VARFÖR ÖKAR INKOMSTKLYFTORNA

Transkript

1 VARFÖR ÖKAR INKOMSTKLYFTORNA OCH VAD SPELAR DET FÖR ROLL? Senioruniversitetet i Stockholm 8 December, 2015 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm

2 ÖVERSIKT Varför bry sig om inkomst och förmögenhetsskillnader? Är inte fördelningsfrågor politiska snarare än vetenskapliga? Den empiriska bilden Hur har inkomstskillnaderna förändrats i Sverige Vad vet vi nu som vi inte visste förr? Thomas Pikettys bok och förklaring Var står vi nu och kopplingar till hållbarutveckling?

3 VARFÖR SKA VI BRY OSS OM FÖRDELNINGSFRÅGOR?

4 TVÅ KORTA, ENKLA SVAR 1. Människor bryr sig om fördelningsfrågor 1. Fördelning påverkar hur ekonomin fungerar (bl a genom punkt 1). Ex. Ojämlikhet som orsak till finanskrisen (Rajan s Fault Lines ) Ex. Ojämlikhet som orsak till svag återhämtning (Stiglitz, Krugman, the Economist etc.)

5 VARFÖR BRY SIG OM FÖRDELNINGSFRÅGOR? Ekonomin Politiken

6 VARFÖR BRY SIG OM FÖRDELNINGSFRÅGOR? Felaktig uppfattning att fördelning bara handlar om subjektiva idéer om rättvisa. Fördelning påverkar ekonomiska incitament och förutsättningar för individer. Fördelning påverkar också via olika politiska kanaler. Både i form av protester och missnöje och potentiellt skevt politiskt inflytande. Båda kanalerna skadliga för en väl fungerande marknad!

7 HUR SER DET UT? UTVECKLINGEN I SVERIGE

8 GINIKOEFFICIENTEN I SVERIGE

9 PERCENTILKVOTER I SVERIGE

10 INKOMSTANDEL FÖR TOPP 5 PROCENT I SVERIGE

11 RELATIV FATTIGDOM I SVERIGE

12 SAMMANTAGET Oavsett mått så har inkomstskillnaderna ökat i Sverige sedan 1980-talet Skillnaderna har ökat mest i toppen av fördelningen Mycket av uppgången kommer ifrån kapitalinkomster (och realiserade kapitalvinster) snarare än lönespridning De underliggande aktiviteterna dock oklara. Potentiellt stor skillnad på vad som genererar en kapitalinkomst!

13 DET BREDARE HISTORISKA PERSPEKTIVET OCH DEBATTEN KRING THOMAS PIKETTYS BOK

14 INKOMSTFÖRDELNINGSFORSKNING FÖRE PIKETTY Relativt små förändringar i fördelningsmått mellan 1950 och ( Rising tide lifts all boats ) Efter 1990 klara tendenser till ökade inkomstskillnader större intresse Men fokus på hushållsdata. Bara tillgängligt för de senaste årtiondena. Dåliga möjligheter till historiska jämförelser Piketty 1999: Låt oss göra vad Kuznets gjorde på 1950-talet men för alla länder och nu med ytterligare 50 år av data!

15 VAD VET VI IDAG? RESULTATET EFTER 15 ÅRS FORSKNING Information om utvecklingen i närmare 30 länder över hela 1900-talet. (World Top Income Database) En lång rad nya insikter om både vad som drivit den långsiktiga förändringen och om vikten av att förstå utvecklingen inom toppen, och vikten av både kapitalinkomster och arbetsinkomster. Nya data för förmögenhetsfördelning Nya data om kapital/inkomstkvoten (den funktionella inkomstfördelningen)

16 HUVUDRESULTAT 1: UTJÄMNING ÖVER 1900-TALET FRAM TILL RUNT 1980, SEDAN UPPGÅNG MEN STORA SKILLNADER MELLAN LÄNDER 60 Top 10% income share over the 20th Century Australia-Top 10% income share Canada-Top 10% income share Top 10% Income share China-Top 10% income share Denmark-Top 10% income share Finland-Top 10% income share-ids France-Top 10% income share Germany-Top 10% income share Ireland-Top 10% income share Italy-Top 10% income share Japan-Top 10% income share Malaysia-Top 10% income share Netherlands-Top 10% income share New Zealand-Top 10% income share Norway-Top 10% income share Portugal-Top 10% income share Singapore-Top 10% income share Spain-Top 10% income share Sweden-Top 10% income share Switzerland-Top 10% income share United Kingdom-Top 10% income share United States-Top 10% income share AVERAGE

17 HUVUDRESULTAT 2: EFTER 1980 STORA ÖKNINGAR I ANGLO-SAXISKA LÄNDER(FRÄMST USA), KLART MINDRE I KONTINENTALEUROPA, NORDEN NÄRMAR SIG DESSA FRÅN LÅGA NIVÅER 60 Inkomstandelen för topp-10gruppen Frankrike % 30 Sverige (utan realiserade kapitalvinster) Sverige (med realiserade kapitalvinster) USA (utan realiserade kapitalvinster) 20 USA (med realiserade kapitalvinster)

