Cim ger för andra. FORSKNING: HJÄRTSVIKT Äldre tränar med tv-spel. YRKESPORTRÄTTET Sjukgymnast Åse Engholm TEMA: BLODGIVNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cim ger för andra. FORSKNING: HJÄRTSVIKT Äldre tränar med tv-spel. YRKESPORTRÄTTET Sjukgymnast Åse Engholm TEMA: BLODGIVNING"

Transkript

1 Ett magasin från Landstinget i Östergötland Nummer FORSKNING: HJÄRTSVIKT Äldre tränar med tv-spel YRKESPORTRÄTTET Sjukgymnast Åse Engholm TEMA: BLODGIVNING Cim ger för andra

2 INNEHÅLL HÄLSOTECKEN Nummer 1, 2014 REDAKTÖREN Jöran ringde jag en morgon Ingvar fick mig att prova bowling genom tv-spelkonsolen Wii för första gången i mitt liv. Jöran ringde jag en morgon och hans trevliga och skämtsamma sätt fick mig att le resten av den dagen. Bengt delade med sig av två olika roller, läkare är nämligen även patienter ibland. Sven hade glimten i ögat och var snabb i repliken, han lovade att svara på allt så länge jag inte ställde politiska frågor. Ingvar Danielsson, Jöran Cassel, Bengt Holmberg och Sven Andersson bor och/eller arbetar i Östergötland. Precis som ni är de ibland också patienter i landstinget. Gemensamt för de fyra männen är att de alla medverkar i det här numret av Hälsotecken och jag har haft förmånen att få intervjua dem. Jag beundrar de människor som låter mig ringa dem, komma in i deras hem eller till och med besöka dem när de ligger i en säng på ett sjukhus. De gör det för att dela med sig av sina erfarenheter av vården till er. Genom att Ingvar, Jöran, Bengt, Sven eller någon annan av er ställer upp och berättar om hur det är att vara patient kan vi ge er en bättre helhetsbild av Landstinget i Östergötland. 3 FLER SKÖTER VÅRD ÄRENDEN PÅ WEBBEN 4-5 I korthet 6 Samma sekretess på alla journaler 7 Undersökning upptäcker kroppspulsåderbråck 8 HÄLSOCOACHERNA: Frågor och svar om hälsa och livsstil 9 Landstingets stiftelser TEMA BLODGIVNING: Erfarna och nya ger för att rädda liv Vård för äldre med flera sjukdomar FORSKNING: Hjärtsviktspatienter tränar hemma Cecilia Ottosson E-post: Telefon: Hälsosamtal för bättre munhälsa 19 Korsordet RÅD FRÅN TOPP TILL TÅ: Nageltrång, dålig andedräkt och pollenallergi 22 HALLÅ DÄR: Marie Morell om regionbildande Redaktör: Cecilia Ottosson, Landstinget i Östergötland Produktion: Markus Reklambyrå AB Omslagsbild: Cim Mideskog, Foto: Katja Kircher Foto: Katja Kircher, Staffan Gustavsson, Göran Billeson och Shutterstock Tryck: Elanders Gummessons AB Upplaga: ex 2 HÄ L SOT EC K E N NR Distribution: Posten Adress: Landstinget i Östergötland, Linköping Telefon: E-post: Webbplats: 23 LÄKEMEDEL: Genomgång av läkemedel 24 YRKESPORTRÄTTET: Åse Engholm, sjukgymnast

3 Läkarsekreterarna Maria Jarméus och Lotta Gustavsson tar emot de ärenden som kommer in via Mina vårdkontakter på Vårdcentralen Lyckorna i Motala. Jöran Cassel, patient som tycker att det är bekvämt att använda Mina vårdkontakter. Allt fler sköter vårdärenden via webben Mer än invånare i Östergötland har nu ett konto i Mina vårdkontakter för att sköta sina vårdärenden via webben. Antalet konton har nästan för dubblats på två år. Det är roligt med ett starkt intresse och att antalet konton och ärenden ökar, säger Ulrika Johansson, regional systemförvaltare för Mina vårdkontakter i Landstinget i Östergötland. Genom Mina vårdkontakter kan invånare kontakta vården via webben i olika ärenden. Alla vårdcentraler och specialistmottagningar erbjuder tjänsten. I Mina vårdkontakter kan du alltid be vården kontakta dig, av- och omboka tider och förnya recept och hjälpmedel. I övrigt varierar utbudet av e-tjänster hos mottagningarna. Exempel på andra tjänster är beställa journalkopia och fråga om remiss. Underlättar för patienter Receptförnyelse är vanligast hos oss, berättar Maria Jarméus, läkarsekreterare på Vårdcentralen Lyckorna i Motala. Hon och Lotta Gustavsson, läkarsekreterare, tar emot ärendena i Mina vårdkontakter och fördelar dem till läkare och sjuksköterskor. De har sedan tre arbetsdagar på sig att svara. Det här underlättar både för patienterna och för oss. De kan kontakta oss när det passar dem och slipper vänta på att bli uppringda. Det frigör tid för oss när telefontiden minskar och om något är oklart kan jag enkelt skicka en fråga till patienten, säger distriktsläkare Erik Fransson. Bekvämt och enkelt Jöran Cassel, Motala, är en av de patienter som använder Mina vårdkontakter. Jag tycker att det är bekvämt och enkelt och oftast får jag snabba besked, säger han. Landstinget arbetar ständigt med att utveckla Mina vårdkontakter. Tidbokning via webben håller successivt på att införas. En ombudstjänst och en intygstjänst införs snart. Via ombudstjänsten ska föräldrar till barn under 13 år kunna sköta barnens ärenden på ett smidigare sätt än i dag och via intygstjänsten kan invånarna nå sina sjukintyg och skicka dem vidare till exempelvis Försäkringskassan. FAKTA Så här gör du Du loggar in i Mina vårdkontakter via 1177 Vårdguidens webbplats 1177.se. Du loggar in med e-legitimation eller med lösenord och sms. Mer information: Om-1177/E-tjanster/ Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson och arkiv HÄLSOTECKEN NR

