C-UPPSATS. Nya krafttag mot marknadsmissbruk Regeringen vill skärpa insiderlagstiftningen. Anna Clemert. Luleå tekniska universitet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Nya krafttag mot marknadsmissbruk Regeringen vill skärpa insiderlagstiftningen. Anna Clemert. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 C-UPPSATS 2005:042 Nya krafttag mot marknadsmissbruk Regeringen vill skärpa insiderlagstiftningen Anna Clemert Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2005:042 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--05/042--SE

2 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för Industriell ekonomi och samhällskunskap Enheten för Rättsvetenskap C-UPPSATS NYA KRAFTTAG MOT MARKNADSMISSBRUK Regeringen vill skärpa Insiderlagstiftningen Anna Clemert Vetenskaplig handledare: Eva Westerlund

3 - SAMMANFATTNING - SAMMANFATTNING Den här uppsatsen handlar om sanktioner mot marknadsmissbruk i Sverige. Begreppet marknadsmissbruk innefattar, insiderhandel, röjande av insiderinformation och otillbörlig kurspåverkan. Det huvudsakliga syftet med studien är att redogöra för de nya tankar som framförts i samband med den utredningen som legat till grund för förslaget om skärpning av insiderlagstiftningen i Sverige. Studien har genomförts genom att granska lagtext, förarbeten och doktrin. Sverige instiftade en lag (Insiderlag 1990:1342) mot marknadsmissbruk i början av talet, då Sverige trädde in i EG. Sedan den första lagen infördes 1990 har en rad kompletteringar skett av insiderlagstiftningen och nu är det kanske dags igen. Regeringen har nyligen lagt en proposition (2004/05:142) på riksdagens bord där det föreslås en skärpning av den rådande insiderlagstiftningen. Initiativet till lagändring bygger bland annat på ett antal nya EG-direktiv.

4 - ABSTRACT - ABSTRACT This essay is discussing sanctions against market abuse in Sweden. The concept market abuse is a collective term for; insider trading, disclosing of insider information and improper market rigging. The Swedish government has recently introduced a government bill (2004/05:142) that proposes making the laws in force towards market abuse more stringent. The main purpose of this study is to describe the new ideas that have arisen towards market abuse presented in the government bill and official reports. The study is conducted by consulting relevant rules and regulations, and doctrine. The first initiative of the Swedish government to implement regulations against market abuse was in the 1990 s (Insiderlag 1990:1342). The Swedish government have since the first regulations against market abuse enacted several of additional laws against market abuse.

5 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD ALLMÄNT OM MARKNAD OCH MARKNADSTILLSYN FINANSIELLA INSTRUMENT FINANSIELLA MARKNADERS ROLL HÖGRE KRAV PÅ FINANSSEKTORN KONSUMENTEN I FOKUS MYNDIGHETERS ROLL ALLMÄNT OM MARKNADSMISSBRUK MARKNADSMISSBRUK INSIDERHANDEL RÖJANDE AV INSIDERINFORMATION OTILLBÖRLIG KURSPÅVERKAN PRIMÄRA OCH SEKUNDÄRA INSIDERS NÄR FÖREKOMMER INSIDERBROTT? ASYMMETRISK INFORMATION NATIONELLT GÄLLANDE LAGSTIFTNING SVERIGES INITIATIV MOT MARKNADSMISSBRUK SVENSK GÄLLANDE RÄTT LAGENS SYFTE INSIDERBROTT OTILLBÖRLIG KURSPÅVERKAN INITIATIV TILL LAGÄNDRING KRITIKISKA RÖSTER MORAL OCH ETIK EG DIREKTIV PÅ OMRÅDET DE FÖRSTA INITIATIVEN AV EU DE NYA INITIATIVEN AV EU MARKNADSMISSBRUKS DIREKTIVET DIREKTIV OM PROSPEKT NYA REDOVISNINGSNORMER DIREKTIV OM MARKNADER ANDRA DIREKTIV DISKUSSION NYA IDÉER KRING INSIDERLAGSTIFTNINGEN INSIDERVERKSAMHET UNDERMINERAR MARKNADEN? INSIDERBROTT KÄLLFÖRTECKNING...28

6 - INLEDNING - 1. INLEDNING Under de senaste åren har aktörerna på värdepappersmarknaden ökat i Sverige. Detta kan nog framförallt anses bero på att antalet aktiemäklare via Internet har ökat, vilket har förenklat åtkomsten samt minskat avgifterna för privatpersoner att handla på börsen. För att värdepappersmarknaden i Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas, är det viktigt att marknadsaktörerna har tillit och förtroende att marknaden fungerar på ett korrekt sätt. Därför är det av betydelse att staten inför sanktioner mot marknadsmissbruk, så att inte förtroendet för de finansiella marknaderna skadas. De första sanktionerna mot marknadsmissbruk var regleringen mot insiderhandel i samband med finansiella instrument, som infördes i början av 1990-talet. Regeringen vill nu skärpa insiderlagstiftningen (2000:1086) och har därför nyligen överlämnat en proposition (2004/05:142) till riksdagen. I propositionen föreslås att aktörer på marknaden med insynsställning, exempelvis företagsledare eller revisorer, inte får handla med värdepapper på marknaden en månad före en rapport. Förövrigt skall inga inskränkningar finnas. Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen (FI) föreslog ett annat alternativ, nämligen att personer med insynsställning endast skulle få idka handel med värdepapper en månad efter att kvartalsrapporten blivit offentlig SYFTE Mitt syfte med denna uppsats är att allmänt beskriva för de ny tankar som framförts i samband med den utredning som legat till grund för förslaget om skärpning av insiderlagstiftningen i Sverige. Dessutom kommer även min avsikt med denna uppsats att vara att redogöra för bakgrunden till införandet av en insiderlagstiftning i Sverige. Jag kommer även att beröra några aktuella EG-direktiv på området som utfärdats av Europa kommissionen för att verka för en harmonisering av insiderlagstiftning i Europa. 1.2 AVGRÄNSNINGAR Framställningen avgränsas till att omfatta värdepappershandel i Sverige. 1.3 METOD För att kunna utreda och redogöra för den nationellt gällande rätten inom området handel med finansiella instrument och insiderlagstiftning har jag använt en traditionell juridisk metod. Metoden innebär granskning av lagtext, förarbeten, doktrin och praxis på området. Förarbetena till lagstiftningen har en betydande roll i det svenska rättsamhället, när det gäller att klargöra otydligheter i lagtexten och för att tolka denna. Förarbetena har därför utgjort en naturlig och väsentlig grundpelare i min undersökning. Däremot har rättspraxis ej haft en betydande roll i denna undersökning, då det ej finns rättspraxis att tillgå på området marknadsmissbruk. 1 Artikel: (23 februari 2005) Regeringen vill skärpa insiderlagstiftningen. Dagens Industri - 5 -

7 - INLEDNING - Då det finns ett antal relevanta böcker på området marknadsmissbruk, har även doktrinen fått en betydande roll som informationskälla i studien. Även annan litteratur har använts i samband med att förklara och för att exemplifiera vissa begrepp, som ex marknad, insiderhandel m.fl. Övriga källor som har varit relevanta i denna undersökning är rapporter från ekobrottsmyndigheten och finansdepartementet samt tidningsartiklar. Dessa skrifter har endast används för att söka utröna olika åsiktsbildningar på området

