ni mellan olika alternativa åtgärder på området? Vilka (mål)konflikter finns vad gäller klimatarbetet? Är strategiarbetet till hjälp när det gäller dessa målkonflikter? 27. Vem driver klimatstrategifrågorna inom kommunen? (är det politiskt prioriterat? Svar på problem? Förebild?) 108

110 Borra i vad som driver politikerna! 28. Vilka effekter kan ni se redan av ert klimatstrategiarbete? andra resultat? Positiva/negativa? 29. Vilka effekter Förväntar ni att se i den närmaste framtiden? andra resultat? Hur kan ni se att detta är på gång? 30. Finns det risker för negativa effekter av dels bidrag och dels klimatstrategiarbete enligt dig? Hur kan de undvikas? 31. Hur kan kommunen hålla liv i klimatstrategiarbetet efter projektets slut? (när bidragets sista utbetalning gjorts)? Åtgärder på klimatområdet 32. Utvärderas eller följs klimatstrategiarbetet upp på något sätt? (kvantitativt eller kvalitativt?) Hur går det till? Vad är det som följs upp kommunens egen verksamhet eller klimatstrategiarbetet inom kommunens geografiska område? Sker någon form av Återförande/lärande? 33. Vad betyder klimatstrategiarbete för uthållighet inom klimatområdet, enligt IP? Ser klimatarbetet annorlunda ut till följd av ett bra klimatstrategiarbete? I så fall hur? 34. Vilka behov finns i det kommande arbete med klimatstrategier för kommunens del? (stöd? Från vem? På vilket sätt? etc.?) Regionen inkl andra aktörer Kommunen som geografiskt område? Kommunens interna verksamheter? 35. Vad kan staten (NV? STEM? Länsstyrelsen? Annan?) bidra med i framtiden, hoppas du? Mer av det som finns idag? Andra former av stöd? 36. Vad kan kommunen bidra med? (Utbyte, lärande, etc.?) 37. Vilka andra aktörer som inte är med nu skulle kunna vara delaktiga i klimatstrategiarbetet? På vilket sätt? 38. Hur åstadkoms uthållighet i arbetet med klimatfrågor? Vad är viktigast då? Spelar strategiarbetets uppläggning någon roll för uthålligheten? Avslutande frågor 39. Vilka erfarenheter av klimatstrategiarbetet har ni dragit som andra kommuner kan ha nytta av att veta? Vilka är de viktigaste lärdomarna för kommunens egen del? 40. Om du fick önska fritt i de bästa av världar hur skulle kommunens klimatstrategiarbete då se ut? 109

111 Vilka parter skulle inkluderas? 41. Något att tillägga? 110

112 9 Bilaga 4 Förteckning över intervjupersoner Avesta: Magnus Eriksson, Länsstyrelsen Dalarna Bo Hermansson, energi- och klimatrådgivare Erik Jernelius, Näringslivsenheten Anna Kuylenstierna, Chef Miljö- och byggförvaltningen, Västmanland Dalarna (Avesta, Fagersta, Norberg) Håkan Lundin, Gamla byn AB Agneta Thörnqvist, S-politiker Bernt-Ove Öhman Fortum Hässleholm: Johannes Elamzon Länsstyrelsen Skåne (mejlkontakt) Tommy Nilsson 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Sven-Inge Svensson Miljöchef Ulrika Vinka Klimatkommunikatör Kramfors: Torsten Berglund, energirådgivare Bertil Böhlin, oppositionsråd för Centern I Kramfors Ove Cullerstedt, Länsstyrelsen Västernorrland Hans Högberg, Kommunal samordnare Tillväxtgruppen, Lars Erik Persson, energi- och klimatrådgivare Rolf Vikström, Miljö- och Byggchef Täby: Erik Andersson, (m) ordförande Stadsbyggnadsnämnden Torsten Björnsson, (m) ordförande Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Joachim Danielsson, kommunchef Otto During, energirådgivare, Täby, K-Konsult Energi Stockholm AB Sören Edfjäll, miljöplanerare Tekniska kontoret Gregor Hackman, miljöchef, SRMH Ylva Nilsson, miljöplanerare Tekniska kontoret Nässjö: Eva Hallström, Energi- och klimatstrateg, Länsstyrelsen i Jönköpings län (mejlkontakt) Eva Hildorsson, f.d. Agenda 21-samordnare Lars Karlsson, Klimat- och energirådgivare Pia Larsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län (mejlkontakt) Frida Persson, samordnare Hållbar utveckling 111

113 Sunniva Robertsson, Agenda 21-samordnare Bo Zander, kommunalråd (s) i Nässjö Älvsbyn: Randolf Eriksson, Näringslivssekreterare Ingrid Karlsson, Chef miljö- och bygg Gunnar Plym Forshell, chef på länsstyrelsen Norrbottens näringslivsavdelning och satt med i styrgruppen för regionala klimat- och energistrategin Nils Sundström, konstruktör Älvsbyhus 112

114 10 Bilaga 5 Enkätresultat 113

115 114

116 115

117 116

118 117

119 118

120 119

121 120

122 121

123 122

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

High Coast/Kvarken Archipelago

High Coast/Kvarken Archipelago High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Peter Repinski, Enhetschef, SEI Miljömålsdagarna 2015: Omställning av produktion och konsumtion 5-6 maj, Örebro Vad menar vi med hållbar livsstil?

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Vilka är klimatkommunerna? Erfarenhet av kommunalt klimatarbete

Vilka är klimatkommunerna? Erfarenhet av kommunalt klimatarbete Vilka är klimatkommunerna? Nätverk med 22 kommuner Erfarenhet av kommunalt klimatarbete Lär sig av varandra Klimatkommunerna driver projekt klimatcoachning Naturvårdsverket finansierar Vilka är med i klimatcoachningen??

Läs mer

D3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report. Sweden

D3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report. Sweden D3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report Sweden Transparense project This document has been conducted within the framework of project Transparense Increasing Transparency

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Rapport 2011:14. Kommunala energi- och klimatstrategier Exempel på samverkan i Dalarna. Miljöenheten

Rapport 2011:14. Kommunala energi- och klimatstrategier Exempel på samverkan i Dalarna. Miljöenheten Rapport 2011:14 Kommunala energi- och klimatstrategier Exempel på samverkan i Dalarna Miljöenheten Foto: Trons. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, mars 2011. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan

Konsumtionens klimatpåverkan Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

TNS SIFO Navigare Diabetes Patients Attitudes & Digital Habits

TNS SIFO Navigare Diabetes Patients Attitudes & Digital Habits TNS SIFO Navigare Diabetes Patients Attitudes & Digital Habits 1 I vår lanserar TNS SIFO Navigare en ny syndikerad undersökning Diabetes Patients Attitudes & Digital Habits högaktuell för läkemedelsindustrin

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Sindre Langaas, Expert/Projektledare Disposition Vad är en bonde?

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Wood Buildings. -Development in Sweden 2005-2011. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council

Wood Buildings. -Development in Sweden 2005-2011. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council Wood Buildings -Development in Sweden 2005-2011 2011 Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council Skillnaden Kortare byggtider med 70 % Minskad personalstyrka

Läs mer

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Swedish Presidency of the EU

Swedish Presidency of the EU Swedish Presidency of the EU Internet Governance Maria Häll, Deputy Director Division of IT Policy Ministry of Enterprise, Energy and Communications Changes in the EU New Parliament New Treaty Renewed

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

System för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd. Redovisning av regeringsuppdrag/mål i regleringsbrev

System för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd. Redovisning av regeringsuppdrag/mål i regleringsbrev System för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd Redovisning av regeringsuppdrag/mål i regleringsbrev rapport 5934 januari 2009 System för uppföljning och utvärdering av processen

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16 ULØ Alm.del Bilag 32 Offentligt 27 October 2015 Our ref. 2015:1764 ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES 1. How many governmental jobs

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa Bilaga 2007-05-23 S2007/1767/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C6 Hälsoåtgärder B-1040 BRYSSEL sanco-smoke-freeconsultation@ec.europa.eu

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

RAPPORT. Järvsö Hållbar destination etapp 2. Rapport/förstudie för GSTC-D, hållbarhetscertifiering. http://www.gstcouncil.org/ Vibeke Sjögren

RAPPORT. Järvsö Hållbar destination etapp 2. Rapport/förstudie för GSTC-D, hållbarhetscertifiering. http://www.gstcouncil.org/ Vibeke Sjögren RAPPORT Järvsö Hållbar destination etapp 2. Rapport/förstudie för GSTC-D, hållbarhetscertifiering http://www.gstcouncil.org/ Vibeke Sjögren Ljusdal april 2016 Järvsö Hållbar destination etapp 2. Rapport/förstudie

Läs mer

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Slutrapport Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Summary... 2 Bakgrund...

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

BREV - LETTER 1(8) Datum - Date Revision Beteckning - Reference

BREV - LETTER 1(8) Datum - Date Revision Beteckning - Reference BREV - LETTER 1(8) List of Reference is a company with vast experience and substantial competence within the Broadband area. The Company is focused on three major areas of operation: INTEGRATION AND CONTRACTING

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg The ICA perspective on labelling with focus on organic food Anna Karin Lindberg This is the ICA idea Individual retailers working in cooperation who successfully combine diversity and local adjustments

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

An overview of egovernment in Sweden As simple as possible for as many as possible

An overview of egovernment in Sweden As simple as possible for as many as possible An overview of egovernment in Sweden As simple as possible for as many as possible Mårten Janerud Committee Secretary The Swedish egovernment Delegation Government Agencies National Board of Housing, Building

Läs mer

Stålstandardiseringen i Europa

Stålstandardiseringen i Europa Stålstandardiseringen i Europa Erfarenheter, möjligheter, utmaningar Hans Groth Avesta Research Center Innehåll 1. En idé om ett nytt material - Tidslinje 2. Förutsättningar Regelverket som det var då

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

På grön kvist miljödriven näringslivsutveckling i det regionala tillväxtarbetet

På grön kvist miljödriven näringslivsutveckling i det regionala tillväxtarbetet På grön kvist miljödriven näringslivsutveckling i det regionala tillväxtarbetet RKG 2012-04-17 Klas Fritzon Uppdraget Styrt via regleringsbrev 2011, leverans juni Årlig uppföljning av det regionala tillväxtarbetet,

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

D6.7 Press book Documentation of media coverings. Sweden

D6.7 Press book Documentation of media coverings. Sweden D6.7 Press book Documentation of media coverings Sweden Transparense project This document has been conducted within the framework of project Transparense Increasing Transparency of Energy Service Markets

Läs mer

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Malmö och Trelleborg får tillsammans 144 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket

Läs mer

INTERNATIONELL POLICY

INTERNATIONELL POLICY INTERNATIONELL POLICY INTERNATIONAL POLICY Nacka kommun deltar i internationellt arbete och är aktiv i EU-gemenskapen. Vi medverkar till att genomföra gemenskapstanken och sprida information om Sverige

Läs mer

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem Koordineras av Prof. Jan Lundgren Dr. Johanna Törnquist Krasemann Varför en forskarskola i ITS? I Sverige sker akademisk ITS forskning vid ett

Läs mer

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Cross-border www.msb.se/eucrossborder Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se Fakta och resultat 4 nordiska länder: Danmark, Beredskabsstyrelsen Norge, DSB Sverige, MSB, Finland, MoI Två år Budget: 546 754

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Samrådsgrupper Hösten 2014

Samrådsgrupper Hösten 2014 Sanja Honkanen Skoog Ungas Röst -Nuorten Äänet Hösten 2014 Situationen i samrådsgrupper i Sverige idag I mitten av september fick de 52 finska förvaltningskommuner som i dag har en koordinater eller samordnare

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer