Stockholm den 4 juni 2013

Transkript

1 R-2013/0446 Stockholm den 4 juni 2013 Till Finansdepartementet Fi2013/905 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 mars 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Prospektansvar (Ds 2013:16). Sammanfattning Advokatsamfundet tillstyrker att ett lagreglerat ansvar införs för emittenter, säljare och andra som är skyldiga att upprätta ett prospekt samt att ett lagreglerat ansvar införs för andra personer som medverkat vid upprättandet av ett prospekt, med den avgränsning som framgår av promemorian. Advokatsamfundet är dock kritiskt till att promemorian med hänvisning till tidsbrist, trots att åtta år förflutit sedan Prospektutredningens slutbetänkande, endast berör prospektansvaret och inte tar ett samlat grepp om övriga frågeställningar rörande bolags informationsansvar. Därutöver har Advokatsamfundet en annan syn på frågan hur den ersättningsgilla kretsen ska bestämmas samt vissa andra kommentarer, för vilka redogörs för nedan. Med undantag för de invändningar som redovisats nedan har Advokatsamfundet inte någon erinran mot de lagändringar som föreslås i promemorian.

2 2 Allmänna synpunkter Advokatsamfundet delar promemorians bedömning att tydliga ansvarsregler avseende prospektansvar bidrar till att upprätta förtroendet för finansmarknaderna och att även effektivitetsskäl talar för en ytterligare reglering. Advokatsamfundet delar även promemorians bedömning att ytterligare reglering på området undanröjer den osäkerhet som i dag föreligger när det gäller frågan om ett aktiebolag kan vara skadeståndsskyldigt för fel och brister i ett prospekt. Advokatsamfundet tillstyrker därför att ett lagreglerat ansvar införs för emittenter, säljare och andra som är skyldiga att upprätta ett prospekt samt att ett lagreglerat ansvar införs för andra personer som medverkat vid upprättandet av ett prospekt, med den avgränsning som framgår av promemorian. Som även berörs i promemorian får ett lagreglerat ansvar inte uppfattas som en form av garanti, som kan utnyttjas så snart som en investerare inte får den avkastning som han eller hon har hoppats på. Aktiemarknaden är en marknad för riskkapital. En investering i aktier är en investering i ett företag, med de risker och möjligheter som föreligger. Vissa företag är mer riskfyllda än andra. En investering kan utvecklas olika, men risken bärs av investerarna. Kursutvecklingen för en aktie kan vidare i någon mån vara nyckfull och styrd av kringomständigheter, som strängt taget inte är hänförliga till bolaget självt. För detta kan naturligtvis ingen heller hållas ansvarig. Den investerare som finner att denne har gjort en investering som utvecklats ogynnsamt, får som utgångspunkt bära sin egen förlust. En investerare måste dock kunna utgå från att det tillgängliga informationsunderlaget innehåller korrekta sakupplysningar. Advokatsamfundet är dock kritiskt till att promemorian - under åberopande av tidsbrist - endast berör prospektansvaret och inte tar ett samlat grepp om övriga frågeställningar rörande bolags allmänna informationsansvar. Advokatsamfundet har såväl i sitt yttrande avseende Aktiebolagskommitténs slutbetänkande Ny aktiebolagslag (SOU 2001:1) som i sitt remissvar avseende Prospektutredningens slutbetänkande (SOU 2005:18) påpekat att det finns ett tydligt samband mellan prospektansvaret och informationsansvaret och att frågorna borde övervägas och utredas ytterligare, något som även Prospektutredningen föreslog. Samfundet har i tidigare remissyttranden anfört bl.a. följande. Det framstår också som rimligt att bolaget skall kunna åläggas ett prospektansvar i överensstämmelse med kommitténs förslag. Emellertid behandlar kommittén bara en del av vad som i själva verket är ett stort problemområde. I olika sammanhang, som inte aktualiserar prospekt, kan det bli aktuellt att ett bolag i anslutning till en emission lämnar garantier och gör åtaganden som i t.ex. en köpsituation vore fullt naturliga, men som inte passar in i den aktiebolagsrättsliga kontexten. Dessa frågeställningar borde utredas och behandlas i lagstiftning i samma sammanhang som prospektansvaret. Det förefaller inte lämpligt att särlagstifta om prospektansvar utan att vara på det klara med hur garantiansvarsfrågor m.m. skall behandlas.

3 3 Samfundet ställer sig härvid frågan av vilken anledning just sådan informationsgivning som ett noteringsprospekt utgör skall särregleras och medföra ansvar för bolaget. Såvitt samfundet kan se finns inga avgörande skillnader mellan ett noteringsprospekt och exempelvis informationen i en årsredovisning som motiverar ansvar för bolaget i det ena fallet men inte i det andra. Utredningen uttalar själv (sid. 113) att det är tveksamt om en juridisk person kan bli skadeståndsskyldig gentemot personer som lidit skada på grund av fel eller brister i en årsredovisning eller en delårsrapport, som offentliggjorts utan samband med en kapitalanskaffning, men däremot inte varför sådant ansvar skall utkrävas vid ett noteringsprospekt. Dessutom ter det sig tveksamt varför information i form av till exempel årsredovisningshandlingar skall kunna leda till ansvar för bolaget när handlingen ingår som en del av ett prospekt men inte när handlingen offentliggörs utan samband med kapitalanskaffning. Diskrepansen blir än tydligare i de fall årsredovisningshandlingar ingår i ett noteringsprospekt som inte är kombinerat med en kapitalanskaffning. Dessa synpunkter gör sig enligt Advokatsamfundets mening gällande med oförändrad styrka, även såvitt avser promemorians innehåll. Att promemorian nu åtta år senare åberopar tidsbrist som skäl för att inte göra en större översyn är inte trovärdigt. Det är angeläget att frågorna om bolags informationsansvar snarast blir föremål för utredning, för att på samma sätt som när det gäller prospektansvaret, undanröja osäkerheten avseende detta ansvar och öka förutsebarheten för bl.a. emittenter och investerare. Kretsen av ersättningsberättigade Enligt Prospektutredningens förslag skulle prospektansvar föreligga mot samtliga personer som lidit skada. Advokatsamfundet konstaterade i sitt remissvar att kretsen av skadelidande, med en sådan reglering, kan komma att bli mycket stor. Utredningens förslag avvek även från det förslag som Aktiebolagskommittén förde fram i sitt slutbetänkande. Aktiebolagskommittén föreslog i sitt slutbetänkande att ett aktiebolag endast ska kunna åläggas skadeståndsskyldighet mot personer som tecknat fondpapper som emitterats av ett bolag eller som köpt fondpapper av aktieägare om köpet skett genom anmälan i ett av bolaget upprättat erbjudandeprospekt. Som argument för att kretsen av ersättningsberättigade skulle begränsas på dylikt sätt, framhöll Aktiebolagskommittén bl.a. att bolagets skadeståndsansvar annars kan bli synnerligen omfattande. Hänsynen till bolagets borgenärer talade därför för en begränsning av den ersättningsberättigade kretsen av skadelidande. I promemorian lämnas ett nytt förslag när det gäller kretsen av ersättningsberättigade. De föreslagna reglerna om ansvar för fel och brister i ett prospekt ska kunna åberopas av den som har tecknat eller förvärvat överlåtbara värdepapper vid ett erbjudande till allmänheten, som omfattas av prospektet. Om ett prospekt används för upptagande av överlåtbara värdepapper till handel på en reglerad marknad, ska ansvarsreglerna kunna åberopas av den som har förvärvat sådana värdepapper inom sex månader från det att värdepapperen togs upp till handel på den reglerade marknaden.

4 4 Advokatsamfundet konstaterar inledningsvis att promemorian innehåller en analys rörande frågeställningar avseende den ersättningsberättigade kretsen, som får anses tillräcklig. Det är tydligt att det finns olika sätt att reglera denna fråga - och att det finns olika intressen hos de aktörer som berörs. När det sedan gäller promemorians förslag i sak delar Advokatsamfundet promemorians bedömning att primärkretsen ska ingå i den grupp som ska kunna göra gällande ansvar för fel och brister i ett prospekt, och att ansvaret mot sekundärmarknaden ska begränsas. Advokatsamfundet anser dock att promemorians lösning på hur ansvaret mot sekundärmarknaden ska begränsas kan ifrågasättas. I promemorian föreslås att den som förvärvar överlåtbara värdepapper på andrahandsmarknaden endast ska ingå i den ersättningsberättigade kretsen, i det fall det rör sig om sådana värdepapper som upptagits till handel på en reglerad marknad. I det fall som överlåtbara värdepapper handlas på andra marknadsplatser, exempelvis Aktietorget eller First North eller via en av emittenten utsedd market maker, ska endast den som förvärvat de överlåtbara värdepapperen i primäremissionen ingå i den ersättningsberättigade kretsen. Detta framstår som svårförståeligt, inte minst mot bakgrund av att de värdepapper som handlas på dessa marknadsplatser ofta är s.k. förväntansbolag och mindre genomlysta än de bolag som handlas på en reglerad marknad. För investerarna på andrahandsmarknaden är i detta fall innehållet i prospektet av stort intresse. Det finns därför en risk att den föreslagna utformningen av den ersättningsberättigade kretsen motverkar promemorians övergripande syfte med det lagreglerade prospektansvaret, dvs. att bidra till att upprätta förtroendet för finansmarknaderna. Mot denna bakgrund bör den ersättningsberättigade kretsen i stället vara densamma oavsett om det är ett prospekt som används för upptagande av överlåtbara värdepapper till handel på en reglerad marknad eller inte. Detta förenklar dessutom lagstiftningens utformning och bör göra det enklare att undvika missförstånd avseende dess innehåll. Sammanfattningsvis föreslår Advokatsamfundet att de föreslagna reglerna om ansvar för fel och brister i ett prospekt ska kunna åberopas av den som har tecknat eller förvärvat överlåtbara värdepapper under en tidsperiod om sex månader efter det att prospektet offentliggjordes. Övriga synpunkter Advokatsamfundet delar promemorians bedömning att även erbjudandehandlingar avseende kontanta uppköpserbjudanden ska omfattas av den nya ansvarsregleringen. Det bör dock tydliggöras att denna typ av erbjudanden innefattar en principiellt sett helt annan ansvarssituation än den situation värdepapper erbjuds som vederlag. I promemorian saknas ett resonemang kring denna frågeställning. Exempelvis anges i promemorian att För att en skada ska anses ha uppkommit måste värdet på de aktuella värdepapperen ha påverkats negativt (se sid. 82). Även om skadeståndsprocesser till följd av brister i en erbjudandehandling avseende ett kontant uppköpserbjudande sannolikt kommer att bli

5 5 mycket sällsynta bör dock förutsättningarna för skadestånd närmare utvecklas, inom ramen för den fortsatta beredningen av promemorian. I promemorian berörs olika frågeställningar avseende ansvar för de personer som medverkar vid upprättandet av ett prospekt. Beträffande värdepappersinstitut görs bedömningen att dessa inte ska omfattas av ett lagreglerat ansvar, varvid även frågan om betydelsen av att instituten närmast regelmässigt har sitt namn på prospektet berörs. När det gäller advokater som medverkar görs samma bedömning (sid. 64). På samma sida uttalas dock att Advokatens medverkan är normalt inte synbar för investerare och det finns således inte anledning att anta att en investerare satt sin tillit till advokatens medverkan. Emellertid är advokaters medverkan synbar för investerare, då det i prospekt ofta anges vilka advokatbyråer som medverkat som rådgivare. Det vore önskvärt att ett klargörande gjordes av innebörden att enbart det faktum att det anges att en advokatbyrå varit rådgivare inte innebär att advokatbyrån har ett ansvar mot någon annan än sin uppdragsgivare. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg/ genom Maria Billing