18 HUVUDRESULTAT 3: TILL ÖVERRASKANDE STOR DEL DRIVET AV FÖRÄNDRINGAR I YTTERSTA TOPPEN(P99-100) Inkomstandel för P jämfört med P90-95 över 1900-talet Frankrike P Frankrike P Sverige P Sverige P90-95 USA P USA P %

19 HUVUDRESULTAT 4: FALLET DRIVET AV NEDGÅNG I KAPITALINKOMSTER(INTE ENKUZNETS-PROCESS!) MEN UPPGÅNGENI USA IDAG MEST DRIVEN AV LÖNER ITOPPEN! Share of top decile in total (incomes or wages) 50% 45% 40% 35% 30% Figure 8.1. Income inequality in France, Share of top income decile in total income Share of top wage decile in total wage bill Share of top decile in total (incomes or wages) 50% 45% 40% 35% 30% Figure 8.7. High incomes and high wages in the U.S Share of top income decile in total income Excl. capital gains Share of top wage decile in total total wage bill 25% 25% 20% Inequality of total income (labor and capital) has dropped in France during the 20th century, while wage inequality has remained the same. Sources and series: see piketty.pse.ens.fr/capital21c. 20% The rise of income inequality since the 1970s is largely due to the rise of wage inequality. Sources and series: see pike y.pse.ens.fr/capital21c.

20 HUVUDRESULTAT 5: AGGREGERAT KAPITAL HAR DOCK NÄSTAN ÅTERHÄMTAT SIG 800% Figure I.2. The capital/income ratio in Europe, % Figure 5.3. Private capital in rich countries, U.S. Japan Market value of private capital (% national income) 700% 600% 500% 400% 300% 200% Germany France United Kingdom Value of private capital (% national income) 700% 600% 500% 400% 300% 200% Germany U.K. Canada France Italy Australia 100% Aggregate private wealth was worth about 6-7 years of national income in Europe in 1910, between 2 and 3 years in 1950, and between 4 and 6 years in Sources and series: see pike y.pse.ens.fr/capital21c. 100% Private capital is worth between 2 and 3.5 years of national income in rich countries in 1970, and between 4 and 7 years of national income in Sources and series: see piketty.pse.ens.fr/capital21c.

21 DEN ÖVERGRIPANDE BILDEN; N, U ELLER L? Topp-1 gruppens inkomstandel Kuznets -form Piketty -form (eller L-form) 21

22 HUR KAN VIFÖRKLARAR VAD VI OBSERVERAR?

23 VAD KAN FÖRKLARA DE LÅNGSIKTIGA FÖRÄNDRINGARNA? Huvudförklaringar för perioden före 1980 Krig, kriser och kapitalförstörelse Ökad och progressiv beskattning Huvudförklaringar för perioden efter 1980 Skill biased technological change Globalisering Högre avkastning på kapital Ökad konkurrens från låglöneländer Högre avkastning på att vara en superstjärna, speciellt i vissa brancher Skatter och transfereringar Förändrade sociala normer

24 VARFÖR INTE EN KUZNETS-KURVA? Tolkningen av Kuznets idé som att inkomstskillnader går ner i takt med ekonomisk utveckling uppenbart fel Tolkningen av Kuznets som att varje stort teknologiskift skapar ökade inkomstskillnader i början passar bättre Men förklarar inte koncentrationen i toppen. Samma problem för teorier som vilar på idéen om en ökad utbildningspremie. De förklarar inte den stora koncentrationen i toppen av fördelningen.

25

26

27

28

29

30 PIKETTYS FÖRKLARING

31 1. GRUNDBEGREPP Ekonomin: Kapital och arbete kombineras och skapar mervärde (produktion) All produktion = Alla inkomster (globalt) Alla inkomster (Y) = arbetsinkomster + kapitalinkomster Kapitalinkomsternas del (α) av alla inkomster (Y) = avkastning på kapital (r) gånger kapitalet (K) Kapitalismensförstalag : α= r K/Y = r β

32 2. HUR UTVECKLAS KAPITAL/INKOMSTKVOTEN β ÖVER TID? Kapitalstocken utvecklas över tid genom att en del av produktionen sparas (resten konsumeras). Med ett visst genomsnittligt sparande, s, och en viss tillväxttakt, g, konvergerar kapital/inkomstkvoten mot en viss nivå av β Kapitalismensandralag : β= K/Y = s/g Historiskt menar Piketty att observerade fluktuationer i β förklaras väl av detta samband.

33 3. IMPLIKATIONER FÖR KAPITALETS ANDEL AV INKOMSTERNA? Om nu kapital/inkomstkvoten konvergerar/ökar (mot en viss nivå β), vad betyder det för α? Gå tillbaka till Kapitalismens första lag: α= r K/Y = r β När kapital ackumuleras sjunker r (mer K, lägre pris på kapital). Frågan är vilken effekt som dominerar, att r går ner eller att K går upp? Beror på substitutionselasticitet mellan kapital och arbete. Om större än ett så dominerar K och α stiger, om mindre än ett så faller α, om exakt ett så tar effekterna precis ut varandra och α påverkas inte (Cobb-Douglas)

34 4. IMPLIKATIONER FÖR FÖRDELNINGEN ENLIGT PIKETTY? Kapital/inkomstkvot säger i sig inget om effekterna på den individuella fördelningen. Men om K är mera koncentrerat än L så ger högre α ökade inkomstskillnader. Ännu viktigare, enligt Piketty, är att om r> g så ökar skillnaderna mellan den vars inkomster kommer från kapital, och växer med r, jämfört med den vars inkomster kommer från arbete och växer med g (givet att hela förändringen inte konsumeras).

35 KAN DET STÄMMA ATTR > G? 6% Figure After tax rate of return vs. growth rate at the world level, from Antiquity until 2100 Annual rate of return or rate of growth 5% 4% 3% 2% 1% Pure rate of return to capital (after tax and capital losses) Growth rate of world output g 0% The rate of return to capital (after tax and capital losses) fell below the growth rate during the 20th century, and may again surpass it in the 21st century. Sources and series : see piketty.pse.ens.fr/capital21c Avkastning på kapital (efter skatt och kapitalförluster!) Har sedan dess återhämtat sig. OM r - g återgår till nivåer före 1900-talet så ökar inkomstskillnaderna i framtiden.

36 SAMMANFATTNINGSVIS Kapitalismens första lag : α= r K/Y = r β Kapitalismensandralag : β= K/Y = s/g Kapitalets (makro)andel bestäms i så fall av α= r s/g Men alldeles oavsett nivån på α kan sedan den med mera K än L lättare spara mer omr > g! r > g viktigast enligt Piketty. Problemet på sikt är risken för ett arvsbaserat samhälle.

37 KRITIKEN MOTPIKETTYSBOK

38 HUVUDKRITIKEN MOT PIKETTY S MODELL Krusell och Smith (2014) - Pikettys syn på framtida utveckling baserad på hans modell (inte data) - Om g faller menar TP att K/Y=s/g ökar (mot oändligheten om g går mot noll då s är oförändrad) MEN, om g faller så faller rimligtvis också s, allt annat orimligt! Dessutom om K ökar så faller också r. I ekvationen α = r s/g så handlar allt om hur mycket r och s förändras! Modern makro och kalibreringar visar att K/Y och α inte alls påverkas särskilt mycket!

39 ANNAN KRITIK MOT PIKETTY - Modellens allmängiltighet svarar inte mot den stora variation vi ser i data. - Stora skillnader mellan länder och över tid i vad som förklarar utvecklingen. - Och uppgången i USA mest arbetsinkomster, inte kapital! - Hanterandet av offentligt ägt kapital problematiskt. Fokus på privat förmögenhet ger potentiellt skev bild när man jämför mellan länder. - Även viss kritik mot dataserierna (Financial Times) men denna är i stort missriktad och påverkar inte den generella bilden.

40 SAMMANTAGET Oavsett var man står i diskussionen så har Pikettys forskning resulterat i en enorm förändring i kunskapsläget främst vad gäller inkomstfördelningens, förmögenhetsfördelningens och kapital/inkomst-kvotens utveckling över lång tid. Nya insikter om betydelsen av toppen och av förändringar i kapitalinkomsters roll över tid. Utmaning för många tidigare förklaringsmodeller Många utvecklingstendenser kan göra fördelningsfrågor än mer centrala i framtiden (t ex globalisering, super star-effekter, robotisering, etc.)

41 NÅGRA ORD OM DEN GLOBALA FÖRDELNINGENS UTVECKLING

42 BUT FAR FROM UNIFORM DEVELOPMENT OF WITHIN COUNTRY INEQUALITY SINCE 1990S

43 GLOBAL INCOME DISTRIBUTION IN 1820,1970, AND 2000

44 GLOBALFÖRDELNING AV REALA INKOMSTÖKNINGAR , %

45 GLOBAL FÖRDELNING AV REALA INKOMSTÖKNINGAR , %, ABSOLUTA TERMER

46 STORA FRÅGOR FÖR FRAMTIDEN

47 FÖRDELNING OCH HÅLLBAR UTVECKLING Alla komplexa system är känsliga

48 FÖRDELNING OCH POLITISKA IMPLIKATIONER, ETT EXEMPEL Alla komplexa system är känsliga

49 FÖRDELNING OCH DESS BETYDELSE Alla komplexa system är känsliga

50 KOPPLING TILL STABILITET I UTVECKLING Felaktig uppfattning att fördelning bara handlar om subjektiva idéer om rättvisa. Fördelning påverkar ekonomiska incitament och förutsättningar för individer. Fördelning påverkar också via olika politiska kanaler. Både i form av protester och missnöje och potentiellt skevt politiskt inflytande. Båda kanalerna skadliga för en väl fungerande marknad!

51 TACK FÖR ATT NI LYSSNAT!