8 - ALLMÄNT OM MARKNAD OCH MARKNADSTILLSYN - 2. ALLMÄNT OM MARKNAD OCH MARKNADSTILLSYN I detta avsnitt ämnar jag först och främst titta närmare på vad samlingsbegreppet, finansiella instrument, innefattar. Vidare kommer jag att titta på finansmarknadens roll. Myndigheters uppgifter kommer också att behandlas i detta kapitel, för att ge läsaren en inblick i hur marknadstillsyn fungerar, vilket innebär övervakning och reglering av värdepappersmarknader. 2.1 FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiella instrument är ett samlingsbegrepp för olika former av värdepapper. Handel med dessa instrument sker på en organiserad marknad eller börs. Begreppet finansiella instrument uttrycks i 1 2 och 3 stycket lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument på följande vis: 3. finansiella instrument: fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden, 4. fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fodringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i värdepappersfond och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis). Finansiella instrument kan även ses som fordringar. Huvuddragen är att de är avsedda för allmän omsättning eller att de handlas med på en värdepappersmarknad. Finansiella instrument följer oftast reglerna för löpande skuldebrev i skuldebrevslagen (1936:81) med den skillnaden att innehavet och traditionen som sakrättsligt moment, ersätts av registrering. Registreringen sker hos Värdepappers Centralen enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. Vid dubbelöverlåtelser är det själva registreringen som avgör. 2 I takt med att antalet aktörer har ökat, har också marknaden ständigt utvecklas till att bli mer effektiv. Detta har också skett i samband med att produkter på marknaden har blivit allt mer sofistikerade och ökat i antal. Produkter som skapats för att underlätta betalning, belåning, risk m.m. Även dessa nya instrument samt ex. terminer, optioner och råvaror, omfattas av benämningen finansiella instrument, och faller under lagreglerna i insiderstrafflagen FINANSIELLA MARKNADERS ROLL I Sverige har en rad avregleringar skett på kapitalmarknaden/finansmarknaden de senaste decennierna. Detta har medfört att denna marknad fått allt större betydelse för det svenska näringslivet, när det gäller investeringsbeslut och finansiering. I internationellt perspektiv är detta också av betydelse eftersom det öppnar dörrarna för utländska investerare. Avreglering är också nödvändigt för att vi skall kunna vara en del i en allt mer effektiv och konkurrenskraftig värld. 4 Marknader för finansiella instrument har en betydande roll för samhällsutvecklingen, inte minst för den stora del av näringslivet som söker kapital där, men på senare år även för 2 Adlercreutz Axel (2001) Finansieringsformers rättsliga regler. Uppl. 3 Studentlitteratur. Lund. s. 27, 43 3 Christina af Sandeberg (2002) Marknadsmissbruk. Edita Nordstedts Tryckeri AB. Stockholm s Hetzler Antoinette. (2001) Insiderbrott och regleringar av värdepappersmarknaden en värdefråga? i: Appelgren L & Sjögren H. (red.) Ekonomisk brottslighet och nationalstatens kontrollmakt. s

9 - ALLMÄNT OM MARKNAD OCH MARKNADSTILLSYN - investeringar från hushållen. Ofta brukas det påstå att marknader för finansiella instrument har tre huvuduppgifter: 5 1. att underlätta kapitalbildning i ekonomin genom att vara en källa till kapital för företag 2. att underlätta riskhantering 3. att etablera priser som fungerar som bärare av information vilka underlättar för ekonomiska aktörer att fatta korrekta beslut i den reala ekonomin. 2.3 HÖGRE KRAV PÅ FINANSSEKTORN För att en marknad ska fungera effektivt krävs förtroende för marknaden, att den fungerar väl och riktigt. De senaste åren har så kallade bubblor, exempelvis den skallade IT-bubblan, samt andra skandaler skapat förtroendeproblem. Detta syns i sin tur i fallande kurser på börsen. Följden av sådana här missöden kan leda till att färre väljer att investera sitt kapital i värdepapper, som kan ha till följd att kapitalförsörjningen fördyras för näringslivet. Då finansiella marknader har en betydande roll i samhällsutvecklingen, är det viktigt att det förekommer marknadstillsyn så att förtroendet kan hållas uppe. 6 De krav som har ställts på finansmarknaden försöker man uppnå genom att införa regler som är till för att stabilisera, effektivisera, skapa förtroende och konkurrenskraft, och nu på senare tid även konsumentskydd. Svenska lagstiftningens huvudsakliga mål är att skapa förtroende för värdepappersmarknaden, genom att kriminalisera insiderhandel. 7 En effektiv fungerande marknad handlar om att alla deltagare på marknaden har tillgång till relevant och riktig information. Därutöver gäller även att det råder konkurrens samt att marknaden har en fungerande infrastruktur, när det gäller marknadsplatser, clearingsystem m.m. Regleringar och normer bör också finnas samt att dessa är allmänt accepterade av marknadens aktörer. När dessa premisser fungerar, kan marknaden anses skapa tillförsikt och förtroende, där all information finns med i prissättningen KONSUMENTEN I FOKUS De finansiella marknaderna har fått en allt mer betydande roll idag. Detta beror på bland annat att det finns en ny tro på att finansmarknaderna är lösningen på välfärdsamhällets problem. I och med pensionssystemets omarbetning för några år sedan knöts pensionssparandet till sparandeformer i aktie- och fondmarknader. Detta betyder att allt fler privatpersoner har delar av sin pension knuten till finansmarknaden. Det finns även andra skäl till att det har ökat antal privatpersoner som deltar aktivt på marknaden, då det finns de som vid sidan av sin inkomst ser aktiehandel som en extra bonus i tillvaron. 9 Att allt fler är engagerade i finansmarknaden kan innebära både positiva och negativa utvecklingsscenarion. När fler deltar aktivt på marknaden och det blir en del av vardagslivet hos många, sprids kunskap om hu finansiella instrument och finansmarknaden fungerar. Det bidrar i sin tur till att informationsflödet fungerar på ett effektivare sätt, vilket gör det svårare 5 Prop. 2004/05:142 s Rapport: Finansinspektionen (8 december 2004) Marknadstillsyn. ( ) 7 Wesser Erik (2001) Har du varit ute och shoppat, Jacob?. Sociologiska Institutionen, Lunds universitet. s Rapport: Finansinspektionen (8 december 2004) s.8 9 Hetzler Antoinette. (2001) s

10 - ALLMÄNT OM MARKNAD OCH MARKNADSTILLSYN - för någon att utnyttja insiderinformation. En annan effekt är den ökade delen småsparare på värdepappersmarknaden gör det enklare för en individ att dra fördelar av insiderinformation för egen del. 10 Idag erbjuds och efterfrågar allt fler människor ett allt bredare spektrum av finansiella produkter. Därför är det kanske mer betydelsefullt att marknaden fungerar och att det finns riktlinjer och regleringar. Ur konsumentens perspektiv kan det i samband med konsumerandet av finansiella instrument uppstå vissa situationer, där producenten har ett överläge 11 : Komplexitet: vissa finansiella instrument (exempelvis warranter, strukturerade produkter) har komplicerade avtal och är svåra att värdera. Tidshorisonten: exempelvis ett pensionssparande, där den slutliga produkten inte levereras förrän långt fram i tiden. Värdenas storlek: att en större summa av en persons kapital satsas i finansmarknaden. Rörlig materia: att premisser på marknaden ständigt förändras, ex. räntor, skatteregler. Ovanstående exempel beskriver komplexiteten i att investera kapital i finansiella instrument. Kvaliteten på dessa tjänster och produkter samt deras producenter har stor betydelse för människors liv och vardag MYNDIGHETERS ROLL Statens och dess myndigheter ska verka för att marknaden fungerar på ett adekvat sätt. När nu finansmarknaden har hamnat i fokus, eftersom en allt större del av allmänheten är delaktig i handeln, är det viktigt att motverka informationsasymmetri och insiderbrott. 13 I dagsläget ligger ansvaret för marknadsövervakningen i första hand på börser och auktoriserade marknadsplatser. Dessa står under Finansinspektionens (FI) tillsyn. 14 Regleringsstrategier måste till att börja med fungera effektivt, samtidigt som de måste fungera nationellt och verka för en harmonisering mellan länder i en allt mer globaliserad värld. Regleringar som diskuteras är: 15 Självreglering Reglering genom administrativa system med väl utvecklad tillsynsmyndighet Kriminalisering Staten och det finansiella konsumentskyddet handlar först och främst om att skapa riktlinjer och normer för värdepappersmarknaden, men även att på olika sätt bistå enskilda konsumenter vid klagomål m.m. Finansinspektionen är en instans, vars främsta uppgift är att utifrån regler och normer övervaka marknaderna så att dessa följer de regler som finns. 10 Hetzler Antoinette. (2001) s Rapport: Finansinspektionen (8 december 2004) s Ibid. s Rapport: Finansinspektionen. (25 januari 2002) Utveckling på aktiemarknaden, insiderbrott och FI.s marknadstillsyn. ( ) 14 Ds 2000:4 s Hetzler Antoinette. (2001) s

11 - ALLMÄNT OM MARKNAD OCH MARKNADSTILLSYN - Konsumentverket kan också i vissa situationer bistå, exempelvis när det gäller vilseledande marknadsföring eller oskäliga avtalsvillkor. Finansinspektionens uppdrag är att utreda misstänkta insiderbrott och göra anmälan till åklagare om det finns anledning anta att ett sådant brott har begåtts. 16 Finansinspektionens arbete kan sammanfattas i två led, som kan åskådliggöras i nedanstående bild. Figur 1: finansinspektionen insiderutredningar 17 Finansinspektionens arbete i det vertikala ledet handlar om hur utredningsverksamheten är anordnad. Det horisontella ledet visar på en utredningsprocess, bedriven av Finansinspektionen, som handlar om att utreda brott från upptäck till lagsökning av insiderbrott. 18 Utredningsuppdragen är oftast på individnivå, medan tillsyns- uppdragen är övergripande tillsyn av marknadsplatser, värdepappersinstitut m.m. 19 Utredningar av brott enligt insiderstrafflagen görs av polis och åklagare under ledning av ekobrottsmyndigheten. Arbetet kring utredningen görs i nära samverkan mellan åklagare, poliser och olika specialister. 20 Om de nya föreslagna regleringarna på området insiderhandel införs, kommer sannolikt finansinspektionens och ekobrottsmyndighetens roll att förändras. Vissa utredningar kommer då att tillföras ekobrottsmyndigheten direkt, istället för som tidigare till Finansinspektionen. 21 Mer kring de nya regleringarnas inverkan på myndigheters uppdrag, kommer att redogöras i kommande kapitel. 16 Prop. 1999/2000:109 s Wesser Erik (2001) s Ibid. s Ibid. s SOU 2004:69 s se Prop. 2004/05:142, SOU 2004:69, Ds 2000:4-10 -

