AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) 2009

Transkript

1 9 Trafik

2 AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) 2009 SL-koncernens moderbolag, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL), ägs av Stockholms läns landsting (SLL). Koncernen omfattade vid slutet av år 2009 moderbolaget med fem rörelsedrivande och två vilande dotterbolag samt tre intressebolag. Moderbolaget har en politisk styrelse som är utsedd av landstingspolitikerna. SL beslutar om trafikens långsiktiga planering samt dess omfattning, kvalitet och utveckling inom ramen för de direktiv och förutsättningar SLL angivit. SL upphandlar och beställer trafiken från olika entreprenörer. SL svarar även för trafiksystemets infrastruktur, dess drift och underhåll samt ny- och reinvesteringar. SL äger trafiknätets infrastruktur och fordon förutom de flesta av bussarna. SL äger, utvecklar och förvaltar depåer för reparation och underhåll. Utöver beställaransvar för driften, som till alla delar utförs av operatörer upphandlade i konkurrens, har SL också ett omfattande investeringsprogram för tunnelbanan, busstrafiken, pendeltågen samt lokalbanorna. För infrastrukturen i pendeltågstrafiken ansvarar Banverket. SL ansvarar sedan halvårsskiftet 2009 för Färdtjänstens verksamhet exklusive myndighetsutövning samt för utformning av SLL:s trafikpolitik och den översiktliga trafikplaneringen. Ansvaret omfattar att föreslå hur transportsystemet bör byggas ut på lång sikt samt att tydliggöra SL:s och övriga Landstingets ansvar för trafikplaneringen i förhållande till övriga aktörer. Från och med 2009 har, enligt ägardirektiv, SL:s ansvar för förvaltning av kollektivtrafikfastigheter utvidgats till att även omfatta SLL:s kollektivtrafikfastigheter. Därmed har SL fått ett utökat ansvar där landstinget är part i större frågor av principiell karaktär. År 1993 genomfördes den första upphandlingen av trafik. SL ansvarar för att det finns ett bra system av kollektiva resmöjligheter i Stockholms län och att resenärerna får så mycket som möjligt för pengarna. Därför upphandlas varor och tjänster i full internationell konkurrens. I upphandlingarna utvärderas både kvalitet och pris. Fokus har flyttats från ren kostnadspress till att också omfatta kvalitetsökning med syftet att få fler och mer nöjda resenärer. Hösten 2009 var 76 procent av resenärerna nöjda med SL, vilket är det högsta årsvärdet sedan mätningarna startade år Andelen missnöjda resenärer minskade till 9 procent. SL:s mål är att andelen nöjda resenärer ska uppgå till 75 procent och andelen missnöjda ska inte vara fler än 10 procent. Försöket med trängselskatter har i hög grad påverkat SL. Redan under hösten 2005 utökade SL sitt utbud med sju procent. Under försöksperioden med trängselskatt, januari-juli 2006, ökade antalet resande med sex procent, till stor del som en följd av trängselskatten. Under 2009 uppgick antalet resenärer till per vintervardag. Det är nu fjärde året i rad som resandet med SL har ökat. Jämfört med 2005 är ökningen runt 10 procent. En förklaring till ökningen är trängselskatterna men även bensinpriset, befolkningsutvecklingen och sysselsättningen är förklarande faktorer. All spårtrafik drivs av el som produceras av vind och vatten. Ett annat av SL:s miljömål är att minska utsläppen från vägtrafiken drevs ca 30 procent av bussarna i SL-trafiken med förnybara drivmedel. För 2011 är målet 50 procent och senast 2025 ska hela SL:s busstrafik drivas med förnybara drivmedel. Av de taxibilar som körde för färdtjänstverksamheten 2009 var nästan 50 procent miljöbilar Skattefinansieringsgraden år 2009 var 48,6 procent. Skattefinansieringsgraden visar den andel av kostnaderna för SL:s verksamhet som täcks av bidrag från SLL. Beräkningen har justerats för år 2007 till 2009 för att vara i överensstämmelse med beräkningarna för övrig trafikverksamhet inom SLL. Sedan början av 1990-talet har skattefinansieringsgraden sänkts från cirka 70 procent till dagens nivå genom ökade intäkter och reducerade kostnader. Källa: SL förvaltningsberättelse Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

3 9.1 Resandet med SL, påstigande efter trafikslag samt personkilometer Antal påstigande, miljoner 1) Totalt Buss Tunnelbana Pendeltåg Lokaltåg/ spårvagn Personkilometer, miljoner Anm. Ny beräkningsmetod fr.o.m Påstigande är lika med det tidigare begreppet delresor. En resa med ett byte motsvarar två påstigande. Källa: SLL, SL:s Årsberättelse 9.2 SL:s trafikproduktion, sittplatskilometer, miljoner, efter trafikslag Totalt Buss Tunnelbana Pendeltåg Lokaltåg/ spårvagn Anm. Sittplatskilometer = summering av den vägsträcka som varje sittplats körs i trafik exkl. specialtrafik. Källa: SLL, SL:s Årsberättelse Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 181

4 9.3 SL:s ekonomi, löpande priser i miljoner, Trafikintäkter 1) Nettokostnader 2) Verksamhetsbidrag från SLL 3) Skattefinansieringsgrad 4) % , , ) , , , , , , , , , , , , , , , , ) ,6 1 Trafikintäkter i allmän linjetrafik, dvs. ej trafikintäkter i bl.a. flygbusstrafik eller abonnemangstrafik. 2 Samtliga kostnader minus samtliga intäkter utom trafikintäkter. 3 Ett villkorat aktieägartillskott från Stockholms läns landsting, som täcker den del av nettokostnaderna som inte täcks av trafikintäkterna. 4 Tillskott dividerat med tillskott plus trafik-, reklam- och hyresintäkter. 5 Ny beräkningsmetod fr.o.m Jämförelser med tidigare år är inte möjliga eftersom ny beräkningsmetod har införts. SL:s Skattefinansieringsgrad Källa: SLL, SL:s Årsberättelse 182 Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

5 9.4a SL:s kollektivtrafik, sålda biljetter, tal 1), Månadskort/ 30-dagarskort Säsongskort Årskort 7- dagarskort Studentkort Förköps - och rabattkuponger Kontantkuponger Förköpskuponger Zonbiljetter ) 122 3) ) ) ) ) ) ) Fr.o.m inkl. bonusmärken. 2 Fr.o.m inkl. guldmärken. 3 Fr.o.m T.o.m Rabattkuponger: Fr.o.m infördes enhetstaxa. Enkelbiljetter inkl förköpta häften om 10 st. enkelbiljetter: T.o.m T.o.m Enkelbiljetter inkl förköpta häften om 10 st. enkelbiljetter: st. Fr.o.m införs ett nytt zonsystem. Förköpsremsor mätt i kuponger: Fr.o.m SMS- och automatbiljetter. T.o.m enhetstaxa. Fr.o.m zonbiljetter. Källa: SLL, SL:s Årsberättelse Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 183

6 9.4b SL:s biljetter, taxa i oktober, kronor, ) Månadskort/30-dagarskort Löpande priser 1971 års priser 2) kuponger Rabatt- Kontantkuponger Förköpskuponger Zonbiljetter totalt exkl. moms totalt exkl. moms Löpande priser Löpande priser Löpande priser Löpande priser ,25 6, ,25 6, ,25 6, ) ,75 7, ,75 7, ,75 7, ,50 8, ) ,50 10, ,50 10, ,50 10, ) ,25 15, ,25 15, ,00 6) * ) ,00 8) 20,00 8) 13,00 8) 26,00 9) ) ,25 20,00 15,00 30,00 10) ,25 20,00 15,00 30,00 10) 1 Jämförelser ska göras med försiktighet då olika taxa har förekommit (ex. enhetstaxa och zontaxa). 2 Med 1971 års priser avses SL-taxan omräknad till 1971 års prisnivå med ledning av konsumentprisindex (KPI) dagars kort införs. 4 Höjning 1 september Ny momssats, sänkning från 12 till 6 procent. 5 Höjning 1 mars Enhetstaxa Enkelbiljetter 20 kr. Häften om 10 st. förköpta enkelbiljetter 18 kr. 7 Höjning 1 april Fr.o.m : 1 zon= 2 kuponger, 2 zoner = 3 kuponger, 3 zoner = 4 kuponger. 9 SMS-biljetter fr.o.m : 26 kr (enhetstaxa). Fr.o.m : 1 zon 26 kr, 2 zoner 39 kr, 3 zoner 52 kr zon 30 kr, 2 zoner 45 kr, 3 zoner 60 kr. * Uppgiften är ej jämförbar. Källa: SLL, SL:s Årsberättelse SL:s biljetter, taxa i oktober för månadskort/30-dagarskort, Källa: SLL, SL:s Årsberättelse 184 Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

7 9.5 Löpande trafiktaxor i Stockholms läns landsting Trafiktaxor i kronor Helt pris Övr. Helt pris Övr. Helt pris Övr. Helt pris Övr. Helt pris Övr. Helt pris Övr. SL Månadskort/ 30 dagars kort SL Säsongskort/ tertial 1 och / 1 400/ / 1 520/ SL Säsongskort/ tertial SL Årskort WÅAB månadskort/ 30 dagars kort WÅAB Båtluffarkort Färdtjänst, pris per biljett Färdtjänst minimiavgift "bil på gatan" Högkostnadsskydd, färdtjänst Källa: Landstingsfakta 2009; 2010 SL, WÅAB och Färdtjänstnämnden 9.6 Antal resenärer, tal, med Waxholms Ångfartyg AB 1) 1990, Skärgårdstrafik Hamntrafik Totalt Varav vintertrafik Antal resenärer (WÅAB) 1) 1 Utförd produktion av Stockholms Sjötrafik AB efter upphandling av WÅAB. Källa: Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 185

8 9.7 Passager över innerstadssnittet under en vardag i Stockholms stad Infarterna mot innerstaden, tal trafikanter Infarterna, båda riktningarna, tal trafikanter Maxtimme Kl Kl Kollektivt Bil Kollektivt Bil Kollektivt Bil Anm. För åren 1983 och 1986 finns inga uppgifter. Värdena för dessa år är därför interpolerade. Bil =Trafikanter som reser med personbil. Kollektivt = Trafikanter som reser med SL:s trafik med bussar, lokaltåg (pendeltåg, Roslagsbanan, Saltsjöbanan och Lidingöbanan) samt t-bana. Källa: AB Storstockholms Lokaltrafik 186 Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

9 9.8 Fordon som ett vardagsdygn i oktober passerar Saltsjö-Mälarsnittet i Stockholms stad Gata eller plats Saltsjö-Mälarsnittet ) ) Gröndalsbron ) ) ) Gröndalsbacken Västerbron Centralbron Munkbroleden Skeppsbron Uppskattat värde. 2 Ny definition för mätpunkten fr.o.m Antal fordon/årsmedelvardagsdygn, Saltsjö-Mälarsnittet Källa: Stockholms stad, Trafikkontoret. Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 187

10 9.9 Fordon som ett vardagsdygn 1) i oktober passerar innerstadssnittet i Stockholms stad Gata eller plats Södra innerstadssnittet Danviksbron Skansbron Skanstullsbron Johanneshovsbron Liljeholmsbron Mariebergsbron Mariebergsavfarten f.d. Ramp Fredhällspåfarten f.d. Ramp Stadshagsavfarten f.d. Ramp Kristinebergspåfarten f.d. Ramp B. Norra Stationsavfarten Norra innerstadssnittet Lidingöbron Roslagsvägen norr Bergiusvägen Uppsalav vid Norrtull Solnabron Tomtebodavägen vid stadsgränsen Pampaslänken norr Klarastrandsleden Klarastrandsleden norr Pampaslänken Ekelundsbron Stadshagspåfarten f.d. Ramp Kristinebergsavfarten f.d. Ramp Drottningholmsvägen f.d. Ramp ) 2) 2) 2) 2) 23. Drottningholmsvägen f.d. Ramp ) 2) 2) 2) 2) 24. Ramp t Klarastrandsleden Drottningholmsvägen Hela innerstadssnittet Medelvardagsdygn (sammanlagt i båda riktningarna). 2 Ersätts från 2005 av punkt 25. Källa: Stockholms stad, Trafikkontoret. 188 Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

11 Innerstadssnittet i Stockholms stad. Mätpunkter för trafikräkningar Mätpunkter på Essingeleden Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 189

12 Resvanor Riks-RVU är en nationell resvaneundersökning som har kartlagt svenskarnas resande under åren Den omfattar alla färdmedel och reseärenden såväl inom landet som till och från utlandet. Resenärerna beskrivs även med olika bakgrundsdata. Undersökningen har genomförts med ett urval på personer. Vid årsskiftet 1998/99 ersattes Riks-RVU av den nationella reseundersökningen RES, som avslutades vid nyåret 2001/02. Undersökningen täcker samtliga dagar under året. Urvalet omfattar drygt personer per år i åldrarna 6 84 år, under hela perioden totalt personer, vars samtliga förflyttningar kartläggs. Syftet med undersökningarna är att uppskatta trafikens sammansättning och miljöpåverkan och att ge underlag för trafikprognoser och modeller. Årets tabeller bygger på uppgifter från RES0506 och redovisar delresor precis som tidigare. RES0506 är en undersökning som genomfördes under perioden oktober 2005 till oktober Syftet med undersökningen är att kartlägga svenskarnas res- och kommunikationsvanor med hjälp av resdagböcker och telefonintervjuer. Totalt har intervjuer genomförts med svenskar i åldern 6 84 år, varav intervjuer med personer boende i Stockholms län. Nästa resvaneundersökning beräknas att genomföras under år Delresor 1) med start i Stockholms län en typvardag 2), procentuell fördelning efter ärende och färdsätt Färdsätt Ärende Summa samt- Arbete Skola Tjänste Inköp och service Besök och rekreation Övrigt 3) liga ärenden 4) 1000-tal delresor Bil Kollektivt Cykel Gång Övrigt Summa Med en delresa avses en förflyttning till en plats där ett ärende uträttas. Att enbart byta färdmedel räknas inte som ett ärende. 2 Typvardag speglar en normalarbetsdag och skiljer sig från genomsnittsvardag såtillvida att vardagar under sommar- och andra vanliga semesterperioder är exkluderade. 3 Inkluderar skjutsa annan person, yrkesmässig trafik m.m. 4 Absolutvärdet är uppräknat till att avse år Uppräkningen från genomsnittet för perioden är gjord på basis av befolkningsförändringar i den aktuella åldersgruppen. Resultat från trafikräkningar m.m. indikerar att resultaten från RES underskattar den verkliga nivån med 6 7 % eller ca delresor. Källa: SIKA, Resvaneundersökningen RES0506 perioden och avseende invånare i åldersgruppen år. 190 Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

13 9.11 Delresor 1) med start i Stockholms län en typvardag 2), procentuell fördelning efter ärende för respektive färdsätt Färdsätt Ärende Summa samtliga Övrigt 3) ärenden Arbete Skola Tjänste Inköp och service Besök och rekreation Bil Kollektivt Cykel Gång Övrigt Summa Med en delresa avses en förflyttning till en plats där ett ärende uträttas. Att enbart byta färdmedel räknas inte som ett ärende. 2 Typvardag speglar en normalarbetsdag och skiljer sig från genomsnittsvardag såtillvida att vardagar under sommar- och andra vanliga semesterperioder är exkluderade. 3 Inkluderar skjutsa annan person, yrkesmässig trafik m.m. Källa: SIKA, Resvaneundersökningen RES0506 perioden och avseende invånare i åldersgruppen år Delresor 1) med start i Stockholms län en typvardag 2), procentuell fördelning efter kön och färdsätt Färdsätt Män Kvinnor Summa Bil Kollektivt Cykel, gång, övrigt Summa Med en delresa avses en förflyttning till en plats där ett ärende uträttas. Att enbart byta färdmedel räknas inte som ett ärende. 2 Typvardag speglar en normalarbetsdag och skiljer sig från genomsnittsvardag såtillvida att vardagar under sommar- och andra vanliga semesterperioder är exkluderade. Källa: SIKA, Resvaneundersökningen RES0506 perioden och avseende invånare i åldersgruppen år Delresor 1) med start i Stockholms län en typvardag 2), procentuell fördelning efter färdsätt, ärende och starttidpunkt Tidsperiod Kl. Färdsätt Ärende Alla resor Summa övriga Bil Kollektivt Arbete Skola Tjänste ärenden ,2 1,2 3,7 0,2 1,6 1,0 1, ,5 27,1 38,5 39,5 19,1 7,5 20, ,2 26,1 13,0 27,5 50,3 40,0 31, ,8 32,1 30,1 26,9 21,3 29,1 28, ,9 10,0 10,9 4,8 6,2 16,9 13, ,4 3,5 3,7 1,0 1,4 5,5 4, Med en delresa avses en förflyttning till en plats där ett ärende uträttas. Att enbart byta färdmedel räknas inte som ett ärende. 2 Typvardag speglar en normalarbetsdag och skiljer sig från genomsnittsvardag såtillvida att vardagar under sommar- och andra vanliga semesterperioder är exkluderade. Källa: SIKA, Resvaneundersökningen RES0506 perioden och avseende invånare i åldersgruppen år. Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 191

14 9.14 Delresor 1) med start i Stockholms län en typvardag 2) procentuell fördelning av delresor efter färdsätt och reslängdsklasser Km Bil Kollektivt Km Cykel Gång 0 4, , , , , , , Med en delresa avses en förflyttning till en plats där ett ärende uträttas. Att enbart byta färdmedel räknas inte som ett ärende. 2 Typvardag speglar en normalarbetsdag och skiljer sig från genomsnittsvardag såtillvida att vardagar under sommar- och andra vanliga semesterperioder är exkluderade. Källa: SIKA, Resvaneundersökningen RES0506 perioden och avseende invånare i åldersgruppen år Delresor 1) med start i Stockholms län en typvardag 2), procentuell fördelning av delresor efter färdsätt och restidsklasser Min Bil Kollektivt Cykel Gång 0 9, , , , , Med en delresa avses en förflyttning till en plats där ett ärende uträttas. Att enbart byta färdmedel räknas inte som ett ärende. 2 Typvardag speglar en normalarbetsdag och skiljer sig från genomsnittsvardag såtillvida att vardagar under sommar- och andra vanliga semesterperioder är exkluderade. Källa: SIKA, Resvaneundersökningen RES0506 perioden och avseende invånare i åldersgruppen år. 192 Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

15 9.16a Delresor 1) med start i Stockholms län en typvardag 2) procentuell fördelning av delresor efter färdsätt, start- och målområde efter sektor 3) Startområde Målområde Summa Innerstaden Väst Nordväst/ Nord Nordost Lidingö Ost Sydost Sydväst Bilresor Sektor Innerstaden 2,8 0,8 1,8 0,8 0,4 0,6 1,4 1,3 9,9 Väst 0,7 4,1 1,7 0,2 0,0 0,1 0,3 0,3 7,4 Nordväst/Nord 1,8 1,8 13,2 1,5 0,3 0,3 0,9 0,9 20,7 Nordost 0,8 0,1 1,5 11,6 0,1 0,0 0,1 0,3 14,5 Lidingö 0,4 0,0 0,3 0,1 1,7 0,0 0,0 0,0 2,6 Ost 0,7 0,1 0,3 0,1 0,0 4,5 0,5 0,4 6,6 Sydost 1,3 0,3 0,8 0,1 0,0 0,5 10,7 2,2 15,8 Sydväst 1,2 0,2 0,9 0,3 0,0 0,4 2,1 17,3 22,5 Summa 9,7 7,4 20,6 14,6 2,6 6,6 16,0 22,6 100,0 Kollektivresor Sektor Innerstaden 17,4 2,2 5,0 2,0 0,7 1,7 5,3 3,9 38,2 Väst 2,4 1,9 0,9 0,1 0,0 0,0 0,2 0,2 5,7 Nordväst/Nord 4,6 0,9 7,1 0,7 0,1 0,3 0,8 0,9 15,4 Nordost 2,2 0,1 0,6 3,1 0,0 0,1 0,4 0,1 6,7 Lidingö 0,7 0,0 0,1 0,0 0,5 0,0 0,0 0,1 1,4 Ost 1,7 0,0 0,2 0,1 0,0 1,5 0,3 0,3 4,2 Sydost 5,5 0,2 0,5 0,5 0,0 0,3 6,1 1,3 14,5 Sydväst 4,4 0,2 0,8 0,1 0,1 0,3 1,2 6,9 13,9 Summa 39,0 5,6 15,2 6,6 1,4 4,2 14,3 13,7 100,0 1 Med en delresa avses en förflyttning till en plats där ett ärende uträttas. Att enbart byta färdmedel räknas inte som ett ärende. 2 Typvardag speglar en normalarbetsdag och skiljer sig från genomsnittsvardag såtillvida att vardagar under sommar- och andra vanliga semesterperioder är exkluderade. 3 Innerstad: Stockholms innerstad exklusive Universitetet och Södra Hammarbyhamnen Väst: Bromma, Hässelby - Vällingby, Ekerö Nordväst/Nord: Rinkeby, Spånga - Tensta, Kista, Solna exklusive Bergshamra, Sundbyberg, Järfälla, Upplands-Bro, Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna Nordost: Universitetet, Bergshamra, Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker, Norrtälje Lidingö: Lidingö Ost: Nacka, Värmdö Sydost: Södra Hammarbyhamnen, Enskede - Årsta, Skarpnäck, Farsta, Vantör, Östra Huddinge, Tyresö, Haninge, Nynäshamn Sydväst: Älvsjö, Liljeholmen, Hägersten, Skärholmen, Västra & centrala Huddinge, Botkyrka, Salem, Södertälje, Nykvarn Källa: SIKA, Resvaneundersökningen RES0506 perioden och avseende invånare i åldersgruppen år. Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 193

16 9.16b Delresor 1) med start i Stockholms län en typvardag 2), procentuell fördelning av delresor efter färdsätt, start- och målområde efter zon 3) Startområde Målområde Summa Innerstad Övriga regioncentrum Inre förortsområden Yttre förortsområden Bilresor Zon Innerstad 2,8 3,7 2,3 1,1 9,9 Övriga regioncentrum 3,4 22,0 5,2 3,8 34,3 Inre förortsområden 2,3 5,3 18,0 3,2 28,8 Yttre förortsområden 1,2 3,4 3,4 18,9 27,0 Summa 9,7 34,4 28,9 27,0 100,0 Kollektivresor Zon Innerstad 17,4 12,1 5,6 3,1 38,2 Övriga regioncentrum 12,6 15,2 3,1 1,8 32,7 Inre förortsområden 5,6 3,4 6,3 1,6 16,9 Yttre förortsområden 3,4 1,7 1,6 5,5 12,1 Summa 39,0 32,5 16,7 11,9 100,0 1 Med en delresa avses en förflyttning till en plats där ett ärende uträttas. Att enbart byta färdmedel räknas inte som ett ärende. 2 Typvardag speglar en normalarbetsdag och skiljer sig från genomsnittsvardag såtillvida att vardagar under sommar- och andra vanliga semesterperioder är exkluderade. 3 Innerstad: Stockholms innerstad exklusive Universitetet och Södra Hammarbyhamnen Övriga regioncentrum: Stockholm västerort och söderort, Solna, Sundbyberg Inre förortsområden: Järfälla, Sollentuna, Danderyd, Täby, Lidingö, Nacka, Tyresö, Huddinge Yttre förortsområden: Ekerö, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna, Vaxholm, Österåker, Norrtälje, Värmdö, Haninge, Nynäshamn, Botkyrka, Salem, Södertälje, Nykvarn Källa: SIKA, Resvaneundersökningen RES0506 perioden och avseende invånare i åldersgruppen år. 194 Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

17 9.17 Medelpriser 1) för eldningsolja, bensin och diesel i riket Eldningsolja 1 2) kr per m 3 Bensin 95 okt kr per liter Bensin 98/99 okt kr per liter Diesel 3) kr per liter ,52 9,81 8, ,54 9,83 8, ,33 9,62 8, ,43 9,73 7, ,99 10,30 8, ,95 11,29 10, ,27 11,65 10, ,53 11,90 10, ,46 12,87 13, ,98 12,44 11,37 1 Årsgenomsnitt i löpande priser. 2 Avseende villakunder, inkl. ortstillägg. 3 Diesel för personbilar. Drivmedelspriser Källa: SCB Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 195

18 9.18 Personbilsbestånd, per kommun vid årsskiftet 2009/2010 Kommun Personbilar i trafik därav ägda av kvinnor män juridisk person därav personliga företag Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Okänd Kommun 1 1 Stockholms län Totalt riket Dessa uppgifter ingår i den totala siffran för personbilar i trafik. Källa: SIKA, Fordon i län och kommun vid årsskiftet 2009/ Personbilar i trafik per 1000 invånare i Stockholms län och riket den 31 december Stockholms län Förändring under året, % -0,3 2,5-0,3 0,6 4,0 0,5 0,5-0,2-0,2 0,5-0,7-1,8 Riket Anm. Inkl.bilar ägda av juridiska personer samt leasingbilar. Källa: SIKA, Fordon i län och kommun vid årsskiftet 2009/ Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

19 Taxi 1) Taxi per inv. Personbilar leasade minst 1 år 1) Personbilar i trafik per inv , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 197

20 9.20 Lastbilar i trafik i Stockholms län och riket vid årsskiften Stockholms län Riket Stockholms län Riket ) Den 20 januari Källa: SIKA, Fordon i län och kommuner 2009/ Varutransporter med lastbil, godsmängd ton, mellan Stockholms län och övriga län 2008 Län Till Stockholms län från Från Stockholms län till Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland.... Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Källa: SIKA.Lastbilstrafik år 2008, helår 198 Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

21 9.22 Polisrapporterade vägtrafikolyckor med personskada, per kommun Olyckor Personer Dödade Med personskada Totalt Svår Lindrig Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms län Källa: SIKA Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 199

22 9.23 Dödade och skadade vid polisrapporterade vägtrafikolyckor med personskada efter den skadades ålder, per kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg 3 Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms län Källa: SCB, Trafikolycksstatistik 200 Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

23 Okänd Summa Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 201

24 9.24 Flygtrafik i Stockholms län Linjefart och charter Övrigt 2) Summa Utrikes Inrikes Landningar Stockholm-Arlanda Stockholm-Bromma Stockholm-Skavsta Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

25 9.24 forts. Flygtrafik i Stockholms län Linjefart och charter Övrigt 2) Summa Utrikes Inrikes Passagerare 1) Stockholm-Arlanda Stockholm-Bromma Stockholm-Skavsta Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 203

26 9.24 forts. Flygtrafik i Stockholms län Linjefart och charter Övrigt 2) Summa Utrikes Inrikes Fraktgods, ton Stockholm-Arlanda Stockholm-Bromma Stockholm-Skavsta Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

27 9.24 forts. Flygtrafik i Stockholms län Linjefart och charter Övrigt 2) Summa Utrikes Inrikes Post, ton Stockholm-Arlanda Stockholm-Skavsta Summa ankommande och avresande exkl. transitpassagerare. 2 Taxiflyg, Aerial work, privatflyg, skolflyg och militär luftfart. Källa: Luftfartsverket, Luftfartstyrelsen och SIKA (Luftfart 2008, Luftfart 2009) Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 205

28 9.25 Passagerar- och färjetrafik 1) i Stockholms län Utrikes Inrikes Grisslehamn Kapellskär Stockholm Nynäshamn Fartyg Passagerare Personbilar med eller utan släpvagnar Bussar Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

29 9.25 forts. Passagerar och färjetrafik 1) i Stockholms län Utrikes Inrikes Grisslehamn Kapellskär Stockholm Nynäshamn Lastfordon Järnvägsvagnar Summa antal ankommande och avgående. Källa: SIKA, Sjötrafik 2008 Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting Trafik 207

30 208 Trafik Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting