BESLUT. Enligt sändlista

Transkript

1 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Klas Allander Tel: BESLUT Datum Dnr Nf Enligt sändlista Beslut om skyddsjakt på björn 2005 Beslut Naturvårdsverket beslutar, med stöd av 7 jaktlagen (1987:259) samt 9b, 23 a, och 24 jaktförordningen (1987:905) samt med beaktande av skyddsreglerna i artikel 12 i habitatdirektivet (92/43/EEG) och undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 i samma direktiv, om skyddsjakt på högst 121 björnar. Naturvårdsverket beslutar vidare att nedan angivna villkor gäller för skyddsjakten. Efterlevnaden av dessa villkor är ett krav för att jakt enligt Naturvårdsverkets beslut skall få bedrivas. Jakt som bedrivs mot givna villkor sker således utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen. Straffbestämmelser för jaktbrott finns i 43 och för grovt jaktbrott i 44 i jaktlagen Naturvårdsverket medger med stöd av 16 jaktförordningen, att hund som förföljer vilt får användas vid jakt efter björn som sker med stöd av detta beslut under tiden från 21 augusti t.o.m. 15 oktober, undantaget Norrbottens län där sådan hund får användas från 21 augusti t o m 30 september. Villkor för bedrivande av skyddsjakt på björn i Sverige år 2005 Naturvårdsverket vill erinra om bestämmelserna i 9 jaktförordningen gällande inskränkningar i jakttiden, 17 andra stycket gällande kravet på eftersökshund och 11 i Naturvårdsverkets föreskrifter om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) avseende godkända kulgevär.

2 2 Var, när och hur många djur får fällas? Jakten omfattar högst 121 björnar fördelade på 7 län (bilaga 2). Värmlands län: Område: Kommunerna Torsby och Hagfors. Antal björnar: Skyddsjakt tillåts på högst två (2) björnar. Jakttid: 21 augusti - 15 oktober Dalarnas län: Område: Hela länet. Antal björnar: Skyddsjakt tillåts på högst tjugosex (26) björnar. Jakttid: 21 augusti - 15 oktober Gävleborgs län: Område: Hela länet Antal björnar: Skyddsjakt tillåts på högst fjorton (14) björnar. Jakttid: 21 augusti - 15 oktober Jämtlands län: Område: Uppdelat på två områden 1) söder om Europaväg 14 (E14); 2) norr om Europaväg 14 (E14). Antal björnar: Skyddsjakt tillåts söder om E14 på högst fjorton (14) björnar; norr om E14 på högst sexton (16) björnar. Jakttid: 21 augusti - 15 oktober Västernorrlands län: Område: Hela länet. Antal björnar: Skyddsjakt tillåts på högst nio (9) björnar. Jakttid: 21 augusti - 15 oktober Västerbottens län: Område: Uppdelat på två områden 1) ovanför odlingsgränsen; 2) nedanför odlingsgränsen. Antal björnar: Skyddsjakt tillåts på ovanför odlingsgränsen på högst sex (6) björnar, nedanför odlingsgränsen på högst nio (9) björnar. Jakttid: 21 augusti - 15 oktober Norrbottens län: Område: Uppdelat på två områden 1) Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda kommuner, 2 övriga länet. Antal björnar: Skyddsjakt tillåts på högst sex (sex) björnar i Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda kommuner, övriga länet på högst nitton (19) björnar. Jakttid: 21 augusti - 30 september Avlysning Jakten skall avlysas då det totala antalet björnar fällts eller påskjutits inom ett län.

3 Vilka får utföra jakten? Person som äger jakträtt i områden som omfattas av detta beslut, under förutsättning att jakträtten omfattar skyddsjakt på björn. Vid varje jakttillfälle skall utses en ansvarig jaktledare. Den som jagar björn skall hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där björnjakt bedrivs. 3 Vilka djur får fällas? Samtliga björnar med undantag för årsungar. Hona med unge/ungar (oavsett ungarnas ålder) får inte avsiktligt fällas. Besiktning och provtagning sker alltid i samband med rapporterad fälld björn. Naturvårdsverket tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt kommer att utvärdera hur stor andel av de honor som oavsiktligt fällts som hade ungar. När det gäller frågan om att inte avsiktligt störa björnar under uppfödningsperioden bedömer Naturvårdsverket att ytterligare kunskap behöver inhämtas om vid vilken tidpunkt som björnungarna inte längre är så beroende av honan att de kan sägas befinna sig under uppfödning. Erfarenhet visar att årsungar av björn som har överlevt till efter midsommar har goda möjligheter att klara sig i naturen. Samtidigt är det ofta svårt att vid jakttillfället dels avgöra om en hona har ungar, dels skilja mellan hanar och honor Därför bedömer verket att det strikta villkoret om fredning av honor med ungar som tillämpats vid tidigare björnjaktsbeslut nu bör ändras till ett villkor som förbjuder avsiktligt dödande av hona med ungar. Skälet är att sådana fall tidigare alltid lett till polisutredning trots att det i de allra flesta fall skett av misstag. Verket avser samtidigt att genom utökad provtagning av fällda honorna förbättra kunskapen om hur ofta honor med ungar dödas samt tidpunkten för när ungarna kan sägas befinna sig under uppfödning. Jakt får inte bedrivas vid åtel Skyddsjakt på björn enligt detta beslut får inte bedrivas med hjälp av åtel. En åtel definieras som: animaliskt eller vegetabiliskt material eller annat som utplacerats eller på annat sätt iordningställts i syfte att locka till sig vilt. Orsaken till förbudet är att Naturvårdsverket anser att det finns flera problem med åtling. Eftersom åtling innebär utfodring och denna kan attrahera björnar som inte skjuts, innebär det risk för beteendeförändringar såsom mindre skygghet för människan. Naturvårdsverket är väl medvetet om att det finns fördelar med åteljakt, såsom säkrare skottillfällen för jägaren. Med anledning av detta har Naturvårdsverket under våren 2005 tillsatt en arbetsgrupp som ska belysa för- och nackdelar med åteljakt på björn. Arbetsgruppen skall ta fram kunskap, erfarenheter och villkor i andra länder. I arbetsgruppen ingår representanter för Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund, Skandinaviska björnprojektet, Länsstyrelserna i Jämtland och Värmland samt Naturvårdsverket. Anmälan av fälld björn Skytten skall utan dröjsmål och senast klockan 21 samma dag djuret fällts eller påskjutits anmäla det till berörd polismyndighet. I samband med anmälan informerar polisen skytten om att denne känner till vilka prover som skall tas och hur det skall förfaras med dem. Vidare informerar polisen skytten om vem/vilka som är besiktningsman/-män och att skytten är ansvarig för att björnen besiktigas inom ett

4 4 dygn. Likaså att skytten känner till att det krävs intyg från Jordbruksverket om skytten önskar sälja eller byta kött, skinn eller övriga björndelar. Vid anmälan skall skytten ange följande uppgifter som antecknas av polisen: 1. ansvarig jaktledare 2. skyttens namn, adress och telefonnummer, 3. när björnen fällts eller påskjutits (datum och klockslag), 4. var björnen fällts (plats som går att återfinna på karta 1: , fastighet, kommun), 5. björnens kön, 6. hur björnen fällts (jaktmetod) Berörd polismyndighet vidarebefordrar omgående anmälan om fälld eller påskjuten björn per telefon/fax till länsstyrelsen och länsstyrelsens besiktningsman. Berörda länsstyrelser har följande telefon och faxnummer: Länsstyrelsen i Värmlands län, telefon , fax Länsstyrelsen i Dalarnas län, telefon /18, telefonsvarare: , fax Länsstyrelsen i Gävleborgs län, telefon , fax: Länsstyrelsen i Västernorrlands län, tfn , tfn svarare , fax Länsstyrelsen i Jämtlands län, Naturvård, telefon , fax Länsstyrelsen i Västerbottens län, telefon , fax Länsstyrelsen i Norrbottens län, Naturvårdsenheten, telefon , fax Besiktning av fälld björn Skytten skall utan dröjsmål uppvisa fälld björn för länsstyrelsens besiktningsman. Om besiktningsman önskar skall skottplats/fallplats omgående uppvisas. Vid besiktningen kontrolleras insamlade prover och anmälda uppgifter. Besiktningsman fyller i blankett "Besiktning av fälld björn" (bilaga 6). Besiktningsmannen tar ett eget referensprov (muskelprov, ca 1x2 cm) och från björnhonor den största spenen samt tar hand om de prover som skytten tagit och ombesörjer att de inom 48 timmar sänds till Statens Veterinärmedicinska Anstalt 1. Hantering av fälld björn Naturvårdsverket beslutar att från alla fällda björnar (inklusive radiomärkta) skall skytten ta följande prover som tillfaller staten utöver de prover som tas av besiktningsmannen (se instruktion bilaga 4, sidan 2): 1) hårprov 2) könsdelar, 3) första premolaren (liten kindtand) samt 4) hudprov. Vidare skall skytten fylla i de uppgifter som framgår av blankett Registrera fälld björn (bilaga 4). De prover som skytten tagit skall, genom besiktningsmannens försorg, sändas till Statens veterinärmedicinska anstalt. Björnskinnet skall märkas vid polismyndighet med s.k. transponder (microchips), som bevis på att björnen fällts lagligt, varvid bifogad blankett Märkning av fälld björn (bilaga 5) skall användas. Sådan märkning skall ske snarast, dock senast inom sex 1 Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Obduktionssalen, Avd för Vilt, Fisk & Miljö, Travvägen 12A, Uppsala

5 5 månader. Ansvarig för att märkning sker är skytten. Märkning utförs av berörd polismyndighet. Jakträttshavarens rätt till delar av björnen Naturvårdsverket beslutar att under förutsättning att ovan nämnda uppgifter rapporterats samt att samtliga prover insamlats och överlämnats till besiktningsman och att övriga villkor i detta beslut följs, tillfaller övriga delar av björnen berörd jakträttshavare. Underlåter skytten att på besiktningsmannens begäran uppvisa skottplats/fallplats eller om denna inte kan återfinnas eller om skytten vägrar att lämna ifrån sig proverna tillfaller hela björnen staten, eller om kroppen inte återfinns värdet av densamma. Försäljning av kött, skinn m.m. Kommersiella aktiviteter som annonsering, köp, byte, försäljning eller förevisning av björnar, björnskinn, björnkött eller andra delar av björn, är förbjuden enligt artikel 8.1 i Rådets förordning (EG) 338/97. Jordbruksverket kan medge undantag från förbudet, om det kan visas att exemplaret åtkommits lagligt. För björnar skjutna i enlighet med detta beslut, kan Jordbruksverkets 2 intyg om undantag från förbudet inhämtas från polis eller av länsstyrelsen utsedd besiktningsman. Skytten kan då sälja eller byta köttet, skinnet eller andra delar. Om den nya ägaren vill sälja delarna vidare, krävs nytt intyg från Jordbruksverket. För export, import eller reexport krävs därutöver särskilt tillstånd från Jordbruksverket. Länsstyrelsens och andra myndigheters åtgärder i samband med jakten Länsstyrelsen utser i god tid före jaktstarten de besiktningsmän som besiktigar samtliga fällda björnar. Områdes- och eventuell jourlista över besiktningsmännen tillhandahålls av länsstyrelsen Vid besiktningen kontrollerar besiktningsmannen anmälda uppgifter och att skytten tagit de prover som krävs samt tillhandahåller skytten nödvändiga blanketter för rapportering, märkning och eventuell försäljning. Besiktningsmannen bör från skytten mottaga ett ifyllt exemplar av blanketten "Registrering av fälld björn" (bilaga 4) som besiktningsmannen snarast överlämnar till länsstyrelsen tillsammans med blankett Besiktning av fälld björn. Vid besiktningen tar besiktningsmannen hand om samtliga prover från björnen som förvaras frysta. Inom 48 timmar sänds proverna samlat till Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Länsstyrelsen meddelar att jakten är slut när kvoten är fylld inom länet. Beslut om avlysning delges snarast berörda polismyndigheter, jakträttshavare, jaktvårdsföreningar, medier och övriga på lämpligt sätt. Länsstyrelsen överlämnar senast till Naturvårdsverket en skriftlig rapport över hur många djur som fällts eller anmälts påskjutna med stöd av detta tillstånd. Rapporten, som också utgör rapporteringsunderlag till EU i enlighet med art- och 2 Intyget är förenat med en avgift på 100 kronor som Jordbruksverket, Jönköping, telefon , fax efterdebiterar.

6 habitatdirektivets artikel 16.2, skall innehålla uppgifter om djurets kön, skyttens namn, adress och telefonnummer samt tidpunkt (datum och klockslag), plats (fastighet, kommun, koordinater i rikets nät) och hur respektive björn fällts (jaktmetod). Av rapporten skall även framgå vilka erfarenheter som vunnits i samband med jakten. Ifylld blankett "Registrera fälld björn" (bilaga 4) skall bifogas denna rapportering. Länsstyrelsen bör ha telefonsvarare med aktuell information om hur många djur som skjutits och vad som återstår av tilldelningen. Länsstyrelserna fortlöpande notera om björnar fälls eller påskjuts med stöd av 27 jaktförordningen, i självförsvar eller dödas olagligt eller påträffas döda av annan anledning efter det att björnjakten är avslutad Dessa uppgifter redovisas till Naturvårdsverket senast den 1 juni år 2006 i samband med att länsstyrelserna inkommer med uppgifter som skall utgöra underlag för skyddsjakt på björn år 2006 (28, NFS 2002:19). Jordbruksverket tillhandahåller länsstyrelserna erforderliga intyg för eventuell försäljning av kött, skinn och övriga delar av björnen och att länsstyrelserna i sin tur förmedlar dessa till utsedda besiktningsmän. Polisen är mottagare av anmälningar av fällda björnar och informerar skytten om dennes skyldigheter samt förmedlar omgående dessa uppgifter till länsstyrelsen och besiktningsmännen (se sidan 4 i detta beslut under rubriken Anmälan av fälld björn). Polisen ombesörjer vidare att märkning med transponder (microchips), kan utföras i län där björnjakt tillåts. Polisen 3 antecknar varje björns microchipsnummer tillsammans med skyttens eller den nye ägarens namn, personnummer och adress, samt var och när djuret fällts. Kopia av blankett Märkning av fälld björn sändes omgående till Naturvårdsverket 4. Naturhistoriska riksmuseet informerar länsstyrelsen om hur de skall hantera fredade björnar som eventuellt fälls oavsiktligt, vilka tillfaller staten och efter samråd med Riksmuseet kan behållas av länsstyrelsen. 6 Bakgrund Skrivelser med förslag om skyddsjakt på björn har inkommit från länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår en tilldelning på högst 35 björnar fördelade på 2 områden samt jakttiden ska vara 21 augusti-31 oktober. Vidare föreslår Länsstyrelsen att efter den 10 oktober bör den eventuella kvarvarande kvoten gälla hela länet. Länsstyrelsen i Västernorrlands län föreslår en tilldelning på 9 björnar i hela länet samt att jakttiden ska vara 21 augusti-15 oktober. Länsstyrelsen i Västerbottens län föreslår en till delning på 15 björnar och att 9 får fällas nedanför odlingsgränsen och 6 ovanför samt att jakttiden sätts till 21 augusti-15 oktober. Länsstyrelsen i Jämtlands län föreslår en tilldelning på 30 björnar fördelade på två områden som avgränsas av väg E14. Länsstyrelsen i Dalarnas län föreslår en tilldelning på 27 björnar i hela länet samt jakttiden 21 augusti-15 oktober. Länsstyrelsen föreslår vidare att de björnar som skjuts 3 Rikspolisstyrelsen utfärdar anvisningar hur märkning skall ske. 4 Naturvårdsverket, Stockholm, telefon , fax

7 på myndighets och enskilds initiativ fram till och med den 21 augusti avräknas tilldelningen. Länsstyrelsen i Gävleborgs län föreslår en tilldelning på 18 björnar i hela länet. Svenska Jägareförbundet tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund har i skrivelse föreslagit en avlysningsjakt efter 171 björnar med stöd av 6 jaktförordningen. Förbundens föreslår att tilldelningen fördelas länsvis enligt följande: Norrbotten 50, Västerbotten 16, Jämtland 45, Västernorrland 7, Gävleborg 18, Dalarna 32 och Värmland 3. Vidare föreslår förbunden att tilldelningen i Norrbottens, Jämtlands, Dalarnas län fördelas på 2-4 delområden. Jakttiden föreslås till 21 augusti till 20 oktober. Vidare föreslås att tilldelningen bör vara uppdelad i delområden under perioden 21 augusti-26 september. Från 27 september föreslås kvarvarande björnar få fällas inom hela de aktuella länen. 7 Skäl Förutsättningar för beviljande av skyddsjakt Björnen återfinns i bilaga 4 a till EU:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG) över noggrant skyddade arter beträffande vilka staterna enligt artikel 12 skall förbjuda att avsiktligt fånga eller döda exemplar i naturen. Enligt samma artikel är det förbjudet att avsiktligt störa dessa arter, särskilt under parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Björnen är i svensk lagstiftning ett fredat vilt och får enligt 2 jaktlagen endast jagas om det följer av jaktlagen eller föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av denna lag. Enligt 7 jaktlagen får beslutas om jakt om det på grund av ett viltbestånds storlek finns påtagliga risker för allvarliga skador av vilt. Enligt samma paragraf andra stycket skall vidare anges hur jakten får bedrivas och om den skall ske genom jakträttsinnehavarens försorg, om han åtagit sig det, eller genom särskilt utsedda jägare. I beslutet skall bestämmas hur det skall förfaras med djur som dödats eller fångats vid jakten. De allmänna förutsättningarna för skyddsjakt framgår av 23 a jaktförordningen. Art- och habitatdirektivets undantagsbestämmelser har genomförts i svensk rätt genom 23 a - 29 och 31 jaktförordningen. I 23 a 1 st. anges de allmänna förutsättningarna för skyddsjakt: Om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde får beslut om skyddsjakt meddelas 1. av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, 2. av hänsyn till flygsäkerheten, 3. för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, 4. för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur och växter. Naturvårdsverket bedömer att undantag från fredningsbestämmelser kan medges för att förhindra allvarlig skada, av hänsyn till allmän hälsa och säkerhets samt särskilt för att förhindra skada på gröda och boskap, och att det inte finns någon annan lämplig lösning.

8 8 Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund har i skrivelse hemställt om tillstånd till avlysningsjakt enligt 6 jaktförordningen. Naturvårdsverket bedömer att paragrafen inte är tillämplig då den reglerar licensjakt och inte skyddsjakt. Mål för björnförvaltningen I den av riksdagen antagna propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57; bet. 2000/01:MJU9, prot /01:88) anges följande mål för björnarnas antal och utbredning: Miniminivån för björnstammen i Sverige skall vara 100 föryngringar per år, vilket motsvarar ca individer. Målet för björnstammens utbredning bör vara att den fyller ut områdena mellan de nuvarande reproduktionsområdena och att stammens spridning söderut tillåts fortsätta. Naturvårdsverket fastställde den 28 juni 2000 ett åtgärdsprogram för björnen som reviderades den 14 november Björnjakten har sedan 1981 varit strikt reglerad i landet genom fastställda kvoter för bestämda områden eller län. Björnstammen i Sverige har samtidigt uppvisat en betydande tillväxt under perioden. Björnförvaltningen utgör ett bra exempel på att en kontrollerad beskattning inte behöver innebära att artens bevarandestatus försämras. En sådan förvaltningsstrategi kräver relevant kunskap, vilken initierat forsknings- och inventeringsinsatser. Ökningen i expansionsfronten bör ske relativt långsamt, enligt verkets bedömning och den policy som tillämpats i flera år. Det är viktigt att människor som lever i de områden där björnen återetablerar sig accepterar dess närvaro och få kunskap om björnens livsvillkor och biologi. Naturvårdsverket konstaterar också att acceptansen för en växande björnstam i huvudsak är stor. Likaså är förståelsen för en kontrollerad skyddsjakt på arten utbredd såväl hos djurägare, markägare och jägare som hos företrädare för bevarandeintressena. Detta beslut om skyddsjakt på björn kommer enligt verkets bedömning att medföra en fortsatt gynnsam bevarandestatus för björnen i landet, vilket innebär: att stammen långsamt fyller ut området mellan de befintliga kärnområdena i Norrland och norra Svealand, att den geografiska spridningen av arten fortsätter, om än långsamt, i större delen av artens utbredningsområde, att stammen långsamt tillåts att expandera längs den södra spridningsfronten. Områdesindelning Länsstyrelserna i har inkommit med förslag om att skyddsjakten ska delas upp i olika områden. I rovdjurspropositionen anges att länsstyrelserna skall ta ett ökat ansvar för rovdjursförvaltningen. Länsstyrelserna i län med fasta björnstammar har ansvar för att utarbeta förslag till förvaltningsplaner och regionala delmål för björnstammen. Detta arbete bör föregås av en grundlig översyn där bl.a. överväganden om behovet av en regional differentiering av skyddsjakten som en aktiv förvaltningsåtgärd bör finnas med. Många län har nu presenterat förvaltningsplaner eller förslag till sådana och länsstyrelserna i Jämtlands och Västerbottens län har också presenterat förslag till

9 områdesindelning av björnjakten inom det egna länet. Naturvårdsverket har beaktat detta då det gäller dessa län. Norrbottens län har ännu ej presenterat någon förvaltningsplan för björn. Länsstyrelsen har haft underhandskontakt med Naturvårdsverket och presenterat sin syn och sina intentioner för kommande förvaltningsplan för björn vad gäller områdesindelning för skyddsjakten på björn. Naturvårdsverket har beaktat länsstyrelsens synpunkter och delat in länet i två områden. I Värmland är populationen liten och koncentrerad till de nordligaste delarna av länet varför en avgränsning av jaktområdet bör ske. 9 Björnpopulationens storlek och utveckling Björnen är en svårinventerad art då den går i ide på vintern och därmed inte kan inventeras på spårsnö. En beräkning av populationsstorleken av björn gjordes Då beräknade Skandinaviska björnprojektet stammen till mellan 800 och 1300 björnar presenterade forskningsprojektet resultatet av en studie i Gävleborgs och Dalarnas län där man använt sig av DNA från björnspillning insamlade av jägare under älgjakten. Denna metod verkar ge en god uppskattning av det verkliga antalet björnar. Populationsuppskattningen från Gävleborg och Dalarnas län gav resultatet att det fanns mellan 482 och 648 björnar i denna del av landet. I maj 2004 presenterade Skandinaviska björnprojektet en preliminär beståndsuppskattning för hela landet finansierad av Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet. Beståndsuppskattningen visade att det finns mellan och björnar i landet. Länsstyrelsen i Västernorrland har tillsammans med björnprojektet och Jägareförbundet Mitt Norrland genomfört en spillningsinventering i länet. Resultatet gav en uppskattning av björnstammen till ca 160 björnar (inklusive årsungar) varav 58% hanar och 42% honor. Eftersom hanar sprider sig längre och snabbare än honor indikerar detta att länet befinner sig i spridningsfronten. I början av juni 2005 presenterade Skandinaviska björnprojektet en rapport till Naturvårdsverket som beskriver den årliga tillväxten i björnstammen mellan 1998 och 2004 både nationellt och fördelad på län. Tillväxttakten har beräknats utifrån jägarobservationer av stora rovdjur per timme under älgjakten (rovdjursobs) från åren

10 10 Figur 1. Populationsutveckling hos björn i respektive län samt för Sverige som helhet enligt rovdjursobservatioerna, (Källa: Skandinaviska björnprojektet). Resultaten visar en genomsnittlig årlig tillväxt nationellt på 5,5%. På länsnivå varierar populationsutvecklingen. Dalarna och Västerbotten uppvisar en stabil (oförändrad) utveckling. I Västernorrland, Jämtland och Norrbotten är björnens populationsutveckling sannolikt ökande och för Gävleborg är det en säkerställd årlig tillväxt på ca 13% (Figur 1). Detta innebär att björnen har den största tillväxten i spridningszonerna medan kärnområdena har en relativt stabil population.

11 11 Tidigare års björnjakt och annan dödlighet Figur 2. Antalet fällda björnar åren Utöver den skyddsjakt som Naturvårdsverket beslutar om sker uttag ur populationen av olika orsaker. Det är svårt att dokumentera omfattningen av dem, främst illegal jakt och infanticid (ungar dödade av björnhannar). Därutöver dödas årligen björnar i kollisioner med bilar och tåg, och med stöd av skyddsjaktsparagrafer i jaktlagstiftningen där enskilda tamdjursägare, länsstyrelserna och polisen äger rätt att i speciella situationer döda björn. Björnar fälls även av jägare i andra situationer där jägaren känt sig hotad. Figur 2 visar det sammantagna antalet fällda björnar under skyddsjakt Efter fjolårets beslut om skyddsjakt på björn har 26 björnar dokumenterats döda (enligt SVA) utöver den skyddsjakt som meddelats. I Jämtlands län inträffade 2 överskjutningar under skyddsjakten Fördelningen av de 25 dokumenterat döda björnar är 9 i Dalarna, 6 i Jämtland, 6 i Norrbotten, 4 i Gävleborg och 1 i Västernorrland fälldes inga björnar i Värmland (tilldelning 2 björnar). Sammantaget innebär det att den kända avgången under 2004 var 127 björnar. Motiven för skyddsjakt Det nuvarande långsiktiga målet med förvaltningen av den svenska björnstammen är att stammen skall tillåtas återkolonisera tidigare utbredningsområden. Enligt Sammanhållen rovdjurspolitik bör ingen geografisk gräns för spridningen närmare anges. En sammanhängande och mer jämnt fördelad björnstam norr om den geografiska norrlandsgränsen skall eftersträvas. Motiven för den aktuella skyddsjakten är att undvika allvarliga skador på boskap samt hänsyn till människors säkerhet. Även om skador förorsakade av björn är begränsade är de skador som förekommer av så allvarlig art att Naturvårdsverket bedömer att en viss skyddsjakt är nödvändig dels för att kontrollera stammens tillväxt, dels för att kunna begränsa de skador som björnar orsakar.

12 Skador orsakade av björn kan förväntas öka med en växande björnstam. Särskilt viktigt är att vidta åtgärder för att begränsa och kontrollera skadorna i tätortsnära områden och i jordbruksbygder. För tamdjursägare del är problemen särskilt svårhanterliga i verksamheter som håller djur på lösdrift, såsom rennäringen samt betesdjur på fäbodar och på skogsbete. Viltskadecenters rapport för år 2004 visar att skador orsakade av björn på tamdjur förekommer utanför renskötselområdet, men är begränsade. Skador på ren orsakade av björn dokumenteras inte längre eftersom det nya ersättningssystemet som infördes 1996 istället bygger på att ersättning utbetalas för björn utbetalas utifrån samebyarnas areal.. Människors oro med ökande närvaro av björnar måste också beaktas och vägs in i beslutet. Det bör upprepas att, utöver den skyddsjakt som medges med stöd av detta beslut, har länsstyrelserna möjlighet att bevilja skyddsjakt på enskilda djur som orsakar allvarliga skador eller olägenheter. Naturvårdsverket anser att det är särskilt angeläget att jakten främst riktas mot de björnar som ställer till problem eller till områden där problem kan uppstå. Jägarorganisationerna bör därför för att skyddsjakten med stöd av detta beslut så långt som möjligt inriktas på s.k. problembjörnar eller till områden där problem kan befaras uppstå. Naturvårdsverket bedömer att en viss ökning av tilldelningen kan medges mot bakgrund av de tillväxtsiffror som Skandinaviska björnprojektet presenterat. Vid beräkningen av storleken på årets tilldelning har hänsyn också tagits till de antal björnar som överskjutits, fällts med stöd av länsstyrelsernas beslut och som dokumenterats döda av andra orsaker än jakt, utöver tilldelningen i fjolårets beslut. Naturvårdsverket har också tagit hänsyn till de förslag till tilldelning som inkommit från länsstyrelserna (se sid. 7). Värmlands län tilldelas oförändrat 2 björnar mot bakgrund av att Värmland är ett expansionsområde med goda förutsättningar att hysa en större björnstam. Dessutom rapporterades inga fällda björnar i länet i fjol. Dalarnas län tilldelas 26 björnar. Länsstyrelsen föreslog en tilldelning på 27 björnar. Här är björnens populationsutveckling svag eller oförändrad varför Naturvårdsverket bedömer att det inte finns utrymme för en ökad tilldelning. Detta gäller även för Västerbottens län som tilldelas 15 björnar enligt Länsstyrelsens förslag. Gävleborgs län tilldelas 14 björnar. Gävleborgs län har, enligt björnprojektet, den största säkerställda tillväxten i landet. Länsstyrelsen föreslog 18 björnar i tilldelning. Västernorrlands län har presenterat en populationsuppskattning för länet baserad på en spillningsinventering och DNA-analys och tilldelas de 9 björnar som länsstyrelsen begärt. Jämtlands län tilldelas 30 björnar enligt länsstyrelsen förslag. Norrbottens län tilldelas 25 björnar. Länsstyrelsen föreslog 35 björnar. Det bör påpekas att länsstyrelsen vid tidpunkten för yttrandet inte hade tillgång till allt bakgrundsmaterial, bl.a. björnprojektets tillväxtbedömning för länet. Björnstammens utveckling i länet är, enligt björnprojektet, sannolikt ökande, men inte i den omfattning som länsstyrelsen bedömt. Jakttiden för Norrbottens län bör liksom föregående år avslutas 30 september för att minimera störningar i samband med björnen går i ide tidigare i norr. 12

13 Detta beslut skall gälla utan hinder av att beslutet överklagas. Angående överklagande, se bilaga Beslut i detta ärende har fattats av tf direktören Johan Bodegård. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit enhetschefen Susanna Löfgren, avdelningsdirektörerna Jens Abrahamsson och Klas Allander, den senare föredragande. För Naturvårdsverket Johan Bodegård Klas Allander Bilagor Bilaga 1. Sändlista Bilaga 2. Karta som visar tilldelning och områdesindelning Bilaga 3. Hur man överklagar Bilaga 4. Blankett - Registrera fälld björn Bilaga 5. Blankett - Märkning av fälld björn Bilaga 6. Blankett - Besiktning av fälld björn Bilaga 7. Lathund för björnskyttar

14 BILAGA 1 SÄNDLISTA Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Värmlands län Polismyndigheterna i berörda län Kopia per e-post till Miljödepartementet Jordbruksdepartementet Jordbruksverket Rådet för rovdjursfrågor Sametinget Rikspolisstyrelsen Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Viltavdelningen Naturhistoriska riksmuseet Jon Swenson, Skandinaviska björnprojektet Direktoratet for Naturforvaltning, Norge Jord- och Skogsbruksministeriet, Finland Svenska Jägareförbundet Jägareförbundets jaktvårdsföreningar i berörda län Lantbrukarnas Riksförbund Jägarnas Riksförbund Internt

15 BILAGA 2 Högst 121 björnar får fällas år Kartan visar det område där björnjakt är tillåten samt antalet björnar som högst får fällas i respektive län/område.

16 BILAGA 3 HUR MAN ÖVERKLAGAR Var skall beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos länsrätten. Överklagandet skall dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till länsrätten. När skall beslutet senast överklagas? Överklagandet skall ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad skall överklagandet innehålla? Överklagandet skall vara skriftligt och det skall vara undertecknad. I skrivelsen skall Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendets diarienummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut skall ändras och varför det skall ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.

17 REGISTRERA FÄLLD BJÖRN 1. Ifylld blankett lämnas till länsstyrelsens besiktningsman eller sändes omgående till länsstyrelsen. 2. Kopia bör behållas av skytten. 3. Kopia medföljer skyttens prover till SVA. DATUM BILAGA 4 Datum då djuret fälldes/påsköts År Månad Dag Klockslag Tim Min Länsstyrelsens nr (ex 2005BD07) Namn Telefon Mobiltelefon SKYTT Adress e-postadress Postnr Postadress Faxnr PLATS Skottplats (ange namn som finns på karta 1: ) Koordinater Rikets nät Fastighetsbeteckning Jaktvårdskrets Sameby Kartkopia bifogas Län Kommun JAKT- METOD JAKT- LEDARE KÖN OCH ÅLDER MÄRKT BJÖRN BJÖRNENS VIKT TAGNA PROVER BJÖRNENS MÅTT Mät med sträckt måttband på oflådd björn Namn Särskild björnjakt Älgjakt För hund Från postställe Gå/Smyga På annat sätt (ange vilket) Telefon Hane Hona Ålder uppskatta djurets ålder Tatuerad på insidan av överläpparna - kolla noga och ange nr Öronmärke Radiohalsband ange nr Implantatsändare i bukhålan Totalvikt kg Passad vikt kg Slaktvikt kg Angivna vikter skall vara vägda vikter Tand Könsdelar Hårprov Hudprov Proverna överlämnade till besiktningsmannen 1 Bröstets omfång cm 6 Huvudets längd cm 2 Kroppens läng (utan svans) cm 7 Framfotens bredd cm 3 Svansens längd cm 8 Bakfotens längd (trampdynor utan klor) cm 4 Halsens minsta omkrets cm 9 Björnhonas spene (diameter vid basen) mm 5 Huvudets största omkrets cm samma spenes längd mm BESIKTIGAD Datum Klockslag Besiktningsmannens namn Mobiltelefonnr /rfn

18 BILAGA 4, sid 2 Prover från fälld 5 björn Från en fälld björn skall följande prover tas: 1. Tand För åldersbestämning. 1:a premolaren i överkäken eller underkäken (fig. 1). Skär runt tanden med en kniv som har en smal spetts tills dess tanden kan plockas loss med fingrarna, notera att tandroten är bakåtböjd. BRYT EJ! Tandroten bryts lätt, och det är roten som används vid åldersbestämningen. 2. Könsdel För kontroll av könsmognad. På hanbjörnar tas båda testiklarna. På honor tas livmodern och äggstockar (fig. 2). Tjockleken på livmodern är maximalt 1,5 cm. Är du osäker kan du föra in en trubbig pinne i vaginan, och på så sätt se var livmodern är. Försök att skära av livmodern så långt bak som möjligt helst en bit in i kanalen i bäckenet och se till att hela livmodern med båda äggstockarna kommer med. 3. Hårprov För analys av släktskap och födoval. Ryck loss minst 50 hårstrån från ryggen (puckeln). Låt dessa torka innan de packas, helst i papperskuvert. Ta ej i hårrötterna utan gummihandskar. 4. Hudprov För analys av släktskap. Skär loss en hudbit från buksnittet. Hudbiten bör vara minst 1 x 5 cm. Figur 1. 1:a premolarens placering Figur 2. Livmoderns och äggstockarnas utseende och läge Information till besiktningsmannen. Provtagning av spene Identifiera den största spenen. Skär en cirkel med en diameter på 4-5 cm, med spenen i centrum. Låt snittet gå rakt ner till muskulaturen, dvs. all vävnad ovanför muskulaturen ska följa med spenen. Provet blir en cylinder med själva spenen överst. Spenen hanteras som och skickas samtidigt med skyttens prover. Proverna packas var för sig i väl förslutna och märkta plastpåsar (ange typ av prov och länsstyrelsens nr). Hårprover helst i papperskuvert. Frys proverna så fort som möjligt. Skyttens prover skall inom 48 timmar skickas till SVA. Av säkerhetsskäl skickas referensprovet det vill säga det egna muskelprovet först efter avslutad jakt i separat försändelse. Proverna sändes som brev eller paket tillsammans med kopia av de ifyllda blanketterna. Bifoga blankett Registrera fälld björn tillsammans med skyttens prover och blankett Besiktning av fälld björn tillsammans med referensprovet: Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Obduktionssalen, Avd för Vilt, Fisk & Miljö, Travvägen 12A, Uppsala. Märk försändelsen BJÖRNPROVER. För ytterligare information kontakta: Arne Söderberg, SVA. Telefon , Motsvarande prover skall tas även från övriga björnar som dödas oberoende av dödsorsak, såvida inte björnen sändes till SVA.

19 BILAGA 5 MÄRKNING AV FÄLLD BJÖRN Ifylld originalblankett bör behållas av skytten och en kopia bör följa skinnet/annan björndel i varje försäljningsled eller motsvarande. Kopia av ifylld blankett skall i varje försäljningsled genom polisens försorg sändas till Naturvårdsverket, Stockholm. DATUM Datum då djuret fälldes År Månad Dag Klockslag Tim Min Länsstyrelsens nr (ex 2005BD07) Namn Telefon Mobiltelefon BJÖRNEN FÄLLD AV Adress e-postadress Postnr Postadress Faxnr PLATS Skottplats (ange namn som finns på karta 1: ) Län Koordinater Rikets nät Kommun Mikrochipsnummer Ange var på djuret/djurdelen mikrochipset monterats Ägarens namn Personnummer e-postadress MÄRKNING AV SKINN Adress Telefon Ifylles av polisen Postnr Postadress Faxnr Polisstation Datum då djuret märktes År Månad Dag Underskrift av polisman Namnförtydligande Nya ägarens namn Personnummer e-postadress NY ÄGARE Ifylles av polisen Adress Telefon Postnr Postadress Faxnr Polisstation Datum då djuret märktes År Månad Dag Underskrift av polisman Namnförtydligande /rfn

20 BESIKTNING AV FÄLLD BJÖRN 1. Kopia av ifylld blankett sändes till länsstyrelsen. 2. Kopia skall också medfölja referensprovet till SVA. Datum då djuret fälldes DATUM År Månad Dag BILAGA 6 Länsstyrelsens nr (ex 2005BD07) SKYTT Skyttens namn Telefon PLATS Skottplats (ange namn som finns på karta 1: ) Län Besiktningsdatum Klockslag Besiktning av Skottplatsen Björnkroppen Proverna Öppna magsäcken och ange maginnehållet BESIKTNING OCH PROVTAG- NING RESA OCH EV. UTLÄGG OCH UNDER- SKRIFT Eget referensprov (muskelprov) taget. Märk provet med länsstyrelsens nr (exempel 2005BD07 & signatur) och förvara det fruset. Detta prov sändes till SVA i separat försändelse. Största spenen från björnhonor. Märk provet med länsstyrelsens nr (exempel 2005BD07 & signatur) och förvara det fruset. Detta prov sändes till SVA i tillsammans med proverna nedan som tagits av skytten. Ange vilka prover som erhållits av skytten Tand Könsdelar Hårprov Hudprov Ange datum då referensprovet sändes till Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Datum Obduktionssalen, Avd för VFM, Travvägen 12A, Uppsala. Märk försändelsen Ö Resa med egen bil (ange orter) totalt antal km à kronor Antal tim. exkl. restid Restid Utlägg (kvitton bifogas) Personnummer Postgiro-, bankgironummer eller bankkonto inkl. clearingsnummer Datum Namnunderskrift av besiktningsman Namnförtydligande LST:s NOTERINGAR Reseersättning Förlorad arbetsförtjänst Utlägg Totalt till besiktningsmannen /rfn

21 BILAGA 7 Lathund för björnskyttar 2005 Kontrollera före jakten Jakttid S, W, X, Y, Z, AC län; 21/8-15/10 BD län; 21/8-30/9 Tilldelning Åtel kolla hur många björnar som återstår det är inte tillåtet att jaga björn vid åtel Eftersökshund var och hur snabbt kan den vara på plats Ev. fällavgift Efter skott: Anmälan Prover Blanketter Besiktning Försäljning Märkning fastställs av jakträttsupplåtaren markera skottplatsen i terrängen till polisen (senast kl. 21) - skytt, plats, kön, jaktmetod, när och var besiktning kan ske tand, hår-, hudprov och könsdelar (överlämnas till besiktningsman) fyll i blanketter Registrera fälld björn och Märkning av fälld björn björnen skall besiktigas utan dröjsmål intyg från Jordbruksverket krävs inom sex månader