4 I KORTHET Flera nya hörselmottagningar Flera nya mottagningar har tillkommit sedan Landstinget i Östergötland i höstas införde vårdval inom hörselvården. Fritt att välja vårdcentral i regionen Nu kan invånarna i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län fritt välja vårdcentral inom den sydöstra sjukvårdsregionen. sätt att öka tillgängligheten, säger Lasse Pettersson (VL), ordförande i hälsooch sjukvårdsnämnden i Landstinget i Östergötland. Vårdvalet gäller primär hörselrehabilitering, vilket innebär att man kan välja mellan flera mottagningar om man behöver testa sin hörsel och prova ut en hörapparat eller något annat hörhjälpmedel vid lätt till måttlig hörselnedsättning. Patientavgifterna är desamma oavsett vilken mottagning man väljer att gå till och hjälpmedlen som förskrivs ingår i landstingets upphandlade sortiment. Det innebär att den som bor i Östergötland kan lista sig på en vårdcentral i Jönköpings eller Kalmar län, och vice versa. Efterfrågan att kunna lista sig över länsgränserna har ökat. Det kan till exempel vara så att man bor vid länsgränsen eller arbetar i ett grannlän. Vi vill göra det enkelt att välja vårdcentral och ser det också som ett Den som vill välja vårdcentral över länsgränsen ska fylla i en vårdvalsblankett. Den finns på 1177 Vårdguidens webbplats 1177.se, via adressen: eller kan beställas på telefon: Innan man gör sitt val kan det vara bra att tänka på att vårdcentralernas utbud kan skilja sig åt mellan landstingen. Mammografin i Linköping flyttar DEN MAMMOGRAFISKA hälsokontrollen i Linköping har flyttat till nya lokaler på Universitetssjukhuset, O-huset, ingång 34. Genom flytten har både den mammografiska hälsokontrollen, som alla kvinnor mellan 40 och 74 år regelbundet kallas till och den mammografi som patienter får remiss till, samlats på ett ställe. Mammografiska hälsokontroller i Norrköping och Motala påverkas inte av flytten utan fortsätter sin verksamhet som tidigare. Sedan vårdvalet trädde i kraft i oktober har flera nya mottagningar blivit auktoriserade: Hörselcentrum erbjuder hörselvård i Finspång, Kisa och Åtvidaberg. I Norrköping finns Avesina Hörsel, Hörseltjänst och Audionomerna. Även i Linköping har Audionomerna en mottagning och Avesina Hörsel öppnar en under våren. Landstingets hörselvård vid Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala ingår också i vårdvalet, medan hörselvården vid Vrinnevisjukhuset endast tar emot patienter med svårare hörselnedsättningar som behöver en fördjupad rehabilitering. 4 HÄLSOTECKEN NR Foto: Göran Billeson, Katja Kircher, Östgötatrafiken och Shutterstock.

5 Nya regler för sjukresor Från 1 juli ändras reglerna för sjukresor i Östergötland. En av nyheterna är att ett högkostnadsskydd införs. Syftet med förändringarna är att göra regelverket tydligare och underlätta för den som har behov av sjukresa, det vill säga inte kan ta sig till eller från sjukvården på egen hand. En av förbättringarna är att servicen utökas. Normalt gäller att den som Mammografi och cellprov avgiftsfria GYNEKOLOGISK cellprovskontroll och mammografi är sedan den 1 april avgiftsfria i Landstinget i Östergötland. Den tidigare avgiften på 140 kronor har tagits bort. Genom denna screening kan bland annat cancersjukdomar upptäckas tidigt och behandlas, och för få kommer till undersökningarna. Bukaortascreening, som görs för att hitta bråck på stora kroppspulsådern, var redan tidigare avgiftsfri. ska resa hämtas och lämnas vid porten till fastigheten, men om det finns särskilda skäl så kan man få hjälp att ta sig mellan dörren till bostaden och fordonet. Om man behöver ta med sig en ledsagare kan man få göra det utan extra kostnad. Det är dock något man ska säga till om när man beställer sjukresan. Sjukresor görs med särskild kollektivtrafik och egenavgiften är 80 kronor per resa. En förändring är att ett högkostnadsskydd på 1760 kronor per tolv månadersperiod införs. Den som har färdtjänst har rätt att genomföra sjukresor till den avgift som gäller för färdtjänst i respektive kommun, men dessa ingår inte i högkostnadsskyddet. Sjukresor beställer man hos den nya regionala beställningscentralen som drivs av Östgötatrafiken. Från 1 juli kommer de flesta av länets kommuner att vara anslutna till beställningscentralen. Undantaget är lokala sjukresor inom Ydre, Kisa, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik, som fortfarande beställs hos respektive kommun. 46 SÅ MÅNGA PROCENT av invånarna i Östergötland känner enligt Vårdbarometern till 1177 Vårdguiden på webben, 1177.se. Motsvarande siffra var för ett år sedan 37 procent. Östergötland ligger på andra plats i landet vad gäller kännedom om webbplatsen. Utökat glasögonbidrag SEDAN ÅRSSKIFTET har barn till och med 17 år rätt till glasögonbidrag från landstinget. Bidraget är på 600 kronor per år. För att ansöka fyller man i en blankett som finns att hämta på webbplatsen 1177.se och som undertecknas av legitimerad optiker. Det är viktigt att synnedsättning hos barn upptäcks tidigt. Barn i åldern noll till sju år ska undersökas på ögonklinikerna. Att använda glasögon tidigt kan göra att synnedsättningen inte blir lika stor som den annars skulle ha blivit. Blankett för egenremiss VILL DU KONTAKTA specialistvården utan att du fått en remiss från primärvården? Då kan du skriva en egenremiss. För att enkelt kunna göra det finns det en blankett som du kan använda. På den står det vilka uppgifter som du behöver skriva för att specialistvården ska kunna bedöma din egen remiss. Du ska till exempel beskriva dina besvär och vad du vill ha hjälp med. Blanketten finns på 1177 Vårdguidens webbplats 1177.se, via adressen Regler-och-rattigheter/Remiss/ HÄLSOTECKEN NR

6 Håkan Samuelsson, verksamhetschef vid psykiatri- och habiliteringsenheten i närsjukvården i den västra länsdelen. Journaler inom vuxenpsykiatri och beroendevård får samma sekretessklassning som alla andra journaler i landstingets journalsystem från den 1 maj. Säkrare vård med samma sekretess på journaler Från och med den 1 maj får journaler inom vuxenpsykiatri och beroendevård samma sekretessklassning som alla andra journaler i landstingets journalsystem. När landstingets journalsystem togs i drift 2008 fick journaler inom psykiatrin och beroendevården en högre sekretessklassning än den vanliga. Det innebar att personal på andra vårdenheter inte kunde ta del av uppgifterna i de journalerna utan särskilda motiveringar. Det fick till följd att viktig information om patienterna inte alltid nådde vårdpersonalen på andra enheter, berättar Håkan Samuelsson, verksam hetschef vid psykiatri- och habiliteringsenheten i närsjukvården i den västra länsdelen. För att kunna ge en patientsäker och bra vård är det vik t igt att få en heltäckande bild och se vilken vård patienten har fått tidigare. Jens M Hansen är kontaktperson för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) i Östergötland, en paraply organisation för tio patientoch anhörig föreningar inom området psykisk hälsa. Och de tycker att det är bra att journaler i vuxenpsykiatrin och beroendevården får samma sekretessklassning som andra journaler. Allt att vinna Patienterna har allt att vinna på att vårdpersonalen ser helheten. Kropp och själ hänger ihop och det är dags att vi börjar se psykisk ohälsa som vilken annan krämpa som helst. Har vården inte med sig den delen av historien när de möter patienten, får de en avskalad människobild, säger han. För alla journaler gäller att det bara är den personal som behöver ta del av uppgifterna för att utföra sina arbetsuppgifter som får göra det. Varje gång vårdpersonal går in i en journal, registreras det och kan kontrolleras i efterhand. Man kan begära att få veta vem som har tagit del av ens journal, förklarar Håkan Samuelsson. Förändringen innebär att journaluppgifter i vuxenpsykiatrin och beroendevården från 2008 och framåt, får samma sekretessklassning som i övrig vård. Från och med 1 januari 2015 gäller förändringen även journaler vid Flyktingmedicinskt centrum. FAKTA Spärra uppgifter Om du som patient inte vill att dina journaluppgifter ska vara tillgängliga för andra enheter när du söker vård, kan du begära att de spärras. Då ansvarar du själv för att informera vårdpersonalen om vad de behöver veta för att kunna ge dig god och säker vård. För att spärra uppgifter kontaktar du Patientkontoret på telefonnummer HÄLSOTECKEN NR Text: Anchi Alm Foto: Shutterstock och arkiv

7 Pia Bjällander Stenmark, biomedicinsk analytiker, gör en ultraljudsundersökning av buken på Bengt Holmberg. Enkel undersökning upptäcker kroppspulsåderbråck tidigt Varje år dör cirka 600 män och 200 kvinnor i Sverige av brustet kroppspulsåderbråck i buken. Tidig upptäckt, genom en ultraljudsundersökning, är ett effektivt sätt att minska dödligheten. I Östergötland erbjuds alla 65-åriga män att göra undersökningen. Cirka 1,9 procent av alla 65-åriga män i länet drabbas av bråck på stora kroppspulsådern i buken, bukaortaaneurysm. Risken är att det kan brista om vidden blir större än fem, sex centimeter. Då är dödligheten 80 procent trots behandling, säger Jakob Hager, överläkare på Vrinnevisjukhuset i Norr köping. Han var fram till nyligen ansvarig för landstingets screeningprogram för bukaortaaneurysm och har även doktorerat i ämnet. 85 procent deltar Screeningprogrammet innebär att alla 65-åriga män erbjuds en ultraljudsundersökning av buken. Den görs på några minuter och är ett effektivt sätt att upptäcka kroppspulsåderbråck. Ungefär 85 procent av de som bjuds in kommer. En är Bengt Holmberg: Det är en fantastisk möjlighet. Kan jag påverka framtiden för mig själv och mina anhöriga så vill jag göra det. Enbart män bjuds in då kroppspulsåderbråck är mycket vanligare hos män än hos kvinnor. Manligt kön, hög ålder och ärftlighet är riskfaktorer, men allra viktigast är rökning som orsakar 75 procent, säger Jakob Hager. Förebyggande behandling Bukaortaaneurysm har minskat i takt med att färre röker. Dödligheten har också sjunkit sedan screeningprogrammet infördes, då tidig upptäckt gör förebyggande behandling möjlig. Män med bråck på mellan tre och fem centimeter får delta i kontrollprogram för att se om bråcket växer. Är bråcket över fem centimeter kan oftast en förebyggande operation göras. Då är risken för att bråcket ska brista större än risken med operationen, säger Jakob Hager. Vid operationen ersätts den del av kroppspulsådern där bråcket finns med en konstgjord åder eller fodras inifrån med en kärlprotes. FAKTA Jakob Hager, överläkare vid kirurgiska kliniken på Vrinnevi - sjuk huset i Norrköping. Ultraljudsundersökningen Är avgiftsfri och startade Görs av biomedicinska analytiker på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och på Universitetssjukhuset i Linköping. Några dagar varje år görs undersökningen också på vårdcentralerna i Söderköping, Valdemarsvik, Motala, Vadstena, Mjölby, Kisa och Åtvidaberg. Männen får ett brev med en inbjudan det år de fyller 65 år. Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson Porträttbild: Rapps foto HÄLSOTECKEN NR

8 HÄLSOCOACHERNA Fråga hälsocoacherna! Vill du ställa en fråga till hälsocoacherna? Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, Landstinget i Östergötland, Linköping, skicka e-post till: eller ställ frågan via landstingets webbplats Är det någon gång för sent att ändra sina livsstilsvanor? Kan man som äldre göra förändringar som påverkar hälsan positivt även om man har levt ett helt liv där man till exempel ätit fel, rökt och inte motionerat? DU SKA LEVA MED DIN KROPP varje dag resten av livet och det är bara du själv som avgör hur, men livsvillkor och möjligheter till hälsa ser olika ut för oss alla. Det är aldrig för sent att ändra sina levnadsvanor, men det kan ofta vara svårare att ändra beteenden som är invanda. Att göra små förändringar som varar länge är oftast bättre än att göra korta och intensiva förändringar. När du blir äldre är det viktigt att du får i dig tillräckligt med näring och att du fysiskt rör på dig. Det är bra eftersom muskelmassa, cirkulation och balans blir sämre när du blir äldre. Att förändra sina livsstilsvanor kan göra att de friska åren blir fler. HÉLÈNE OTTOSSON MARGARETA SMEDBERG Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder. Arbetar bland annat med frågor som rör tobaksavvänjning, levnadsvanor och förkortning av sjukskrivningstider. Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder och BVC-sjuksköterska. Jobbar bland annat med frågor som rör levnadsvanor och Fysisk aktivitet på recept. Vad är bäst: Några kilo över normalvikt enligt Body Mass Index (BMI) och bra kondition eller normalvikt enligt BMI och dålig kondition? BMI ÄR INTE DET ENDA MÅTT som man använder för att kontrollera fetma. Var på kroppen övervikten sitter är av stor vikt för hälsan. I dag pratar man om bukfetman, det är den övervikten som är farlig för kroppen. Risken för ohälsa ökar för varje centimeter som midjemåttet ökar. Det gäller nästan helt oberoende av hur lång man är. Vid bukfetma ökar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. En bra kondition minskar risken för sjukdom, så det är bättre med några kilo över normalvikt och med bra kondition. VISSTE DU ATT... patientavgiften bara täcker en del av kostnaden? När du får höftleden utbytt betalar du 80 kronor per dag i fem dagar. Den verkliga kostnaden är kronor. 8 HÄ L SOT EC K E N NR Vad är det för skillnad på mjölkallergi och laktosintolerans? VID FÖDOÄMNESALLERGI (mat allergi) reagerar immunförsvaret med att bilda allergiantikroppar mot ett födoämne, till exempel mjölk. Symtomen vid en allergisk reaktion kan variera, men vanligast är reaktioner i huden (eksem, nässelutslag eller klåda), luftvägarna (pip i bröstet eller astma) och mag-tarmkanalen (till exempel magont, kolik, diarré eller kräkningar) eller en kombination av dessa. Symtomen spänner över hela skalan från milda till kraftiga, där vissa kräver läkarvård. Reagerar man allergiskt är det viktigt att helt utesluta det födoämne som man inte tål. Laktosintolerans innebär att tarmslemhinnan har en lägre nivå av enzymet laktas, som krävs för att mjölksockret ska kunna sönderdelas och tas upp av tunntarmen. Med en sänkt nivå av laktas kommer mjölksockret istället att hamna i tjocktarmen och där brytas ned av bakterier, vilket kan ge smärtor, diarréer och gasbildning. Foto: Shutterstock och Göran Billeson

9 Följ landstinget på Facebook Du vet väl om att landstinget har en egen sida på Facebook? Den heter Landstinget i Östergötland. Just nu har omkring 500 personer gillat sidan. Om du också gör det får du ta del av nyheter från landstinget. Det kan till exempel vara nyheter om hälso- och sjukvård eller forskning. Här ges också råd om vård och tipsas om olika aktiviter som sker i landstinget. Du har också möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. Det är kommunikationsenheten i Landstinget i Östergötland som ansvarar för sidan. VISSTE DU ATT... all patientinformation om hälsa och sjukvård, e-tjänster och kontaktuppgifter till vården har flyttats från landstingets webbplats lio.se och nu istället finns på landstingens och regionernas gemensamma webbplats 1177.se? Översättningar till minoritetsspråk på 1177.se Nu finns några av de viktigaste och mest lästa texterna på 1177 Vårdguiden på webben, 1177.se, att läsa på de nationella minoritetsspråken. De är finska, tornedalsfinska, samiska, romska och jiddisch. Totalt handlar det om 456 översättningar kring vård och hälsa som nu finns på 1177 Vårdguiden och på UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet. Drygt en halv miljon personer i Sverige räknar sig till de nationella minoriteterna. Filmtävling om risker med tobak För andra året i ordningen genomförs nu filmtävlingen No smoke för alla elever på högstadiet och gymnasiet i Östergötland. Förstapriset är att få sin film visad som reklamfilm på Filmstaden i Linköping, Norrköping och Motala under juli. - Vi vill att ungdomar engagerar sig i tobaksfrågan och funderar på vilka risker som finns med att använda tobak. Att göra sin egen film tror vi är ett bra sätt att göra det, säger Katarina Åsberg, tobakssamordnare i Landstinget i Östergötland. Tävlingen pågår under mars och april, med sista inlämningsdag den 30 april. Läs mer om tävlingen och se förra årets vinnare på Sök pengar ur landstingets stiftelser Landstinget har ett antal stiftelser som personer som behöver ekonomiskt stöd kan söka pengar ur. Stiftelserna har startats när privatpersoner eller föreningar har skänkt pengar till ett visst ändamål inom landstingets verksamhet. En del stiftelser startades redan i början av 1900-talet och har gett avkastning under åren, vilket gör att det fortfarande finns pengar att betala ut. Många vet inte om att de här stiftelserna finns och att man kan ansöka om att få bidrag från dem, säger landstingsjurist Susan Ols. Den som söker bidrag behöver inte rikta sin ansökan till en särskild stiftelse, men just nu finns det några stiftelser med särskilt goda möjligheter att få pengar ur. För äldre Det är Alma och Salomon Alborgs stiftelse för patienter som bor i Kisa och behöver hjälp med kostnader för sjukhusvård, Stiftelser till förmån för äldre patienter för patienter inom geriatrisk verksamhet, Gret-Lis och Ruben Engrens stiftelse för äldre patienter som vårdas inom sjukvård eller äldreomsorg i Åtvidaberg och A och F Adolfssons stiftelse för hörselskadade barn i hela Östergötland. Den som vill söka pengar ur landstingets stiftelser ska skriva ett kortfattat brev till Landstingets stiftelseförvaltning, Linköping. Skicka gärna med läkarintyg, kvitton, andra ekonomiska underlag och bankkontonummer. Den som söker bidrag ska bo eller vårdas i Östergötland. Mer information om stiftelserna och om hur man ansöker om bidrag finns på landstingens och regionernas gemensamma webbplats 1177.se via adressen Text: Cecilia Ottosson Foto: Shutterstock HÄLSOTECKEN NR

10 TEMA: BLODGIVNING Blod behövs ständigt i sjukvården och det får aldrig ta slut. Matchningen mellan givare och mottagare behöver vara rätt. Här gör blodgivarna och Blodtappen ett livsviktigt arbete. Ger blod för att hjälpa andra 10 HÄLSOTECKEN NR Text: Maria Carlqvist Foto: Katja Kircher

11 Cim Mideskog har sett nyttan av blodgivning i mötet med kirurgpatienter och har nu själv gett blod för första gången. Anita Johansson har varit blodgivare i 35 år med kortare pauser. Cim Mideskog är ny som blodgivare och Anita Johansson har gett blod i 35 år. Båda känner att de gör en insats. Det tar mig tio minuter att ge blod och det kanske kan rädda livet på någon annan, säger Cim Mideskog. Han är 24 år och jobbar som undersköterska vid Universitetssjukhuset i Linköping (US). Vi träffar honom på Blodtappen i Linköping där han har lämnat sitt första blod till sjukvården. Mitt första jobb i vården var på kirurgiska kliniken i Örebro. Där träffade jag nyopererade patienter och såg hur de återhämtade sig snabbare när de fick blodtransfusioner. Jag mötte också patienter som hade överlevt tack vare att de hade fått blod, säger Cim Mideskog. Tog tio minuter En blodtransfusion innebär att kroppen får nytt blod från en annan människa. Att lämna blod gick smidigt, tycker Cim Mideskog. Det tog bara tio minuter och jag låg på en brits och kramade på en boll för att öka flödet. Direkt efteråt var jag lite snurrig, men det var nog mest för att jag visste att jag hade tappats på blod. Att ge blod känns som en lätt sak för mig som är frisk att göra, som kan betyda mycket för någon annan. Också Anita Johansson känner att hon vill göra en insats för att hjälpa andra. Hon hade ingen koppling till sjukvården utan upptäckte blodgivningen genom en lapp på jobbet. Ingen i min familj var blodgivare men jag kände att det här var något jag ville. Min dåvarande arbetsgivare uppmuntrade blodgivning och vi kunde gå på arbetstid och göra det, säger hon. Känner stolthet Nu har Anita Johansson lämnat blod i 35 år, och känner sig hemma på både blodbussen och Blodtappen (se fakta). Det är trevligt folk och lugnt att tappa blod. I alla år har jag känt en stolthet över att vara blodgivare. Att jag själv får en hälsokontroll är en liten bonus. För att godkännas som blodgivare behöver man ha rätt ålder, vikt och blodvärde, och vara frisk. Under en blodgivning tappas givaren på 4,5 deciliter blod. Kroppen återställer snart den tappade mängden hos en frisk person. På ett par timmar är vätskebalansen som vanligt igen om man dricker några glas vatten eller juice. Att ge blod är enkelt och man mår inte dåligt av det. Vi har många trogna givare men behöver ständigt nya. En blodpåse kan rädda upp till tre liv, säger Enisa Deumic, blodgivarsamordnare i Östergötland. FAKTA Var lämnar jag blod? Blodtappen finns i hela Östergötland, med två blodbussar som åker till olika platser i länet och två fasta blodcentraler. Blodcentralerna finns på Storgatan 32 i Linköping och på Saab i Linköping. Hur blir jag blodgivare? De flesta mellan 18 och 60 år kan bli blodgivare. Kontakta Blodtappen på telefon , eller e-post eller gör ett besök. Mer information om blodgivning och blodbussens hållplatser och tidtabeller finns på webbplatsen geblod.nu HÄLSOTECKEN NR

12 TEMA: BLODGIVNING Givarblod testas så att egenskaperna passar patientens blod. Bengt Ekermo, medicinskt ansvarig för blodverksamheten i Östergötland. Rätt blod till rätt patient Varje vecka behövs blod till operationer, förlossningar och andra behandlingar i vården. Blodcentralen matchar givare mot mottagare så att rätt blod kommer till rätt patient. hör till blodgrupp O. Personer med blodgrupp O- kan ge blod till alla andra blodgrupper men själva bara ta emot O-blod. Vi ärver blodgrupperna av våra föräldrar, och fördelningen av blodgrupperna varierar över världen. I Afrika och Asien är det till exempel vanligare med blodgrupp B -. I ÖSTERGÖTLAND finns aktiva blodgivare, och fler behövs för att klara framtidens behov. Varje vecka tappas mellan 400 och 500 påsar blod i Östergötland. Det är den mängd som sjukvården behöver. Blod är en färskvara och för att allt blod ska tas tillvara kallar vi givare i intervaller när vi ser att lagren i deras blodgrupper behöver fyllas på, säger Enisa Deumic, blodgivarsamordnare i Östergötland. Avgörande matchning Blodgruppen avgör till vem vi kan ge blod. På blodets röda blodkroppar finns hundratals olika blodgruppsegenskaper som i sin tur kan fördelas på ett 30-tal blodgruppssystem. Det viktigaste är ABO-systemet med fyra olika blodgrupper, A, B, AB och O- (noll). Vilken blodgrupp du tillhör spelar normalt sett ingen roll, förutom när du behöver ta emot blod. Då är det livsavgörande att du får det från en matchande givare, säger Bengt Ekermo, medicinskt ansvarig för blodverksamheten i Östergötland. Vanligaste blodgrupperna Blodtillgången i Östergötland visas blodgrupp för blodgrupp på webbplatsen geblod.nu. Sjukvården har störst behov av A- blod och O-blod eftersom de blodgrupperna är vanligast här i Sverige. Ibland behövs även mindre vanliga grupper vid transfusioner och då behöver vi ha det i våra blodlager, säger Bengt Ekermo. Cirka 45 procent av svenskarna tillhör blodgrupp A och cirka 40 procent FAKTA Blod En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod. Blodet består av: Röda blodkroppar (erytro cyter) innehåller hemoglobin. Hemo - globinet transporterar syret från lungorna. Det innehåller också järn. Vita blodkroppar (leukocyter) deltar i kroppens försvar mot infektioner och i bildandet av antikroppar. Trombocyter, som också kallas blodplättar, medverkar till att blodet stelnar (koagulerar). Plasma, som består av salter, vatten och äggviteämner. Källa: geblod.nu 12 HÄLSOTECKEN NR Text: Maria Carlqvist.Foto: Katja Kircher

13 Här testas givarnas blod På laboratoriet på Universitetssjukhuset i Linköping testas allt blod från givare, både vad gäller blodgrupper och blodsmitta. Blodet förvaras i stora kylskåp tills det når rätt patient. Annie Persson, biomedicinsk analytiker, hänger upp blodpåsar för att filtrera bort de vita blodkropparna. De kan annars orsaka problem vid transfusion till exempelvis transplantationspatienter. NÄR BLODGIVARE har lämnat blod i länets blodbussar och fasta blodtappningslokaler, körs det direkt till avdelningen för transfusionsmedicin på Universitetssjukhuset i Linköping (US). Här checkas blodpåsarna in och registreras. Vi kan förutsäga på ett ungefär hur mycket blod och av vilken typ som kommer att behövas. Planerade operationer och behandlingar står för en stor del av blodbehovet, säger Helena Lindblom, biomedicinsk analytiker. Akutlager finns Det finns gånger när det är riktigt bråttom att få fram blod, när en olycka har hänt eller när en patient blöder ovanligt mycket på en operation. Då går arbetet på labbet på högvarv. Vi har ett akutlager att ta av och kan också få blod från andra sjukhus, säger Helena Lindblom. Just nu är lagren välfyllda. I snitt lagras blodet i tre veckor, i stora kylskåp som håller fyra plusgrader. Inkommande blodpåsar centrifugeras först så att plasma skiljs från röda blodkroppar. Påsens innehåll delas upp i olika enheter, röda blodkroppar, plasma och trombocyter (blodplättar). Plasman som är nästan färglös ska främst använ das till läkemedel. Testas för smitta Alla blodpåsar testas för blodsmitta. Godkända givare är testade för hepatit B, hepatit C, hiv och syfilis, och när man anmäler sig som blodgivare görs ytterligare ett par tester. Det är ytterst sällan som vi hittar smitta i blodet. Det händer sällsynta gånger i prov hos nyanmälda givare, och då kan de inte godkännas som givare, säger Bengt Ekermo, medicinskt ansvarig för blodverksamheten i Östergötland. Det är ytterst sällan som vi hittar smitta i blodet. Under alla år har han bara stött på ett fall av hiv i ett blodprov hos en blodgivare i Östergötland. Det var kort efter att hiv-testerna hade införts Kraven för att få bli blodgivare skärptes på 80-talet när hiv-epidemin upptäcktes. Att få en blodtransfusion har blivit allt säkrare och läkare ordi- nerar bara blodtransfusion när det är befogat, säger Bengt Ekermo. Blodet behandlas under sekretess och givare och mottagare kommer inte att känna till varandras identitet. Men för vården är allting spårbart. Varje blodpåse får en etikett redan vid tappningen, där man genom ett unikt nummer kan identifiera vilken givare som har lämnat blodet. Datasystem dubbelkontrollerar alla uppgifter. Säkerheten har ökat betydligt i blodverksamheten, mycket tack vare den moderna tekniken, säger Bengt Ekermo. Helena Lindblom, biomedicinsk analytiker, på Universitetssjukhuset i Linköping tar emot en leverans med ny tappat blod. Text: Maria Carlqvist. Foto: Katja Kircher HÄLSOTECKEN NR

14 Sjuksköterskan Jenny Hellberg pratar och skrattar en stund tillsammans med patienten Sven Andersson. Anpassad vård för äldre med flera sjukdomar Sjuksköterskan Jenny Hellberg växlar några ord med en kvinna som körs förbi i en säng. I dagrummets soffa sitter en patient och pratar med en närstående som är på besök. Hallonshots förbereds i köket. Vi är på geriatriska akutvårdsavdelningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. - Jag får bra vård här, det finns inget att klaga på, säger Sven Andersson. Några dagar innan Hälsoteckens besök blev han inlagd på geriatriska akutvårdsavdelningen (GAVA) med smärtor i rygg och vänster ben. Avdelningen, som har funnits i drygt ett år, är special anpassad för äldre multisjuka patienter som söker vård ofta och kräver mycket tid och omvårdnad. Vi jobbar med patientnära vård och ser till helheten. Det handlar om att arbeta brett och inte bara behandla symtom utan även försöka se vad som är orsaken, säger Ann Westöö, verksamhetschef för geriatriska kliniken som GAVA tillhör. Det innebär att medarbetarna, förutom att behandla en specifik sjukdom, tittar på patienternas psykiska och sociala situation. Vilka mediciner en patient använder och hur en patient äter kontrolleras också. Patienterna på GAVA använder ofta flera olika läkemedel, vilket i sig kan försämra hälsan. Undernäring är inte heller ovanligt och därför finns en dietist på avdelningen. På ett kylskåp sitter ett recept med rubriken GAVA-shots uppsatt. Som en extra krydda, och för att ge näring och energi, bjuds det varje dag på avdelningens speciella shots med yoghurt, grädde och hallon. 14 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Katja Kircher och arkiv

15 Ann Westöö, verksamhetschef för geriatriska kliniken som GAVA tillhör. Samling vid avdelningstavlan. Under sköterskan Tobias Svensson, sjuksköterskan Jenny Hellberg och verk samhetschefen Ann Westöö. I korridoren skjutsas en patient i en säng förbi. Sjuksköterskan Jenny Hellberg stannar till, tar patienten i handen och pratar en stund. För att kunna arbeta brett med patienternas hälsa jobbar medarbetare med olika yrken i team (se fakta) på GAVA. Vi fokuserade på att hitta personer med ett stort intresse för att jobba med akutsjukvård för multisjuka äldre och vi hade många sökande, berättar Ann Westöö. Jenny Hellberg är en av dem och hon brinner för sitt jobb. Jag har alltid haft en stor vilja att jobba med äldre. Jag får mycket tillbaka av dem och tycker att vi kan göra mycket för dem här genom att låta det få ta lite tid. Minska återinläggningar Avdelningen har flera små expeditioner nära patientsalarna, ett led i att vara nära patienterna. På bordet intill akvariet i dagrummet står en kaffetermos. Den som vill kan titta på tv. I en soffa sitter en patient och pratar med en besökare. Vi har fria besökstider, står det på en skylt utanför avdelningens ingång. När stående kan hälsa på när de vill och även ha nära kontakt med medarbetarna. Nären patient skrivs ut avslutas inte kon takten med personalen direkt. Ett upp följande telefonsamtal görs ungefär en vecka efteråt, för att ta reda på hur patienten mår och hur det fungerar hemma. FAKTA Geriatriska akutvårds avdelningen Invigdes i mars Har 18 vårdplatser, varav tio är nyinrättade och åtta kommer från den tidigare geriatrisk-ortopediska avdelningen. Den genomsnittliga vårdtiden är 8,7 dagar. Arbetar i multiprofessionella team. Här jobbar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, apotekare, kurator, vårdadministratör och biståndshandläggare. Genom uppföljningen och genom att vårdtiderna på GAVA är något längre än genomsnittet ska behovet av återinläggningar minska. När patienterna kommer till en anpassad avdelning avlastar vi också andra delar av sjukhuset, som akuten, ortopedin och medicin, säger Ann Westöö. KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD LASSE PETTERSSON (VL): - Norrköping saknade tidigare särskilda vårdplatser för äldre med flera sjukdomar. Efter ett gediget arbete från personalens och landstingsledningens sida finns nu 18 vårdplatser och en mottagning med särskilda kunskaper om åldrandets sjukdomar. Det är mycket bättre att få del av den här vården som ser till patientens hela situation och sjukdomsbild än att vårdas på en akutvårdsavdelning där man ofta bara har möjlighet att se till den aktuella sjukdomen. HÄLSOTECKEN NR

16 FORSKNING: HJÄRTSVIKT Det är bekvämt att träna hemma Varje morgon klockan sju bowlar Ingvar Danielsson hemma i vardagsrummet i Norrköping. Han gör det med hjälp av tv-spelkonsolen Wii. Nu ska 600 äldre personer med hjärtsvikt delta i en forskningsstudie för att ta reda på om den här typen av träning kan förbättra deras fysik och öka deras livskvalitet. Jag mår bättre av det här och tycker att det är bekvämt att träna hemma, säger Ingvar Danielsson. Han blev sjuk för fem år sedan och tillsammans med 31 andra patienter med hjärtsvikt i Norrköping har han deltagit i en pilotstudie om träning och hjärtsvikt. Träning är en viktig del i behandlingen, men bara hälften av hjärtsvikts patienterna är fysiskt aktiva och de som börjar träna fortsätter ofta inte. Därför vill forskarna undersöka hur äldre patienter med kronisk hjärtsvikt kan förbättra sin fysiska funktionsförmåga, öka sin livskvalitet och minska behovet av sjukvård med hjälp av fysisk träning via tv-spelkonsolen Nintendo Wii. Spelar tillsammans Motion är bra för alla, men för de med hjärtsvikt är det jätteviktigt. Eftersom det ofta är svårt sjuka och gamla personer kan det vara jobbigt för dem att ta sig till en träningslokal. Med Wii kan de träna hemma den tid som passar dem, säger Tiny Jaarsma som tillsammans med Anna Strömberg nu leder ett större forskningsprojekt i ämnet. De är både professorer i omvårdnad vid Linköpings universitet. Doktoranden Leonie Verheijden Klompstra arbetar också med forskningsstudien som är följden av den lyckade pilotstudien. Mer än hälften av patienterna ökade sin fysiska aktivitet och 90 procent köpte tv-spelkonsolen och fortsatte spela, berättar hon. Koncentrationen är på topp när Ingvar och Mona Danielsson varje morgon bowlar med hjälp av tv-spelkonsolen Wii. 16 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Katja Kircher

17 Leonie Verheijden Klompstra, Tiny Jaarsma och Anna Strömberg arbetar tillsammans med forskningsprojektet kring hjärtsvikt och träning. Ingvar Danielsson är en av dem. Varje morgon klockan sju tar han och hustrun Mona på sig träningsoveraller och börjar bowla. Det är kul och har blivit en rutin. Det blir enklare av att även Mona tycker att det är roligt och vi spelar tillsammans, säger Ingvar Danielsson. För de som har bowlat innan sjukdomen, men inte längre orkar lyfta klotet är det här ett bra alternativ. Wiiträningen kan vara ett steg mot att bli lite mer fysiskt aktiv. Att märka att man orkar ger självförtroende som kan göra att personerna klarar vissa dagliga aktiviteter igen, som att gå till affären, säger Tiny Jaarsma. Studien pågår till 2018 och 600 patienter deltar. Av dessa är 300 från landstingen i Östergötland, Jönköping och Kalmar och 300 från andra europeiska länder. Anpassas efter förmåga Han tillhör inte alls de mest inaktiva personerna i studien. Till exempel äger och driver han en urbutik, trots sina snart 75 år. En av fördelarna med Wii är att det kan anpassas efter förmåga och aktiviteterna göras så lätta eller ansträngande som personen vill. Ingvar och Mona lyssnar på musik när de tränar, vilket gör att det dessutom kan bli några danssteg. Spelkonsolen ansluts till en tv och genom att använda en fjärrkontroll spelar patienten till exempel tennis, bowling eller golf. Fjärrkontrollen hålls i handen precis som man håller och svänger exempelvis ett bowlingklot eller en golfklubba. FAKTA Hjärtsvikt Gör att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen. Cirka personer i Sverige har hjärtsvikt insjuknar varje år. Drabbar var tionde person över 70 år och är lika vanligt bland kvinnor och män. Ofta kopplat till annan hjärtsjukdom och är vanlig efter hjärt - infarkt eller kärlkramp. Trötthet, andfåddhet, svullna ben och viktuppgång är vanliga symtom. Källa: 1177 Vårdguiden FAKTA Mer om studien Hälften av patienterna tränar med Wii, hälften ingår i en kontrollgrupp. Alla får träningsråd. Patienterna får introduktion och hjälp med installation av tvspel konsolen. Patienterna tränar i tre månader, men uppmuntras att fortsätta efter det. Regelbundna uppföljningar och mätningar av den fysiska funktionsförmågan görs. Patienterna för dagbok om hjärtsviktssymtom och fyller i frågeformulär om hur spelanvändandet upplevs. HÄLSOTECKEN NR

18 Hälso samtal ska ge barn bättre munhälsa Nu kan blivande föräldrar i Hageby och Navestad få hälsosamtal med en tandhygienist på barnmorskemottagningen i Norrköping. Projektet har fått pengar från landstingets satsning Hälsopotten och ska ge barnen en bättre munhälsa. Barn i områden med låg socioekonomi (hög andel personer med utländsk bakgrund, låg utbildning och hög arbetslöshet) har sämre tandhälsa än barn i områden med hög socioekonomi. Landstinget arbetar för att jämna ut skillnaderna. För drygt ett år sedan startades därför projektet Jämlik munhälsa hos barn, för blivande föräldrar i Hageby och Navestad i Norrköping. Genom att påverka föräldrarna redan när barnet ligger i mammans mage kan man lägga en grund för kostvanor och tandborstning som är viktiga för en god munhälsa, säger Elisabeth Wärnberg Gerdin, som tillsammans med Anna Ahlvin är projektledare från tandvårdsgruppen i landstinget. Hälsosamtal med tandhygienist Föräldrarna erbjuds hälsosamtal med en tandhygienist. Tidigare har föräldrarna fått en tid för hälsosamtal hos Folktandvården i Hageby. Genom ett projekt som har fått pengar från Hälsopotten (se fakta) kommer det nu även att finnas möjlighet att träffa en 18 HÄ L SOT EC K E N NR Genom att påverka föräldrarna redan när barnet ligger i magen kan en grund läggas för kostvanor och tandborstning som är viktiga för en god munhälsa hos barnet. tandhygienist på barnmorskemottagningen. Många har inte kommit på hälso samtalen och vi hoppas att deltagandet ökar om tandhygienisten är där föräldrarna ändå är, säger Elisabeth Wärnberg Gerdin. Motivera förändring Hälsosamtalen genomförs som motiverande samtal (MI) och bygger på social inlärningsteori och kunskap om föräldrar som förebilder för barns beteenden. Samtalen ska motivera till förändring och stärka positiva beteenden hos föräldrarna, säger Anna Ahlvin. Hälsosamtalen ingår i ett odontologiskt vårdprogram som pågår från gravidi teten och fram till barnet fyller tre år. Projektet är upplagd som en vetenskap lig studie där tandvårdsgruppen, mödrahälsovården, barnhälsovården, Folktandvården, landstingets hälsokommunikatörer, Psykologpartners AB och forskare vid Linköpings universitet samverkar. Projektledare Anna Ahlvin. Projektledare Elisabeth Wärnberg Gerdin. FAKTA Hälsopotten Ska främja hälsa och stärka människors möjligheter att själva förbättra sin hälsa. Samverkansprojekt som jobbar med utsatta grupper i befolk ningen kan söka pengar från Hälsopotten. I år har 3,2 miljoner kronor fördelats på tolv projekt där landstinget arbetar tillsammans med kommuner, föreningar och organisationer. Text: Cecilia Ottosson Foto: Shutterstock och arkiv

19 KORSORDET # HAR VIT DUK SKJULEN LITEN BÅT RUSAR KAN MAS BO I ÅDRA CHECK FÅR NOBBEN SCEN NÄRA RÄTTVIK SNYTS UT GLATTA OM- RÅDE SÄGER NEJ GÅ NER UTAN TVIVEL LITER BILDAR TRAPPA SOVA ÖVER LJUS TID BÖR SEN LÄGGA PÅ EN? KVOTEN AV- GUDAR SÄGS STÅ SOM SPÖN I BACKEN FÖRVARAS I KNATTE KAN OST FÖR SMAKENS SKULL FUL BULL- KRYDDAN LITTERÄR CHILD DEN ÄR RANDIG DOLD FIXAR MED BILEN BÄRS PÅ SALIV PÅ GLID HAR HJUL MANS- GRIS PJÄS- DEL KNEG BOCK ÄR INTE DIKTEN GÅR SPÖKE LADE KORT DRAG ORM- LIK I HAVET RÄCKER UT TUNGAN SÄTTA P FÖR ÅKS LÄNGS BROTT MAN I ARIAN OFLAX UTAN SLUT BLIR 18- ÅRING IRLAND BRUKAR KERA- MIKER SITTER MAN PÅ FLYTER I ITALIEN PAPPA BLIR FAST SAME- LAND SAMLAR GAMLA PRIVAT BRICKA HAN ROADE KUNG GULLIG FEGIS SOM FÅGEL BOMMA IGEN FÅR KOTTAR BADAS I ORD- NINGS- FÖLJD SPION OMGER FOT MAJ- DAM DEN SPELAS MUSIK I KEX ÄRT- VÄXT FOGLIGA GÖRA KAKOR TE SIG ICKE GLOBEN OCH ULLEVI GRIMASEN LOCKAR FISK SKALLAR PÅ- STOD LEKA TILL- TALAR FINT SVAVEL SAMT- LIGA GROVT HÅR LYXIGT PÅ VÄG SÄGS DET HETT DEN KAN VISA VÄGEN HASSE PÅ TV LÅTER I TRÄ- TRAPPA Bulls Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast den 28 maj 2014 Hälsotecken, Landstinget i Östergötland, Linköping. Namn: Adress: Postadress: GRATTIS VINNARNA I KORSORDET # :A PRIS: STÅLTERMOS Sven-Erik Appelskog, Linköping 2:A PRIS: BADLAKAN Hjördis Wallin, Linköping. 3 4:E PRIS: RYGGSÄCK Gunilla Olofsson, Norrköping. Inger Persson, Söderköping. 5 8:E PRIS: PARAPLY Britt Tinnerwall, Linköping. Iréne Nordh, Borghamn. Louise Jansson, Linköping. Ewa Wramstig-Malm, Norrköping. Korsord: Bulls Press HÄLSOTECKEN NR

20 RÅD från TOPP till TÅ... Trånga skor kan ge nageltrång När man har nageltrång skär nageln in i huden. Bakterier kan tränga in, växa till och bilda var. Då blir huden varm och svullen och man kan få en dunkande smärta i tån. Det är vanligast att man får nageltrång i stortån. Nageltrång orsakas ofta av för trånga skor eller felaktigt klippta naglar, till exempel snedklippta eller för korta. Dålig andedräkt av stark mat Nästan alla människor får någon gång dålig andedräkt. Många tror att dålig andedräkt kommer från magen, men i själva verket kommer den nästan alltid från munnen. Oftast får man besvär när man har ätit eller druckit något med stark smak eller om man har rökt. En annan vanlig orsak kan vara att man inte har gjort rent tänderna tillräckligt. Det kan vara lättare att få besvär med dålig andedräkt om man är torr i munnen, vilket man till exempel kan bli av vissa mediciner. Vad kan jag göra själv? Börja med att mjuka upp nageln genom att ha foten i ett ljummet fotbad. Fila sedan lite försiktigt på den bit av nageln som trycker mot huden så att den bli mindre vass. Badda med vatten flera gånger om dagen. Om det är möjligt kan du peta in en bit bomulls- eller gasvävskompress, fuktad med vatten, under nagelkanten för att lätta på trycket. För att skydda tån när du går kan du lägga ett förband av kompress och självhäftande gasbinda runt den. Innan du ska sova kan du peta in en liten bit kompress under nageln och lägga en kompress fuktad med vatten ovanpå. Hur kan jag undvika att få nageltrång? Använd skor som är rymliga och strumpor som du kan röra på tårna i. Klipp tånageln rakt över och inte för kort. Nagelns hörn ska hamna utanför nagelbädden och inte klippas rund. Klipp naglarna med en rak nagelsax. Om du har haft nageltrång förut och vill förhindra att det kommer tillbaka kan du prova att pressa in en liten bit bomull under nageln på den sidan där du brukar få besvär. Nageln tvingas då växa rakt. Byt till en ren tuss efter några dygn. Om du har mycket besvär av nageltrång bör du kontakta din vårdcentral. Det är särskilt viktigt om du har diabetes och får nageltrång eller infekterade nagelband. Källa: 1177 Vårdguiden Vad kan jag göra själv? Om du vill undvika dålig andedräkt kan du försöka att låta bli alkohol, rökning och stark mat. Exempelvis kan starka ostar påverka andedräkten i flera timmar. Det är bra att borsta tänderna noggrant varje morgon och kväll. Genom att göra rent mellan tänderna med hjälp av tandtråd eller tandstickor minskar du risken för besvär. Om du har beläggningar på tungan kan du prova att försiktigt göra rent tungan med en mjuk tandborste eller en särskild tungskrapa som du köper på ett apotek. Om tungan blir öm eller blöder när du använder skrapan ska du be din tandläkare om råd. Eftersom saliv sköljer och renar munnen kan det hjälpa att äta eller dricka regelbundet. Då produceras saliv i en jämn takt. Det kan också vara bra att dricka vatten mellan måltiderna. Om du är mycket torr i munnen finns det speciella tuggummin och sugtabletter som ökar salivproduktionen. Du kan köpa dem på ett apotek. När ska jag söka vård? Kontakta din tandläkare om du har en beläggning på tungan som du inte kan få bort själv, har långvarig eller svår muntorrhet eller tänker mycket på att du har dålig andedräkt. Om du misstänker att det är läkemedel som gör att du har dålig andedräkt är det bra att prata med läkaren som skrev ut medicinen. Källa: 1177 Vårdguiden 20 HÄLSOTECKEN NR

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Apotekets råd om. Allergi

Apotekets råd om. Allergi Apotekets råd om Allergi Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Då släpper vissa celler ifrån sig ett ämne som heter histamin. Det startar i sin tur en kedjereaktion

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Regler för sjukresor 1

Regler för sjukresor 1 Regler för sjukresor 1 Färdsätt Egenavgift Villkor Utbetalning Innehållsförteckning Snabbguide... 2 Kollektivtrafik t ex buss eller tåg. Egen bil 25 kr* 40 kr* Se sidan 8-9. Se sidan 8-9. Bilresor under

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Region Östergötland. Från och med 15 juni 2015 gäller nedanstående regler för sjukresor och sjukreseersättning: (Reglerna kommenteras något i texten)

Region Östergötland. Från och med 15 juni 2015 gäller nedanstående regler för sjukresor och sjukreseersättning: (Reglerna kommenteras något i texten) Region Östergötland Sjukresor och sjukreseersa ttning Grundläggande utgångspunkt/princip är att var och en har att ta sig till och från vården på egen hand och bekostnad. Det finns två undantag från denna

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Min guide till säker vård

Min guide till säker vård Min guide till säker vård På lättläst svenska Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: E-post: Säkrare vård med din hjälp Regeringen vill att patienter ska kunna vara med och bestämma mer över

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Loratadin ratiopharm. Vid behandling av allergiska besvär

Loratadin ratiopharm. Vid behandling av allergiska besvär Loratadin ratiopharm Vid behandling av allergiska besvär Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka lätta besvär utan läkarhjälp. Loratadin ratiopharm måste trots det användas

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Håller måttet VIKTGRUPP I MOTALA TEMA: HJÄRTA FORSKNING: AXELSMÄRTA. Fler överlever sjukdomar i hjärta och kärl. Nytt träningsprogram effektivt

Håller måttet VIKTGRUPP I MOTALA TEMA: HJÄRTA FORSKNING: AXELSMÄRTA. Fler överlever sjukdomar i hjärta och kärl. Nytt träningsprogram effektivt Ett magasin från Landstinget i Östergötland Håller måttet VIKTGRUPP I MOTALA TEMA: HJÄRTA Fler överlever sjukdomar i hjärta och kärl FORSKNING: AXELSMÄRTA Nytt träningsprogram effektivt Nummer 2 2013 Redaktören

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION

INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION 1(5) INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION För er har reserverats tid för starroperation enligt bifogat tidbeställningsbrev till Vasa Centralsjukhus ögonenhet som finns i A-flygeln, 6:e våningen (A6). Telefonintervju

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation.

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Droger, alkohol och tobak Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt

reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt AB Dalatrafik ansvarar, på uppdrag av Landstinget Dalarna, för frågor om regler för sjukresor. Dalatrafik handlägger

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Är det något du har ätit?

Är det något du har ätit? Är det något du har ätit? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2012 Therese.sterner@skane.se Annika Dahl och Felix Ekman

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

reviderad 2013-01-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt

reviderad 2013-01-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt reviderad 2013-01-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt AB Dalatrafik ansvarar på uppdrag av Landstinget Dalarna, för frågor om regler för sjukresor, handlägger ansökningar

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken

Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken 1(6) Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken 4 Högkostnadsskydd... 2 Öppen hälso- och sjukvård... 2 Inledning... 2 Indexreglering... 2 Högkostnadskort... 3 Besök m m som inte ingår i högkostnadsskyddet...

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Det finns en enkel väg till vården =

Det finns en enkel väg till vården = Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra

Läs mer

Apotekets råd om. Hudbesvär

Apotekets råd om. Hudbesvär Apotekets råd om Hudbesvär Huden har många olika, viktiga funktioner. Bland annat är huden ett mekaniskt skydd mot omvärlden. Huden kan liksom alla andra organ drabbas av olika typer av åkommor. Vissa

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Vårdcentralen Vikbolandet

Vårdcentralen Vikbolandet Vårdcentralen Vikbolandet Välkommen till Vårdcentralen Vikbolandet Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, bokning av tid eller telefontid samt receptförnyelse sker via sjuksköterska. Sjuksköterskor:

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Glutenintolerans - celiaki

Glutenintolerans - celiaki När löven faller... Sommaren blev kort i år. September kom och hösten likaså med dunder och brak. Men tänk så skönt det är att kunna andas frisk luft! Och hösten bjuder på så mycket härligt; äppelskörd,

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Om projektet. Rätt mat. inom. äldreomsorgen. En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner. Utredare: Christina Sollenberg

Om projektet. Rätt mat. inom. äldreomsorgen. En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner. Utredare: Christina Sollenberg Om projektet Rätt mat inom äldreomsorgen En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner Utredare: Christina Sollenberg I projektet Rätt mat inom äldreomsorgen har de gluten- och

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer