Projekt BRON. Sten Unosson Projektledare för projekt BRON. Region Halland Bearbetning och layout: Heléne Levy, 2007 Bild framsida: Patrik Leonardsson

Transkript

1 Hälsofrämjande arbete med företag i fokus Erfarenheter från projekt BRON i Halland

2 Projekt BRON I denna skrift har jag samlat kunskap och erfarenhet från projekt BRON som pågick under åren Projektets huvudsakliga målgrupp var små- och medelstora företag verksamma i Hallands län. BRON verkade inom området hälsofrämjande arbetsplats och var på flera sätt både nytänkande och nyskapande. BRON var ett samverkansprojekt mellan Region Halland, Svenskt Näringsliv, Företagarna, LO-Väst, Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Varbergs arbetarkommun, Prevent och Svenska ESF-rådet i Skåne/Halland. Projektet finansierades av Svenska ESF-rådet. Tanken med denna skrift är att ge dig en bild av hur BRON arbetade för att få företag i Halland att börja tänka i ett främjande perspektiv. Jag vill även förmedla konkreta tips och råd till dig som står inför liknande uppgifter som de i projekt BRON. Jag hoppas att du kommer att ha nytta av erfarenheterna från BRON och att du blir inspirerad att arbeta för att vi får många fler hälsofrämjande arbetsplatser i Halland och i Sverige! Sten Unosson Projektledare för projekt BRON Region Halland Bearbetning och layout: Heléne Levy, 2007 Bild framsida: Patrik Leonardsson

3 Tre steg in i företagen I ett omfattande uppsökande arbete fick BRON kontakt med närmare 150 halländska företag med mellan 10 och 50 anställda. Arbetet kan beskrivas i tre steg där steg ett handlade om att etablera en första kontakt via telefon. Steg två bestod i att projektledaren gjorde ett arbetsplatsbesök där en eller flera personer från företaget deltog, företagsledaren var självskriven. Detta möte bestod bl a av samtal kring företaget och aktuella problem, information om projekt BRON, fördjupning av begreppet offensivt hälsofrämjande, arbetssätt inklusive metoder och verktyg. Hälsokorset en utgångspunkt I BRON användes bl a hälsokorset för att få igång tankar och diskussion kring vad hälsa egentligen handlar om. Frågor att fundera över och diskutera är till exempel: Vad är hälsa för mig? Var befinner jag mig på hälsokorset? Vad är hälsa för oss på arbetsplatsen? Vad kan vi tillsammans göra för att må bättre eller fortsätta att må bra? Kan vi placera in hela organisationen i hälsokorset? Var hamnar vi då? Mår bra Det tredje steget genomfördes när företagsledningen önskade en fortsättning. I detta steg var samtliga anställda delaktiga och det var utformat som ett 2-3 timmars seminarium, i de flesta fall förlagt till arbetsplatsen. Vid många av de arbetsplatser som projektet besökte fungerade dessa möten som en injektion, ett startskott för ett nytt sätt att se på hälsa på arbetsplatsen, men även på delaktighet, engagemang och det egna företagets utveckling. Sjuk Är sjuk mår bra Är sjuk mår dåligt Mår dåligt Är frisk mår bra Är frisk mår dåligt Frisk Med vilken känsla går du till jobbet? (Sätt ett kryss på linjen).... ) ) Varför känns det så?

4 Främjande och friskfaktorer nytt för företagen En av de bärande tankarna i projekt BRON var alltså att introducera ett tanke- och arbetssätt där frågor och problem tacklas utifrån ett främjande perspektiv. Detta perspektiv ger utrymme för den potential som ligger i att lyfta blicken, tänka framåt och se möjligheterna. Hur är det när det är som bäst? Hur gör vi för att komma dit? Tanken är att inte fastna i ett synsätt där fokus ligger på problem, vad som gått snett o s v. Kortfattat kan man beskriva det som en kartläggning av företagets friskfaktorer och att dessa ska synliggöras och förstärkas. Detta blir ett komplement till den mer traditionella kartläggningen av riskfaktorer. I BRON användes begreppet friskfaktorer i bred bemärkelse, d v s de faktorer som bidrar till en positiv utveckling inom alla områden. Det blev tydligt att detta tankesätt hade många fördelar, inte minst när det gällde de anställdas intresse, engagemang och delaktighet. Även friskfaktorer som t ex jämställdhet, mångfald har en naturlig plats i dessa sammanhang. De företagsledare och anställda som deltog i BRON:s informationsmöten och seminarier visade ett stort intresse. Att använda begreppet friskfaktorer uppfattades som ett nytt sätt att tänka och togs emot synnerligen positivt. Metoden sågs som ett värdefullt komplement till det problemfokuserade tankesättet. Endast ett fåtal företag hade tidigare konfronterats med detta synsätt och genomgående konstaterades att det offensivt hälsofrämjande utgör ett modernt och mycket attraktivt synsätt för utveckling av såväl arbetsmiljö som hela företagets verksamhet. Hälsofrämjande, vad är det? Ett hälsofrämjande synsätt utgår ifrån det friska och de faktorer som påverkar individens välbefinnande i positiv riktning. Exempel på detta är goda sociala nätverk, känsla av sammanhang i tillvaron, möjlighet att förstå och kunna påverka sin egen situation. Att arbeta hälsofrämjande kan beskrivas som den process där människor själva får möjligheten att öka kontrollen över de faktorer som bestämmer hälsan. Hälsofrämjande handlar om att bevara och förbättra hälsan. Vad skiljer då hälsofrämjande från förebyggande och rehabilitering? Sjukdomsförebyggande arbete har som mål att förhindra sjukdom och minimera risker. Rehabilitering är de samordnade medicinska, sociala och yrkesinriktade insatser som syftar till att hjälpa människor att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga. I hälsoarbetet på arbetsplatsen kan man inte utesluta någon av dessa delar. Människor blir sjuka och råkar ut för skador. Men för att minska flödet av personer som behöver vård och rehabilitering behöver vi andra strategier. Det framgångsrika företaget måste alltså arbeta inom alla tre områdena samtidigt.

5 Företagsledarna är synnerligen intresserade av situationen i andra företag, inte minst när det gäller arbetsmiljöområdet. Framgångsfaktorer, tips och råd BRON arbetade alltså med ett stort antal företag och fick en unik möjlighet att ta del av både företagsledares och anställdas tankar och idéer. Här redovisas några tips, råd, erfarenheter och framgångsfaktorer från projektarbetet. Sök upp företagen! Att tillämpa ett uppsökande arbetssätt har visat sig vara en mycket viktig framgångsfaktor i BRON. Företagsledarna är synnerligen intresserade av situationen i andra företag, inte minst när det gäller arbetsmiljöområdet. Man kan konstatera att det rätt ofta existerar en betydande sjuknärvaro i de mindre företagen och inte sällan gäller detta företagsledaren själv. Företagsledarens egen ohälsa, oftast i form av sjuknärvaro (olust, stress, utmattning m m), är en vanlig orsak till att organisationen inte mår bra. Företagsledare uppskattar att man tränger sig på, under förutsättning att det sker på ett respektfullt sätt och att företagsledaren upplever att det handlar om ett välmenande syfte. Den trestegsmodell BRON arbetade efter fungerade mycket väl. (1.Telefonkontakt. 2. Möte med företagsledningen. 3. Seminarium med alla anställda.) Steg 2 var synnerligen givande då det också visade sig att nästan alla företagsledare haft ett uppdämt behov av att prata av sig. De saknar neutrala bollplank. Företagsledaren, den viktigaste länken! Det är omöjligt att åstadkomma någon varaktig förändring om inte företagsledaren själv kan övertygas. Företagsledare saknar ofta kontakter/nätverk där man kan diskutera frågor och problem på ett förtroligt sätt. Företagsledare upplever ofta stor ensamhet och osäkerhet, men känner ändå trycket att visa sig starka och duktiga i alla situationer. Främjande är nytt och spännande! Det var relativt lätt att övertyga företagsledare och anställda om värdet av ett hälsofrämjande synsätt. Det uppfattasdes ofta som ett helt nytt sätt att tänka och som något man väntat på som kontrast till gamla tankemönster. Företagsledning och anställda var förvånade över att ingen, inte ens företagshälsovården, informerat om hälsofrämjande och friskfaktorer tidigare. Att lyckas i kontakten med företag - praktiska tips! Konsulter, utbildningsanordnare, projektanordnare, myndigheter och andra aktörer inom arbetslivet konstaterar ständigt hur svårt det är att få kontakt och personliga möten med företagsledare i små- och medelstora företag. Att det förhåller sig på detta vis är sannerligen inte svårt att förstå om man sätter sig in i företagsledarnas livssituation. Den välfyllda almanackan, i kombination med vardagens slit, är normalt så krävande

6 att det inte finns plats för några överraskningar. Dessutom är de mindre företagen oftast organiserade på ett sådant sätt att det är företagsledaren själv som fattar beslut om det mesta. Att de dessutom ideligen blir kontaktade om erbjudanden och förfrågningar av de mest skilda slag gör att många företagsledare inledningsvis är mycket avvaktande och skeptiska. Med facit i hand kan man konstatera att BRON lyckades osedvanligt bra just i detta första skede. Nära 100 procent av de företag som kontaktades tackade ja till fortsatt samverkan. Några framgångsfaktorer vid telefonkontakt med företag: Sök och läs in information om företagets verksamhet innan samtalet. Visa ett genuint intresse för företaget och dess verksamhet. Var medvetenhet om vilka villkor som gäller för företagsledare i mindre företag och låt företagsledaren förstå att du bryr dig om detta. Lyssna, och prata inte bara på själv. Var tydlig, rak och ärlig i ditt uppsåt. Väck företagsledarens intresse t ex genom att berätta hur andra företag reagerat. Berätta tidigt i samtalet om företaget kan förvänta sig ekonomiska eller andra vinster av det du erbjuder (viktigt att kunna vederlägga detta på ett seriöst sätt).

7 Utvecklingstankar Projekt BRON har arbetat konkret med att ge företag i Halland metoder och verktyg för att arbeta hälsofrämjande på arbetsplatsen. Utifrån mötet med närmare 150 företag, och många givande diskussioner, har dessutom en rad framåtsyftande tankar vuxit fram. Fortsätt det främjande arbetet! Fortsätt att informera och utbilda företagsledare och anställda inom området hälsopromotion. Företagsledarens egen roll som en viktig friskfaktor bör speciellt belysas i dessa sammanhang. Coaching och utbildning behövs! Många företagsledare i de mindre företagen har ofta svårt att få livspusslet att gå ihop och de söker inte hjälp förrän problemen blivit mycket stora. Någon forma av coaching skulle i många fall kunna vara en lösning. En sådan skulle kunna handla om personalfrågor, ledarskap, organisation och hälsa. Dessutom finns behov av en bred utbildningsinsats inom området organisation och ledarskap, med speciell inriktning mot de mindre företagen. Öka erfarenhetsutbytet! Företagsledare upplever inte sällan att de är ensamma om sina problem. Här skulle olika nätverk kunna fylla en viktig funktion genom studiebesök, seminarier, lunchmöten o s v. För att dessa nätverk ska fungera långsiktigt, vara effektiva och upplevas som nyttiga behövs en sammanhållande aktör. För att förmedling av kunskap och metoder ska påskyndas behöver företagshälsovården, ALMI, privata arbetslivskonsulter m fl stimuleras till att öka sin kompetens inom området hälsofrämjande. Att hälsofrämjande är både lönsamt och bra är det många som idag kan intyga, men bevisföringen måste bli enklare och tydligare. Dagens lönsamhetskalkyler baserar sig ännu oftast på beräkning av utebliven ohälsa och inte på den uppnådda förbättringen av hälsoläget. Studierna har dessutom oftast genomförts på större företag. Här behöver småföretagens perspektiv läggas till. Här behöver man tränga bakom den låga sjukfrånvaron i de mindre företagen och även studera sjuknärvaron och hur den hämmar deras utveckling.

8 Vill du veta mer om hälsofrämjande arbetsplatser i Halland? Kontakta folkhälsochef Monica Svensson tel Region Halland Box 538, Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 1