12 - ALLMÄNT OM MARKNADSMISSBRUK - 3. ALLMÄNT OM MARKNADSMISSBRUK I detta avsnitt kommer jag att beskriva och redogöra för ett antal begrepp som förekommer i samband med insiderlagstiftningen. Jag anser att det är intressant för läsaren att få en närmare förklaring av vissa begrepp för att på bästa sätt kunna lotsa sig genom kommande kapitel. 3.1 MARKNADSMISSBRUK När det debatteras om insiderhandel omnämns också ofta marknadsmissbruk. Det kan därför ibland förstås att dessa begrepp har samma innebörd. Marknadsmissbruk har dock en vidare innebörd än insiderhandel och avser ett handlande där ett subjekt missbrukar marknaden till sin eller någon annans fördel. Begreppet marknadsmissbruk innefattar insiderhandel, röjande av insiderinformation och otillbörlig kurspåverkan 22. Ett försök att definiera och sammanfatta innebörden av ordet marknadsmissbruk, kan se ut på följande sätt 23 : Missbruk av information: information som om den blev offentlig, skulle vara relevant vid beslut om villkoren för en transaktion. Missledande information: agerande som orsakar vilseledande eller felaktig föreställning om priset eller värdet, efterfrågan eller utbud av en aktuell investering. Marknadsstörning: handling där någon med avsikt stör eller skulle kunna störa marknaden. Idag försöker samhället motverka marknadsmissbruk genom insiderstrafflagen (2000:1086). Lagen har sitt ursprung i de första sanktionerna mot marknadsmissbruk som infördes på 70- talet. Ett EU-direktiv har också aviserat förändringar av den rådande insiderlagstiftningen. 24 Mer ingående diskussion kring insiderlagstiftningens innehåll kommer att förmedlas i senare kapitel. Nu följer en djupare genomgång av marknadsmissbruk och dess former INSIDERHANDEL I de flesta industrialiserade länder är det idag allmänt accepterat att insiderhandel är straffrättsligt sanktionerat. Det råder en övertygelse om att insiderhandel skulle bli omfattande på en oreglerad marknad. I Sverige är lagstiftaren av den åsikten att det är nödvändigt att reglera insiderhandel för att upprätthålla aktörers förtroende för marknaden. 25 Förbudet mot insiderhandel gäller enbart handel som sker på värdepappersmarknaden. Om det sker handel av finansiella instrument utanför den reglerade marknaden, exempelvis i små familjeaktiebolag där köparen och säljaren själva gör upp om priset, kan istället bland annat brottsbalkens bestämmelser om bedrägeri bli tillämpbara Prop: 2004/05:142 s Christina af Sandeberg (2002) s Leijonhufvud Madeleine & Wennberg Suzanne. (2004) Brott & Straff i affärslivet en lärobok för ekonomer. 2 uppl. Iustus Förlag AB. Uppsala. s Christina af Sandeberg (2002) s Wesser Erik (2001) s

13 - ALLMÄNT OM MARKNADSMISSBRUK - Ordet insider används i den moderna terminologin för att beskriva ett subjekt som är i besittning av icke offentliggjord kurspåverkande information. Denna information är förbjuden att användas för egen eller annans vinning, det vill säga subjektet är underkastad insiderlagstiftningens regler. 27 En insider kan exempelvis vara en person som har ett styrelseuppdrag och på så vis kan tillskansa sig icke publicerad information, eller en person som genom sitt arbete på annat sätt får tillgång till icke publicerat material. En insider har med andra ord tillgång till information som ej är publicerad och genom detta kan insidern utnyttja sin ställning och skapa sig stora vinstmöjligheter samt begränsa sin risk för eventuella förluster. 28 Insiderinformation definieras i 1 1 st. Insiderstrafflagen (2000:1086) på följande vis: insiderinformation: information om en icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka kursen på finansiella instrument. Insiderlagstiftningen är till för att förhindra personer som genom sin anställning, uppdrag eller annan befattning, har kunnat förse sig med information som ej är offentliggjord och som är av kurspåverkande natur, att använda informationen för att idka handel med finansiella instrument. Detta varken för sin egen del eller för någon annans del. Den som har sådan information får inte heller använda informationen till att med råd eller på annat liknande sätt föranleda någon annan till förvärv eller avyttring av värdepapper. 29 Lagstiftningen är till för att det finns vissa aktörer på marknaden som kan skaffa sig fördelar som andra aktörer ej kan ta del av, man förespråkar fair play skulle man kunna uttrycka det RÖJANDE AV INSIDERINFORMATION Den som genom sin anställning har tillgång till insiderinformation och utan behörighet avslöjar denna information har således gjort sig skyldig till obehörigt röjande av insiderinformation. Den som på uppdrag, anställning eller annan befattning, har fått tillgång till information som kan påverka kursen på finansiella instrument och som sedan röjer denna information utan tillstånd kan dömas till böter eller fängelse upp till sex månader. Den som röjer informationen i samband med att den blir offentlig döms ej till ansvar. 30 Grundprincipen till skapandet av denna lag, är att motverka spridningen av insiderinformation och att de människor som i sitt arbete har behov av att tillgå insiderinformation skall ha tillgång. De som anses framför allt omfattas av denna reglering är så kallade primära insiders (se 3.2) OTILLBÖRLIG KURSPÅVERKAN Med otillbörlig kurspåverkan menas att någon avsiktligen genom sitt agerande försökt att manipulera kursen av ett finansiellt instrument. Otillbörlig kurspåverkan kan åstadkommas på flera olika sätt t.ex. genom att sprida vilseledande uppgifter om ett aktiebolag, felaktigt bokslut eller att tillgången av en aktiesort otillbörligt styrs på en marknad. 32 Förutsättningen 27 Christina af Sandeberg (2002) s.2 28 Wesser Erik (2001) s Internet: ( ) 30 Insiderlagstrafflag (2000:1086) 7 31 Christina af Sandeberg (2002) s Ibid. s

14 - ALLMÄNT OM MARKNADSMISSBRUK - för att ett brott skall ha begåtts är att handel skall ha ägt rum på värdepappersmarknaden med avsikt att otillbörligt påverka priset vid allmän omsättning av finansiellt instrument. I den svenska lagtexten beskrivs otillbörlig kurspåverkan i 9 insiderstrafflagen (2000:1086) på följande vis: Den som, vid handel på värdepappersmarknaden, i avsikt att otillbörligt påverka priset vid allmän omsättning av finansiella instrument 1. sluter avtal eller företar annan rättshandling för skens skull, 2. i hemlighet förenar avyttring av finansiella instrument med utfästelse att senare förvärva dessa till visst lägsta pris eller med villkor som begränsar rätten till fortsatt avyttring eller annars är avsedda att undandra instrumenten allmän omsättning, 3.2 PRIMÄRA OCH SEKUNDÄRA INSIDERS insiders are able to outperform the market. Insiders can and do identify profitable as 33 well as unprofitable situations within their company. Att handla med finansiella instrument med hjälp av insidertips är olagligt, oavsett om informationen erhållits genom sin anställning eller att man som utomstående fått upplysningar. Dock skiljer lagen på två olika typer av ansvarsubjekt, primär och sekundär insiders. Figur 2: Personkretsar i samband med insiderbrott. 34 Med primära insiders menar man de som har anställning eller en befattning i bolaget ex. såsom anställda, styrelseledamöter i aktiebolag, offentliga tjänstemän och revisorer. Dessa har normalt möjligheten att ta del av information som kan ha betydelse för kursen på marknaden. Till primära insiders hör också aktieägare. Till sekundära insiders räknas de som i annat fall fått kännedom om icke publicerat material. Det som avgör om en person som är misstänkt för insiderbrott är sekundär eller primär insider beror alltså på hur denne har fått informationen Finnerty, J. (1976) Insiders and Market Efficiency. Journal of Finance 31 (4), s Wesser Erik (2001) s

15 - ALLMÄNT OM MARKNADSMISSBRUK NÄR FÖREKOMMER INSIDERBROTT? När är det vanligast att insiderbrott förekommer? Det är svårt att redogöra för, men i en rapport från finansinspektion har följande omständigheter utpekats som de tillfällen då insiderbrott är vanligt förekommande: 36 Delårsbokslut där ny information presenteras Företagsförvärv eller sammangående Vinstvarning eller annan företagsnyhet Dessa händelser kan ha kurspåverkande effekt och personer som då har insiderinformation d.v.s innan händelsen inträffat eller publicerats, kan följaktligen utnyttja detta till sin fördel. 3.4 ASYMMETRISK INFORMATION Insiderinformation är, som beskrivits ovan, när ett subjekt genom sin ställning har kunnat förkovra sig i information som ej är allmänt känt. I samband med insiderinformation brukar oftast informationsspridningen på marknaden komma i fokus. Exempelvis om ny information om ett aktiebolag offentliggörs, kommer (om marknaden är effektiv) priset på företagets aktie snabbt att justeras upp eller ner på marknaden. Detta innebär att priser på värdepappersmarknaden oftast ger en rättvisande bild av värdet av de finansiella instrument som handlas med på marknaden. Enligt George A. Akerlofs citronteori är det av betydelse att informationsspridningen fungerar väl på marknaden. Uteblir eller saknas information blir det frågan om informationsfördelning är asymmetrisk, vilket enligt denna teori gör marknaden illikvid och ineffektiv. Marknader anses vara effektiva i stor utsträckning vilket bland annat menas att information är inkorporerade i priser som finns på marknaden. 37 För att motverka denna typ av fördelning förespråkas tre olika initiativtagande: 38 Det först initiativet innebär att man försöker utjämna den asymmetri som råder genom att ge den med insiderinformation skyldighet att informera de som har informationsunderskott. Det andra är att förbjuda utnyttjande av informationen. Det sista, är att förbjuda spridningen av vilseledande information. Det första initiativet är för att skapa en balans mellan de som har överskott av information och de som saknar information, men också för att för att skapa en informationsskyldighet, som om den uteblir kan sanktioneras med civil- och straffrättsliga åtgärder. Det andra initiativet är för att utjämna den asymmetri som råder så att ingen kan dra fördelar av sitt informationsöverskott. Det sista initiativet är för att komplettera de två första. Citronteori går huvudsakligen ut på att neutralisera informationsflödet på marknaden (skapa informationsparitet). 35 Christina af Sandeberg (2002) s. 13, Rapport: Finansinspektionen. ( 25 januari 2002) s Christina af Sandeberg (2002) s Ibid. s

16 - NATIONELLT GÄLLANDE LAGSTIFTNING - 4. NATIONELLT GÄLLANDE LAGSTIFTNING För att ge en inblick i de rättsliga regleringarna av insiderhandel i Sverige, följer i detta kapitel en redogörelse av svensk gällande rätt och dess syfte samt bakgrunden till Sveriges initiativ mot marknadsmissbruk. Vidare ges en inblick i de nya initiativen till en förändring av lagstiftningen. Dessutom kommer jag som författare att diskutera moral och etik i samband med lagstiftning, samt en diskussion kring kritik gentemot insiderlagstiftningen kommer i korthet att redogöras för. 4.1 SVERIGES INITIATIV MOT MARKNADSMISSBRUK Insiderlagstiftningen bygger i grund och botten på att det finns en marknad, där aktörerna huvudsakligen agerar som köpare eller säljare. Marknaden, kapitalmarknad eller finansmarknad, har ursprungligen uppkommit för att det alltid har funnits ett behov av att kunna fördela kapital mellan de som vid en viss tidpunkt har överskott av tillgångar till dem som vid samma tillfälle har ett underskott. Dessa aktörer balanserar sitt under- respektive överskott på en marknad där deras agerande i sin tur regleras av tillgången och efterfrågan. 39 Den del av marknaden som handlar om att låna tillgångar kallas kreditmarknad och den del som hanterar behovet av riskkapital kallas aktiemarknad. 40 Behovet av en reglering av insiderhandel med värdepapper identifierades i Sverige någon gång på 70-talet. Dock instiftades inte en lag förrän Sverige trädde in i EG. Det var då som insiderlagen (1990:1342) infördes. Tidigare hade man i viss mån kunnat ingripa mot förfaranden som ansetts ohederliga eller brottsliga med stöd av bland annat 30 Avtalslagen (1915:218) eller svindleristadgandet i 9 kap 9 brottsbalken. År 1972 infördes lag (1972:872) om registrering av aktieinnehav för att motverka insiderspekulationer. Lagen om registrering av aktieinnehav innebar att subjekt med insynsställning var tvungna att anmäla sitt innehav till Värdepappers Centralen. 41 Registreringen skulle göra det möjligt för massamedia att hänga ut dem som sysslade med insideraffärer. På 1980 talet insåg regeringen att ett registrerande av aktieinnehav inte var tillräckligt, utan ytterligare återgärder var nödvändigt. Speciellt hade detta betydelse då regeringen var mån om att skapa ett förtroende för marknaden hos allmänheten och i utlandet. På grund av detta instiftades en lag som förbjöd personer med insynsställning att handla med värdepapper. Denna lag fick dock en hel del kritik, bland annat därför att man lämnade obligationer och andra räntebärande papper utanför. 42 I och med att EG instiftade insiderdirektivet (89/592/EES) så infördes Insiderlagen (1990:1342) i Sverige Denna lag innehöll såväl förbud mot insiderhandel, regler om anmälningsskyldighet till insiderregistret som förbud mot korttidshandel. 43 Sedan dess har ett antal kompletteringar gjorts, och nu är det eventuellt dags igen med en moderniserad insiderlagstiftning. Mer om de lagförändringar som nyligen lagts fram av regeringen, beskrivs i stycke Håkansson Per Erik. (2001) Insikt i finansiell ekonomi kunskap för finansiell rådgivning. 2 uppl. Kristianstads Boktryck AB. Kristianstad. s Ibid. s Ds 2000:4 s Christina af Sandeberg (2002) s Ibid. s

17 - NATIONELLT GÄLLANDE LAGSTIFTNING SVENSK GÄLLANDE RÄTT Den lagstiftning som idag har till uppgift att motverka insiderhandel är Insiderstrafflagen (2000:1086) och Lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. I den förstnämnda lagen försöker man förhindra insiderbrott genom regler mot dels användning av insiderinformation vid avyttring eller köp av finansiella instrument för egen eller annans del 44, dels obehörigt röjande av insiderinformation 45, och dels otillbörlig kurspåverkan 46. Den andra lagen ålägger fysiska personer som anses ha insynsställning i ett aktiebolag, att anmäla sitt innehav av finansiella instrument LAGENS SYFTE Att införa regleringar vid värdepappershandel handlar om att man därigenom vill skapa effektiva marknader. En marknad där informationsspridningen är asymmetrisk, där vissa individer förkovrar sig i information medan andra inte får tillräckligt, skapar en marknad som är ineffektiv, vilket i sig underminerar förtroendet för marknaden totalt sett. 48 Det huvudsakliga målet med insiderlagstiftningen i Sverige är att skapa effektiva och förtroende ingivande marknadsplatser i Sverige, som står sig internationellt. 4.4 INSIDERBROTT Insiderbrott är i regel ett informationsbrott, och de bevis en utredare kan förlita sig på är oftast skriftligt material, muntliga uppgifter från den tilltalade själv och eventuellt vittnesuppgifter. Påföljden för insiderbrott är idag fängelsestraff i upp till två år. Vid grovt brott kan fängelse upp till fyra år utdömas. Under 2004 har Finansinspektionen överlämnat 15 ärenden misstänkta för insiderbrott samt tre ärenden om misstanke om obehörigt röjande av insiderinformation till ekobrottsmyndigheten. Dessutom har även ett ärende anmälts till ekobrottsmyndigheten om misstanke om otillbörlig kurspåverkan. 49 Det kan tyckas vara få brott som anmälts till ekobrottsmyndigheten under 2004, men anledningen till att inte fler anmälningar görs är oftast bevisproblematiken. Generellt sett är det således få insiderbrott som leder vidare till en rättegång. För att ett brott skall ha uppstått måste vissa rekvisit vara uppfyllda. Det finns två slag av rekvisit, objektiva och subjektiva. De objektiva rekvisiten anger det yttre skeendet, omständigheterna runt omkring. Det subjektiva rekvisitet, som skall täcka de objektiva, handlar om gärningsmannens agerande, psykisk inställning till sitt agerandet etc. 50 Enligt huvudregeln skall samtliga objektiva rekvisit vara subjektivt täckta av den som misstänks för brott. När det talas om uppsåt i samband med det subjektiva rekvisitet, skiljer 44 Insiderstrafflagen (2000:1086) 2 45 Insiderstrafflagen (2000:1086) 7 46 Insiderstrafflagen (2000:1086) 9 47 Lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 3,4 48 Rapport: Finansinspektionen. ( 25 januari 2002) s Internet: ( ) 50 Leijonhufvud Madeleine & Wennberg Suzanne. (2004) s

18 - NATIONELLT GÄLLANDE LAGSTIFTNING - man traditionellt på tre former av uppsåt: direkt uppsåt, indirekt uppsåt och eventuellt uppsåt. Direkt uppsåt anges i 1 kap. 2 Brottsbalken och föreligger när handlingen företas i avsikt att uppnå ett visst resultat och indirekt uppsåt när effekten utgör en nödvändig men inte avsedd följd av handlandet. Vid bedömning av om gärningsmannen har haft eventuellt uppsåt, uppställer man ett hypotetiskt prov, där man frågar sig om handlingen hade genomförts även om han varit medveten om utfallet. Blir svaret på denna frågeställning jakande föreligger eventuellt uppsåt. Vid oaktsamhet, handlar det om en bedömning av om subjektet borde ha insett att han handlade i strid mot regelverket. 51 Enligt 2 insiderstrafflagen döms person med insynsställning, för insiderbrott om han (efter att han fått insiderinformation) för egen eller annans räkning genom handel på värdepappersmarknaden förvärvar eller avyttrar finansiellt instrument som informationen rör, eller använder informationen för att ge råd till annan, till fängelse i högst två år. I 3 Insiderstrafflagen finns en bestämmelse som möjliggör det att döma även andra personer som kommer över informationen som röjts av personer med insynsställning eller eljest kommit ut obehörigen, för insiderbrott. Är brottet ringa döms insiderförseelse enligt 4 insiderstrafflagen, till böter eller fängelse i högst sex månader. För grova fall finns en bestämmelse i 5 insiderstrafflagen. Vid bedömning av om brottet är att anses som grovt tas hänsyn till affärens omfattning och övriga omständigheter. Straffskalan vid grovt brott är fängelse lägst sex månader och högst fyra år. För de fall av marknadsmissbruk som inte genomförts avsiktligt, finns en bestämmelse i 6 insiderstrafflagen som ger möjligheten att döma den som handlat grovt oaktsamt för vårdslöst insiderförfarande, till böter eller fängelse i högst sex månader. Slutligen har man i 7 straffbelagt röjandet av insiderinformation. Person med insynsställning eller som genom sitt aktieinnehav fått insiderinformation, döms för obehörigt röjande av insiderinformation om informationen lämnas ut obehörigen, till böter eller fängelse i högst sex månader. För de fall informationen samtidigt blir allmänt känd döms dock inte till ansvar. Vid alla former av marknadsmissbruk krävs naturligtvis att såväl de objektiva som de subjektiva rekvisiten skall vara uppfyllda för att någon skall kunna dömas för brott mot insiderstrafflagen. Ett av de objektiva rekvisiten i insiderstrafflagen omfattar själva momentet att utnyttja insiderinformation. Insiderinformation är, som beskrivits tidigare, icke offentlig information eller icke publicerat material, men den innesluter också rykten och spekulationer om de härstammar från någon med insynsställning. 52 Om en person med insynsställning utnyttjar information genom att idka handel med finansiella instrument på en organiserad marknad har denne uppfyllt det objektiva rekvisitet enligt insiderstrafflagen. Men för att brott ska ha begåtts måste också det subjektiva rekvisiten vara uppfyllde. För att det subjektiva rekvisitet enligt insiderstrafflagen skall vara uppfyllt krävs att uppsåt i någon form (direkt, indirekt eller eventuellt uppsåt) föreligger, och för vårdslöst 51 Christina af Sandeberg (2002) s Ibid. s

19 - NATIONELLT GÄLLANDE LAGSTIFTNING - insiderförfarande krävs att grov oaktsamhet föreligger. Detta innebär att subjektet skall ha agerat på ett sådant sätt att man i efterhand kan bedöma vederbörandes avsikter med agerandet och vilken insikt om sitt eget agerande som subjektet haft. Kände den misstänkte till att informationen var s.k. insidermaterial? Förstod han följderna av sitt agerande? Skulle han ha agerat om han förstått? osv. Eller föreligger vårdslöst insiderförfarande? Borde vederbörande ha insett att informationen ifråga var icke offentligt material och att användandet av den kunde leda till den effekt som uppstod? För att bedöma huruvida rekvisit vårdslöshet föreligger görs en aktsamhetsbedömning. Vid bedömningen tas hänsyn exempelvis till hur stor erfarenhet personen har av handel med finansiella instrument. 4.5 OTILLBÖRLIG KURSPÅVERKAN För att någon skall anses ha ägnat sig åt otillbörlig kurspåverkan, är att dennes handling väsentligt påverkat kursen. Vid införandet av insidersanktioner i Sverige angavs i förarbetena att med väsentlig kurspåverkan menas 10 procent. 53 Ekobrottsmyndigheten hade en annan uppfattning och föreslog att det skulle räcka med att handlingen kan påverka kursen. Nu blev det inte som Ekobrottsmyndigheten ville varför det objektiva rekvisitet är alltså om subjektet utfört en handling som väsentligt har påverkat kursen. För att brott skall föreligga krävs, som nämnts tidigare, också att det subjektiva rekvisitet är uppfyllt (uppsåtligt eller grovt vårdslöst handlande). Uppsåtsrekvisitet är oftast det som är svårast för polis och åklagare att styrka. Från 1991, då insiderlagstiftningen infördes, fram till 2002, har 450 insiderärenden vid finansinspektionen öppnats. Av dessa har endast 11 blivit fällda för brott mot insiderlagstiftningen, varav 7 kan hänföras till ett och samma mål, Pinkerton/Securitasmålet Pinkerton/Securitasmålet är det mest omfattande insiderfall som prövats i Sverige och det enda insiderfall i vilket fängelsestraff dömts ut. Detta fall handlar om att information om att säkerhetsbolaget Securitas skulle 1998 köpa upp ett amerikanskt vaktbolag, Pinkerton, spreds ut av primära och sekundära insiders innan denna information var offentliggjord. Insiderinformationen användes av ett flertal personer för att handla aktier i Securitas och Pinkerton på Stockholmsbörsen och New York börsen. Förfarandet hade en kurspåverkande effekt på Securitas aktien och Pinkerton aktien, vilket kunde bevisas i tingsrätten. Tingsrätten utdömde fängelse för grovt insiderbrott för de tre huvudmisstänkta. Anledningen till att så få fall leder till fällande dom, hänger samman med bevisproblematiken. Även om någon kan misstänkas kan det vara svårt för en åklagare att få fram sådan bevisning att det framstår som ställt utom allt rimligt tvivel att brott begåtts, vilket ju krävs för att någon skall kunna fällas enligt svensk rättstradition. 53 Prop. 1990/91:42 s Stockholms tingsrätt dom i mål B och Svea hovrätts dom i mål B Christina af Sandeberg (2002) s

20 - NATIONELLT GÄLLANDE LAGSTIFTNING INITIATIV TILL LAGÄNDRING Regeringen tog ett första initiativ till att analysera den nuvarande lagstiftningen i juli 2003, då en utredning tillsattes. Utredningen skulle behandla frågor gällande den aktuella insiderlagstiftningen samt ett nytt direktiv (direktiv 2003/6/EG) som trädde i kraft i april 2003 angående insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan 56. Ytterligare tre direktiv (2003/124/EG, 2003/125/EG, 2004/72/EG) och en förordning ((EG) nr 2273/2003) har antagits av Europa kommissionen. De nya direktiven har antagits för att verka för en harmonisering av insiderlagstiftningen inom Europeiska Unionen. 57 Nyligen lämnade regeringen över en proposition (2004/05:142) till riksdagen, där förslag om en lagändring av insiderlagstiftningen presenteras med hänsyn till de nya EG-initiativ som kommit på senare tid. De ändringsförslag som lagts på riksdagens bord, handlar framför allt om att utvidga det straffbara området. Detta för att göra det enklare att komma till rätta med agerande som anses oacceptabla när det gäller de tre brottstyperna, insiderhandel, obehörigt röjande av insiderinformation och otillbörlig marknadspåverkan. Om förslaget att förändra insiderlagen träder kraft innebär det att förbuden mot insiderhandel, röjande av insiderinformation och otillbörlig kurspåverkan i fortsättningen kommer att gälla alla som har tillgång till insiderinformation. Den gällande lagstiftningen på området begränsar straffbarheten till olika personkretsar, vilket i och med införandet av en ny lag kommer att slopas. 58 I propositionen föreslås också att aktörer på marknaden med insynsställning inte får handla med värdepapper på marknaden en månad före en rapport. För övrigt ska inga inskränkningar finnas. Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen föreslog ett annat alternativ, nämligen att personerna med insynställningen endast skulle få idka handel med värdepapper en månad efter att kvartalsrapporten blivit offentlig. 59 I en artikel i Dagens Nyheter 60, ställer sig chefsåklagare, samordnare av insidermål på ekobrottsmyndigheten, kritisk till de förslag finansdepartementet lagt fram i sin proposition. Något som kan skapa problematik i framtiden är att de nordiska länderna troligtvis kommer att ha en gemensam börs. Det första man är kritisk mot är inskränkning av möjligheten för individer med insynsställning att handla på börsen, där Danmark och Norge har gjort en annan tolkning än Sverige. För att ta ett annat exempel på den problematik som kan uppkomma är att de nordiska länder tolkar innebörden i ett EG-direktiv olika. Sverige har valt formuleringen väsentlig kurspåverkan i samband med ett lagbrott i otillbörlig kurspåverkan, medan Norge och Danmark har uttryckt det hela att kurserna ska påverkas märkbart. Risken finns att beviskraven blir högre i Sverige än i de andra länderna. Lars Afrell, departementsråd på finansdepartementet, menar att formuleringen av den föreslagna lagtexten i Sverige är inhämtad och direkt översatt från EG direktivet. Han anser att användningen av märkbart är en ej korrekt översättning, och Danmark kan få problem att få acceptans i Bryssel Pressmeddelande: Finansdepartementet (7 juli 2004) Förslag till effektivare regler mot insiderhandel. ( ) 57 Artikel: Finansdepartementet (24 februari 2005) Marknadsmissbruk. ( ) 58 SOU 2004:69 s Artikel: (23 februari 2005) Regeringen vill skärpa insiderlagstiftningen. Dagens Industri 60 Artikel: Gripenberg Pia. (6 mars 2005) Ekobrottsmyndigheten kritiserar insiderlagen. Dagens Nyheter 61 Ibid

21 - NATIONELLT GÄLLANDE LAGSTIFTNING KRITIKISKA RÖSTER En ny utformad lag på området marknadsmissbruk är på gång. En del ställer sig kritisk till dess ny ordalydelse och dess utformning. Men en del går längre än att bara anmärka på lagens utformning. Det finns de som anser att lagar mot marknadsmissbruk snarare stjälper marknaden än hjälper den till att vara mer effektiv. Ett argument för att insiderhandel borde vara lagligt är att insideraffärer är ett bra sätt att belöna företagsledningen. Ledningen i ett företag har oftast tillgång till insiderinformation och det argumenteras därför att detta är en sorts belöning till dem för att de har den position de har. Ytterligare ett argument i mot insiderstrafflagen är att insiderhandel gynnar ägandet i företag, att fler skulle engagera sig i att aktivt deltaga i företaget, om de får tillgång till insiderinformation så att de får någon form av kompensation för sitt engagemang. 62 Andra påståenden mot en insiderlag är att aktiekursen skulle vara mer rättvisande om insiderhandel var tillåten, samt att insiderhandel inte skadar någon. 4.8 MORAL OCH ETIK När det ordas om ekonomiskbrottslighet brukar ofta moral- och etikfrågor dyka upp. På senare år har allmänheten bevittnat omfattande optionsprogram för företagsledning, insideraffärer på börsen, som har skapat ilska hos gemene man. Företagsledningen som står bakom ett optionsprogram anser snarare att detta är högst rimligt och legitimt. Detta tyder på att det kan finns en gråzon i samhället och det verkar finnas en klyfta mellan samhällsmoralen och marknadsmoralen 63. En viktig förutsättning för att en rättslig regel ska ha någon verkan i samhället är att lagen är respekterad samt att allmänheten anser att normen överensstämmer med de värderingar de har. 64 Det handlar också om etik, att individer är villiga att följa de spelregler som finns. Insideraffärer och utnyttjande av opublicerad information till sin egen eller annans fördel kan nog helt klart anses som omoraliskt och oriktigt. Därför måste det finnas normer som initieras i samhället som förhindrar marknadsmissbruk, samtidigt som det måste finnas en övertygelse hos allmänheten att handla efter dessa är etiskt riktigt. De nya EG-direktiv som initierats på området marknadsmissbruk har som uppgift att verka för en harmonisering av regleringar i Europa samt att marknaderna i Europa skall bli mer effektiva. Initiativ från EU:s sida kan kanske verka främmande för gemene man då det genomförs på överstatlig nivå. För att moralen skall bli bättre på marknader anser Göran Collste, att medborgarna skall få en mer aktiv roll i legaliseringen av marknadsmissbruk se. Hetzler Antoinette och Chatarina af Sandeberg 63 Collste Göran, Vikinge Lars. (2001) Samhällets normer, marknadens moral och den ekonomiska brottsligheten? i: Appelgren L & Sjögren H. (red.) Ekonomisk brottslighet och nationalstatens kontrollmakt. s Ibid. 65 Ibid. s

22 - EG DIREKTIV - 5. EG DIREKTIV PÅ OMRÅDET I tidigare kapitel har jag som författare redan upplyst dig som läsare, om några EG-direktiv som har betydelse på området insiderhandel. I detta kapitel tänkte jag gå in lite närmare på de redan omnämnda direktiven i denna uppsats samt några andra direktiv som är relevant när det kommer till svensk reglering av insiderhandel. 5.1 DE FÖRSTA INITIATIVEN AV EU Redan på 60-talet diskuterades befattningshavares utnyttjande av informationsfördelar och man förespråkade då inom EU en reglering av bolagsledningens handel med värdepapper. Under senare delen av 70-talet utfärdade EU Kommissionen ett påbud för att försöka stävja insiderhandel samt otillbörlig kursmanipulation. Några länder inom EU följde påbudet medan de flesta andra länder var eniga om att ett krafttag mot detta agerande på marknaden borde införas. 66 På slutet av 80-talet införde kommissionen insiderdirektivet (89/592/EES) som idag ligger till grund för den svenska insiderlagstiftningen. Detta direktiv var utformat som minimikrav. Sverige kunde ha infört strängare reglering men valde att inte göra det. År 1999 beslutades att en grupp skulle tillsättas för att utreda lagarna mot insideraffärer inom EU. Gruppen hittade en rad brister i den rådande lagstiftningen och presenterade sina förslag till ändringar i rapporten Market Abuse. Ett nytt direktiv utformades av kommissionen, marknadsmissbruksdirektivet, som infördes i början av Genom detta enda direktiv försökte EU säkerställa rambestämmelser för att bekämpa marknadsmissbruk DE NYA INITIATIVEN AV EU Genom att utfärda nya direktiv försöker EU ytterligare skärpa kraven för att råda bot mot marknadsmissbruk som EU anser föreligga. Den regleringsreform som EU nyligen har inrättat handlar i grund och botten om att främja den ekonomiska tillväxten i EU-området. De europeiska marknaderna anses karaktäriseras av stelheter och trögheter. EU vill verka för en mycket snabb harmonisering på området, för att få en bättre integrerad värdepappersmarknad i Europa. Detta faktum understryks av den s k Lamfalussy-rapporten. 68 Lamfalussy-rapporten handlar i korthet om tillsynsmyndigheters internationella samarbete avseende marknadsmissbruksdirektivet. EU-Kommissionens kommitté som utarbetade denna rapport, föreslår ett närmare samarbete och informationsutbyte mellan EU-staters tillsynsmyndigheter, värdepappersinstitut, marknadsplatser och clearingorganisationer, avseende handel med finansiella instrument Christina af Sandeberg (2002) s Ibid. s Rapport: Finansinspektionen. ( 25 januari 2002) s SOU 2004:69 s

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Insiderlagstiftningen

Insiderlagstiftningen Insiderlagstiftningen 1 2 Regelverk EG-direktiv Marknadsmissbruksdirektivet Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument Lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Utvecklingen på aktiemarknaden, insiderbrott och FI:s marknadstillsyn

Utvecklingen på aktiemarknaden, insiderbrott och FI:s marknadstillsyn 22-1-25 Utvecklingen på aktiemarknaden, insiderbrott och FI:s marknadstillsyn 1. Perspektiv på reglering av uppträdande på aktiemarknaden Frågorna kring insiderbeteenden på aktiemarknaden handlar om informationsspridning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument; SFS 2005:382 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005.

Läs mer

Marknadsmissbruk - insiderbrott och kursmanipulation? 1 Inledning

Marknadsmissbruk - insiderbrott och kursmanipulation? 1 Inledning Marknadsmissbruk - insiderbrott och kursmanipulation? 1 Inledning Marknadsmissbruk, som på engelska benäms market abuse, är den gemensamma beteckningen för olaglig insiderhandel, obehörigt röjande och

Läs mer

Promemorian Bekämpning av marknadsmissbruk (dnr Fi2016/01010/V)

Promemorian Bekämpning av marknadsmissbruk (dnr Fi2016/01010/V) 2016-05-16 R E M I S S V A R Finansdepartementet FI Dnr 16-4159 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

C-UPPSATS. Lagen om marknadsmissbruk

C-UPPSATS. Lagen om marknadsmissbruk C-UPPSATS 2006:147 Lagen om marknadsmissbruk - Ett verktyg för att motverka ekonomisk brottslighet Johan Boström Johan Nilsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN REMISSYTTRANDE 2016-01-07 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Fi.registrator@regeringskansliet.se Dnr Fi2015/05412/V Promemoria Tillsyn över efterlevnaden av EU:s marknadsmissbruksförordning

Läs mer

Lag. om ändring av värdepappersmarknadslagen

Lag. om ändring av värdepappersmarknadslagen Lag om ändring av värdepappersmarknadslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i värdepappersmarknadslagen (746/2012) 1 kap. 1 mom. 8 punkten, 13 och 14 kap., 15 kap. 2 mom. och 16 kap. 3, av dem

Läs mer

T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-03-31 B 2937-08 Rotel 09 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

INSIDERPOLICY FÖR EXPRES2ION BIOTECH HOLDING AB

INSIDERPOLICY FÖR EXPRES2ION BIOTECH HOLDING AB INSIDERPOLICY FÖR EXPRES2ION BIOTECH HOLDING AB Styrelsen för ExpreS2ion Biotech Holding AB (publ), org.nr. 559033-3729, (nedan kallat Bolaget ) har vid sammanträde den 20.05.2016 beslutat fastställa följande

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument; SFS 2006:454 Utkom från trycket den 7 juni 2006 utfärdad den 24 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Strafflag 19.12.1889/39

Strafflag 19.12.1889/39 Strafflag 19.12.1889/39 30 KAP (24.8.1990/769) Om näringsbrott 1 (1.4.1999/475) Marknadsföringsbrott Den som vid yrkesmässig marknadsföring av varor, tjänster, fastigheter, privata aktiebolags värdepapper

Läs mer

Yttrande över betänkandet Marknadsmissbruk (SOU 2004:69)

Yttrande över betänkandet Marknadsmissbruk (SOU 2004:69) EKOBROTTSMYNDIGHETEN Yttrande Sida 1 (5) Chefsjurist Roland Andersson 2004-10-19 Ert 900 2004/0302 Er beteckning 2004-07-07 Fi2004/3176 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser;

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 2015-02-26 BESLUT Fingerprint Cards AB FI Dnr 14-14352 Verkställande direktören Jörgen Lantto Delgivning nr 2 Box 2412 403 16 Göteborg Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

I. Marknadsmissbrukslagstiftningen och aktierelaterade incitaments- och sparprogram

I. Marknadsmissbrukslagstiftningen och aktierelaterade incitaments- och sparprogram 2006-06-07 I. Marknadsmissbrukslagstiftningen och aktierelaterade incitaments- och sparprogram Nedan föreslås vissa ändringar i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel av finansiella

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2015:184 Utkom från trycket den 9 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Nya regler om marknadsmissbruk

Nya regler om marknadsmissbruk Nya regler om marknadsmissbruk FI-forum 14 februari 2017 1 Agenda Inledning FI:s tillsyn och marknadsövervakning EBM:s arbete Ingripanden och FI:s beslutsprocess FI:s tvångsmedel Introduktion Erik Thedéen

Läs mer

Insiderhandel. En undersökning om moral och effektivitet. Handelsrätt C Uppsats HT 2006. Författare: Christian Borg. Handledare: Bo Westlund

Insiderhandel. En undersökning om moral och effektivitet. Handelsrätt C Uppsats HT 2006. Författare: Christian Borg. Handledare: Bo Westlund Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2006 Insiderhandel En undersökning om moral och effektivitet Författare: Christian Borg Handledare: Bo Westlund Sammanfattning

Läs mer

Marknadsmissbruk (insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan m.m.)

Marknadsmissbruk (insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan m.m.) Marknadsmissbruk (insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan m.m.) Reglernas syfte Marknadsmissbruk kan indelas i insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan. I vetenskaplig litteraturen diskuteras

Läs mer

I. Marknadsmissbrukslagstiftningen och aktierelaterade incitamentsprogram

I. Marknadsmissbrukslagstiftningen och aktierelaterade incitamentsprogram 2006-02-16 I. Marknadsmissbrukslagstiftningen och aktierelaterade incitamentsprogram 1. Bakgrund Nedan föreslås vissa ändringar i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel av finansiella

Läs mer

Preliminärt förslag börs- och clearingföreskrift

Preliminärt förslag börs- och clearingföreskrift Preliminärt förslag börs- och clearingföreskrift Kapitel X Inregistrering 1 Med överlåtbara värdepapper menas i denna föreskrift överlåtbara värdepapper enligt 1 kap 4 2 a och 2 b lag (2007:XX) om värdepappersmarknaden.

Läs mer

Finansinspektionens beslut

Finansinspektionens beslut 2007-08-23 BESLUT Borse Dubai Limited FI Dnr 07-7095 Finansinspektionen c/o Linklaters Advokatbyrå AB Box 7833 103 98 STOCKHOLM Finansinspektionens beslut Finansinspektionen skriver av ärendet om Borse

Läs mer

RB./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

RB./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan SVARSSKRIVELSE Sida 1 (9) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-05-02 B 4918-11 Rotel 36 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RB./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress: Ju.L1@justice.ministry.se Dnr Ju2009/3395/L1 Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 2017-03-22 B E S L U T FI Dnr 16-14423 Delgivning nr 2 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Särskild

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tfn 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument; SFS 2000:1087 Utkom från trycket den 8 december 2000 utfärdad den 30 november 2000. Enligt riksdagens

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 6/2016

Föreskrifter och anvisningar 6/2016 Föreskrifter och anvisningar 6/2016 Föreskrifter och anvisningar om informationsskyldighet Dnr FIVA 6/01.00/2016 Utfärdade 7.6.2016 Gäller från 3.7.2016 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom insiderbrott

Överklagande av hovrättsdom insiderbrott ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 1 (11) Chefsåklagaren Lars Persson 2007-01-17 Ert ÅM 2007/0082 Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom insiderbrott Klagande

Läs mer

2 RIKTLINJER FÖR REGLERING AV HUVUDAVSNITT UPPFÖRANDEREGLER

2 RIKTLINJER FÖR REGLERING AV HUVUDAVSNITT UPPFÖRANDEREGLER 1 (5) 2 RIKTLINJER FÖR REGLERING AV HUVUDAVSNITT UPPFÖRANDEREGLER Syfte, bakgrund och rättsgrund I sina uppföranderegler för tillhandahållande av finansiella tjänster har Finansinspektionen som mål att

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 2013-09-04 BESLUT Bellander et al AB FI Dnr 13-8322 Lill-Jans plan 5 Delgivning nr 2 114 25 Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8

Läs mer

Det 36. nordiska juristmötet i Helsingfors den augusti Sanktioner mot insiderhandel och kursmanipulation

Det 36. nordiska juristmötet i Helsingfors den augusti Sanktioner mot insiderhandel och kursmanipulation Det 36. nordiska juristmötet i Helsingfors den 15-17 augusti 2002 Sanktioner mot insiderhandel och kursmanipulation Debattinlägg Av Catarina af Sandeberg Hur kan vi förbättra och effektivisera sanktioneringen

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Placeringspolicy pensionsmedelsförvaltning 1. Allmänt 1.1 Bakgrund Förvaltningen av pensionsmedel som motsvarar hela pensionsskulden skall ske under

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser;

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 14/2013

Föreskrifter och anvisningar 14/2013 Föreskrifter och anvisningar 14/2013 Handelsparter från tredjeland Dnr FIVA 15/01.00/2013 Utfärdade 10.6.2013 Gäller från 1.7.2013 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 5328 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer

Finansdepartementet FI Dnr 04-5256-001 Värdepappersmarknadsenheten 103 33 STOCKHOLM

Finansdepartementet FI Dnr 04-5256-001 Värdepappersmarknadsenheten 103 33 STOCKHOLM 2004-10-13 oéãáëëî~ê= Finansdepartementet FI Dnr 04-5256-001 Värdepappersmarknadsenheten 103 33 STOCKHOLM Remissvar Marknadsmissbruk (SOU 2004:69) Sammanfattning Finansinspektionen (FI) tillstyrker stora

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en

Läs mer

Kursmanipulation. Carl Hagberg. Examensuppsats Juristprogrammet 30 högskolepoäng. Juridiska institutionen Handledare: Claes Beyer

Kursmanipulation. Carl Hagberg. Examensuppsats Juristprogrammet 30 högskolepoäng. Juridiska institutionen Handledare: Claes Beyer Kursmanipulation Carl Hagberg 2010 Examensuppsats Juristprogrammet 30 högskolepoäng Juridiska institutionen Handledare: Claes Beyer Manipulation is the art of advertising through the medium of the tape.

Läs mer

Lagrådsremiss. Informationskrav i noterade företag, m.m. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Informationskrav i noterade företag, m.m. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Informationskrav i noterade företag, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 januari 2007 Mats Odell Lars Afrell (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Effektiv bekämpning av marknadsmissbruk

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Effektiv bekämpning av marknadsmissbruk 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-09-27 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Anita Saldén Enérus och Svante O. Johansson. Effektiv bekämpning av marknadsmissbruk

Läs mer

Kommittédirektiv. Telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter. Dir. 2014:11. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter. Dir. 2014:11. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter Dir. 2014:11 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning Problem i samband med telefonförsäljning av varor

Läs mer

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4)

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4) 2014-05-19 REMISSVAR Justitiedepartementet Konsumentenheten FI Dnr 14-3638 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Riktlinjer om affärer med finansiella instrument gjorda för egen räkning av anställda och uppdragstagare i fondbolag samt av deras närstående

Riktlinjer om affärer med finansiella instrument gjorda för egen räkning av anställda och uppdragstagare i fondbolag samt av deras närstående Riktlinjer om affärer med finansiella instrument gjorda för egen räkning av anställda och uppdragstagare i fondbolag samt av deras närstående Antagna den 11 februari 1998 och senast reviderade 30 januari

Läs mer

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 SEK har en viktig roll i det svenska exportkreditsystemet. Integritet, högsta affärsetiska standard och ett hållbart förhållningssätt

Läs mer

Tidigare i år gjordes vissa lagändringar till följd av marknadsmissbruksförordningen

Tidigare i år gjordes vissa lagändringar till följd av marknadsmissbruksförordningen 2016-12-21 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 14-17369 Ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk

Läs mer

FINANSINSPEKTIONEN

FINANSINSPEKTIONEN 1 Faktorer som påverkar påföljds- och ordningsavgiftens storlek 1.1 Påföljdsavgiftens dimensionering 41 2 mom. 1 i lagen om Finansinspektionen lyder: Påföljdsavgiftens belopp ska baseras på en samlad bedömning.

Läs mer

S./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

S./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan SVARSSKRIVELSE Sida 1 (13) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2010-05-11 B 5612-09 Rotel 14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM S./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

Läs mer

Lagrådsremiss. Marknadsmissbruk. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Marknadsmissbruk. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Marknadsmissbruk Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 februari 2005 (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I lagrådsremissen föreslår regeringen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till KOMMISSIONENS FÖRORDNING. av den

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till KOMMISSIONENS FÖRORDNING. av den SV 10830 rev 2 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2003) Förslag till KOMMISSIONENS FÖRORDNING av den om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter; SFS 2014:275 Utkom från trycket den 20 maj 2014 utfärdad den 30 april 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens

Läs mer

Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder

Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU30 Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition

Läs mer

FÖLJ LAGAR OCH REGLER

FÖLJ LAGAR OCH REGLER SEK har en viktig roll i det svenska exportkreditsystemet. Integritet, högsta affärsetiska standard och ett hållbart förhållningssätt är grundläggande värderingar i vår verksamhet. SEK:s värderingar och

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2015-03-04 BESLUT North Investment Group AB FI Dnr 14-15736 Advokaterna Peter Sarkia och Hans Schedin Delgivning nr 2 MAQS Advokatbyrå Box 7009 103 86 Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103

Läs mer

Användningen av kreditbetyg i riskhantering. Katarina Back (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Användningen av kreditbetyg i riskhantering. Katarina Back (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Användningen av kreditbetyg i riskhantering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 februari 2014 Peter Norman Katarina Back (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

FI-forum: Vägledning för börsbolag. Finansinspektionen Handelstillsyn borsbolag@fi.se 2012-04-12

FI-forum: Vägledning för börsbolag. Finansinspektionen Handelstillsyn borsbolag@fi.se 2012-04-12 FI-forum: Vägledning för börsbolag Finansinspektionen Handelstillsyn borsbolag@fi.se 2012-04-12 1 2 Program 14:30-15:00 Kaffe och registrering 15:00-15:15 Generaldirektör Martin Andersson hälsar välkommen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM56. Ett straffrättsligt direktiv om bekämpande av penningtvätt. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM56. Ett straffrättsligt direktiv om bekämpande av penningtvätt. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ett straffrättsligt direktiv om bekämpande av penningtvätt Justitiedepartementet 2016-01-19 Dokumentbeteckning KOM(2016) 826 Förslag till Europaparlamentets och rådets

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

Marknadsmissbruk. insiderbrott och kursmanipulation. Catarina af Sandeberg

Marknadsmissbruk. insiderbrott och kursmanipulation. Catarina af Sandeberg Marknadsmissbruk insiderbrott och kursmanipulation Catarina af Sandeberg Innehållsförteckning 1 INLEDANDE DEL...3 1.1 ALLMÄNT OM ÄMNET OCH DESS AVGRÄNSNING...3 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH UTGÅNGSPUNKTER...5

Läs mer

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning 2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 14 13970 Ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd med anledning av en ny förordning om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler

Läs mer

Informationspolicy för TC TECH Sweden AB (publ), 556852-1883

Informationspolicy för TC TECH Sweden AB (publ), 556852-1883 Informationspolicy för TC TECH Sweden AB (publ), 556852-1883 1. Grundprinciper Styrelsen för TC TECH Sweden AB (publ) ( TC TECH ) har beslutat att notera bolaget vid First North i Stockholm. TC TECH skall

Läs mer

Förutsättningarna för att beivra och lagföra illegal och oreglerad spelverksamhet

Förutsättningarna för att beivra och lagföra illegal och oreglerad spelverksamhet datum: 2012-06-07 dnr: 33-2011-0039 rir 2012:15 Förutsättningarna för att beivra och lagföra illegal och oreglerad spelverksamhet Bilaga 5 till granskningsrapport RiR 2012:15 Staten på spelmarknaden når

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 2008-02-07 BESLUT B&B TOOLS AB FI dnr 07-6592 Box 10024 Delgivning nr 4 100 55 Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Främjandeförbudet i lotterilagen. Dir. 2014:6. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

Kommittédirektiv. Främjandeförbudet i lotterilagen. Dir. 2014:6. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Kommittédirektiv Främjandeförbudet i lotterilagen Dir. 2014:6 Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Sammanfattning Snabba insatser från statens sida och verkningsfulla sanktioner vid överträdelser

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-11-28 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Ingemar Persson. Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 2017-03-30 B E S L U T FI Dnr 16-14715 Delgivning nr 2 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Särskild

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 september 2009 KLAGANDE Rottneros AB, 556013-5872 Ombud: Advokat Odd Swarting Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm MOTPART Finansinspektionen

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 2017-03-16 B E S L U T FI Dnr 16-14317 Delgivning nr 2 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Särskild

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2014 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2014 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2014 (OR. en) 17065/14 FÖLJENOT från: inkom den: 17 december 2014 till: Komm. dok. nr: Ärende: EF 363 ECOFIN 1209 DRS 177 DELACT 243 Jordi AYET PUIGARNAU,

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 2016-11-30 B E S L U T A FI Dnr 16-8795 Delgivning nr 2 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Särskild

Läs mer

Marknadsmissbruk. Betänkande av Marknadsmissbruksutredningen. Stockholm 2004 SOU 2004:69

Marknadsmissbruk. Betänkande av Marknadsmissbruksutredningen. Stockholm 2004 SOU 2004:69 Marknadsmissbruk Betänkande av Marknadsmissbruksutredningen Stockholm 2004 SOU 2004:69 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, P.O. Box 6750, SE-113 85 Stockholm, Tel +46 8 787 80 00, Fax +46 8 24 13 35. Prenumerera via e-post på www.fi.se. ISSN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:798 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?

Läs mer

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Från 1 november 2007 blir ditt kundskydd ännu starkare Den 1 november 2007 får vi nya

Läs mer

Betänkande En ny lag om värdepappersmarknaden (SOU 2006:50 samt SOU 2006:74)

Betänkande En ny lag om värdepappersmarknaden (SOU 2006:50 samt SOU 2006:74) AD. 41-549/2006 851 81 Sundsvall 2006-08-11 1 (5) Tel: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se bolagsverket.se Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Betänkande

Läs mer

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 Avgränsningar 3 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN 3 Produkter och intäkter 3

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2016-11-21 B E S L U T Danske Bank A/S Verkställande direktören Holmens kanal 2-12 DK-1092 Köpenhamn DENMARK FI Dnr 16-9127 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408

Läs mer

FFFS 2016:2. 2 a kap. Anmälan av vissa förvärv

FFFS 2016:2. 2 a kap. Anmälan av vissa förvärv Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser;

Läs mer